Statsutskottets utlåtande nr 52.
1
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till vattendomstolarna jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkterna
24 och 25) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag under rubriken Vattendomstolarna
beräkna till Avlöningar 318 000 kronor och till Omkostnader
56 200 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 148, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 23 februari 1945, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för vattendomstolarna, den senare att tillämpas under budgetåret
1945/46, dels till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 464 800 kronor, dels bemyndiga Kungl.
Majit att för tillfällig förstärkning av personalen vid vattendomstolarna
under budgetåret 1944/45 jämväl såvitt angår annan personal än s. k. särskild
vattenrättsingenjör överskrida det för sagda budgetår uppförda anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie personal med 15 000 kronor, dels
ock till Vattendomstolarna: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 73 900 kronor.
Ilo) Vattendomstolarna: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 318 000 kronor.
Antalet vattendomstolar i riket är för närvarande fyra: Norrbygdens, österbygdens,
Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar. Före den 1
januari 1933 fanns ytterligare en vattendomstol, benämnd Mellanbygdens
vattendomstol, med ett domsområde, som omfattade delar av de nuvarande
domsområdena för Norrbygdens och österbygdens vattendomstolar. Vattendomstolarnas
kanslier äro förlagda, Norrbygdens till Umeå, österbygdens och
Söderbygdens till Stockholm och Västerbygdens till Vänersborg. Mellanbygdens
vattendomstols kansli var förlagt till Sundsvall.
Vattendomstol består i regel av en vattenrättsdomare såsom ordförande
samt två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Av ingen
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 52.
2
Statsutskottets utlåtande nr 52.
jörerna skall i regel den ene äga sakkunskap särskilt i fråga om byggande i
vatten (vattenbyggnadsteknisk ingenjör) och den andre särskilt beträffande
torrläggning av mark (agrikulturteknisk ingenjör). Vattenrättsdomare och
vattenrättsingenjörer tillsättas av Kungl. Majit.
Vid varje vattendomstol äro vidare anställda en vattenrättssekreterare och
en vattenrättsamanuens med juridisk utbildning samt icke rättsbildad biträdespersonal.
Vattenrättssekreterare förordnas av Kungl. Majit, amanuenser
och icke rättsbildad biträdespersonal av vederbörande vattenrättsdomare.
Med anledning av framställning från vattenrättsdomaren i österbygdens
vattendomstol örn förordnande av biträdande vattenrättssekreterare under
viss tid har vattenöverdomstolen i infordrat yttrande av den 11 februari 1944,
under framhållande att arbetsbalansen vid vattendomstolarna vore betydande,
hemställt att Kungl. Majit måtte snarast möjligt föranstalta om utredning
angående vilka åtgärder som erfordrades för minskning av den nuvarande
arbetsbalansen vid domstolarna.
I gemensam framställning den 23 februari 1944 ha vattenfallsstyrelsen och
svenska vattenkraftföreningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1945
års riksdag att inrätta ytterligare en vattendomstol i Norrland sam dessförinnan
vidtaga provisoriska åtgärder till förstärkning av Norrbygdens vattendomstols
arbetskrafter.
Förutom förenämnda framställningar ha inkommit åtskilliga skrivelser angående
speciella spörsmål som beröra vattendomstolarna (propositionen
s. 6 och 7).
Den 10 mars 1944 förordnade Kungl. Majit f. d. vattenrättsdomaren greve
//. A. Hamilton att inom justitiedepartementet biträda med utredning angående
vattendomstolarnas arbetsförhållanden. I anledning av det sålunda
lämnade uppdraget har Hamilton verkställt en i augusti 1944 dagtecknad
utredning.
Över den verkställda utredningen ha efter remiss yttranden avgivits av
vattenöverdomstolen och samtliga vattenrättsdomare, vattenfallsstyrelsen,
statskontoret, allmänna lönenämnden, kommerskollegium, länsstyrelserna i
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län samt svenska vattenkraftföreningen. Vattenrättsdomaren
vid Norrbygdens vattendomstol har bifogat särskilt yttrande av biträdande
vattenrättsdomaren vid nämnda vattendomstol, hovrättsassessorn
O. Riben, varjämte länsstyrelsen i Västernorrlands län överlämnat yttranden
av Hammarforsens kraftaktiebolag, Wifstavarfs aktiebolag samt Indalsälvens,
Ljungans och Gimåns flottningsföreningar. Särskilt yttrande har
vidare avgivits av vattenrättsingenjören R. Smedberg, varjämte vattenrättsamanuensen
vid Söderbygdens vattendomstol G. Österholm inkommit med
framställning rörande vattenrättsamanuensernas tjänsteställning. Med anledning
av den vid utredningen uppkomna frågan örn förflyttning av Västerbygdens
vattendomstols kansli till Göteborg har styrelsen för Sveriges advokat
-
Statsutskottets utlåtande nr 52.
3
samfund överlämnat en framställning frän västra avdelningen av samfundet.
Härli lovér lia vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol i särskilda
skrivelser den 4 september 1944 och den 18 januari 1945 samt vattenrättsdomaren
vid Västerbygdens vattendomstol i skrivelse den 2 september
1944 lämnat uppgifter örn personalbehovet vid dessa vattendomstolar.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
När vattendomstolarna år 1918 inrättades, erhöll organisationen i vissa avseenden
en provisorisk karaktär. Sålunda tillsattes vattenrättsdomarbefattningarna
allenast på förordnande, varjämte vattenrättsingenjörstjänsterna anordnades
såsom bisysslor vid sidan av ordinarie statlig anställning. År 1932
erhöll organisationen en fastare utformning. Vattendomstolarnas antal, som
tidigare varit fem, fastställdes därvid till fyra, varjämte vattenrättsdomaroch
vattenrättsingenjörsbefattningarna blevo ordinarie. Organisationen har
därefter i stort sett bibehållits oförändrad.
Efter hand har vattendomstolarnas arbetsbörda stigit väsentligt. Av utredningen
framgår, att sammanlagda antalet till vattendomstolarna inkomna,
icke avskrivna mål under perioden 1933—1943 i förhållande till perioden
1920—1930 ökat med icke mindre än omkring 66 procent, samtidigt som vattendomstolarnas
antal reducerats från fem till fyra. På senaste tid ha förhållandena
medfört ett forcerat utbyggande av våra vattenkrafttillgångar,
särskilt i de nordliga delarna av landet, i samband varmed omfattande åtgärder
vidtagits för att så långt möjligt utnyttja tillgängliga vattenmagasin
genom vattenregleringar. Härtill kommer, att vattendomstolarna genom olika
lagstiftningsåtgärder i fråga örn grundvatten och avloppsvatten erhållit nya
arbetsuppgifter.
Den inträdda ökningen av arbetsbördan har redan tidigare nödvändiggjort
åtgärder för förstärkning av vattendomstolarnas personal. De tillfälliga åtgärder
som hittills i detta hänseende vidtagits ha emellertid icke visat sig tillfyllest.
Av de i samband med utredningen lämnade statistiska uppgifterna
framgår sålunda, att antalet balanserade mål vid 1943 års utgång utgjorde
557, därav 140 för Norrbygdens, 186 för österbygdens, 90 för Söderbygdens
och 141 för Västerbygdens vattendomstol. Enligt uppgifter som inhämtats
från vattendomstolarna hade balansen vid 1944 års utgång stigit till 610
mål, därav 172 för Norrbygdens, 188 för österbygdens, 103 för Söderbygdens
och 147 för Västerbygdens vattendomstol. Den redan vid 1943 års utgång
betydande arbetsbalansen vid vattendomstolarna har sålunda icke under det
senast förflutna kalenderåret kunnat nedbringas utan tvärtom stegrats. Med
hänsyn till de stora ekonomiska värdena i många vattenmål är det av vikt,
att behandlingen av målen icke fördröjes. Jag vill även särskilt nämna, att
vid s. k. tillfälliga vattenregleringar uppkommande ersättningsfrågor i stor
omfattning ställts på framtiden, varigenom en eftersläpning uppkommit som
måste avhjälpas. Det är därför oundgängligen nödvändigt att omedelbart genomföra
en förstärkning av vattendomstolsorganisationen, som på ett effektivare
sätt än hittills vidtagna åtgärder sätter vattendomstolarna i stånd att
bemästra del uppkomna läget.
Härvid är först att laga ställning till frågan, huruvida och i vad mån denna
förstärkning bör erhålla en provisorisk eller mera stadigvarande karaktär.
.Tåg vill härutinnan ansluta mig till utredningsmannens uttalande,
att då fråga är örn domstolar och deras verksamhet, förhållandena såvitt
möjligt böra ordnas på sådant sätt, att målen komma att avgöras av ordi
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 52.
nanti domare. I den mån ökningen av arbetsbördan kan antagas bliva permanent
böra fördenskull arbetskrafterna, om icke avgörande hinder möta,
ökas genom inrättande av ordinarie befattningar.
Det torde icke vara föremål för tvekan, att vattendomstolarnas arbetsbörda
kommer att stadigt öka i anledning av nyssnämnda lagstiftningsåtgärder i
fråga om grundvatten och avloppsvatten. Någon väsentlig stegring har visserligen
ännu icke uppkommit på denna grund, men så kan antagas bliva fallet
allteftersom kännedomen örn de nya lagstiftningsåtgärderna och deras innebörd
blir mera allmän samt mera normala förhållanden åter inträda. På sätt
utredningsmannen framhållit är det vidare tänkbart, att jämväl torrläggningsföretagens
antal kan komma att öka. Svårare är att bedöma, i vad mån
den pågående livliga nybyggnadsverksamheten för utnyttjande av våra vattenkrafttillgångar
kommer att fortsätta. Såsom framgår av handlingarna i
ärendet, föreligger ett synnerligen omfattande utbyggnadsprogram på detta
område för de närmaste tio åren. I vad mån detta program kommer att bliva
genomfört i full utsträckning undandrager sig ett säkert bedömande. Frågan
härom är beroende av den allmänna ekonomiska och i viss mån även den
tekniska utvecklingen, vilken icke med säkerhet kan överblickas för längre
tid framåt. I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck
såväl i utredningsmannens uttalanden som i de avgivna remissyttrandena,
håller jag emellertid före, att den med hänsyn till vattenbyggnadsverksamheten
uppkomna ökningen i vattendomstolarnas arbetsbörda till en betydande
del kommer att bliva bestående för lång tid framåt och att byggnadsverksamheten
i allt fall kommer att vara väsentligt livligare än under decenniet
närmast före stormaktskrigets utbrott.
Jag anser på grund av nu anförda omständigheter, att den oundgängliga
förstärkningen av vattendomstolarnas arbetskrafter bör i viss utsträckning
ske genom åtgärder av stadigvarande natur. Av den lämnade
redogörelsen framgår, att vattenfallsstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen
med hänsyn till det utomordentligt stora arbetsprogram som
förestode i Norrland förordat att en ny vattendomstol med eget jurisdiktionsområde
inrättas. En så genomgripande förändring av vattendomstolsorganisationen
är jag dock icke beredd att nu föreslå. Det är icke möjligt att
nu med säkerhet bedöma, huruvida en sådan åtgärd skulle i längden innebära
den bästa lösningen, och med hänsyn till det aktuella läget skulle
det vara förenat med vissa praktiska olägenheter att genomföra en nyindelning
av jurisdiktionsområdena. Norrbygdens vattendomstol har sålunda
redan under handläggning ett stort antal från området för den ifrågasatta
nya vattendomstolen härrörande vidlyftiga mål, vilka den förra vattendomstolen
uppenbarligen bör slutföra. Jag har på grund av det anförda i likhet
med utredningsmannen kommit till den uppfattningen att förstärkningen
av vattendomstolarnas personal bör ske med utgångspunkt från den nuvarande
organisationen.
Vad först angår den juridiskt utbildade personalen har utredningsmannen
i fråga örn vattenrättssekreterarbefattningarna till en början uttalat det
önskemålet, att med hänsyn till arbetsuppgifterna i regel endast assessor i
hovrätt eller person som innehade motsvarande kompetens borde förordna*
till vattenrättssekreterare. I övrigt har han icke föreslagit någon ändring
beträffande dessa befattningar. Vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol
har däremot ifrågasatt, att vattenrättssekreterarbefattningarna
skulle göras till ordinarie eller mera stadigvarande extra ordinarie tjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 52.
i)
Däremot borde enligt denne vattenrältsdomares uppfattning amanuensbefattningen
— eventuellt omändrad lill notarie- eller annan befattning —
uppehållas på förordnande för vissa år av fiskaler i hovrätten, varigenom
cirkulationen i förhållande till hovrätten ändock skulle bibehållas. Samme
vattenrältsdomare har uttalat, att i varje fall vattenrättssekreterarbefattningen
vid Västerbygdens vattendomstol — vilken befattning för närvarande
uppehälles av en person som icke innehar hovrättstjänst — borde placeras
i den för assessorer i hovrätt gällande lönegraden eller alltså Eo 29.
Med anledning av vad sålunda förekommit vill jag erinra om vad jag anförde
i samband med anslagsäskanden till vattendomstolarna vid 1943 års
riksdag (prop. nr 198 s. 60). Jag framhöll då, att vattenrättssekreterartjänsterna
i regel, i likhet nied sekreterarbefattningarna i domsagorna, vore genomgångsposter
för jurister i domstolskarriären; med hänsyn till att fiskal i
lika hög grad som assessor vore behörig tili vattenrättssekreterartjänst mötte
emellertid svårigheter att genomföra en lönereglering för vattenrättssekreterarna
efter de grunder som tillämpades beträffande hovrätternas och domsagornas
personal. Det är enligt min mening ett otillfredsställande förhållande,
att en dylik lönereglering för dessa befattningar icke kunnat genomföras.
.lag är emellertid icke för närvarande beredd att framlägga något
positivt förslag härutinnan, utan frågan synes böra göras till föremål för
ytterligare överväganden.
Beträffande härefter vattenrättsamanuenstjänsterna har utredningsmannen
föreslagit, att dessa skulle utbytas mot ordinarie notariebefattningar.
Detta förslag kan jag icke biträda. Visserligen föreligga med det nuvarande
systemet svårigheter att rekrytera amanuenstjänsterna, men såsom vattenöverdomstolen
framhållit torde det icke vara lämpligt att inrätta ordinarie
tjänster av denna art, vilka i regel icke kunna väntas leda till befordran
vare sig vid vattendomstolarna eller på annat håll. Det lär ej heller
vara genomförbart att såsom vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol
förordat låta amanuensbefattningarna på viss tid uppehållas av
fiskaler i hovrätt. Ehuru den nuvarande ordningen i fråga om dessa tjänster
ej är fullt tillfredsställande, torde den därför tills vidare böra bibehållas.
Utredningsmannens förslag beträffande inrättande av nya vattenrättsingenjörsbefattningar
finner jag väl avvägt. Det synes fullt motiverat, att den
för närvarande på extra ordinarie stat uppförda vattenbyggnadstekniska vattenrättsingenjörstjänsten
vid österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens
vattendomstolar nu ersätles med en ordinarie befattning och att en ny ordinarie
befattning såsom agrikulturteknisk vattenrättsingenjör inrättas. Härigenom
kommer det att vid vattendomstolarna finnas sammanlagt fyra ordinarie
befattningar såsom vattenbyggnadsteknisk ingenjör och fyra såsom agrikulturteknisk
ingenjör. Med den ökade arbetsbelastningen är det av stor betydelse,
att varje vattendomstol normalt kan äga tillgång till en vattenrättsingenjör
av vartdera slaget. För detta ändamål böra de två föreslagna nya befattningarna
förläggas till Stockholm. Jag anser mig vidare böra förorda utredningsmannens
förslag, att vattenrättsingenjörerna hädanefter skola anställas
vid samtliga vattendomstolar gemensamt, därvid dock lämpligen bör angivas
vid vilken domstol tjänstgöringen företrädesvis skall vara förlagd. Såsom utredningrnannen
påpekat, bör det finnas möjlighet att vid behov på ett smidigt
säll överföra arbetskraft från en vattendomstol till en annan. Någon
fara att denna anställningsform skulle försvåra rekryteringen torde icke föreligga,
då avsikten är, att varje vattenrättsingenjör normalt skall ha sin tjänst
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 52.
göring huvudsakligen förlagd till en bestämd vattendomstol. Del kan knappast
förväntas, alt vattenrättsingenjörernas arbetskraft kommer att utnyttjas
vid olika vattendomstolar på sådant sätt att det för planering av tjänstgöringen
är erforderligt med årliga gemensamma sammanträden av vattenrättsdomarna.
Dylika sammanträden ha emellertid, såsom i några yttranden
framhållits, sitt värde från andra synpunkter, främst för utbyte av erfarenheter
och vinnande av enhetlig rättstillämpning, och möjlighet att anordna
sådana sammanträden synes därför böra förefinnas.
Frågan örn vattenrättsingenjörernas löneställning bör, såsom framhållits
av statskontoret och lönenämnden, bliva föremål för statsmakternas prövning
i samband med ståndpunktstagande till det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
avgivna betänkandet rörande byråchefs- och rådstjänster
m. m. Anledning att nu utbryta frågan om vattenrättsingenjörernas löneställning
till särskild behandling torde ej föreligga. Jag finner ej heller skäl
att föreslå iindrade bestämmelser i fråga om antalet för rätt till pension
erforderliga tjänstår. Såsom påpekats i ett yttrande äger Kungl. Maj:t enligt
17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet befogenhet bestämma,
att tid varunder vattenrättsingenjör fullgjort arbete eller uppdrag utom statens
tjänst må tillgodoräknas för åtnjutande av pension.
Utredningsmannen har räknat med att för framtiden även under normala
förhållanden kommer att föreligga behov av särskild förstärkning av de
juridiska arbetskrafterna och ingenjörskrafterna. I detta hänseende har utredningsmannen
föreslagit, att medel årligen skulle anvisas i sådan utsträckning,
att möjlighet förelåge att under budgetåret lia biträdande vattenrättssekreterare
anställda under sammanlagt tjugufyra månader, eller alltså i
medeltal sex månader vid varje vattendomstol; vidare borde årligen anvisas
förslagsvis 8 000 kronor för anställande av extra vattenrättsingenjör eller
ingenjör med lägre kvalifikationer.
Otvivelaktigt kommer även framdeles att föreligga behov av särskild förstärkning
av arbetskrafterna. Emellertid synes det icke lämpligt alt på förhand
för någon längre tid fastställa en viss ram för medelsanvisningen till
dylika förstärkningar, utan medelsanvisningen torde böra för varje budgetår
anpassas efter det aktuella behovet. Lämpligheten av utredningsmannens
förslag om anställande av en extra ingenjör med lägre kvalifikationer synes
kunna ifrågasättas.
Beträffande den icke rättsbildade biträdespersonalen innebär utredningsmannens
förslag inrättande vid var och en av vattendomstolarna av en biträdestjänst
i lönegrad A 9 eller A 7 — alternativt i lönegrad A 9 vid två
av vattendomstolarna och i lönegrad A 7 vid de båda övriga — samt en biträdestjänst
i lönegrad A 4. Härutöver har vattenrättsdomaren vid Norrbygdens
vattendomstol föreslagit inrättande vid denna vattendomstol av en
kanslibilrädestjänst i lönegrad A 7, en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Eo 4
och en skrivbiträdestjänst i lönegrad Ex 2. Vattenrättsdomaren vid Västerbygdens
vattendomstol har hemställt örn anställande vid vattendomstolen
av ytterligare ett kontorsbiträde på extra ordinarie stat.
Det måste anses synnerligen angeläget, att vattendomstolarna äga tillgång
till biträdespersonal med sådana kvalifikationer, att kansligöromål som ej
kräva juridisk utbildning i största möjliga utsträckning avlastas från vattenrättssekreteraren
och vattenrättsamanuensen. Med hänsyn till omfattningen
av kansligöromålen vid Norrbygdens och Västerbygdens vattendomstolar
bör vid envar av dessa vattendomstolar inrättas en kontoristtjänst i
Statsutskottets utlåtande nr 52.
7
lönegrad A 9. Innehavaren av denna befattning bör vara skyldig att på eget
ansvar handha medelsförvaltning och räkenskapsföring. Vad beträffar Österbygdens
och Söderbygdens vattendomstolar, där kansligöromålen äro något
mindre omfattande, bör motsvarande befattning anordnas såsom kanslibiträdestjänst
i lönegrad A 7. Härutöver bör vid samtliga vattendomstolar
—- då stadigvarande behov av minst två biträden vid varje vattendomstol
föreligger — den nuvarande extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningen ombildas
till en ordinarie tjänst i lönegrad A 4. Det bör ankomma på vattenöverdomstolen
att efter förslag av vederbörande vattenrättsdomare bestämma,
i vilken utsträckning biträdespersonal skall, utöver vad nyss anförts beträffande
kontorist, under eget ansvar fullgöra på vattenrättssekreteraren
ankommande göromål. De nyinrättade befattningarna torde böra ledigförklaras
i vanlig ordning. I den mån kontorist- eller kanslibiträdestjänst besättes
med det förut vid vederbörande vattendomstol anställda ordinarie
kontorsbiträdet, böra i fråga om löneklassplacering för den sålunda befordrade
befattningshavaren tillämpas härom eljest gällande bestämmelser.
Till övriga yrkanden i fråga om biträdespersonalen får jag återkomma i
det följande.
Jag övergår härefter till frågan, i vilken utsträckning vid de olika vattendomstolarna
för närvarande föreligger behov av tillfällig förstärkning
av personalen. Arbetsbalansen är som förut nämnts mycket betydande
vid Norrbygdens, österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar.
Det torde med hänsyn till den begränsade tillgången på skolad arbetskraft
knappast vara möjligt att under det närmaste budgetåret genomföra sådana
åtgärder att tillfredsställande förhållanden omedelbart uppnås på alla håll.
I viss utsträckning lärer det sålunda vara oundvikligt att alltjämt nöja sig
med sådana förstärkningar som göra det möjligt att avarbeta de mest trängande
arbetsuppgifterna. Sådana mera begränsade åtgärder torde böra vidtagas
beträffande Österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar liksom vid
Söderbygdens vattendomstol, som väl har mindre arbetsbalans än de övriga
men dock har behov av förstärkning. I fråga örn Norrbygdens vattendomstol
är det däremot av flera skäl ofrånkomligt att genomföra en anordning som
kan snabbt undanröja de nu hopade svårigheterna och säkerställa arbetets
jämna gång framdeles.
Enligt vad som blivit upplyst äro många stora och tyngande mål angående
valtenkraftanläggningar och regleringsföretag anhängiga vid Norrbygdens
vattendomstol, och en stor mängd lika betydelsefulla mål väntas komma att
anhängiggöras inom den närmaste tiden. Arbetet har hittills icke kunnat
fördelas efter rationella grunder mellan ordinarie vattenrättsdomaren, biträdande
vattenrättsdomaren och vattenrättssekreteraren, vilka — jämte f. d.
vattenrättsdomaren Quennerstedt i fråga örn Storsjöns reglering — i olika
mål fungera såsom ordförande i vattendomstolen, utan de mest trängande
uppgifterna ha undan för undan lagts på den av dem som för tillfället haft
möjlighet att inom rimlig tid gripa sig an därmed, dock att vattenrättsdomaren
sökt förbehålla sig större vattenregleringsmål och åt vattenrättssekreteraren
anförtrotts huvudsakligen mindre krävande mål. Följden härav har
blivit, att de olika ordförandena handlägga mål från samma nederbördsområden.
Detta har icke kunnat undgå att skapa svårigheter som ytterligare
ökat den växande arbetsbördan, och det är enligt min mening uppenbart att
detta tillvägagångssätt icke kan få fortsätta. En lämpligare ordning vinnes,
örn arbetet kan fördelas efter vattendragen, d. v. s. efter den princip som
8
Statsutskottets utlåtande nr 52
ligger till grund för bestämmandet av vattendomstolarnas jurisdiktionsomrUden.
... fv läm"ade uppgifter framgår, att arbetets tyngdpunkt åtskilliga år varit
orlagci till Indalsälven, Huvuddelen av detta arbete omhänderhaves av den
ordinarie vattenrättsdomaren. På allra senaste tid har emellertid ett omlattande
utbyggnadsprogram aktualiserats även för Ångermanälven. Av denna
arbetsuppgift har den ordinarie vattenrättsdomaren ännu icke blivit i nämnvärd
mån upptagen. Det föreligger fördenskull en möjlighet att nu överlåta
densamma på en extra vattenrättsdomare. övergången till en sådan ordning
är förenad med vissa tillfälliga svårigheter, men dessa väga mindre
tungt i jämförelse med värdet av att i fråga örn Ångermanälvens nederbördsområde
säkerställa en rationell arbetsordning för erforderlig tid framåt. Åtminstone
till en början torde Ängermanälvens nederbördsområde icke lcom*?a
a.ff erlsamt ge tull sysselsättning åt en särskild domare, och denne bör
ärför aläggas att handlägga mal även fran annan del av Norrbygdens jurisdiktionsonnade.
Denna fråga bör bliva föremål för närmare överväganden
innan arbetsfördelningen slutligen bestämmes.
For att den nu förordade ordningen skall vara till avsedd nytta erfordras
även, att den extra vattenrättsdomaren har till sitt förfogande särskilda vattenrättsingenjörer.
Arbetsbördan vid Norrbygdens vattendomstol är utan
tvekan så stor att den under flera år framåt ger full sysselsättning åt minst
fyra ingenjörer. Tva extra vattenrättsingenjörer torde alltså böra anställas
för ändamålet. Dessutom erfordras att jämväl en extra vattenrättssekreterare
ställes till den extra vattenrättsdomarens förfogande. Jag vill framhålla,
att kostnaderna för den föreslagna avdelningen äro mycket ringa i jämförelse
med de utomordentligt stora ekonomiska värden som vattenbyggnadsföretagen
representera. Även jämförelsevis kortvariga dröjsmål med dessas
genomföriinde medföra högst betydande ekonomiska förluster, och det är
därför nödvändigt att såvitt möjligt söka förekomma att brist på arbetskraft
vid vattendomstolarna vållar försening härutinnan. Ett annat viktigt skäl är.
att vattenbyggnadsföretag kunna såsom lämpliga investeringsobjekt behöva
snabbt sättas i gang för motverkande eller hävande av arbetslöshet.
Da befattningarna såsom extra vattenrättsdomare och extra valtenrältsingenjörer
vid vattendomstolen måste bestå flera år, torde de böra kungöras
till ansökan lediga. I detta sammanhang bör uppmärksammas, att örn befattningen
såsom extra vattenrättsdomare därvid kommer att besättas med
annan än den som nu fungerar såsom biträdande vattenrättsdomare, det är
synnerligen önskvärt, att den sistnämnde får tillfälle att föra till slut åtminstone
flertalet av de mål med vilka han redan tagit befattning.
Den nya avdelningen bör såvitt möjligt träda i funktion senast den 1 juni
i år för att den skall kunna utnyttja sommarmånaderna för erforderliga
syner.
Med hänsyn till att vattenrättssekreteraren vid Norrbygdens vattendomstol
i stor utsträckning måste tagas i anspråk för dömande verksamhet, bör lill
denna domstols förfogande jämväl ställas en biträdande vattenrättssekreterare.
Vidare böra i fråga örn denna vattendomstol medel finnas tillgängliga
för att säkerställa tillgången på juridiskt biträde vid handläggningen av det
vidlyftiga målet örn Storsjöns reglering och för avhjälpande av balans beträffande
vattenbokens förande. Vilka slags arbetskrafter som skola anlitas
härför, kan icke nu lämpligen fastställas. Medel för dessa båda ändamål
torde emellertid böra beräknas med belopp motsvarande kostnaden för en
extra vattenrättssekreterare.
Statsutskottets utlåtande nr 52.
9
Även vid Österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar är, som jag
förut antytt, arbetsbalansen oroväckande. Åtminstone vid Västerbygdens vattendomstol
torde biträdande vattenrättsdomare böra anställas för hela nästa
budgetår. Dessutom erfordras vid sistnämnda domstol förstärkning med en
extra vattenrättssekreterare under hela budgetåret och en extra vattenbyggnadsteknisk
vattenrättsingenjör under fyra månader. 1 fråga om Österbygdens
och Söderbygdens vattendomstolar torde tillfällig förstärkning av de
juridiska arbetskrafterna böra äga rum i den mån skolad arbetskraft finnes
att tillgå. Jag anser mig böra räkna med att för detta ändamål ytterligare en
biträdande vattenrättsdomare och en biträdande vattenrättssekreterare anställas
under hela året. Härför beräknade medel böra emellertid vid behov
och örn så finnes lämpligt kunna användas även för ytterligare förstärkning
av arbetskrafterna vid de övriga vattendomstolarna.
De för tillfällig förstärkning av personalen avsedda befattningarna böra
anordnas såsom arvodestjänster. Då den extra vattenrättsdomaren vid Norrbygdens
vattendomstol kommer att fungera som chef för en särskild avdelning
med självständigt ansvar för honom anförtrott domsområde, torde arvode
till honom lämpligen böra bestämmas på ett häremot svarande sätt,
förslagsvis till belopp motsvarande lön åt häradshövding i domsaga, tillhörande
lägsta lönegruppen, jämte rörligt tillägg och kristillägg. Biträdande
vattenrättsdomare torde böra tillerkännas arvode med belopp motsvarande
lön enligt 30 löneklassen jämte rörligt tillägg och kristillägg. För extra och
biträdande vattenrättssekreterare bör arvodet beräknas enligt 26 resp. 21
löneklassen jämte rörligt tillägg och kristillägg samt — i fråga om Norrbygdens
vattendomstol — kallortstiilägg. Arvodet för de extra vattenrättsingenjörerna
vid Norrbygdens vattendomstol torde böra fastställas till så
stort belopp, att det motsvarar lön enligt 30 löneklassen jämte rörligt lilllägg,
kristillägg och kallortstiilägg. Vad beträffar den tillfälliga förstärkning
av vattenrättsingenjörskrafterna som i övrigt kan bliva erforderlig, synes
ersättningen såsom hittills böra bestämmas av Kungl. Majit från fall till
fall.
Även i fråga örn biträdespersonal måste tillfälliga åtgärder vidtagas. Så
länge Norrbygdens vattendomstol arbetar på två avdelningar, måste vid
denna domstol finnas extra biträdespersonal som svarar mot den ökade arbetsprodukt
som genom avdelningens inrättande skall kunna presteras. För
detta ändamål böra medel beräknas för två biträden i arvodestjänst, båda
med arvode motsvarande lön enligt 3 löneklassen jämte rörligt tillägg, kristillägg
och kallortstiilägg.
Vad härefter angår Västerbygdens vattendomstol torde skrivgöromålen
under en längre tid bliva av sådan omfattning, att de påkalla anställande
av ett biträde i arvodestjänst med arvode motsvarande lön enligt 3 löneklassen
jämte rörligt tillägg och kristillägg.
1 den mån härutöver vid vattendomstolarna förefinnes behov av biträdespersonal,
bör detta fyllas genom att till vattendomstolarnas förfogande efter
framställning ställas erforderliga medel för extra skrivhjälp. Medel för detta
ändamål torde böra beräknas med belopp, motsvarande avlöning til! fyra
extra skrivbiträden.
I anledning av elt av vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol
framlagt förslag örn anställande av domstolsstenografer vid vattendomstolarna
vill jag erinra örn att i nya rättegångsbalken meddelats vissa föreskrifter
örn upptagande av rättegångsförhandlingar medelst stenograf!. Det torde icke
föreligga hinder mot att redan nu försöksvis vid handläggning av vidlyftiga
10
Statsutskottets utlåtande nr 52.
mål låta ett vid vattendomstolen anställt biträde, som äger färdighet i stenografi,
biträda sekreteraren vid protokollet.
I samband med den verkställda utredningen om vattendomstolarnas arbetsförhållanden
ha vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol och
västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund gjort framställning om att
frågan om vattendomstolens förflyttning till Göteborg måtte upptagas till
övervägande. Jag vill i anledning härav erinra om att riksdagen upprepade
gånger, senast år 1939, haft tillfälle att taga ställning till frågan om denna
vattendomstols kansliort. Vid nämnda års lagtima riksdag föreslogs av Kungl.
Majit i propositionen nr 168 angående förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för Västra Sverige, att vattendomstolens kansli skulle inrymmas
i den byggnad som för hovrättens räkning planerades i Göteborg. Detta
förslag avvisades emellertid av riksdagen, som uttalade, att även örn en dylik
förläggning skulle från rättsvårdens synpunkt medföra vissa fördelar,
dessa enligt riksdagens uppfattning icke vore av den styrka att de motiverade
en förflyttning från nuvarande förläggningsort med dess billigare levnadskostnader
och geografiskt sett centrala läge inom domstolsområdet. Sedermera
lia — med anledning av att domstolens nuvarande lokaler, vilka förhyras
av enskild fastighetsägare, äro bristfälliga — åtgärder vidtagits för
anskaffande av tidsenliga lokaler åt domstolen i Vänersborg. På sätt framgår
av Kungl. Majits proposition nr 281 till 1944 års riksdag (s. 243) är avsikten,
att vattendomstolens kansli skall inrymmas i samma byggnad som
planeras för lantmäterikontoret i Vänersborg. Avtal har numera träffats med
Vänersborgs stad örn förvärv av ett tomtområde för ändamålet. Detta tomtområde
har överlåtits till staten utan vederlag under förutsättning att Västerbygdens
vattendomstols kansli kvarbliver i Vänersborg under minst 25 år.
Ehuru enligt min uppfattning starka skäl tala för att Västerbygdens vattendomstols
kansli bör förflyttas till Göteborg, anser jag mig med hänsyn till
det läge, vari frågan sålunda för närvarande befinner sig, icke nu böra upptaga
densamma till omprövning.
Enligt gällande ordning disponeras anslagen till vattendomstolarna av
dessa domstolar själva. I likhet med vad numera skett i fråga om domsagorna
synes medelsdispositionen för vattendomstolarna böra överflyttas till en
central myndighet, lämpligen vattenöverdomstolen, som har kansli gemensamt
med Svea hovrätt. Någon avsevärd ökning av arbetsbördan för hovrättens
kanslipersonal torde icke uppstå härigenom. Även om denna personal
skulle behöva förstärkas —- vilket jag icke håller för troligt — skulle kostnaden
härför med säkerhet uppvägas av de stora fördelar som vinnas genom
en på detta sätt centraliserad kontroll över vattendomstolarnas medelsförvaltning.
I samband härmed bör tillsättningen av sådan personal vid vattendomstolarna,
som icke tillsättes av Kungl. Majit, överflyttas från vattenrättsdomaren
till vattenöverdomstolen.
De föreslagna ändringarna i vattendomstolarnas organisation påkalla vissa
ändringar i stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna, för
vilka ändringar dock ej erfordras riksdagens medverkan.
Beräkningen för budgetåret 1945/46 av de olika anslagsposterna torde med
tillämpning av det ovan anförda böra ske på följande sätt.
Under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
bör beräknas lön till 4 vattenrätt sdomare (75 300), 8 vattenrättsingenjörer
(91 7001, 2 kontorister (7 200), 2 kanslibiträden (7 700) och 4 kontorsbiträden
ill 700), tillhopa 193 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 52.
11
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. M a j: t, från vilken post bestridas dagarvoden till
vattenrättsnämndemän, torde nied hänsyn till deli ökade belastning å posten,
sorn kan väntas uppsta efter den föreslagna personalförstärkningen, böra
höjas från nu upptagna 9 000 kronor till förslagsvis 12 000 kronor.
Vad härefter beträffar anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal kommer denna att innefatta kostnaden för 4
vattenrättssekreterare (40 000), 4 vattenrättsamanuenser (23 700), 1 extra
vattenrättsdomare (18 700), 2 biträdande vattenrättsdomare (28 800), 3 extra
vattenrättssekreterare (37 000), 2 biträdande vattenrättssekreterare (19 700),
2 extra vattenrättsingenjörer (30 000), 1 extra vattenrättsingenjör under fyra
månader (5 000), 3 extra biträden (10 700), vikariatsersättningar (2 400) samt
extra skrivhjälp (9 600), sammanlagt 225 600 kronor. I fråga örn denna anslagspost
må erinras, att Kungl. Majit vid 1943 års riksdag bemyndigats
medgiva, att kostnad för s. k. särskild vattenrättsingenjör finge från och med
budgetåret 1943/44 bestridas från anslagsposten, även örn posten därigenom
skulle överskridas (jfr riksdagens skrivelse nr 290/1943). Detta bemyndigande
torde fortfarande böra gälla.
Anslagsposten till rörligt tillägg beräknas förslagsvis till 33 600
kronor.
Det har visat sig nödvändigt att under innevarande budgetår vidtaga åtgärder
för att bereda vattendomstolarna tillgång till extra arbetskrafter
i större utsträckning än som förutsattes vid fastställande av den gällande
avlöningsstaten. Dessa åtgärder kunna betraktas såsom ett provisoriskt genomförande
av deri för nästa budgetår föreslagna tillfälliga förstärkningen
av personalorganisationen. Vattendomstolarnas sammanträden med syn
bruka i regel påbörjas på våren, så snart årstiden är tjänlig för syn, varför
vattendomstolarna haft behov av att redan nu i viss utsträckning få tillgång
till erforderliga extra arbetskrafter. I gällande avlöningsstat har, såsom förut
anmärkts, medel till biträdande vattenrättssekreterare beräknats för ett år.
För extra skrivhjälp har beräknats ett belopp av 2 400 kronor, motsvarande
avlöning till ett extra skrivbiträde (jfr prop. nr 198/1943). Under senare halvåret
1944 var biträdande vattenrättssekreterare anställd vid Norrbygdens
vattendomstol sex månader och vid österbygdens vattendomstol fyra månader.
På framställning av vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol
medgav Kungl. Majit genom beslut den 15 december 1944, att biträdande
vattenrättssekreterare finge förordnas vid nämnda vattendomstol jämväl under
hela första halvåret 1945 ävensom att vattendomstolen för bestridande
av kostnader för extra skrivhjälp under återstoden av budgetåret finge taga
i anspråk hela nyssnämnda belopp örn 2 400 kronor. Kungl. Majit har vidare
genom beslut förut i dag medgivit anställande vid Västerbygdens vattendomstol
av biträdande vattenrättsdomare från och med den i mars 1945 under
återstoden av budgetåret samt av biträdande vattenrättssekreterare från och
med den 1 april 1945 under återstoden av budgetåret. Härutöver torde vid
österbygdens vattendomstol föreligga ytterligare behov av biträdande vattenrättssekreterare
under två månader av budgetåret. Såsom jag förut nämnt
torde det vidare vara angeläget, att den nya avdelningen vid Norrbygdens
vattendomstol såvitt möjligt organiseras senast från och med den 1 juni innevarande
år. Den extra juridiska personal och ingenjörspersonal, sorn erfordras
för denna avdelning, synes böra anställas från och med sistnämnda dag.
Av framställningar från vattenrättsdomarna vid Norrbygdens och Västerbyg
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 52.
Utskottet.
dens vattendomstolar framgår slutligen, att vid dessa domstolar förefinnes
behov av medel för extra skrivhjälp under budgetåret, vid Norrbygdens vattendomstol
med 1 450 kronor och vid Västerbygdens vattendomstol med 2 300
kronor. För avlöning av den vid Norrbygdens vattendomstol enligt beslutet den
15 december 1944 anställde biträdande vattenrättssekreteraren anvisades medel
från det under andra huvudtiteln uppförda anslaget för extra utgifter. Då detta
anslag icke kan tåla den belastning, som föranledes av tillgodoseendet av övriga
nu omförmälda behov, torde Kungl. Maj:t — utöver det förutnämnda vid 1943
års riksdag givna bemyndigandet i fråga örn särskild valtenrättsingenjör —
böra bemyndigas att för förstärkning av personalen vid vattendomstolarna under
budgetåret 1944/45 medgiva överskridande av det för sagda budgetår uppförda
anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal med merkostnaden för
en extra vattenrättsdomare i förhållande till vad som utgår till nuvarande biträdande
vattenrättsdomaren samt kostnaden för en extra vattenrättssekreterare
och två extra vattenrättsingenjörer, allt under en månad vid Norrbygdens
vattendomstol (4 000), en biträdande vattenrättsdomare under fyra
månader och en biträdande vattenrättssekreterare under tre månader vid
Västerbygdens vattendomstol (7 000) ävensom extra skrivhjälp i angiven
omfattning (3 750), tillhopa i runt tal 15 000 kronor.
I samband med Kungl. Majrts förslag rörande anslag till Vattendomstolarna:
Avlöningar har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herrar N. Gärde och
I. Pauli (1: 317) samt den andra inom andra kammaren av herr A. Lindqvist
(II: 495), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla örn erforderliga åtgärder för en förflyttning till Göteborg av kansliet
för Västerbygdens vattendomstol.
1 fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen I: 317.
Vattendomstolarnas organisation har i stort sett bibehållits oförändrad
efter 1932, men deras arbetsbörda har efter hand stigit väsentligt. De tillfälliga
förstärkningsåtgärder, som på grund av ökningen i arbetsbördan vidtagits,
ha icke visat sig tillfyllest. Utskottet delar departementschefens uppfattning
om nödvändigheten av en förstärkning av domstolsorganisationen,
som på ett effektivare sätt än hittills vidtagna åtgärder sätter vattendomstolarna
i stånd att bemästra det uppkomna läget.
Förslaget att överföra den extra ordinarie valtenrättsingenjören i 30 lönegraden
till ordinarie stat i samina lönegrad och att inrätta en ny ordinarie
tjänst såsom vattenrättsingenjör tillstyrker utskottet, likaså förslaget om
inrättande på ordinarie stat av två kontoristtjänster i 9 lönegraden och två
kanslibiträdestjänster i 7 lönegraden.
Utskottet har jämväl funnit övertygande skäl anförda för den tillfälliga
förstärkning av personalen, som Kungl. Maj:ts förslag härutöver innebär.
Denna förstärkning avser huvudsakligen Norrbygdens vattendomstol, vid
vilken en särskild avdelning under en extra vattenrättsdomare föreslås in
-
Statsutskottets utlåtande nr 52.
13
rättad, men omfattar även övriga vattendomstolar, främst Västerbygdens
vattendomstol.
För åtgärder, vilka kunna betraktas såsom ett provisoriskt genomförande
under innevarande budgetår av den för nästa budgetår föreslagna tillfälliga
förstärkningen av personalen, torde Kungl. Majit böra erhålla bemyndigande
att i föreslagen utsträckning överskrida anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal.
I motionerna hemställes om åtgärder för en förflyttning till Göteborg av
Västerbygdens vattendomstols kansli, som nu är beläget i Vänersborg. I
detta ämne har departementschefen erinrat, att riksdagen upprepade
gånger, senast år 1939, haft tillfälle taga ställning till frågan om denna vattendomstols
kansliort. Vid nämnda års lagtima riksdag föreslogs av Kungl.
Majit i propositionen nr 168 angående förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för västra Sverige, att vattendomstolens kansli skulle
inrymmas i en byggnad, som för hovrättens räkning planerades i Göteborg.
Detta förslag avvisades emellertid av riksdagen, som uttalade, att även om
en dylik förläggning skulle från rättsvårdens synpunkt medföra vissa fördelar,
dessa enligt riksdagens uppfattning icke vore av den styrka, att de
motiverade en förflyttning från nuvarande förläggningsort med dess billigare
levnadskostnader och geografiskt sett centrala läge inom domstolsområdet.
Med hänsyn till riksdagens nämnda beslut och på de skäl departementschefen
i övrigt anfört anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att frågan
om en förflyttning av domstolens kansli nu upptages till omprövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majits förslag
ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
-
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 vattenrättsdomare ............................ B 2
8 vattenrättsingenjörer .......................... A 30
2 kontorister ................................... A 9
2 kanslibiträden ................................ A 7
4 kontorsbiträden .............................. A 4
b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:
14
Statsutskottets utlåtande nr 52.
Utskottet.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 193 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . > 12 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 225 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ > 33 600
% ——
Summa kronor 464 800,
c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 464 800 kronor,
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att för tillfällig förstärkning
av personalen vid vattendomstolarna under budgetåret
1944/45 jämväl såvitt angår annan personal än s. k. särskild
vattenrättsingenjör överskrida det för sagda budgetår uppförda
anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal med
15 000 kronor.
II. att motionerna I: 317 och II: 495 ej må av riksdagen
bifallas.
2:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. För ifrågavarande ändamål har
för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 56 200 kronor.
för nästa budgetår beräknas den förordade förstärkningen av vattendomstolarnas
personal komma att medföra ökad belastning jämväl å omkostnadsanslaget.
Sålunda föreslås en ökning av medelsanvisningen för reseersättningar
med 10 000 kronor och för övriga expenser med 7 700 kronor.
Anslagsbehovet skulle sålunda för nästa budgetår utgöra 73 900 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 900
kronor.
Stockholm den 10 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 52.
15
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo,
Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding,
Gustaf Karlsson, Berling och Näsström; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Ward, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström,
Mårtensson, Viklund, Johansson i Mysinge och Birke.
Reservation
vid punkten l:o) (Vattendomstolarna: Avlöningar) av herrar Johan Bernhard
Johansson och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 317 och II: 495 och att utskottet alltså bort hemställa:
I. att riksdagen---— 15 000 kronor,
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 317 och
11:495, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn erforderliga
åtgärder för en förflyttning till Göteborg av kansliet för
Västerbygdens vattendomstol.