Statsutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1945146 under fjärde
huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets
vei''ksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
1:°) Rationaliserings- och besparingsarbetet inom försvarets fredsorganisation m. m.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (s. 1—20 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att, efter prövning i varje
särskilt fall och med iakttagande av vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
anförts, medgiva, att av Kungl. Majit efter riksdagens hörande
utfärdade föreskrifter må frångås i den mån så påkallas för genomförande av
organisationsundersökningar inom försvaret.
Departementschefen har till en början lämnat en orientering örn vad som
hittills åtgjorts i rationaliserings- och besparingshänseende, örn inriktningen
av det nuvarande arbetet och örn de organ, som på området äro i verksamhet.
Här nedan lämnas först en kortfattad redogörelse över sådana i ovannämnda
hänseende vidtagna åtgärder, som tagit sikte på försvarets fredsorganisation
—- anslagsäskandena under riksstatens fjärde huvudtitel avse som bekant endast
fredsorganisationen.
Bland dessa rationaliseringsåtgärder må nämnas omorganisationen av de centrala
förvaltningsmyndigheterna, som jämlikt 1943 års riksdags beslut skett
från och med den 1 januari 1944. Av organisationsprogrammet återstår att
genomföra endast den del, som avser försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet,
i vilket hänseende särskild utredning pågår.
Även på andra områden har man sökt i den mån så är möjligt häva den
föga rationella uppspaltningen av likartad verksamhet på smärre organ.
Denna strävan har hittills avsatt resultat bland annat i fråga örn reparation
och underhåll av intendenturmateriel. Sålunda ha 1943 och 1944 års riksdagar
efter därom av Kungl. Majit framlagda förslag anvisat medel för anordnande
av vissa större för försvaret gemensamma anstalter för tvätt och för
underhåll av kläder, skodon m. m., i samband varmed ett stort antal av de
mindre, förbandsvis ordnade tvätt- och reparationsanläggningar som nu
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4.
»50 45
2
Statsutskottets utlåtande nr d.
finnas skola nedläggas. Sedan denna organisation fullständigt genomförts,
beräknas försvarets fredskostnader komma att genom åtgärden nedbringas
med ett avsevärt belopp. En mindre del av programmet beräknas redan under
nästa budgetår vara genomfört.
I avbidan på reformens slutliga genomförande Ilar arméförvaltningen företagit
en rationalisering av intendenturverkstäderna vid förbanden, vilken lett
till en sammanslagning av vissa verkstäder, en minskning av verkstädernas
storlek och förbättrade arbetsmetoder. I samband därmed har det befunnits
lämpligt att i ökad utsträckning lägga ut beställningar på den privata industrien.
Genom arméförvaltningens försorg ha vidare utförts undersökningar
rörande möjligheterna att nedbringa tvättkostnaderna genom förbättrade
tvättmetoder. En rationalisering av verksamheten har i viss utsträckning
genomförts även vid arméns och marinens centrala beklädnadsverkstäder, som
sedermera överförts till försvarets fabriksverk och alltså numera stå under
ledning av försvarets fabriksstyrelse.
På tygförvaltningens område ha, liksom tidigare inom intendenturförvaltningens,
funnits ett flertal smärre verkstäder för reparation och underhåll
av tygmateriel. Arbetet har inriktats på att sammanföra dylika verkstäder till
driftsekonomiskt mer tillfredsställande enheter under kompetent ledning.
Verkstäderna ha där så kunnat ske gjorts gemensamma för de tre försvarsgrenarna
eller åtminstone för två av dem.
Driften vid försvarets verkstäder i allmänhet har rationaliserats. Genom
anställande av arbetsstudieingenjörer för spilltidsundersökningar har eftersträvats
ett bättre underlag för planeringen av arbetet.
Enligt beslut av 1944 års riksdag skola örlogsvarven i Karlskrona och
Stockholm erhålla en ändamålsenligare organisation och ställas under enhetlig
ledning. De härmed sammanhängande planeringsåtgärderna ha framskridit
långt. Den tekniska rationaliseringen av Stockholms örlogsvarv är i
det närmaste avslutad. Vid Göteborgs örlogsvarv pågå motsvarande arbeten.
Vid de ny tillverkande fabrikerna och anstalterna inom försvaret, vilka nu
stå under ledning av försvarets fabriksstyrelse, tillämpas modernare arbetsmetoder
än tidigare samt rättvisande och enhetliga principer vid prissättningen
av produkterna.
Anskaffningen av materiel och förnödenheter har tidigare varit i hög grad
decentraliserad. Dessa uppgifter ha numera i stor utsträckning lagts över på
krigsmaterielverket.
Inom försvaret pågår standardisering av materielen, som undan för undan
avsätter resultat. Även beträffande byggnader har inom försvaret genomförts
en viss standardisering.
Förrådst jönsten har centraliserats i den män så varit möjligt. Ytterligare
åtgärder på detta område planeras. .
De löpande kostnaderna för truppförbanden m. m. ha i viss utsträckning
nedbringats. Central kontroll av uppvärmningsanläggningarna och deras
skötsel har lett till en reduktion av bränslekostnaderna,
Med ledning av vunna erfarenheter söker man få fram ur driftssynpunkt
Statsutskottets utlåtande nr 4.
3
lämpligare typer för matinrättningar samt standardiserad och lämplig maskinutrustning.
Arbetet bedrives i samarbete med andra statliga och kommunala
organ.
För att kunna bättre bedöma kostnaderna för vissa delar av marinens verksamhet
har marinförvaltningen igångsatt en på successivt lämnade statistiska
llPPSi^er grundad undersökning rörande kostnadsfördelningen vid olika organisationsenheter.
Med ledning av detta material är det meningen att undersöka
skäligheten av kostnaderna för löner, expenser, resor etc. Örn undersökningens
resultat därtill föranleder böra enligt departementschefens mening motsvarande
undersökningar utföras inom andra delar av försvaret.
Det har alltså, framhåller departementschefen, på det verkstads- och byggnadsekonomiska
området inom försvaret varit möjligt att nå förhållandevis
goda resultat liksom också att i viss utsträckning införa rationellare metoder
för anskaffning och förvaring av förnödenheter och materiel och för kontroll
av driftskostnader m. m. Besparingsarbetet pågår på olika områden. De åtgärder,
som här komma i fråga, kunna i allmänhet vidtagas utan att därigenom
rubbning behöver ske i försvarets helhetsorganisation. Åtgärderna kunna därför
som regel successivt genomföras utan svårare överväganden i organisatoriskt
hänseende.
Annorlunda är läget, framhåller departementschefen, på expeditionstjänstens
och den lokala förvaltningsorganisationens områden. Här stöter
man på en omfattande organisation, som ofta är svår att bringa till samstämmig
verksamhet. I motsats till den civila statsförvaltningen är denna organisation
icke uppbyggd med den fredsmässiga verksamheten som enda riktpunkt utan
som sig bör anordnad med tanke på nödvändigheten av att snabbt kunna omställas
till krigsfot. En av de främsta orsakerna till decentraliseringen är den
hänsyn som redan i fred måste tagas till verksamheten i krig. Häri ligger också
en av de väsentligaste svårigheterna då det gäller att skapa en rationell organisation
och inom organisationen tillämpa rationella arbetsmetoder. En förutsättning
vid detta arbete måste nämligen vara att organisationen kan i krig
fungera tillfredsställande, vilken synpunkt ofta icke låter sig förena med de
krav, som i fredsorganisatoriskt hänseende böra uppställas. Detta medför, att
en helhetslösning är svår för att icke säga omöjlig att i ett sammanhang åstad
komma.
Givetvis har det dock varit möjligt, fortsätter departementschefen, att redan
nu vad beträffar expeditionstjänsten genomföra vissa åtgärder. Sålunda ha
moderna arbetsmaskiner införts, förvaltningsmyndigheternas och förbandens
telefonanläggningar utökats och förbättrats och den värnpliktiga arbetskraft,
som tidigare tagits i anspråk för skrivgöromål, i stor utsträckning ersatts av
kvinnlig arbetskraft.
Beträffande åter de rent organisatoriska problemen har med hänsyn till
vad nyss anförts en metod vid rationaliseringsarbetet måst väljas, som tidigare
icke nämnvärt använts vid statligt organisationsarbete, nämligen försöksverksamhet
i lämplig omfattning. Med stöd av utav Kungl. Majit lämnat bemyndigande
tillkallades den 5 februari 1942 inom försvarsdepartementet sär
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 4.
skilda sakkunniga, militära expeditionstjänstkommittén, för att biträda
med utredning rörande möjligheterna att förenkla och modernisera den
militära expeditionstjänsten. Efter förslag av denna kommitté har Kungl.
Majit förordnat örn försök vid Upplands infanteriregemente med visst av
kommittén utarbetat förslag till ny regementsstabsorganisation m. m. Efter
förslag av kommittén har Kungl. Majit förordnat om motsvarande försök med
ny organisationstyp för örlogsstation samt med ny organisation av förvaltningen
vid Stockholms kustartilleriförsvar. Expeditionstjänstkommittén har
dessutom framlagt förslag till enhetliggörande och förenkling av expeditionsoch
förvaltningstjänsten. Bland annat har kommittén verkställt en översyn
av det mycket stora antal blanketter, som brukas inom försvaret, och föreslagit
en omarbetning i syfte att minska antalet blanketter och kostnaderna
härför. En fortlöpande granskning av vissa delar av försvarets blankettbestånd
skall jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ske inom försvarets civilförvaltning.
Sedan statens organisationsnämnd tillkommit, lia organisationsundersökningarna
inom försvaret uppdragits åt ett särskilt utredningsorgan, försvarets
centrala organisationskommitté, som är underställd organisationsnämnden
och för vilken Kungl. Majit den 4 februari 1944 fastställt instruktion.
Vissa av de arbetsuppgifter, som varit militära expeditionstjänstkommittén
anförtrodda, ha i samband därmed överförts på organisationskommittén,
varefter expeditionstjänstkommittén avvecklats efter att ha slutfört
sina återstående arbetsuppgifter. De försök, som enligt det föregående
pågå inom försvaret, utföras nu under ledning av organisationskommittén,
som därvid biträdes av arbetsstudiemän och andra experter. Såvitt avser
stabs- och förvaltningsorganisationen vid regemente ha försöken överflyttats
till truppförband inom tredje militärområdet med tyngdpunkten förlagd till
Älvsborgs infanteriregemente och bedrivas där i större omfattning och efter
delvis andra riktlinjer än tidigare skett.
Det skulle föra för långt, framhåller departementschefen, att här närmare
redogöra för den sålunda pågående försöksverksamheten. Allenast må erinras
örn att organisationskommittén av Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, om
så för försökens genomförande finnes påkallat, frångå av Kungl. Majit utan
riksdagens hörande utfärdade föreskrifter. Då det är angeläget, att försöksverksamheten
icke bindes eller begränsas genom formellt hinder, har departementschefen
ansett sig i detta sammanhang böra förorda, att av riksdagen utverkas
medgivande för Kungl. Majit att, efter prövning i varje särskilt fall,
meddela motsvarande bemyndigande såvitt avser föreskrifter, som av Kungl.
Majit meddelats efter riksdagens hörande. Härvid förutsätter departementschefen,
att detta bemyndigande kommer att tagas i anspråk endast i den mån
så kan ske inom ramen för till Kungl. Majits förfogande stående anslag och
icke skall avse ändringar i gällande avlönings- och pensionsbestämmelser.
Självfallet ifrågakomma här ej heller ändringar i lagar eller andra av riksdagen
antagna författningar.
För översyn av verksamheten inom särskilda områden av försvaret har det
befunnits lämpligt att verkställa särskilda utredningar vid sidan av de av försvarets
centrala organisationskommitté bedrivna. Bland dessa utredningar
Statsutskottets utlåtande nr 4.
5
må nämnas sakanslagskommittén, som är sysselsatt med undersökning rörande
behovet av icke-ordinarie personal inom försvaret
och om överförande av avlöningskostnader från sakanslag, varifrån dylika
kostnader nu i viss utsträckning bestridas, till avlöningsanslag. Vidare må
nämnas 1940 års militära byggnadsutredning, som sysslat med granskning
av vissa byggnadsfrågor inom försvaret och framlagt förslag till standardritningar
för byggnader inom försvaret. Sistnämnda utredning har hösten 1944
avslutat sin verksamhet.
I detta sammanhang bör nämnas, att marinförvaltningen sedan någon tid
tillbaka varit inriktad på att förenkla marinens lokala förvaltningsorganisation
och verkstäder genom att sammanföra parallellt arbetande
förvaltningsorgan och verkstäder.
Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för de speciella
åtgärder, som vidtagits och vidtagas för nedbringande av beredskapskostnaderna.
Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 12—16 i statsrådsprotokollet.
Med avseende å belastningen å försvarsbeslutets kostnadsram inhämtas av
statsrådsprotokollet bland annat följande.
Av verkställd undersökning framgår, att belastningen i fråga ter sig på föl -
Budgetår |
Medelkostnad per miljoner kronor |
Belopp, varmed miljoner kronor |
1942/43 ................ |
755 |
731 |
1943/44 ................ |
755 |
773 |
1944/45 ................ |
755 |
762 |
1945/46 ................ |
755 |
774 |
1946/47 ................ |
791 |
794 |
Summa kronor |
3 811 |
3 834 |
Femårsplanens kostnadsram skulle enligt denna beräkning komma att
överskridas med 23 miljoner kronor. Härvid må emellertid erinras, att 1944
års riksdag förutsatte, i anslutning till frågan om uppsättande av den sjunde
jaktflottiljen, att Kungl. Majit även i fortsättningen komme att låta undersöka
möjligheterna att finna ytterligare utvägar för åstadkommande av besparingar
i syfte att så långt görligt vore nedbringa ett överskridande av
försvarsbeslutets kostnadsram. I anledning härav har Kungl. Majit den 2
juni 1944 uppdragit åt överbefälhavaren att verkställa utredning i angivet
hänseende samt att senast i samband med vederbörande myndigheters anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 inkomma med de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. I den mån den sålunda igångsatta utredningen leder
till resultat, bör överskridandet av kostnadsramen kunna ytterligare nedbringas.
6
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Departementschefen har slutligen lämnat en överblick över anslagsäskandena
för nästa budgetår, varav framgår i huvudsak följande.
För budgetåret 1945/46 ha myndigheternas äskanden av anslag å fjärde
huvudtiteln uppgått till över 900 miljoner kronor, vilket belopp i de av
departementschefen i det följande framlagda äskandena nedbringats till 841
miljoner kronor. Lägges härtill det belopp, som av chefen för finansdepartementet
äskas för avskrivning av kapitalinvesteringar för byggnadsarbeten
m. m. inom försvarsbeslutets ram —- 40 miljoner kronor — överstiga de
hos riksdagen äskade beloppen med (841 + 40 — 755=) 126 miljoner kronor
den i försvarsbeslutet beräknade genomsnittskostnaden per budgetår under
femårsperioden.
Av detta överskridande belöpa på prisstegringar utöver prisläget den 1
juli 1941 sammanlagt 97 miljoner kronor, vilket belopp som nämnts icke skall
belasta kostnadsramen. De avsevärda kostnaderna för prisstegringar sammanhänga
med att för nästa budgetår äskas särskilda anslag å tillhopa 46 miljoner
kronor för täckande av redan upplupna prisstegringar å sådana materielanskaffningar
av engångsnatur samt kapitalinvesteringar, för vilka medel anvisats
genom s. k. kvotanslag. Prisstegringskostnaderna. belöpa sålunda till
stor del på medelsanvisningar för tidigare budgetår. I prisstegringskostnaderna
ha även inräknats 8 miljoner kronor, som beräknats för bestridande av
de av 1944 års riksdag beslutade provisoriska lönetilläggen åt vissa befattningshavare.
Kristilläggen, vilka i riksstatsförslaget upptagits med ett beräknat
belopp av 19,5 miljoner kronor, ingå i de angivna prisstegringskostnaderna
med inemot 10 miljoner kronor.
Vissa äskanden komma att under fjärde huvudtiteln framställas, vilka av
andra skäl ansetts böra tillgodoses utanför nämnda kostnadsram, uppgående
till ett sammanlagt belopp av 10,2 miljoner kronor.
Femårsplanens kostnadsram skulle alltså för budgetåret 1945/46 komma
att reellt överskridas med i avrundat tal (126 — 97 — 10 =) 19 miljoner kronor.
Av den av departementschefen lämnade orienteringen av det pågående
rationaliserings- och besparingsarbetet inom försvarets fredsorganisation synes
framgå, att vissa resultat redan uppnåtts och att ytterligare förbättringar torde
vara att emotse. Framhållas må, att detta arbete hittills bedrivits samtidigt
roed att hög försvarsberedskap måst upprätthållas. Att under sådana omständigheter
de vunna resultaten måste vara begränsade ligger i sakens natur liksom
ock att mycket av rationaliseringsprogrammet återstår att utföra. Sålunda
har exempelvis reparations- och underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel
ännu icke kunnat utbyggas enligt av riksdagen fattade beslut. Till följd av
det på grund av beredskapen avsevärt ökade behovet av reparationer och underhåll
hava i avbidan på reformens slutliga genomförande beställningar i ökad
utsträckning utlagts på den privata industrien. Resultatet härav lärer, enligt
vad utskottet kunnat konstatera, icke alltid hava utfallit på ett tillfredsställande
sätt. Anmärkningar synas likaledes kunna riktas mot vissa vid försvarsväsendets
egen centraliserade reparations tjänst utförda arbeten. Allteftersom försvarets
av riksdagen beslutade nya anstalter för tvätt samt för underhåll av
kläder, skodon m. m. hinna utbyggas, bör man kunna förvänta att på repara
-
Statsutskottets utlåtande nr 4. 7
Höns- och underhålls! jänstens område i tekniskt och ekonomiskt hänseende nå
åsyftade resultat.
Yad särskilt beträffar expeditionstjänstens och den lokala förvaltningsorganisationens
områden hava, såsom departementschefen erinrat, igångsatts vissa
försök i syfte att i organisatoriskt hänseende åstadkomma vissa rationaliseringar.
Dessa försök, som bland annat inriktas på att få fram en ny regementsstabsexpedition
och ny organisationstyp för örlogsstation, utföras under ledning
av försvarets centrala organisationskommitté. Under erinran att organisationskommittén
av Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, om så för försökens
genomförande finnes påkallat, frångå av Kungl. Majit utan riksdagens hörande
utfärdade föreskrifter, har departementschefen nu föreslagit att av riksdagen
utverkas medgivande för Kungl. Majit att, efter prövning i varje särskilt fall,
lämna motsvarande bemyndigande såvitt avser föreskrifter, som av Kungl.
Majit meddelats efter riksdagens hörande. Då dessa försök utgöra ett betydelsefullt
led i det pågående rationaliserings- och besparingsarbetet inom
försvarsväsendet och då utskottet i likhet med departementschefen finner angeläget,
att denna försöksverksamhet icke bindes eller begränsas genom formella
hinder, tillstyrker utskottet den begärda fullmakten. Utskottet vill emellertid
framhålla, att, såsom departementschefen även förutsatt, bemyndigandet i
fråga får tagas i anspråk endast i den mån så kan ske inom ramen för till
Kungl. Majits förfogande stående anslag och icke skall avse ändringar i gällande
avlönings- och pensionsbestämmelser liksom givetvis ej heller i lagar
eller andra av riksdagen antagna författningar.
Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört har icke
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, efter prövning i
varje särskilt fall och med iakttagande av vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1945 anförts, medgiva, att av Kungl. Majit efter riksdagens
hörande utfärdade föreskrifter må frångås i den mån så
påkallas för genomförande av organisationsundersökningar inom
försvaret.
Försvarsdepartementet.
2:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Beträffande Kungl. Majits framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 1) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles
3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 2, s. 21 och 22), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en av anslagsbelastningen föranledd höjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Centrala förvaltningsmyndigheter.
4:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.
Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 3) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4, s. 23—25), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 2 000 kronor, avseende
anslagsposten till publikationstryck, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
6:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Krigsmaterielverket: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 5) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
7:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. Krigsmaterielverket: Vissa
beredskapskostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
6 och 7, s. 26 och 27) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. ett
förslagsanslag av 930000 kronor;
b) till Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.
8:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 8) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
9:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, s. 28—30), vilket i jämförelse med slutsumman i den
för fortifikationsförvaltningen för löpande budgetår gällande omkostnadsstaten
innebär en höjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Om
kostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
9
10:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 31 och
32) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240 000
kronor.
Med hänsyn till de reservationer, som kunna förutses vara förhanden vid
ingången av budgetåret 1945/46, har anslaget ansetts kunna begränsas till
180 000 kronor. I enlighet med vad som förutsattes i 1944 års statsverksproposition
har detta belopp liksom övriga årliga kostnader för byggnadsoch
reparationsberedskapens fredsorganisation föreslagits böra belasta den
av 1942 års riksdag beslutade kostnadsramen för försvarsorganisationen.
Departementschefen har föreslagit, att den på nästa budgetår belöpande
kostnaden för utbildnings-, utrustnings- och ersättningsammunition åt beredskapsorganisationen
bestrides från anslaget till Armén: Vapen och ammunition
m. m.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår hava kostnaderna
för säkerställande av beredskapen hos entreprenadfirmornas outnyttjade
maskinutrustning samt beträffande avregistrerade bilar, för vilka ändamål beräknas
oförändrat 60 000 kronor, med hänsyn till utgifternas karaktär av
direkta beredskapskostnader ansetts jämväl för nästa budgetår böra belasta
förskottsstaten för försvarsväsendet.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag samt vad departementschefen
i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-
och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.
ll:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 11) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
12:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, s. 32—35), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en höjning med 210 000 kronor, beroende i huvudsak på
den genomgripande omorganisation, som ämbetsverket nyligen undergått, och
den planerade utflyttningen till nya ämbetslokaler, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kronor.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 4.
13:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 13) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
14:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 14, s. 36 och 37), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
15:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 15) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
16:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 38—40), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000 kronor.
Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 17) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
18:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 41 och 42), innebärande en anslagsminskning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 645 000 kronor.
19:o) Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet. Försvarsstaben:
Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben: Fältövningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 42), som innebära oförändrade
anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet
ett reservationsanslag av 7 500 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr i. 11
b) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket
ett reservationsanslag av 30 000 kronor;
c) till Försvarsstaben: Fältövningar m. m. ett reservationsanslag
av 7 500 kronor.
Armén.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
20:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 20) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 21, s. 46 och 47) att till Armén: Avlöningar till personal
å övergångsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
255 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor
och har under femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 584 000
kronor för år.
Kungl. Majits förslag, som innebär en anslagsminskning med 85 000 kronor,
tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
255 000 kronor.
22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 22, s. 47—49) att till Armén: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1945746 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1370 000
kronor.
Kungl. Majits förslag innebär, att arméns reservstat utökas med 1 överste-,
2 överstelöjtnants- och 2 majorsbeställningar. I jämförelse härmed må nämnas,
att enligt chefens för armén beräkningar borde för nästa budgetår planenligt
tillkomma följande beställningar på reservstat nämligen 1 överste,
4 överstelöjtnanter, 2 majorer, 6 kompaniofficerare och 6 underofficerare.
Den föreslagna utökningen av arméns reservstat tillstyrkes av utskottet,
som lämnat den verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslaget
utan erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reserv
stat
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000
kronor.
Utskottet.
Utskottet
12
Statsutskottets utlåtande nr 4.
23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 49 och 50), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kronor.
24:o) Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande
Kungl, Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 24)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
25:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 50 och 51), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 250 000 kronor, beroende på
den planenliga utökningen av personalorganisationen samt av nu förebragta
säkrare anslagsberäkningar, får utskottet, som icke haft något att erinra mot
att de för innevarande budgetår gällande grunderna i fråga örn ekiperingshjälp
till reservpersonalen gives giltighet jämväl under nästa budgetår,
hemställa,
att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
26:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 51—53) att till Armén: Avlöningar till civil
handräckningspersonal för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 070 000 kronor.
Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål finnes icke uppfört å riksstaten.
Däremot hava från och med budgetåret 1942/43 medel för ändamålet
upptagits under arméns allmänna avlöningsanslag. I den för nämnda anslag
fastställda avlöningsstaten har ingått en anslagspost betecknad Avlöningar till
civil handräckningspersonal, vilken för innevarande budgetår upptagits till
2 750 000 kronor. Departementschefen har nu föreslagit, att ett särskilt anslag
uppföres för ändamålet för nästa budgetår.
De för innevarande budgetår för ändamålet anvisade medlen avses för
anställande av högst 763 civila handräckningsmän med avlöning enligt
kollektivavtal. Häri ingå remontskötare till ett antal av 25. Av propositionen
1944: 143 framgår, att kavalleriets behov av remontskötare uppskattats
till 57, varav ytterligare 25 borde anställas för budgetåret 1945/46. Häremot
har riksdagen (skrivelse 1944: 273) icke haft något att erinra. För nästa budgetår
har departementschefen därför beräknat medel för anställande av sammanlagt
50 remontskötare. Antalet civila handräckningsmän har av departementschefen
uppskattats till omkring 790. Kostnadsökningen utgör 320 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
13
Härav torde 220 000 kronor, huvudsakligen motsvarande på grund av fördyrade
levnadskostnader medgiven förhöjning av kollektivavtalsreglerade
löner, få anses utgöra prisstegring efter den 1 juli 1941.
Utskottet tillstyrker, att kostnaderna för den civila handräckningspersonalen,
vilka hittills upptagits under arméns allmänna avlöningsanslag, från och
med nästa budgetår i stället hänföras till ett särskilt avlöningsanslag av förslagsanslags
natur. Mot den verkställda beräkningen av detta anslag har ut
skottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till eimi handräckningspersonal
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 070 000 kronor.
Bidrag m. m. åt värnpliktiga.
27:o) Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 27, s. 54—56) att till Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 17 550 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Arrhén (1:118)
och den andra inom andra kammaren av herrar J. 1. A. Dichson och L. O.
Skantze (11:223), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att tillämpningen
av författningarna angående kompensation i form av premier och meritberäkning
(motsvarande) skall utsträckas att gälla även de äldre värnpliktiga,
vilka efter den 1 september 1939 kommenderats eller uttagits till förlängd utbildning,
motsvarande den som i författningarna avses, samt att anvisa härför
erforderliga medel.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 118.
Anslaget för budgetåret 1944/45 är uppfört under beteckningen Armén: De
värnpliktigas avlöning med ett belopp av 18 350 000 kronor.
Med utgångspunkt från 13 647 000 tjänstgöringsdagar för arméns värnpliktiga
hava kostnaderna för penningbidrag beräknats till 15 806 000 kronor.
Premier åt vissa för befälsutbildning m. m. uttagna värnpliktiga, innebärande
ekonomisk kompensation för den längre utbildningstiden, hava under nästa
budgetår beräknats komma att utgå till 1 300 värnpliktiga underofficerare
med 250 kronor eller sammanlagt med 325 000 kronor samt till 1 150 värnpliktiga
officersaspiranter med 1 250 kronor eller sammanlagt med 1 437 500
kronor. Tillhopa skulle sålunda för premier erfordras 1 762 500 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle alltså för nästa budgetår
uppgå till i avrundat tal 17 550 000 kronor.
I anslutning till av försvarets civilförvaltning framlagt förslag har departementschefen
förordat, att anslaget upptages under samlingsrubriken Bidrag
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
m. m. åt värnpliktiga samt benämnes Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga.
Vidkommande det motionsvis väckta förslaget om utvidgad rätt till premier
och meritberäkning för befälsutbildade vill utskottet erinra, att dylika förmåner
införts i anslutning till stadgandet i 1941 års värnpliktslag örn uttagning
i fredstid av vissa värnpliktiga till förlängd utbildning i syfte att
bereda dem utbildning till befäl eller för tjänstgöring i vissa specialbefattningar.
Förmånerna hava avsetts skola tillkomma allenast värnpliktiga, å
vilka 1941 års värnpliktslag är gällande. Kungl. Majit har emellertid funnit
sig böra genom brev den 31 december 1942 utsträcka rätten till premier till
att gälla jämväl sådana äldre värnpliktiga, vilka genomgått samma plutonchefs-
och officersaspirantskolor eller motsvarande utbildningskurser som
dem, vilka anordnats för under 1941 års värnpliktslag hänförliga värnpliktiga.
Därvid har såsom särskilt villkor stadgats, att ifrågavarande värnpliktiga
skola hava avslutat sin utbildning i berörda skolor och kurser efter den 1
juli 1942. Skälen för denna utvidgade rätt till premier hava varit, att dessa
äldre värnpliktiga ingått bland elever, som utbildats i den ordning, som nu
gällande värnpliktslag förutsätter. Det motionsvis väckta förslaget innebär,
att motsvarande förmåner skulle tillkomma jämväl sådana äldre värnpliktiga,
vilka genomgått befäls- eller motsvarande utbildning, som anordnats till
följd av beredskapsförhållandena och alltså icke föranletts av med den nya
värnpliktslagens tillkomst sammanhängande särskild befäls- eller motsvarande
specialutbildning. Framställningar örn premier till dylika värnpliktiga hava
i stor utsträckning varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning men av Kungl.
Majit lämnats utan åtgärd. Då det i föreliggande motioner gjorda yrkandet
liksom nämnda till Kungl. Majit gjorda framställningar avse befälsutbildning,
som föranletts av beredskapsförhållandena och icke av den nya värnpliktslagens
bestämmelser örn befälsutbildning, finner sig utskottet med hänsyn
jämväl till de konsekvenser, som ett bifall till motionärernas förslag skulle
medföra i fråga örn elever i andra utbildningskurser under beredskapstiden,
icke böra intaga annan ståndpunkt än Kungl. Majit till denna fråga. Motionerna
i denna del avstyrkas alltså av utskottet. I vad motionerna avse
att äldre under tiden för försvarsberedskapen befälsutbildade värnpliktiga
skulle få å sig tillämpade de särskilda bestämmelser om meritberäkning, som
numera gälla för befälsutbildade värnpliktiga med enligt bestämmelserna i
27 § gällande värnpliktslag förlängd utbildningstid, finner sig utskottet böra
på nyssnämnda skäl avstyrka motionerna jämväl i denna del.
Utskottet har ansett sig böra i detta sammanhang meddela, att enligt vad
utskottet under hand inhämtat, åtskilliga av de i motionerna avsedda värnpliktiga
på grund av att premiebestämmelserna felaktigt tolkats av vissa militära
myndigheter fått dylika premier till sig utbetalda, oaktat de författningsenligt
icke varit berättigade därtill. Dessa värnpliktiga hava sedermera
anmodats att återbetala sålunda uppburna premiebelopp. I den mån de
felaktiga utbetalningarna hava verkställts utan deras eget förvållande,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
15
synas utskottet billighetsskäl tala för att de befrias från återbetalningsskyldigbeten.
Utskottet har velat bringa denna sin uppfattning i ämnet till
Kungl. Maj:ts kännedom.
Mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 118 och II: 223, till Armén: Penningbidrag
m. m. åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 17 550 000 kronor.
28:o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28,
s. 56 och 57) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 690 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 730 000 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har beräknats till 13 647 000
mot för innevarande budgetår 14 400 000. Med hänsyn till denna minskning i
antalet tjänstgöringsdagar har medelsbehovet för nästa budgetår beräknats
till i runt tal 690 000 kronor.
Anslagets benämning — nu Armén: Familjebidrag åt värnpliktiga — har
ansetts böra ändras till Armén: Familjebidrag.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna ändrade anslagsbenäm
ningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kronor.
Sjukvård.
29:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29,
s. 57—59) att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000
kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 971 000
kronor för år.
Anslaget har för nästa budgetår beräknats enligt samma grunder som för
innevarande budgetår.
Departementschefen har erinrat, att 1941 års riksdag med viss mindre
jämkning bifallit ett i propositionen 1941: 290 framlagt förslag till förordning
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänst
-
Vt skott et
16
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
göring. Förordning i ämnet har den 28 juni 1941 utfärdats (SFS nr 593).
Vid anmälan av propositionen 1944:107 med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av militärersättningsförordningen framhöll departementschefen
(s. 23), att anledning då icke funnes att ändra hemvärnspersonalens
ställning i förevarande hänseende. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning.
Tillräckliga skäl för att nu frångå denna ståndpunkt synas departementschefen
icke föreligga.
För att möjliggöra en fredsmässig uppdelning av sjukvårdskostnaderna på
olika utgiftsändamål har det synts nödvändigt att omlägga staterna för försvarsgrenarnas
sjukvårdsanslag. Sålunda föreslås, att nämnda anslag anpassas
efter normalomkostnadsstat så att anslagsposterna komma att motsvara
de under densamma (anslagsposten till sjukvård m. m.) uppförda delposterna
till ersättningar åt verksläkare (tjänsteläkare), sjukhusvård, medicin,
sjukvård i övrigt och begravningshjälp.
Mot de tillämpade grunderna för beräknandet av medelsbehovet under
arméns sjukvårdsanslag har utskottet icke funnit anledning till erinran Den
föreslagna omläggningen av staterna för försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag
tillstyrkes jämväl av utskottet. Likaledes ansluter sig utskottet till vad departementschefen
anfört rörande hemvärnspersonalens sjukvård.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
30:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
30, s. 59 och 60) att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590 000
kronor.
Kostnaderna för fredssjukvårdsmateriel hava för nästa budgetår uppskattats
till 177 000 kronor mot 190 000 kronor för innevarande budgetår. Med
avseende å medelsanvisningen för krigssjukvårdsmateriel för nästa budgetår
har departementschefen icke ifrågasatt annan ändring än att densamma bör
höjas från nu utgående 400 000 kronor med 5 000 kronor för komplettering av
vissa förbandslådor med hastigt verkande smärtstillande medel. Det sammanlagda
medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 580 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag, innebärande en anslagsminskning
med 10 000 kronor, tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
17
Reseersättningar m. m.
31:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 31, s. 61 och 62) att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kronor.
Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten
för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, nämligen ett till Inskrivnings-
och färdkostnader, upptaget med 1 200 000 kronor, varav 1 000 000
kronor torde få anses avsett för färdkostnader och resten för inskrivningskostnader,
samt ett till Reseersättningar m. m., upptaget med 2 200 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt ett av försvarets civilförvaltning framlagt
förslag, enligt vilket färdkostnaderna skulle utbrytas ur nuvarande anslaget
till inskrivnings- och färdkostnader och inräknas under anslaget till
reseersättningar m. m., varjämte inskrivningskostnaderna skulle uppföras såsom
ett särskilt anslag. Härigenom skulle anslaget till inskrivnings- och färdkostnader
komma att utgå ur riksstaten. I anslutning härtill skulle samlingsrubriken
Resor och militärtransporter ändras till Reseersättningar m. m.
För nästa budgetår beräknas för färdkostnader 900 000 kronor, innebärande
en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 100 000 kronor.
För reseersättningar m. m. beräknas samma belopp som för innevarande
budgetår eller 2 200 000 kronor.
Vad departementschefen föreslagit i fråga örn ändrad anslagsuppställning
har icke givit utskottet anledning till erinran. Den verkställda beräkningen
av medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna anslaget
tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3100 000 kronor.
Expenser m. m.
32:o) Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 62—65), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 1 000 000
kronor, vilken höjning närmast är att tillskriva tillämpningen av nya, på
fastare underlag vilande beräkningsgrunder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kronor.
33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 65—67), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. 850 45 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
löpande budgetår innebär en av budgettekniska skäl föranledd minskning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.
34:o) Armén: Publikationstryck. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 68 och 69), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en av belastningen på anslaget föranledd höjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Publikationstryck för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
Mathållning m. m.
35:o) Armén: Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35,
s. 69—71) att till Armén: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 27 275 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 28 900 000
kronor. Medelsbehovet beräknades efter en portionskostnad av 150 öre för
man och tjänstgöringsdag.
För nästa budgetår har räknats med en portionskostnad av 155 öre. Med
utgångspunkt från 17 591000 tjänstgöringsdagar beräknas medelsbehovet
under anslaget till i runt tal 27 275 000 kronor.
De föreslagna grunderna för beräkningen av anslaget synas utskottet kunna
godtagas. Med förmälan att minskningen av anslaget i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår är föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 27 275 000 kronor.
36:o) Armén: Furagering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36,
s. 72 och 73) att till Armén: Furagering för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 4 665 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 600 000
kronor.
Beträffande medelsbehovet under anslaget har departementschefen utgått
från de priser, vilka tillämpats vid beräkningarna för innevarande budgetår.
Med hänsyn till bristen på motorfordon har antalet hästunderhållsdagar
ansetts böra ökas med i runt tal 100 000. Ifrågavarande ökning av antalet
hästunderhållsdagar är, framhåller departementschefen, av rent tillfällig
natur och bör äga bestånd endast så länge så är nödvändigt på grund av rådande
förhållanden. Någon utvidgning av det för fred behövliga hästbeståndet
bör enligt departementschefen av denna anledning icke ske. Det före
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
19
liggande behovet av extra hästtjänstgöringsdagar bör vidare enligt departementschefen
tillgodoses på så sätt, att ett antal närmast för tjänstgöring
under förstärkt försvarsberedskap avsedda hästar tills vidare bibehålies i
tjänst.
Under anslaget till remontering föreslår departementschefen en begränsning
av antalet ridhästar inom armén med 200. Härav föranledes en minskning
av furageringskostnaderna med i runt tal 125 000 kronor.
Mot de föreslagna grunderna för beräkning av furageringskostnaderna per
häst och underhållsdag har utskottet icke något att erinra. Det med hänsyn
till bristen på motorfordon beräknade ökade antalet hästunderhållsdagar synes
utskottet likaledes kunna godtagas. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt
tillstyrkes, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Fur agering för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 4 665 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
37:o) Armén: Munderingsutrustning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 37, s. 73—75) att till Armén: Munderingsutrustning m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 400 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17 000 000
kronor.
Med utgångspunkt från hittills tillämpade grunder har medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår beräknats till 15 702 350 kronor. Nämnda
belopp har med hänsyn till underhållstjänstens centralisering ansetts kunna
minskas med 320 000 kronor till, i avrundat tal, 15 400 000 kronor. Till följd
av de olika medelsbehov, som skola tillgodoses med anlitande av förevarande
anslag, föreslås, att anslagets nuvarande beteckning Armén: Munderingsutrustning
ändras till Armén: Munderingsutrustning m. m.
Utskottet tillstyrker, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket anslaget beräknats efter oförändrade
grunder. Den ändrade anslagsbeteckningen tillstyrkes likaledes.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Munderingsutrustning m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 400 000
kronor.
38:o) Armén: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 38, s. 75—82) att till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 475 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 225 000
kronor.
Utskottet.
Utskottet.
20 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Medelsbehovet för innevarande budgetår har beräknats dels efter ett belopp
av 5 öre för man och tjänstgöringsdag för anskaffning och underhåll
av sängservis och annan för manskapet avsedd kasernutredning, dels till
förp]ägnadsutredning efter ett belopp av likaledes 5 öre per man och tjänstgöringsdag
och efter 1 öre för häst och underhållsdag, dels och med ett fast
belopp av 250 000 kronor för anskaffning och underhåll av expeditionsinventarier,
möbler till dagrum och andra gemensamma lokaler, gymnastikmateriel
m. m.
Departementschefen har tillstyrkt av försvarsgrensförvaltningarna föreslagna
enhetliga grunder för uppskattningen av medelsbehovet till kasern- och förplägnadutredning,
innebärande att beräkningen skall ske med utgångspunkt
från dels visst öresbelopp för värnpliktig och tjänstgöringsdag för sådana inventarier,
som så att säga individuellt förslitas av de värnpliktiga, dels ock
ett fast årsbelopp, motsvarande underhållskostnader för inventarier, som
kunna sägas kollektivt förslitas, såsom inventarier vid staber, skolor, truppförbandens
kanslihus, mässar och förråd.
Enligt försvarsgrensförvaltningarnas förslag skulle samtliga försvarsgrenars
öresbelopp beräknas till 14 öre. För marinen och flygvapnet skulle detta
innebära en minskning med 2 öre, för armén en höjning med 4 öre. Minskningen
för marinen och flygvapnet motväges av att ett fast belopp införes.
Höjningen för armén bör, framhåller departementschefen, ses mot bakgrunden
av den återhållsamhet, som på senare år iakttagits vid beräkningen av
arméns anslag till kasern- och förplägnadsutredning m. m. Departementschefen
har erinrat, att detta anslag enligt 1925 års försvarsordning beräknades
efter ett öresbelopp av 12 öre för man och dag samt att införandet av ett fast
årsbelopp och den samtidigt genomförda minskningen av öresbeloppet ursprungligen
icke medförde någon ändrad total medelsanvisning för ändamålet,
På grund av det väsentligt ökade antalet tjänstgöringsdagar har emellertid
summan av öresbeloppet och det å man och dag utslagna fasta årsbeloppet
numera kommit att uppgå till allenast 11,3 öre. Skillnaden mellan
detta belopp och det för marinen och flygvapnet tillämpade öresbeloppet,
16 öre, är iögonenfallande. En höjning av anslagsanvisningen för arméns del
synes departementschefen därför svårligen kunna undvikas. I avbidan på
ytterligare erfarenheter anser dock departementschefen, att öresbeloppet icke
för någon av försvarsgrenarna sättes högre än 13 öre för man och dag. I fråga
örn armén synes en ytterligare begränsning kunna göras för den närmaste
tiden. I vad avser kasernutredning synes departementschefen sålunda, enär
någon nyanskaffning av viss för den personliga beredskapen erforderlig materiel
icke torde behöva ifrågakomma under de närmaste åren, den hittillsvarande
beräkningsgrunden för armén, 5 öre för man och tjänstgöringsdag,
kunna bibehållas under nästa budgetår. För förplädnadsutredning synes
departementschefen däremot böra räknas med ett till 7 öre förhöjt belopp.
Sammanlagda beloppet för man och dag skulle sålunda för arméns vidkommande
begränsas till 12 öre, vartill liksom nu skulle komma 1 öre för häst
och underhållsdag.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
21
Det fasta årsbeloppet — för närvarande 250 000 kronor — föreslås av
departementschefen för nästa budgetår höjt till 300 000 kronor.
Även medelsbehovet för anskaffning och underhåll av musikmateriel har
av försvarsgrensförvaltningarna beräknats efter enhetliga grunder. En tillämpning
av dessa skulle för armén medföra en ökning av medelsanvisningen
med 45 000 kronor. För egen del har departementschefen funnit sig kunna
förorda en mindre höjning av medelsanvisningen och har räknat med ett
medelsbehov för varje musikkår av typ I örn 4 000 kronor, för kår av typ II
örn 2 600 kronor samt för kår av typ III örn 2 000 kronor. För Svea livgarde
och Livregementet till häst bör dock enligt departementschefen — med hänsyn
till de speciella förhållanden, som äro förknippade med garnisonstjänsten
i Stockholm — beräknas ett tillägg av sammanlagt 400 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet för arméns musikkårer .skulle således uppgå till 76 400 kronor.
Departementschefen förutsätter emellertid, att avkastningen av arméns musikfond,
vilken torde kunna uppskattas till 44 000 kronor, skall gå i avräkning
härå. För ändamålet skulle då erfordras ett belopp örn (76 400—44 000=)
32 400 kronor, vilket innebär en höjning med 7 400 kronor av den nuvarande
medelsanvisningen.
Departementschefens förslag innebär slutligen, att på arméns anslag till
övriga expenser m. m. belöpande kostnader för anskaffning och underhåll av
expeditionsmöbler vid högre staber överföras till nu ifrågavarande anslag.
Därvid förutsättes, att dessa kostnader, beräknade till 39 500 kronor, skola
bestridas inom ramen av de för kasern- och förplägnadsutredning beräknade
beloppen.
Med utgångspunkt från 17 591 000 tjänstgöringsdagar för manskap och
med tillämpning i övrigt av ovan angivna beräkningsgrunder har anslaget för
nästa budgetår uppskattats till, i avrundat tal, 2 475 000 kronor.
Utskottet har icke något i princip att erinra mot de av försvarsgrensförvaltningarna
förordade enhetliga grunderna för uppskattningen av medelsbehovet
till kasern- och förplägnadsutredning med den jämkning, som av
departementschefen därvid föreslagits. Den verkställda beräkningen i övrigt
av anslaget synes utskottet jämväl kunna godtagas. Yad departementschefen
i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 475 000 kronor.
39:o) Armén: Anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 39, s. 82—85) att till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor,
Vtskottet.
22 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000
kronor
Såvitt anginge — förutom nu ifrågavarande anslag •— anslagen till anskaffning
av tygmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning
av kustartilieriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till
engångsanskaffning av ammunition för armén och flygvapet har 1942 års
riksdag godkänt den anslagstekniska anordningen, att anskaffningskostnaderna
skola bestridas från reservationsanslag -— s. k. kvotanslag — så beräknade
att de för hela perioden uppgå till ett mot sagda kostnader svarande
sammanlagt belopp men för vart och ett av de i perioden ingående fem budgetåren
bestämmas till en femtedel av sagda belopp —• eller till det högre
eller lägre belopp, som erfordras för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden
av försvarskostnaderna — med rätt för Kungl. Majit att medgiva
anslagens överskridande inom ramen för de av riksdagen fastställda
totala kostnadsbeloppen. De överskridanden eller besparingar, som uppkomma
på anslagen, komma alltså vid periodens slut att motväga varandra.
Från och med budgetåret 1943/44 har en motsvarande anordning vidtagits beträffande
de anslag till byggnadsarbeten m. m., som skola falla inom den i
försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.
Jämlikt propositionen 1942: 266 (punkten 14:o) beräknades de totala kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1941 för genomförandet av i propositionen
1942:210 angiven anskaffning av intendenturmateriel — utom anskaffning
av viss mobiliseringsutrustning, som bestritts med anlitande av
medel från förskottsstaten för försvarsväsendet — till 15 000 000 kronor,
motsvarande en genomsnittskostnad under femårsperioden 1942/47 av 3 000 000
kronor. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Majit att meddela beslut örn
anskaffning av ifrågavarande materiel och att medgiva överskridande, inom
ramen för ett belopp örn 15 000 000 kronor, av det för budgetåret 1942/43
för anskaffningen anvisade anslaget örn 3 000 000 kronor. För vartdera av
budgetåren 1943/44 och 1944/45 ha efter enahanda grunder och med motsvarande
rätt till överskridande för ändamålet anvisats 3 000 000 kronor. Med
anledning härav och med stöd av givet bemyndigande ha för materielanskaffning
hittills disponerats 10 350 000 kronor.
Den budgettekniska anordning för bestridande av kostnaderna för vissa
materielanskaffningar, som enligt det ovan anförda tillämpats för de tre första
budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, bör, framhåller departementschefen,
uppenbarligen bibehållas även under nästa budgetår, varvid
departementschefen förutsätter, att de av riksdagen givna bemyndigandena att
överskrida respektive reservationsanslag få anses ha avseende jämväl å motsvarande
för nästa budgetår anvisade fortsättningsanslag.
Yad därefter angår anskaffningen av intendenturmateriel för armén föreslår
departementschefen, att för budgetåret 1945/46 för ändamålet uppföres
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. Det synes departementschefen
få ankomma på Kungl. Majit att pröva i vilken omfattning anskaffning
av sådan materiel under nästa budgetår bör ske,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
23
Enligt vad departementschefen inhämtat från arméförvaltningens intendenturavdelning
torde inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen
för intendenturmaterielanskaffning, 15 000 000 kronor, kunna
rymmas engångskostnader för anskaffning av inventarier för vissa sjukhus,
för vilka sjukvårdsförvaltningen för nästa budgetår äskat medel under särskilt
anslag. Departementschefen utgår alltså från att inom nämnda kostnadsram
skola kunna bestridas berörda utgifter, beräknade till sammanlagt
598 000 kronor. En begränsning av de avsedda utgifterna synes departementschefen
dock böra eftersträvas.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att den för de tre första
budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiöd tillämpade budgettekniska
anordningen för bestridande av kostnaderna för vissa materielanskaffningar
bör bibehållas även under nästa budgetår. I enlighet härmed tillstyrker utskottet,
att för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1945/46 anvisas
ett anslag av 3 000 000 kronor. De av riksdagen tidigare givna bemyndigandena
att överskrida respektive reservationsanslag synas utskottet böra få
avse jämväl motsvarande för nästa budgetår anvisade fortsättningsanslag. Det
bör få ankomma på Kungl. Majit att pröva, i vilken omfattning anskaffning av
intendenturmateriel under nästa budgetår bör ske.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits förslag jämväl i
övrigt under denna punkt tillstyrkas av utskottet, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.
S2 Undervisning och övningar.
40:o) Armén: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 40, s. 85 och 86), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 45 000 kronor, beroende bland
annat på att samtliga truppförband, skolor och utbildningsanstalter m. m. enligt
1942 års försvarsbeslut beräknas vara organiserade vid ingången av budgetåret
1945/46, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Undervisningsmateriel m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 365 000
kronor.
41:o) Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 87—90)
att till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 075 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 050 000
kronor.
Den föreslagna höjningen hänför sig väsentligen till utgifterna för särskilda
utbildningskurser och oförutsedda behov samt till en mindre del till kostnaderna
för utbildningsanstalterna.
Departementschefen har framhållit, att ersättning för deltagande i militärläkarkurs
hittills utgått efter andra grunder än ersättning till deltagare i
marinläkarkurs. I förra fallet har utgått lön enligt krigsavlöningsreglementet,
i senare fallet — förutom de årsarvoden, som normalt tillkomma marinläkare
av andra graden och marinläkarstipendiater -— dagarvoden örn 12
kronor. Sistnämnda system har tidigare tillämpats jämväl för deltagare i
militärläkarkurs, dock att dagarvode då utgått med 14 kronor. Departementschefen
har ansett tillräckliga skäl icke föreligga att avlöna deltagarna i de
olika kurserna efter skilda grunder. En återgång i fråga örn militärläkarkurserna
till det tidigare tillämpade systemet, som i varje fall skulle aktualiseras
vid beredskapens upphörande, har synts departementschefen vara att förorda.
Dagarvodet har ansetts därvid böra bestämmas till 14 kronor. Någon uppräkning
av anslaget lärer icke behöva föranledas härav.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har synts utskottet
kunna godtagas. Yad departementschefen anfört i fråga om grunderna för
ersättning för deltagande i militärläkarkurserna har icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 075 000 kronor.
42:o) Armén: Truppförbandens övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 42, s. 90—93) att till Armén: Truppförbandens övningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000 kronor.
Si
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 700 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
9 800 000 kronor för år.
Den föreslagna höjningen av anslaget, som avser posten till drivmedel, är
föranledd dels av att antalet utbildningsfordon måst ökas, dels ock av att drivmedelsåtgången
per mil vid vissa fordon är väsentligt större än som förut beräknats.
Departementschefen har förutsatt, att drivmedelsåtgången underkastas en
fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter att —
utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratagas.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört rörande angelägenheten
av att sparsamhet iakttages i fråga om drivmedelsförbrukningen,
tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
25
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Truppförbandens övningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000
kronor.
43:o) Armén: Fält- och fälttjänstövningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 93), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Armén: Fält- och fälttjänstövningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 350 000
kronor.
Anskaffning och vård av hästar m. m.
44:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44,
s. 94—100) att till Armén: Remontering för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 2 230 000 kronor.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr L. Bondeson (I: 228) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Nilsson i Göingegården m. fl. (II: 376) hemställts, att riksdagen, med
beräkning av ett genomsnittligt inköpspris av 2 000 kronor per remont, måtte
besluta höja det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna reservationsanslaget
Armén: Remontering med 97 800 kronor till 2 327 800
kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 228.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1900 000
kronor.
I propositionen 1942: 210 (s. 394 ff) har antalet stamhästar, med ledning
av vilket remonteringens omfattning beräknats, uppskattats till 4 966 ridoch
351 draghästar. Den årliga remonteringen beräknades till 10 % av detta
antal, d. v. s. 497 rid- och 35 draghästar jämte 12 hästar som ersättning för
å depå störtade remonter, eller sammanlagt 509 rid- och 35 draghästar. I
samma proposition beräknades behovet av ackordhästar till 11 000 innebärande
en ökning i förhållande till tidigare antal med omkring 6 000 hästar.
Departementschefen har förordat, att medelpriserna vid försvarets hästinköp
under nästa budgetår beräknas till samma belopp som innevarande
budgetår, nämligen 1 800 kronor för remonter och 1 500 kronor för stamhästar
för dragbruk och ackordhästar.
Departementschefens förslag innebär vidare en begränsning av antalet ridhästar
inom armén. Sålunda anses stamhästar icke böra beräknas för pansartrupperna,
luftvärnet och intendenturtrupperna, varjämte antalet stamhästar
vid artilleriet samt vid vissa staber och skolor bör begränsas. Minskningen
av stamhästantalet skulle enligt detta förslag uppgå till sammanlagt 200.
Remonter och stamhästar för dragbruk hava ansetts böra för nästa bud -
26
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
getår anskaffas till ett antal av 489 respektive 35, vilket i förhållande till
innevarande budgetår innebär med avseende å remonter en minskning med
20 och i fråga örn stamhästar oförändrat antal.
I fråga örn medel för ackordhästar har enligt 1942 års försvarsbeslut det
årliga behovet av ackordhästdagar för armén vid fullt genomförd organisation
uppskattats till 452 000 och av ackordhästar till 11000. För budgetåret
1943/44 har anskaffningen av ackordhästar beräknats begränsad till 450 och
för innevarande budgetår till 550. Ackordhästantalet uppgår för närvarande
enligt lämnad uppgift till omkring 3 700. Enär ackordhästbeståndet först
efter hand kan uppbringas till det i försvarsbeslutet avsedda antalet, torde,
framhåller departementschefen, liksom hittills det för nästa budgetår erforderliga
antalet ackordhästdagar få uttagas antingen genom utnyttjande av ackordhästbeståndet
i större omfattning än som från början förutsatts eller genom
ianspråktagande av under beredskapen anskaffade hästar. Arméförvaltningen
har nu föreslagit, att nyanskaffningen av ackordhästar skulle beräknas till
det i försvarsbeslutet angivna antalet, 1100. Då en successiv ökning upp till
detta antal synes vara att föredraga, har departementschefen föreslagit, att
nyanskaffningen av ackordhästar för nästkommande budgetår begränsas till
900. Oaktat ackordhästbeståndet icke uppbringats till avsett antal böra enligt
departementschefen under förevarande anslag, på sätt för innevarande
budgetår ägt rum, medel beräknas för möjliggörande av en utackordering av
11 000 hästar.
Inkomsterna av försäljning av ackordhästar ha under en följd av år beräknats
efter allenast 100 kronor för varje häst. Med hänsyn till rådande
prisläge och då i försvarsbeslutet räknats med ett genomsnittligt försäljningspris
av 300 kronor för varje häst, synas departementschefen inkomsterna
av sådan försäljning nu böra beräknas till (550 X 300 =) 165 000 kronor.
Medelsbehovet för Remonter samt stamhästar för dragbruk har beräknats
till 906 000 kronor och för Ackordhästar till 1 325 000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka den verkställda beräkningen av
arméns remonteringsanslag. Om utskottet alltså därvid godtager det av
Kungl. Maj:t nu föreslagna medelpriset för remonter vill utskottet dock framhålla,
att detta icke innebär ett ställningstagande från utskottets sida till frågan
vilket pris som vid inköp av remonter bör slutligt erläggas, utan bör
denna fråga bedömas med ledning av det utredningsmaterial beträffande uppfödningskostnaderna,
som föreligger vid den tidpunkt — våren 1946 — då inköpen
skola ske.
Den motionsvis gjorda framställningen torde vid angivna förhållanden icke
nu böra påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 228 och II: 376, till Armén: Remontering
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 230 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
27
45:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 100—102) att till Armén: Uttagning av
hästar och hästfordon m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 120 000 kronor.
Vidare har uti en inom andra kammaren av herrar E. Thorell och E. Birke
väckt motion (II: 235) hemställts, att riksdagen ville besluta, att till hästbesiktningsman
utsedd veterinär, som är underkastad militära avlöningsreglementet,
skall under uppdragets fullgörande vidkännas A-avdrag under högst
35 dagar, att till hästbesiktningsman utsedd veterinär, som är underkastad
civila avlöningsreglementet, skall under uppdragets fullgörande vidkännas
C-avdrag och som gottgörelse härför åtnjuta ersättning under högst 35 dagar
med belopp motsvarande sålunda mistade avlöningsförmåner minskat med
mot detta svarande A-avdrag, att det särskilda dagarvodet till besiktningsman
liksom hitintills skall utgå med 10 kronor för förrättningsdag samt att
i anledning härav till Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 126 000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt 7 § förordningen den 9 oktober 1942 (nr 832) örn uttagning under
fredstid av vissa förnödenheter för krigsmaktens behov (uttagningsförordningen)
skall för varje hästuttagningsområde, däri uttagning skall äga rum,
finnas en hästbesiktningsman med åliggande att förrätta besiktning av hästar
samt upprätta förslag till uttagning. Till besiktningsman må endast utses
veterinär. Besiktningsman utses av arméförvaltningens intendenturavdelning.
I enlighet med beslut av 1942 års riksdag (prop. nr 266, s. 95 ff.; riksdagens
skrivelse nr 375, s. 18) har Kungl. Majit den 19 mars 1943 föreskrivit,
att till hästbesiktningsman skall utgå årsarvode å 1 000 kronor samt
särskilt dagarvode å 10 kronor för varje förrättningsdag utom hemvistet
ävensom under resor i och för uppdraget resekostnads- och traktamentsersättning
enligt klass II C allmänna resereglementet. Av nämnda proposition
framgår, att vid årsarvodets bestämmande räknats med att varje besiktningsman
skulle bliva sysselsatt omkring en månad varje år, däri inräknat
erforderlig tid för resor, upprättande av uttagningsförslag m. m.
I skrivelse den 22 november 1943 har arméförvaltningens intendentur- och
civila departement, under hänvisning till svårigheten att med dittills utgående
ersättningsbelopp säkerställa tillgången på kvalificerade veterinärer, hemställt,
att till hästbesiktningsman utsedd veterinär, som vore underkastad
civila eller militära avlöningsreglementet, måtte berättigas åtnjuta lön minskad
med A-avdrag under för uppdragets fullgörande beviljad tjänstledighet
från innehavande statstjänst under högst 35 dagar årligen.
I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har arméförvaltningen
återkommit till spörsmålet örn gottgörelsen till hästbesiktningsmännen.
Med hänvisning till de ersättningsgrunder, vilka enligt Kungl. Maj:ts brev
28
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
den 20 november 1942 (se statsliggaren, s. 690) gälla för veterinär, sorn
biträder rikspremieringsnämnden, har ämbetsverket förordat kompensation
för hästbesiktningsmännen i annan ordning. Enligt arméförvaltningens
mening borde av förevarande anslag utgå gottgörelse till hästbesiktningsmännen
för mistade avlöningsförmåner, minskade med vad vederbörande
finge vidkännas i A-avdrag. Kostnaden härför har beräknats till i runt tal
11 000 kronor. Arméförvaltningen syntes böra bemyndigas att även för
budgetåren 1943/45 låta utbetala ersättning enligt föreslagna grunder.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Yad arméförvaltningen anfört beträffande svårigheten att med nu utgående
ersättningsbelopp säkerställa tillgången på kvalificerade veterinärer,
som äro villiga att mottaga uppdrag såsom hästbesiktningsmän, synes mig
motivera någon höjning av dessa ersättningar. Enligt min mening föreligga
dock ej tillräckliga skäl att helt eller delvis frångå det nu tillämpade systemet
för ersättningens beräknande. Jag utgår således från att ersättning alltjämt
skall utgå i form av dels årsarvode örn 1 000 kronor, dels ock dagarvode.
Det sistnämnda bör emellertid enligt min mening höjas från 10 till 20
kronor. I förhållande till arméförvaltningens förslag skulle detta innebära
en begränsning av gottgörelsen, men det synes mig, som örn besiktningsmännen
även med den av mig förordade arvodesförhöjningen skulle bliva
skäligen tillgodosedda. Att tillämpa den nu föreslagna förmånligare ersättningsberäkningen
redan för sistförflutet och innevarande budgetår bör ej
ifrågakomma. Förslagets genomförande torde medföra en något ökad belastning
av anslaget för nästa budgetår. Då ändrade beräkningsgrunder i
övrigt för anslaget icke ifrågasatts, torde detta böra uppföras med 120 000
kronor.
Då erfarenhet ännu icke vunnits rörande möjligheten av att med den av
Kungl. Majit nu föreslagna höjningen av hittills utgående ersättningsbelopp
säkerställa tillgången på fullt kvalificerade veterinärer, som äro villiga att
mottaga uppdrag såsom hastbesiktningsmän, anser utskottet sig icke böra tillstyrka
i den föreliggande motionen ifrågasatt ändring i det nu tillämpade
systemet för ersättningens beräknande. Därest det emellertid skulle visa sig
att med den nu förordade kompensationen svårigheter ändock uppstå för att
på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av hästbesiktningsmän, förutsätter
utskottet, att frågan örn en förbättring av dessa befattningshavares löneförhållanden
underställes riksdagens prövning. Det motionsvis gjorda yrkandet
bör därför för närvarande icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag under nu
ifrågavarande punkt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 235, till Armén: intagning av hästar
och hästfordon m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 120 000 kronor.
46:o) Armén: Veterinärvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 103) och med förmälan, att medelsbehovet beräknats efter
Statsutskottets utlåtande nr 4.
29
samma belopp för häst och underhållsdag som för innevarande budgetår eller
7,4 öre, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Veterinärvård för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 205 000 kronor.
47:o) Armén: Hundväsendet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 104), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Hundväsendet för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kronor.
48:o) Armén: Brevduveväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
48, s. 105), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Brevduveväsendet för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
Tygmateriel m. m.
49:o) Armén: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 49, s. 105—107) att till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 000 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal
19 400 000 kronor.
Arméförvaltningen har för nästa budgetår beräknat anslaget till 25 325 000
kronor. Såsom skäl härför har anförts — förutom prisstegringen — dels
ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i förhållande till vad
som förutsetts i 1942 års försvarsbeslut, dels ock det på grund av vapenutrustningens
utveckling ökade ammunitionsbehovet.
Departementschefen har ansett anslagshöjningen för nästa budgetår i förhållande
till det innevarande böra begränsas till 500 000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka en ökning av förevarande anslag
i den av departementschefen förordade omfattningen och föreslår alltså, att
anslaget för nästa budgetår bestämmes till 23 500 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000
kronor.
50:o) Armén: Engångsanskaffning av ammunition. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 107 och 108) att till Armén: Engångsanskaffning av
ammunition för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 14 300 000
kronor.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Såsom framgår av statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (fjärde
huvudtiteln, punkt 43) har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bemyndigat
arméförvaltningens dåvarande tygdepartement respektive arméförvaltningen
att gå i författning örn anskaffning av ammunition för armén
för en kostnad av 71 500 000 kronor, motsvarande det i 1942 års försvarsbeslut
för hela femårsperioden 1942/47 för ändamålet avsedda beloppet, samt
medgivit, att de för budgetåren 1942/43 och 1943/44 för ifrågavarande anskaffning
anvisade anslagen av sammanlagt 28 600 000 kronor finge överskridas
med tillhopa högst 14 000 000 kronor. Sedermera har Kungl. Majit
dels genom beslut den 17 mars 1944 medgivit, att anslaget för sistnämnda
budgetår finge överskridas med ytterligare 500 000 kronor för försök med
viss materiel m. m., dels ock genom beslut den 2 juni 1944 medgivit, att det
för budgetåret 1944/45 för ändamålet anvisade anslaget finge överskridas med
högst 5 000 000 kronor. Genom särskilt beslut samma dag har Kungl. Maj :t
av given anledning föreskrivit begränsning av viss ammunitionsanskaffning
i sådan omfattning, att ett belopp av 1 040 000 kronor inbesparades av förenämnda
belopp örn 71500 000 kronor.
Arméförvaltningen har hemställt, att jämväl för nästa budgetår ett anslag
av 14 300 000 kronor måtte anvisas till engångsanskaffning av ammunition.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag, vilket står i överensstämmelse
med de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansieringen av engångskostnader
av här ifrågavarande art.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Engångsanskaffning av ammunition
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
14 300 000 kronor.
51 :o) Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. I överensstämmelse
med Kungl Majits förslag (punkt 51, s. 108), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 25 000 kronor,
får utskottet under erinran, att förevarande anslag under uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till i genomsnitt 1 450 000 kronor för år, hemställa,
att riksdagen må till Armén: Signal- och ingenjörteknisk
materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 775 000 kronor.
52:o) Armén: Motor- och anspannsfordon m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 52, s. 109 och 110), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 1 400 000 kronor, beroende
dels på den fortskridande ökningen av stammotorfordonsbeståndet, dels
ock på prisstegring, får utskottet med erinran, att förevarande anslag under
uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 7 670 000 kronor
för år, hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
31
att riksdagen må till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 9 300 000
kronor.
53:o) Armén: intagning av motorfordon och motorredskap m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 110), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 10 000
kronor, får utskottet — med förmälan, att anslaget, som hittills uppförts
under rubriken Resor och militärtransporter, föreslagits böra hänföras under
rubriken Tygmateriel m. m. — hemställa,
att riksdagen må till Armén: intagning av motorfordon och
motorredskap m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
54:o) Armén: Försök mod viss tygmateriel. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. lil), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Försök med viss tygmateriel för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 440 000
kronor.
55:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 55, s. lil—119) att till Armén: Anskaffning av tygmateriel för budget
året 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor.
För engångskostnader av tygmateriel under femårsperioden 1942/47 har
beräknats ett belopp av 482 800 000 kronor. Därutöver har för slutlikvidering
av tidigare beslutad tygmaterielanskaffning inom försvarsplanens kostnadsram
beräknats ett belopp av 20 000 000 kronor eller alltså tillhopa i runt tal
503 000 000 kronor, motsvarande en medelkostnad av 100 600 000 kronor för
budgetår.
För budgetåren 1942/43, 1943/44 och 1944/45 hava anvisats respektive
120 000 000 kronor, 110 000 000 kronor och 100 000 000 kronor, varjämte
Kungl. Maj:t medgivits att överskrida anslaget inom ramen av angivna belopp
av 482 800 000 kronor.
För nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 000 kronor bliva erforderligt.
I sin skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 anmälde arméförvaltningen
bland annat, att utredning påginge beträffande inträffade kostnadsökningar,
avseende den för femårsperioden 1942/47 till ett belopp av
sammanlagt 482 800 000 kronor beräknade anskaffningen av tygmateriel.
Sedan denna utredning, berörande förhållandena till och med utgången av
budgetåret 1943/44, slutförts, har arméförvaltningen i skrivelse den 2 december
1944 anfört bland annat följande.
32
Statsutskottets utlåtande nr 4.
De på prisläget den 1 juli 1941 baserade kostnadsberäkningar, som läge
till grund för femårsplanens anskaffning av tygmateriel, vore endast ungefärliga.
Materielanskaffningarna hade av tygavdelningen jämlikt givet bemyndigande
avsetts att i huvudsaklig överensstämmelse med den grundläggande
anskaffningsplanen tillgodose utrustnings- och ersättningsbehov av
tygmateriel enligt de riktlinjer, som i detta hänseende läge till grund för
1942 års försvarsbeslut. Det hade därvid visat sig, att vissa materielslag
undergått fördyring i förhållande till försvarsbeslutets kostnadsberäkningai,
under det att beträffande andra leveransavtal kunnat avslutas till gynnsammare
priser än de beräknade. Så långt möjligheter därtill förelåge, hade
sålunda anskaffningarna inom den givna ramen ordnats så, att prisfördynngai
på viss materiel kompenserades av prisreduktipner å alman.
Vid beräkning av kvarstående kostnadsökningar, hänförande sig till anskaffningsläget
den 1 juli 1944, hade det synts ändamålsenligt att — i anslutning
till gängse uppdelning av tygmaterielanslag beräkna kostnadsökningarna
för envar av materielgrupperna vapenmateriel m. m., motor- och
anspannsfordon m. m. samt signal- och ingenjörteknisk materiel m m. varjämte
som en särskild grupp behandlats den i försvarsbeslutets kostnadsberäkning
upptagna posten för särskild nyanskaffning av tygmateriel. Utredningen
hade givit vid handen, att den beräknade kostnadsökningen för de
fyra nyssnämnda grupperna den 1 juli 1944 utgjorde respektive 350 000,
6 538 000 5 730 000 och 182 000 kronor eller tillhopa 12 800 000 kronor. Av
detta belopp utgjorde icke mindre än 6 110 000 kronor pnsfördyrmg på grund
av omsättningsskatt. Arméförvaltningen betonade i detta, sammanhang, att
den sålunda angivna beräknade fördyringen avsåge forhållandena den 1 juli
1944 men icke läget beträffande hela femårsplanens anskaffningar, för
genomförande ännu endast omkring halva tiden förflutit. Vidare inneholie
åtskilliga leveransavtal klausul om eftergranskning av priserna, varjamte aven
andra orsaker kunde påverka det slutgiltiga resultatet.
Departementschefen har föreslagit, att det av arméförvaltningen äskade beloppet,
12 800 000 kronor, nu bör anvisas till motvägande av merkostnaderna
till följd av prisstegring. På grund av att medel härför icke tidigare ställts
till förfogande har den i 1942 års försvarsbeslut avsedda anskaffningen av
tygmateriel måst i vissa hänseenden hållas tillbaka. I och med att avsett forstärkningsanslag
anvisas bör övervägas, framhåller departementschefen, örn
icke anledning kan föreligga att vidtaga jämkningar i den plan for tygmatenelanskaffning,
som ursprungligen fastlagts. I betraktande av att anskaffning
av viss i femårsplanen icke avsedd materiel numera med hänsyn till teknikens
utveckling m. m. kan framstå såsom mera önskvärd än anskaffning av dar upptagen
har, framhåller departementschefen, en ingående prövning i sådant avseende
ägt rum. De nya ändamål, som härvid påkallat beaktande, aro av tva
slag. Den ena gruppen omfattar sådan i femårsplanen icke upptagen materiel,
som utan att vara av principiellt ny art, ansetts vara av stor betydelse for arméorganisationens
förbättrande och förstärkande. Den andra gruppen omfattar
stridsmedel av principiellt ny art, särskilt artillerimateriel med koncentrerad
eldkraft, infanterikanoner och pansarbekämpningsmatenel, i väsentliga delar
grundade på svenska konstruktioner, bakom vilka i viss utsträckning ligger
inom försvaret bedriven forsknings- och konstruktionsverksamhet. Kostnaderna
för anskaffning av materiel tillhörande den förstnämnda gruppen ha
Statsutskottets utlåtande nr 4.
33
av arméförvaltningen uppskattats till sammanlagt omkring 23 000 000 kronor,
varav omkring 15 600 000 kronor avsetts skola anvisas för nästkommande
budgetår. Utgifterna för anskaffning av materiel tillhörande den andra gruppen
ha beräknats till inemot 31 000 000 kronor.
Ehuru anskaffning av ifrågavarande materiel i full utsträckning otvivelaktigt
skulle innebära en ytterst betydelsefull kvalitativ förstärkning av
arméns utrustning, har departementschefen icke funnit möjligt att förorda en
så avsevärd utökning av anskaffningsprogrammet. Yad först angår den principiellt
nya materielen skulle enligt departementschefens mening de mest
trängande kraven kunna bliva tillgodosedda genom en medelsanvisning å
9 000 000 kronor. Vissa anskaffningar av materiel tillhörande den första
gruppen måste även betecknas såsom synnerligen angelägna. Sammanlagda
kostnaderna härför skulle uppgå till 7 300 000 kronor. Departementschefen har
funnit angeläget undersöka, om och i vad mån utgifterna för berörda anskaffningar
skulle kunna inrymmas inom förenämnda belopp av 12 800 000 kronor.
Det har därvid visat sig, framhåller departementschefen, att en sådan anordning
med nödvändighet skulle medföra ett undanskjutande av anskaffningen
av viss i femårsplanen medtagen materiel. Detta måste otvivelaktigt betecknas
såsom en avsevärd olägenhet, som dock måste tagas, örn det tillskott
till landets värnkraft, som kan vinnas genom en omdisposition av ifrågavarande
medel, kan anses mer än väl motväga olägenheten. Med dessa utgångspunkter
har departementschefen funnit sig böra förorda, att beloppet 12 800 000
kronor tages i anspråk för komplettering av viss motorfordonsmateriel enligt
femårsplanen intill ett belopp av 1 000 000 kronor, för anskaffning av viss i
femårsplanen icke upptagen materiel, som dock till sin natur är i stort sett
likartad med eller nära ansluter sig till den i planen angivna, intill ett belopp
av 7 300 000 kronor samt för principiellt ny materiel intill 4 500 000 kronor.
Av det i det föregående såsom ett minimum angivna medelsbehovet för principiellt
ny materiel skulle med nyss angivna ståndpunktstagande återstå ytterligare
4 500 000 kronor. Sistnämnda belopp, vilket icke ansetts böra belasta
femårsplanens kostnadsram, har av Kungl. Majit äskats å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Detta belopp har av riksdagen numera anvisats.
Det av Kungl. Majit för nästa budgetår för anskaffning av tygmateriel
äskade anslaget, som beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna
för finansieringen av engångskostnader av här ifrågavarande slag,
tillstyrkes av utskottet.
Utskottet får erinra, att femårsplanens genomsnittssiffror fastlåstes vid
det prisläge, som gällde den 1 juli 1941. De prisstegringar, som därefter inträtt,
skola enligt uttalande av 1942 års riksdag icke belasta försvarsbeslutets
kostnadsram. Då nu femårsplanens uppsättningsperiod inträder i ett skede,
under vilket beställningar i stor utsträckning äro utlagda till belopp, som
närma sig kvotanslagens totalbelopp, har departementschefen funnit erforderligt
att till motvägande av hittills kända merkostnader för prisstegring
anslag anvisas till förstärkning av kvotanslagen. Med avseende å förevarande
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. sos 45 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande nr 4.
anslag hava efter verkställd utredning prisstegringarna på grundval av anskaffningsläget
den 1 juli 1944 beräknats till ett sammanlagt belopp av
12 800 000 kronor, vilket belopp av Kungl. Majit nu äskats. Då förslaget står
i överensstämmelse med av riksdagen tidigare godtagna principer och icke
något synes vara att erinra mot storleken av det begärda anslaget, tillstyrker
utskottet vad sålunda föreslagits. Beträffande denna medelsanvisning kommer
utskottet att göra hemställan under närmast följande punkt.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle vissa i femårsplanen förutsedda anskaffningar
utbytas eller reduceras för tillgodoseende av i nämnda plan icke
avsett materielbehov. Utgifterna för sistnämnda ändamål hava med undantag
av ett belopp av 4 500 000 kronor ansetts kunna inrymmas i förenämnda belopp
av 12 800 000 kronor. Mot denna omdisposition av ifrågavarande medel
har utskottet icke funnit sig böra göra någon erinran. Med avseende å berörda
belopp av 4 500 000 kronor har detsamma av Kungl. Maj :t äskats å tillläggsstat
för innevarande budgetår och numera av riksdagen anvisats.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000
kronor.
56:o) Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel. Under hänvisning
till vad utskottet anfört under riärmast föregående punkt får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 119) hemställa,
att riksdagen må till Armén: Prisstegringar å anskaffning av
tygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 12 800 000 kronor.
Fortifikatoriska anläggningar.
57:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 57, s. 119 och 120), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av prisstegringar föranledd höjning
med 70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Befästningars underhall m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 760 000
kronor.
58:o) Armén: Underhåll av signalförbindelser. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 58, s. 120 och 121) att till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
Under de senaste åren hava medel vid flera tillfällen av militära skäl anvisats
från förskottsstat för utbyggande av telegrafverkets linjenät. överenskommelse
hade träffats, att telegrafstyrelsen skulle bekosta underhållet av
Statsutskottets utlåtande nr 4.
35
vissa av förbindelserna, medan de anläggningar, som ansåges vara av ringa
betydelse för civil trafik, avsetts skola underhållas av medel, som ställdes
till förfogande av de militära myndigheterna. Kostnaderna för det underhåll,
som skulle bestridas av de militära myndigheterna, hade beräknats till 240 000
kronor för budgetåret 1943/44 samt till 250 000 kronor för budgetåret
1944/45.
För ändamålet hava å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 samt å riksstaten
för budgetåret 1944/45 upptagits särskilda reservationsanslag, vartdera örn
75 000 kronor, till underhåll av signalförbindelser. Vidare har till bestridande
från förskottsstat av här avsedda kostnader anvisats, genom brev den
25 februari 1944 165 000 kronor samt genom brev den 30 juni 1944 175 000
kronor.
I sina anslagsäskanden har arméns fortifikationsförvaltning framhållit, att
för nästa budgetår kostnaderna för underhåll av signalförbindelser med hänsyn
till att nya förbindelser alltjämt utbyggdes beräknades till 300 000 kronor
under förutsättning, att beredskapen alltjämt komme att upprätthållas i
nuvarande omfattning.
Departementschefen har föreslagit, att jämväl för nästa budgetår bör för
ändamålet å riksstaten uppföras ett anslag av 75 000 kronor. Medelsbehovet
i övrigt under nästa budgetar har synts departementschefen få bestridas över
förskottsstat.
Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa
budgetår anvisas ett anslag av samma storleksordning som för innevarande
budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
Bidrag och understöd.
59:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 59, s. 121—123) att till Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete
för budgetåret 1945746 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
Vidare har uti en inom andra kammaren av herr E. Olovson i Västerås
to. fl. vackt motion (11: 201) hemställts, att riksdagen, med uttalande av att
någon befälsutbildning icke tillkommer landstormspojkarna, måtte till 375 000
ronor begränsa det av Kungl. Majit äskade reservationsanslaget till Armén:
Understöd åt frivilligt försvarsarbete.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet.
Utskottet.
35 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor
samt fördelat med 350 000 kronor till bidrag till kostnaderna för utbildning
av värnpliktigt befäl vid armén, med 25 000 kronor till bidrag till kostnaderna
för landstormspojkarnas utbildning samt med -25 000 kronor till bidrag
till av riksförbundet Sveriges lottakårer bedriven utbildningsverksamhet.
Departementschefen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp ävensom att anslaget, som nu äger obetecknat
anslags karaktär, upptages såsom reservationsanslag.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att
Kungl. Majit den 2 februari 1945 beslutat att utredning skall företagas
rörande hemvärnets organisation m. m. Sakkunniga för biträde med denna
utredning hava tillkallats den 16 i samma månad. Då det i förevarande
motion väckta förslaget torde komma under omprövning vid denna utredning,
saknar utskottet anledning att nu upptaga detsamma till prövning.
Motionen avstyrkes alltså.
Utskottet tillstyrker, att anslaget under denna punkt i enlighet med Kungl.
Majlis förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, och har
icke något att erinra mot att detsamma gives karaktär av reservationsanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionen 11:201, till Armén: Understöd åt frivilligt
försvarsarbete för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
60:o) Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren. Armén: Bidrag till frivilliga
motorcykelkåren. Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga
djursjukvården i krig. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar
(punkterna 60—63, s. 123—125) och under erinran, att för här ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren ett anslag
av 12 000 kronor;
b) till Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren ett anslag
av 10 000 kronor;
c) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett anslag
av 20 000 kronor;
d) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett anslag av
8 000 kronor.
61 :o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 64, s. 126—130) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 290 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
37
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1250 000
kronor och har under uppsättningsperioden beräknats till i genomsnitt
1 225 000 kronor för år.
Departementschefen har föreslagit, att kostnaderna för anordnande av
pistolskyttebanor från och med nästa budgetår bestridas från anslaget till
skjutbanors ordnande.
ökningen av anslaget är närmast föranledd dels av ändrade grunder för beräkning
av årsbidraget till skytteföreningarna, innebärande att det kontanta
understödet till civil skytt ansetts böra höjas från 3 kronor 85 öre till 4 kronor
per skytt, dels ock av att medel beräknats för anordnande av en fältskjutning
på skidor och i ökad utsträckning för skjutning med automatvapen.
Anslaget, som enligt 1943 års riksdag uppförts såsom obetecknat anslag,
föreslås böra hänföras till anslag av reservationsanslags natur.
Förslaget, i vad det avser ändrade grunder för beräkning av årsbidraget
till skytteföreningarna, har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Den av departementschefen
verkställda beräkningen av skytteanslaget i övrigt och den
föreslagna fördelningen därav å de olika organisationerna hava icke givit utskottet
anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna ändringen av
anslagets karaktär. Utskottet, som alltså tillstyrker det äskade anslaget, vilket
i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning
med 40 000 kronor, får hemställa,
att riksdagen må till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 290 000 kronor.
62:o) Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 65, s. 130—132) att till Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor
och har under uppsättningsperioden beräknats till i genomsnitt 100 000
kronor för år.
Under förevarande anslag hava beräknats medel för det under en övergångsperiod
föreliggande extraordinära behovet av statsbidrag till underhåll
av skjutbanor och nyanläggning av banor. Medel hava därför beräknats endast
för uppsättningsperioden, ej vid genomförd organisation, och kostnaderna
för hela perioden ha beräknats till 500 000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att behovet av medel för uppförande
och iordningställande av pistolskyttebanor bör tillgodoses under nu förevarande
anslag.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen,
innebärande en anslagssänkning av 100 000 kronor, och icke haft något att
erinra mot vad departementschefen i anslagstekniskt hänseende föreslagit, får
hemställa,
Utskottet.
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må till Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
63:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga
tjänstehundväsendet. På därom av Kungl. Maj i gjorda framställningar (punkterna
66 och 67, s. 132 och 133), vilka innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag
av 22 000 kronor;
b] till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett anslag
av 3 000 kronor.
Marinen.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
64:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Majis
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 62) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
65:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maji har
föreslagit riksdagen (punkt 69, s. 134—137) att till Marinen: Avlöningar till
personal å övergångsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
490 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 565 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats
till i genomsnitt 552 000 kronor för år.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har såväl av försvarets
civilförvaltning som departementschefen beräknats till 490 000 kronor, varav
för avlöningar 462 000 kronor, för tjänstgörings traktamenten 25 000 kronor
och rörligt tillägg 3 000 kronor.
I anslutning till beräkningen av medelsbehovet har departementschefen
föreslagit, att Kungl. Maji skall äga att, liksom under innevarande budgetår,
besluta örn tillägg till löneförmånerna för fyra till övergångsstat överförda
ämneslärare vid förutvarande skeppsgosseskolorna, därest detta kan komma
att visa sig påkallat med hänsyn till dem ålagd undervisningsskyldighet. Vidare
har departementschefen förordat, att .Kungl. Maji måtte medgivas befogenhet
att besluta örn överförande till övergångsstat av förste marinläkaren
N. F. A. Lindskog, vilken innehar befattning såsom sjukhusläkare vid marinens
sjukhus i Karlskrona, men vars befattning förutsatts skola indragas vid
Statsutskottets utlåtande nr 4.
39
sjukhusets nedläggande, enär verkställd utredning givit vid handen, att han
icke kan för närvarande utnyttjas vare sig såsom truppförbandsläkare eller i underordnad
sjukhusläkarbefattning och ej heller nu kan överflyttas å ledande
befattning å kirurgisk avdelning vid något av garnisonssjukhusen eller vid
karolinska sjukhusets garnisonsavdelning. Departementschefen har emellertid
förutsatt, att så länge Lindskog kvarstår i tjänst eller å övergångsstat,
vederbörande myndighet vid avgivande av förslag till återbesättande av befattning,
som nyss nämnts, skall förebringa utredning, huruvida Lindskog
kan utnyttjas i befattningen.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet eller mot vad departementschefen
i samband därmed anfört och föreslagit. Liksom under innevarande budgetår
bör det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för viss personal
vid de förutvarande skeppsgosseskolorna.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
490 000 kronor.
66:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 70, s. 137), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp, och under erinran
att anslaget för uppsättningsperioden beräknats till ett genomsnittligt
belopp av 42 0Ö0 kronor för år, samt att det ökade medelsbehovet sammanhänger
med den av 1943 års riksdag beslutade regleringen av reservstatspersonalens
löne- och pensionsförhållanden, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal ä reservstat
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
67:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. På därom av
Kungl. Majit gjord framställning (punkt 71, s. 138), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp
och i jämförelse med vad som beräknades i 1942 års försvarsbeslut en
avsevärd ökning, närmast sammanhängande med de av 1943 års riksdag beslutade
förbättrade avlöningsförmånerna för reservpersonalen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens
reserver för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
815 000 kronor.
68:o) Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande
Kungl. Majits framställning rörande anslag för ifrågavarande ändamål (punkt
Utskottet.
40 Statsutskottets utlåtande nr 4.
72) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
69:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 73, s. 139) att till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Emil Petersson (I: 119) och den andra inom andra kammaren av heil
Gottfr. Fröderberg (11:204), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att till underofficer i flottans reserv, vilken från beställning som flaggkorpral
i reserven utnämnts till underofficer av 2. graden i reserven före den 1
september 1940, måtte utgå särskild ekiperingshjälp enligt de grunder, som
i kungl, brev den 17 december 1943 medgivits för underofficer i flottans reserv,
som vunnit befordran under tiden den 1 september 1940—den 31 december
1943, samt att till underofficer i flottans reserv, vilken från beställning
som underofficer av 3. graden i reserven befordrats till underofficer
av 2. graden i samma reserv, måtte utgå särskild ekiperingshjälp enligt samma
grunder, som föreslagits enligt ovan;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Emil Petersson (1:120) och den andra inom andra kammaren av herr
Gottfr. Fröderberg (11:205), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
till underofficer i kustartilleriets reserv, vilken som flaggkorpral anställts i
samma reserv före den 1 oktober 1942 och som vunnit befordran till underofficer
efter samma tidpunkt, måtte utgå särskild ekiperingshjälp örn 250
kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 204 och II: 205.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 650 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats
till i genomsnitt 685 000 kronor för år.
Från anslaget bestridas kostnaderna dels för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag
till den aktiva personalen, dels ock ekiperingshjälp till marinens
reservpersonal.
Departementschefen har icke förutsatt någon ändring i de för innevarande
budgetår gällande grunderna för utgivande av ekiperingshjälp till reservpersonalen
vid marinen, vilka grunder årligen skola bliva föremål för prövning
med hänsyn till prisförhållanden m. m.
I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen låtit
verkställa särskild beräkning, och härvid har behovet beräknats till 797 830
kronor, vilket belopp dock ansetts kunna, med hänsyn till att ett antal vakanser
torde komma att förefinnas, avrundas nedåt till 775 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
41
Rörande ekiperingshjälp till underofficerare i flottans och kustartilleriets
reserver äro följande bestämmelser meddelade av Kungl. Majit.
Genom brev den 19 november 1943 angående krigsmaktens reserver m. m.
förordnade Kungl. Majit, bland annat, att under tiden den 1 januari—30 juli
1944 ekiperingshjälp enligt reservbefälskungörelserna skulle vid första anställning
utgå till reservanställd underofficer i kustartilleriets reserv med
700 kronor och till reservanställd underofficer i flottans reserv med 1 000
kronor. Sedermera har Kungl. Majit genom brev den 2 juni 1944 (regleringsbrevet)
förordnat, att under budgetåret 1944/45 ekiperingshjälp skall vid
första anställning utgå till reservanställda underofficerare i kustartilleriets
och flottans reserver med i brevet den 19 november 1943 angivna belopp.
Kungl. Majit har vidare, med stöd av bemyndigande av 1943 års riksdag
(riksdagens skrivelse nr 450 i anledning av Kungl. Majlis proposition nr
143 angående krigsmaktens reservpersonal), genom brev den 17 december
1943 förordnat, att till underofficer av 2. graden i flottans eller kustartilleriets
reserv, som under tiden från och med den 1 september 1940 till och
med den 31 december 1943 respektive den 30 september 1942 från anställning
såsom flaggkorpral i reserven befordrats till underofficer av 2. graden
i reserven, finge — under förutsättning att kappa och sabel anskaffats —
utgå särskild ekiperingshjälp, till underofficer i flottans reserv med 400 kronor
och till underofficer i kustartilleriets reserv med 350 kronor, dock att,
där på grund av erhållen befrielse sabel icke anskaffats, ekiperingshjälpen
skulle utgå med allenast 250 kronor, samt att till underofficer av 2. graden i
kustartilleriets reserv, som under tiden från och med den 1 oktober 1942
till och med den 31 december 1943 från anställning såsom flaggkorpral i
kustartilleriets reserv befordrats till underofficer av 2. graden i samma reserv,
finge — under förutsättning att sabel anskaffats — utgå särskild ekiperingshjälp
med 100 kronor.
Slutligen har Kungl. Majit genom brev den 7 juli 1944 förklarat, att underofficer
av 2. graden i flottans eller kustartilleriets reserv, som efter utgången
av år 1943 befordrats till innehavande reservanställning från anställning såsom
flaggkorpral i reserven, skall äga att, utöver ekiperingshjälp, sexhundra
kronor, som han i egenskap av flaggkorpral uppburit, utbekomma ytterligare
ekiperingshjälp, underofficer av 2. graden i flottans reserv med 400 kronor
och underofficer av 2. graden i kustartilleriets reserv med 100 kronor.
I motionerna I: 119 och 11:204 har yrkats, att den i Kungl. Majits brev
den 17 december 1943 omförmälda särskilda ekiperingshjälpen måtte få utgå
jämväl till underofficer av 2. graden i flottans reserv, som från flaggkorpral
i reserven befordrats till nämnda tjänstegrad före den 1 september 1940,
ävensom till sådan underofficer, som tidigare varit underofficer av 3. graden
i reserven. Framställningar i samma syfte hava tidigare varit föremål
för Kungl. Majits prövning utan att föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Den personal, som i motionerna avses, har vunnit befordran till underofficerare
av 2. graden i flottans reserv enligt i 1927 års reservbefälsförordning
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande nr 4.
för flottan intagna bestämmelser och ägde enligt nämnda förordning icke erhålla
särskild ekiperingshjälp vid befordran, ehuru den hade skyldighet att
vid inställelse till tjänstgöring innehava föreskriven uniformsutrustning för
underofficer. Med hänsyn härtill finner utskottet i likhet med Kungl. Majit
icke tillräckliga skäl vara för handen att likställa dessa underofficerare av
2. graden i flottans reserv med dem, som genom kungl, brev den 17 december
1943 med stöd av det av 1943 års riksdag givna bemyndigandet medgivits rätt
till särskild ekiperingshjälp till följd av befordran enligt särskilda av försvarsberedskapen
föranledda- befordringsbestämmelser. Utskottet får alltså avstyrka
motionerna 1:119 och II: 204.
Motionerna I: 120 och II: 205 syfta till att bereda underofficerare av 2. graden
i kustartilleriets reserv, vilka efter den 1 oktober 1942 vunnit sin befordran
från flaggkorpralsbeställning i samma reserv, särskild ekiperingshjälp
med 250 kronor, vilket belopp ansetts motsvara kostnaderna för anskaffande
av uniformsutrustning av den för kustartilleriet sedan nämnda dag
gällande modellen för underofficer. Framställningar härom hava tidigare
gjorts till Kungl. Majit utan att föranleda åtgärd. Ett bifall till motionerna
skulle innebära, att en viss kategori personal skulle komma att erhålla särskild
ersättning på grund av ändrad uniformering av kustartilleriets personal
och skulle medföra konsekvenser beträffande andra personalgrupper inom
vapnet, vilka även tillskyndats utgifter på grund av anskaffning av uniform
av den nya modellen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet ifrågavarande
motioner.
Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av medelsbehovet under marinens anslag
till ekiperingsersättningar för budgetåret 1945/46 har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:119 och II: 204 samt 1:120 och
II: 205, till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.
Bidrag m. m. åt värnpliktiga.
70:o) Marinen: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 74, s. 139—141) att till Marinen: Penningbidrag m. m.
åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000
kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört under
beteckningen Marinen: De värnpliktigas avlöning med ett belopp av 3 000 000
kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt nämnda
belopp för år.
I syfte att effektivisera underbefälsutbildningen för fast anställt manskap
skall denna utbildning hädanefter helt förläggas i land, och till följd härav
Statsutskottets utlåtande nr 4.
43
har flottans värnpliktskontingent enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser
ökats med 300 man för år 1945. I anslutning härtill och till av försvarets
civilförvaltning framlagda beräkningar har departementschefen för
nästa budgetår beräknat antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga till
2 831 435, vilket dagantal jämväl ansetts böra läggas till grund för beräknande
av medelsbehovet under de övriga anslag, som påverkas av detta dagantal.
Kostnaderna för penningbidrag, beräknade enligt nu gällande bestämmelser
beträffande beloppen för olika värnpliktskategorier, hava av departementschefen
beräknats till 3 248 500 kronor.
Kostnaderna för premier till vissa värnpliktiga, likaledes beräknade enligt
nu gällande bestämmelser för premier, hava uppskattats till 61 500 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgör alltså enligt departementschefens
beräkningar 3 310 000 kronor eller i avrundat tal 3 300 000
kronor. Anslagsökningen, 300 000 kronor, föranledes av ökningen av antalet
tjänstgöringsdagar.
Under hänvisning till vad som anförts under arméns motsvarande anslag
har departementschefen förordat, att anslaget upptages under samlingsrubriken
Bidrag m. m. åt värnpliktiga samt benämnes Marinen: Penningbidrag
m. m. åt värnpliktiga.
Utskottet har icke något att invända mot departementschefens beräkningar
av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag eller mot den
av departementschefen förordade ändrade beteckningen av anslaget och får
alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 300 000 kronor.
71:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
75, s. 141 och 142), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
under beteckningen Marinen: Familjebidrag åt värnpliktiga anvisade anslaget
innebär en av ökat antal tjänstgöringsdagar betingad höjning med 15 000
kronor, och under erinran att anslaget i 1942 års försvarsbeslut beräknades
till genomsnittligt 100 000 kronor för år under uppsättningsperioden och att
höjningen med 40 000 kronor föranletts av den år 1942 beslutade höjningen
av familjebidragen, hemställer utskottet, som icke haft något att erinra mot
den föreslagna nya beteckningen av anslaget,
att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor.
Sjukvård.
72:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 76,
s. 142 och 143) att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 375 000 kronor.
Utskottet
44
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp
av 320 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet under
anslaget beräknats till 322 000 kronor för år under uppsättningsperioden.
Departementschefen har i enlighet med förslag av sjukvårdsförvaltningen
beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 375 000 kronor,
innebärande en automatisk utgiftsstegring med 55 000 kronor. Departementschefen
har härvid utgått från att utgifter för sjukvård åt personal å avgångsstat-
eller disponibilitetsstat i förekommande fall böra bestridas från anslagsposten
till sjukvård och begravningshjälp enligt militära avlöningsreglementet
m. m. utan att anslagsposten fördenskull behöver uppräknas.
Med anledning av ett av sjukvårdsförvaltningen gjort uttalande rörande
sjukvården för personal vid sjövärnskåren har departementschefen erinrat,
att militärersättningsförordningen enligt en den 22 juni 1944 utfärdad kungörelse
(nr 466) skall med viss inskränkning äga tillämpning jämväl å sådana
medlemmar av sjövärnskåren som icke äro fast anställda vid krigsmakten,
värnpliktiga eller krigsfrivilliga. Kungörelse har utfärdats i anslutning till
1944 års riksdags beslut om vissa ändringar i militärersättningsförordningen
Anledning till ändring i vad sålunda föreskrivits har icke synts departementschefen
föreligga.
I fråga om av civilförvaltningen framlagt förslag till omläggning av staterna
för försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag har departementschefen hänvisat till
vad han anfört vid anmälan av sjuk vårds anslaget för armén.
Då Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under nu förevarande anslag
och vad departementschefen i samband därmed anfört synes kunna godtagas,
får utskottet, under hänvisning till vad som anförts under arméns motsvarande
anslag, hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
73:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 77, s. 143 och 144) att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
Förevarande anslag är i innevarande budgetårs riksstat upptaget med
80 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
76 000 kronor för år.
För nästa budgetår har försvarets sjukvårdsförvaltning beräknat medelsbehovet
för fredssjukvårdsmateriel till i runt tal 54 000 kronor mot 50 000
kronor för innevarande budgetår, därvid oförändrat dagskostnadsbelopp av
1 öre tillämpats. Anslagsposten till krigssjukvårdsmateriel har föreslagits
höjd från 30 000 kronor till 35 000 kronor, motsvarande 1 procent av det numera
uppskattade höjda värdet av förefintlig sjukvårdsmateriel. För anskaffning
av vissa hastigt verkande, smärtstillande medel, varmed vissa förbandslådor
Statsutskottets utlåtande nr 4.
45
för marinens fartyg ansetts böra kompletteras, har beräknats ett medelsbehov
av 5 000 kronor.
Departementschefen har godtagit sjukvårdsförvaltningens beräkningar av
medelsbehovet men ansett beloppet kunna avrundas till 90 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
74:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 78, s. 144 och 145) att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.
Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten
för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, till Inskrivnings- och
färdkostnader samt till Reseersättningar m. m. Förstnämnda anslag är uppfört
med ett belopp av 195 000 kronor och sistnämnda anslag med 275 000
kronor. I 1942 års försvarsbeslut har genomsnittskostnaden för år beräknats
till 184 000 kronor respektive 244 000 kronor under uppsättningsperioden.
Sedan inskrivningsväsendet numera i sin helhet övertagits av armén, bestridas
från anslaget till Inskrivnings- och färdkostnader allenast de värnpliktigas
färdkostnader.
I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns motsvarande anslag
har det synts departementschefen, att de värnpliktigas färdkostnader från
och med nästa budgetår böra upptagas under anslaget till Reseersättningar
m. m., varvid det nuvarande anslaget till Inskrivnings- och färdkostnader
kommer att utgå ur riksstaten. I samband härmed bör samlingsrubriken
ändras till Reseersättningar m. m.
I enlighet med förslag av försvarets civilförvaltning har departementschefen
beräknat medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna
anslaget till 485 000 kronor, nämligen för färdkostnader 195 000 kronor eller
samma belopp som för innevarande budgetår samt för övriga reseersättningar
m. m. 290 000 kronor, innebärande en höjning med 15 000 kronor, vilken visat
sig erforderlig med hänsyn till hittillsvarande belastning å anslagsposten till
resekostnads- och traktamentsersättningar. Av det för nästa budgetår beräknade
medelsbehovet under det nya anslaget hava 50 000 kronor ansetts
belöpa på prisstegring efter den 1 juli 1941.
Under hänvisning till att utskottet tillstyrkt det under arméns motsvarande
anslag framlagda förslaget om sammanförande av de nuvarande båda anslagen
till Inskrivnings- och färdkostnader samt till Reseersättningar m. m. tillstyrker
utskottet jämväl Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag att de värnpliktigas
färdkostnader samt övriga kostnader för resor och traktamentsersättningar
Utskottet.
Utskottet.
46
Statsutskottets utlåtande nr 4.
m. m. beräknas under ett gemensamt anslag. Då anslagsberäkningen icke
givit utskottet anledning till någon invändning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar ra. ra. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.
Expenser m. m.
75:o) Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 146 och 147), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,
och under erinran att medelsbehovet för år under uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till i genomsnitt 1976 000 kronor samt med förmälan
att 250 000 kronor av det för nästa budgetår äskade anslaget anses hänförliga
till prisstegring sedan den 1 juli 1941, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marmén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.
76:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 80, s. 147—150) att till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 470 000 kronor.
Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 465 000
kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det årliga medelsbehovet
under uppsättningsperioden till i genomsnitt 402 000 kronor.
Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag har marinförvaltningen
i brist på säkra uppgifter rörande den verkliga anslagsbelastningen
under fredstid utgått från det belopp, med vilket räknats i försvarsbeslutet.
Ehuru departementschefen funnit önskvärt, örn anslagsberäkningen
kunnat grundas på mera tillförlitliga uppgifter, har han likväl ansett sig
kunna godtaga denna beräkningsgrund. Därest från förevarande anslag
skulle bestridas kostnader för samma utgiftsändamål som under innevarande
budgetår, skulle alltså medelsbehovet, med ledning av försvarsbeslutets kostnadsberäkningar
och med beaktande av vissa av marinförvaltningen angivna
jämkningar, kunna beräknas till 398 000 kronor jämte ett mot prisstegring
sedan den 1 juli 1941 svarande belopp örn 80 000 kronor, eller tillhopa
478 000 kronor.
Förevarande anslag har emellertid ansetts böra belastas med vissa kostnader
för kustsignalväsendets telefonförbindelser, vilka i försvarsbeslutet förutsatts
skola bestridas på annat sätt. Underhållet och driften därav bestreds
tidigare med anlitande av marinens underhålls- och övningsanslag. Sedan
emellertid telegrafverket numera i huvudsak övertagit dessa anläggningar,
komma kostnaderna för ledningar m. m. att av verket såsom abonnemangsavgifter
debiteras vederbörande marina myndigheter. Marinförvaltningen
Statsutskottets utlåtande nr 4.
47
Ilar beräknat dessa kostnader till 26 000 kronor, och häremot Ilar synts departementschefen
intet vara att erinra.
Å andra sidan har marinförvaltningen, med instämmande av försvarets
civilförvaltning, föreslagit, att de å förevarande anslag belöpande kostnaderna
för underhåll av möbler och därmed jämförliga kontorsinventarier
skola överföras till anslaget till kasern- och förplägnadsutredning m. m.
Liksom under arméns motsvarande anslag har departementschefen funnit
en sådan överflyttning lämplig. De. kostnader, som med hänsyn härtill
överflyttas från förevarande anslag, ha uppskattats till 31 000 kronor.
Med godtagande av marinförvaltningens anslagsberäkning har departementschefen
alltså föreslagit, att anslaget till övriga expenser m. m. för nästa
budgetår bestämmes till (478 000 + 26000 — 31 000 =) 473 000 kronor eller,
i nedåt avrundat tal, 470 000 kronor. Av detta belopp anser departementschefen
80 000 kronor kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som icke har något att erinra mot att nu förevarande anslag
belastas med vissa kostnader för kustsignalväsendets telefonförbindelser, tillstyrker
den av Kungl. Majit under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,
vilken innebär en anslagshöjning av 5 000 kronor i förhållande till
det för löpande budgetår anvisade beloppet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 470 000
kronor.
77:o) Marinen: Publikationstryck. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 81, s. 150 och 151) att till Marinen: Publikationstryck för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 90 000
kronor, och under budgetåren 1942/47 har räknats med ett genomsnittligt
medelsbehov av 92 000 kronor.
Utgifterna för marinens publikationstryck hava, framhåller departementschefen,
liksom motsvarande kostnader för armén under de senaste åren uppgått
till belopp, som avsevärt överstigit anslagsbeloppen. Av samma skäl som
anförts i fråga örn arméns motsvarande anslag har departementschefen funnit
marinens anslag till publikationstryck böra i avvaktan på närmare erfarenheter
höjas med 20 000 kronor, d. v. s. för nästa budgetår till 110 000 kronor,
varav omkring 16 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan
den 1 juli 1941. Kostnaderna för tryckning av viss hälso- och sjukvårdsstatistik
ha ansetts böra bestridas med anlitande av sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att han i samband
med anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 års statsverksproposition
till behandling upjatog frågan om bibehållande av det s. k. kaserntryckeriet
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
i Karlskrona och därvid förordade, att detsamma tills vidare borde få bibehållas
i manskapskassans regi. Riksdagen förklarade sig icke hava någon erinran
häremot under förutsättning, att riksdagen sedermera bleve satt i tillfälle att
pröva frågan örn tryckeriets bibehållande, sedan bokföringen blivit så omlagd,
att ett närmare bedömande av företagets ekonomiska bärighet bleve
möjligt. I anslutning härtill har departementschefen nu framhållit i huvudsak
följande.
Genom beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit medgivit, att kaserntryckeriet
finge fortsättningsvis tills vidare under budgetåret 1944/45 drivas
för manskapskassans räkning med iakttagande, bland annat, att manskapskassans
andel av tryckeriets vinst finge utgöra högst 15 % av den behållna
vinsten. Vinsten hade under kalenderåret 1943 utgjort omkring 40 000 kronor.
Till efterkommande av vad i statsverkspropositionen och riksdagens skrivelse
anförts har marinförvaltningen dels föreskrivit, att tryckeriet från och med
innevarande budgetår skall bokföringsmässigt avskiljas från manskapskassan
i övrigt och dels vidtagit åtgärder i syfte att få till stånd noggranna självkostnadsberäkningar.
Vidkommande den för manskapskassan fastställda
vinstandelen, högst 15 %, borde framhållas, att marinförvaltningen förordat
en höjning därav till 50 %. Ämbetsverket åberopade därvid bland annat, att
manskapskassan hade att bestrida avsevärda kostnader för fritidsläger för
örlogsstationens manskap. Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att,
därest riksdagen icke har något att däremot erinra, efter närmare prövning
avgöra, huruvida en begränsad höjning av ifrågavarande vinstandel kunde
vara av omständigheterna påkallad.
Beräkningen av medelsbehovet under marinens anslag till publikationstryck
för budgetåret 1945/46 synes utskottet kunna godtagas.
Vidkommande frågan örn kaserntryckeriet i Karlskrona har utskottet
funnit tillfredsställande, att tryckeriets räkenskaper numera föras för sig och
icke. längre tillsammans med manskapskassans räkenskaper i övrigt. Utskottet
förutsätter, att riksdagen följande år skall få tillfälle taga del av det ekonomiska
resultatet av tryckerirörelsen för tid efter det bokföringen omlagts på
sätt nyss sagts. Det synes nämligen ännu icke vara möjligt att bilda sig säker
uppfattning örn det ekonomiska resultatet av rörelsen, förrän densamma
under ett helt år belastats med samtliga de kostnader, som skäligen böra
bäras av densamma. Frågan huruvida vinstandelen för manskapskassan, som
för närvarande är bestämd till 15 % av uppkommande vinst, bör höjas för att
manskapskassan skall få möjlighet att i ökad utsträckning bestrida kostnader
för fritidsläger för örlogsstationens manskap synes böra få prövas av Kungl.
Majit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Publikationstryck för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
49
Mathållning.
78:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 82,
s. 152—154) att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 10 650 000 kronor.
Marinens mathållningsanslag är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten
med ett belopp av 10 000 000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget har därvid beräknats på grundval av en
portionskostnad av 1 krona 50 öre vid tjänstgöring i land och 2 kronor
18 öre vid tjänstgöring ombord, varvid i fråga örn landportionskostnaden
1 krona 38 öre beräknats motsvara kostnaden för normalportionen
samt återstoden, 12 öre, »övriga mathållningskostnader». Härutöver ha i anslagsbeloppet
inräknats kostnaderna för avlöning m. m. till viss civil personal
ävensom för mässpenningar. Dessa kostnader hade av marinförvaltningen
beräknats till 98 700 kronor respektive 1350 000 kronor. Yid anmälan av
1944 års statsverksproposition framhöll departementschefen emellertid, att
en viss nedskärning av dessa kostnader syntes vara möjlig att genomföra.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen i likhet
med arméförvaltningen beräknat portionskostnaden vid tjänstgöring i land
till 1 krona 55 öre, varav 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden för
normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader.
Skeppsportionspriset har med utgångspunkt från nyssnämnda värde å normalportionen
beräknats till 2 kronor 20 öre. Yid bifall till ett av marinförvaltningen
i skrivelse den 7 juli 1943 avgivet förslag angående måltidsdryck vid
utspisning av skeppsportion skulle dock skeppsportionspriset kunna beräknas
till allenast 2 kronor 13 öre.
Departementschefen har godtagit den av marinförvaltningen tillämpade
grunden för beräkning av portionspriset vid tjänstgöring i land, 1 krona 55
öre, vilket överensstämmer med det för armén beräknade. Yad angår skeppsportionspriset
har departementschefen funnit detta böra beräknas efter 2
kronor 20 öre med hänsyn till att Kungl. Majit genom beslut den 27 oktober
1944 förklarat marinförvaltningens framställning den 7 juli 1943 angående
måltidsdryck vid utspisning av skeppsportion icke för närvarande föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Då kostnaderna för avlöning till viss civil personal vid matinrättningarna
och för mässpenningar beräknats till samma belopp som för innevarande
budgetår, 96 000 kronor respektive 1 350 000 kronor, har departementschefen
i anslutning till det beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i
land och ombord funnit medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
uppgå till 10 710 000 kronor. En begränsning av anslaget till 10 650 000 kronor
har dock synts vara möjlig att vidtaga, och av detta belopp lia omkring
700 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
I samband härmed har departementschefen erinrat örn att Kungl. Majit
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. 856 45 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Vt skott et.
Utskottet.
den 28 april 1944 anbefallt utförande av vissa praktiska försök i syfte att i
möjligaste mån nedbringa kostnaderna för bespisning av befälspersonalen å
flottans fartyg m. m. Erfarenheterna av dessa försök beräknas dock icke
kunna föreligga före utgången av budgetåret 1945/46.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen verkställda beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår. Under erinran
att kostnaderna under anslaget i 1942 års försvarsbeslut på grundval
av prisläget den 1 juli 1941 beräknades till ett genomsnittligt belopp av
9 894 000 kronor för år under uppsättningsperioden och att i förhållande till
anslaget för innevarande budgetår det nu äskade beloppet innebär en anslagshöjning
med 650 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 650 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
79:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 83, s. 154 och 155) att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor.
Förevarande anslag är i löpande riksstat betecknat Beklädnad och uppfört
med 4 325 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till ett belopp av
4 335 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1942/47.
Departementschefen har tillstyrkt ett av marinförvaltningen framlagt förslag
örn överflyttning från flottans övningsanslag till förevarande anslag av
kostnaderna för underhåll av vinterutrustningspersedlar, gymnastikskor, nattdräkter
och mössband. Kostnaderna härför, omkring 50 000 kronor, ha liksom
eventuella prisstegringar å underhållskostnaderna i övrigt ansetts kunna
ungefärligen motsvaras av minskad belastning å anslaget på grund av den
pågående centraliseringen av reparationstjänsten. Departementschefen har
sålunda ansett medelsbehovet under anslaget kunna beräknas efter samma
kostnad för man och dag som under innevarande budgetår eller 85 öre. Då
antalet tjänstgöringsdagar beräknats till 5 410 000, skulle medelsbehovet
alltså uppgå till 4 598 500 kronor eller i avrundat tal till 4 600 000 kronor.
Anslaget har ansetts böra från och med nästa budgetår erhålla benämningen
Marinen: Beklädnad m. m.
Då den av departementschefen gjorda beräkningen av medelsbehovet och
vad departementschefen i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
51
80:o) Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 84, s. 155—158) att till Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 625 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört nied 600 000 kronor och har
för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till genomsnittligt 522 000 kronor
för varje budgetår.
Departementschefen har erinrat örn att han vid behandlingen av arméns
motsvarande anslag med viss jämkning förordat de av försvarsgrensförvaltningarna
efter samråd föreslagna enhetliga grunderna för beräkningarna av medelsbehovet
till kasern- och förplägnadsutredning. I anslutning härtill har departementschefen
funnit kostnaderna för marinens kasern- och förplägnadsutredning
böra beräknas efter 13 öre per tjänstgöringsdag till ett belopp av i avrundat
tal 500 000 kronor. Det fasta beloppet för anskaffning och underhåll
av möbler och därmed jämförliga inventarier för expeditions- m. fl. lokaler
ävensom för gymnastikmateriel, vilket av marinförvaltningen föreslagits beräknat
till 190 000 kronor för nästa budgetår, har departementschefen funnit
böra bestämmas till 110 000 kronor.
Kostnaderna för skyddsbeklädnad till viss manlig civil personal och husmödrarna
vid matinrättningarna, vilka kostnader hittills belastat mathållningsanslaget,
hava ansetts böra överföras till nu förevarande anslag. Dessa
kostnader hava beräknats till 34 000 kronor men hava dock icke ansetts behöva
föranleda uppräkning av förenämnda belopp av sammanlagt 610 000 kronor.
Under hänvisning till vad som anförts i samma ämne under arméns motsvarande
anslag har departementschefen beräknat kostnaderna för marinens
musikmateriel till i avrundat tal 16 000 kronor, därvid förutsatts, att till
flottans musikkår i Stockholm skall utgå bidrag örn cirka 1 500 kronor från
flottans musikkassa i Stockholm.
Departementschefen har alltså beräknat medelsbehovet under anslaget till
626 000 kronor eller, i avrundat tal, 625 000 kronor, av vilket belopp omkring
100 000 kronor ansetts böra hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning
m. ro. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 625 000 kronor.
81:o) Marinen: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85, s. 158—162) att till Marinen:
Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.
I 1942 års försvarsbeslut beräknades, att under uppsättningsperioden ett
sammanlagt belopp av 8 550 000 kronor skall anvisas för engångskostnader
TJtskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
52
för anskaffning av intendenturmateriel m. m. Av nämnda belopp ka hitintills
anvisats 7 420 000 kronor. Till förstnämnda belopp komma därjämte
prisstegringskostnader.
För nästa budgetår har marinförvaltningen äskat ett anslag av 1 800 000
kronor, vilket avses för följande ändamål, nämligen beklädnad m. m., kasernutrustning
och inventarier för expeditioner, skollokaler, mässar m. m. samt
förplägnadsutredning.
I anslutning till en redogörelse för innebörden av marinförvaltningens
medelsäskanden har departementschefen erinrat örn, att det redan vid behandlingen
av motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår kunde förutses,
att den i försvarsbeslutet för förevarande ändamål beräknade kostnadsramen
av olika skäl skulle komma att överskridas. Yad kostnaderna för beklädnad
m. m. anginge sammanhängde de beräknade kostnadsstegringarna främst
med vissa merkostnader för fältmässig utrustning för kustartilleriet ävensom
för anskaffning av nattdräkter för sjötjänstgörande manskap, vartill medel icke
beräknats i försvarsbeslutet, medan ökade kostnader för anskaffning av
kasernutredning och inventarier för expeditioner m. m. beräknades uppstå
bland annat på den grund att byggnadsprogrammet såvitt avser ordnandet
av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona erhållit en annan utformning än som
förutsattes i försvarsbeslutet. Såväl i 1944 års statsverksproposition som i
riksdagens skrivelse i ämnet underströks emellertid vikten av att största möjliga
sparsamhet iakttoges vid anskaffning av kaserninventarier och annan
intendenturmateriel.
Marinförvaltningen, som sökt efterkomma vad sålunda anförts, har ansett
sig för närvarande kunna räkna med att kostnaderna för anskaffning av beklädnad
m. m. — bortsett från de till 130 000 kronor beräknade kostnaderna
för anskaffning av nattdräkter till sjötjänstgörande manskap — skola kunna
hållas inom den i försvarsbeslutet för ändamålet beräknade kostnadsramen,
6 290 000 kronor, samt har för nästa budgetår äskat återstoden av det sålunda
beräknade beloppet, 1 440 000 kronor. Häremot syntes intet vara att erinra.
Departementschefen utginge från att det skall visa sig möjligt för marinförvaltningen
att inom denna kostnadsram bestrida de merkostnader, som kunna
uppkomma nied hänsyn till att marinens mobiliseringsstyrka av olika skäl befunnits
böra ökas utöver vad i försvarsbeslutet förutsatts.
Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition räknade departementschefen
med att det skulle bliva marinförvaltningen möjligt att genom fortsatta besparingsåtgärder
nedbringa det totala medelsbehovet under femårsperioden för
anskaffning av kasernutredning och inventarier för expeditioner m. m. till
1 900 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I enlighet härmed har marinförvaltningen,
som eftersträvar att åstadkomma nämnda begränsning genom att
i möjligaste mån utnyttja befintlig materiel och nedbringa kostnaderna för
nyanskaffning, för nästa budgetår för ändamålet äskat 180 000 kronor, vilket
belopp — inberäknat prisstegringar å 36 000 kronor —- motsvarar vad som
skulle återstå att anvisa inom nyssberörda kostnadsram av 1 900 000 kronor.
Därutöver har ämbetsverket emellertid äskat ett belopp av 140 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
53
motsvarande merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade förläggningen
av marinens underofficersskola. och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola
till Berga. Mot denna beräkning av medelsbehovet för kasernutredning
och inventarier i övrigt — vilken överensstämmer med vad som förutsatts
vid 1944 års riksdag — har intet synts departementschefen vara att
erinra. Det sammanlagda medelsbehovet för kasernutredning och inventarier
i övrigt utgjorde sålunda 320 000 kronor.
Vad slutligen angår förplägnadsutredning har departementschefen i enlighet
med marinförvaltningens förslag upptagit 40 000 kronor, varav 25 000
kronor motsvara merkostnaderna för Bergaförläggningen.
I enlighet med det anförda har departementschefen beräknat medelsbehovet
under förevarande anslag för budgetåret 1945/46 till (1 440 000 + 320 000 +
40 000 =) 1 800 000 kronor, varav 63 000 kronor synts kunna hänföras till
prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Departementschefen räknar icke för närvarande
med något ytterligare medelsbehov för ändamålet under femårsperioden
1942/47.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen för nästa budgetår verkställda
beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Sedan nu
äskade belopp av 1 800 000 kronor anvisats för ändamålet skulle, enligt vad
som av departementschefen anmälts, ytterligare medel icke behöva beräknas
under femårsperioden 1942/47.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Engångskostnader för anskaffning
av intendentur mat eriel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.
Undervisning och övningar.
82:o) Marinen: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, s. 162 och 163), vilket innebär, att anslaget för nästa budgetår
upptages med oförändrat belopp, och under erinran att anslagsbeloppet för
uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 117 000 kronor för budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kronor.
83:o) Marinen: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 163 och 164) att till Marinen: Engångsanskaffning
av undervisningsmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
I försvarsbeslutet beräknades ett belopp av 50 000 kronor för engångsanskaffning
av undervisningsmateriel för underofficersskolan. För detta ändamål
hava medel hittills icke anvisats under femårsperioden.
Uiskottet.
54
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
I enlighet med förslag av marinförvaltningen har departementschefen förordat,
att ett anslag av 60 000 kronor måtte anvisas för undervisningsmateriel
för marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations värnpliktsskoia,
vilka skolor enligt 1944 års riksdags beslut skola förläggas till den av
kronan förvärvade egendomen Berga. Av beloppet hänför sig 10 000 kronor
till prisstegring sedan den 1 juli 1941.
I detta sammanhang har departementschefen föreslagit, att vid utgången
av innevarande budgetår eventuell förefintlig behållning av de tidigare, anvisade
reservationsanslagen för anskaffning av undervisningsmateriel m. m.
för sjömansskolan bör tillgodoföras förevarande anslag till undervisningsmateriel,
som avses för nästa budgetår.
Då medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål i 1942 års försvarsbeslut
upptagits med 50 000 kronor och till detta belopp bör läggas beräknad prisstegringskostnad
av 10 000 kronor, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag örn anvisande av ett anslag av 60 000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
84:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 88, s. 164 och 165), som innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Vissa kostnader för marinens
utbildningsanstalter, särskilda utbildningskur ser m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.
85:o) Marinen: Flottans övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 89, s. 165—168) att till Marinen: Flottans övningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 200 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
21 700 000 kronor.
I fråga örn beräkningen av anslaget för nästa budgetår har departementschefen
framhållit, att det fortfarande möter svårigheter att under rådande
förhållanden tillförlitligt beräkna medelsbehovet för flottans övningar. I
brist på säkrare hållpunkter hava därför de för innevarande budgetår tilllämpade
beräkningsgrunderna ansetts böra tjäna till ledning vid medelsbehovets
beräknande för nästa budgetår.
Yid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsattes, att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål enligt prisläget den 1 juli 1941 skulle kunna
begränsas till 13 000 000 kronor. Merkostnaderna på grund av prisstegring uppskattades
till i runt tal 8 700 000 kronor. Beräkningen av merkostnaderna
Statsutskottets utlåtande nr 4.
55
grundades på medelkostnaden för de av marinen under det senaste året inköpta
brännoljorna, 280 kronor per ton. Marinförvaltningen har nu framhållit,
att medelkostnaden för inköp av brännolja numera borde uppskattas till 250
kronor per ton. Med oförändrade beräkningsgrunder i övrigt skulle, framhåller
departementschefen, denna prissänkning medföra en minskning av
medelsbehovet med 1 410 000 kronor.
Kostnaderna för underhåll av vinterutrustningspersedlar m. m., omkring
50 000 kronor, hava, såsom av det föregående framgår, från och med nästa
budgetår ansetts böra bestridas från marinens anslag till beklädnad m. m.
Enligt beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit medgivit, att försöksvis
från och med den 1 juli 1944 och tills vidare prispenningar, lägst 3 och
högst 9 kronor, må utdelas vid månadsprov med hydrofonutbildad personal
enligt vissa i beslutet angivna grunder. Härav föranledda kostnader bestridas
för innevarande budgetår från fjärde huvudtitelns anslag till extra
utgifter. Ifrågavarande prispenningar — vilka äro att anse som sådan gratifikation
eller belöning, som enligt 26 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet
må kunna tilldelas beställningshavare, därest medel för ändamålet
finnas anvisade — hava av departementschefen ansetts vid behov böra utgå
jämväl efter utgången av innevarande budgetår. Kostnaderna, vilka uppskattats
till 4 800 kronor per år, borde dock i fortsättningen bestridas från
detta anslag. Någon uppräkning av anslaget av nu nämnd anledning behövde
ej ske.
Medelsbehovet till flottans övningar skulle i enlighet med det anförda
bliva (13 000 000 + 8 700 000 — 1 410 000 — 50 000 =) 20 240 000 kronor, vilket
belopp, med beaktande bland annat av att vissa kostnader för kustsignalväsendet
numera icke skola belasta anslaget, synts departementschefen
kunna avrundas nedåt till 20 200 000 kronor. Av detta belopp syntes omkring
7 250 000 kronor kunna anses motsvara prisstegring sedan den 1 juli
1941. Såsom skett för innevarande budgetår syntes Kungl. Majit i samband
med fastställande av stat för anslaget böra anbefalla marinförvaltningen
att, därest efter övergång till fredsstat kostnaden för pannbrännolja
understiger den kostnad, varå anslagsberäkningen grundats, underställa frågan
örn anslagets disposition Kungl. Majits förnyade prövning.
Då det ännu icke vore möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna
kostnaderna för uttagning av fartyg, borde dessa kostnader liksom för
innevarande budgetår få bestridas från förevarande anslag.
Utskottet har funnit sig böra godtaga den av departementschefen till
grund för anslagsberäkningen lagda prisnivån för brännoljor och finner den
förutsatta anordningen beträffande anslagets disposition i syfte att anpassa
medelsåtgången med hänsyn till det aktuella prisläget å brännoljor vara
lämplig.
Vad Kungl. Majit anmält och föreslagit beträffande prispenningar till
hydrofonutbildad personal tillstyrkes av utskottet. Utskottet, som under
marinens beklädnadsanslag lämnat utan erinran förslaget om att kostnaderna
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande nr 4.
för vinterutrustningspersedlar m. m. i fortsättningen skola bestridas från
nämnda anslag, får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Flottans övningar för budget^
året 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 200 000 kronor.
86:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 90, s. 169), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget innebär en ökning med 75 000 kronor, och under framhållande av
att 105 000 kronor av det för nästa budgetår äskade anslaget anses kunna hänföras
till prisstegring sedan den 1 juli 1941 samt att medelsbehovet för budgetår
under uppsättningsperioden i 1942 års försvarsbeslut beräknats till
1 893 000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2125 000
kronor.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
87:o) Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 91, s. 169—175) att dels till Marinen: Fartygsbyggnader för
flottan för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000
kronor, dels ock medgiva, att anslag till fartygsbyggnader för flottan för
budgetåren 1942/47 må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas —
förutom med belopp inom ramen för 180 700 000 kronor — med belopp motsvarande
merkostnader på grund av prisstegring sedan den 1 juli 1941.
Departementschefen har i fråga örn medelsbehovet under anslaget för
nästa budgetår anfört i huvudsak följande.
Kostnaderna för fartygsbyggnader för flottan skola enligt 1944 års riksdags
beslut för femårsperioden 1942/47 begränsas inom en kostnadsram av
180 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Emellertid torde dessa
kostnader komma att nedbringas i den mån fartygsbyggnadsanslagen tillgodoföras
äldre anslagsmedel eller medel som inflyta vid försäljning av utrangerad
fartygsmateriel. I sådant hänseende ha anslagen enligt hittills för
riksdagen anmälda beslut tillförts dels i runt tal 2 000 000 kronor, utgörande
kvarstående behållning å vissa av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedel,
och dels omkring 430 000 kronor, utgörande nettoinkomster vid
försäljning av utrangerad fartygsmateriel m. m.
Å ett flertal redan fullbordade fartygsbyggnader hade uppkommit överskott,
vilka vid utgången av innevarande budgetår beräknas uppgå till i
runt tal 2 500 000 kronor. Kungl. Maj:t har föreskrivit, att dessa överskott
skola tillföras fartygsbyggnadsanslaget och redovisas under ett särskilt
konto, vars behållning må disponeras allenast efter Kungl. Maj:t
prövning. På detta sätt ernås en förenkling av marinförvaltningens räken
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
57
skapsföring och en bättre överblick över fartygsbyggnadsanslagets ställning.
Marinförvaltningen har föreslagit, att överskottsmedlen i första hand
måtte avses för täckande av uppkomna merkostnader å andra fartygsbyggnader
för flottan. Marinförvaltningen har anmält, att sådana merkostnader
uppkommit dels med omkring 384 000 kronor vid nybyggnad av mindre minsvepare,
dels med omkring 118 500 kronor för förvärv och ombyggnad av
ångfartyget Patricia, dels ock med 565 000 kronor vid nybyggnad av ubåtarna
Neptun, Najad och Näcken. Mot förstnämnda kostnadsökningar, vilka sammanhänga
med vissa konstruktionsförbättringar ävensom med den forcering av
fartygsbyggena, som med hänsyn till beredskapsläget ansågs erforderlig,
syntes i och för sig intet vara att erinra. De borde dock tidigare ha anmälts av
marinförvaltningen. Att så icke skett syntes bero på bristfälligheter i marinförvaltningens
dispositionsbokföring, vilka numera av ämbetsverket avhjälpts.
Beträffande Patricias ombyggnad m. m. har verkställts en ingående undersökning
genom särskilt tillkallad utredningsman. Med hänsyn till vad vid utredningen
förekommit funnes icke i detta sammanhang anledning till
erinran mot att medel ställas till förfogande för de nu anmälda merkostnadernas
täckande. Yad slutligen angår merkostnaderna för ubåtarna av
Neptuntyp sammanhänga dessa dels med kontraktsenligt utgående tilläggspris
på grund av s. k. glidande prisskala och dels med att dessa ubåtar, vilka
ursprungligen beräknats skola förses med periskop av utländsk tillverkning,
i stället måst utrustas med svenska periskop, vilka ställt sig avsevärt dyrare
i anskaffning. Mot beräkningen av merkostnaderna syntes intet vara att erinra.
Återstoden av överskottsmedlen, omkring 1 500 000 kronor, ävensom de
belopp som i framtiden kunna inflyta å nyssberörda konto syntes -— i den
mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra utnyttjas för
mötande av eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra
fartygsbyggnader — böra enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande
av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan
eller för med dessa anslag eljest avsedda ändamål.
Till bestridande av kostnader för konstruktions- och experimentarbeten
med viss fartygstyp och med för densamma lämpade motorer ha under de
senaste åren anvisats medel dels under särskilda för ändamålet upptagna
anslag, dels under marinens anslag till vissa materielförsök och dels under
anslaget till flottans fartygsbyggnader. A7id anmälan i propositionen 1944: 2
(s. 29) av ett äskande av marinförvaltningen örn anvisande av ett anslag örn
400 000 kronor för ytterligare försökstillverkning av fartygsmotorer framhöll
departementschefen, att fartygsbyggnadsanslaget framdeles syntes böra disponeras
för med fartygsbyggande sammanhängande kostnader för erforderlig
experiment- och konstruktionsverksamhet. Riksdagen fann denna anordning
lämplig. I enlighet härmed upptoges under detta anslag till behandling frågan
örn anvisande av ytterligare medel för här avsedda ändamål, ehuru marinförvaltningen
äskat medel för ändamålet under anslaget till vissa materielförsök.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade marinförvaltningen
totalkostnaderna för de då aktuella konstruktionsarbetena till 800 000
58
Statsutskottets utlåtande nr 4.
kronor. Enär 600 000 kronor tidigare ställts till förfogande, beräknades för
budgetåret 1943/44 under anslaget till materielförsök ett belopp av 200 000
kronor. Vid uppskattningen av det totala medelsbehovet under berörda anslag
räknades nied reservationer å tillhopa 250 000 kronor, med vilket belopp
anslaget alltså minskades. Emellertid framginge av marinförvaltningens nu
föreliggande anslagsäskanden, att berörda reservation till ett belopp av
100 000 kronor uppkommit därigenom, att ifrågavarande konstruktionsarbeten
icke kunnat drivas i den takt som ursprungligen avsetts. Marinförvaltningen
har nu anmält, att arbetena fortskridit så långt, att beloppet av 100 000 kronor
erfordras för nästa budgetår. Enär beloppet ligger inom ramen för vad
som tidigare beräknats för ändamålet, förordades, att detsamma ställdes till
förfogande under förevarande anslag.
Behovet av medel till flottans fartygsbyggnader för nästa budgetår har av
marinförvaltningen beräknats till 22 200 000 kronor. Därtill komme det belopp
av 100 000 kronor, som enligt vad nyss anförts avses för vissa konstruktionsarbeten.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår kunde alltså
uppskattas till 22 300 000 kronor. Emellertid vore förevarande anslag ett s. k.
kvotanslag, vars belopp skall bestämmas utan avseende å det för nästa budgetår
beräknade medelsbehovet. Av det i försvarsbeslutet för flottans fartygsbyggnader
beräknade beloppet, 180 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941, ha hittills anvisats 107 200 000 kronor, varför det återstående medelsbehovet
enligt samma prisläge skulle utgöra (180 000 000 —107 200 000 =)
72 800 000 kronor. Med beaktande av att anslaget på sätt i det föregående
anförts tillföres vissa äldre anslagsmedel m. m. syntes emellertid det återstående
medelsbehovet, därest nyssnämnda prisläge tages till utgångspunkt,
böra uppskattas till högst 70 000 000 kronor, varav hälften syntes böra anvisas
för nästa budgetår. Anslaget för nästa budgetår borde därför uppföras
med ett belopp av 35 000 000 kronor.
Såsom nyss anförts beräknades totalkostnaderna för fartygsbyggnader för
flottan för femårsperioden 1942/47 i 1942 års försvarsbeslut på grundval av
prisläget den 1 juli 1941. Redan vid anmälan av propositionen 1942:266
(s. 13) kunde förutses, att en omräkning härav med hänsyn till efter
den 1 juli 1941 inträffande prisförskjutningar komme att bliva erforderlig.
Den sedermera inträdda ytterligare prisstegringen hade accentuerat behovet
härav. Enligt vad som inhämtats påginge inom marinförvaltningen en
utredning i syfte att vinna klarhet örn storleken av de prisstegringar, som
kunna beräknas ha inträtt å förevarande anslag. Enligt preliminära beräkningar
uppskattades dessa merkostnader till omkring 30 000 000 kronor. Beloppets
storlek förklarades delvis därav, att 82 000 000 kronor av de medel, som
beräknats för de i försvarsbeslutet upptagna kryssarna och kustjagarna, anvisats
före femårsperiodens början, medan merkostnaderna på grund av prisstegring
till väsentliga delar måste bestridas under femårsperioden. I avvaktan
på säkrare uppgifter rörande prisstegringarnas storlek har departementschefen
ansett sig icke för närvarande böra föreslå anvisande av medel
för täckande av prisstegringarna.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
59
Enligt av riksdagen meddelade beslut (riksdagens skrivelse 1943: 4 punkt
83:o och 1944:4 punkt 83:o) äger Kungl. Maj:t medgiva överskridande av reservationsanslagen
till fartygsbyggnader för flottan inom ramen för den för
femårsperioden beräknade totalkostnaden för sådant ändamål, med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1941 180 700 000 kronor. Under hänvisning
till vad som anförts under punkt 55 har departementschefen föreslagit, att
ramen för berörda bemyndigande vidgas med belopp, som motsvara inträdda
prisstegringar sedan den 1 juli 1941.
Enligt av riksdagen tidigare fattade beslut tillgodoses medelsbehovet för
fartygsbyggnader för flottan för femårsperioden 1942/47 genom s. k. kvotanslag,
vilka må av Kungl. Maj:t överskridas inom ramen av det totalbelopp
av 180 700 000 kronor, som avsetts för ändamålet under nämnda period. Eör
innevarande budgetår är kvotanslaget till Fartygsbyggnader för flottan uppfört
i riksstaten med ett belopp av 34 400 000 kronor.
Yad departementschefen i samband med behandlingen av frågan örn
medelsanvisningen för nästa budgetår anfört rörande dispositionen av överskottsbelopp,
som uppkommit eller uppkomma vid fartygsbyggnader, har
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande liksom ej heller vad
departementschefen anfört i fråga om kostnadsökningar, som uppkommit vid
vissa fartygsbyggnader.
Utskottet tillstyrker, att ett belopp av 100 000 kronor av det för nästa
budgetår avsedda anslaget till fartygsbyggnader får tagas i anspråk för
konstruktionsarbeten.
Då det ännu icke är möjligt att med säkerhet beräkna storleken av prisstegringarna
för fartygsbyggnaderna under femårsperioden, finner sig utskottet
vidare böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens bemyndigande
att överskrida det för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget
den 1 juli 1941 till fartygsbyggnader beräknade totalbeloppet med belopp,
som svara mot merkostnaderna för pristegring under tiden därefter.
Då utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, jämväl
i övrigt funnit sig kunna ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor,
b) medgiva, att anslag till fartygsbyggnader för flottan
för budgetåren 1942/47 må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
överskridas — förutom med belopp inom ramen för 180 700 000
kronor — med belopp motsvarande merkostnader på grund av
prisstegring sedan den 1 juli 1941.
88:o) Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 176—178) att till Marinen: Fartygsbyggnader för
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
kustartilleriet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 340 000
kronor.
Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet under de senaste åren ha
följts i huvudsak två anskaffningsprogram, nämligen dels en av marinförvaltningen
i dess anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framlagd plan — 1939
års program — omfattande modernisering och inköp av vissa äldre fartyg
samt nybyggnad av ett antal vedettbåtar, motorslupar och artilleritransportfärjor,
dels ock én av 1941 års försvarsutredning framlagd och i 1942
års försvarsbeslut godkänd plan — 1942 års program — rörande viss komplettering
av 1939 års program, väsentligen avseende de genom försvarsbeslutet
nytillkomna Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Utom ramen
för dessa anskaffningsprogram har å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 80 500 kronor till förvärv av ett äldre passagerarfartyg
för Stockholms kustartilleriförsvar.
För innevarande budgetår ha, inberäknat anslag å tilläggsstat, för ändamålet
anvisats 2 480 500 kronor, och för nästa budgetår har marinförvaltningen
äskat ett belopp av 665 000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 340 000
kronor för slutförande enligt 1942 års program av fartygsanskaffningen för
Stockholms, Blekinge och Gotlands kustartilleriförsvar. Återstående 325 000
kronor ha av marinförvaltningen avsetts för påbörjande av ytterligare en til]
650 000 kronor kostnadsberäknad minutläggare för kustartilleriet, vilken icke
inräknats i byggnadsprogrammet.
Departementschefen har tillstyrkt medelsanvisning av 340 000 kronor för
fullföljande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram. Av beloppet ha 34 000
kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Det
hade dock redan nu velat framgå, att ifrågavarande anslag icke kommer att
visa sig tillräckligt för anskaffning av motorslupar av typ B i avsedd omfattning.
Huruvida en ytterligare anskaffning av sådana fartyg bör äga rum,
har synts departementschefen böra närmare övervägas, sedan en säkrare överblick
vunnits rörande de verkliga kostnaderna för kustartilleriets fartygsbyggnader
i övrigt.
Övriga av marinförvaltningen ifrågasatta fartygsanskaffningar har departementschefen
funnit böra tills vidare anstå.
Utskottet tillstyrker den av Kungl. Majit föreslagna medelsanvisningen
för fullföljande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram för kustartilleriet och
har icke funnit något vara att erinra mot vad departementschefen uttalat i
anslutning till anslagsberäkningen.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för kust
artilleriet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 340 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 61
89:o) Marinen: Underhåll av flottans fartyg m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 93, s. 179—181) att till Marinen: Underhåll av flottans fartyg
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 000
kronor.
Förevarande anslag är i liksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 14 000 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats
till genomsnittligt 13 390 000 kronor för år under uppsättningsperioden.
Departementschefen har, efter erinran örn vad som förekom i samband med
beräkningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår, rörande beräkningen
av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår anfört följande.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen, med
utgångspunkt från lokalmyndigheternas beräkningar, äskat ett anslag, som
med icke mindre än 4 450 000 kronor överstiger innevarande års anslag.
Ämbetsverket har därvid framhållit, att ett otillräckligt underhåll av fartygen
komme att resultera i en i allt hastigare tempo fortgående kapitalförstöring.
Ehuru jag delar marinförvaltningens uppfattning, att tillräckliga medel böra
stå till förfogande för materielens underhåll, kan jag icke på den nu föreliggande
utredningen tillstyrka en så avsevärd anslagshöjning. Marinförvaltningen
har meddelat, att ämbetsverket för att erhålla bättre underlag för
bedömande av. underhållskostnaderna utfärdat särskilda bestämmelser örn
detaljerad statistisk bokföring av förevarande anslag under innevarande
budgetår. Det synes lämpligt att avvakta resultatet härav, innan en mera
genomgripande höjning av anslaget vidtages. Med visst beaktande av de
av marinförvaltningen anförda synpunkterna förordar jag, att anslaget för
nästa budgetår höjes med 2 000 000 kronor till 16 000 000 kronor. Av detta
belopp kunna med tillämpning av den av marinförvaltningen tillämpade
beräkningsgrunden, 15 %, omkring 2 100 000 kronor hänföras till prisstegring
sedan den 1 juli 1941. Jag vill erinra örn att vid beräkningen av medelsbehovet
för innevarande budgetår prisstegringen för tiden den 1 juli 1941—
den 30 juni 1943 uppskattats till allenast omkring 4,5 %. Av inhämtade
uppgifter synes emellertid framgå, att prisstegringen under berörda tid i
själva verket var avsevärt större; även den av marinförvaltningen nu angivna
prisstegringen, 15 %, torde snarast vara för lågt beräknad. Att den på
innevarande års anslag belöpande prisstegringen blivit för lågt beräknad
har medfört, att en del av kostnaderna för prisstegring i själva verket kommit
att belasta förskottsstaten.
Såsom vid behandlingen av anslaget till övriga expenser m. m. anförts
har jag i enlighet med marinförvaltningens förslag räknat med att vissa
telefonkostnader, som tidigare bestritts från förevarande anslag, från och
med nästa budgetår skola utgå från expensanslaget. Ifrågavarande kostnader
äro icke av den storleksordning att de kunna påverka beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag.
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Underhåll av flottans f arty q
ni. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
16 000 000 kronor.
Utskottet■
Statsutskottets utlåtande nr 4.
62
90:o) Marinen: Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. På därom av
Kungl. Majit gjord framställning (punkt 94, s. 181 och 182), vilken i förhållande
till det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget
innebär en anslagshöjning med 170 000 kronor, som dels förorsakats av ökade
lönekostnader till viss personal, dels ock av prisstegringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Underhåll av kustartilleriets
materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 650 000 kronor.
91:o) Marinen: Anskaffning och underhåll av motorfordon. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majlis förslag (punkt 95, s. 182 och 183), vilket innebär i förhållande
till det för löpande budgetår anvisade anslaget oförändrat belopp och i
förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden beräknade
genomsnittliga medelsbehovet för budgetår en ökning med 26 000
kronor, varav 20 000 kronor anses hänförliga till efter den 1 juli 1941 inträffad
prisstegring, och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning och underhåll av
motorfordon för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 128 000 kronor.
92:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 184—197) att dels till Marinen:
Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 9 485 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl.
Majit att meddela beslut örn beställningar av materiel i den omfattning, som
av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1945 angivits.
För nu ifrågavarande ändamål ha, inberäknat anslag å tilläggsstat, för
innevarande budgetår anvisats 8163 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut
beräknades ett årligt anslag för ändamålet av 7 000 000 kronor såväl under
uppsättningsperioden som också vid genomförd organisation.
Departementschefen har vid sin anmälan av anslagsbehovet för nästa
budgetår inledningsvis erinrat, att han vid anmälan av 1944 års statsverksproposition
framhöll, att den i försvarsbeslutet för femårsperioden 1942/47
beräknade kostnadsramen för anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel, 35 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skulle komma att
överskridas med i runt tal 7 480 000 kronor, därest den av marinförvaltningen
framlagda anskaffningsplanen med vissa i propositionen angivna jämkningar
genomfördes. En begränsning av anskaffningsprogrammet borde därför eftersträvas
för kostnadernas nedbringande, och departementschefen förordade
för innevarande budgetår vissa reduceringar av programmet.
Yid bifall till marinförvaltningens äskanden beträffande anslaget för nästa
budgetår skulle, framhåller departementschefen, därest icke vissa reserva
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
63
tioner å äldre anslag kunde utnyttjas, kostnadsramen efter avdrag för prisstegringar
sedan den 1 juli 1941 komma att överskridas med icke mindre
än omkring 9 900 000 kronor. Särskild återhållsamhet vore emellertid erforderlig
vid prövningen av marinförvaltningens föreliggande äskanden, och medel
för nya utgiftsändamål borde anvisas endast i den mån de kunna anses medföra
en betydelsefull förstärkning eller effektivisering av marinens organisation.
Departementschefen har härefter lämnat vissa upplysningar rörande de
olika ändamål och de särskilda medelsbehov, som ur angivna synpunkter
synts honom böra tillgodoses under nästa budgetår med anlitande av förevarande
anslag.
Av de sålunda av departementschefen angivna ändamålen må följande här
särskilt beröras.
I sin nu framlagda materielanskaffningsplan har marinförvaltningen upptagit
ett belopp av 235 000 kronor, varav 120 000 kronor för nästa budgetår,
till komplettering av eldledningsinstrumenteringar å diverse fartyg och för
revidering av övningsmaterielen vid flottan. Departementschefen har i enlighet
med marinförvaltningens förslag ansett 120 000 kronor böra anvisas för
ändamålet under nästa budgetår, och därjämte har departementschefen
funnit marinförvaltningen böra bemyndigas att på en gång utlägga beställningar
inom nyssberörda belopp av 235 000 kronor.
För reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan har marinförvaltningen
beräknat ett belopp av 325 000 kronor, och härav ha 100 000
kronor anvisats för innevarande budgetår. För nästa budgetår har departementschefen
beräknat ett belopp av 125 000 kronor men därjämte också förordat,
att marinförvaltningen bör bemyndigas att på en gång utlägga beställningar
inom en kostnadsram av 225 000 kronor.
För övningsmateriel m. m. för kustartilleriet har beräknats ett medelsbehov
av 80 000 kronor under nästa budgetår, varav 50 000 kronor avses för
komplettering av eldledningsutrustningar samt modernisering av övningsmateriel
vid kustartilleriet. Sistnämnda anskaffning beräknas emellertid
draga en sammanlagd kostnad av 100 000 kronor, och departementschefen har
därför ansett marinförvaltningen böra erhålla bemyndigande att utlägga beställningar
av övningsmateriel m. m. för kustartilleriet inom en kostnadsram
av 130 000 kronor.
För ammunition för jagare beräknas av departementschefen för nästa
budgetår ett belopp av 1 600 000 kronor. Sammanlagt erfordras emellertid
3 200 000 kronor för anskaffning av ammunition till de två större jagare, som
ingå i 1942 års försvarsbesluts fartygsbyggnadsprogram och som för närvarande
äro under byggnad. Ehuru den ena av dessa jagare beräknas icke
bliva färdigställd förrän efter nu löpande femårsperiods slut har det likväl
ansetts vara i flera avseenden förmånligt att redan nu utlägga hela ammunitionsbeställningen
under nästa budgetår. Då jämväl beredskapsskäl tala
härför, har departementschefen föreslagit, att marinförvaltningen bemyndigas
att i ett sammanhang utlägga beställningar å sådan ammunition inom en kost
-
64
Statsutskottets utlåtande nr 4.
nadsram av 3 200 000 kronor. Medgivandet kommer att innebära, att medelsbehovet
för ammunitionen i sin helhet måste tillgodoses under nu löpande
femårsperiod, medan kostnaden för den andra jagarens ammunition skulle
stanna vid 510 000 kronor, örn omräkning till prisläget den 1 juli 1941 sker
och eljest vid 550 000 kronor, därest beställningen sker först under budgetåret
1946/47. Med hänsyn härtill har departementschefen funnit kostnadsramen
för femårsperioden böra belastas med nämnda 510 000 kronor, medan
återstående kostnader för ammunitionen till denna jagare synts böra falla
utanför femårsplanens kostnadsram.
För strålkastarmateriel för flottan m. m., som funnits böra anskaffas till
en kostnad av 510 000 kronor, lia för nästa budgetår beräknats 255 000 kronor.
Marinförvaltningen har emellertid synts departementschefen böra bemyndigas
att i ett sammanhang utlägga hela beställningen.
För ovannämnda och övriga i statsrådsprotokollet angivna ändamål har
departementschefen alltså beräknat medel för nästa budgetår, och hava ändamålen
och medelsbehoven för desamma, i vad avser nästa budgetår, upptagits
i följande sammanställning.
1. Nya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser ......... kronor
2. Övningsmateriel m. m. för sjöartilleriet .....................
3. Handvapen m. m. för flottan ................................. *
4. Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för
100 000
120 000
175 000
flottan ..................................................................
5. Sköldar till flottans automatkanoner ........................
6. Kikare för kustartilleriet .......................................
7. Handvapen m. m. för kustartilleriet ........................
8. Modernisering av 57 mm pjäser vid kustartilleriet ......
9. övningsmateriel m. m. för kustartilleriet ..................
10. Viss ombyggnad av 20 mm automatpjäser för marinen
11. Modernisering av ammunitionshissar vid vissa av kustartilleriets
batterier ................................................
12. Komplettering och underhåll av gasskyddsmateriel ...
13. Ammunition för jagare ..........................................
14. Ammunition för kryssare .......................................
15. Specialammunition för kustartilleriet ........................
16. Pansarammunition för vissa av kustartilleriets batterier
17. Extra laddningar för kustartilleriets medelsvåra batterier
..................................................................
18. Viss torpedanskaffning ..........................................
19. Anfallsövningsbana för flottan .................................
20. Radiomateriel för marinen .......................................
21. Strålkastarmateriel för kustartilleriet ........................
22. Nautisk materiel ...................................................
23. Viss verkstadsutrustning..........................................
24. Löpande rationaliseringsåtgärder vid marinens verk
stadsanläggningar
...................................................
125 000
50 000
50 000
150 000
90 000
80 000
1 679 000
33 000
45 000
1 600 000
3 300 000
104 000
76 000
76 000
1 000 000
160 000
357 000
250 000
60 000
300 000
30 000
Statsutskottets utlåtande nr 4.
65
25. Reparationsbilar ................................................... kronor 70 000
26. Konstruktioner för tillverkning av viss ubåtsmateriel » 100 000
27. Strålkastarmateriel för flottan m. m......................... » 255 000
28. Landstigningsfarkoster .......................................... » 510 000
29. Högtalareanläggningar m. m. å vissa fartyg ............... » 200 000
30. Riktanordningar för torpedtuber .............................. » 140 000
31. Maskerings- och förtöjningsanordningar för flottan ...... » 600 000
Summa kronor 11 885 000
Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra 11 885 000 kronor, av
vilket belopp omkring 2 050 000 kronor kunna hänföras till prisstegring sedan
den 1 juli 1941. Emellertid har departementschefen funnit anslagsbehovet
för nästa budgetår kunna nedbringas genom ianspråktagande av vissa av
departementschefen angivna reservationer å äldre anslag, vilka reservationer
uppgå till ett belopp av 2 400 000 kronor. Med beaktande härav har departementschefen
beräknat anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel för nästa budgetår till 9 485 000 kronor, av vilket belopp (9 485 000_
2 050 000 =) 7 435 000 kronor böra anses belasta försvarsbeslutets kostnadsram.
Såsom av 1944 års statsverksproposition och propositionen 1944: 249
framgår kan kostnadsramen i anledning av de för budgetåren 1942/45
anvisade anslagen anses belastad med tillhopa i runt tal 25 150 000 kronor. Vid
bifall till de nu framlagda förslagen skulle alltså kostnadsramen för tiden intill
utgången av nästa budgetår komma att belastas med utgifter för här avsedda
ändamål örn tillhopa (7 435 000 + 25 150 000 =) 32 585 000 kronor. Såsom
redan anförts förutsågs, framhåller departementschefen, vid behandlingen av
motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår, att kostnadsramen för
här ifrågavarande ändamål skulle komma att överskridas.
Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Majit att
vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen, som kunna visa sig erforderliga.
Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att de av Kungl. Majit angivna
ändamålen tillgodoses i föreslagen omfattning och tillstyrker alltså, att för
nu ifrågavarande ändamål beräknas ett medelsbehov av tillsammans 11 885 000
kronor, vilket medelsbehov synes böra tillgodoses dels genom ianspråktagande
av ett belopp av 2 400 000 kronor av äldre reservationsanslag, dels
ock genom en medelsanvisning för nästa budgetår av 9 485 000 kronor.
Vidkommande det begärda bemyndigandet för Kungl. Majit att medgiva
marinförvaltningen att utlägga beställningar av ammunition och viss materiel,
för vilket ändamål medelsanvisningar avses skola ske först ett senare budgetår,
bär utskottet med hänsyn till de fördelar, som äro förenade med att beställningarna
kunna i ett sammanhang utläggas, funnit sig böra tillstyrka, att
bemyndigande i föreslagen omfattning lämnas.
Det bör få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen,
som kunna visa sig erforderliga.
Utskottet hemställer,
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. sr,c 15 5
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
att riksdagen må
a) till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 9 485 000 kronor,
b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn beställningar
av materiel i den omfattning, som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1945 angivits.
93:o) Marinen: Vissa materielförsök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 97, s. 197—199) att till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.
Detta anslag är för innevarande år uppfört med samma belopp som det nu
äskade och disponeras enligt av Kungl. Majit den 2 juni 1944 fastställd stat.
I 1942 års försvarsbeslut har för ändamålet beräknats ett årligt anslag av
433 000 kronor under uppsättningsperioden.
För nästa budgetår har anslagsbehovet av departementschefen beräknats
sålunda:
1. Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner ... kronor
2. Försök med teknisk materiel ....................................... »
3. Försök med torpedmateriel .......................................... »
4. Försök med dykerimateriel .......................................... *
5. Försök med radiomateriel .............................................
6. Försök med säkerhetsanordningar för ubåtar ............... »
60 000
150 000
70 000
15 000
30 000
20 000
Summa kronor 345 000
Vid bifall till förevarande förslag ha för de fyra första i femårsperioden
1942/47 ingående budgetåren anvisats tillhopa 1675 000 kronor, varav omkring
125 000 kronor ansetts vara hänförliga till prisstegring sedan den
1 juli 1941.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke
funnit anledning till erinran mot det för ändamålet äskade anslagsbeloppet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.
94:o) Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 98, s. 199 och 200) och under erinran, att anslaget,
som i 1942 års försvarsbeslut för hela femårsperioden 1942/47 med utgångspunkt
från prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 29 000 000 kronor, är
ett s. k. kvotanslag, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Marinen: Förstärkning av kustartilleri
försvaret
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 7 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
67
Fortifikatoriska anläggningar m. m.
95:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 99, s. 201 och 202) att till Marinen: Befästningars underhåll
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied
ett belopp av 670 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden
beräknats till i genomsnitt 468 000 kronor.
För nästa budgetår har marinförvaltningen i sina anslagsäskanden för
ändamålet beräknat ett belopp av 705 000 kronor under framhållande av att
de hittills beräknade anslagen vore i hög grad otillräckliga med hänsyn till
tillkomsten under beredskapsåren av olika befästningsanläggningar och baracker.
Till underhållet av dessa hade icke tillräcklig hänsyn tagits vid beräknandet
av medelsbehovet i 1942 års försvarsbeslut. Marinförvaltningen
vore dock icke beredd att nu framlägga något förslag till lämplig avvägning
av underhållskostnadernas storlek. Tills vidare syntes man böra räkna med
det belopp av 500 000 kronor, som i försvarsbeslutet beräknats bliva erforderligt
för ändamålet efter genomförd organisation, till vilket belopp jämväl
borde läggas kostnaderna för avlöning till icke-ordinarie personal, 135 000
kronor, och vad som motsvarar prisstegring sedan den 1 juli 1941, 70 000 kronor.
Anslaget borde alltså enligt ämbetsverket beräknas till sammanlagt
705 000 kronor för budgetåret 1945/46.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens
förslag men ansett anslagsbeloppet kunna avrundas nedåt till
* 00 000 kronor, varav 80 000 kronor kunde anses motsvara prisstegring. X
detta sammanhang har departementschefen med anledning av vad marinförvaltningen
anfört i ärendet ansett sig böra framhålla, att det icke är utan
vidare givet, att alla de befästningsanläggningar och baracker, som tillkommit
i följd av den förstärkta försvarsberedskapen, skola bibehållas eller underhållas
i fredstid.
Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.
96:o) Marinen: Breddning av viss farled. Ivungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 100, s. 202) att till Marinen: Breddning av viss farled för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Med anledning av en av chefen för marinen i ämnet gjord framställning
har departementschefen förordat en medelsanvisning av 150 000 kronor för
breddning av viss farled, vilken är av stor militär betydelse, för att farleden
skall kunna utnyttjas av de under byggnad varande kryssarna. Av beloppet
Utskottet.
Utskottet.
68 Statsutskottets utlåtande nr 4.
anses 25 000 kronor hänförliga till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Återstoden
av anslagsbeloppet har synts departementschefen, ehuru ändamålet
icke förutsetts i 1942 års försvarsbeslut, böra inräknas i den i försvarsbeslutet
angivna kostnadsramen.
På de av departementschefen anförda skälen har utskottet funnit sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Breddning av viss farled för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
Bidrag och understöd.
97:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 101, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, och under erinran, att detta belopp jämväl beräknats
i 1942 års försvarsbeslut för varje budgetår under uppsättningsperioden,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 64 000
kronor.
98:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 102, s. 204—207) att till Marinen: Bidrag till maritim
ungdomsverksamhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
78 000 kronor.
För vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har för nu förevarande
ändamål anvisats ett anslag av 75 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har
icke beräknats något anslag för detta ändamål.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget disponeras enligt av Kungl.
Maj:t fastställd stat så, att till maritima ungdomsrådet avsetts 3 000 kronor,
till bidrag till sjöscoutverksamheten inom Sveriges scoutförbund 13 000 kronor
och till bidrag till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren 59 000
kronor.
Departementschefen har inledningsvis anmält, att Kungl. Maj:t med anledning
av 1944 års riksdags uttalande i ämnet genom beslut den 2 juni 1944
uppdragit åt maritima ungdomsrådet att i samråd med svenska scoutrådet
verkställa utredning örn beredande av understöd även till sjöscoutverksamheten
inom andra scoutförbund än svenska scoutförbundet och att därvid
överväga en samordning genom scoutrådets förmedling av de olika förbundens
arbete på sjöscoutverksamhetens område.
Maritima ungdomsrådet har med anledning härav inkommit med utredning
i ämnet och däri föreslagit, bland annat, att statsbidraget till sjöscout
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
69
verksamheten borde göras gemensamt för samtliga till scoutunionen anslutna
scoutförbund, som bedreve sjöscoutverksamhet. Sveriges scoutförbund borde
dock icke erhålla mindre bidrag än tidigare, utan bidragsbeloppet höjas för
lämnande av bidrag till övriga förbund, och borde höjningen bestämmas till
8 000 kronor.
Chefen för marinen har tillstyrkt förslaget, medan försvarets civilförvaltning
föreslagit att bidrag skulle utgå, förutom till Sveriges scoutförbund, endast
till sjöscoutverksamheten inom KFUMis scoutförbund, vilket förbund
borde erhålla ett bidrag av 2 500 kronor. Ämbetsverket har funnit sig icke
böra tillstyrka bidrag till NTO:s och IOGT:s scoutförbund, enär dessa bedreve
sjöscoutverksamhet endast i ringa omfattning.
Departementschefen har funnit sig böra beräkna medel för bidrag till
samtliga de nämnda scoutförbunden och har därför förordat ett sammanlagt
bidragsbelopp av 16 000 kronor, beträffande vilket belopp det ansetts böra
ankomma på Kungl. Majit att besluta, sedan närmare utredning föreligger
rörande möjligheterna att samordna sjöscoutverksamheten inom de olika förbunden.
För kostnaderna för maritima ungdomsrådet och för bidrag till aspirantverksamheten
inom sjövärnskåren har departementschefen beräknat samma
belopp som under innevarande budgetår, 3 000 kronor respektive 59 000
kronor.
Departementschefen har alltså beräknat medelsbehovet under anslaget till
78 000 kronor för nästa budgetår, innebärande en anslagshöjning av 3 000
kronor.
Utskottet finner i likhet med departementschefen lämpligt, att även annan
sjöscoutverksamhet än den, som utövas av Sveriges scoutförbund, får komma
i åtnjutande av statsbidrag, och har icke haft något att invända mot den verkställda
beräkningen av medelsbehovet för dessa bidrag eller mot vad departementschefen
i samband därmed anfört.
Kungl. Maj: ts förslag i övrigt hava ej heller givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim, ungdomsverksamhet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 78 000 kronor.
99:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 103, s. 207—211) att till Marinen: Understöd åt föreningar
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
18 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades för ändamålet ett
belopp av 10 000 kronor för år.
Departementschefen har inledningsvis erinrat, att 1944 års riksdag i an -
Dtskottet.
70
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
ledning av väckt motion höjde det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
äskade beloppet av 13 000 kronor till 18 000 kronor i syfte att möjliggöra
för Kungl. Majit att tillgodose vissa personalsammanslutningar vid
flottan med förhöjda bidrag till samlingslokaler, enär marinen icke såsom
vid andra försvarsgrenar tillhandahölle personalgrupperna i fråga erforderliga
samlingslokaler.
Med åberopande av en av chefen för marinen i ärendet gjord utredning
har försvarets civilförvaltning föreslagit, att flottans maskinistförening i
Karlskrona, flottans underbefälsförening i Karlskrona och flottans yrkeskorpralsförening
i Karlskrona samt flottans underbefälsförening i Stockholm
i likhet med sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona måtte tilldelas bidrag
med belopp, som svarade mot föreningarnas hyreskostnader för samlingslokaler
och viss del av kostnaderna för uppvärmning av samma lokaler.
För möjliggörande härav har civilförvaltningen föreslagit en höjning av anslaget
med 5 000 kronor till 23 000 kronor, varav dock 1 750 kronor ansetts
böra stå till Kungl. Majlis disposition för mötande av oförutsedda medelsbehov.
I övrigt har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet efter samma grunder
som för innevarande budgetår.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Underbefälet vid arméns och flygvapnets förband har i regel inom respektive
förläggningsområden genom kronans försorg erhållit mäss- och samlingslokaler.
Med hänsyn till de speciella förhållandena vid flottans förläggningar
i Stockholm och Karlskrona ha motsvarande förmåner icke kunnat
beredas underbefälet å dessa platser. Respektive underbefälssammanslutningar
ha i stället på egen bekostnad anordnat sådana lokaler. Samma är
förhållandet beträffande underofficerspersonalen i Karlskrona. Såsom bidrag
till bestridande av lokalkostnaderna utgå hyresbidrag från förevarande anslag.
De senaste åren ha såväl i riksdagen som på annat sätt framställts
önskemål örn höjning av dessa bidrag, vilka icke tillnärmelsevis kunnat
förslå till dessa kostnaders bestridande.
Uppenbart är, att flottans personal icke i här ifrågavarande avseende bör
försättas i väsentligt sämre ställning än motsvarande personal vid kustartilleriet
samt armén och flygvapnet. Enär möjlighet icke torde föreligga
att, åtminstone under de närmaste åren, tillgodose behovet av mässlokaler
i Stockholm och Karlskrona genom kronans försorg, synes i stället — såsom
1944 års riksdag förutsatt — en reglering av hyresbidragen böra äga
rum. Den av försvarets civilförvaltning i detta syfte verkställda utredningen,
vilken grundar sig på en av chefen för marinen utförd preliminär
undersökning, synes på ett lämpligt sätt tillgodose de önskemål örn höjningar
av hyresbidragen, som framkommit, och jag anser mig därför kunna
tillstyrka, att utredningen lägges till grund för anslagsberäkningen.
Enär jag icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens
beräkning av medelsbehovet, föreslår jag, att anslaget för nästa
budgetår upptages med ett belopp av 23 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 5 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Majit att fastställa
stat för anslaget.
Under hänvisning till 1944 års riksdags uttalande att hyresbidragen till
vissa personalsammanslutningar vid flottan, vilka icke kunnat beredas sam
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
71
lingslokaler genom kronans försorg utan själva måst anskaffa sådana, borde
regleras, så att de bättre än ditintills motsvarade föreningarnas kostnader för
lokalernas förhyrning och uppvärmning, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag örn en höjning av anslaget till understöd åt föreningar m. m. med
5 000 kronor för möjliggörande av en dylik reglering.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Understöd åt föreningar m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.
Flygvapnet.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
100:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 104) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
101:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I-enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 212) och med förmälan, att inrättandet av
ytterligare beställningar å flygvapnets reservstat för nästa budgetår ansetts
icke böra ifrågakomma, varför anslaget beräknats till samma belopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å
reservstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
4 500 kronor.
102:o) Flygvapnet. Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 212 och 213) att till Flygvapnet: Avlöningar
till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 1 060 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 670 000 kronor
och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
655 600 kronor för år.
Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,
vilken baserar sig på de av 1943 års riksdag godkända nya grunderna för avlönings-
och pensionsförmåner åt personal i flygvapnets reserv, har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså det äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i
flygvapnets reserv för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslags
anslag
av 1 060 000 kronor.
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
103:o) Flygvapnet:
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 107)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
104:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 108, s. 214 och 215) att till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 350 000
kronor.
Enligt reservbefälskungörelserna skall det ankomma på Kungl. Maj:t att
i samband med medelsäskandena för riksdagen framlägga förslag örn ekiperingshjälpens
belopp för olika personalgrupper. Departementschefen har
icke funnit anledning föreligga till ändring i de för innevarande budgetår
gällande grunderna, enligt vilka vid första anställning till reservanställd
officer, underofficer eller flygingenjör utgår ett belopp av 1 000 kronor.
Utskottet finner sig kunna tillstyrka, att de grunder, efter vilka ekiperingshjälpen
till reservpersonalen utgår under innevarande budgetår, givas
giltighet jämväl under nästa budgetår. Mot den äskade medelsanvisningen
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.
Bidrag m. m. åt värnpliktiga.
105:o) Flygvapnet: Penningbidrag m m. åt värnpliktiga. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 109, s. 215 och 216) att till Flygvapnet: Penningbidrag
m. m. åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 450 000 kronor.
Anslaget för budgetåret 1944/45 är uppfört under beteckningen Flygvapnet:
De värnpliktigas avlöning med ett belopp av 2 650 000 kronor.
Med utgångspunkt från 2 363 774 tjänstgöringsdagar hava kostnaderna för
penningbidrag beräknats till 2 575 000 kronor. Premier hava beräknats under
nästa budgetår komma att utgå till 60 värnpliktiga underofficerare med 250
kronor eller sammanlagt med 15 000 kronor, till 45 reservofficersaspiranter
samt 35 flygförare med 1 250 kronor eller tillhopa 100 000 kronor ävensom
till 40 flygskyttar med 250 kronor eller tillsammans 10 000 kronor. Sammanlagt
erfordrades således för premier 125 000 kronor.
Kostnaderna för flygtillägg, i vad avser värnpliktiga, hava ansetts böra utbrytas
från flygvapnets allmänna avlöningsanslag samt upptagas under förevarande
anslag. Dessa kostnader hava beräknats till 760 000 kronor. I lik
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
73
het med arméns motsvarande anslag föreslås, att även förevarande anslag
upptages under samlingsrubriken Bidrag m. m. åt värnpliktiga samt benämnes
Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga.
Den verkställda anslagsberäkningen synes utskottet kunna godtagas. Utskottet
har icke heller haft något att erinra mot att medel för bestridande
av kostnader för flygtillägg åt värnpliktiga, vilka kostnader för innevarande
budgetår bestritts från flygvapnets allmänna avlöningsanslag, beräknas under
förevarande anslag. Därest dessa senare kostnader icke medräknas utgör anslagsökningen
40 000 kronor. Densamma är huvudsakligen föranledd av ökningen
av flygvapnets värnpliktskontingent, bland annat, med hänsyn till den
av 1943 års riksdag beslutade utbyggnaden av den militära väderleksorganisationen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt
värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 450 000 kronor.
106:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 110, s. 217), vilket i förhållande till det för löpande budgetår under
benämningen Flygvapnet: Familjebidrag åt värnpliktiga anvisade anslaget
innebär en höjning med 2 000 kronor, beroende på ökat antal tjänstgöringsdagar,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
Sjukvård.
107:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
lil, s. 217 och 218) att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 265 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000
kronor.
Anslaget har beräknats enligt samma grunder som för innevarande budgetår,
dock med den ändringen att även utgifter för sjukvård åt personal å
avgångsstat och å disponibilitetsstat ansetts böra i förekommande fall bestridas
från detta anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av förevarande anslag, får, under hänvisning till vad utskottet anfört
under arméns motsvarande anslag i fråga örn omläggning av staterna för
försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag, hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.
Utskottet -
Utskottet.
74
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
108:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 112, s. 219) att till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor
och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
38 600 kronor för år.
Till grund för beräkningen av anslagsbehovet för fredssjukvårdsmateriel
har liksom för övriga försvarsgrenar lagts ett belopp av 1 öre för tjänstgöringsdag.
Medelsbehovet för krigssjukvårdsmateriel har beräknats till
ett belopp av 6 375 kronor, motsvarande IV2 % av värdet av flygvapnets krigssjukvårdsmateriel.
För kompletterande utrustning i fråga örn vissa hastigt
verkande smärtstillande medel, som avses för vissa förbandslådor för flygplan,
har beräknats ett belopp av 1125 kronor.
Den verkställda beräkningen av de löpande kostnaderna för freds- och
krigssjukvårdsmateriel har utskottet funnit sig kunna godtaga. Då Kungl.
Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
109:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. Med tillstyrkande
av Kungl. Majis förslag (punkt 113, s. 219 och 220), som i huvudsak avser
medelsanvisning för anskaffning av freds- och krigssjukvårdsmateriel för
Hälsinge flygflottilj, får utskottet — under erinran, att anslaget under uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till i medeltal 54 000 kronor för år —
hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 54 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
110:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen
(punkt 114, s. 221 och 222) att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.
Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten
för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, till De värnpliktigas färdkostnader
samt till Reseersättningar m. m.
I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns och marinens motsvarande
anslag föreslår departementschefen, att de värnpliktigas färdkostnader
upptagas under anslaget till Reseersättningar m. m., varvid det nuvarande
anslaget till De värnpliktigas färdkostnader kommer att utgå ur riksstaten.
Samtidigt bör samlingsrubriken ändras till Reseersättningar m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
75
För nästa budgetår beräknas för färdkostnader 255 000 kronor och för övriga
reseersättningar m. m. 185 000 kronor mot 235 000 kronor respektive 165 000
kronor för innevarande budgetår.
Vad departementschefen föreslagit i fråga örn ändrad anslagsuppställning
har icke givit utskottet anledning till erinran. Den verkställda beräkningen av
medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna anslaget
tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.
Expenser m. m.
Ilbo) Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 222 och 223), vilket i förhållande till det
för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av tillkomsten av nytt flygförband
och av utbyggandet av redan uppsatta förband föranledd höjning med
180 000 kronor, får utskottet — med erinran att anslaget under uppsättningsperioden
1942/47 beräknats till omkring 2 308 600 kronor för år — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
2 480 000 kronor.
112:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116, s. 223), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning av 60 000 kronor, beroende på
såväl flygvapnets fortgående utbyggnad som inträdd prisstegring, får utskottet
— med erinran att anslaget under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till
omkring 281 000 kronor för år — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: övriga expenser m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 340 000
kronor.
113:o) Flygvapnet: Publikationstryck. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 117, s. 224), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en med flygvapnets pågående utbyggnad sammanhängande
ökning med 12 000 kronor, får utskottet -— med erinran att anslaget
under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring 80 000 kronor för år
— hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Publikationstryck för budget
året
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
TJtskottet.
76
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Mathållning.
114:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt
118, s. 224—227) att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 6 150 000 kionor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 600 000
kronor.
Medelsbehovet under anslaget har därvid beräknats på grundval av en
portionskostnad av 1 krona 58 öre, varav 1 krona 38 öre utgör normalportionspris
och 20 öre beräknats för »övriga kostnader» för flygvapnets mathållning.
Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnader för fri förplägnad
åt officerare och underofficerare under tjänstgöring utom förläggningsorten,
beräknade till 6 000 kronor, ökade kostnader under sjökommendering,
3 000 kronor, samt rationskostnader för flygvapnets hundar, omkring
8 400 kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen i likhet
med armé- och marinförvaltningarna utgått från ett normalportionspris av 1
krona 40 öre. För övriga kostnader har ämbetsverket beräknat samma belopp
som för innevarande budgetår, eller 20 öre per tjänstgöringsdag. Ämbetsverket
har dock förutsatt, att inom ramen för detta belopp skola kunna bestridas de
särskilda kostnader för fri förplägnad till officerare och underofficerare under
vissa övningar samt för sjökommenderingar, för vilka särskilda medel tidigare
beräknats erforderliga. Departementschefen har ansett sig kunna godtaga de
sålunda föreslagna beräkningsgrunderna.
Antalet tjänstgöringsdagar har beräknats till 3 841 000.
Den verkställda beräkningen av flygvapnets mathållningsanslag har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså det äskade
anslaget, vilket i förhållande till medelsanvisningen för det löpande budgetåret
innebär en höjning med 550 000 kronor. Såsom i ärendet framhållits sammanhänger
denna anslagshöjning huvudsakligen med flygvapnets planenliga utbyggnad
men beror delvis jämväl därpå, att en viss utökning av manskapskadern
ansetts erforderlig såsom förberedelse för upprättandet av den av
1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
115:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 119, s. 227 och 228) att till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 385 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 250 000
Statsutskottets utlåtande nr 4. 77
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
3 078 600 kronor för år.
I fråga om titeln Munderingsutrustning har tillämpats samma beräkningsgrund
som för innevarande budgetår eller 85 öre för man och dag. Den kostnadsminskning
å anslaget, som kunde beräknas uppstå genom beslutad centralisering
av reparationstjänsten, har beräknats till högst 7 öre per man och tjänstgöringsdag.
Kostnaderna för speciell flygarbeklädnad ha beräknats till samma
belopp som för innevarande budgetår.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 385 000 kronor.
116:o) Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 228 och 229) att till Flygvapnet: Kasernoch
förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 655 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring
563 200 kronor för år.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört under arméns motsvarande
anslag har departementschefen beräknat, efter 13 öre per tjänstgöringsdag,
kostnaderna för kasern- och förplägnadsutredning för flygvapnet
till i runt tal 500 000 kronor jämte ett fast belopp för möbler m. m. till expeditions-
m. fl. lokaler, vilket med tillämpning av samma grunder som för armén
ansetts böra upptagas till 140 000 kronor. För musikmateriel har departementschefen,
med tillämpning av samma grunder som för de övriga försvarsgrenarna,
beräknat 16 000 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 655 000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag
och då Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 655 000 kronor.
117:o) Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 229—231) att till Flygvapnet:
Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 430 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 800 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
3 541 000 kronor för år, därvid inräknats engångsutgifter för övriga
expenser.
Utskottet.
Utskottet.
78
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
För den materielanskaffning, som avses äga rum under nästa budgetår, har
flygförvaltningen äskat, inberäknat merkostnad på grund av prisstegring,
2 166 000 kronor, vilket belopp emellertid ansetts kunna minskas till 1 166 000
kronor med hänsyn till att vissa materielleveranser icke torde hinna fullgöras
och likvideras under budgetåret. Mot dessa beräkningar har departementschefen
icke haft annat att erinra än att beloppet synts böra avrundas nedåt
till 1100 000 kronor. I den mån så befinnes oundgängligen erforderligt har
detta belopp synts departementschefen få anlitas jämväl för anskaffning av
utrustning till flygvapnets centrala skolor.
För täckande av uppkomna prisstegringar å materielanskaffningar, som
verkställts med anlitande av motsvarande anslag för budgetåren 1942/43 och
1943/44, har beräknats ett belopp av 1 331 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med det
anförda uppgå till i avrundat tal 2 430 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 2 430 000 kronor.
Undervisning och övningar m. m.
118:o) Flygvapnet: Undervisningsmateriel m, m. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 231 och 232) och under erinran, att anslaget
för innevarande budgetår är uppfört med 185 000 kronor och under
uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 188 000 kronor för
år, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 215 000
kronor.
119:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 232 och 233) och under
erinran, att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 170 000 kronor
och under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 168 200
kronor för år, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av
undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 315 000 kronor.
120:o) Flygvapnet: Övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
124, s. 233—241) att till Flygvapnet: Övningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 79
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 21 400 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
20 435 400 kronor för år.
I sina anslagsäskanden har flygförvaltningen med utgångspunkt från 172 200
flygtimmar och ett genomsnittligt pris av 75 öre för liter flygbensin och 1
krona 70 öre för liter flygmotorolja beräknat drivmedelskostnaderna — efter
avdrag av omkring 7 000 000 kronor, som beräknats inflyta såsom restitution å
tull- och skattemedel — till 21 034 000 kronor. Flygförvaltningen har därvid
räknat med att de bestämmelser i fråga om begränsning av flygverksamheten,
som med hänsyn till materialbrist m. m. för närvarande gälla, icke skola behöva
tillämpas även under nästa budgetår. Flygförvaltningen har framhållit önskvärdheten
av att så snart förhållandena det medgivji övergå till högväraigare
motorbränsle medförande större motoreffekt men också avsevärt ökade drivmedelskostnader.
Med hänsyn härtill och då prisutvecklingen under nästa
budgetår icke ansetts kunna låta sig lättare bedömas nu än vid tidigare anslagsberäkningar
under det pågående kriget har flygförvaltningen förklarat sig
näppeligen kunna påtaga sig ansvaret av att förorda en beräkningsgrund som
skulle kunna leda till att anvisade medel icke skulle förslå för övningarnas
genomförande i erforderlig omfattning.
Departementschefen, som ansett flygtiden, på sätt chefen för flygvapnet
ifrågasatt, kunna beräknas bliva 9 000 timmar lägre än flygförvaltningen vid
sin anslagsberäkning förutsatt och alltså kunna uppskattas till 163 200
timmar, har härefter anfört följande.
. Självfallet föreligga, såsom från flygförvaltningen framhållits, stora svårigheter
att nu med säkerhet bedöma prisutvecklingen under nästa budgetår
med avseende å drivmedel. På grundval av de hittills vunna erfarenheterna
beräknar jag emellertid, att drivmedelspriserna under nästa budgetår skola
bliva i stort sett oförändrade. För tillgodoseende av flygförvaltningens önskemål
synes man dock böra räkna med en proportionsvis större användning
av dyrare bränslen. Med beaktande av vad sålunda anförts beräknar jag
drivmedelskostnaderna under nästa budgetår, inklusive skatt och tullmedel,
till i runt tal 23 000 000 kronor. Flygförvaltningen har beräknat,
att såsom restitution av skatt och tull skola inflyta 7 000 000 kronor. Med
ledning av hittills vunna erfarenheter torde emellertid, därest flygningarna
få den omfattning som vid anslagsberäkningen förutsatts, dessa
medel kunna uppskattas till lägst 10 000 000 kronor. I den mån den
beräknade flygtiden icke kan uttagas — och som följd därav drivmedelsåtgången
begränsas — komma restitutionsmedlen att bliva lägre. I gengäld
bör emellertid belastningen å anslagsposten till drivmedelskostnader nedgå.
Departementschefen har förordat, att kostnaderna för de för flygvapnets
väderlekstjänst avsedda distrikts- och observationscentralstationerna tills
vidare bestridas från förevarande anslag. Vidare har departementschefen beräknat,
att anslaget kommer att belastas med utgifter för utbildning av militärmeteorologer.
Det har emellertid synts departementschefen knappast erforderligt
att av dessa skäl räkna med högre kostnad per flygtimme till bestridande
av övriga övningskostnader än som förutsatts i försvarsbeslutet, eller
Utskottet.
gQ Statsutskottets utlåtande nr 4.
14 kronor. Utöver nu berörda kostnader bär departementschefen beräknat
450 000 kronor till fjärrskriftsanläggningar. Det sammanlagda medelsbehovet
för övriga övningskostnader skulle alltså uppgå till (163 200 X 14 + 450 000 )
2 734 800 kronor. .
För tjänstgöringstraktamenten hava beräknats enligt samma beräkningsgrund
som för innevarande budgetår (163 200 X 6 =) 979 200 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra
(23 000 000 — 10 000 000 + 2 734 800 + 979 200 =)16 714 000 kronor, vilket belopp
ansetts kunna avrundas nedåt till 16 700 000 kronor.
Utskottet finner sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under flygvapnets övningsanslag och tillstyrker
att för ändamålet anvisas ett anslag av 16 700 000 kronor.
Liksom för innevarande budgetår varit fallet bör förevarande anslag till
följd av fluktuationerna i brännoljeprisen ställas till flygförvaltnmgens förfogande
endast i den mån så påkallas med hänsyn till det under nästa budgetår
aktuella prisläget å brännoljor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: övningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor.
l21:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 125, s. 241) och med förmälan, att flygvapnets behov av hundar
för nästa budgetår beräknats till 205, varav 115 stamhundar och 90 privatägda
hundar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 kronor.
Flygmateriel m. m.
122:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 126, s. 242—248) att . t . 1CM-„R
dels till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel for budgetåret 1945/4b
anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva överskridande av anslag till
anskaffning av flygmateriel för budgetåren 1942/47 intill ett belopp av — utöver
i riksdagens skrivelse 1942: 375 (punkt 37:oj angivet belopp av 506 500 000
kronor — ytterligare 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 jamte
vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring
sedan den 1 juli 1941.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 103 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 81
Kostnaderna för anskaffning av flygmateriel att bestridas inom den i försvarsbeslutet
för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen — vilka
kostnader i 1944 års statsverksproposition beräknades till 499 797 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941 utöver belopp motsvarande fordran oell skadestånd
för uteblivna flygmaterielleveranser från utlandet — kunna med hänsyn
till uppsättandet av en sjunde jaktflottilj numera beräknas till 530 000 000
kronor enligt samma prisläge. Inom an skaff ningsplanen har härvid till motvägande
av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen räknats med besparingar
örn tillhopa 6 900 000 kronor, eller samma belopp som förutsattes
vid riksdagsbeslutet örn flottiljens uppsättande.
Flygmaterielanskaffningen under hittills förfluten del av femårsperioden
1942/47 har ägt rum i huvudsaklig överensstämmelse med en av Kungl.
Majit den 21 augusti 1942 fastställd plan. Denna innebar i förhållande till
den vid 1942 års försvarsbeslut föreliggande materielplanen en viss utökning
av materielanskaffningen ävensom en jämkning beträffande en av de i planen
ingående flygplantyperna. Anmälan härom gjordes till riksdagen i 1943 års
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 125). Samtidigt föreslogs,
att fran anslaget till anskaffning av flygmateriel skulle bestridas kostnaderna
för anskaffning av viss ytterligare materiel. Yad sålunda anförts föranledde
icke erinran från riksdagens sida. I samband härmed förutsattes, att
Kungl. Majit skulle äga vidtaga de ändrade dispositioner — inom den för
flygmaterielanskaffningen i sin helhet beräknade kostnadsramen — som
kunde finnas erforderliga. I anslutning härtill har Kungl. Majit av konstruktions-
och produktionstekniska skäl den 28 april 1944, i samband med att
flygförvaltningen bemyndigats beställa flygplan av vissa angivna typer, beslutat
örn ytterligare jämkning av ifrågavarande plan, i viss mån innebärande
en återgång till vad som förutsattes i den vid försvarsbeslutet föreliggande
planen.
För att få en aktuell och samlad överblick över de med materielanskaffningen
sammanhängande ekonomiska förhållandena har, meddelar departementschefen,
flygförvaltningen anmodats att inkomma med en ny fullständig
plan för flygmaterielanskaffningen under femårsperioden 1942/47. Den i anledning
härav uppgjorda planen slutar på 565 934000 kronor, eller ungefär
samma belopp som den nyss angivna kostnadsramen örn 530 000 000 kronor,
ökad med förenämnda fordran och skadestånd.
I den nu föreliggande materielanskaffningsplanen lia upptagits avsevärda
belopp för nykonstruktioner, som icke kunna beräknas giva slutgiltiga resultat
förrän efter innevarande femårsperiods slut, liksom ock för förskott
å flygmaterielbeställningar, som icke beräknas skola fullgöras under femårsperioden.
Medel för ändamål av denna art synas lia upptagits i allenast
begränsad omfattning i de av 1941 års försvarsutredning framlagda kostnadsberäkningar,
som lågo till grund för försvarsbeslutet. Då det är av vikt,
att flygvapnet har möjlighet att följa utvecklingen på det tekniska området
och göra egna insatser för materielens förbättrande, har det synts departementschefen
välbetänkt, att medel reserveras för nykonstruktioner. I den
Bihang till riksdagens protokoll 1945. (i sami. Nr 4.
856 45 (j
82
Statsutskottets utlåtande nr 4.
män dylika medel erfordras under innevarande femårsperiod, synas departementschefen
desamma böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram.
Flygvapnets behov av flygmotorer under femårsperioden 1942/47 tillgodoses
huvudsakligen genom svensk tillverkning pa licens av motorer av utländsk
konstruktion. Sedan någon tid ha emellertid pågått förberedelser för tillverkning
av en motor av helt svensk konstruktion. Pa grund av oförutsedda
svårigheter har konstruktionsarbetet förskjutits pa sådant sätt, att flygförvaltningen
ansett sig nödsakad att räkna med licenstillverkning av ytterligare
en motortyp, för att flygvapnets behov av motorer under tiden
närmast efter nu löpande femårsperiods slut skall kunna i erforderlig
omfattning tillgodoses. Då det ansetts vara av vikt, att flygvapnets utrustning
inom förevarande område kan hålla jämna steg med utvecklingen, ha
därjämte inom flygförvaltningen vidtagits åtgärder i syfte att fa fram frarndrivningsaggregat
för flygplan med tillämpning av s. k. reaktionsdrift.
Samtliga här berörda konstruktioner äro avsedda för flygmateriel, som skall
tillföras flygvapnet efter femårsperiodens slut såsom ersättning för den
under femårsperioden anskaffade flygmaterielen. En avsevärd del av konstruktionskostnaderna
ävensom övriga engångskostnader för tillverkningarnas
igångsättande beräknas belöpa på tid efter femårsperiodens slut. Enär
emellertid projekteringsarbetet för att vinna resultat inom erforderlig tid
måste bedrivas redan under femårsperioden, måste man räkna med ett
icke obetydligt medelsbehov för här avsedda ändamål även under denna
period. Därest detta arbete skulle utföras i den omfattning och i den takt,
som av flygförvaltningen förutsatts, skulle belastningen å försvarsbeslutets
kostnadsram för ifrågavarande ändamål med hänsyn härtill komma att överstiga
vad som kunnat förutses vid upprättandet av försvarsbeslutets kostnadskalkyler.
Departementschefen har funnit sig icke kunna tillstyrka, att den i
det föregående berörda kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel under
femårsperioden av nu angivna skäl överskrides. I den mån icke besparingar
i andra avseenden kunna tagas i anspråk för här berörda ändamål, böra
därför, framhåller departementschefen, erforderliga begränsningar i programmet
vidtagas. Härför erfordras emellertid ytterligare överväganden.
Med beaktande av nu anförda synpunkter har departementschefen förutsatt,
att Kungl. Maj:t skall äga besluta örn sådan inriktning av konstruktionsarbetet,
att flygvapnets materielanskaffning för tiden efter femårsperiodens slut —
utan att de å femårsperioden belöpande kostnaderna härför överskrida nyssberörda
kostnadsram — skall kunna ske efter så moderna riktlinjer som
möjligt.
Enligt skrivelse 1942: 375 (punkt 37:o) har riksdagen bemyndigat Kungl.
Majit att meddela beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp
av 506 500 000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att anslaget till anskaffning
av flygmateriel enligt Kungl. Maj:ts bestämmande må överskridas inom
ramen av berörda belopp. Kostnaderna för flygmaterielanskaffning för femårsperioden
1942/47 lia enligt det föregående numera — efter inräknande
av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen
Statsutskottets utlåtande nr 4.
83
men med bortseende från förenämnda belopp motsvarande viss fordran m. m.
— beräknats till 530 000 000 kronor. Med hänsyn härtill synes departementschefen
Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela
beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp av ytterligare
(530 000 000 — 506 500 000 =) 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. I likhet med vad som föreslagits beträffande anslaget till fartygskyggnader
för flottan sjrnes departementschefen bemyndigandet jämväl böra
utsträckas att avse belopp motsvarande prisstegring sedan den 1 juli 1941.
•Flygförvaltningen har räknat med att den angivna kostnadsramen skulle
komma att överskridas — förutom med belopp på grund av prisstegring —
med de belopp, som motsvarade kostnaderna för avlöning av viss ickeordinarie
personal, vilken i försvarsbeslutets kostnadskalkyler förutsatts skola
avlönas från avlöningsanslag. Departementschefen utgår emellertid från att
flygförvaltningen vidtager åtgärder i syfte att örn möjligt bereda utrymme
för dessa kostnader inom kostnadsramen.
Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet för flygmaterielanskaffning
under nästa budgetår till 79 000 000 kronor jämte vad som kan erfordras
för mötande av prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Med hänsyn till anslagets
karaktär av kvotanslag bör detsamma emellertid beräknas utan avseende
å den för budgetåret beräknade belastningen å anslaget. Anslagen
för budgetåren 1942/45 uppgå till sammanlagt (100 000 000 + 110 000 000 +
103 000 000=) 313 000 000 kronor. Enär kostnadsramen för anskaffning av
flygmateriel för femårsperioden 1942/47 i det föregående angivits till 530 000 000
kronor, skulle ett belopp av (530 000 000 — 313 000 000=) 217 000 000 kronor
återstå att anvisa. Av detta belopp synes departementschefen 110 000 000
kronor böra anvisas för nästa budgetår.
Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har förutsatts, att
särskilda anslagsmedel ställas till förfogande för bestridande av kostnadsökningar
på grund av prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Av den i det
föregående lämnade redogörelsen framgår, att flygförvaltningen tidigare
beräknat dessa kostnadsökningar för budgetåren 1942/45 till sammanlagt
(20 600 000 + 13 190 000 =) 33 790 000 kronor.
Utskottet tillstyrker det för anskaffning av flygmateriel för nästa budgetår
äskade anslaget, vilket beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna
för finansiering av engångskostnader av här ifrågavarande slag.
Enligt 1942 års riksdagsbeslut har Kungl. Majit bemyndigats att meddela
beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp av 506 500 000 kronor,
varjämte riksdagen medgivit, att förevarande anslag enligt Kungl. Majlis bestämmande
finge överskridas inom ramen av berörda belopp. Efter inräknande
av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen
komma kostnaderna för flygmaterielanskaffning för femårsperioden 1942/47
att uppgå till 530 000 000 kronor. Med hänsyn härtill har Kungl. Majit
anhållit örn bemyndigande att meddela beslut om anskaffning av flyg
materiel intill ett belopp av ytterligare 23 500 000 kronor enligt prisläget den
Utskottet■
Statsutskottets utlåtande nr 4.
84
1 juli 1941. Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar det sålunda begärda
bemyndigandet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under anslaget
till anskaffning av tygmateriel vid armén tillstyrker utskottet, att ramen för
ifrågavarande bemyndigande vidgas med belopp, som motsvara inträdda prisstegringar
sedan den 1 juli 1941.
Flygförvaltningen har räknat med att den i försvarsbeslutet beräknade
kostnadsramen för materielanskaffning skall komma att överskridas med,
bland annat, de belopp, som motsvara kostnaderna för avlöning av viss ickeordinarie
personal, vilken i försvarsbeslutet beräknats skola avlönas fran avlöningsanslag.
Utskottet, som vid sin behandling föregående års riksdag
av samma spörsmål förutsatte, att flygförvaltningen vinnläde sig om att örn
möjligt inrymma dessa kostnader i nämnda kostnadsram, utgår alltjämt från
att flygförvaltningen vidtager sådana åtgärder, att detta skall bliva möjligt.
Såsom i ärendet framhållits pågå för närvarande inom flygförvaltningen
vissa konstruktionsarbeten med avseende å flygmateriel, som skall tillföras
flygvapnet efter femårsperiodens slut såsom ersättning för den under nämnda
period anskaffade flygmaterielen. Utskottet kan i likhet med departementschefen
icke tillstyrka, att kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel av
denna anledning överskrides utan anser att, därest besparingar i andra avseenden
icke kunna för ändamålet tågås i anspråk, erforderliga begränsningar
i programmet i stället böra vidtagas. Det synes utskottet böra sta Kungl.
Majit öppet att, såsom departementschefen förutsatt, besluta örn sådan inriktning
av konstruktionsarbetet, att flygvapnets materielanskaffning för
tiden efter femårsperiodens slut skall kunna ske efter så moderna riktlinjer
som möjligt, under förutsättning att de å femårsperioden belöpande kostnaderna
härför icke överskrida nämnda kostnadsram.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Majit att medgiva överskridande av
anslag till anskaffning av flygmateriel för budgetåren 1942/47
intill ett belopp av -- utöver i riksdagens skrivelse 1942: 375
(punkt 37:o) angivet belopp av 506 500 000 kronor — ytterligare
23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 jämte
vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund
av prisstegring sedan den 1 juli 1941.
123:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 127, s. 248) att till Flygvapnet: Prisstegringar
å anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.
Merkostnaderna för mötande av prisstegring med avseende å anskaffning
av flygmateriel hava av flygförvaltningen tidigare beräknats till sammanlagt
33 790 000 kronor för budgetåren 1942/45. Emellertid synas departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
85
chefen dessa beräkningar icke utan ytterligare utredning kunna läggas till
grund för en slutlig beräkning äv de på ifrågavarande budgetår belöpande
merkostnaderna. I syfte att åvägabringa mera tillförlitliga kalkyler i ifrågavarande
avseende har flygförvaltningen igångsatt en sådan utredning. För
vinnande av en jämnare belastning å riksstaten för de båda sista i femårsperioden
1942/47 ingående budgetåren synes emellertid departementschefen
utan avvaktan å resultatet av denna utredning ett anslag nu böra anvisas
för bestridande av en del av ifrågavarande merkostnader. Av uppgifter som
inhämtats från flygförvaltningen framgår, att merkostnaderna med säkerhet
komma att överstiga 25 000 000 kronor, vilket belopp ansetts böra anvisas
för nästa budgetår. Såsom avseende prisstegringar skall anslaget icke inräknas
i 1942 års försvarsbesluts kostnadsram.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse med av
riksdagen tidigare godtagna principer och icke något torde vara att erinra
mot storleken av det begärda anslaget, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.
124:o) Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 128, s. 248—250) att till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 17 300 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 950 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 uppskattats till i genomsnitt
13 363 600 kronor för år.
Flygförvaltningen har uppskattat den erforderliga flygtiden under nästa
budgetår till 172 200 timmar (nu 155 000 timmar). Departementschefen, som
förutsatt, att nämnda antal flygtimmar icke kommer att helt uttagas, har
räknat med en reduktion av detta antal med 9 000. I enlighet härmed hava
de egentliga underhållskostnaderna uppskattats till 12 585 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Härtill kommer ett belopp av 1 338 000 kronor för
avlönande av befattningshavare i mekanikertjänst. För prisstegring sedan
den 1 juli 1941 å egentliga underhållskostnader hava beräknats i runt tal
1 890 000 kronor, medan prisstegringen med avseende å avlöningar till befattningshavare
i mekanikertjänst uppskattats till 13 400 kronor. Därutöver
hava under förevarande anslag upptagits kostnader för avlöning av viss vid
flygförvaltningen, flygförband och verkstäder tjänstgörande icke-ordinarie
personal, som i försvarsbeslutets kostnadsberäkningar upptagits under flygvapnets
avlöningsanslag men tills vidare skola avlönas från sakanslag. Dessa
kostnader hava uppskattats till 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1944.
Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 17 300 000
kronor.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
De av departementschefen angivna grunderna för beräkningen av förevarande
anslag hava icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
tillstyrker den äskade medelsanvisningen, som med 1350 000 kronor överstiger
det för innevarande budgetår anvisade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 17 300 000
kronor.
125:o) Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 129, s. 250—253) att till Flygvapnet: Vapen och ammunition
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor.
Förevarande anslag — med beteckningen Flygvapnet: Vapen och ammunition
— är för innevarande budgetår uppfört med 12 800 000 kronor och har
under uppsättningsperioden 1942/47 uppskattats till i genomsnitt 10 628 200
kronor för år.
För underhåll av vapenmateriel samt förbrukning av ammunition och målmateriel
m. m. hava kostnaderna för nästa budgetår av flygförvaltningen beräknats
till 8 306 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Medelsbehovet
för försök och prov med vapenmateriel har uppskattats till 174 000 kronor.
Emellertid hava till motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen
uppkommit besparingar, av flygförvaltningen beräknade till 5 807 000
kronor. Dessa besparingar hava ansetts böra avdragas från förenämnda belopp,
varför medelsbehovet enligt angivna prisläge beräknats till 2 673 000
kronor. För prisstegring har härtill lagts ett belopp av 292 000 kronor, varför
det sammanlagda medelsbehovet för här angivna ändamål angivits till
2 965 000 kronor.
För anskaffning av vapenutrustning för marktjänst har flygförvaltningen
beräknat ett belopp av 2190 000 kronor, varav 390 000 kronor avse prisstegring.
Kostnaden för avlöningar till viss icke-ordinarie personal har uppskattats
till 400 000 kronor, varav 21 000 kronor avse prisstegring.
Sammanlagt skulle medelsbehovet alltså utgöra 5 555 000 kronor.
Departementschefen har ansett de å anslaget belöpande besparingarna till
motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen böra beräknas
till 5 907 000 kronor i stället för av flygförvaltningen angivet belopp 5 807 000
kronor.
Å anslaget ha under de senaste åren uppkommit avsevärda reservationer,
av vilka vissa sammanhänga med den begränsning av ammunitionsanskaffningen,
som förutsatts i beslutet örn den sjunde jaktflottiljen. Den minskade
anslagsbelastningen beror i övrigt till väsentlig del därpå, att vissa leveranser
försenats. Reservationen å anslaget beräknas emellertid skola avsevärt
nedgå under innevarande budgetår, varför en avsevärdare nedräkning av an
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
87
slaget för nästa budgetår utöver vad flygförvaltningen föreslagit icke synes
böra ske. En minskning av anslaget av angiven anledning till i avrundat tal
5 000 000 kronor synes departementschefen dock kunna äga rum.
Departementschefen har meddelat, att å anslaget avförts vissa kostnader,
som enligt grunderna för avgränsningen mellan riksstat och förskottsstat
rätteligen borde ha bestritts från anslag till löpande beredskapskostnader.
Exakt beräkning av storleken av dessa kostnader kan icke nu förebringas.
Intill dess så kan ske, synes departementschefen kostnaderna, oaktat de hänföra
sig till beredskapens upprätthållande, fortfarande böra belasta detta anslag
och därmed även försvarsbeslutets kostnadsram.
Utskottet finner sig kunna tillstyrka den av flygförvaltningen verkställda
beräkningen av anslaget med de därvid av departementschefen föreslagna
jämkningarna. Ej heller synes något vara att invända mot att ovan angivna
beredskapskostnader få belasta förevarande anslag och därmed även försvarsbeslutets
kostnadsram intill dess exakt beräkning av storleken av desamma
kan förebringas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor.
126:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning^v mobiliseringsammunition. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 130, s. 253 och 254) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning
av mobiliseringsammunition för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 000
kronor.
1942 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning
under femårsperioden 1942/47 av mobiliseringsammunition intill
ett belopp av 76 550 000 kronor. Anslaget har karaktären av s. k. kvotanslag.
Sedermera hava kostnaderna för ifrågavarande ammunitionsanskaffning beräknats
till 76 245 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket
beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansiering
av engångskostnader av här ifrågavarande slag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av
mobiliseringsammunition för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kronor.
127:o) Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 131, s. 254—256) att till Flygvapnet: Motorfordon och
Utskottet.
Utskottet.
88
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
motorbåtar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 835 000
kronor.
För nästa budgetår har för underhålls- och driftkostnader beräknats ett
belopp av 900 000 kronor. Yad därefter angår medelsbehovet för erforderlig
förnyelse av materielbeståndet har erinrats örn att i försvarsbeslutet för
detta ändamål upptagits ett belopp av 650 000 kronor vid genomförd organisation,
medan för de två senaste budgetåren av vissa med beredskapsförhållandena
sammanhängande orsaker anvisats allenast 200 000 kronor respektive
100 000 kronor för ändamålet. Under åberopande av att en avsevärd del av
flygvapnets motorfordon och motorbåtar är starkt försliten har flygförvaltningen
framhållit såsom angeläget, att de i försvarsbeslutet angivna ekonomiska
riktlinjerna fortsättningsvis följas, varför för ändamålet äskats ett belopp
av 500 000 kronor. Då det är av vikt, att ifrågavarande materiel kan i
erforderlig omfattning vidmakthållas, har departementschefen intet haft att
erinra mot att det för ersättningsanskaffning beräknade beloppet höjes. Höjningen
har emellertid synts departementschefen kunna begränsas till 250 000
kronor, varför för ifrågavarande ändamål beräknats 350 000 kronor. För oförutsedda
behov har upptagits ett belopp av 15 000 kronor och för prisstegringar
sedan den 1 juli 1941 135 000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande materielbestånd i erforderlig
omfattning vidmakthålles tillstyrker utskottet, att det för ersättningsanskaffning
beräknade beloppet höjes på sätt Kungl. Majit föreslagit.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000
kronor.
128:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 256 och 257), vilket i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en minskning
med 315 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av
motorfordon och motorbåtar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 750 000 kronor.
129:o) Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten. Flygvapnet: Engångsanskaffning av
motorvältar för flygfälten. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 133,
s. 257—259) att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Flygvapnet: Motorvältar
för flygfälten ett reservationsanslag av 275 000 kronor, dels ock till
Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
89
1 försvarsbeslutets kostnadsberäkningar upptogos medel såväl för engångsanskaffning
av motorvältar m. m. som för löpande kostnader, avseende
drift och underhåll samt ersättningsanskaffning av samma materiel. De för
budgetåren 1942/45 anvisade anslagen till motorvältar för flygfälten ha emellertid
uteslutande avsetts för engångsanskaffningar. Ersättningsanskaffning
har nämligen hittills icke ansetts erforderlig med hänsyn till den korta tid
materielen varit i bruk, och driftkostnaderna ha bestritts av andra medel, som
stått till flygförvaltningens förfogande.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt
örn medel under anslaget till motorvältar för flygfälten för såväl engångsanskaffning
som löpande kostnader. Då det emellertid är önskvärt,
att kostnaderna för engångsanskaffning anvisas under annat anslag än anslagsmedel
för täckande av de löpande kostnaderna, har departementschefen föreslagit,
att för ändamålet upptagas två reservationsanslag, det ena under den
gamla anslagsbeteckningen Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten och avsett
för bestridande av löpande kostnader samt det andra under beteckningen
Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten. Departements
chefen har därvid förutsatt, att vid utgången av innevarande budgetår befintlig
behållning å anslaget till motorvältar för flygfälten skall tillgodoföras
det nya engångsanslaget.
Flygförvaltningen har, med tillämpning av de av 1941 års försvarsutredning
använda beräkningsgrunderna, beräknat medelsbehovet för nästa budgetår
för löpande kostnader till 337 500 kronor. I avbidan på ytterligare erfarenhet
har departementschefen föreslagit, att medelsanvisningen begränsas till
275 000 kronor. Att beloppet avsevärt överstiger vad som förutsatts i försvarsbeslutet
sammanhänger med att däri ingå vissa å de tidigare budgetåren
belöpande kostnader. Av beloppet torde 25 000 kronor kunna hänföras till
prisstegring sedan den 1 juli 1941.
I enlighet med flygförvaltningens beräkningar har departementschefen
uppskattat medelsbehovet för engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten
till 175 000 kronor, varav 35 000 kronor ansetts kunna hänföras till
prisstegring sedan den 1 juli 1941. Departementschefen har utgått från att
eventuellt överskott å engångsanslaget enligt Kungl. Maj:ts närmare beprövande
skall få disponeras för anskaffning av mindre traktorer, slåtteraggregat,
konstgödselspridare och andra lantbruksmaskiner, som erfordras
för flygfältens underhåll.
Utskottet tillstyrker, att för bestridande av kostnaderna för engångsanskaffning
av motorvältar för flygfälten från och med nästa budgetår anvisas ett
särskilt å riksstaten uppfört anslag av reservationsanslags natur. Då den
verkställda beräkningen av såväl detta anslag som anslaget till löpande
kostnader icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad
departementschefen i samband därmed anfört, får utskottet hemställa,
Utskottet.
90
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten ett reservationsanslag
av 275 000 kronor;
b) till Flygvapnet: Engångsanslcaffning av motorvältar för
flygfälten ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
130:o) Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 134, s. 259—261), vilket avser dels anskaffande av här ifrågavarande
materiel för Skånska flygflottiljen och Hälsinge flygflottilj, dels ock ersättningsanskaffning
och underhåll av dylik materiel, får utskottet, som ansluter
sig till vad departementschefen i ämnet anfört, hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 365 000
kronor.
131:o) Flygvapnet: Snöröjningsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, s. 261 och 262), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en minskning med 460 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 720 000
kronor.
Bidrag och understöd.
132:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 136, s. 262—264) att till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 290 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslaget
till 368 000 kronor. Därest på innevarande budgetårs anslag uppkomna
besparingar finge användas för utbildningspremier för budgetåret 1945/46
kunde enligt styrelsen anslaget begränsas till 318 000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att ett understödjande av privatflyget med
anlitande av medel under fjärde huvudtiteln motiveras främst med privatflygets
betydelse för flygvapnets personalrekrytering. Innan ännu verksamheten,
delvis på grund av rådande förhållanden, nått ens den omfattning
som nuvarande medelsanvisning skulle kunna möjliggöra, är det enligt departementschefen
icke möjligt att bilda sig en uppfattning örn privatflygets
betydelse för flygvapnets rekrytering. En omprövning av den kostnadsram
för bidrag till privatflyget, som kan anses vara innefattad i statsmakternas
beslut i anledning av 1942 års flygutrednings förslag, är därför icke nu aktuell.
Inom denna kostnadsram böra, framhåller departementschefen, i varje fall
Statsutskottets utlåtande nr 4.
91
tills vidare, med begränsning av övriga utgiftsändamål, inrymmas de administrationskostnader
för centralorganisationen, som erfordras utöver vad flygutredningen
räknat med.
I fråga örn anslagsbehovet har departementschefen funnit detsamma
kunna utan men för verksamhetens planenliga bedrivande begränsas till
300 000 kronor.
Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket
med 10 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade. Utskottet
delar departementschefens jämväl vid 1944 års riksdag i ämnet uttalade
uppfattning, att inom den kostnadsram för bidrag till privatflyget,
som kan anses innefattad i statsmakternas beslut i anledning av 1942 års
flygutrednings förslag, böra i varje fall tills vidare, med begränsning av
övriga utgiftsändamål, inrymmas de administrationskostnader för centralorganisationen,
som erfordras utöver vad flygutredningen räknat med.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd, åt privatflyget
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.
133:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:!® förslag (punkt 137, s. 265), vilket innebär
anvisande av återstoden av det vid 1943 års riksdag för ifrågavarande ändamål
beräknade totalbeloppet av 700 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av
materiel m. m. för privatflyget för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Sjökarteverket.
134:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 138) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
135:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 266 och 267), som innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella
hydrografiska hyran för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslags
anslag
av 15 000 kronor.
Utskottet.
92
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Krigsarkivet.
136:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
140, s. 267—276) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
krigsarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigs
arkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 71 000 kronor.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 66) och den andra inom andra kammaren
av herrar E. Håstad och O. W. Lövgren (II: 122) hemställts, att riksdagen
ville vid behandlingen av fjärde huvudtiteln i årets statsverksproposition
besluta att med 14 050 kronor höja den under avlöningsstaten för krigsarkivet
uppförda delposten för »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal»
från 34 500 kronor till 48 550 kronor, att med 2 250 kronor höja den under
samma avlöningsstat uppförda delposten för »Rörligt tillägg» från 11900
kronor till 14 150 kronor samt att med 1 200 kronor sänka det å staten för
krigsarkivet uppförda reservationsanslaget »Samlingars konservering» från
3 000 kronor till 1 800 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 66.
Departementschefen har anmält, att t. f. chefen för försvarsstaben på
uppdrag av Kungl. Majit med skrivelse den 27 maj 1944 överlämnat en av
krigsarkivarien verkställd, i skrivelse den 12 maj 1944 intagen utredning
rörande krigsarkivets personalbehov.
Den verkställda utredningen har synts departementschefen klart giva vid
handen, att en förstärkning av krigsarkivets personalorganisation är erforderlig
för att krigsarkivet skall kunna utföra de utökade arbetsuppgifter, som numera
ankomma på institutionen. Krigsarkivet, som tidigare endast var arkivorgan
för lantförsvaret, övertog år 1938 arkivvården även för försvarsstaben, flygvapnet
och flygförvaltningen samt år 1942 för marinen och marinförvaltningen,
varigenom det blivit arkivmyndighet för samtliga under försvarsdepartementet
hörande myndigheter m. fl. samt arkivdepå för därtill hörande
handlingar m. m. De förslag, som med beaktande av de utökade arbetsuppgifterna
framlagts i krigsarkivariens utredning, ha i stort sett tillstyrkts
av samtliga hörda myndigheter och hava synts departementschefen kunna i
huvudsak läggas till grund för beslut i ärendet. Då det emellertid med
hänsyn till den återhållsamhet som nu måste iakttagas icke varit departementschefen
möjligt att genomföra hela den personalförstärkning som krigsarkivariens
förslag innebär, har departementschefen sett sig nödsakad att
för närvarande begränsa denna till vad som kan anses såsom mest angeläget.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 93
På sätt krigsarkivarie!! föreslagit bör enligt departementschefen såsom
närmaste biträde åt krigsarkivarien avses en förste arkivarie, vilken samtidigt
får tjänstgöra såsom chef för en av krigsarkivets sektioner. Förste
arkivarien bör dock tills vidare uppföras i lönegraden Eo 26. Krigsarkivarien
har förutsatt, att som chefer för krigsarkivets övriga två sektioner
skulle tills vidare tjänstgöra pensionerade officerare i arvodesbefattning.
Jämväl arbetsuppgifterna å planschavdelning, bibliotek och forskarexpedition
skulle i huvudsak fullgöras av en pensionerad officer. Häremot har
departementschefen intet haft att erinra. Departementschefen räknar således i
likhet med krigsarkivarien med bibehållande av tre befattningar för pensionerade
officerare med arvoden motsvarande nettolön i löneklass Oa 10.
Riksarkivet har föreslagit inrättande av ytterligare en ordinarie befattning,
i lönegraden A 21, för befattningshavare med vetenskapliga kvalifikationer.
Häremot har departementschefen i princip intet haft att erinra. Dock har
departementschefen i likhet med krigsarkivarien ansett, att behovet av personal
med vetenskaplig utbildning för närvarande bör tillgodoses med -— förutom
i det föregående angiven personal — amanuenser med icke-ordinarie
anställning. Den i krigsarkivets avlöningsstat upptagna anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal lämnar tillgång till bestridande
av avlöningar till en befattningshavare i lönegraden Eo 20 samt en heltidsoch
en halvtidsamanuens. Enligt krigsarkivariens utredning skulle förstnämnda
befattning genom tillkomsten av befattningen såsom förste arkivarie
kunna utgå ur organisationen, medan antalet amanuenser ansetts böra utökas
till 5- Detta förslag har departementschefen funnit sig böra tillstyrka med
den ändringen att amanuensernas antal tills vidare begränsas till 3. De synas
departementschefen pa sätt föreslagits böra avlönas enligt de grunder som
av 1944 års riksdag bestämts för de s. k. lärda verken.
I enlighet med krigsarkivariens förslag bör enligt departementschefen
såsom biträde at bibliotekarien och för fullgörande av andra kvalificerade
arbetsuppgifter, som dock icke kräva vetenskaplig utbildning, upptagas en
befattning såsom kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare dock med extra
ordinarie anställning. Departementschefen har icke heller haft något att
erinra mot att den nu befintliga befattningen såsom expeditionsunderofficer
ännu någon tid bibehalles. Emellertid har departementschefen ansett sig icke
kunna tillstyrka höjning av det med nämnda befattning förenade arvodet, motsvarande
nettolön i löneklass UO 7. I samband med nuvarande innehavarens
avgång synes departementschefen böra övervägas, huruvida icke en civil be
fattningshavare i stället bör anställas.
Krigsarkivarien har föreslagit, att allenast en av de två nu befintliga expeditionsvaktsbefattningarna
skulle bibehållas. Emellertid synas departementschefen
i avvaktan på närmare erfarenheter båda befattningarna böra bibehållas,
varvid departementschefen dock förutsätter, att den nu vakanta befattningen
i lönegraden A 6 icke skall få tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
94
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Mot krigsarkivariens beräkning av behovet av övrig biträdespersonal —
ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och två konservatorsbiträden i lönegraden
Eo 4 — synes departementschefen i princip intet vara att erinra. För nästa
budgetår synes dock arbetskraften liksom nu böra begränsas till ett kontorsbiträde
samt ett helårsanställt konservatorsbiträde och ytterligare ett sådant
biträde under så lång tid, som tillgängliga medel under anslaget till samlingars
konservering medgiver.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet under anslaget
uppgå till 71 000 kronor, innebärande i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår en höjning med 5 000 kronor.
Motionärerna hava föreslagit, att antalet heltidsanställda amanuenser ökas
från av departementschefen föreslagna med två till fem. Utgifterna för
ökningen uppgå till 11 268 kronor. Vidare hava motionärerna yrkat på en höjning
av delposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med ett belopp,
som skulle möjliggöra utsträckande av det tillfälliga konservatorsbiträdets
tjänstgöring till att omfatta hela året. Kostnaderna för lön åt ytterligare en
befattningshavare i lönegraden Eo 4 hava beräknats till 2 781 kronor. Då en
summa av 1 200 kronor emellertid i sådant fall kan överflyttas från anslaget
till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. kan nettoökningen reduceras
till 1 581 kronor.
Krigsarkivets betydande utveckling och dess starkt utvidgade uppgifter
ha medfört att en personalförstärkning i såväl kvalitativt som kvantitativt
hänseende ansetts ofrånkomlig. Som följd därav har Kungl. Majit på grundval
av verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag till en ny personalstat
för arkivet. Även örn nämnda förslag, som är präglat av den återhållsamhet
som det budgetära läget kräver, väl närmast får anses avse en minimiorganisation,
vill det dock förefalla utskottet, som örn det skall bliva möjligt för krigsarkivet
att genom de i förslaget förordade förbättringarna tillgodose åtminstone
de mest angelägna personalbehoven.
Utskottet, som anser sig under nu rådande förhållanden kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, finner sig dock i följande hänseenden böra föreslå
några smärre avvikelser från detsamma.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom närmaste biträde åt krigsarkivarien
avses en förste arkivarie i lönegraden Eo 26. Med hänsyn till arten
och omfattningen av de arbetsuppgifter, som skola anförtros åt denne befattningshavare,
har utskottet icke något att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen.
Däremot synes utskottet kunna ifrågasättas det befogade i att
åt befattningen endast gives extra ordinarie anställning. Enligt utskottets
mening synas i stället goda skäl tala för att befattningen uppföres på ordinarie
stat. Sålunda må framhållas, att det väl knappast kan råda tvekan örn
att icke befattningen kommer att för framtiden bliva behövlig. Vidare bör
tagas i beaktande svårigheten av att med hänsyn till konkurrensen från andra
håll inom statsförvaltningen i längden kvarhålla en befattningshavare i extra
ordinarie anställning, av vilken, såsom här är fallet, krävas stora vetenskap
-
Statsutskottets utlåtande nr 4. 95
liga kvalifikationer. Även ur kontinuitetssynpunkt är det givetvis av stor vikt
för arkivet, att denne befattningshavare får betryggande anställningsförhållanden.
Med hänsyn jämväl till den omfattning, som krigsarkivet har, synes
det utskottet befogat att förutom arkivchefen ytterligare åtminstone en av de
högre arkivtjänstemännen innehar ordinarie anställning. På nu anförda skäl
föreslår utskottet, att befattningen såsom förste arkivarie uppföres i lönegraden
A 26.
I fråga örn handhavandet av konservatorsgöromålen har departementschefen
ansett arbetskraften böra begränsas till ett helårsanställt konservatorsbiträde
samt ett för en del av året anställt dylikt biträde. Med hänsyn till
den ökning, som krigsarkivets samling av accessioner undergått, synes det
utskottet välbetänkt att en förstärkning av denna personal kommer till stånd.
Utskottet anser sig därför i likhet med motionärerna böra föreslå en höjning
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med belopp
som möjliggör utsträckande av nämnda tillfälliga biträdes tjänstgöring till att
omfatta hela aret. Kostnaderna för avlöning åt ytterligare en befattningshavare
i lönegraden Eo 4 uppgå till i runt tal 2 780 kronor. Då emellertid
medel för avlönande av nämnda deltidsanställda biträde hittills bestritts från
anslaget till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m., kan detta anslag
minskas med häremot svarande belopp, eller 1100 kronor, varför nettoökningen
utgör 1 680 kronor.
Yad i motionerna i övrigt föreslagits finner sig utskottet icke böra biträda.
Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit torde i personalförteckningen
böra uppföras en befattning såsom förste arkivarire i lönegraden A 26. Som
en följd härav bör anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
höjas med i runt tal 9 000 kronor till 27 000 kronor. Vidare torde anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag minskas med (8 880 — 2 780=) i runt tal 6100 kronor
till 28 400 kronor, varjämte anslagsposten till rörligt tillägg bör höjas med
500 kronor till 12 400 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 66 och II: 122,
a) fastställa följande personalförteckning för krigsarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 krigsarkivarie............................................ A 29
1 förste arkivarie.......................................... A 26
1 expeditionsvakt.......................................... A 61
1 expeditionsvakt.......................................... A 5
1 kontorsbiträde .......................................... A. 4
1 Befattningen såsom expeditionsvakt i lönegraden A 6 må icke tillsättas
utan Kungl. Maj:t9 medgivande.
96
Statsutskottets utlåtande nr 4.
b) godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att till
lämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 27 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis.................... » 34 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 28 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 12 400
Summa kronor 101 800
Särskilda uppbördsmedel.
Pensionsmedel, förslagsvis ........... kronor 27 400
Nettoutgift kronor 74 400
c) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 74 400 kronor.
137:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 141, s. 276 och 277), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 200 kronor, avseende anslagsposten
till sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 600 kronor.
138:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 142, s. 277 och 278) att till Krigsarkivet: Samlingars
konservering m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa, ett reservationsanslag
av 3 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 kronor.
Av anslaget för innevarande budgetår må högst 200 kronor tagas i anspråk
för inköp av tryckta kartor, kartografisk litteratur m. m.
Krigsarkivarien har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 erinrat,
att medelsbehovet i 1943 års statsverksproposition i princip beräknats till
2 700 kronor. Med hänsyn till viss år 1942 verkställd extraordinär anskaffning
av materiel hade emellertid detta belopp för budgetåren 1943/44 och
1944/45 nedsatts med 800 kronor respektive 700 kronor. Med hänsyn till
den vid behandlingen av krigsarkivets avlöningsanslag berörda överflyttningen
av 1100 kronor till sistnämnda anslag borde medelsbehovet för
budgetåret 1945/46 beräknas till (2 700 — 1 100 =) 1 600 kronor. För inköp
av tryckta kartor m. m. borde avses samma belopp som för innevarande
budgetår, 200 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknades
således till 1 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
97
Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen av krigsarkivets
avlöningsanslag förutsatt, att medel fortfarande skola beräknas under
förevarande anslag för anställande av konservatorsbiträde under del av året,
varför den av krigsarkivarien föreslagna överflyttningen av 1100 kronor till
avlöningsanslaget icke bör äga rum. Med hänsyn härtill har departementschefen,
med godtagande av krigsarkivariens anslagsberäkning i övrigt, beräknat
medelsbehovet till i avrundat tal 3 000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet ovan föreslagit under krigsarkivets avlöningsanslag,
till följd varav förevarande anslag bör i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag minskas med 1100 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Krigsarkivet: Samlingars konservering
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
1 900 kronor.
Armémuseum.
139:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
143, s. 278 och 279) att
dels besluta, att i personalförteckningen för armémuseum upptagen befattning
såsom museiteknisk assistent i lönegrad A 21 skall utbytas mot en befattning
såsom intendent i lönegrad A 22,
dels besluta, att från och med budgetåret 1945/46 följande anslagsposter
i avlöningsstaten för armémuseum skola höjas, nämligen posten till avlöningar
till icke-ordinarie personal med 2 500 kronor till 8 600 kronor och
posten till rörligt tillägg med 400 kronor till 5 800 kronor, i följd varav statens
slutsumma skall höjas till 50 400 kronor,
dels ock till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 50 400 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande lönereglering för
viss personal vid de s. k. lärda verken har departementschefen föreslagit,
att den å personalförteckningen upptagna befattningen såsom museiteknisk
assistent i lönegrad A 21 uppflyttas i lönegrad A 22 under benämningen
intendent.
Departementschefen har vidare tillstyrkt förslag om inrättandet vid museet
av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Eo 2.
Det äskade anslaget innebär i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår en höjning med 2 900 kronor.
Utskottet vill erinra, att riksdagen numera behandlat Kungl. Majits förslag
rörande löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer och därvid beslutat, att där anställda
andre arkivarie!’ m. fl., vilka nu äro placerade i lönegraden A 21, skola hän
Bihang
till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
850 45 7
98
Statsutskottets utlåtande nr 4.
föras till lönegraden A 23 i stället för, på sätt Kungl. Majit föreslagit, till
lönegraden A 22. På grund härav och då enligt utskottets mening den museitekniske
assistenten vid armémuseum rättvisligen bör, såsom Kungl. Majit
också förutsatt, i lönehänseende likställas med andre arkivarierna vid de s. k.
lärda verken, finner utskottet sig böra föreslå, att jämväl nämnde befattningshavare
placeras i lönegraden A 23. Utskottet har icke något att erinra
mot att i samband härmed den nuvarande benämningen å befattningen ändras
till intendent.
Kungl. Majit har föreslagit, att för museet för nästa budgetår bör inrättas
en skrivbitradesbefattning i lönegraden Eo 2. Från styresmannen för museet
har till utskottet under hand inkommit en framställning, vari begäres
att ifrågavarande befattning måtte utbytas mot en kanslibiträdesbefattning i
lönegraden Eo 7. Till stöd härför har framhållits angelägenheten av att förstärkningen
av arbetskraften vid museet finge sådan utformning, att därigenom
handhavandet av kassa- och bokföringsuppgifterna vunne en ändamålsenlig
och betryggande lösning. Vid prövningen av denna fråga har utskottet
i likhet med allmänna lönenämnden, som i annat sammanhang avgivit
utlåtande i ärendet, funnit behov föreligga av mera kvalificerat biträde
för bestridandet av kansligöromål vid museet, än som kan erhållas vid inrättande
av en skrivbiträdesbefattning. Utskottet finner sig därför böra föreslå,
att vid museet inrättas från och med nästa budgetår en kanslibiträdesbefattning
i lönegraden Eo 7 i stället för den av Kungl. Majit föreslagna
skrivbiträdesbefattningen.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit böra i förhållande till Kungl.
Majits förslag följande anslagsposter höjas, nämligen anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän med 800 kronor, anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal med 900 kronor samt anslagsposten till rörligt
tillägg med 200 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
a) besluta, att i personalförteckningen för armémuseum upptagen
befattning såsom museiteknisk assistent i lönegrad A 21
skall utbytas mot en befattning såsom intendent i lönegrad A 23,
b) besluta, att från och med budgetåret 1945/46 följande anslagsposter
i avlöningsstaten för armémuseum skola höjas, nämligen
posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 800
kronor till 36 800 kronor, posten till avlöningar till icke-ordinarie
personal med 3 400 kronor till 9 500 kronor och posten till rörligt
tillägg med 600 kronor till 6 000 kronor, i följd varav statens
slutsumma skall höjas till 52 300 kronor.
c) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 52 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
99
140:o) Armémuseum: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 144 och 145, s. 279
och 280), vilka i förhållande till de för löpande budgetår anvisade anslagen
innebära höjningar med respektive 1400 kronor och 2 000 kronor, får utskottet
med erinran, att det ökade medelsbehovet föranletts av att museet
numera hålles öppet för allmänheten, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500
kronor;
b) till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt.
141:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 146, s. 280—284) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarets forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor.
I propositionen 1944: 293 föreläde Kungl. Maj:t riksdagen förslag örn inrättande
av en försvarets forskningsanstalt, vilken proposition riksdagen
godkände.
Departementschefen, som redogjort för innehållet i nämnda proposition,
har nu framhållit, att med avseende å anslag för ändamålet för nästa budgetår
anledning icke förekommit till jämkningar i det av riksdagen fattade
principbeslutet rörande inrättande av försvarets forskningsanstalt i de delar,
örn vilka nu är fråga. Med denna utgångspunkt har medelsbehovet för anstalten
för nästa budgetar uppskattats till, för avlöningar till ordinarie
tjänstemän förslagsvis 133 400 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 59 300 kronor, för avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal 300 000 kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis
66 100 kronor eller tillhopa 558 800 kronor. Inkomsterna av pensionsmedel
hava beräknats till 3 800 kronor. Nettoutgiften under anslaget skulle
således — i enlighet med vad som förutsatts i propositionen 1944: 293 —
uppgå till 555 000 kronor. Uppställningen av avlöningsstaten ansluter sig
till motsvarande stater för försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Vid beräkningen av medelsbehovet har departementschefen i fall, då befattningar
hänförts till högst en viss lönegrad eller arvode av högst motsva
-
100
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
rande storlek må utgå, ansett försiktigheten bjuda att — åtminstone nu innan
ett personval kunnat träffas — räkna med maximibeloppen. Detta innebär
självfallet ej, framhåller departementschefen, att dessa också skola utbetalas.
Såsom departementschefen framhållit redan vid anmälan av princippropositionen,
torde härvidlag böra iakttagas återhållsamhet och de högsta lönegraderna
(motsvarande arvoden) tillämpas först då så är oundgängligen erforderligt
för att för forskningsanstalten förvärva kvalificerade forskare. Med
hänsyn härtill synes departementschefen den verkliga belastningen å anslaget
sannolikt komma att bliva något lägre än som framgår av nyss framlagda
beräkningar.
Såsom departementschefen erinrat, beslöt 1944 års riksdag inrättandet av
en försvarets forskningsanstalt, därvid riksdagen i princip godkände av
Kungl. Majit framlagt förslag rörande beräkningarna av medelsbehovet under
anslaget. Då det nu föreliggande förslaget står i överensstämmelse med vad
som förutsattes i nämnda principbeslut, tillstyrker utskottet av departementschefen
förordad personalförteckning och avlöningsstat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör ............................................ C 10
3 avdelningschefer ................................ högst C 7
3 laboratorer ...................................... högst C 5
1 kamrerare................................................ A 24
1 kontorist ................................................ A 9
1 institutionsvaktmästare ................................ A 7
1 kanslibiträde ............................................ A 7
2 expeditionsvakter ...................................... A 5
Tjänstemän å övergångsstat.
1 professor ................................................ A 30
1 ingenjör.................................................. A 27
1 laborator ................................................ A 26
1 kemisk assistent........................................ A 22
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 verkstadschef............................................ Eo 27
1 byråingenjör ............................................ Eo 24
6 forskningsassistenter .................................. Eo 24
1 föreståndare för försöksstation........................ Eo 24
2 forskningsassistenter .................................. Eo 22
Anm. Därest tjänsteman å övergångsstat förordnas att tillsvidare inneliava
eller uppehålla annan befattning vid anstalten, må befattningen å
övergångsstat under tiden för förordnandet icke uppehållas av vikarie.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
101
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
...................................... kronor 133 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. » 59 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 66 100
Summa kronor 558 800
Särskilda uppbördsmedel.
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3 800
Nettoutgift kronor 555 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor."
w~\
142:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 147, s. 285) och under erinran, att några jämkningar
icke vidtagits i de beräkningar, som i princippropositionen angående inrättandet
av forskningsanstalten underställts 1944 års riksdag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000
kronor.
143:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 285 och 286), vilket står i överensstämmelse
med vad som förutsattes i den av 1944 års riksdag godkända princippropositionen
angående inrättandet av forskningsanstalten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 470 000 kronor.
144:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 149, s. 286 och 287) att till Försvarets
forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.
I propositionen 1944: 293 angående inrättande av försvarets forskningsanstalt
beräknade departementschefen engångskostnaderna, förutom byggnadskostnaderna,
till ungefär 550 000 kronor.
Utskottet.
102 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Departementschefen har nu framhållit, att det icke är möjligt att, innan
byggnadsprogrammet för forskningsanstalten blivit slutligen fastställt, verkställa
en detaljerad beräkning inom den förut angivna kostnadsramen av utgifterna
för anskaffning för anstaltens räkning av instrument- och apparatutrustning,
bibliotek, möbler samt verkstadsutrustning. Å andra sidan är det,
framhåller departementschefen, angeläget att, till effektivisering av forskningsverksamheten,
så snart ske kan anskaffas viss utrustning, som kan nyttiggöras
redan innan lokaler iordningställts för forskningsanstalten. Det belopp,
som under nästa budgetår bör för ändamålet stå till forskningsanstaltens
förfogande, synes departementschefen böra begränsas till hälften av det
ovan såsom maximibelopp angivna, d. v. s. till 275 000 kronor. Departementschefen
förutsätter, att det anslag, som anvisas för ändamålet, skall
disponeras enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande och att därvid skall
beaktas, att lösningen av byggnadsfrågorna icke föregripes. Anskaffningen
måste sålunda begränsas till vad som under alla omständigheter kan beräknas
bliva erforderligt för anstalten.
Utskottet anser sig böra tillstyrka det för ifrågavarande engångsanskaffning
äskade anslaget, vilket, då byggnadsprogrammet för forskningsanstalten
icke ännu blivit slutligen fastställt, endast kunnat approximativt beräknas.
Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget, på sätt departementschefen
förutsatt, må disponeras enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande,
därvid dock bör beaktas att lösningen av byggnadsfrågorna icke föregripes.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 kronor.
Centrala civilanställningsbyrån.
145:o) Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar. Centrala civilanställningsbyrån:
Omkostnader. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till
ifrågavarande ändamål (punkterna 150 och 151) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Försvarets läroverk.
146:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 152, s. 288—290) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets
läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
Statsutskottets utlåtande nr 4. 103
dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 530 000 kronor.
Vidare bar uti en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion
(I: 227) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln, ville uttala, att timlärarna vid försvarets läroverk
böra erhålla ett arvode av 10 kronor per undervisningstimme, och i följd därav
beräkna den å s. 290 i huvudtiteln upptagna posten »avlöningar åt icke ordinarie
personal, förslagsvis» till 272 000 kronor samt, såsom konsekvens av
denna beräkning, posten »Försvarets läroverk, avlöningar för budgetåret
1945/46, förslagsanslag», till 550 000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Verksamheten vid försvarets läroverk, vars nybyggnad numera färdigställts,
beräknas under nästa budgetår bliva av något större omfattning än som i försvarsbeslutet
förutsatts för genomförd organisation. Detta sammanhänger med
den hastiga ökningen av befälskadrerna under uppsättningsperioden. En
fortsatt förstärkning av lärarpersonalen vid läroverket är vid sådant förhållande
ofrånkomlig.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av dels nya befattningar för 2
lektorer samt 5 ordinarie och 3 extra ordinarie adjunkter, dels ock 10 nya befattningar
för extra adjunkter i lönegrad Ex 20. Av dessa befattningar ha 5
avsetts skola ersätta befattningar för ordinarie adjunkter, vilka icke ansetts
kunna inrättas under nästa budgetår, medan de övrigas innehavare avsetts
skola fullgöra läraruppgifter, som med nu gällande personalorganisation utförts
av timlärare med heltidstjänstgöring. Den extra anställningsformen, som
bland annat lämnar något större trygghet vid sjukdom, har föredragits av
såväl skolöverstyrelsen som de lärare, som därtill kunna ifrågakomma, framför
timläraranställning.
Medelsbehovet för timlärararvoden har beräknats efter ett timantal av
10 000.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
allmänna lönenämnden avgivit yttrande, vilket är av följande lydelse.
I motionen föreslås, att timlärarna vid försvarets läroverk skola erhålla ett
arvode av 10 kronor för undervisningstimme (för närvarande 8 kronor). Lönenämnden
förutsätter, att de timlärare, som i motionen avses, äro timlärare i
läroämnen i vedertagen mening.
Lönenämnden har inhämtat, att de timlärare vid försvarets läroverk, varom
här är fråga, sammanlagt 60, meddela undervisning av mycket skiftande omfattning.
Vissa av dem, till ett antal av 11, ha full tjänstgöring vid läroverket
i vanlig mening, varierande mellan 26 och 33 veckotimmar. 10 av dessa kunna,
vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln
s. 289), beräknas bli förordnade till extra adjunkter i lönegrad Ex 20;
för dessas vidkommande blir således frågan örn timlärarersättningens storlek
icke längre aktuell. En annan grupp av timlärare vid försvarets läroverk äro
104
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
sådana, som lia anställningen vid läroverket såsom bisyssla vid sidan av full
tjänst vid allmänt läroverk eller annan anställning, varav de åtnjuta sin väsentliga
utkomst. Denna grupp innefattar enligt av lönenämnden inhämtade uppgifter
för närvarande 25 lärare. Återstående timlärare i läroämnen vid försvarets
läroverk, sammanlagt 24, lia en undervisningsskyldighet, varierande
mellan 4 och 22Vs veckotimmar.
Lönenämnden vill erinra, att i årets statsverksproposition, bilagan För
flera huvudtitlar gemensamma frågor, förordas en uppräkning av andra arvoden
inom statsförvaltningen än bisyssle- och aspirantarvoden från och med
nästa budgetår. Höjningen skulle komma att ligga mellan 6 och 8 procent.
Lönenämnden förutsätter, att avsikten varit, att ifrågavarande höjning skulle
tillämpas även beträffande timlärararvoden vid försvarets läroverk, i den män
de icke utgöra ersättning för bisyssla.
Vid allmänt läroverk å F-ort utgör timlärarersättningen åt lärare i teoretiskt
läroämne, vilken avlagt filosofisk ämbetsexamen, för närvarande 267
kronor för veckotimme. Från och med den 1 juli 1945 kan denna ersättning
enligt vad i statsverkspropositionen anförts beräknas bli förhöjd till omkring
285 kronor för veckotimme. Om man räknar med en faktisk tjänstgöringstid
för timlärare vid allmänt läroverk av omkring 32 veckor för läsår, skulle ersättningen
för lektionstimme till timlärare av nyssnämnt slag kunna beräknas till
ungefär 9 kronor. Enligt lönenämndens förmenande tala skäl för att timlärarersättningen
vid försvarets läroverk bestämmes att utgå med enahanda belopp
för samtliga här avsedda timlärare, oavsett tjänstgöringens omfattning. Örn
ersättningen från och med den 1 juli 1945 generellt fastställes till 9 kronor
för lektion, bör ytterligare förhöjning av detta belopp med i statsverkspropositionen
angivet procenttal givetvis icke ifrågakomma för de timlärare vid
försvarets läroverk, som ha timläraranställningen såsom huvudsyssla.
Utskottet delar motionärens och lönenämndens uppfattning, att det nu med
8 kronor för undervisningstimme utgående arvodet till timlärare vid försvarets
läroverk bör undergå någon förhöjning. Utskottet vill erinra, att i årets statsverksproposition
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor förordats
en uppräkning med 6 å 8 procent av andra arvoden inom statsförvaltningen
än bisyssle- och aspirantarvoden. Riksdagen har numera i princip godkänt en
arvodesreglering enligt dessa riktlinjer. I anslutning till nämnda grunder
synes utskottet timlärararvodet skäligen böra bestämmas till 9 kronor för lektion.
Med hänsyn till de i undervisningshänseende särskilda förhållanden,
som råda vid försvarets läroverk, anser utskottet i likhet med lönenämnden, att
den föreslagna höjningen bör tillkomma samtliga vid läroverket tjänstgörande
timlärare, som undervisa i läroämnen i vedertagen mening. Utskottet förutsätter
emellertid, att de lärare, som hava timläraranställningen såsom huvudsyssla,
icke härutöver komma i åtnjutande av den i statsverkspropositionen
förordade arvodesförbättringen. Utskottet kan i vidare män än som nu föreslagits
icke tillstyrka den i ämnet väckta motionen.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande.
Då medelsbehovet för timlärararvoden för nästa budgetår beräknats efter
ett timantal av 10 000 skulle ett bifall till vad utskottet ovan föreslagit medföra
en kostnadsökning av 10 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
Statsutskottets utlåtande nr é.
105
övrig icke-ordinarie personal torde därför i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
böra ökas med sistnämnda belopp till 262 000 kronor och anslagets slutsumma
bestämmas till 540 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen I: 227,
a) fastställa följande personalförteckning för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46 :
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Ordinarie tjänstemän.
1 rektor .................................................. E 13
8 lektorer ................................................ A 27
15 adjunkter .............................................. A 23
Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
7 adjunkter .............................................. Eo 21
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
......................................... kronor 218 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit................................ » 1000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................................... » 262 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 58 500
Summa kronor 540 000
c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 540000 kronor.
147:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, s. 290 och 291), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av den beräknade verksamheten
vid läroverket föranledd höjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Garnisonssjukvården m. m.
148:o) Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 154, s. 291—293) att
106
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
dels ock till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 79 900 kronor.
Genom beslut den 21 juli 1944 har Kungl. Maj:t medgivit, att för tiden från
och med den 1 juli 1944 och tills vidare högst intill den 1 juli 1945 må finnas
anställda utöver av riksdagen medgivna ytterligare fem extra läkare vid gamisonsavdelningarna.
Kostnaderna härför äro avsedda att bestridas av fjärde
huvudtitelns anslag till extra utgifter. Ifrågavarande personalförstärkning har
närmast föranletts av den under beredskapstiden avsevärt ökade beläggningen
å garnisonsavdelningarna. Huruvida det ökade personalbehovet kommer att
kvarstå i fredstid kan icke nu med säkerhet bedömas. Enär emellertid utgifter
för här avsett ändamål i fortsättningen icke böra bestridas från anslaget till
extra utgifter, synas departementschefen, därest även under nästa budgetår
skulle föreligga behov av förstärkning av läkarpersonalen å garnisonsavdelningarna,
medel härför böra finnas tillgängliga å anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Departementschefen har föreslagit, att denna
post av nu angivet skäl höjes med 29 000 kronor till 59 000 kronor, men förutsätter
att frågan örn förstärkning av den extra läkarpersonalen prövas av
Kungl. Majit för varje budgetår.
Med hänsyn till den föreslagna uppräkningen av sistnämnda anslagspost
har anslagsposten till rörligt tillägg ansetts böra höjas, förslagsvis med 4 100
kronor.
I övrigt hava inga ändringar i anslaget ifrågasatts.
Utskottet finner befogat, att kostnaderna för den av beredskapsförhållandena
betingade förstärkningen av den extra läkarpersonalen vid garnisonsavdelningarna
bestridas från nu förevarande anslag i stället för såsom hittills
skett från anslaget till extra utgifter. Utskottet tillstyrker därför, att för tillgodoseende
av härav föranlett medelsbehov under nästa budgetår förevarande
anslag uppräknas i enlighet med vad departementschefen föreslagit. Då anslagsberäkningen
i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare fran och
med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 22 000
Statsutskottets utlåtande nr 4. 107
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis.......... kronor 23 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 59 000
4. Kör ligt tillägg, förslagsvis.................... » 12 500
Summa kronor 116 700
Särskilda uppbördsmedel.
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3 700
Nettoutgift kronor 113 000
b) till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 kronor.
149:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 155, s. 293—298) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 1 280 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 240 000
kronor.
Från detta anslag bestridas avlöningskostnader vid garnisonssjukhusen i
Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden.
Från förevarande anslag utgå för närvarande särskilda tilläggsarvoden till
viss läkar- och förvaltningspersonal vid garnisonssjukhusen. Arvodena sammanhänga
delvis med de mellan kronan och landstingen träffade s. k. samarbetsavtalen
rörande vården av civila patienter å garnisonssjukhusen. 1943
års arvodessakkunniga hava den 31 augusti 1944 avgivit utredning med förslag
till arvodesreglering vid försvaret och därvid föreslagit bibehållande
enligt vissa grunder av särskilda tilläggsarvoden till militära beställningshavare,
som fullgöra vissa bestyr vid garnisonssjukhusens ekonomiska
förvaltning. 1943 års arvodessakkunnigas förslag är efter remissbehandling
under beredning inom försvars- och finansdepartementen. I avvaktan
på resultatet härav kan, framhåller departementschefen, icke bedömas
i vad mån de för närvarande utgående arvodena böra bibehållas
under nästa budgetår. Departementschefen har emellertid ansett sig böra
tills vidare räkna med ett bibehållande av arvodena enligt nu gällande
grunder, varvid departementschefen förutsätter, att det skall ankomma på
Kungl. Majit att, därest arvodena vid frågans ytterligare prövning skulle anses
böra indragas eller beskäras, vidtaga de åtgärder med avseende å dispositionen
av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, som i anledning därav må befinnas erforderliga.
Med avseende å medelsbehovet under anslaget har föreslagits, att medel
beräknas för anställande av ytterligare 4 sjuksköterskor i lönegrad MEo 7 vid
108
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
garnisonssjukhuset i Boden. Kostnaderna härför hava uppskattats till 14 200
kronor. Vidare har för beredande av möjlighet till tillfälligt anställande av
personal i lägre löneställning beräknats ett belopp av 25 000 kronor. Slutligen
har anslagsposten till rörligt tillägg ansetts böra höjas med 1 000 kronor.
Då behovet av den ifrågasatta nyanställningen av personal synes motiverat,
tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Mot den verkställda beräkningen
i övrigt av anslagsposterna har utskottet icke haft något att invända.
Utskottet, som alltså tillstyrker den av departementschefen förordade avlöningsstaten,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 167 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 179 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. » 830 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_141 500
Summa kronor 1318 000
Särskilda uppbördsmedel.
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 38 000
Nettoutgift kronor 1 280 000
b) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 280 000 kronor.
150:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 156, s. 299), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget innebär en minskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.
151:o) Militärapoteket: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 157, s. 300) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 148 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
109
Kungl. Majit har med avseende å förevarande anslag icke föreslagit annan
ändring än att, i anslutning till de nya principerna för avlöningsstaternas uppställning,
anslagsposten till avlöningar till betjäningspersonal bör inräknas i
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kungl. Majits förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning, tillstyrkes
av utskottet.
Tid militärapoteket finnas anställda en föreståndare, en biträdande föreståndare
samt åtta apotekare. De åtnjuta arvode motsvarande lön i respektive
lönegraderna A 26, A 22 och A 20 minskat med visst pensionsavdrag. Den
sålunda utgående kontantlönen har — särskilt efter ikraftträdandet den 1
december 1944 av ett nytt avtal mellan apotekareförbundet och farmaceutförbundet
— för de gifta apotekarna kommit att betydligt understiga den lön,
de skulle uppbära vid anställning på enskilt apotek, enär de där anställda
gifta farmaceuterna åtnjuta — förutom barntillägg — högre orts- och dyrtidstillägg
än de ogifta.
Frågan örn förbättrad löneställning för de gifta apotekarna vid militärapoteket
har i annat sammanhang varit föremål för prövning av försvarets
civilförvaltning och sjukvårdsförvaltning ävensom av allmänna lönenämnden
och försvarets lönenämnd, som framlagt vissa förslag till lösning av detta
spörsmål. Sålunda kan nämnas, att lönenämnderna funnit lämpligt, att militärapotekarna
i fortsättningen ej avlönades enligt det statliga lönesystemet
utan i stället tillförsäkrades samma avlöningsförmåner, som gällde (enligt
ovannämnda avtal. Slutligt ställningstagande till detta förslag borde emellertid
enligt lönenämndernas mening anstå till den tidpunkt, då utredningen
rörande försvarsväsendets läkemedelsförsörjning vore avslutad.
Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, en förbättrad löneställning
för de gifta apotekarna vid militärapoteket torde vara omedelbart påkallad
för att dessa skola kunna bibehållas i statens tjänst, finner sig utskottet som
lämplig utväg böra föreslå, att Kungl. Majit i avvaktan på resultatet av ovannämnda
utredning medgives anlita fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter
för beredande åt ifrågavarande gifta apotekare av lönefyllnad med skäligt
belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
U tgifter.
1. Arvoden motsvarande lön till den i perso
nalförteckningen
upptagna personalen, förslagsvis
.......................................... kronor 83 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 11450
XJtstottet.
Ilo
Statsutskottets utlåtande nr 4.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 41 650
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 19 200
Summa kronor 155 300
Särskilda uppbördsmedel.
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 7 300
Nettoutgift kronor 148 000
b) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 148 000 kronor.
152:o) Militärapoteket: Omkostnader. Utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 301 och 302), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, liksom ej heller mot vad departementschefen
i samband därmed anfört, får hemställa,
att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
153:o) Sero-bakteriologisk verksamhet. I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 159, s. 302) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sero-bakteriologisk verksamhet för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor.
Försvarets bostadsanskaffningsnämnd.
154:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar: Kungl. Ma::t har föreslagit
riksdagen (punkt 160, s. 302—305) att till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
89 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 65 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel anvisas för anställande av en
byggnadsingenjör med en beräknad avlöning av 9 000 kronor, ett kanslibiträde
och ytterligare två skrivbiträden. Vidare innebär förslaget, att arvodet
till chefen för allmänna avdelningen inom nämnden höjes från nuvarande
10 200 kronor med 600 kronor årligen. Slutligen har föreslagits, att det till
nämndens ledamöter beräknade beloppet ökas med 800 kronor, varjämte
1 600 kronor ansetts böra avses för oförutsedda utgifter.
För slutförande av det omfattande utredningsarbetet beträffande överföring
av vissa fastigheter till försvarets bostadsanskaffningsfond synas departementschefen
medel böra stå till förfogande jämväl under nästa budgetår.
Nämnden har emellertid icke ansett sig kunna redan nu verkställa en
tillförlitlig uppskattning av medelsbehovet för sådant ändamål. Enligt vad
Statsutskottets utlåtande nr 4.
lil
departementschefen under hand inhämtat har detsamma inom nämnden preliminärt
beräknats till omkring 30 000 kronor, varav ungefär hälften skulle
belöpa å lokal värdering av fastigheterna och återstoden — avseende såväl
avlöningar som omkostnader — hänföra sig till den centrala bearbetningen av
utredningsmaterialet. Det kan dock icke nu avgöras, framhåller departementschefen,
örn och i vad mån medelsanvisning behöver för nästa budgetår ifrågakomma
för nämnda ändamål. Med hänsyn härtill har departementschefen
funnit sig icke kunna förorda, att de till nämnden utgående anslagen höjas
med angivet belopp. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra,
synes departementschefen förevarande anslag för bestridande av de för utredningens
fullföljande oundgängligen erforderliga avlöningskostnaderna få
enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande överskridas. I samband därmed
synes anslaget böra betecknas såsom förslagsanslag, varvid förutsättes, att
anslaget icke må överskridas av annan anledning än den nyss nämnda. Därvid
uppkommande ofrånkomliga omkostnader torde enligt departementschefen,
likaledes enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, böra bestridas
från nämndens omkostnadsanslag.
Med hänsyn till den utökning av bostadsanskaffningsnämndens arbetsuppgifter,
som torde vara att förvänta, finner sig utskottet böra tillstyrka,
att medel anvisas för den begärda personalförstärkningen. Jämväl förslagen,
i vad de avse arvodesförhöjningar, synas på enahanda skäl böra godtagas.
Da det, såsom departementschefen framhållit, icke nu kan avgöras, örn och
i vad mån medelsanvisning för nästa budgetår behöver ifrågakomma för slutförande
av utredningsarbetet beträffande överföring av vissa fastigheter till
försvarets bostadsanskaffningsfond.vill utskottet icke framställa någon erinran
mot att förevarande anslag för bestridande av de för utredningens fullföljande
oundgängligen erforderliga avlöningskostnaderna må enligt Kungl.
Maj:ts närmare bestämmande överskridas. Utskottet tillstyrker, att i samband
härmed avlöningsanslaget betecknas såsom förslagsanslag, dock under
den av departementschefen angivna förutsättningen, att anslaget icke må
överskridas av annan anledning än den nu nämnda. Utskottet finner sig jämväl
kunna tillstyrka, att med ovanberörda utredning sammanhängande ofrånkomliga
omkostnader må likaledes enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande
bestridas från nämndens omkostnadsanslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets bostadsanslcaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
89 000 kronor.
155:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 305 och 306), vilket i förhållande till
motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en av den fortgående ökningen
av nämndens arbetsbörda föranledd höjning med 7 000 kronor, får
Utskottet.
112
Statsutskottets utlåtande nr 4.
utskottet — under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående
punkt — hemställa,
att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Inskrivningsväsendet.
156:o) Inskrivningskostnader. Under hänvisning till vad som anförts under
arméns anslag till reseersättningar m. m. får utskottet i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 162, s. 306—308), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställa,
att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
157:o) Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 308 och 309), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning — och då utskottet icke haft något att erinra mot att förevarande
anslag må tagas i anspråk jämväl för specialundersökning av dem
som söka fast anställning vid krigsmakten och i mån av behov efter Kungl.
Maj:ts beprövande även för sådan undersökning av efterbesiktigade — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.
l58:o) Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 309 och 310) och under erinran, att
för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vård och underhåll av adressenngsmaskiner
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
159:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165,
s. 310), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 6 000 kronor.
Diverse.
160:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.
På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 166, s. 311) hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 4. 113
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
161:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.
I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag (punkt 167, s. 311) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 587 000 kronor.
162:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond. Ersättning till
försvarets fastighetsfond: Marinens delfond. Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 168) har riksdagen redan fattat beslut
(statsutskottets utlåtande nr 93), varom utskottet velat här
erinra.
163:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 312 och 313), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid
försvarets fabriksverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
164:o) Ersättning för automobilskatt. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 170, s. 313 och 314), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en av ökningen av antalet stammotorfordon
föranledd anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.
165:o) Ersättning för rustning och rotering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 171, s. 314) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.
166:o) Resestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
172, s. 314) och med förmälan, att anslaget med hänsyn till förefintlig reservation
upptagits för nästa budgetår med ett allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4.
856 46 8
114
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
167:o) Fritidsundervisning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 173,
s. 315) att till Fritidsundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kronor.
Vidare har uti en inom första kammaren av herr R. Wagnsson vackt motion
(1:122) hemställts, att riksdagen måtte till frivillig fritidsundervisning för
värnpliktiga och fast anställda anvisa ett reservationsanslag dels av 15 000
kronor på tilläggsstat för budgetåret 1944/45, dels av 200 000 kronor för budgetåret
1945/46.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 185 000
kronor.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har chefen för försvarsstaben
i syfte att belysa förhållandet mellan beviljade anslag och åldersklassernas
ungefärliga storlek meddelat, att 1941, 1942 och 1943 års åldersklasser
ungefärligen omfattade 51 700, 52 000 och 53 000 man. Åldersklassen 1944
beräknades till omkring 50 000 man. De relativt obetydliga fluktuationerna
i fråga örn åldersklassernas storlek borde enligt hans mening icke påverka
anslagets storlek. Däremot skulle tillkomsten av flera nya truppförband i
viss mån kunna motivera en mindre höjning av anslaget. Under budgetåret
1943/44 hade genomsnittligt 10 200 man deltagit i undervisningen. Antalet
elever tillhörande det fast anställda manskapet hade utgjort 2 200.
Stort avseende borde fästas vid det stegrade intresse, som från sistnämnda
elevkategori kommit till synes. De totala utgifterna hade uppgått till i
medeltal 25 kronor per elev. Med hänsyn till vunnen erfarenhet och de
utvecklingstendenser, som kunde förutses, syntes elevantalet för budgetåret
1945/46 kunna uppskattas till omkring 11 000. Kostnaden per elev och
år borde beräknas till omkring 22 kronor 50 öre, motsvarande en totalkostnad
av 250 000 kronor. Då elevernas anmälningsavgifter kunde beräknas
till 33 000 kronor och 20 000 kronor borde kunna täckas med lägerkasseeller
motsvarande medel, syntes en begränsning av anslaget till 200 000
kronor möjlig.
Departementschefen har anfört följande.
Ifrågavarande anslag är avsett för bestridande av kostnader för lärararvoden,
undervisningsmateriel m. m. vid den fritidsundervisning för värnpliktiga
och fast anställda, som de senaste åren försöksvis anordnats inom
försvaret. Då det synes mig vara av vikt, att möjlighet till sådan undervisning
även i fortsättningen står nämnda personalkategorier till buds, har
jag intet att erinra mot att medel för ändamålet ställas till förfogande även
för nästa budgetår. Medelsanvisningen bör emellertid enligt min mening
bibehållas vid samma belopp som för innevarande budgetar, 185 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning frångå Kungl. Majis förslag under
förevarande punkt, vilket beräknats med hänsynstagande till att i erforderlig
utsträckning kunna tillgodose det med anslaget avsedda behovet för nästa
Statsutskottets utlåtande nr 4.
115
budgetår. Utskottet finner sig därför icke böra tillstyrka motionen, i vad
den avser medelsanvisningen för sistnämnda budgetår. Ej heller finner utskottet
anledning föreligga till förstärkning av motsvarande anslag för innevarande
budgetår, varför motionen även i denna del avstyrkes.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen I: 122, i vad den avser anslaget för budgetåret 1945/46,
till Fritidsundervisning för nämnda budgetår anvisa ett
reservationsanslag av 185 000 kronor;
b) avslå samma motion, i vad den avser anslaget för budgetåret
1944/45.
168:o) Personalvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
174, s. 316 och 317) att till Personalvårdsverksamhet för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kronor.
Med hänsyn till att arbetsbördan för personalvårdsnämndens sekreterare,
till vilken utgår ett årligt arvode av 1 000 kronor, avsevärt ökats utöver vad
från början förutsatts, främst på grund av behovet av att inhämta nämndens
yttrande i de till följd av beredskapen talrikt förekommande ärendena rörande
krigsplacering eller avlösning m. m. av personalvårdsassistenter, har
departementschefen förordat, att ifrågavarande arvode höjes till 2 000 kronor.
Ny prövning av frågan bör dock enligt departementschefen ske sedan arbetsförhållandena
efter beredskapens avveckling stabiliserats. Någon höjning av
anslaget på grund av denna arvodesreglering har icke ansetts erforderlig.
På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet den föreslagna
arvodesregleringen för personalvårdsnämndens sekreterare. Då beräkningen
av anslaget i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Personalvårdsverksamhet för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
169:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 175, s. 317), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
170:o) Civilanställnings befrämjande. Industriens krigsorganisation. Beträffande
Kungl. Majis framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna
Utskottet.
116 Statsutskottets utlåtande nr 4.
176 och 177) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
171:o) Premier för innehav av vissa automobiler. Reglering av skador i följd
av trafik med försvarets motorfordon. På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar
(punkterna 178 och 179), vilka i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Premier för innehav av vissa automobiler ett reservationsanslag
av 100 kronor;
b) till Reglering av skador i följd av trafik med försvarets
motorfordon ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
172:o) Utredningar rörande markförvärv m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 180, s. 319 och 320), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 10 000 kronor,
beroende dels på å anslaget förefintliga reservationer, dels ock på att behovet
av utredningar torde komma att nedgå, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande markförvärv m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
173:o) Försvarsfilm. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 181) att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsfilm för budgetåret
1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 124, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari
1945, föreslagit riksdagen att under riksstatens fjärde huvudtitel till Försvarsfilm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 195 000
kronor.
Den militära filmverksamheten har inriktats på dels undervisningsfilm
och dels upplysnings- och propagandafilm. Vid den tid då filmen började
anlitas som hjälpmedel i den militära undervisningen omhänderhades såväl
framställningen som distributionen av undervisningsfilmerna till truppförbanden
av den år 1920 bildade föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm, i
vilken arméns, marinens och flygvapnets truppförband, militära föreningar
m. fl. ingingo som aktiva medlemmar. Från år 1928 har framställningen av
undervisningsfilm handhafts av det då bildade aktiebolaget Kinematografiska
anstalten, medan distributionen även under tiden därefter ombesörjts av föreningen.
Då det i april 1940 befanns nödvändigt att igångsätta en militär filmpropaganda,
organiserades inom försvarsstaben en särskild filmdetalj, på vilken
Statsutskottets utlåtande nr 4.
117
det ankom att handha verksamheten för upplysnings- och propagandafilm.
Filmdetaljen, som för sin verksamhet från början var hänvisad till föreningenbolaget,
kom att stå i intim kontakt med dessa i såväl personal- som lokalhänseende.
Sedan en inom arméförvaltningens civila departement verkställd preliminär
undersökning föranlett vissa erinringar mot förvaltningen av de medel, som
anvisats för filmverksamheten inom försvarsväsendet, tillsattes en kommitté,
vilken i ett den 4 november 1944 avgivet utlåtande framlagt förslag beträffande
den militära filmverksamhetens fortsatta bedrivande.
De sakkunniga hava beträffande frågan örn det framtida ordnandet av den
militära filmverksamheten valt att ställa mot varandra två olika alternativ, av
vilka det ena, betecknat alternativ I, innebär att verksamheten inordnas i den
militära organisationen, under det att det andra, betecknat alternativ II,
bygger på bibehållandet av den hittillsvarande verksamheten med vissa jämkningar.
De årliga omkostnaderna enligt förstnämnda alternativ hava beräknats
uppgå till 440 000 kronor och enligt sistnämnda alternativ till 305 000
kronor, därvid i båda fallen hänsyn tagits till årlig inkomst av filmuthyming.
De sakkunniga hava framhållit, att de med ledning av den ingående kännedom,
de under sitt utredningsarbete förvärvat angående verksamheten hittills
och efter noggrant övervägande av de olika möjligheter som uppställt sig för
verksamhetens anordnande i fortsättningen, funnit sig böra föreslå en lösning
enligt alternativ II, d. v. s. bibehållande av den nuvarande organisationen
med vissa jämkningar.
Sistnämnda alternativ förutsätter, framhålla de sakkunniga, åtgärder
från statens sida i kontrollsyfte ävensom vissa förändringar i förhållandet
mellan bolaget och föreningen. I dessa båda hänseenden hava de sakkunniga
anfört följande.
Beträffande åtgärder i kontrollsyfte har förutsatts, att i styrelsen för
såväl bolaget som föreningen skulle finnas en av Kungl. Majit utsedd ledamot
jämte suppleant för denne. För vederbörande styrelses beslutförhet
skulle erfordras närvaro av nämnda ledamot eller suppleant. Protokoll skulle
föras vid styrelsesammanträde. Såsom ytterligare åtgärd i samma syfte har
föreslagits, att i såväl bolaget som föreningen en revisor jämte suppleant för
denne skulle utses av Kungl. Majit. Med hänsyn till betingelserna för föreningens
ekonomiska verksamhet har funnits lämpligt, att föreningens räkenskaper
skulle vara tillgängliga för granskning av statlig revisionsmyndighet
och riksdagens revisorer. Vidare ha föreningens stadgar ansetts böra underställas
Kungl. Majits prövning. Till undvikande av de olägenheter, som
personlig gemenskap i ledningen för bolaget och föreningen tidigare visat
sig medföra, har förutsatts, att funktionär i ledande ställning i föreningen
icke skulle få inneha tjänst eller vara styrelseledamot i företag inom filmbranschen,
hos vilket föreningen upptoge beställningar.
Vad härefter angår det inbördes förhållandet mellan bolaget och föreningen
har detta funnits böra i väsentliga hänseenden förändras. Härvid har stått i
förgrunden sättet för fördelningen av bolagets vinst. Medan hittills bolaget
varit oförhindrat att för utdelning till aktieägarna fritt disponera bolagets
behållna årsvinst, har i det här framlagda alternativet förutsatts, att utdelningen
till aktieägarna skulle begränsas till viss procentsats samt att åter
-
118
Statsutskottets utlåtande nr 4.
stående vinst skulle överföras till föreningen i form av rabatter. Gränsen för
utdelningen till aktieägarna har satts till 6 % å nominella aktiebeloppet. Dock
har det ansetts skäligt, att i fall, då föregående års vinst icke medgivit
nämnda utdelning, kompensation härför skulle kunna ske senare år. Denna
form av vinstbegränsning nödvändiggör vissa bestämmelser örn rätt till avskrivningar
och fondering. Härjämte torde erfordras garantier mot obefogad
ökning av aktiekapitalet. Bestämmelser i enlighet med vad nu angivits örn
fördelning av bolagets vinst skulle undanröja en brist, som de sakkunniga
tidigare påvisat med avseende å det hittillsvarande avtalsförhållandet mellan
bolaget och föreningen, nämligen avsaknaden av bestämmelser angående omsättningsrabatternas
beräkning.
Även i ett annat hänseende har förhållandet mellan bolaget och föreningen
ansetts böra ändras. Här åsyftas bestämmelserna rörande utrustningen
för filmupptagning och invetarierna för filmlaboratoriverksamhet.
Denna materiel tillhör för närvarande föreningen och uthyres till bolaget på
villkor, som angivas i ett mellan bolaget och föreningen träffat avtal. På sätt
framgår av de sakkunnigas tidigare utlåtande har detta avtal, särskilt beträffande
däri förekommande bestämmelser örn lösningsrätt till materielen, givit
anledning till anmärkning. För ernående av en tillfredsställande lösning av
hithörande frågor har föreslagits, att materielen skulle övertagas av bolaget
efter värdering.
De sakkunniga ha emellertid ansett de organisatoriska förändringarna icke
kunna inskränkas till vad sålunda angivits. Med hänsyn till förutsatt ökning
av filmverksamheten hava de sakkunniga funnit en förstärkning av den militära
personal, på vilken det ankommer att leda verksamheten, påkallad. I sådant
hänseende hava de sakkunniga med hänsynstagande till filmernas antagliga
fördelning mellan försvarsgrenarna föreslagit inrättandet av en befattning
som filmofficer i någon av lönegraderna Oa 3—Oa 4 inom envar av försvarsgrenarna.
Härtill skulle komma för arméns del två befattningar i någon av
lönegraderna Oa 2—Oa 3 samt för marinens del en befattning i någon av sistnämnda
lönegrader.
I fråga örn den centrala organisationen av den militära filmverksamheten
har departementschefen anfört följande.
Den militära filmverksamheten företer i sin nuvarande form en för statlig
drift egenartad organisation, bestående av ett privatägt bolag för produktion
och en halvstatlig förening för produktionsledning och distribution.
Denna organisationsform torde få ses mot bakgrunden av att verksamheten
i början omfattats med ett förhållandevis ringa intresse från statsmakternas
och de militära myndigheternas sida. Filmen såsom hjälpmedel i den
militära undervisningen har länge betraktats som ett experiment och dess
utveckling har därigenom kommit att lång tid få fortgå utan fastare ingripande
från statens eller de militära myndigheternas sida. Sedan numera relativt
betydande anslagsbelopp anvisas för ändamålet, synes tiden vara inne
att tillrättalägga verksamhetens organisation.
Det kunde ifrågasättas örn icke hela ifrågavarande verksamhet — såväl produktion
som distribution av film för militära ändamål — borde omhändertagas
av staten. Det synes mig icke råda något tvivel örn att en dylik anordning
skulle medföra fördelar såtillvida att man härigenom kunde ernå en
efter klara linjer uppbyggd enhetlig organisation. I de sakkunnigas utlåtande
ha anförts olika skäl mot en dylik anordning. Av dessa skäl synas mig de
av ekonomisk art mest vägande. Det har sålunda beräknats, att en verksamhet
Statsutskottets utlåtande nr 4.
119
i helt militär regi skulle innebära en engångskostnad av 87 000 kronor och
en merkostnad i förhållande till nuvarande organisation av omkring 135 000
kronor om året. Sistnämnda belopp torde dock böra reduceras. Jämförelsen
mellan lönekostnaderna för den militära personalen enligt de olika alternativen
synes nämligen ha skett från olika utgångspunkter. Vid en härav
betingad ändring av kostnadsberäkningarna synes skillnaden i kostnadshänseende
nedgå till omkring 100 000 kronor örn året. Då denna merkostnad
synes mig förhållandevis betydande, anser jag mig icke böra nu förorda en
dylik mera genomgripande omläggning av verksamheten. Tills vidare synas
strävandena böra inriktas på att avhjälpa de brister i organisationen som en
tidigare verkställd granskning av verksamheten ådagalagt.
De sakkunnigas förslag innebär såtillvida väsentliga fördelar i förhållande
till vad hittills gällt, att förslagets genomförande möjliggör effektivare kontroll
över användningen av de medel som anvisas för verksamheten och undanröjer
de möjligheter till ekonomiskt utnyttjande av verksamheten som en obegränsad
utdelning på aktierna i det privatägda bolaget hittills öppnat. Däremot
kan ett genomförande av sakkunnigförslaget knappast anses medföra
den stadga i den militära ledningen av verksamheten som bör eftersträvas.
Det synes icke helt tillfredsställande, att samordnandet av verksamheten de
olika försvarsgrenarna emellan såsom hittills varit fallet sker genom det halvstatliga
organ som föreningen utgör. De skäl som överbefälhavaren anfört för
anstånd med en organisationsändring i förevarande avseende synas mig emellertid
vara bärande.
Under hänvisning till vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att
den militära filmverksamheten tills vidare bedrives i sin nuvarande organisation
dock med jämkningar i huvudsaklig överensstämmelse med vad av de sakkunniga
förordats.
Då det synts departementschefen, att hinder icke böra uppställas för försvarsgrenscheferna
att vid beställning av filmer anlita annat företag än föreningen
eller bolaget, har departementschfen funnit sig böra tillstyrka de
sakkunnigas förslag, att medel till undervisningsfilm i fortsättningen skola
av civilförvaltningen disponeras för utbetalning till försvarsgrenscheferna,
att av dem användas för avsedda ändamål. Åt civilförvaltningen synes böra
inrymmas befogenhet att fastställa bestämmelser för föreningens bokföring.
Såvitt gäller filmverksamheten vid truppförbanden ha de sakkunniga framhållit,
att den nuvarande tillgången till projektionsapparatur icke täcker behovet.
Anskaffning av dylik apparatur i erforderlig omfattning skulle draga
en kostnad av 340 000 kronor. Av detta belopp ha emellertid i enlighet med
vad tidigare skett i fråga om dylika kostnader 100 000 kronor ansetts böra
bestridas av lägerkassorna. På statsverket skulle sålunda i detta hänseende
belöpa en kostnad av 240 000 kronor. I likhet med vad de sakkunniga föreslagit
och chefen för armén tillstyrkt har departementschefen ansett, att
denna materielanskaffning bör ske successivt med beaktande av angelägenhetsgraden
i de särskilda fallen. Medel för ändamålet hava synts departementschefen
böra utgå från försvarsgrenarnas anslag till undervisningsmateriel
i den mån dessa därtill lämna tillgång. Vid uppförandet av nya kasernetablissement
under de senaste åren har i den mån så varit möjligt beaktats
önskvärdheten av att för filmändamål erforderliga lokaler ställas till förfogande.
Departementschefen utgår från att de av de sakkunniga i detta hän
-
120
Statsutskottets utlåtande nr 4.
seende anförda synpunkterna skola även fortsättningsvis beaktas. De sakkunniga
hade därvid anfört, att varje truppförband borde förfoga över en
samlingslokal, rymmande förbandets hela personal, för biografändamål samt
att varje utbildningsenhet borde ha tillgång till ett lektionsrum, där bildband
kunde visas. Några av dessa lektionsrum borde förses med mörkläggningsanordningar
för att kunna begagnas även för filmförevisningar med smalfilmsapparat.
, ^.
Yad angår verksamhetens omfattning ha de sakkunniga såvitt gäller undervisningsfilm
föreslagit, att för den närmaste framtiden inspelningsverksamheten
hålles inom en kostnadsram av 175 000 kronor örn året. Härvid har
räknats med en årsproduktion av 35 filmer. Detta antal filmer motsvarar den
produktionskapacitet som ansetts möjlig med i det föregående beräknad tillgång
till inspelningsledare inom de olika försvarsgrenarna. Inspelnings- och
kopiekostnaderna ha uppskattats enligt de grunder som tillämpats vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår. Den angivna kostnaden överstiger
med 75 000 kronor det för innevarande budgetår för ändamålet upptagna anslagsbeloppet.
Vid beräkningen av anslaget till undervisningsfilm för innevarande
budgetår skedde en begränsning med hänsyn till den produktionskapacitet
som ansågs möjlig vid dåvarande tillgång till inspelningsledare. Vid
bifall till de sakkunnigas förslag i personalhänseende synes departementschefen
en inspelning av det i det föregående beräknade antalet av 35 filmer
visserligen i och för sig möjlig. Med hänsyn till belastningen på den i 1942
års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för försvaret har departementschefen
dock funnit sig böra förorda en begränsning av medelsanvisningen för
nästa budgetår till 155 000 kronor. Någon ändring i personalstaterna för försvarsväsendet
har vid bifall härtill icke ansetts vara erforderlig.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att chefen för flygvapnet
och flygförvaltningen hemställt, att ett belopp av 30 000 kronor måtte
ställas till flygvapnets förfogande för framställning av två utbildningsfilmer
i skjutning, vilka medel enligt framställningen borde bestridas av flygvapnets
reservationsanslag till övningar. Därvid har åberopats, att skjututbildning
enbart under flygning medför svårigheter samt dessutom är tidsödande och
förenad med stora kostnader på grund av den avsevärda flygtid,som erfordras
för att bibringa eleverna tillräckliga färdigheter. Vidare har framhållits, att
den största delen av kostnaderna hänför sig till experiment, vilka torde giva
en erfarenhet som sedermera kunde komma såväl flygvapnet som andra försvarsgrenar
till godo vid framställning av liknande utbildningsfilmer. Ehuru
medel för filmändamål i princip icke böra tagas i anspråk från andra anslag
å rikstaten än det till försvarsfilm anvisade, har departementschefen funnit
sig i förevarande fall böra tillstyrka, att kostnaderna få bestridas av flygvapnets
reservationsanslag till övningar i den mån detta därtill lämnar tillgång.
Därest riksdagen icke framställer erinran häremot, har departementschefen
för avsikt att framdeles föreslå Kungl. Majit att meddela beslut av
denna innebörd.
I fråga örn upplysnings- och propagandafilm ha de sakkunniga för nästa
Statsutskottets utlåtande nr 4.
121
budgetår föreslagit medelsanvisning med samma belopp som för innevarande
budgetår eller 40 000 kronor. I detta sammanhang ha de sakkunniga uttalat
att, såvitt gäller framställning av dylik film framdeles, återhållsamhet bör
iakttagas. Denna uppfattning har icke delats av chefen för försvarsstaben
och försvarets upplysningsutredning. Departementschefen har härutinnan
erinrat, att han i samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår
för försvarsfilm uttalade tvekan huruvida efter ett fredsslut en produktion av
berörda omfattning kunde antagas bliva erforderlig men att han med hänsyn
till rådande beredskapsläge funnit sig kunna tillstyrka, att för innevarande
budgetår kostnaderna för ändamålet beräknades med utgångspunkt från en
produktion av den angivna omfattningen. Under hänvisning till detta uttalande
har departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att utgifterna för
militär upplysnings- och propagandafilm jämväl för nästa budgetår beräknas
till 40 000 kronor. Huruvida för tiden därefter en motsvarande medelsanvisning
bör ske torde enligt departementschefen få bli beroende på ställningstagandet
till det förslag, som avgives av upplysningsutredningen.
Det belopp av 5 000 kronor som för innevarande budgetår ställts till marinförvaltningens
förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande
och underhåll av filmdepåer, har synts departementschefen böra för
nästkommande budgetår bortfalla. Det har synts departementschefen icke
klarlagt, att särskilda medel för sådant ändamål böra anvisas vid marinen.
Därest det efter närmare prövning befinnes erforderligt att upptaga medel
för ändamålet, torde enligt departementschefen kostnaderna få bestridas inom
ramen för förevarande anslag.
Mot de sakkunnigas av försvarsstabschefen tillstyrkta förslag om indragande
av de två befattningarna som stabsfotograf i lönegraden MEo 15 vid
försvarsstaben har departementschefen icke haft något att erinra.
Förevarande anslag skulle sålunda för nästa budgetår uppgå till
(155 000 + 40 000 =) 195 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
50 000 kronor.
För filmverksamhetens inom försvarsväsendet ordnande i fortsättningen
hava, såsom av propositionen framgår, framlagts alternativa förslag innebärande
antingen att verksamheten helt inordnas i den militära organisationen eller att
den hittillsvarande verksamheten i huvudsak bibehålies dock med vissa jämkningar.
Utskottet har vid övervägande av denna fråga ansett sig särskilt av
ekonomiska skäl böra förorda den lösning, som innefattas i sistnämnda alternativ.
Utskottet ansluter sig alltså härvid till de sakkunnigas av departementschefen
tillstyrkta förslag. De åtgärder från statens sida i kontrollsyfte
ävensom de förändringar i det inbördes förhållandet mellan Aktiebolaget
Kinematografiska anstalten och föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm, som
förutsatts i detta förslag, synas utskottet innebära påtagliga fördelar i förhållande
till vad som hittills gällt, varför utskottet tillstyrker förslagen härutinnan.
Yad beträffar organisationen i övrigt och vad departementschefen i sam -
Utskottet.
122
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
band därmed föreslagit finner utskottet sig kunna till alla delar tillstyrka.
Detsamma gäller den verkställda beräkningen av anslaget för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 195 000 kronor.
174:o) Extra utgifter. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
182, s. 321), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
175:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 183, s. 321—323)
att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000
kronor.
Förevarande anslag har under de senaste budgetåren undergått en kraftig
ökning. Genom 1944 års ändring av 1927 års militärersättningsförordning utvidgades
förordningens tillämpningsområde såtillvida, att viss icke ständigt
tjänstgörande fast anställd personal erhöll rätt till ersättning enligt förordningen.
Därjämte höjdes det belopp, vartill den årliga arbetsförtjänsten för
värnpliktiga, som enligt vämpliktslagens bestämmelser genomgått s. k. fortsatt
tjänstgöring eller utbildning eller som tjänstgöra efter det kalenderår,
varunder de fyllt 28 år, skulle antagas uppgå vid bestämmandet av ersättning
enligt förordningen. Vidare hänfördes genom förordningen 1944:466
viss frivillig personal under 1927 års militärersättningsförordning. Härigenom
uppkommer givetvis viss kostnadsökning under anslaget, men densamma
torde vara svår att beräkna. Örn försvarsberedskap upprätthålles i avsevärd
utsträckning även under nästa budgetår, torde, framhåller departementschefen,
med hänsyn till den beslutade höjningen av dyrtidstilläggen kostnaderna,
inberäknat ersättningar till hemvärnsmän och fältartister samt övriga
frivilliga, kunna uppskattas till 9 000 000 kronor.
Enär från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond synes kunna
utgå bidrag med ett belopp av 110 000 kronor, har medelsbehovet under anslaget
uppskattats till i avrundat tal 8 900 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag, som givetvis måste
vara i hög grad approximativ, finner sig utskottet kunna tillstyrka, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
123
176:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—1919 års världskrig. I enlighet nied Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 184, s. 323 och 324), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en av den beräknade belastningen å anslaget
föranledd minskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig, för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kronor.
177:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten tili fast egendom.
På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 185, s. 324—326) och
med förmälan, att anslagsbeloppet är i hög grad approximativt beräknat, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkningar i
förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
178:o) Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet.
Beträffande Kungl. Majlis framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 186) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
179:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. Engångsanskaffning av
skärmbildsutrustningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 187,
s. 327—331) att för budgetåret 1945/46 anvisa
dels till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. ett anslag av
61 000 kronor,
dels ock till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar m. m. ett reservationsanslag
av 104 000 kronor.
Med stöd av de erfarenheter, som vunnits under tiden för den förstärkta
försvarsberedskapen, har försvarets sjukvårdsförvaltning hemställt om medel
för en med tanke på fredsförhållandena planerad organisation för skärmbildsfotografering.
Enligt denna organisation skulle arbetet med granskningen
av filmen bedrivas vid en för hela landet gemensam central i Stockholm.
Fotograferingsförfarandet och skötseln av instrumentariet skulle anförtros åt
härför utbildade sköterskor, respektive röntgenteknici. Ledningen av organisationen
borde anförtros åt en fackkunnig läkare, knuten till sjukvårdsförvaltningen.
Denne läkare borde vara föreståndare för granskningscentralen och
biträdas av en läkare och två kvinnliga biträden. För nästa budgetår har föreslagits
en försöksverksamhet enligt i huvudsak följande linjer. Till inskrivningarna
skulle beordras en patrull om en röntgentekniker och en skärmbilds
-
124
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet■
sköterska under sammanlagt omkring 60 dagar för tjänstgöring vid vart och ett
av sju inskrivningsområden. För undersökningar av till värnpliktstjänstgöring
nyinryckande värnpliktiga skulle beordras 21 patruller, sammansatta på ovan
angivet sätt för tjänstgöring under omkring 14 dagar var.
Det är bär i första hand fråga örn, framhåller departementschefen, att bereda
ämbetsverket möjlighet att även efter beredskapens avveckling fullfölja den nu
sedan flera år bedrivna betydelsefulla verksamheten på detta område. Därjämte
syftar förslaget till ett med hänsyn till smittofaran önskvärt hastigare
genomförande av undersökningarna vid förbanden, varigenom personal med
tuberkulösa lungförändringar — i många fall förut ej kända — snabbt skall
kunna avskiljas från militärtjänst. Den föreslagna organisationen skulle
möjliggöra undersökning av all nyinryckt personal inom kort tid efter inryckningen.
Under förutsättning, att lastbil kan anlitas för transport av utrustningen,
skulle undersökningen av samtliga inryckande kunna medhinnas
på omkring 7 dagar. Även vid vissa inskrivningsförrättningar skulle skärmbildsfotografering
försöksvis äga rum. Granskningen av exponerad film
jämte arkivering av densamma skulle ske centralt i Stockholm under ledning
av en läkare, som även skulle inom sjukvårdsförvaltningen handlägga förekommande
röntgenfrågor. Genom tillfällig förstärkning av granskningspersonalen
i samband med de större inryckningarna skulle denna granskning i
varje särskilt fall kunna slutföras på några få dagar.
De årskostnader, om vilka i detta sammanhang är fråga, hava beräknats
till sammanlagt 61000 kronor. Engångskostnaderna skulle belöpa sig till
104 000 kronor.
Departementschefen har uttalat, att ur försvarets speciella synpunkter förslagets
huvudvikt ligger vid möjligheten att snabbt undanröja smittorisken
vid de militära förläggningarna. Med hänsyn till såväl den enskildes som
det allmännas intressen är det därjämte självfallet av stor betydelse, att möjlighet
yppas att på ett tidigt stadium bereda den sjuke vård. Departementschefen
har även framhållit, att möjligheten av att genomföra ur den allmänna
tuberkulosvårdens synpunkt önskvärda, mera omfattande skärmbildsundersökningar
torde i avsevärd mån ökas, om anknytning sker till en tidpunkt,
då — såsom vid inryckning eller inskrivning — ett stort antal av
de personer, som skola undersökas, finnas samlade på en plats. I betraktande
härav har departementschefen funnit sig böra i huvudsak giva sin anslutning
till sjukvårdsförvaltningens förslag.
Med hänsyn till betydelsen ur folkhälsans synpunkt av de sedan flera år
bedrivna skärmbildsundersökningarna av militär personal finner sig utskottet
böra tillstyrka, att ifrågavarande verksamhet fullföljes efter beredskapens
upphörande i huvudsaklig överensstämmelse med den vidgade organisation
för skärmbildsfotografering, som det föreliggande förslaget innefattar. Beräkningen
av de års- och engångskostnader, varom i detta sammanhang är fråga,
synes utskottet kunna godtagas.
Utskottet får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
125
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. ett anslag
av 61 000 kronor;
b) till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar m. m.
ett reservationsanslag av 104 000 kronor.
180:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 188) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
181:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av
Kungl. Majit gjord framställning (punkt 189, s. 332) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
182:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Majits framställningar
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 190 och 191) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 8 maj 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Mannerskantz, Heiding, Carlström,
Gustaf Iwar Anderson, Gillström, Berling, Johan Eric Ericson, Gustav
Emil Andersson, Näsström, Sundberg och Albertsson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson
i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Mårtensson, Holmström, Lindholm,
Onsjö, Boman i Kieryd och Petterson i Degerfors.