Statsutskottets utlåtande nr ''243.

1

Nr 243.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1945/46 till civilförsvaret.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 227)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor till civilförsvaret.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 320, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 maj 1945, föreslagit
riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat
för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels för budgetåret 1945/46 anvisa till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 838 000 kronor, till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 236 000 kronor, till Civilförsvaret: Utbildning vid
statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna, ett
förslagsanslag av 100 000 kronor, till Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet
ett anslag av 126 500 kronor, till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet
ett förslagsanslag av 165 000 kronor, till Civilförsvaret: Engångsanskaffning
av materiel m. m. ett reservationsanslag av 100 kronor, till Civilförsvaret:
Anskaffning av viss förbrukningsmateriel ett förslagsanslag av 220 000
kronor, till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. ett förslagsanslag
av 150 000 kronor, till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande
av allmänna skyddsrum m. m. ett reservationsanslag av 600 000 kronor,
till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor, till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
till kostnaderna för vissa arvoden m. m. ett förslagsanslag av 300 000 kronor,
till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m. ett förslagsanslag
av 1 050 000 kronor, till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för
anordningar och materiel m. m. ett förslagsanslag av 200 000 kronor och
till Civilförsvaret: Kostnader för avveckling av civilförsvarsberedskapen ett
förslagsanslag av 50 000 kronor, tillhopa 4 035 700 kronor, dels ock i enlighet
med vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts vid behandlingen av anslaget till
Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. befria bryggeriarbetaren
Simon Svensson i Vrigstad från honom åvilande skadeståndsskyldighel
till staten i anledning av förstört träullsparti.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 243—244.

i

2

Statsutskottets utlåtande nr 243.

I skrivelse den 14 mars 1945 har civilförsvarsstyrelsen framlagt beräkningar
angående medelsbehovet för budgetåret 1945/46. En sammanställning härav
giver vid handen, att detta medelsbehov av styrelsen uppskattats till ett sammanlagt
anslagsbelopp av 7 076 600 kronor.

Häröver hava utlåtanden avgivits den 28 mars 1945 av statskontoret och
den 9 april 1945 av allmänna lönenämnclen. Statskontoret har därvid utlåtit
sig endast såvitt beräkningarna avse styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.
Från lönenämndens sida har utlåtandet avsett allenast löneställningen
för vissa befattningar inom styrelsen.

Civilförsvarsstyrelsen har vidare i skrivelse den 10 maj 1945 gjort framställning
i fråga om de i det följande upptagna anslagen till Civilförsvaret:
Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m. och tilt Civilförsvaret:
Kostnader för avveckling av civilförsvarsberedskapen. Det av styrelsen
i detta sammanhang anmälda ytterligare medelsbehovet uppgår till
350 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.

Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.

Under det för budgetåret 1944/45 anvisade förslagsanslaget till Civilförsvaret
har 1944 års riksdag fastställt ett delanslag till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
å förslagsvis 740 000 kronor. Riksdagen uttalade tillika, att den maximala
summan av styrelsens samtliga avlöningskostnader under nämnda budgetår
borde begränsas till en så stor del av det belopp å 740 000 kronor som svarade
mot den tid, varunder styrelsen vore organiserad under budgetåret, jämförd
med hela budgetåret.

Den 14 september 1944 förordnade Kungl. Maj:t, att civilförsvarsstyrelsens
verksamhet skulle taga sin början den 1 oktober 1944, samt fastställde av riksdagen
godkänd avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas under tiden den 1
oktober 1944—den 30 juni 1945. Avlöningsstaten lyder å 555 000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 14 mars 1945 har civilförsvarsstyrelsen hemställt
om bland andra följande personalförstärkningar och löneförbättringar
för budgetåret 1945/46.

Administrativ-kamerala byrån (första byrån). Byrån är organiserad på två
sektioner, en administrativ och en kameral. Administrativa sektionen förestås
av en förste byråsekreterare med årsarvode 11 880 kronor. Styrelsen föreslår
att nämnda befattning förändras till en extra ordinarie befattning i lönegrad
Eo 26. Vidare föreslås att registratorstjänsten, som nu är upptagen i lönegrad
Ex 11, göres till extra ordinarie i lönegraden 11. Kamerala sektionen förestås
av en förste byråinspektör med årsarvode 10 680 kronor. Styrelsen föreslår
att nämnda tjänst placeras å extra ordinarie stat i lönegrad Eo 26 samt be -

Statsutskottets utlåtande nr 243.

3

lecknas byraintendent. En av de å sektionen befintliga assistentbetättningarna,
förenade med årsarvode, borde omändras till en extra ordinarie assistenttjänst
i lägst lönegraden Eo 21.

Organisalionsbyrän (andra byrån). Styrelsen föreslår, att årsarvodet till den
till byrån knutna förste byråsekreterartjänsten höjes från nuvarande 11 000
kronor till 11 880 kronor.

Utbildnings- och övningsbyrån (tredje byrån). Styrelsen föreslår, att å byrån
inrättas en befattning som förste byråinspektör med uppgift att behandla
verkskyddsärenden. Arvodet till den förste byråinspektören skulle utgå med
10 800 kronor. Då denna befattning tillkomme, kunde arvodet till byråinspeklöien
a byrån nedsättas till 9 600 kronor för år. Vidare föreslås, att assistentarvodet
å 4 800 kronor utgår och att i stället medel under anslagsposten till
kostnader för övrig icke-ordinarie personal beräknas för en extra ordinarie
kanslibiträdestjänst i 7 lönegraden.

Sociala byrån (fjärde byrån). Styrelsen föreslår att en arvodesbefattning
som förste byråinspektör, vilken är chef för den ena av byråns två sektioner,
placeras å extra ordinarie stat i lönegraden 26. Ett amanuensarvode å 7 200
kronor föreslås höjt till 7 800 kronor.

Byggnadstekniska avdelningen. Enligt styrelsens förslag skola två arvodestjänster,
den ena såsom förste byråingenjör och den andra såsom byråingenjör,
göras extra ordinarie i 26 respektive 21 lönegraden. Styrelsen hemställer
också örn bemyndigande att såsom tillfällig sakkunnig för frågor rörande
projektilröjning anlita en assistent med ett årsarvode av åtminstone
7 800 kronor.

Riksbrandinspektörens avdelning. Ä avdelningen tjänstgöra, förutom riksbrandinspektören,
för närvarande tre assistenter med årsarvoden å högst 9 000,
/ 500 respektive 7 320 kronor. I skrivelse till chefen för civilförsvarsstyrelsen
har riksbrandinspektören föreslagit följande befattningar å avdelningen: en
förste byråingenjör i Eo 26 samt två assistenter, envar med ett årsarvode av
9 000 kronor. Styrelsen föreslår för sin del, att en befattning som förste byråingenjör
i lönegraden Eo 24 inrättas samt att arvodet för den ena av de två
andra assistentbefattningarna höjes till 8 400 kronor för år. Därest sistnämnda
höjning företoges, kunde det andra assistentarvodet nedsättas till 7 200 kronor
för år.

Bevakningsavdelningen. Här töreslar styrelsen inrättande av två assistentbefattningar
med årsarvoden å högst 8 400 respektive 7 800 kronor, varvid den
lörstnämnda avses för civilförsvarets ordningstjänst. Vidare borde biträdespersonalen
utgöras av en kansliskrivare med årsarvode å högst 5 400 kronor
ävensom två kontorsbiträden i lönegrad Ex 4 och ett skrivbiträde i lönegrad
Ex 2.

Slutligen föreslår civilförsvarsstyrelsen att till styrelsen knytas sammanlagt
högst tre representanter för press, film och radio. Härom
an föres följande.

4

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Dessa representanter skola överlägga med styrelsen i hithörande frågor rörande
civilförsvaret, lämna råd och anvisningar i dylika ämnen samt vara sambandsmän,
envar för sitt område. Icke minst under fredsförhållanden torde
det vara av stor vikt, att ett fruktbärande samarbete med pressen m. m. kommer
till stånd. Styrelsen är därför mycket angelägen om att en sådan ordning,
som här avses, kan förverkligas. För ändamålet torde böra beräknas ett belopp
om sammanlagt 1 500 kronor för år.

Beträffande styrelsens ifrågavarande förslag hava reservationer anförts av
fast anställde sakkunnigen Johnsson, riksbrandinspektören Lundgren och bevakningsinspektören
Thulin.

Föredragande statsrådet Erlander har för egen del anfört följande.

Under arbetet med tillskapandet av vårt nuvarande civilförsvar har i skilda
sammanhang framhållits, att civilförsvarets organisation måste
begränsas under en kommande fredsperiod. Samtidigt har emellertid förutsatts,
att organisationen skulle vara så elastisk, att den kunde anpassas efter det
utrikespolitiska läget. Med avseende å civilförsvarets centrala ledning uttalades,
att det centrala verk, som tillkommit i form av civilförsvarsstyrelsen, endast
vore av provisorisk karaktär samt att denna myndighet borde erhålla en mera
stadigvarande form, först när under fredliga förhållanden frågan bättre kunde
överblickas.

Civilförsvarsstyrelsens förslag till medelsanvisning för civilförsvaret för nästa
budgetår bär framlagts innan vapenstilleståndet i Europa slutits. I nuvarande
läge anser jag mig icke kunna i någon större omfattning tillmötesgå önskemålen
örn utökning eller annan förstärkning av styrelsens organisation. Jag
förbiser härvidlag icke det behov av personalförstärkning, som redan nu föreligger
och kan komma att kvarstå eller till och med ytterligare skärpas under
den närmaste tiden på grund av styrelsens befattning med omhändertagande
av flyktingar och evakuerade. Detta utgör dock icke i och för sig skäl för en
förstärkning av den mera fasta personalen. Särskild personal torde nämligen
liksom hittills få anställas för fullgörande av sistnämnda arbetsuppgifter, och
jag utgår från att — såsom även styrelsen förutsatt — utgifterna för avlönande
av dylik personal även under nästa budgetår icke skola belasta styrelsens avlöningsanslag
utan ersättas i särskild ordning.

Vid behandlingen av propositionen angående anslag till civilförsvaret för
nu löpande budgetår förutsatte riksdagen (skrivelse nr 472/1944), att Kungl.
Maj:t skulle i samband med anslagsäskandena till civilförsvarsstyrelsen för
budgetåret 1945/46 för riksdagen framlägga icke blott en redogörelse för vidtagna
organisatoriska åtgärder beträffande civilförsvarsstyrelsen utan även ett
närmare utformat förslag till organisation av styrelsen. I det föregående har
jag lämnat en redogörelse för nu gällande organisation av styrelsen, vilken
fastställts av Kungl. Majit genom beslut den 14 september 1944. Såsom jag i
det följande kommer att närmare utveckla, har jag ansett mig böra föreslå
vissa smärre ändringar i denna organisation. Emellertid ser jag mig icke i
stånd att nu kunna tillmötesgå riksdagens begäran om ett närmare utformat
organisationsförslag. Ett flertal omständigheter ha härvid spelat in. Erfarenheterna
under den korta tid som förflutit, sedan civilförsvarsstyrelsen den 1
december 1944 trädde i avsedd funktion, ha icke varit tillräckliga för att kunna
läggas till grund för ett detaljerat organisationsförslag. Styrelsens för närvarande
onormalt stora arbetsbörda med genomförandet av den nya civilförsvarsorganisationen
och omhändertagandet av flyktingar har även lagt hinder i

Statsutskottets utlåtande nr 243.

5

vägen härför. Härtill kommer, alt uppbyggandet av styrelsens fredsorganisation
synes böra ske med beaktande av de erfarenheter, som i de krigförande
länderna vunnits beträffande civilförsvarets centrala ledning. Mera ingående
kunskap härom har ännu icke stått att erhålla. Med hänsyn till vad sålunda
anförts torde i fråga om civilförsvarsstyrelsens organisation för närvarande en
avvaktande hållning böra intagas. I samband med anslagsäskandena för budgetåret
1946/47 torde ett mera definitivt förslag till organisation av styrelsen
kunna framläggas.

Vissa organisationsändringar kunna redan nu angivas såsom möjliga och
lämpliga. Från och med ingången av nästföljande budgetår torde sålunda byggnadstekniska
avdelningen böra förändras till en teknisk byrå. Vidare synes i
enlighet med civilförsvarsstyrelsens förslag undanförselavdelningen böra från
och med den 1 oktober 1945 upphöra att vara en självständig avdelning. Den
bör därefter ingå i någon av de redan befintliga byråerna. Lämpligt synes
vidare vara, att från budgetårets ingång, utan att antalet befattningshavare
hos styrelsen därigenom ökas, en särskild generaldirektörens avdelning inrättas
med uppgift bland annat att utöva viss inspekterande verksamhet samt
att samla och bearbeta i utlandet gjorda erfarenheter på civilförsvarets område.
Slutligen finner jag behov av två fast anställda sakkunniga icke föreligga efter
utgången av budgetåret 1944/45. Jag erinrar härutinnan örn vad riksdagen uttalade
vid fjolårets behandling av civilförsvarsorganisationen (skrivelse 472/1944
sid. 4). — Jag räknar sålunda tills vidare med fem byråer och, från den 1 oktober
1945, tre avdelningar, av vilka jag i det följande kommer att närmare
beröra bevakningsavdelningen och generaldirektörens avdelning. I den mån
särskilda förhållanden kunna föranleda behov av jämkning i den angivna organisationen,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga dylik jämkning.

I kungörelse denna dag förordnar Kungl. Maj:t, att rådande civilförsvarsberedskap
skall från och med den 1 juni 1945 äga tillämpning allenast beträffande
civilförsvarets flyktingverksamhet. Under loppet av nästa budgetår torde
civilförsvarsberedskapen kunna i sin helhet avvecklas. För civilförsvarsstyrelsens
del torde detta komma att innebära viss begränsning av arbetsuppgifterna.
Uppenbart är att de beskärningar eller kostnadsförbilligande förändringar av
organisationen, som med hänsyn härtill kunna visa sig möjliga under budgetåret
1945/46, skola vidtagas.

Såsom i det föregående framhållits vid redogörelsen för bevakningsavdelningens
organisation och arbetsuppgifter, handläggas för närvarande på denna
avdelning industriskyddsfrågor beträffande civila anläggningar. Avdelningen
står under ledning av bevakningsinspektören, som till sitt förfogande bar en
förste assistent, tillika biträdande bevakningsinspektor. I anledning av chefens
för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsens likaledes tidigare berörda skrivelse
den 14 februari 1945 har Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet) den 20
april 1915 förordnat om slutlig avveckling av den hittillsvarande industriskyddsverksamheten
inom försvarsstaben, som avsett civila anläggningar. Enligt
vad jag under hand inhämtat avses det organ inom försvarsstaben, som handhar
hevakningsfrågor för militära anläggningar, skola från och med den 1 juli
1945 lokalt samordnas med civilförsvarsstyrelsens bevakningsavdelning. Då
härigenom ett utbyte av rön oell erfarenheter mellan organ för den militära
och den civila industriskyddsverksamheten kan åvägabringas, synes en sådan
anordning lämplig. — Beträffande det av bevakningsinspektören framförda
förslaget örn överflyttande av ärenden, som beröra landstormspolisen, till
styrelsens bevakningsavdelning inser jag viii, att nu rådande uppdelning av
ifrågavarande ärenden under vissa förhållanden är mindre tillfredsställande.

6

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Jag är dock ej beredd att för närvarande mot styrelsens uttalande genomföra
den av bevakningsinspektören förordade anordningen. — Ej heller i övrigt
anser jag mig böra tillstyrka någon ändring av organisatorisk art i enlighet
med bevakningsinspektörens förslag. Till frågan örn löneförstärkning för en
av befattningshavarna å avdelningen återkommer jag i det följande.

Den ifrågasatta generaldirektörens avdelning bör, såsom förut antytts,
utgöra en inspektionsdetalj inom styrelsen. På dess lott bör vidare komma
att inhämta erfarenheter av civilförsvarsorganisation och civilförsvarsverksamhet
i utlandet samt att verka för dessa erfarenheters omsättande i praktiken.
Vissa ärenden, som äro gemensamma för flera byråer, ärenden angående
större civilförsvarsövningar och ärenden, som generaldirektören förbehåller
sig att föredraga, äro också av det slag, att de böra hänföras till
denna avdelning. Slutligen synes hit böra hänföras viss verksamhet beträffande
styrelsens bibliotek, redaktion för tjänstemeddelanden samt kontakt
med press, film och radio, vartill jag återkommer i det följande.

Jag vill vidare här beröra frågan om avlöningar åt inkvarteringschefer
och biträdande inkvarteringschefer. Styrelsens förslag att kostnaderna för
avlöningar till dessa befattningshavare skola upptagas på länsstyrelsernas
avlöningsanslag kan jag icke ansluta mig till. Jag anser nämligen den omständigheten
att befattningshavarna i fråga förordnas av civilförsvarsstyrelsen
och att deras arvoden bestämmas av styrelsen efter av Kungl. Maj:t bestämda
grunder tala för alt ifrågavarande kostnader böra bestridas från
styrelsens avlöningsanslag.

Jag övergår nu att behandla civilförsvarsstyrelsens framställningar beträffande
de särskilda tjänsterna hos styrelsen. Framställningarna avse i
huvudsak dels ökning eller korrigering i vissa fall av nu utgående arvoden
till befattningshavarna, dels lönegradsplacering av ett antal arvodestjänster,
dels ock inrättande av nya tjänster. Jag tillåter mig upptaga dessa framställningar
i nu nämnd ordning.

Frågan örn storleken av vissa arvoden. Cheferna för administrativ-kamerala
byrån (första byrån) samt byggnadstekniska avdelningen
inneha som tidigare angivits byrådirektörs tjänsteställning, vardera med ett
arvode av 13 080 kronor per år. Styrelsen har nu föreslagit, att dessa befattningar
ändras till byråchefstjänster och att arvodena höjas till 14 040 kronor.
Första byrån är den största inom styrelsen. Den omfattar ett trettiotal befattningshavare,
varav mer än hälften får anses ha mera kvalificerade
arbetsuppgifter. Härtill komma för närvarande på samma byrå ytterligare
30 befattningshavare, som syssla enbart med flyktingärenden. Byggnadstekniska
avdelningen är vid sidan av sociala byrån den därnäst största. Avdelningen
räknar omkring 15 mera kvalificerade befattningshavare samt
biträdespersonal till ett antal av 5. Ärendena å byrån och avdelningen torde
vidare såsom styrelsen påpekat i stort antal vara av hög svårighetsgrad.
Med hänsyn till det anförda finner jag civilförsvarsstyrelsens förslag, att
befattningarna som chefer för ifrågavarande byrå och avdelning skola förändras
från byrådirektörs- till byråchefstjänster, vara motiverat och biträder
detsamma.

Vidare finner jag de av styrelsen anförda skälen för en höjning av vissa
arvoden åt ingenjörsutbildad personal å byggnadstekniska avdelningen
värda beaktande. Från styrelsens sida har icke klart framhållits, vilka befattningshavares
löner som avses skola höjas. Frågan härom torde även
från styrelsens sida bli föremål för omprövning vid det förhållandet, att

Statsutskottets utlåtande nr 243.

i

jag, såsom av det följande kommer att framgå, icke anser mig kunna till
någon del förorda styrelsens förslag om lönegradsplacering av vissa tjänster.
Jag vill därför förorda, att ett belopp, motsvarande den ungefärliga kostnaden
för berörda arvodesliöjningar, eller 6 000 kronor för nästa budgetår
beräknas för höjning av arvoden till tre eller fyra ingenjörsbefattningar.
Jag förutsätter härvid, att två av de sålunda förhöjda arvodena utnyttjas
för avlönande av högskoleutbildade ingenjörer.

I samband härmed upptager jag frågan om särskilt arvode till militärassistenten
hos styrelsen. Sådant arvode utgår till motsvarande befattningshavare
vid vissa andra centrala ämbetsverk. Med utgångspunkt från de förslag
rörande militära fyllnadsarvoden, som framlagts i propositionen nr 170
till innevarande års riksdag, föreslår jag, att ifrågavarande militärassistent
kommer i åtnjutande av ett arvode av 1 080 kronor per år från civilförsvarsstyrelsens
avlöningsanslag.

Från styrelsens sida har begärts viss personalförstärkning å bevakningsavdelningen.
Då emellertid en för avdelningen ursprungligen avsedd assistentbefattning,
som temporärt utnyttjats inom tredje byrån, numera återförts
till avdelningen, får avdelningens behov av arbetskraft anses vara
tillgodosett i skälig utsträckning. Med hänsyn till angelägenheten att erhålla
en tillräckligt kvalificerad innehavare av berörda befattning finner jag
mig böra föreslå, att arvodet för befattningen höjes från 6 000 till 7 800
kronor.

I övrigt har jag ansett mig icke kunna biträda styrelsens förslag om
arvodesökning.

Jag har intet att erinra mot att byråinspektörsbefattningen å organisationsbyråns
motorfordonsdetalj ändras till en befattning som förste byråinspektör
med oförändrat arvode av 10 800 kronor, och att den befattning
å undanförselavdelningen, som är avsedd för ärenden angående förstöring,
under nästa budgetår upptages som en förste byråingenjörsbefattning med
likaledes oförändrat arvode av 10 800 kronor. Styrelsen har föreslagit, att
viss sänkning av arvodena åt nuvarande förste byråingenjören och assistenten
å sistnämnda avdelning från 12 960 till 10 800 kronor respektive från 9 000
till 7 800 kronor kommer till stånd i samband med avdelningens uppgång i
organisationsbyrån den 1 oktober 1945. Jag biträder detta förslag. Emellertid
anser jag, att en indragning av sistnämnda assistentbefattning (med
arvode å 7 800 kronor) bör tagas under övervägande. Det torde ankomma
på Kungl. Maj:t att, när förhållandena så medgiva, besluta örn sistnämnda
befattnings indragning.

Frågan örn lönegradsplacering. Civil försvarsstyrelsen har
föreslagit, att i ett tiotal fall arvodesavlönade befattningshavare skola få placering
i extra ordinarie lönegrad. Det gäller i första hand två av byråcheferna,
som anses skola placeras i lönegraden Eo 30, vidare tre sektionschefer
och en förste byråingenjör i Eo 26, en assistent i Eo 24 samt en
assistent och en byråingenjör i Eo 21, varjämte registratorn föreslås få
övergå från Ex 11 till Eo 11. Jag är principiellt ense med styrelsen i dess
uppfattning örn det otillfredsställande i att arvodessystemet inom ett statligt
verk av icke utpräglad kriskaraktär användes i den omfaltning som nu
är fallet beträffande civilförsvarsstyrelsen. Likväl anser jag mig icke kunna
för närvarande lill någon del tillstyrka styrelsens förslag örn lönegradsplacering.
Detta är beroende av att enligt min mening frågan härom äger ett
sådant nödvändigt samband med frågan örn styrelsens definitiva organisa -

8

Statsutskottets utlåtande nr 243.

tion, att ett ställningstagande till dessa båda frågor måste ske i ett sammanhang.

Frågan örn inrättande av nya befattningar. Från civilförsvarsstyrelsens
sida har föreslagits inrättande av 12 nya tjänster. Sålunda
skulle pa första byrån inrättas en ny befattning, benämnd civilförsvarsredaktör,
med uppgift att ordna och handhava styrelsens bibliotek, att fortlöpande
följa litteraturen på civilförsvarets område, att vara redaktör för
styrelsens tjänstemeddelanden samt att upprätthålla kontakt med pressen,
radion och filmen. Jag anser, att sagda uppgifter är o av sådan art att de
böra av styrelsen särskilt uppmärksammas. Jag medger också att det i och
för sig kunde vara ändamålsenligt att ha en särskild tjänsteman för antydda
uppgifter. Särskilt torde en verksamhet som den förevarande ha
väsentlig betydelse för inhämtande av erfarenheter från krigshärjade länder.
Emellertid anser jag mig för närvarande icke böra föreslå inrättandet
av en särskild befattning för ändamålet. Jag förordar i stället, att ett visst
belopp, förslagsvis 5 000 kronor, beräknas att av styrelsen användas för de
med den föreslagna befattningen avsedda arbetsuppgifterna. Enligt min
mening bör fullgörandet av dessa arbetsuppgifter lämpligen knytas till generaldirektörens
avdelning.

Något särskilt belopp för arvoden åt representanter för press, film och
radio i enlighet med vad styrelsen föreslagit har jag icke räknat med.

Den av styrelsen begärda personalförstärkningen å tredje byrån i form
av ytterligare en tjänsteman för verkskyddsärenden kan jag — i motsats till
statskontoret — icke under nuvarande förhållanden tillstyrka. Det till nuvarande
byråinspektören utgående arvodet av 10 200 kronor bör sålunda
bibehållas.

Från styrelsens sida har begärts en utökning av antalet juristtjänster,
därvid framhållits att det varit en kännbar brist för styrelsen att dylika
tjänster icke funnits i tillräckligt antal. Antalet jurister, bortsett från den
enbart för flyktingverksamhet avsedda personalen, uppgår till 11, varav
emellertid 3 för närvarande äro fullt sysselsatta med arbetsuppgifter, sam
sammanhänga med flyktingverksamheten. Behovet av ytterligare befattningshavare
med juridisk utbildning synes mig dock icke vara av den
angelägenhetsgrad, att det motiverar bifall till styrelsens framställning.
Jag är sålunda icke beredd att tillstyrka inrättande av en byråsekreterartjänst
å sociala byrån eller en amanuensbefattning (jurist) å byggnadstekniska
avdelningen. Icke heller kan jag biträda förslaget örn två nya
befattningar som amanuens (Eo 15) och som assistent (årsarvode 6 600
kronor) å sociala byrån, av vilka den ena, enligt vad jag inhämtat, närmast
avsetts för en jurist. Någon ny juristbefattning (amanuens med årsarvode av
7 200 kronor) för generaldirektörens avdelning torde icke heller böra ifrågakomma.

Den begärda personalförstärkningen å byggnadstekniska avdelningen avser
förutom nämnda juristtjänst 3 ingenjörer, envar med ett årsarvode av
9 000 kronor, samt en assistent med ett årsarvode av 7 800 kronor. Av dessa
befattningshavare äro ingenjörerna och juristen avsedda för avarbetning
av förefintlig betydande balans i fråga om ärenden angående statsbidrag till
kommuner och enskilda för anordnande av skyddsrum samt assistenten för
ärenden rörande projektilröjning. Vägande skäl för viss personalförstärkning
anser jag föreligga. Vad angår projektilröjningsärenden synas dessa
vara av den betydenhet, att de böra tillkomma någon befattningshavare hos

Statsutskottets utlåtande nr 243.

9

styrelsen såsom en väsentlig arbetsuppgift. Av särskild vikt synes vara att
styrelsen söker inhämta erfarenheter på området från de krigförande länderna
och upprätthåller en nära kontakt med de projektilröjningsenheter,
vilka jag i det följande under anslaget till Civilförsvaret: Engångsanskaffning
av materiel föreslår skola upprättas. Jag förordar, att för angivna
ändamål ett belopp av 20 000 kronor beräknas under nästa budgetår. Jag
förutsätter härvid, att från styrelsens sida åtgärder vidtagas för avarbetande
snarast möjligt av på avdelningen förefintlig arbetsbalans.

Jag övergår härefter till en beräkning av avlöningskostnaderna
för civilförsvarsstyrelsen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i enlighet
med styrelsens förslag kunna upptagas med 59 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
bör beräknas med utgångspunkt från det belopp, som anvisats för nu löpande
budgetår. Till detta belopp, 453 000 kronor för helt budgetår räknat,
torde få läggas 65 000 kronor, utgörande de beräknade kostnaderna för inkvarteringschefer
och biträdande inkvarteringschefer, vilka kostnader enligt
vad jag tidigare anfört synas böra belasta civilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag
och lämpligen böra bestridas från förevarande anslagspost. Vidare
bör en ökning av anslaget ske för merkostnader, som uppkomma vid
ett bifall till mitt förslag om dels ökning av vissa arvoden, dels ock viss
personalförstärkning. Kostnaderna i sistnämnda del beräknar jag till
(11 000 + 25 000) 36 000 kronor. Å andra sidan bör avdrag göras med hänsyn
till att befattningarna såsom fast anställda sakkunniga föreslås indragna
ävensom att vissa arvoden å undanförselavdelningen förutsättas sänkta från
och med den 1 oktober 1945. Ett belopp av 5 000 kronor torde därför avdragas.
Ifrågavarande anslagspost beräknar jag sålunda för nästa budgetår
till 549 000 kronor.

Vidkommande slutligen anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal och till rörligt tillägg torde annan jämkning av de i gällande
avlöningsstat upptagna beloppen, 150 000 respektive 22 500 kronor, icke böra
vidtagas än den som betingas av att avlöningsstaten endast avser tre kvartal.
Jag beräknar således dessa anslagsposter till 200 000 respektive 30 000
kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för civilförsvarsstyrelsens personal
skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till
(59 000 + 549 000 + 200 000 + 30 000) 838 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.

För innevarande budgetår har till ändamålet beviljats ett delanslag av
förslagsvis 200 000 kronor.

Kungl. Maj:ts anslagsäskande för nästa budgetår innebär en höjning av
delposterna till reseersättningar och expenser med 17 000 respektive 25 000
kronor, varemot delposten till publikationstryck sänkts med 11 000 kronor.
Såsom en ny delpost upptagas 5 000 kronor till omkostnader för representanter
i militärbefä!sstaber. Ett av civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag örn
anvisande av 25 000 kronor till upplysningsverksamhet genom riksluftskyddsförbundet
eller annorledes har föredraganden, statsrådet Erlander,

Statsutskottets utlåtande nr 2A3.

förklarat sig ej benägen att för närvarande tillstyrka, ehuru föredraganden
vore ense nied styrelsen i dess uppfattning om betydelsen av riksluftskvddsförbundets
verksamhet i olika hänseenden.

Övriga anslag för civilförsvaret.

I anledning av vad föredragande statsrådet anförde i propositionen
270/1944 sid. 57 vid avhandlande av frågan om anslag lill materiel, anordningar
m. m. inom civilförsvaret har civilförsvarsstyrelsen i sina nu föreliggande
anslagsäskanden, såsom av det följande framgår, sökt åstadkomma
en sådan uppdelning å olika anslag, som ansluter till civilförsvarslagens bestämmelser.
Styrelsen har därvid sökt skilja mellan kostnader av engångsnatur
samt kostnader av löpande natur. Personal- och materielkostnader
ha som regel förts å skilda anslag. Vidare har styrelsen sökt genomföra en
åtskillnad i anslagshänseende mellan medel, som böra slå till civilförsvarsstyrelsens
förfogande, och medel, vilka böra disponeras av länsstyrelserna.

Föredragande statsrådet har funnit den av styrelsen föreslagna fördelningen
å olika anslag ändamålsenlig. Ehuru ett strikt genomförande av de angivna
principerna av praktiska skäl icke kunde ske, borde desamma tillämpas
i möjligaste mån.

1) Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,
anordnade av länsstyrelserna.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 15 juli 1944 fastställt stat för det
under förslagsanslaget till Civilförsvaret upptagna delanslaget till Utbildnings-
och försöksverksamhet, därvid upptagits en delpost å högst 100 000
kronor, varifrån skola bestridas kostnader för statens civilförsvarsskola, däri
inberäknat saväl den verksamhet, vilken bedrives centralt inom varje län i
länsstyrelsens regi, som resekostnads- och traktamentsersättningar till vissa
deltagare i ifrågavarande utbildning.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetar
till 125 000 kronor, varav 50 000 kronor till kostnader för civilförsvarsskolan
och 75 000 kronor till kostnader för utbildningskurser, anordnade av
länsstyrelserna.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Civilförsvarsstyrelsen har meddelat, att under tiden till och med den
31 december 1944 från omförmälda delpost å 100 000 kronor utbetalats endast
omkring en tredjedel, och att avsikten vore, att — sedan civilförsvarsorganisationen
numera börjat taga form i länen — under senare hälften
av nu löpande budgetar central utbildning skulle anordnas i proportionsvis
större omfattning än under budgetårets första hälft. Styrelsen har vidare
påpekat, att enligt kungörelsen den 2 februari 1945 (nr 24) angående om -

Statsutskottets utlåtande nr 243.

11

fattningen under år 1945 av civilförsvarsplikt för utbildnings- och övningsändamål
skyldigheten för civilförsvarspersonal att innevarande kalenderår
underkasta sig utbildning blivit så begränsad, att den centrala utbildningen
i regel icke kan inrymmas därinom. Den centrala utbildningen bomme därför
att till största delen få grundas på frivilligt deltagande.

Ett fullföljande av ifrågavarande utbildningsverksamhet synes i viss utsträckning
nödvändigt under nästkommande budgetår. Jag anser sålunda,
att civilförsvarschefer, tjänstegrenschefer och sådan annan befälspersonal
inom allmänna civilförsvaret, som icke lämpligen kan erhålla sin utbildning
inom ramen för den lokala utbildningen, verkskyddsledare vid större och
medelstora verkskydd, vissa instruktörer samt viss specialistpersonal böra
erhålla den centrala utbildning, som avses under förevarande anslag. Fortvaron
av denna utbildning synes mig särskilt av behovet påkallad med hänsyn
till lämpligheten att därvid delge civilförsvarets aktiva utövare i vårt
land de senaste rönen och erfarenheterna från arbetet på det civila försvarets
område i krigshärjade länder. Jag anser mig emellertid icke kunna
ansluta mig till den av styrelsen föreslagna höjningen av förevarande anslag
och får därför föreslå att för nästa budgetår anvisas samma belopp
som innevarande budgetår, eller 100 000 kronor. Anslaget bör vara av förslagsanslags
natur.

2) Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbiindet.

Den 15 juli 1944 anvisade Kungl. Maj:t för budgetåret 1944/45 till Civilförsvaret:
Bidrag till riksluftskyddsförbiindet ett delanslag av högst 80 000
kronor.

Riksluftskyddsförbiindet har i en skrivelse den 7 oktober 1944 hemställt
örn statsbidrag för budgetåret 1945/46. Civilförsvarsstyrelsen har i sin nu
föreliggande framställning om anslag för sistnämnda budgetår även utlåtit
sig över förbundets skrivelse.

För riksluftskyddsförbundets centrala verksamhet med undantag
av upplysning och propaganda beräknar förbundet en årskostnad av
113 000 kronor, varav i statsbidrag begäres 53 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen
anser sig böra tillstyrka statsbidrag med samma belopp, som beviljats
för innevarande budgetår, eller 50 000 kronor.

Till länsförbundens verksamhet har riksluftskyddsförbiindet
för nästa budgetår begärt ett statsbidrag av 122 000 kronor. Styrelsen tillstyrker
för sin del ett belopp av 76 500 kronor.

Föredragande statsrådet anför följande.

Riksluftskyddsförbundets verksamhet i olika avseenden till förmån tor
civilförsvaret och det frivilliga arbetet härför ävensom förbundets biträde
vid utbildningen av hemskyddspersonal synes alltfort vara förtjänt av statsmakternas
stöd i den utsträckning omständigheterna medgiva. Jag räknar
den utbildning, som förbundet bedriver, som en synnerligen viktig faktor
i civilförsvarets tjänst, vare sig verksamheten pågår centralt för riket i dess
helhet eller av länsförbunden centralt inom länen. Det sagda torde ha sin
giltighet även under en efterkrigsperiod.

12

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Förbundet har i sin berörda skrivelse sagt sig kunna med säkerhet förutse,
att andra inkomster än statsbidrag, d. v. s. privata gåvor och bidrag, medlemsavgifter
m. m., icke längre vore att räkna med i någon större omfattning
sedan utbildningen av civilförsvarspersonal blivit en kommunens skyldighet.
Förbundets farhågor härutinnan må vara överdrivna. Viss hänsyn
till den av förbundet antydda utvecklingen synes emellertid böra föranleda
till ett välvilligt bedömande av föreliggande anslagsäskande. Jag får för
den skull föreslå, att till riksluftskyddsförbundets verksamhet anvisas ett
obetecknat anslag av (50 000 + 76 500) 126 500 kronor.

3) Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet.

1 den genom beslutet den 15 juli 1944 för användningen av delanslaget
Utbildnings- och försöksverksamhet fastställda staten har till kostnader för
civilförsvarsövningar (luftskyddsövningar) upptagits ett belopp av högst
150 000 kronor samt till kostnader för försöksverksamhet en delpost å högst
45 000 kronor.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.

Vidkommande övningsverksam heten må erinras att under tidigare
budgetår anvisats särskilda medel till luftskyddsövningar. Därjämte
ha medel ställts till statens utrymningskommissions förfogande för anordnande
av övningar inom den kommissionen underställda organisationen.
Behov av övningar i de hänseenden varom nu är fråga torde göra sig gällde
även under nästkommande budgetår, och det är enligt min mening
nödvändigt att fullfölja verksamheten i sådan utsträckning att därigenom
organisationens effektivitet upprätthålles och nya erfarenheter omsättas i
praktiken. Emot det av civilförsvarsstyrelsen föreslagna beloppet för ändamålet,
90 000 kronor, synes icke vara något att erinra.

Civilförsvarsstyrelsen har framhållit, att försöksverksamhet och
vetenskaplig forskningsverksamhet inom civilförsvaret är av
den allra största vikt och att särskilt under en kommande fredsperiod denna
verksamhet bör ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Jag är fullt införstådd
med styrelsens uppfattning härutinnan. För styrelsens egen försöksverksamhet
bör upptagas ett kostnadsbelopp av 20 000 kronor. Det för försvarets
forskningsanstalts verksamhet föreslagna beloppet är dubbelt så stort
som den för samma ändamål för innevarande år anvisade summan. Anstaltens
arbete berör ofta ämnen, som äro av betydelse för civilförsvaret.
Därjämte utför anstalten efter erhållna uppdrag särskilda undersökningar
för civilförsvaret. Det för denna verksamhet avsedda beloppet för innevarande
budgetår, 25 000 kronor, är uppenbarligen för litet, och jag anser mig
kunna förorda att ett belopp av 50 000 kronor anvisas för nämnda forskningsverksamhet.
Jag räknar med att berörda försöks- och forskningsverksamhet
från styrelsens sida inriktas därpå, att erfarenheter av teknisk och
arman art från det pågående kriget i största möjliga utsträckning utnyttjas
för civilförsvarets del i vårt land. -— Till angivna kostnader för gasskyddslaboratorier
bör upptagas det av styrelsen föreslagna beloppet 5 000 kronor.

Anslaget för övnings- och försöksverksamhet bör sålunda beräknas till
(90 000 -j- 20 000 -f- 50 000 -f- 5 000) 165 000 kronor. Detta anslag bör uppföras
såsom förslagsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 243.

13

4) Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel ni. m.

För innevarande budgetår har för ändamålet beviljats ett anslag av högst
1 305 700 kronor.

Civilförsvarslagens huvudbestämmelse rörande kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun återfinnes i lagens 47 § och innebär, att kommun i
allmänhet äger rätt till statsbidrag med 2Is av sina kostnader för civilförsvaret.
Denna bestämmelse gäller i princip även i fråga om anskaffning
av materiel, utrustning och annan egendom för civilförsvaret. Undantag
har dock gjorts beträffande materiel, utrustning och annan egendom, som
anskaffats eller kan förväntas komma att huvudsakligen användas för annat
ändamål än för civilförsvaret. I detta fall utgår intet statsbidrag. Anskaffar
kommun materiel för inkvartering och därmed sammanhängande uppgifter
av social natur, skall å andra sidan i princip utgå fullt statsbidrag, med rätt
likväl för Konungen att under vissa förhållanden bestämma statsbidraget
till endast 2ls.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller emellertid, att enligt uttalanden av såväl
hemortsförsvarssakkunniga som civilförsvarsutredningen staten bör under
vissa förhållanden utan kostnad för kommunerna tillhandahålla materiel,
utrustning och förnödenheter.

Styrelsen har, beträffande alarmeringsanläggningar, för nästa budgetår
beräknat en kostnad av 35 000 kronor för viss utrustning till telefonalarmering.
Därav avses 9 350 kronor för viss komplettering av utrustningen
beträffande ett antal telefonstationer, där telefonalarmering till allmänheten
installerats, nämligen Enskede, Göteborg (Masthugget), Hälsingborg, Karlskoga,
Limhamn, Malmö, Norrköping, Västerås och örebro. För nyanskaffning
av utrustning för telefonalarmering föreslås ett belopp av 21 800
kronor, avsett för några ur civilförsvarssynpunkt viktiga orter, som ännu
sakna dylik utrustning, nämligen Borlänge, Härnösand och Uddevalla. Vidare
borde visst belopp beräknas för oförutsedda kostnader för telefonalarmutrustningar.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Under förevarande anslag har civilförsvarsstyrelsen sammanfört kostnader
för anskaffande av sådan materiel för civilförsvaret, som tillhandahålles
av staten. Sådant tillhandahållande av civilförsvarsmateriel utan kostnad
för kommunerna torde böra ske särskilt i de fall, då central upphandling av
olika skäl befinnes lämplig. Det av styrelsen framförda förslaget att denna
skulle för ernående av en central upphandlings fördelar medverka även vid
sådan materielanskaffning, som åligger kommunerna och för vilken dessa
få vidkännas viss del av kostnaderna, synes mig värt att beakta. Detta kan
såsom styrelsen föreslår tänkas ske så att styrelsen föranstaltar örn marknadsundersökning
och uppgör förteckningar på leverantörer, vilka förteckningar
med angivande av priser m. m. tillställas kommunerna.

Alarmeringsanläggningar. Styrelsens förslag örn anslag för
installerande av reservanläggningar för tyfoner i Sundsvall och Härnösand

14

Statsutskottets utlåtande nr 243.

anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka. Däremot torde förslaget
om anslag för komplettering och nyinstallering av alarmeringsanläggningar
m. m. ^presentera ett aktuellt behov7, som skäligen bör upptagas i förevarande
sammanhang. Mot det av styrelsen för ändamålet föreslagna beoppets
storlek, 150 000 kronor, synes ej heller vara anledning till erinran.
Likaså tillstyrker jag ett belopp av 10 000 kronor för komplettering av förrådet
av reservdelar till larmaggregaten.

För komplettering av systemet för telefonalarmering i Enskede, Göteborg
(Masthugget) m. fl. orter har föreslagits en medelsanvisning av 9 350 kronor,
varjamte beräknats 21 800 kronor för nyanskaffning av telefonalarmeringsutrustning
i vissa städer, som sakna dylik utrustning, och 3 850 kronor för
vissa oförutsedda kostnader. Med hänsyn till telefonalarmeringens värde
ur civilförsvarssynpunkt biträder jag styrelsens förslag i denna del och
beraknar för ändamålet ett till 30 000 kronor jämkat belopp.
e.. I enj''»het med vad jag här föreslagit skulle för alarmeringsanläggningar
tor nästa budgetår behöva beräknas ett belopp av (150 000 + 10 000 +
30 000) 190 000 kronor.

I detta sammanhang vill jag för riksdagen anmäla följande förhållande.
Av det för budgetåret 1943/44 för Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar
beviljade reservationsanslaget å 342 500 kronor var ett belopp av 3 000
kronor avsett för installation av telefonalarmering i Saltsjöbaden. Genom
beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit emellertid i anledning av därom
gjord framställning bemyndigat luftskyddsinspektionen att av sistnämnda
belopp använda högst 1 500 kronor under budgetåret 1944/45 för komplettering
av telefonutrustning å Enskede telefonstation.

Gasskyddsmat eriel. Någon ytterligare anskaffning av gasmasker
torde i nuvarande läge icke böra äga rum. Ej heller anser jag mig nu böra
biträda styrelsens förslag om anskaffning av viss kvantitet s. k. gasskyddspapper.
I sistnämnda hänseende vill jag erinra om att en liknande framställning
avvisats i proposition den 4 januari 1944, nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 (s. 54—55).

Däremot anser jag mig böra biträda förslaget örn inköp av tätningsprovningsapparater,
med hänsyn till nödvändigheten av prövning av gasmasker,
då dessa legat flera år utan att komma till användning eller då de begagnats
vid övningar, underkastats reparation m. m. Apparaterna böra såsom styrelsen
föreslagit finnas dels vid styrelsens förråd i Stockholm, dels ock ute
i länen. I sistnämnda fall böra de placeras å orter, där under krig reparationscentraler
för gasskyddsmateriel kunna upprättas. Sålunda upptages
här ett belopp av 45 000 kronor för ändamålet.

Styrelsen har vidare föreslagit inköp av fem regenereringsaggregat att användas
till avlägsnande av stridsgas eller fuktighet från luftrenande filter i
skyddsrum ävensom från gasmaskbehållare. Av dessa aggregat avses ett
skola placeras vid styrelsens centralförråd och övriga fyra på lämpliga orter
ute i landet. Styrelsen har såsom skäl för inköp av aggregaten framhållit,
att filtren vid användningen av luftrenarna successivt förbrukas, om filtren
icke regenereras. I viss utsträckning bör styrelsens förslag bifallas. Det torde
enligt vad jag inhämtat vara tillräckligt att tills vidare anskaffa endast ett
aggregat utan att därvid kravet på ifrågavarande materiels vård eftersättes.
.lag förordar därför anskaffning av ett regenereringsaggregat för en kostnad
av 8 000 kronor. Detta aggregat torde lämpligen böra ha sin placering vid
styrelsens huvudförråd i Stockholm.

Statsutskottets utlåtande nr 243. 15

Jag föreslår alltså, att (45 000 + 8 000) 53 000 kronor avses för anskaffning
av gasskyddsmateriel under nästa budgetår.

Projektilröjning. Arbetet med oskadliggörande av icke briserade
bomber skulle under krig utgöra en viktig uppgift för civilförsvaret. För
fullgörande av denna uppgift har civilförsvarsstyrelsen bland annat ombesörjt
utbildning av sprängningspersonal. Därutöver har en instruktörskurs
för desarmeringspersonal, omfattande 40 elever, avhållits, varjämte ytterligare
en sådan kurs planeras till slutet av innevarande budgetår. Styrelsens
uppfattning är, att huvuddelen av projektilröjningsmanskapet bör utbildas i
sprängning. Desarmering synes främst behöva ske inom tättbebyggda orter,
där skadeverkningarna av sprängningsåtgärder kunna bli större än eljest.
Styrelsens förslag innebär, att 150 000 kronor anslås till utrustning åt 25
desarmeringsenheter, vardera omfattande 2 patruller. Dessa patruller skola
vara rörliga enheter. Enligt min mening synes viss utrustning av nu avsett
slag böra anskaffas och tillhandahållas av statsverket. Emellertid synes anskaffning
för närvarande icke böra ske i föreslagen omfattning. Jag anser,
att anskaffningen bör begränsas att avse endast en patrull per län, vilket
kommer att efter en kostnad av 3 000 kronor per patrull innebära en sammanlagd
utgift av 75 000 kronor. Jag föreslår, att detta belopp beräknas för
ändamålet.

Det av styrelsen föreslagna beloppet till täckande av utgifter, som väntas
uppkomma i samband med fastställandet av organisationsplanerna, synes
mig böra sänkas till hälften. Jag föreslår alltså, att för ändamålet upptages
ett belopp av 200 000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört böra kostnaderna under reservationsanslaget
Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. under
nästa budgetår beräknas till ett belopp av (190 000 + 53 000 + 75 000 +
200 000) 518 000 kronor. De å reservationsanslagen till Civilt luftskydd:
Gasskyddsutrustning, Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad
civilbefolkning m. m. samt Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter m. m. kvarstående, odisponerade medlen
å tillhopa 1 703 000 kronor, böra användas för täckande av nämnda
belopp å 518 000 kronor. Återstoden, d. v. s. (1 703 000 — 518 000) 1 185 000
kronor, bör till större delen överföras till anslaget Bidrag till kommuner för
anskaffande av materiel m. m. Jag föreslår alltså, att reservationsanslaget
Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. upptages med ett belopp
av 100 kronor samt att till detta anslag såsom reservation överföras
518 000 kronor från de tre äldre anslag, som i det föregående berörts.

I enlighet med vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit anser jag, att till ifrågavarande
anslag även böra överföras vid innevarande budgetårs slut eventuellt
kvarstående, för redan beslutade upphandlingar m. m. reserverade
belopp å följande anslag.

Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar.

Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning.

Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.

Utrustning av provisoriska förlossningshem under utrymning.

Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter
m. m.

Anskaffande av baracker för socialtjänsten m. m.

Vidare bör det belopp, som vid innevarande budgetårs slut eventuellt icke
utbetalats av de för detta budgetår under delanslaget till Engångsanskaff -

16

Statsutskottets utlåtande nr 2A3.

ning av materiel m. m. anvisade medlen, betraktas som reservation och överföras
till nästa budgetårs reservationsanslag med samma rubrik.

Eventuell behållning a det i det föregående omnämnda reservationsanslaget
till Civilt luftskydd: Anskaffande av viss röjningsmateriel synes däremot
icke böra överföras, då röjningsmateriel i framtiden icke torde böra tillhandahållas
av staten utan med rätt till statsbidrag anskaffas av kommunerna.
Angivna reservationsanslag synes i stället böra kvarstå även under
budgetåret 1945/46.

Slutligen vill jag i detta sammanhang anmäla följande förhållande för
riksdagen. Genom beslut den 15 juli 1944 anbefallde Kungl. Majit statskontoret
att disponera delanslaget Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel
m. m. för utbetalning till civilförsvarsstyrelsen, som ägde av nämnda
anslag använda, bland annat, högst 1 000 000 kronor för anskaffning av
släpkärror i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 270/1944
(s. 64) förordat förslag. Emellertid har Kungl. Majit genom beslut den
30 december 1944 — sedan civilförsvarsstyrelsen, med förmälan att släpkärrorna
och de för dem använda dragvagnarna skulle erhålla ökad användbarhet
örn s. k. häckar för dragvagnarna anskaffades, hemställt om medgivande
att inköpa visst antal häckar med anlitande av nämnda delanslag
'' '' bemyndigat civilförsvarsstyrelsen att av för anskaffning av släpkärror
avsedda medel använda högst 60 000 kronor för inköp av 1 000 häckar för
ifrågavarande dragvagnar.

5) Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.

För innevarande budgetår har till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
m. m. anvisats ett delanslag av, förslagsvis, 280 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför följande.

Mot styrelsens beräkningar av kostnaderna för tillhandahållande av angivna
utbildnings- och övningsmateriel har jag intet att erinra. I det föreslagna
beloppet härför, 200 000 kronor, ingå icke kostnaderna för undervisningsmateriel
vid statens civilförsvarsskola eller för utbildning och övning
vid gasskyddslaboratorier, vilka kostnader behandlas under andra anslag.
Kostnaden för viss gasskyddsmateriel bör även upptagas till det av
styrelsen föreslagna beloppet 20 000 kronor.

.lag får för den skull föreslå, att för anskaffning under nästa budgetår
av ifrågavarande förbrukningsmateriel anvisas ett förslagsanslag av
(200 000 + 20 000) 220 000 kronor.

6) Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m.

Civilförsvarsstyrelsen åberopar till en början civilförsvarslagens bestämmelser
om kommuns skyldighet att — utan rätt till statsbidrag — svara för
förvaring, underhåll och kontroll av materiel, utrustning och annan egendom,
som är avsedd för civilförsvaret (45 § 1 morn., jmfrt med 47 §
2 mom. d.). Emellertid ha, fortsätter styrelsen, vissa kostnader härvidlag
hittills bestritts av statsmedel. Detta synes böra betraktas så, att staten under
innevarande budgetår icke gör gällande den skyldighet, som enligt civilförsvarslagen
åvilar kommunerna. Enligt styrelsens mening bör emellertid i

Statsutskottets utlåtande nr 243.

17

vissa fail från och med nästkommande budgetår en ändring av kostnadsfördelningen
genomföras i anslutning till lagens föreskrifter. Sålunda bör
statsbidrag hädanefter ej utgå för exempelvis underhåll och reparation av
alarmeringsanläggningar, reparation av gasskyddsmateriel samt besiktning
och översyn av motorfordon. Beträffande de kostnader för förvaring, underhåll
och reparation av materiel, för vilka statsmedel enligt styrelsens mening
böra beviljas även i fortsättningen, anför styrelsen bland annat följande.

Kostnaderna för förvaring av den materiel, som är avsedd för internatförläggningar
för evakuerade, lia från och med den 1 december 1944 bestritts
från behållningen å det för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget
till Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga
utspisningsenheter m. m. Dessa förvaringskostnader beräknas under innevarande
budgetår komma att uppgå till cirka 55 000 kronor. Då under verksamheten
för omhändertagande av flyktingar ytterligare betydande mängder
av motsvarande förläggningsmateriel anskaffats, föreslår styrelsen, att
för samtliga förvaringskostnader ävensom de reparationskostnader, som
kunna uppstå för angivna materiel, beräknas ett belopp av 75 000 kronor
under nästa budgetår.

I detta sammanhang anmälas i propositionen följande två ärenden.

a) I Kalmar hade ett antal motorfordon med nyttjanderätt tagits i anspråk
för det allmänna luftskyddets räkning. Av dessa fordon, vilka stöde
under kontroll av luftskyddschefen i staden, förvarades två avregistrerade
bilar i ägarens garage. På grund av bristande tillsyn blevo dessa båda bilar
frostskadade under vintern 1942/43. I ansökning till Konungen hade luftskyddsnämnden
i staden hemställt om ersättning av statsmedel för de kostnader,
som uppstått vid reparation av bilarna, 1 086 kronor 57 öre.

b) Utrymningskommissionen förhyrde enligt kontrakt den 30 juni 1941
en bryggaren Viktor Svensson tillhörig vindslokal i Vrigstad för förvaring
av ett parti träull om 4 225 kg mot en årlig hyra av 10 kronor. Sedan träullen
vid eldsvåda förstörts, yrkade kommissionen i därefter anhängiggjort
mål skadeersättning mot den för brandens vållande åtalade bryggeriarbetaren
Simon Svensson, son till Viktor Svensson, med 919 kronor 60 öre, motsvarande
anskaffningsvärdet för den brunna träullen. Genom utslag i målet
den 4 juni 1943 dömdes Simon Svensson för det han uppsåtligen genom
vårdslöshet varit vållande till eldskadan att böta 25 dagsböter örn 1 krona
50 öre ävensom att till kronan utge ersättning med 919 kronor 60 öre. Utslaget
har icke inom laga tid överklagats. Simon Svensson, som icke anser
sig ha varit vållande till branden, har nu anhållit, att Kungl. Maj:t av nåd
måtte befria honom från sagda ersättningsskyldighet till kronan.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Under förevarande anslag sammanfattas sådana förvarings- oell underhållskostnader,
vilka skola helt bestridas av staten utan att förskotteras av
kommunerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 243—244. 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Den av civilförsvarsstyrelsen föreslagna ändringen i kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun i syfte att nå överensstämmelse med civilförsvarslagens
principer synes mig riktig.

Till hyror för förvaringslokaler för vissa styrelsen tillhöriga lager av
skyddsrumsdörrar och luftrenare synes böra utgå 3 550 kronor såsom styrelsen
föreslagit. Utgifterna för verksamheten vid civilförsvarsstyrelsens förråd
samt för översynen av alarmeringsanläggningarna ha upptagits till
20 000 kronor. Berörda förrådskostnader avse enligt vad jag inhämtat inköp
av diverse reparationsmateriel, såpa, talk, fett m. m. ävensom andra
utgifter än avlöningar för kontroll och tillsyn av materiel, som förvaras i
eller passerar nämnda förråd. Kostnaderna för översynen av alarmeringsanläggningarna
hänföra sig, såvitt nu är i fråga, huvudsakligast till inköp
av viss förbrukningsmateriel. Det för nämnda ändamål ifrågasatta beloppet
av 20 000 kronor anser jag mig böra tillstyrka. Icke heller har jag något
att erinra mot att ett lika stort belopp anvisas för kontroll och efterbesiktning
av gasskyddsmateriel. Jag tillåter mig härvid påpeka, att denna materiel
på grund av sin beskaffenhet fordrar särskilt noggrann vård och förorsakar
relativt stora underhållskostnader. Vidare böra beräknas dels
75 000 kronor för att täcka berörda förvarings- och reparationskostnader
beträffande internatförläggningsmateriel, dels ock 30 000 kronor till kostnader
för transport av luftskyddsmateriel.

Till förvaring och underhåll av viss materiel m. m. beräknas sålunda
(3 550 + 20 000 + 20 000 + 75 000 + 30 000) 148 550 kronor, vilket belopp,
avrundat till 150 000 kronor, jag föreslår skola anvisas såsom förslagsanslag
för nästkommande budgetår.

Vad härefter angår de i det föregående refererade ärendena må följande
anföras.

Vidkommande ansökningen örn ersättning till luftskyddschefen i Kalmar
för reparation av två bilar förhåller det sig uppenbarligen så, att frostskadorna
uppkommit till följd av bristande tillsyn från luftskvddschefens sida.
Enligt av luftskyddsinspektionen den 16 mars 1942 utfärdade föreskrifter
har det ålegat luftskyddschefen att på lämpligt sätt sörja för att avregistrerat
luftskyddsfordon städse befinner sig i kördugligt skick och därför
ägna förvaringen av detsamma särskild uppmärksamhet. Med hänsyn till
de särskilda omständigheterna i ärendet är det emellertid min avsikt att
därest riksdagen icke uttalar erinran däremot föreslå Kungl. Maj:t att av
statsmedel utgiva ett belopp av 1 086 kronor 57 öre till gäldande av det luftskyddschefen
åvilande skadeståndet till ägaren av bilarna. Beloppet torde
lämpligen utgå av anslaget till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av
viss materiel m. m. Någon uppräkning av anslaget i anledning härav synes
icke erforderlig.

Av utredningen i målet mot Simon Svensson framgår, att denne åtalades
för att han i garaget i samma hus som ifrågavarande vindslokal mot givna
föreskrifter tänt och fläktat generatorn å en därstädes befintlig bil m. m.
samt för att han avlägsnat sig därifrån utan att vederbörligen förvissa sig
örn att brandfara från fordonet ej förelegat. Med avseende å nu föreliggande
ansökning är jag ense med utrymningskommissionen i dess uppfattning att
omständigheterna vid upplåtandet av vindslokalerna för uppläggande av
träullen spela en viss roll vid bedömande av ersättningsfrågan. Jag förordar,
att Svensson befrias från honom åvilande ersättningsskyldighet.

Statsutskottets utlåtande nr 243.

19

7) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m.

För innevarande budgetår har under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till
kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. anvisats ett delanslag
å högst 7 112 000 kronor.

För budgetåret 1943/44 har till Bidrag till kommuner för anordnande av
luftskyddsradio beviljats ett reservationsanslag av 50 000 kronor. Beloppet
är avsett att utgå som statsbidrag med hälften av kostnaderna för radions
huvudnät (förbindelse mellan huvudcentral och distriktscentral) i Stockholm
och Göteborg. För budgetåret 1944/45 har under delanslaget till Bidrag
till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. beräknats ett
belopp av 112 000 kronor att utgå som statsbidrag med % av kostnaderna
dels för 30 st. apparater i dem av rikets största städer, civilförsvarsstyrelsen
bestämmer, och dels för vissa anordningar i 6 städer för att samordna
polisens och civilförsvarets radio.

Civilförsvarsstyrelsen upplyser, att intet av ifrågavarande anslagsbelopp
ännu tagits i anspråk.

I särskild framställning den 23 oktober 1944 med anslagsberäkningar till
radioanläggningar för nästkommande budgetår utgår Civilförsvarsstyrelsen
från att för statsbidrag till huvudnäten i Stockholm och Göteborg må, i den
mån så erfordras, tagas i anspråk jämväl omförmält belopp å 112 000 kronor,
därvid statsbidraget skulle utgå med hälften av anläggningskostnaderna.
Statsbidraget till Stockholm och Göteborg skulle således komma att utgöra
omkring 75 000 kronor, varefter av hittills anvisade medel skulle för vidare
utbyggnad återstå cirka 87 000 kronor.

Den vidare utbyggnad, som i första hand bör ifrågakomma, angives av
styrelsen sålunda:

1. Huvudnät i Malmö, omfattande 6 stationer å 20 watt; kostnad omkring
42 000 kronor.

2. Huvudnät i Norrköping, omfattande 3 stationer å 20 watt; kostnad
omkring 21 000 kronor.

3. Huvudnät i Hälsingborg, omfattande 2 stationer å 20 watt; kostnad
omkring 14 000 kronor.

4. Distriktsnät i Stockholm, omfattande 6 stationer å 20 watt och 30 mottagarapparater;
kostnad omkring 102 000 kronor.

5. Distriktsnät i Göteborg, omfattande 0 stationer å 20 watt och ca 15
mottagarapparater; kostnad omkring 72 000 kronor.

6. Komplettering i vissa fall av olika radionät med mottagarapparater på
gruppstationer eller viktigare enheter (flodspruta o. d.) 5 apparater till kostnad
av omkring 10 000 kronor.

7. Anordningar i 6 större städer för samordnande av polisradion med
civilförsvarets radio; kostnad omkring 18 000 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 243

Föredragande statsrådet har på denna punkt anfort följande.

Förevarande anslag är avsett till statsbidrag, som beviljas icke av länsstyrelserna
enligt huvudregeln i 48 § första stycket civilförsvarslagen utan
av Kungl. Maj:t eller civilförsvarsstyrelsen enligt särskilda föreskrifter.

Vad angår statsbidrag till kommuner för anordnande av vissa s k y d d srum
vill jag till en början erinra om att Kungl. Majit genom beslut elen
24 november 1944 meddelat bestämmelser cm statsbidrag beträffande allmänna
skyddsrum, av innebörd bland annat att statsbidrag beviljas av civilförsvarsstyrelsen
för varje skyddsrumsanläggning, dock ali sådant bidrag
med högre andel av anläggningskostnaden än två tredjedelar beviljas av
Kungl. Majit. I samma beslut har tillika förordnats, att kommun må åtnjuta
statsbidrag jämväl till kostnaden för anordnande av sådant skyddsrum
för undervisningsanstalt, för hamn eller för annat trafikföretag av vikt
för den allmänna samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilket icke är allmänt
skyddsrum, samt att därvid — därest fråga icke är om undervisningsanstalt
vilken är avsedd att tagas i anspråk som beredskapssjukhus eller
annexlokal till sådant sjukhus, för vilket fall särskilda föreskrifter gälla
— berörda bestämmelser örn statsbidrags utgående vid allmänna skyddsrum
skola äga motsvarande tillämpning.

De av styrelsen lämnade uppgifterna i fråga om statsbidrag till skyddsrumsanläggningar
utvisa i huvudsak följande. För ändamålet ha hittills
anvisats 23 800 000 kronor. Härav hade intill den 1 januari 1945 disponerats
18 450 000 kronor. Vid nämnda tidpunkt hade inkommit men ännu
icke avgjorts ansökningar örn statsbidrag avseende ett sammanlagt belopp
av 3 000 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat beräknar styrelsen,
att kostnaderna för staten i anledning av väntade men ännu icke inkomna
ansökningar beträffande påbörjade eller eventuellt redan färdiga
skyddsrum i stort sett komma att täckas av återstoden av hittills anvisade
medel, eller 2 350 000 kronor. I petitaframställningen beräknar styrelsen
samtliga kostnader för de allmänna skyddsrum, som ytterligare anses erforderliga,
till cirka 20 000 000 kronor. Statsbidraget härtill skulle överstiga
13 000 000 kronor. Styrelsen hemställer, att av sistnämnda belopp
2 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Av det sagda framgår att ännu mycket återstår, innan behovet av allmänna
skyddsrum blivit täckt i planerad utsträckning. Som händelserna
nu utvecklat sig, kan jag emellertid icke ansluta mig till civilförsvarsstyrelsens
uppfattning att man bör räkna nied fortsatt skyddsrumsbyggande i
oförminskad omfattning. I samband med fastställandet av organisationsplanerna
för varje civilförsvarsområde torde en närmare prövning av skyddsrumsbehovet
böra komma till stånd. Vid denna prövning bör man enligt
min mening framgå med försiktighet, då det gäller inrättande av allmänna
skyddsrum, så att omfattningen av dessa hålles inom — efter tidsförhållandena
— rimliga gränser. Jag anser såsom sannolikt, att i redan byggda
hus allmänna skyddsrum icke behöva vidare iordningställas. I samband
med uppförandet av nya byggnader torde skyddsrum av ifrågavarande slag
böra inrättas endast i den utsträckning omständigheterna påkalla. Ett visst
behov av friliggande skyddsrum torde komma att uppstå inom nya befolkningscentra.
Byggandet av sådana skyddsrum bör dock i möjligaste mån
rättas efter konjunkturerna på arbets- och materielmarknaden. Jag vill
i detta sammanhang nämna, att Kungl. Majit den 27 april 1945 med tilllämpning
från och med den 6 maj 1945 återkallat tidigare meddelat gene -

Statsutskottets utlåtande nr 243.

21

rell! byggnadstillstånd beträffande anordnande av skyddsrum. Med hänsyn
till det sagda anser jag, att statsbidrag till allmänna skyddsrum icke under
nästa budgetår kommer att utgå i den utsträckning styrelsen tänkt sig. I
enlighet med styrelsens förslag böra under budgetåret 1945/46 för nu avsett
ändamål utnyttjas dels eventuellt befintliga reservationer å tidigare reservationsanslag,
dels ock eventuellt kvarstående belopp å den för innevarande
budgetår anvisade summan av 2 000 000 kronor, vilket kvarstående belopp
.sålunda bör betraktas såsom en reservation. Styrelsens förslag om anvisande
av ytterligare 2 000 000 kronor anser jag mig däremot ej böra tillstyrka
i sin helhet. Jag föreslår, att ett belopp av 500 000 kronor beräknas
för budgetåret 1945/46.

1 detta sammanhang vill jag något beröra frågan om kostnaderna för anordnande
av observationsplatser. För budgetåret 1942/43 anvisades
ett reservationsanslag av 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Anordnande
av observationsplatser. Den 12 juni 1942 uppdrog Kungl. Majit åt
luftskyddsinspektionen att i enlighet med vissa angivna grunder handlägga
och avgöra ärenden angående statsbidrag till kommuner för anordnande
av observationsplatser. Kostnaderna skulle, med hänsyn till att kommunerna
då icke lagligen kunde åläggas att anordna observationsplatser, helt
täckas av statsmedel. Genom beslut den 26 januari 1945 förordnade Kungl.
Majit, att från och med den 1 december 1944 tills vidare till och med den
30 juni 1945 de den 12 juni 1942 meddelade föreskrifterna härvidlag alltjämt
skulle äga tillämpning. Under tiden från civilförsvarslagens ikraftträdande
till och med innevarande budgetårs utgång gäller sålunda, att för
anordnande av observationsplatser utgår helt statsbidrag. Till kostnaderna
för uppförande av observationsplatser — vilka böra upptagas i organisationsplanerna
— bör emellertid från och med nästa budgetår statsbidrag utgå
med 2/3 i enlighet med civilförsvarslagens huvudregel. Särskilda medel för
ifrågavarande ändamål ha icke av civilförsvarsstyrelsen beräknats för nästa
budgetår. I den mån kostnader för observationsplatser framdeles skulle uppstå
torde de få bestridas från förevarande anslag.

Vidkommande frågan örn radioanläggningar för civilförsvarsändamål
erinrar civilförsvarsstyrelsen om att det för budgetåret 1943/44
till bidrag till kommuner för anordnande av luftskyddsradio anvisade reservationsanslaget
av 50 000 kronor avsåg statsbidrag med hälften av kostnaderna
för de s. k. huvudnäten i Stockholm och Göteborg. Styrelsen upplyser
vidare, att ansökan örn sådant statsbidrag ännu icke inkommit men att kostnaderna
för angivna båda huvudnät beräknades til! omkring 150 000 kronor.
Jag ansluter mig till styrelsens uppfattning, att statsbidraget beträffande
hela denna kostnad skall utgå efter angivna beräkningsgrund — med 1/z
av kostnaderna och icke med 2/s enligt civilförsvarslagen — samt att det
sålunda beräknade statsbidraget skall i den mån det överstiger berörda
anslag för budgetåret 1943/44 bestridas från de medel för motsvarande ändamål
sorn anvisats för innevarande budgetår. Den utbyggnad i övrigt av
radioanläggningar, som styrelsen föreslagit, synes mig vara av det slag, att
jag finner mig böra tillstyrka densamma. Utbyggnadsprogrammet lider visserligen
av den svagheten att för gruppstationer och vissa viktigare civilförsvarsenheter
endast räknats med motlagarapparater, varför trafiken blir
enkelriktad. Av sparsamhetsskäl torde man dock tills vidare icke böra räkna
med dubbelriktad radiotrafik på dessa förbindelselinjer. Mot det belopp,
som beräknats åtgå under nästa budgetår utöver redan disponibla medel,

22

Statsutskottets utlåtande nr 243.

synes intet vara att erinra. Jag får för den skull föreslå, att 100 000 kronor
anvisas för ändamålet.

För statsbidrag till kommuner, som före civilförsvarslagens ikraftträdande
anvisat medel för åtgärder vilka enligt då gällande regler ej kunnat åläggas
dem att ombesörja, har styrelsen beräknat ett anslag av 500 000 kronor
under nästa budgetår. Föredragande statsrådet framhöll i propositionen
268/1944, att Kungl. Maj:t borde ägna statsbidragsansökningar från dylika
kommuner en välvillig prövning men att någon övervältring på statsverket
av utgifter, som läge flera år tillbaka i tiden, ej borde komma i fråga. Riksdagen
uttalade den uppfattningen, att endast undantagsvis skäl kunde föreligga
att bevilja statsbidrag för utgifter, som läge mer än något år tillbaka.
För egen del är jag ej benägen att nu tillstyrka upptagande av något belopp
för ändamålet, då jag ej anser mig kunna tillräckligt överblicka, i
vilken omfattning skäliga yrkanden om statsbidrag kunna förväntas. Denna
fråga torde senare i mån av behov få underställas riksdagen.

Jag får sålunda föreslå, att under ifrågavarande anslagsrubrik anvisas ett
reservationsanslag av (500 000 + 100 000) 600 000 kronor.

Härjämte böra belopp, som vid innevarande budgetårs slut kvarstå å det
för samma budgetår beviljade delanslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. och icke avse statsbidrag
till källarmursgenombrott, betraktas som reservation och överföras
till motsvarande anslag för budgetåret 1945/46. Till detta anslag böra även
överföras vid budgetårets slut eventuellt kvarstående reservationer å dels
tidigare anslag till Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum
m. m., dels ock anslaget till Bidrag till kommuner för anordnande av
luftskyddsradio.

8) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel m. m.

Under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel m. m. har
för innevarande budgetår anvisats ett delanslag å förslagsvis 660 000 kronor
att disponeras av länsstyrelserna för utbetalning till kommun av statsbidrag
enligt 47 och 48 §§ civilförsvarslagen till kostnaderna för andra civilförsvarsändamål
än dem, som skola tillgodoses genom medel från delanslagen till
Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer m. m., Civilförsvaret: Utbildnings-
och försöksverksamhet samt Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för
anordnande av allmänna skyddsrum m. m.

För innevarande budgetår har av nämnda anslag å 660 000 kronor beräknats
ett belopp av 240 000 kronor för statsbidrag till kostnaderna för o mställning
till motyldrift av motorfordon, till antalet cirka
2 250. Styrelsen anser det angeläget, att omställningsarbetet fortsättes med övriga
för civilförsvaret uttagna avregistrerade motorfordon, till antalet cirka
4 750. Kostnaderna för de sistnämndas omställning skulle utgöra omkring
760 000 kronor. I statsbidrag erfordrades % av detta belopp eller cirka 500 000
kronor. Styrelsen begränsar sig emellertid till att för nästa budgetår föreslå
upptagande av samma belopp, som beviljats för innevarande budgetår, eller
240 000 kronor. Härigenom skulle ytterligare cirka 2 250 fordon kunna omställas.

Statsutskottets utlåtande nr 243.

23

För inköp av snökedjor till dragbilar till de ambulanssläpkärror
och transportsläpkärror, som tillhandahållas av staten, beräknar styrelsen en
sammanlagd kostnad av 70 000 kronor. I statsbidrag bör beräknas ett belopp
av 50 000 kronor.

Mörkläggningsanordningar till bilar. För civilförsvaret äro
för närvarande uttagna inalles omkring 19 000 motorfordon. Styrelsen anser,
att 7 000 av dessa böra förses med mörkläggningsstrålkastare och att återstående
12 000 förses med avskärmningsanordningar. Då strålkastarna betinga
en kostnad av cirka 40 kronor paret och avskärmningsanordningarna kosta
omkring 14 kronor paret, skulle kostnaderna härför uppgå till sammanlagt
cirka 448 000 kronor, varav på staten skulle falla omkring 300 000 kronor.
Styrelsen föreslår, att för nästa budgetår beviljas ett belopp av 100 000 kronor
för påbörjande av civilförsvarsfordonens förseende med mörkläggningsanordningar.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Under förevarande anslagsrubrik lia sammanförts utgifter för den statsbidragsgivning
till anskaffning av materiel och andra åtgärder av engångsnatur,
som ankommer på länsstyrelserna. Härav följer att frågan örn källarm
ursgenombrott, i vilka fall statsbidrag beviljas av länsstyrelserna, bör
upptagas i förevarande sammanhang. Enligt av civilförsvarsstyrelsen lämnade
uppgifter är detaljplanläggningen för källarmursgenombrotten i huvudsak avslutad.
Kostnaderna för ett verkställande av källarmursgenombrotten ha beräknats
till 10 500 000 kronor. Styrelsen utgår från att källarmursgenombrotten
skola komma till stånd. Något ytterligare anslag nästa budgetår utöver disponibla
belopp för ändamålet har icke ifrågasatts från styrelsens sida. Jag vill
emellertid i detta sammanhang omnämna, att till socialdepartementet inkommit
framställningar från några av våra största städer med begäran om anstånd
med anordnande av källarmursgenombrott. Såsom jag anfört vid behandlingen
av anslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. anser jag, att man bör framgå med stor försiktighet,
då det gäller inrättande av dylika skyddsrum. Detta äger enligt min mening
sin giltighet även med avseende å källarmursgenombrott. Jag vill förorda, att
även när det gäller ifrågavarande åtgärder en avvaktande hållning intages, där
så anses kunna ske. Såsom styrelsen föreslagit, bör emellertid vid innevarande
budgetårs slut kvarstående belopp av de tidigare för ändamålet anvisade medlen
å 5 000 000 kronor betraktas som reservation och överföras till ifrågavarande
anslag.

Styrelsens förslag om medelsanvisning för vissa m o t o r f ordo n s o nist
ä Ilning till motyldrift anser jag mig i rådande läge icke böra biträda.
Icke heller kan jag tillstyrka förslaget örn inköp av snökedjo r eller
mörkläggningsanordningar för vissa bilar.

Vidkommande statsbidrag till kommunernas kostnader för anskaffande av
materiel för blockorganisationen, vilken organisation avses
skola ingå i det allmänna civilförsvaret, har riksdagen särskilt anmärkt, att
dessa kostnader skola bestridas från det för innevarande budgetår upptagna
delanslaget till Bidrag till kommuner för materiel m. m. (riksdagens skrivelse
1944: 472 s. 12). För nästa budgetår böra enligt min mening kostnaderna för
statsbidrag för anskaffning av denna materiel beräknas till det av styrelsen
föreslagna beloppet, 500 00Ö kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Mot förslaget om en medelsanvisning av 500 000 kronor för viss matericlanskaffning
m. m. i samband med organisationsplanernas
fastställande har jag intet att erinra.

Sammanlagt bör sålunda under förevarande rubrik beräknas ett belopp av
(500 000 + 500 000) 1 000 000 kronor. Såsom jag antytt vid behandlingen av
anslaget til! Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. anser jag
mig böra förorda, att av de vid innevarande budgetårs utgång kvarstående behållningarna
å reservationsanslagen till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning,
Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m.
och Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter
m. m. ett belopp av 1 000 000 kronor överföres till förevarande anslag.
Därest riksdagen icke har något att erinra mot nämnda överföring föreslår jag,
att anslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel
m. m. upptages såsom reservationsanslag med ett formellt belopp av 100
kronor.

Eventuellt ytterligare kvarstående behållning å berörda tre reservationsanslag
torde böra tillföras budgetutjämningsfonden.

9) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa

arvoden m. m.

I staten för användningen av delanslaget till Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer
m. m. har upptagits en delpost av förslagsvis 250 000 kronor till
arvoden och andra ersättningar till civilförsvarschefer och deras ställföreträdare.
Delposten motsvarar 8U av den för helt år beräknade kostnaden för angivna
ändamål.

Civil för svar sstyr elsen föreslår i sin skrivelse den 14 mars 1945 att ett förslagsanslag
av 350 000 kronor för nästa budgetår anvisas till förevarande
ändamål.

Föredragande statsrådet anför följande.

Jämlikt 47 § civilförsvarslagen äger kommun erhålla statsbidrag med kostnadens
hela belopp i vad avser avlöning och annan ersättning, enligt vad
därom är särskilt föreskrivet, till civilförsvarschef och ställföreträdare ävensom
under civilförsvarsberedskap till annan civilförsvarspliktig personal än
sådan vars tjänstgöring skall enligt 20 § civilförsvarslagen anses fullgjord i den
kommunala anställningen. Under tid då civilförsvarsberedskap icke råder utgår
statsbidrag till kostnaderna för angiven civilförsvarspliktig personal med som
regel % av kostnaderna.

Bestämmelser örn arvode m. m. åt sådana civilförsvarschefer och ställföreträdare,
som icke äro statsavlönade befattningshavare vid polisväsendet, ha
meddelats i kungörelse den 22 december 1944, nr 817. Dock har Kungl. Maj:t
genom särskilt beslut samma dag fastställt arvoden under civilförsvarsberedskap
åt civilförsvarschefer och ställföreträdare i Stockholms, Göteborgs och
Malmö civilförsvarsområden. Jämlikt nyssnämnda kungörelse, vilken grundar
sig på proposition 1944: 270 och riksdagens skrivelse 1944: 472, skall för arvodenas
bestämmande varje civilförsvarsområde av civilförsvarsstyrelsen hänföras
til! någon av angivna fem grupper. Vidare föreskrives, att under civilförsvarsberedskap
arvodena för de särskilda grupperna skola höjas med 50 procent.

I kungörelse denna dag förordnar Kungl. Maj:t, att rådande civilförsvarsberedskap
skall från och med den 1 juni 1945 äga tillämpning allenast be -

Statsutskottets utlåtande nr 243.

25

träffande sådan verksamhet för omhändertagande av flyktingar, som åligger
eller kan komma alt åläggas civilförsvaret. Skälet lill arvodeshöjningen under
civilförsvarsberedskap — en förutsatt allmän och likformig ökning av arbetsuppgifterna
— föreligger uppenbarligen icke under en civilförsvarsberedskap
som endast avser civilförsvarets flyktingverksamhet. Sålunda beröras vissa civilförsvarsområden
ej alls av flyktingverksamheten, medan inom andra områden
sådan verksamhet förorsakar en högst väsentlig ökning av arbetsbördan. Jag
ämnar därför, därest riksdagen icke anför erinran däremot, föreslå Kungl.
Majit att förordna om sådant undantag från bestämmelserna i kungörelsen
den 22 december 1944, nr 817, att arvodena åt civilförsvarschefer och ställföreträdare
från och med den 1 juli 1945 icke skola utgå med förhöjt belopp under
sådan civilförsvarsberedskap, som endast avser flyktingverksamhet. Därest viss
civilförsvarschef kommer att i mera avsevärd omfattning handhava arbetsuppgifter
i samband med flyktingverksamheten torde, liksom hittills, särskild
ersättning härför böra utgå från flyktinganslaget. Att den nuvarande generella
arvodeshöjningen kvarstår under juni månad 1945 torde få anses vara skäligt
med hänsyn till arbetet med avvecklingen av huvuddelen av civilförsvarsberedskapen.

f förenämnda proposition 1944:270 angående anslag till civilförsvaret för
innevarande budgetår uttalade föredragande statsrådet (sid. 40), att för befattningshavare
vid polis- eller brandväsendet uppdrag såsom civilförsvarschef
eller ställföreträdare borde betraktas såsom ett tjänsteåliggande. Vid sådant
förhållande fann statsrådet det icke böra ifrågakomma att tillerkänna nämnda
befattningshavare särskilt arvode för uppdragets fullgörande. Under krig eller
eljest under högsta civilförsvarsberedskap kunde emellertid enligt statsrådets
mening skäl föreligga att för visst eller vissa fall tillerkänna även civilförsvarschef
(ställföreträdare), som vore befattningshavare inom polis- eller brandväsendet,
särskilt arvode. Beslutanderätten borde härvid förbehållas Kungl.
Majit. — I sin skrivelse 1944: 472 (s. 8) gjorde riksdagen i anledning härav det
uttalandet, att riksdagen funnit starka skäl tala för att även de befattningshavare
vid polis- eller brandväsendet, som förordnats till civilförsvarschefer
eller ställföreträdare, tillerkändes arvode. Dock hade betänkligheter häremot
jämväl framförts, .särskilt såvitt anginge de statsavlönade befattningshavarna
vid polisväsendet. Det syntes riksdagen icke nödvändigt alt för det dåvarande
taga ställning till frågan om arvode under tid då civilförsvarsberedskap ej
rådde till sådana statsavlönade civilförsvarschefer eller ställföreträdare. Av
riksdagsskrivelsen framgår vidare, att riksdagen fann det anuelägnaste vara
att förstärka civilförsvarsorganisationen under då rådande beredskap och därför
bemyndigade Kungl. Majit att efter verkställd utredning av behovet, ur synpunkten
av civilförsvarsuppgiflernas tillfredsställande fullgörande, under civilförsvarsberedskap
tillägga dessa civilförsvarschefer (ställföreträdare) arvoden
med högst samma belopp, som skulle utgå till civilförsvarschef (ställföreträdare)!
som ej vöre slatsavlönad befattningshavare vid polisväsendet. — På
uppdrag av Kungl. Majit avgav civilförsvarsstyrelsen den 9 januari 1945 förslag
i ämnet, enligt vilket en generell rätt till arvode .skulle tillkomma statsavlönade
civilförsvarschefer och ställföreträdare. Emellertid uppdrog Kungl. Majit den
23 mars 1945 åt civilförsvarsstyrelsen att verkställa ny utredning angående
ifrågavarande spörsmål. Härvid angav Kungl. Majit, ali beträffande varje
civilförsvarschef och ställföreträdare, som vore slatsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, skulle undersökas huruvida ur synpunkten av civilförsvarsuppgifternas
tillfredsställande fullgörande behov av arvode, överhuvud taget
föreiåge saint, diirest så befunnes vara förhållandet, huruvida ur angivna syn -

26

Statsutskottets utlåtande nr 2-13.

punkt arvodet kunde bestämmas enligt lägre arvodesgrupp än den, till vilken
vederbörande civilförsvarsområde hänförts.

Det ifrågavarande åt Kungl. Majit givna bemyndigandet att tillerkänna statsavlönade
civilförsvarschefer och ställföreträdare arvoden med högst samma belopp
som skola utgå till andra civilförsvarschefer och ställföreträdare avser,
såsom påpekats, endast tid då civilförsvarsberedskap råder. Under loppet avnästa
budgetår torde civilförsvarsberedskapen kunna i sin helhet avvecklas.
Då betydande arbetsuppgifter av organisatorisk natur ändock kunna beräknas
kvarstå för civilförsvarscheferna och dessas ställföreträdare, särskilt i större
orter, och det kan vara ett önskemål att i sådana fall som civilförsvarschef
(ställföreträdare) förordna statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
synes ifrågavarande bemyndigande med den av riksdagen tidigare angivna förutsättningen
— behov av arvode ur synpunkten av civilförsvarsuppgifternas tillfredsställande
fullgörande — böra utsträckas att äga tillämpning jämväl för
tid, då civilförsvarsberedskap icke råder.

Enligt huvudregeln i avlöningsreglementet den 15 juli 1944 (nr 546) för
personal i det allmänna civilförsvaret uppbär sådan civilförsvarspliktig personal,
som tjänstgör i det allmänna civilförsvaret, ersättning härför i form av lön
(daglön eller timlön), gottgörelse för nastad inkomst och bostadsbidrag. Nämnda
ersättningar komma under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, att uppgå
till relativt obetydliga belopp. — I 8 § andra stycket avlöningsreglementet
stadgas, att för sådan personal i befälsställning, vars tjänstgöring icke kan hänföras
till vissa dagar eller timmar, Konungen eller den myndighet Konungen
förordnar äger fastställa arvoden, beräknade för år eller månad. 1 skrivelse
den 8 maj 1945 har civilförsvarsstyrelsen föreslagit, att med stöd av sistnämnda
stadgande års- eller månadsarvode måtte på visst sätt tillerkännas tjänstegrenschef,
verkskydds- och hemskyddsinspektör, inkvarteringsledare, distriktschef,
distriktstjänstegrenschef och civilförsvarsfogde ävensom ersättare för
dessa befattningshavare. Detta förslag är beroende av Kungl. Majlis prövning.

Slutligen må anmärkas, att samtliga i det föregående nämnda befattningshavare
inom det allmänna civilförsvaret jämlikt 7 § avlöningsreglementet äro
berättigade till fria resor och, då vederbörande på grund av tjänstgöringens
beskaffenhet icke kan begagna egen bostad, fri inkvartering.

Jämlikt 48 § civilförsvarslagen fastställes statsbidrag till kommun till nu
ifrågavarande kostnader för varje kalenderår av länsstyrelsen. De statsbidrag,
som utbetalas under innevarande budgetår, avse alltså endast december månad
1944. I den män sistnämnda statsbidrag hänföra sig till kostnader för annan
civilförsvarspersonal än civilförsvarschefer och ställföreträdare utgå bidragen
från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under
sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till förstärkning av den civila administrationen
m. m. För reglering av dessa utgifter å förskottsanslag torde det i
propositionen denna dag angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret
1944/45 äskade förslagsanslaget till avlöning till viss personal tillhörande det
allmänna luftskyddet m. m. (femte huvudtiteln, punkt 8) få tagas i anspråk.
— Utgifterna för statsbidrag till samtliga i det föregående angivna kostnader
för civilförsvarspersonal i vad dessa kostnader avse kalenderåret 1945 ävensom
eventuella förskott å statsbidrag till motsvarande kostnader för senare hälften
av budgetåret 1945/46 äro avsedda att bestridas från ifrågavarande anslag till
Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m. I
avsaknad av tillförlitliga hållpunkter för beräkning av sagda utgifter och förskott
förordar jag, att för ändamålet gtt förslagsanslag av 300 000 kronor anvisas
för budgetåret 1945/46. Jt

Statsutskottets utlåtande nr 243.

27

10) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.

I staten för det innevarande budgetår anvisade delanslaget till Civilförsvaret:
Utbildnings- och försöksverksamhet finnes upptagen en post till kostnader för
viss kommunerna åvilande utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål
m. m. förslagsvis 185 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår till 1 050 000 kronor, därav 500 000 kronor för den
lokala utbildningen, 100 000 kronor för administrationskostnader
för inkvartering och därmed sammanhängande sociala
åtgärder samt 450 000 kronor för övriga löpande kostnader.

I detta sammanhang anmäles i propositionen följande ärende.

Stadstjänaren Sven Gunnar Jonsson i Göteborg hade den 24 maj 1943 såsom
förare av en lastbil vid omkörning å en gata i Mölndal kolliderat med
en cyklist med påföljd att cyklisten och cykeln skadats. Bilen var ianspråktagen
jämlikt lagen den 31 mars 1938 om förfoganderätt för luftskyddets
behov, och körningen verkställdes vid olyckstillfället för luftskyddets räkning.
Jonsson hade frivilligt anmält sig för genomgående av kurs för gengasförare
för luftskyddets behov. Genom utslag den 16 november 1943 dömde
vederbörande häradsrätt Jonsson för det han icke iakttagit all den omsorg
och varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingas av omständigheterna,
att böta fem dagsböter örn fyra kronor samt utgiva skadestånd till
cyklisten med 175 kronor ävensom betala viss vittnesersättning. Göta hovrätt
fann ej skäl göra ändring i häradsrättens utslag. I en till Konungen ställd
ansökning hade Jonsson — med förmälan att hans kostnader för juridiskt
biträde under rättegången uppgått till 333 kronor —- hemställt, att de utgifter
han sålunda förorsakats i anledning av kollisionen måtte betalas av Kungl.
Maj:t eller av »härvarande luftskydd». Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län hade för sin del tillstyrkt, att ersättning av statsmedel måtte utgå till
Jonsson med 175 kronor för det utdömda skadeståndsbeloppet och med skäliga
ansedda 130 kronor för advokatarvodet. Statskontoret hade för sin del
ansett att ersättning av statsmedel icke borde utgå för annan kostnad än för
det ådömda skadeståndsbeloppet.

Föredragande statsrådet anför följande.

Förevarande anslag är avsett för bestridande av kostnaderna för statsbidrag
till andra löpande kostnader än de under nästföregående anslag angivna ersättningarna.
Den utbildning sorn avses i förevarande sammanhang gäller
dels personal tillhörande allmänna civilförsvaret, dels ock hemskydds- och
verkskyddspersonak 1 utbildningsverksamheten ingå övningar i en omfattning
som framgår av normalplaner, som civilförsvarsstyrelsen utfärdar. Utbildningen
torde i viss utsträckning liksom hittills bedrivas genom luftskyddsföreningarnas
försorg. Enligt kungörelse den 2 februari 1945, nr 24, angående
omfattningen under år 1945 av civilförsvarsplikt för utbildnings- och

28

Statsutskottets utlåtande nr 243.

övningsändamål skola fyra årsklasser civilförsvarspliktiga män och fyra
årsklasser civilförsvarspliktiga kvinnor undergå grundläggande civilförsvarsutbildmng.
Denna utbildning må i princip för envar civilförsvarspliktig omfatta
högst tio timmar, d. v. s. tre timmar kortare än i allmänhet för motsvarande
utbildning dessförinnan. Härtill kommer enligt kungörelsen viss
repetitionsutbildning samt särskild utbildning för personal, som är inskriven
i civilförsvaret. Mot det för ändamålet föreslagna beloppet 500 000 kronor
har jag intet att erinra. Ej heller är anledning till erinran beträffande de
föreslagna beloppen 100 000 kronor för angivna administrationskostnader
samt 450 000 kronor tor övriga kostnader. Jag får i enlighet med det anförda
hemställa, att för ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag av
(500 000 + 100 000 + 450 000) 1 050 000 kronor måtte anvisas.

Vad angår den särskilt anmälda framställningen finner jag billighetsskäl
tala för tillmötesgående av densamma i viss del. De ekonomiska konsekvenserna
av olyckshändelsen för Jonsson te sig .särskilt hårda i beaktande av att
bilkörningen ingick som ett led i hans utbildning för luftskyddet. Jag ansluter
mig till statskontorets uppfattning i ärendet. För den skull ämnar jag,
därest riksdagen icke anmäler erinran däremot, föreslå Kungl. Majit, att ersättning
av statsmedel utgår till Jonsson för bestridande av det av domstolen
ådömda skadeståndsbeloppet, 175 kronor. Utbetalningen bör lämpligen ske
från förevarande anslag.

11) Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar

och materiel m. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett delanslag av
förslagsvis 200 000 kronor, att utgå såsom statsbidrag till enskilda till kostnader
för anordnande av sådana skyddsrum för undervisningsanstalter, för
hamnar eller för andra trafikföretag av vikt för den allmänna samfärdseln
än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna skyddsrum.

Civilförsvarssty reisen — som anser att medelsbehovet i fråga icke kan för
närvarande närmare beräknas — håller för sannolikt, att anslaget under
nästa budgetår kommer att tagas i anspråk i sådan omfattning, att dess belopp
bör höjas till 300 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför följande.

Jag anser anledning icke föreligga att utan närmare kännedom örn medelsbehovet
för nästkommande budgetår företaga en höjning av anslaget. För
den skull får jag föreslå, att till gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för
anordningar och materiel m. m. måtte anvisas ett förslagsanslag å 200 000
kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Majit vid olika tillfällen
med stöd av 2 och 3 §§ lagen 21 juni 1940 (nr 645) örn skyldighet att bortföra
varuförråd, vilka stadganden numera ersatts av bestämmelser i 7 kap.
civilförsvarslagen, bemyndigat krismyndigheterna att förordna om bortförande
av närmare angivna varupartier. Kostnaderna för ifrågavarande
bortföranden ha hittills bestritts genom medelsanvisningar från det under
elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för prisoch
handelsreglerande åtgärder (XI a). Då medel i denna ordning fram -

Statsutskottets utlåtande nr 243.

29

deles ej längre stå till förfogande för ändamålet, synas de utgifter, som
kunna uppkomma på grund av tidigare meddelade förordnanden i anledning
av lagen om skyldighet alt bortföra varuförråd, böra i likhet med
undanförselkostnader enligt 7 kap. civilförsvarslagen bestridas från förevarande
anslag.

12) Civilförsvaret: Kostnader för avveckling av eivilförsvarsberedskapen.

I skrivelsen den 10 maj 1945 framhåller eivilförsvarsstyrelsen, att det i
samband med en avveckling av eivilförsvarsberedskapen torde komma att
uppstå vissa kostnader, för vilka särskilda medel icke begärts. Såsom exempel
på dylika kostnader åberopar styrelsen, att motorfordon, som tagits i anspråk
för civilförsvarets räkning och blivit föremål för ändringsåtgärder,
betingade av rådande svårigheter beträffande drivmedel m. m., måste återställas
i tidigare skick. Även om avvecklingskostnaderna delvis vore av den
art, att de lämpligen borde bestridas av redan begärda anslag, torde dock
i viss utsträckning behov uppkomma att äga möjlighet att disponera särskilda
statsmedel för dylika kostnader. Medelsbehovet kunde ännu icke närmare
beräknas. Styrelsen föreslår, att ett förslagsanslag av 50 000 kronor
upptages för ändamålet.

Föredragande statsrådet har, under erinran att rådande civilförsvarsberedskap
enligt av Kungl. Majit den 11 maj 1945 utfärdad kungörelse från
och med den 1 juni 1945 skall äga tillämpning allenast beträffande civilförsvarets
flyktingverksamhet, biträtt vad eivilförsvarsstyrelsen i förevarande
sammanhang anfört ävensom styrelsens anslagsäskande på förevarande
punkt.

Utskottet.

De förhållanden, som inträtt sedan vapenstillestånd i Europa slutits, kunna
uppenbarligen medgiva en väsentlig begränsning av verksamheten inom civilförsvaret
och av därmed förenade utgifter. Civilförsvarsstyrelsens före vapenstilleståndet
framlagda anslagsberäkning på sammanlagt i runt tal 7 miljoner
kronor har även ansetts i Kungl. Maj:ts förslag kunna nedsättas med 3
miljoner kronor. Vid genomgången av Kungl. Majits beräkning av medelsbehovet
under de skilda anslagen har utskottet ej ansett sig böra ytterligare
söka nedpressa den sålunda angivna kostnadsramen, men utskottet förutsätter
likväl, att de med anslagen avsedda utgifterna begränsas till vad som
under rådande förhållanden måste anses alltfort vara nödvändigt.

I fråga om civilförsvarets organisation har förutsatts, att densamma skulle
vara så elastisk, att den kunde anpassas efter det rådande utrikespolitiska
läget. Föredragande statsrådet har erinrat, att eivilförsvarsberedskapen upphört
från och med den 1 juni 1945 utom beträffande civilförsvarets flyktingsverksamhet.
Under loppet av nästa budgetår antages civilförsvarsberedska -

30

Statsutskottets utlåtande nr 243.

pen kunna i sin helhet avvecklas. Det är, såsom statsrådet anfört, uppenbart,
att de beskärningar eller kostnadsförbilligande förändringar av organisationen,
som med hänsyn härtill kunna visa sig möjliga, skola vidtagas under
budgetåret 1945/46.

I övrigt föranleda de särskilda frågor, som behandlats under skilda anslagsrubriker,
ej erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som alltså tillstyrker
Kungl. Majrts förslag, hemställa,

att riksdagen må

I) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 59 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 549 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

................. > 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 30 000

Summa kronor 838 000

II) för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa a)

till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 838 000 kronor,

b) till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 236 000 kronor,

c) till Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola
samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna ett förslagsanslag
av 100 000 kronor,

d) till Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet
ett anslag av 126 500 kronor,

e) till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet ett
förslagsanslag av 165 000 kronor,

f) till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel
m. m. ett reservationsanslag av 100 kronor,

g) till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
ett förslagsanslag av 220 000 kronor,

h) till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss
materiel m. m. ett förslagsanslag av 150 000 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 243.

31

i) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande
av allmänna skyddsrum m. m. ett reservationsanslag
av 600 000 kronor,

j) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande
av materiel m. m. ett reservationsanslag av 100 kronor,

k) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna
för vissa arvoden m. m. ett förslagsanslag av 300 000
kronor,

l) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning
m. m. ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor,

m) till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl.
för anordningar och materiel m. m. ett förslagsanslag av
200 000 kronor,

n) till Civilförsvaret: Kostnader för avveckling av civilförsvarsberedskapen
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

III) i enlighet med vad som i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 11 maj 1945 anförts vid behandlingen av
anslaget till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss
materiel m. m. befria bryggeriarbetaren Simon Svensson i
Vrigstad från honom åvilande skadeståndsskyldighet till staten
i anledning av förstört träullsparti.

Stockholm den 19 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,
Gustav Emil Andersson, Rosenberg, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson i
Malmö, Norup, Lindholm, Onsjö, fru Alvén, herrar Åkerström, Boman i Kieryd,
Thäpper och Birke.