Statsutskottets utlåtande nr 49.
1
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående
inrättande av en överingenjör sbefattning vid
försvarets fabriksverk m. m.
(l:a avd.)
l:o) Inrättande av en överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk. I propositionen
nr 47 har Kungl. Majit (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 26 januari 1945) föreslagit riksdagen
att å den av riksdagen fastställda personalförteckningen för försvarets
fabriksverk, med tillämpning från och med tidpunkt som av Kungl. Majit
bestämmes, uppföra en överingenjör, fabrikschef, i högst lönegraden C 4.
De hittills projekterade centrala tvätt- och reparationsanstalterna beräknas
kunna tagas i bruk, anstalten på Gotland sommaren 1945, anstalterna i
Stockholm och Boden i början av år 1946, anstalten i Långsele omkring
mitten av år 1946 samt anstalterna i Herrljunga och Mjölby omkring årsskiftet
1946/47. Den provisoriska anstalten i Landskrona arbetar sedan den
1 juli 1944 i försvarets fabriksstyrelses regi.
Försvarets fabriksstyreise har i skrivelse till Kungl. Majit framhållit, bland
annat, att, i samband med att styrelsen övertoge ansvaret för tillgodoseendet
av det militära tvätt- och reparation sbehovet, avseende beklädnadsartiklar,
styrelsens arbetsuppgifter givetvis komme att ökas liksom styrelsen
komme att få taga ställning till frågor av helt annan natur än dem, som
sammanhängde med den av styrelsen bedrivna rörelsen i övrigt. Den centrala
handläggningen av drifttekniska frågor avseende denna verksamhet
borde enligt styrelsens förmenande tills vidare kunna ske inom styrelsens
förefintliga sektioner med biträde från och med den tidpunkt, då Stockholmsanstalten
kommit till stånd, av denna anstalts chef.
Genom det ökade ansvar och den större arbetsbörda, som vid en sådan
organisation skulle anförtros chefen för den blivande Stockholmsanstalten,
syntes det styrelsen nödvändigt, att åt denna befattning gåves en något
högre löneställning än vad reparationstjänstutredningen föreslagit. Befattningen
borde lämpligen betecknas såsom en överingenjörsbefattning och i personalförteckningen
uppföras i högst lönegraden C 4.
Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.
Yad försvarets fabriksstyrelse sålunda anfört rörande handläggningen av
de drifttekniska frågorna anser jag mig kunna biträda. Med hänsyn till
vad som tidigare förutsatts i fråga örn löneställningen för de centrala tvätt
Bihanq
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 49.
621 45
2
Statsutskottets utlåtande nr 49.
Utskottet.
och reparationsanstalternas chefer har jag däremot funnit det tveksamt, örn
chefen för Stockholmsanstalten — även örn han erhåller i uppdrag att inom
fabriksstyrelsen biträda vid handläggningen av angivna frågor —- bör avlönas
enligt C-plan. Emellertid är det av vikt, att för denna befattning kan förvärvas
en särskilt kvalificerad person. I betraktande härav och med hänsyn till
den ökade arbetsbörda och det ansvar som kommer att åvila chefen för
Stockholmsanstalten i jämförelse med de övriga motsvarande befattningshavarna
vill jag icke motsätta mig, att ifrågavarande befattningshavare anställes
såsom överingenjör och erhåller en högre löneställning än cheferna
för övriga tvätt- och reparationsanstalter. En placering i högst lönegrad
C 4, på sätt allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd förordat,
synes vara befogad. Befattningen synes böra inrättas från och med
tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Jag förutsätter, att denna
lönefråga tages under förnyad omprövning framdeles, då skifte å tjänsten
skall ske.
Utskottet finner i likhet med departementschefen utrett, att fabriksstyrelsen
med hänsyn till den centrala handläggningen av drifttekniska frågor
avseende tvätt- och reparationsverksamheten har behov av en väl kvalificerad
befattningshavare. Detta personalbehov synes utskottet lämpligen kunna
tillgodoses genom att för ändamålet tages i anspråk den blivande chefen för
den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Stockholm. Å honom skulle
alltså ankomma att vid sidan av sin befattning såsom chef för nämnda anstalt
inom styrelsen biträda vid handläggningen av hithörande frågor.
Med hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som till följd av befattningshavarens
åligganden måste krävas av honom, har utskottet icke något att
erinra mot att befattningen ifråga uppföres i personalförteckningen för försvarets
fabriksverk i högst lönegraden C 4. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma tidpunkten för befattningens inrättande. Befattningshavarens
löneställning bör, såsom departementschefen förutsatt, bliva föremål
för förnyat övervägande, då skifte på tjänsten skall äga rum.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må å den av riksdagen fastställda personalförteckningen
för försvarets fabriksverk, med tillämpning från
och med tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, uppföra en
överingenjör, fabrikschef, i högst lönegraden C 4.
2:o) Bidrag till nybyggnad för kommunal yrkesskola i Motala socken. Kungl.
Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen medgiva, att av försvarets fabriksverks
driftmedel ett belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag till nybyggnad
för kommunal yrkesskola i Motala socken.
Inom Motala landskommun finnes för närvarande en statsunderstödd
anstalt för yrkesundervisning inrättad. I likhet med vissa större enskilda
industrier i orten har den under försvarets fabriksstyrelse sorterande
centrala torpedverkstaden i Motala låtit sina lärlingar deltaga i yrkesskolans
undervisning, varvid verkstaden erlagt årliga kursavgifter. Yrkesskolans nu
-
Statsutskottets utlåtande nr 49.
3
varande lokaler — inrymda i en källarvåning — synas emellertid, enligt vad
försvarets fabriksstyrelse uppgivit, mindre lämpliga för sitt ändamål oell
dessutom otillräckliga. Fråga Ilar därför uppkommit rörande möjligheterna
att få till stånd en nybyggnad för yrkesskolan.
Försvarets fabriksstyrelse har i sin skrivelse angående medelsbehoven för
nästa budgetår härom anfört, bland annat, följande.
Vid förhandlingar mellan de större industrierna i Motala och representanter
för Motala landskommun hade förslag väckts om uppförande av en
nybyggnad för yrkesskolans inrymmande. Enligt förslaget skulle byggnadskostnaderna
uppgå till 220 000 kronor, varvid kommunen skulle bidraga med
120 000 kronor och fyra industriföretag svara för återstående byggnadskostnader,
eller sammanlagt 100 000 kronor. Av sistnämnda belopp hade centrala
torpedverkstaden ansetts böra svara för 20 000 kronor. Fabriksstyrelsen
ansåge sig med hänsyn härtill'' böra göra framställning örn att få
disponera 20 000 kronor för ändamålet. Styrelsen förutsatte, att centrala
torpedverkstaden, sedan bidraget utlämnats, bleve representerad i skolans
styrelse. Vad beträffade finansieringssättet syntes, såvitt fabriksstyrelsen
kunde finna, tvenne vägar stå till buds. För ändamålet kunde antingen disponeras
inom fabriksverket tillgängliga driftmedel eller ock anvisas ett anslag
över driftbudgeten. Med hänsyn till att fabriksverket vore ett affärsdrivande
verk, vars samtliga kostnader med undantag för investeringar
i egna anläggningar och beredskapskostnader principiellt borde bestridas av
fabrikernas driftmedel, syntes det styrelsen ligga närmast, att även nu ifrågavarande
kostnad belastade fabriksverkets drift.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Att centrala torpedverkstaden har fördel av att i verkstadens närhet äga
tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar synes uppenbart. En
förutsättning för ett gott resultat av skolans verksamhet är emellertid, att
lokalfrågan erhåller en lämplig lösning. Jag vill därför icke resa erinran
mot att av statsmedel ett bidrag av 20 000 kronor anslås för detta ändamål.
I likhet med försvarets fabriksstyrelse finner jag lämpligast, att ifrågavarande
kostnad belastar fabriksverkets drift. Det synes önskvärt, att torpedverkstaden
blir representerad i skolans styrelse.
I 4 § av den av Kungl. Majit fastställda instruktionen för försvarets
fabriksverk (SFS 1944: 341) har intagits en bestämmelse av innebörd, bland
annat, att styrelsen äger föranstalta örn åtgärder för att bibringa_personalen
kunskaper i facktekniskt, ekonomiskt och hygieniskt avseende. Åtgärder av
angiven art, vilka kräva större kostnader, må dock ej utan Kungl. Maj:ts
medgivande vidtagas. Föreliggande ärende, då fråga är örn understödjande av
en skola, som enligt det föregående i viss utsträckning åtnjuter statsunderstöd
i annan ordning, synes böra underställas riksdagens prövning.
Med hänsyn till betydelsen för centrala torpedverkstaden att i sin närhet
hava tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar, finner utskottet
sig böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till lösandet av lokalfrågan för
den statsunderstödda yrkesskolan i Motala landskommun.
Då utskottet inhämtat, att torpedverkstaden i förhållandevis större utsträckning
än andra industrier i orten beräknas komma att utnyttja skolan,
Ilar utskottet icke funnit anledning till erinran mot att anslaget för ändamålet
bestämmes till 20 000 kronor.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 49.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av försvarets fabriksverks
driftmedel ett belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag
till nybyggnad för kommunal yrkesskola i Motala socken.
Stockholm den 20 mars 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gräneboy
Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson,
Boman, Gillström och Näsström; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Danielsson,
Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Staxäng„
Onsjö, Akerström och Birke.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
621 45