Statsutskottets utlåtande nr 48.
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med begäran
om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag
till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav
väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 128 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda kungörelse om hyresbidrag
till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll som av föredragande
statsrådet Erlander angivits, dels ock medgiva, att kostnaderna för
ifrågavarande hyresbidrag, i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas
från det å allmän beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft.
Till följd av den avsevärda ökning av vedavverkningarna, som framtvingats
av den minskade importen av fossilt bränsle, har behovet av arbetskraft
inom skogsbruket blivit långt större än tidigare, och det har befunnits
nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder för att kunna täcka detta
ökade arbetskraftbehov. Därvid har statens arbetsmarknadskommission
bl. a. sökt främja överflyttning av arbetskraft från andra arbetsområden
till skogsarbete genom att bereda dem, som antaga skogsarbete utan att ha
vana vid sådant arbete, möjlighet att erhålla särskilda bidrag av det allmänna.
Bidragen utgå för närvarande i form av dels omskolningsbidrag till envar
med avverkningsarbete sysselsatt arbetare, vilken icke äger vana vid skogsarbete,
med två kronor för dag, dels familjetillågg till ovan skogsarbetare,
som är familjeförsörjare och antager skogsarbete å annan ort än hemorten,
med lägst en krona 50 öre och högst fem kronor för dag beroende på familjens
storlek och ortsgrupp, dels ock hyresbidrag. I fråga om sistnämnda bidragsform
må framhållas, att arbetsmarknadskommissionen alltsedan februari
1941 i vissa fall medgivit arbetslöshetsnämnd (arbetslöshetskommitté)
rätt att efter behovsprövning och med bidrag av statsmedel efter samma
grunder, som gälla för hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa, utgiva
hyresbidrag till ovana skogsarbetare. Således får dylikt hyresbidrag utgivas
med högst det belopp, som skulle ha utgått, örn vederbörande varit anmäld
som hjälpsökande arbetslös. För hyreshjälpen till arbetslösa finnas vissa
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 48.
2
Statsutskottets utlåtande nr 48.
maximibelopp föreskrivna, vilka växla alltefter indelningen i ortsgrupper
jämlikt lagen om folkpensionering. Varje sådan ortsgrupp är dessutom indelad
i ett antal undergrupper med olika maximibelopp för hyreshjälpen. I
den lägsta undergruppen av dyrortsgruppen I får hyreshjälp icke utgivas.
Maximibeloppen växla i övrigt mellan 20 och 90 kronor för månad för familjeförsörjare
samt mellan 10 och 45 kronor för månad för ensamstående.
Beträffande situationen på bränslemarknaden framhålles, att under de
sista månaderna situationen försämrats genom att dels all import av fossilt
bränsle tills vidare helt avstängts, dels ock under hela hösten och förvintern
rått en väderlek, som vissa tider mångenstädes praktiskt taget omöjliggjort
vedavverkning. Enligt uppgifter från statens bränslekommission har av det
för bränslesäsongen 1945/46 beräknade behovet för bränsle- och kolningsändamål,
uppgående till omkring 50 miljoner m3, den 31 januari 1945 avverkats
endast omkring 11,5 miljoner m3 eller nära 10 miljoner kubikmeter
mindre än vid samma tidpunkt föregående år. Då härtill kommer, att nyssnämnda
beräknade kvantitet icke torde vara tillräcklig för nästa bränslesäsong,
måste läget ur bränsleförsörjningssynpunkt betecknas såsom allvarligt.
Enligt 16 § kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och
statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet (hjälpkungörelsen) må
under tiden för arbetskonflikt arbetslöshetshjälp ej åtnjutas av
a) den som är direkt indragen i konflikten (deltager i strejk eller är föremål
för lockout); samt
b) den som eljest blivit arbetslös i anledning av konflikten och vilkens
löne- och anställningsvillkor skäligen kunna antagas röna inverkan av densamma.
Med hänsyn till nu anförda bestämmelse har i samband med den nyligen
utbrutna konflikten inom verkstadsindustriens område fråga uppkommit,
huruvida de särskilda bidrag, som utgå till ovana skogsarbetare, skola kunna
åtnjutas av arbetare, som äro indragna i konflikt. Arbetsmarknadskommissionens
majoritet har därvid intagit den ståndpunkten, att omskolningsbidrag
och familjetillägg äro att betrakta såsom löneutfyllnad och därför
böra utgå jämväl till i konflikt indragna arbetare, som antaga skogsarbete,
men att däremot hyresbidrag icke kan utgå till dylika arbetare. Två av kommissionens
ledamöter reserverade sig emellertid och gjorde gällande, att icke
heller omskolningsbidrag och familjetillägg borde utgå till arbetare, som
vore indragna i konflikt.
Svenska metallindustriarbetareförbundet har i skrivelse den 16 februari
1945 framhållit, att förbundet under den pågående verkstadskonflikten uppmanat
sina strejkande medlemmar att antaga arbete i öppna marknaden och
framför allt att söka skogsarbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.
Det förhållandet, att hyresbidrag icke kunde utgå till den som vore indragen
i arbetskonflikt verkade emellertid som en tämligen besvärande faktor,
Statsutskottets utlåtande nr 48.
3
då det gällde att sporra strejkande verkstadsarbetare att taga arbete i skogen.
Med hänsyn till den rådande katastrofala bränslesituationen syntes det förbundet
berättigat, att samhället icke ställde de strejkande arbetarna i sämre
.ställning än andra icke yrkesvana skogsarbetare. Förbundet hemställde därför,
att det måtte tagas under övervägande, huruvida icke sådana åtgärder
kunde vidtagas, att det för icke yrkesvana skogsarbetare utgående hyresbidraget
även kunde utgå för de av förbundets i konflikt indragna medlemmar,
vilka komme att sysselsättas med skogsarbete.
Föredraganden, statsrådet Erlander, har anfört följande.
Med hänsyn till de svårigheter på bränsleförsörjningens område, som till
följd av det nu pågående kriget uppkommit i vårt land, har det ansetts
nödvändigt att stimulera tillförseln av arbetskraft till skogsbruket. För
detta ändamål har alltsedan år 1941 särskilda bidrag utöver den avtalsenliga
lönen utgått till den, som utan att äga vana vid skogsarbete utfört
sådant arbete. Dessa bidrag avse att utgöra dels ersättning för det inkomstbortfall
i förhållande till den vane skogsarbetare^ inkomst, som föranledes
av arbetarens ovana vid skogsarbetet, dels ock gottgörelse för de ökade
levnadskostnader, som bliva en följd av att arbetet som regel måste utföras
på annan ort än den, där arbetaren har sin bostad. Bidragen måste
alltså i princip anses ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana arbetskraft,
som på grund av krisförhållandena måste sysselsättas med skogsavverkning.
Bidragen utgå för närvarande i form av omskolningsbidrag å 2 kronor
per dag, familjetillägg i förhållande till familjens storlek, samt hyresbidrag.
Omskolningsbidrag och familjetillägg utgå av statsmedel utan behovsprövning
till envar som uppfyller de för bidragens erhållande stadgade villkoren.
Hyresbidrag däremot utgives endast till arbetare, som är bosatt
inom kommun, vilken av arbetsmarknadskommissionen tillerkänts rätt att
utgiva sådant bidrag, samt vid behovsprövning befinnes vara i särskilt
behov av hyresbidrag. Av praktiska skäl anförtroddes vid hyresbidragets
införande år 1941 denna behovsprövning åt det kommunala arbetsmarknadsorganet
— arbetslöshetskommittén, numera arbetslöshetsnämnden.
Hyresbidraget erhöll härvid en formell anknytning till hjälpverksamheten
för arbetslösa, vilken verksamhet regleras genom den s. k. hjälpkungörelsen
av år 1934. Denna formella anknytning har dock icke ansetts lägga hinder i
vägen för att utgiva hyresbidrag jämväl till arbetare i s. k. riksarbetslag.
Spörsmålet örn hyresbidragets formella anknytning till bestämmelserna
i hjälpkungörelsen har på sista tiden aktualiserats genom den nu pågående
verkstadskonflikten, i det att fråga uppkommit, huruvida sådant bidrag
jämväl skall utgivas till arbetare, som är indragen i konflikten men är villig
att åtaga sig skogsarbete. Att de särskilda lönebidrag, som utgå utan behovsprövning,
skola kunna utbetalas även till ovana skogsarbetare, som
beröras av konflikten, synes mig vara uppenbart. Denna ståndpunkt har
också intagits av arbetsmarknadskommissionens majoritet. Däremot har
kommissionen i fråga örn hyresbidragen ansett, att sådant bidrag, med
hänsyn till att denna bidragsform är formellt anknuten till hjälpkungörelsens
bestämmelser, icke kan utgå till arbetare som nu sagts.
Bränslesituationen ter sig för närvarande ytterligt allvarlig. Importen
av fossilt bränsle bar sedan månader varit helt stoppad. Denna minskning
4
Statsutskottets utlåtande nr -18.
i tillförseln av bränsle har icke kompenserats av en ökad vedavverkning.
Tvärtom har hittills under innevarande avverkningssäsong mindre ved avverkats
än vid motsvarande tidpunkt under någon tidigare säsong under
krisåren. Fram till den 31 januari 1945 hade enligt bränslekommissionens
uppgifter under avverkningssäsongen avverkats endast omkring 11,5 miljoner
m3 eller nära 10 miljoner m3 mindre än avverkningen vid samma tidpunkt
under närmast föregående avverkningssäsong.
För närvarande utnyttjas industrins produktiva resurser i den utsträckning
bränsletillgångarna medgiva. Bränsleförsörjningen anger därför ramen
för produktionens omfattning inom stora delar av industrin och framför
allt inom byggnadsindustrin. En minskning av bränsletillgångarna
kommer därför att nödvändiggöra ett sammanpressande av vissa delar av
landets produktion. Skulle en sådan sammanpressning drabba exempelvis
byggnadsindustrin, bleve resultaten mycket ogynnsamma, då för närvarande
endast byggnadsarbeten av hög angelägenhetsgrad tillåtas. Varje
mera betydande inskränkning kommer därför att beröra vitala samhällsintressen.
Hittills torde vedavverkningarnas eftersläpning i huvudsak ha berott på
den otjänliga väderleken. Endast i ringa mån har i år bristen på arbetskraft
verkat försvårande. Det hos arbetsförmedlingarna i landet anmälda,
ej tillgodosedda behovet av arbetskraft till skogsbruket uppgick den 21
februari 1945 till sammanlagt 3 168 man, varvid beträffande cirka 1 450
man van arbetskraft begärts. Dessa siffror ange emellertid icke den faktiska
situationen, ty så snart de av väderleken framkallade ogynnsamma
arbetsförhållandena i skogarna upphört, torde en stark efterfrågan på arbetskraft
komma att inträda. Denna efterfrågan blir desto större som till
följd av eftersläpningen viss del av de avverkningar, som beräknats kunna
äga rum under hösten och vintern, nu måste ske under våren och sommaren.
Den efterfrågan på arbetskraft, som med anledning härav kan
förutses inom de närmaste månaderna, torde bliva av sådan storleksordning,
att risk föreligger för besvärande störningar på arbetsmarknaden i
övrigt. Bland annat kan det bliva nödvändigt att nedbringa behovet av
arbetskraft på vissa andra verksamhetsområden för att därigenom friställa
arbetskraft för vedavverkningsprogrammets fullföljande.
Det måste därför anses vara av mycket stor betydelse, att redan nu åtgärder
vidtagas för att öka tillgången på arbetskraft för skogsbruket. Det
ligger sålunda i det allmännas intresse att ledigställda arbetare, även örn
de äro indragna i konflikt, i största möjliga utsträckning antaga skogsarbete.
Enligt vad svenska metallindustriarbetareförbundet i skrivelse den
16 februari 1945 meddelat, äro många av de strejkande arbetarna villiga
härtill. Förbundet framhåller dock därvid såsom berättigat, att dessa arbetare
icke komma i sämre ställning än övriga ovana skogsarbetare, varför
möjlighet att erhålla hyresbidrag bör stå öppen även för dem.
Då verkstadsarbetarna i stor utsträckning äro bosatta å dyrorter och få
betala där gällande hyror, torde den omständigheten att hyresbidrag icke
kan utgå verka i hög grad återhållande på framför allt de gifta arbetarnas
villighet att antaga skogsarbete. Man kan ej heller bortse från risken för
att av psykologiska skäl verkstadsarbetarnas intresse för skogsarbete kommer
att minskas, örn den uppfattningen vinner spridning att på grund av
konflikten vissa tidigare utgående förmåner till den i skogsarbete sysselsatta
ovana arbetskraften blivit indragna.
Statsutskottets utlåtande nr 45.
5
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag det vara påkallat, att
.sådana bestämmelser utfärdas att någon ändring i sak beträffande nu utgående
bidrag icke kommer till stånd och att således de formella hinder
undanröjas, som nu stå i vägen för att hyresbidrag skall kunna utgå jämväl
till ovan skogsarbetare som är indragen i konflikt.
Då det i detta sammanhang icke är min avsikt att till prövning upptaga
frågan örn en ändring av hjälpkungörelsens bestämmelser, måste hyresbidragen
till ovana skogsarbetare lösgöras från den formella anknytningen
till hjälpkungörelsen.
Detta synes lämpligen böra ske på sådant sätt, att genom särskild kungörelse
bestämmelse utfärdas om rätt för kommun att, där särskilda förhållanden
det påkalla, efter medgivande av arbetsmarknadskommissionen
utgiva hyresbidi’ag till arbetare, som utan att äga vana vid skogsarbete antaga
och utföra sådant arbete. För dessa hyresbidrag torde statsbidrag
böra utgå med belopp som bestämmas av arbetsmarknadskommissionen.
Statsbidraget bör helt lösgöras från statsbidraget till kommunens hjälpverksamhet
för arbetslösa och lämpligen, liksom omskolningsbidragen och
familjetilläggen, bestridas från det å allmän beredskapsstat 1 uppförda anslaget
till kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungörelsen bör erhålla
retroaktiv verkan i så måtto, att hinder icke bör föreligga för kommissionen
att efter kungörelsens ikraftträdande medgiva kommun rätt att
till arbetare, som dessförinnan utfört skogsarbete men på grund av
att han var indragen i konflikt icke kunnat erhålla hyresbidrag, bevilja
sådant bidrag jämväl för förfluten tid, örn skäl därtill eljest kan anses
föreligga.
Utkast till sådan kungörelse har utarbetats inom departementet.
Emellertid är kommuns rätt att meddela beslut om utgivande av hyresbidrag
av det slag, som här avses, icke oomtvistlig. För att skapa klarhet
härutinnan torde frågan böra underställas riksdagens prövning.
Kungl. Maj:ts beslut att avlåta förevarande proposition till riksdagen har
fattats i närvaro av statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena
Gunther samt statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson
och Andrén.
Av statsrådsprotokollet framgår, att statsrådet Pehrsson-Bramstorp —
— med vilken statsråden Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin och
Andrén instämde — anförde följande.
Då man genom att utbetala hyreshjälp till strejkande enligt min mening
icke kan vänta någon nämnvärd förbättring av bränsleförsörjningen men
väl riskerar en ogynnsam återverkan på dem som normalt arbeta i skogen,
anser jag anledning saknas att — i rådande konfliktläge och med bortseende
från de principiella betänkligheterna mot att på strejkande arbetare tillämpa
det för ovana skogsarbetare avsedda bidragssystemet — vidtaga den nu
föreslagna förändringen av hittills gällande bestämmelser.
Statsrådets övriga ledamöter biträdde föredragande statsrådets hemställan.
6
Statsutskottets utlåtande nr 48.
1 samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr E. Näsström m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren
av herr L. Jonsson i Haverö m. fl. (11:469), däri hemställts att riksdagen
måtte förklara, att den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden till vedavverkningens
stimulerande synes otillräcklig för sitt ändamål, samt att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsamt vidtagande av utvidgade
åtgärder till bränsleförsörjningens främjande i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna angivna riktlinjer,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr L. Tjällgren m. fl. (1:304) och den andra inom andra kammaren
av herr C. O. Carlsson i Bakeröd m. fl. (11:479), däri hemställts, att
riksdagen ville besluta, att de vana skogsarbetarna med retroaktiv verkan
från den 1 januari 1945 måtte erhålla ett tillägg uppgående till 25 procent
av de avtalsenliga huggarlönema och beräknat per m3 avverkad brännved,
att skogskörarna måtte erhålla ett tillägg av 25 procent å ersättningen för
framkörd ved, att dessa tillägg även måtte tilldelas de skogsägare och deras
familjemedlemmar som själva utföra vedhuggning och körning, samt att i
övrigt de i motionen framförda synpunkterna måtte beaktas,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustav Emil Andersson m. fl. (1:305) och den andra inom andra
kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 476), däri hemställts, att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr K. Wistrand m. fl. (1:306) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Persson i Falla m. fl. (11:475), däri hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr L. Tjällgren m. fl. (1:311) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Hedlund i Rådom m. fl. (II: 489), däri hemställts, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om vidtagande av åtgärder i syfte att
bereda ett särskilt svårighetstillägg för all vedframforsling innevarande vinter
i Norrland, Dalarna och Värmland,
dels en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Löbbo m. fl.
väckt motion (11:470), däri hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl.
Maj:ts proposition i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa om införande
från och med den 15 mars 1945 av lönetillägg till yrkesvan skogsarbetare
på sätt i motionen föreslagits,
dels en inom andra kammaren av herr G. Fröderberg väckt motion
(11:471), däri föreslagits, att riksdagen, under förutsättning av bifall till
Statsutskottets utlåtande nr 48.
propositionen, i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om vidtagande av
åtgärder i den riktning, som angivits i motionen,
dels en inom andra kammaren av herr C. O. Nolin m. fl. väckt motion
(11:477), däri hemställts, ej mindre att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits
proposition, än även att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit begära,
att Kungl. Majit i det nu uppkomna bränsleläget ofördröjligen vidtager en
sådan höjning av normalpriserna å ved, som inrymmer de ökade produktionskostnaderna
liksom ett skäligt rotnetto åt skogsägare, allt i syfte att
skyndsammast få behövlig avverkning till stånd,
dels en inom andra kammaren av herrar E. Ericsson i Sörsjön och E.
Sundström i Vikmanshyttan väckt motion (11:478), däri hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att vana skogsarbetare, vilka under tiden 1 april
—31 augusti innevarande år sysselsättas med avverkning av vedbränsle, av
statsmedel under benämningen löne- eller svårighetstillägg måtte erhålla
ett belopp per dag å 3 kronor eller, därest dylik bidragsform icke anses
lämplig, att för varje under nämnda tid avverkad och upplagd kubikmeter
vedbränsle erhålla ett pristillägg av 80 öre per kubikmeter och beträffande
långved upplagd i s. k. res ett pristillägg av 15 öre för varje sådant res samt,
därest avverkning förekommer enligt annan arbetsmetod och ackordsprissättning,
pristillägg i förhållande härtill, ävensom att ägare av skog som
personligen utför avverkningsarbetet tillerkännes enahanda förmån, att till
körare av ifrågavarande vedbränsle till väg eller godkänd lastageplats under
tiden 1 april 1945—1 februari 1946 måtte utgå ett pristillägg av 50 öre per
kubikmeter samt att Kungl. Majit vid ett bifall härtill må bemyndigas utfärda
erforderliga bestämmelser,
dels ock en inom andra kammaren av herrar M. Ståhl och O. E. Sandberg
väckt motion (11:484), däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn åtgärder för höjning av priset på ved för bränsleändamål,
avverkad efter den 1 mars 1945, med minst en krona per kubikmeter.
Beträffande de skäl, vilka anförts till stöd för motionärernas förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:306 och 311 samt 11:469—471, 476—
479 och 484.
Vad först angår Kungl. Majits proposition samt motionerna, i den mån utskottet.
de behandla i propositionen berörda frågor, vill utskottet understryka vad
föredragande statsrådet anfört därom, att hyresbidrag likaväl som omskolningsbidrag
och familjetillägg ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana
arbetskraft, som på grund av krisförhållandena måste mer eller mindre
tillfälligt sysselsättas med skogsavverkning. Att hyresbidragen blivit anknutna
till kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksam
het vid arbetslöshet (hjälpkungörelsen) har icke berott på att de ur sakliga
synpunkter vore att jämställa med arbetslöshetsunderstöd. Den med hyres
-
8
Statsutskottets utlåtande nr AS.
bidragen förknippade behovsprövning, som är en följd av dessa bidrags
natur av gottgörelse för ökade levnadskostnader, har av praktiska skäl anförtrotts
de kommunala arbetsmarknadsorganen och av denna anledning
ha de formellt anknutits till hjälpkungörelsen, vilken nämnda organ haft
att tillämpa. Att hyresbidragen sålunda till sin natur icke ansetts likställda
med arbetslöshetsunderstöd framgår bland annat därav, att sådana bidrag,
såsom även statsrådet framhållit, utgivits jämväl till arbetare i s. k. riksarbetslag.
Kungl. Majlis förslag avser att, utan att åstadkomma ändring i sak av
grunderna för utgående hyresbidrag, lösgöra bidragen från deras anknytning
till hjälpkungörelsen och därigenom undanröja vissa icke avsedda konsekvenser
av denna anknytning, som kommit i dagen under den pågående
verkstadskonflikten.
Utskottet finner för sin del angeläget, att hyresbidragen åt ovan arbetskraft
i skogen frigöras från likställigheten med arbetslöshetsunderstöd. Härför
tala såväl principiella som praktiska skäl. Sålunda måste det vara
angeläget, att i konflikt indragna arbetare under nu rådande förhållanden
i fråga om bränsletillgången icke försättas i sämre läge än annan ovan
arbetskraft, därest de vilja åtaga sig skogsarbete. Det allvarliga läget på
detta område tillåter icke, att den nuvarande, sakligt omotiverade skillnaden
mellan olika slag av löneutfyllnad för den vid skogsbruk ovana arbetskraften
bibehålies, då man kan befara att värdefull arbetskraft därigenom
skall avhållas från deltagande i skogsarbete.
På grund av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj:ts förslag ej heller
i övrigt givit utskottet anledning till erinran förordar utskottet bifall till
nämnda förslag.
I åtskilliga motioner framställas yrkanden, som icke ha avseende på den
i propositionen berörda frågan om hyresbidrag till ovan arbetskraft. I stället
innehålla de förslag eller uppslag till andra åtgärder, vilka anses angelägna
för att trygga tillgången på ved under nästa eldningsperiod. I främsta rummet
rekommenderas särskilda bidrag till den yrkesvana arbetskraften inom
skogsbruket och höjning av vedpriserna.
Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel
sådan, att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande eldningssäsong
icke blir fyllt, om icke särskilda åtgärder vidtagas. Förenämnda
bidrag till ovana skogsarbetare kunna i nuvarande situation knappast anses
tillräckliga för att säkerställa tillgången på erforderlig arbetskraft i skogarna.
De ytterligare åtgärder, som påkallas för detta ändamål, böra enligt
utskottets mening direkt taga sikte på den yrkesvana arbetskraften och
ha till syfte, ej blott att motverka övergång till andra yrkesområden, utan
även att förlänga avverkningssäsongen och således kvarhålla denna arbetskraft
i skogarna under tid, då den eljest vanligen söker annan sysselsättning.
I enlighet härmed förordar utskottet, att särskilda arbetspremier av stats
-
Statsutskottets utlåtande nr 48.
9
medel enligt nedan angivna riktlinjer tillerkännas sådan arbetskraft, som ej
kommer i åtnjutande av bidrag enligt det för ovana skogsarbetare gällande
bidragssystemet. Då anledning finnes att antaga, att mera normala förhållanden
i fråga om bränsleförsörjningen skola inträda inom en icke alltför
avlägsen framtid, betraktar utskottet sitt förslag till premiesystem såsom en
engångsåtgärd. Utskottet är av den uppfattningen, att de principiella betänkligheter,
på grund av vilka man vid tidigare tillfällen dragit sig för att vidtaga
åtgärder av denna art, under sådana omständigheter få stå tillbaka.
I vissa motioner ha, såsom förut framhållits, yrkanden framställts jämväl
örn höjning av normalpriserna på ved. Utskottet vill icke förneka, att sådana
prishöjningar indirekt skulle ha till följd i viss mån ökade löner för skogsarbete.
En av anledningarna till att utskottet likväl förordar ett system med
arbetspremier är dock, att ramen för en möjlig prishöjning under nuvarande
förhållanden måste anses mycket snäv och att den återverkan en sådan prisstegring
kunde få på lönerna måste betraktas såsom ganska oviss.
En prishöjning skulle emellertid i främsta rummet vara av betydelse såsom
uppmuntran för skogsägarna att låta verkställa avverkningar i erforderlig
omfattning. Utskottet vill erinra, alt en dylik stimulans även kan
åstadkommas på andra vägar, nämligen genom förbättring av de premier,
som på vissa villkor tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt
enligt Kungl. Maj:ts medgivande till bränslekommissionen den 2
februari innevarande år, ävensom i viss mån genom ändrade bestämmelser
i fråga örn rotvärdesgarantien. Hela denna fråga är dock av sådan natur, att
utskottet icke kan tillstyrka slutligt ställningstagande till densamma på yrkande
av enskilda motionärer. På Kungl. Maj:ts bedömande torde få bero,
huruvida särskilda åtgärder äro erforderliga i nu berörda hänseende.
Utskottet övergår härefter till frågan örn premiesystemets närmare utformning.
Såsom i vissa motioner framhållits bör den avsedda löneutfyllnaden ej blott
komma anställda arbetare till godo, utan jämväl skogsägare, som själva eller
genom familjemedlemmar eller fast anställda jordbruksarbetare utföra arbetet.
Det slag av arbete, som bör premieras, är huggning och framkörning
av brännved och massaved. Vid utarbetande av närmare bestämmelser i
ämnet torde böra övervägas, huruvida anledning föreligger att premiera även
annat slag av för vedutvinningen angeläget arbete än huggnings- och körningsarbete.
Det för ackordsarbete lämpliga systemet kan, i vad avser huggningsarbete,
tänkas utformat med visst premiebelopp för dag eller för avverkad
och upplagd kubikmeter ved eller så, att premien bestämmes utgå med viss
procent å intjänad arbetslön. Att bestämma premien till visst belopp för
dag medför svårigheter ur kontrollsynpunkt och har därutöver den nackdelen,
att premien ej utgår i förhållande till utförd arbetsprestation. I valet
mellan de två övriga systemen har utskottet funnit sig böra förorda, att pre
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 48.
lilien bestämmes i förhållande lill arbetsförtjänsten. Detta system har den
fördelen, att premien enligt detsamma beräknas jämväl å det lönetillägg, som
enligt gällande avtal utgår vid svårare huggning, och ger därför ett rättvisare
resultat än en premie, som blott beräknas per avverkad mängd ved. Även
ur kontrollsynpunkt har systemet med på inkomsten beräknade premier
avsevärda fördelar.
Med hänsyn till syftet med arbetspremierna synes ändamålsenligt att såsom
villkor för premie stadga viss minimiprestation, som dock ej bör fastställas
för högt. Utformningen i övrigt av premiesystemet torde få bero på
prövning av Kungl. Majit. Därvid torde jämväl böra övervägas på vad sätt
hänsyn kan tagas därtill, att arbetare måst på grund av militärinkallelse,
sjukdom eller annan likvärdig orsak avbryta ett påbörjat arbete innan minimiprestationen
fullgjorts.
För körare av ved torde bestämmelserna utan större tekniska svårigheter
kunna avpassas till överensstämmelse med vad här sagts om premier för
huggare.
Arbetspremien till skogsägare, som själva eller genom familjemedlem eller
fast anställda jordbruksarbetare utföra huggnings- och körningsarbete, torde
böra beräknas på grundval av ett uppskattat inkomstbelopp, som bestämmes
med hänsyn till vad som kan anses vara den genomsnittliga arbetsförtjänsten
för skogsarbetare för motsvarande prestation.
Premie bör utgå endast för arbete, som utföres under viss, av Kungl. Maj :t
fastställd premieringsperiod, vilken bör taga sin början snarast möjligt efter
det beslut i frågan meddelats. Vid fastställande av denna period bör Kungl.
Majit äga fria händer, övervägas bör örn ej premieringsperioden bör vara
kortare i södra och mellersta än i norra Sverige med hänsyn till jordbrukets
behov av arbetskraft och huruvida den i någon del av landet bör utsträckas
längre än under vår- och sommarmånaderna. På Kungl. Maj :ts bedömande
torde jämväl få bero, huruvida visst område bör helt undantagas från tilllämpningen
av premiesystemet. Med hänsyn till vad ovan sagts i fråga örn
viss minimiprestation såsom villkor för premie bör perioden, örn så befinnes
lämpligt, kunna uppdelas i flera.
Av vad ovan anförts framgår, att utskottet ej kan tillstyrka, att premie
utgår retroaktivt för arbete, som utförts innan beslut i ämnet meddelats.
De i motionerna I: 311 och II: 489 framförda förslagen örn särskilda svårighetstillägg
för all vedframforsling innevarande vinter i Norrland, Värmland
och Dalarna är utskottet ej berett att tillstyrka.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit och, efter Kungl. Majlis bemyndigande,
på vederbörande myndighet att närmare utforma föreskrifterna om
arbetspremien.
Kostnaderna för arbetspremien torde böra bestridas från det å allmän beredskapsstat
uppförda anslaget till överflyttning av arbetskraft.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 48.
11
A. att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1:305 och 11:476, 1:306 och 11:475 samt
II: 477, sistnämnda motion till den del densamma avser den
i propositionen berörda frågan,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda kungörelse om
hyresbidrag till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll
som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 2 mars 1945,
b) medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande hyresbidrag,
i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å
allmän beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för
överflyttning av arbetskraft,
II. i anledning av motionerna I: 302 och II: 469, I: 304 och
11:479 samt 11:470/471, 477, 478 och 484,
a) godkänna av utskottet förordade grunder för arbetspremier
åt yrkesvana skogsarbetare m. fl.,
b) medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande arbetspremier
få bestridas från det å allmän beredskapsstat I uppförda
anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,
c) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna
vad utskottet i övrigt i förevarande sammanhang anfört,
B. att de under II angivna motionerna, i den mån de ej
må anses besvarade med vad utskottet anfört, ävensom
motionerna 1:311 och 11:489 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 mars 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz,
Heiding, Gustaf Karlsson och Gillström; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i
Dahl, Wallentheim, Viklund, Thäpper och Birke.
12
Statsutskottets utlåtande nr 48.
Reservationer:
l:o) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Bernhard Nilsson,
Bäckström, Heiding, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Danielsson,
Pettersson i Dahl och Birke, vilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:
»Enligt den reservation till statsrådsprotokollet, som avgivits av statsrådet
Pehrsson-Bramstorp m. fl., kan man genom att utbetala hyreshjälp
till strejkande icke vänta någon nämnvärd förbättring av bränsleförsörjningen
men väl riskera en ogynnsam återverkan på dem som normalt
arbeta i skogen. Anledning saknas därför att — i rådande konfliktläge och
med bortseende från de principiella betänkligheterna mot att på strejkande
arbetare tillämpa det för ovana skogsarbetare avsedda bidragssystemet —
vidtaga den nu föreslagna förändringen av hittills gällande bestämmelser.
Utskottet delar den av statsrådets reservanter hävdade uppfattningen och
avstyrker därför bifall till propositionen.
I åtskilliga--— ganska oviss.
En prishöjning---enskilda motionärer. Utskottet vill därför i an
ledning
av motionsyrkandena allenast framhålla, att bristen på arbetskraft
såsom föredragande statsrådet anfört endast i ringa mån verkat försvårande
på avverkningarna. Avverkningarnas eftersläpning har sålunda berott
på att efterfrågan på arbetskraft ej tillnärmelsevis motsvarat vad som krävts
för ett normalt fullgörande av avverkningsprogrammet. Denna omständighet
är till stor del att tillskriva de ogynnsamma väderleksförhållandena
under säsongen, men även att vedavverkningarna lämnat för lågt rotnetto
för skogsägarna. Utskottet vill därför såsom sin mening uttala, att det av
utskottet förordade premiesystemet icke kan vinna avsedd effekt därest det
icke kompletteras med särskilda åtgärder i syfte att höja avverkningarnas
lönsamhet även för skogsägarna.
Utskottet övergår — utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. med bifall till motionerna I: 305 och II: 476, I: 306 och
11:475 samt 11:477, sistnämnda motion till den del densamma
avser den i propositionen berörda frågan, besluta avslå
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
II. i anledning---sammanhang anfört,
B. att de----riksdagen bifallas.»;
Statsutskottets utlåtande nr 48.
13
2:o) av herr Mannerskantz, som — med instämmande i övrigt i vad i
reservationen nr 1 anförts och yrkats — ansett,
dels att utskottets yttrande i den del, som börjar med orden »Den aktuella
situationen» och slutar med orden »överflyttning av arbetskraft», bort hava
följande lydelse:
»Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel
sådan, att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande
eldningssäsong icke blir fyllt, om icke särskilda åtgärder vidtagas.
Enligt utskottets mening torde det icke kunna antagas, att det motionsvis
föreslagna systemet med särskilda arbetspremier åt den vana arbetskraften
enbart för sig är tillräckligt för att säkerställa det nu behövliga
arbetet i skogarna. Systemet sådant som det skisserats lider dessutom bland
annat av den svagheten, att det fordrar en administrativ kontroll, som blir
kostsam utan att ändock kunna vara fullt effektiv. Å andra sidan ha starka
skäl förebragts för att en viss kompensation på grund av vinterns klimatsvårigheter
måtte givas åt de vana skogsarbetarna, så att dessa stimuleras
till att stanna i skogarna under tid, då de eljest bruka söka sig annan sysselsättning.
Likaledes finner utskottet, att den i nuvarande läge nödiga
stimulansen till huggning och framkörning icke kan åstadkommas utan att
även skogsägarna tillerkännas en prisförbättring. Enligt utskottets mening
borde bägge syftemålen kunna vinnas genom en sådan höjning av producentprisen,
som inkluderar ett system med särskilda arbetspremier åt de
vana huggarna liksom åt körarna. Detta system borde utformas genom
tidsbegränsade tilläggsavtal till gällande kollektivavtal. Svårighetstillägg,
reglerade på detta avtalsbundna vis, skulle vid tillämpningen icke tarva
någon särskild kontrollapparat och redan ur denna synpunkt utgöra en
mera praktisk och ändamålsenlig lösning. Den erforderliga förbättringen
av producentprisen kan åstadkommas antingen genom en höjning av normalprisen
eller genom en omläggning och påbyggnad av de premier, som
på vissa villkor tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt
enligt Kungl. Maj.ts medgivande till bränslekommissionen den 2 februari
1945. Även vidgade bestämmelser i fråga örn rotvärdesgaranti kunna härvid
tänkas som komplettering. Denna förbättring av producentprisen
skulle till följd av redan gällande clearinganordningar för begränsning av
konsumentprisen icke föranleda någon prisstegring för den förbrukande
allmänheten.
Då Kungl. Majit redan äger befogenhet att bestämma om normalpris och
andra här föreslagna åtgärder, vill utskottet med hänvisning härtill förorda,
att riksdagen i skrivelse lill Kungl. Majit hemställer örn nödiga prisförbättringar
ofördröjligen på angivna villkor och i angivet syfte.»;
dels ock att utskottets hemställan under A II bort hava följande lydelse:
14
Statsutskottets utlåtande nr 48.
II. i anledning---och 484 besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t i rådande
bränslesituation ofördröjligen vidtager sådana höjningar av
vedproducentpriserna, som förutom skäligt rotnetto åt
skogsägare inrymma med hänsyn till nuvarande svårigheter
förbättrade ackordspriser åt huggare och körare, allt i
syfte att få behövlig avverkning till stånd.»;
3:o) av herrar Svensson i Grönvik och Danielsson.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945
516622