Statsutskottets utlåtande nr 239.
1
Nr 239.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1915 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1945/46 till universiteten
oell den medicinska undervisningen jämte i ämnet,
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
81, 84 och 92) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1945/46
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 196 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 893 000 kronor;
dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter
och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet
ett anslag av 240 800 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 302, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april
1945, föreslagit riksdagen att
1. till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter
och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 609 000 kronor;
2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor;
5. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. G sami. Nr 339.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 239.
6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 935 000 kronor;
8. till Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 26 000 kronor;
9. till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kronor;
10. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning av administrations-
och biblioteksbyggnaden m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 kronor;
11. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
12. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av den
dermato-venereologiska kliniken för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
13. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor;
14. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1944/45 befintlig reservation
å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande
av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill utgången av
budgetåret 1945/46.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt
motion (11:609), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet
arvoden till tredje amanuenser borde utgöra lägst 80, motsvarande en sammanlagd
lönesumma av 96 000 kronor;
dels en inom första kammaren av herr E. Englund väckt motion (I: 279),
vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa om utredning
rörande de ändringar i de svenska universitetens och högskolornas organisation
och arbetssätt, som kunna finnas erforderliga för att göra dessa mera
skickade att fylla sin betydelsefulla uppgift i det svenska samhällets tjänst;
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl. väckt motion
(11:228), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte
begära utredning och förslag om åtgärder till förbättring av de yngre forskarnas
ställning.
Beträffande motiveringarna till de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas,
i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen, till
motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 239.
3
Arbetstids- och arvodesreglering för vissa assistenter
och amanuenser vid universiteten och karolinska
mediko-kirurgiska institutet m. m.
I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår för universiteten och
karolinska mediko-kirurgiska institutet gjorde kanslern för rikets universitet
framställning om en höjning med 10 procent av de arvoden, som utgingo
till assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska institutets
teoretiska institutioner. Såsom framgår av 1944 års åttonde huvudtitel,
punkten 61, ansåg sig föredragande departementschefen för det dåvarande
icke kunna tillstyrka förslaget örn en allmän höjning av arvodena till nämnda
befattningshavare. Departementschefen uttalade emellertid tillika, att
ytterligare utredning i lämpligt sammanhang borde komma till stånd rörande
eventuellt ändrade grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad
undersökning borde verkställas rörande tjänstgöringens omfattning och
karaktär i de särskilda fallen.
Riksdagen, som fann förhållandena påkalla, att åtgärder redan för budgetåret
1944/45 vidtoges för att i någon mån förbättra ställningen för
ifrågavarande befattningshavare, beviljade medel till en provisorisk höjning
av arvodesbeloppen med 5 procent. Tillika förklarade riksdagen, att
den funne för sin del önskvärt, att den av departementschefen i utsikt
ställda utredningen snarast komme till stånd, så att förslag i ämnet kunde
underställas 1945 års riksdag.
Genom beslut den 9 juni 1944 anbefallde Kungl. Majit universitetskanslern
att, med beaktande av nyssnämnda, av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
gjorda uttalande, föranstalta örn utredning beträffande
arvodessättningen för assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska
institutets teoretiska institutioner samt att till Kungl. Majit inkomma
med nämnda utredning och eget yttrande i ämnet i samband med anslagsäskanden,
avsedda att föreläggas 1945 års riksdag.
Med skrivelse den 9 februari 1945 har kanslern för rikets universitet inkommit
med utredning och förslag angående arbetstids- och arvodesreglering
för de vid universitetens och karolinska institutets teoretiska institutioner
anställda assistenterna och amanuenserna. Utredningen och förslaget
avse amanuenser och assistenter samt med dem jämförliga funktionärer vid
teoretiska institutioner och vissa andra vetenskapliga inrättningar vid de
medicinska läroanstalterna samt inom humanistiska och naturvetenskapliga
sektionerna, vilka befattningshavare biträda vid undervisning, forskning
och skötseln av institutionerna och inrättningarna i fråga. Däremot
omfattar undersökningen icke underläkare och amanuenser vid kliniker
och polikliniker, ej heller biblioteksamanuenser eller befattningshavare, a.n
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 239.
ställda vid de akademiska läroanstalternas förvaltning. Över kanslerns utredning
och förslag ha yttranden avgivits av statskontoret och allmänna
lönenämnden. Därjämte har Sveriges universitets- och högskoleamanuensers
förbund inkommit med en skrift i ämnet.
Universitetskanslerns utredning och förslag.
Nuvarande förhållanden.
Kanslern har lämnat en redogörelse för ifrågavarande befattningshavares
nuvarande avlönings- och tjänstgöringsförhållanden.
Arvoden. Samtliga assistenter utom en uppbära ett arvode av 5 040
kronor. Det till assistenten vid fysiska institutionen i Uppsala utgående
arvodet utgör endast 3 360 kronor.
Amanuenserna äro i avlöningshänseende att hänföra till 5 olika grupper
med här efteråt angivna arvoden: 4 200 kronor, 2 520 kronor, 1 680 kronor,
1 050 kronor och 840 kronor.
Amanuenser med ett arvode av 4 200 kronor (1925: 3 000 kronor) aro
endast några få, samtliga vid medicinska institutioner. De synas till hela
sin typ snarast vara ett slags lägre assistenter, visserligen med något
mindre kompetens och icke fullt lika kvalificerat arbete men med ungefär
samma tjänstgöringsskyldighet som de egentliga assistenterna.
Nästa grupp, där arvodet är 2 520 kronor (1925: 1 800 kronor), omfattar
det stora flertalet amanuenser.
3 amanuenser (vid konstmuseerna i Uppsala och Lund samt historiska
museet i Lund) uppbära ett arvode av 1 680 kronor (1925: 1 200 kronor)
var. Dessa amanuenser ha numera ungefär samma kvalifikationer och
tjänstgöringsskyldighet som de till närmast föregående grupp hörande befattningshavarna.
. tt 1
Arvöden å 1 050 kronor (1925: 750 kronor) förekomma endast i Uppsala
och utgå dels till de s. k. kursamanuensema vid histologiska och fysiologiska
institutionerna, dels ock till amanuenserna vid myntkabinettet och
Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.
Den sista gruppen med ett arvode av 840 kronor, omfattar endast *
befattningshavare, biträden vid kurser i allmän kemi vid de medicinskkemiska
institutionerna i Uppsala och Lund. Ehuru dessa befattningshavare
icke benämnas amanuenser, uppges de numera ha ungefär lika stor
tjänstgöringsskyldighet och även i övrigt i stort sett samma ställning som
amanuenserna vid nämnda institutioner. ...
Utom avlönade amanuenser äro vid de flesta institutionerna även anställda
oavlönade s. k. extra ordinarie amanuenser, på vissa håll i ganska
stort antal. De uttagas bland de bästa och mest intresserade studerandena
och åtnjuta i några fall fri bostad å institutionen. De utföra sådant arbete
av mindre kvalificerad beskaffenhet, som annars skulle åvila de vanliga
amanuenserna. På många institutioner utgöra de ett oumbärligt led i per
sonalorganisationen, och befattningarna i fråga äro av stor betydelse som
utbildningsplatser för blivande amanuenser. .
Fri bostad. Såsom förut meddelats, åtnjuta vissa extra ordinarie
amanuenser fri bostad. Detsamma är förhållandet beträffande några av
lönade befattningshavare i amanuensgraden. Möjligheterna att bereda
Statsutskottets utlåtande nr <239.
5
amanuenserna fri bostad i någon institutionen tillhörande byggnad minskas
dock snart sagt med varje år, emedan rummen behöva tagas i anspråk för
själva arbetet på institutionen.
Semester och sjukledighet. Några föreskrifter angående
rätt för här ifrågavarande befattningshavare till semester eller kostnadsfri
ledighet under sjukdom ha icke meddelats i samband med 1925 års arvodesreglering
eller senare. Ej heller har några nya allmänna bestämmelser
angående tjänstgöringsskyldigheten utfärdats.
Vid flertalet institutioner äro dessa befattningshavare icke alls eller endast
i mycket begränsad utsträckning tjänstgöringsskyldiga under ferierna.
Där arbetet i större eller mindre utsträckning pågår året runt (t. ex. vid
de patologiska, astronomiska och meteorologiska institutionerna) synes det
ha varit möjligt att bereda assistenter och amanuenser semester under skälig
tid, därigenom att befattningshavarna vikarierat för varandra.
Under tjänstledighet för sjukdom får vederbörande befattningshavare avstå
hela arvodet.
T j änstgöringsskyldighet. Vad beträffar omfattningen av
tjänstgöringsskyldigheten varierar denna inom mycket vida gränser. Först
och främst växlar den avsevärt under olika delar av terminen, beroende på
de kurser och övningar, som för tillfället pågå. Men även den sammanlagda
tjänstgöringstiden under ett år — uttryckt i.tjänstgöringstimmar — varierar
i hög grad vid olika läroanstalter och institutioner. Uppgifterna vid
olika tillfällen rörande samma tjänst uppvisa i vissa fall betydande olikheter,
möjligen till en del beroende på svårigheten att beräkna den tid, som
belöper på befattningshavarens å institutionen utförda arbete för egen räkning.
För assistenterna varierar antalet tjänstgöringstimmar per år mellan 600
och 2 300; i flertalet fall utgör antalet 1 000—1 200. Tjänstgöringsskyldigheten
för amanuenserna med högre arvode (4 200 kronor) växlar mellan
700 och 2 000 timmar. För amanuenserna av den vanligaste typen (arvode
2 520 kronor) varierar timantalet med något enstaka undantag mellan 400
och 1 300 timmar, i ett stort antal fall utgör antalet 500—700 timmar.
Befattningshavarnas arbete är av mångskiftande art: undervisning och
förhör av studerande, handledning av studerande under deras arbete på
institutionerna, särskilt vid laborationer av olika slag, vård av instrument,
samlingar och bibliotek, biträde åt institutionsföreståndaren vid. det vetenskapliga
arbetet etc. Vissa befattningshavare ha speciella uppgifter, t. ex.
förrättande av obduktioner, utförande av bakteriologiska undersökningar
samt av astronomiska och meteorologiska observationer, redigering av meteorologiska
rapporter etc.
Befattningshavarnas kvalifikationer. I fråga örn
befattningshavarnas kvalifikationer är att märka, att assistenterna i regel
äro licentiater, ej sällan docenter. Även amanuenserna med högre arvode
äro oftast licentiater. De vanliga amanuenserna äro med få undantag minst
kandidater eller magistrar. Även de extra ordinarie amanuenserna ha ej
sällan avlagt akademisk examen.
Universitetskanslerns förslag.
De göromål, som skola utföras av hiir ifrågavarande befattningshavare,
äro, anför kanslern, av mycket växlande beskaffenhet och ställa olika krav
på vederbörande funktionärer. Kanslern anser det därför nödvändigt att
6
Statsutskottets utlåtande nr 339.
uppdela befattningshavarna i särskilda kategorier med olika vidsträckt tjänstgöringsskyldighet
och arvoden av varierande storlek. Befattningshavarna böra,
anför kanslern vidare, vara av fem olika typer, nämligen
1) förste assistenter, motsvarande de nuvarande assistenterna;
2) andre assistenter, motsvarande de nuvarande amanuenserna med
högre arvode (4 200 kronor);
3) förste amanuenser, motsvarande de nuvarande amanuenserna med
vanligt amanuensarvode (2 520 kronor);
4) andre amanuenser, en nybildad grupp, där befattningshavarna skola
ha ungefär samma kvalifikationer som förste amanuenserna men något
mindre tjänstgöringsskyldighet och lägre arvode;
5) tredje amanuenser, motsvarande de nuvarande »extra ordinarie» amanuenser,
vilka anses böra ifrågakomma till erhållande av arvode.
Kanslerns förslag beträffande ifrågavarande befattningshavares tjänstgöringsskyldighet
och arvoden innebär sammanfattningsvis
följande.
Benämning |
Tjänstgörings- skyldighet |
Arvode per |
å r |
|
Timmar |
Grundarvode Kronor |
Dyrtids- och |
Totalarvode Kronor |
|
förste assistent.......... |
c:a 1 000 per år |
5 000 |
2180 |
7 180 |
andre . . » .......... |
» 1000 » » |
4 200 |
1 830 |
6 030 |
förste amanuens.......... |
» 600 » » |
2 500 |
1090 |
3 590 |
andre » .......... |
» 400 » » |
1 700 |
740 |
2 440 |
tredje » .......... |
2 |
12005 |
— |
1200 2 |
1 Dyrtids- ock kristillägget beräknat enligt för professorer ock lärare m. fl. vid universiteten
gällande grunder, alltså för närvarande sammanlagt 43,6 %.
2 I medeltal cirka 2 timmar per dag under den tid, tjänstgöringen varar.
3 Arvodet beräknat efter 150 kronor per månad under högst 8 månader per år.
Kanslern, som icke ifrågasatt någon dyrortsgradering av arvodena, har vid
beräkningen av arvodesbeloppen här ovan utgått från ortsgrupp F såsom
varande den mellersta av de ortsgrupper, som här kunna ifrågakomma.
Beträffande avlöning under semester och sjukledighet
för ifrågavarande befattningshavare anför kanslern bland annat följande.
För egen del anser jag, att samtliga assistenter samt förste och andre
amanuenser böra, därest de icke redan äro befriade från tjänstgöring under
längre tid än en månad varje år, beredas ledighet under en sammanhängande
tid av 30 dagar årligen. Om arbetet å institutionen i fråga pågår
året runt, bör semesterledighet kunna beredas därigenom att befattningshavarna
—■ som vid dessa institutioner alltid torde vara flera än en —
under den tid, då undervisning icke pågår, vikariera för varandra. Några
ökade utgifter för statsverket torde icke behöva orsakas därigenom att den
Statsutskottets utlåtande nr 239. 7
redan nu i praxis förefintliga rätten till minst en månads ledighet uttryckligen
fastställes.
Det synes likaledes skäligt, att de vid institutionerna anställda assistenterna
samt förste och andre amanuenserna få sig tillerkänd rätten att vid
tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten m. m. eller till följd av sjukdom
behålla hela eller viss del av arvodet i samma utsträckning som för närvarande
gäller för vissa klinikamanuenser i Uppsala och Stockholm. Därest ett
förordnande, som normalt skulle avse en tid av ett år, av någon särskild anledning
icke omfattar fullt ett år, synes detta icke böra utgöra hinder för
att befattningshavaren får komma i åtnjutande av de här ovan omförmälda
rättigheterna.
Beträffande sättet för förordnande av assistenter
och amanuenser anför kanslern följande.
Med hänsyn till den ställning som förste och andre assistenterna intaga
i den akademiska organisationen och de jämförelsevis höga krav, som
måste ställas på deras kompetens, synas de böra förordnas av kanslern
efter förslag av vederbörande fakultet eller sektion, respektive karolinska
institutets lärarkollegium.
Däremot torde knappast tillräckliga skäl föreligga för att amanuensförordnandena
vid universiteten skola meddelas av kanslern. Dylika förordnanden
— såväl beträffande förste och andre som i fråga örn tredje amanuenser
— synas vid samtliga läroanstalter kunna meddelas av lokal akademisk
myndighet, mindre akademiska konsistoriet, respektive kollegienämnden.
Anses det önskvärt att anställa oavlönade amanuenser, böra även
dessa förordnas av sistnämnda myndigheter.
Kanslern går vidare in på frågan örn en förstärkning av assistent-
och amanuens kårerna och anför därvid följande.
Utom den förstärkning av assistent- och amanuenskårerna, som är en
ofrånkomlig konsekvens av arbetstidens normering, synes emellertid av i
viss mån likartade skäl en ytterligare förstärkning av organisationen vara
påkallad i detta sammanhang. För att icke undervisningen och det löpande
arbetet å institutionerna skall alltför mycket försvåras på grund av
knappheten på kvalificerad arbetskraft, har det, såsom förut framhållits,
blivit nödvändigt att i betydande utsträckning i det ordinarie, mera rutinmässiga
arbetet lita till oavlönade medhjälpare (»extra ordinarie» amanuenser).
Detta är en nödfallsutväg, som måst anlitas i en bekymmersam
situation men som i längden är oframkomlig. Redan nu äro svårigheterna
att erhålla lämpliga dylika arbetskrafter betydande, och enligt samstämmiga
uppgifter ökas de för varje år. Det är därför uppenbarligen nödvändigt
att söka trygga en lämplig rekrytering av det erforderliga minimiantalet
av dylika tjänster genom att ställa ett antal arvoden till förfogande
för beredande av någon ersättning åt vederbörande befattningshavare. Jag
vill betona, att dessa tredje amanuensbefattningar äro erforderliga för att
uppehålla undervisningen på dess nuvarande nivå samt för att arbetet på
institutionerna skall kunna bedrivas i hittillsvarande omfattning.
Med ledning av innehållet i inkomna yttranden samt den erfarenhet jag inhämtat
under handläggningen av tidigare ärenden rörande förstärkning av
institutionernas arbetskrafter har jag kommit till den uppfattningen, att 11
arvoden böra beräknas för vardera medicinska fakulteten och 14 för karolinska
institutet samt 5 för vardera humanistiska sektionen och 17 för vardera ina
-
8 Statsutskottets utlåtande nr 239.
tematisk-naturvetenskapliga sektionen, tillhopa således 80 dylika arvoden.
Jag vill understryka, att detta antal säkerligen endast motsvarar det nuvarande
minimibehovet. Vad beträffar de medicinska fakulteterna och de
matematisk-naturvetenskapliga sektionerna skulle enligt mitt förslag på
varje professor i medeltal komma icke fullt 1% tredje amanuens.
Jag vill, för undvikande av missförstånd, särskilt understryka, att den
av mig föreslagna ökningen av assistent- och amanuenskårema i stort sett
endast hänför sig till dessa kårers nuvarande uppgifter och avser att trygga
hittillsvarande standard i fråga örn undervisning och vetenskapligt arbete
Mitt förslag avser att reglera arbetstiden för de nuvarande befattningshavarna
och förbättra deras arvoden samt att inrätta nya befattningar, som
nödvändiggöras av begränsningen i arbetstid.
Av omstående sammanställning framgår dels det nuvarande antalet assistenter
och amanuenser av olika slag vid universitetens och karolinska institutets
teoretiska institutioner m. m., till vilka befattningshavares avlönande
medel utgå från respektive avlöningsanslag, dels ock antalet förste
och andre assistenter samt förste och andre amanuenser enligt kanslerns
nu framlagda förslag.
Till andre amanuensen vid myntkabinettet i Uppsala, för vilken antalet
tjänstgöringstimmar för år uppgår till allenast 40, skall enligt kanslerns
förslag utgå ett grundarvode av 1 000 kronor jämte dyrtids- och kristillägg
därå. Kanslern framhåller, att denne befattningshavare måste ha mycket
högre kvalifikationer än en vanlig amanuens, och hans undantagsställning
borde egentligen markeras genom en annan tjänstebenämning än amanuens.
De föreslagna bestämmelserna rörande omfånget av amanuensernas
tjänstgöringsskyldighet böra enligt kanslerns mening icke äga tillämpning
beträffande ifrågavarande befattningshavare.
En av de två av kanslern föreslagna förste assistentbefattningarna vid
anatomisk-histologiska institutionen i Lund är avsedd för den histologiska
avdelningen. Därest denna befattning inrättas bör enligt kanslerns förslag
det nuvarande arvodet, 2 000 kronor, till en biträdande lärare i histologi
indragas. Vid bifall till förslaget örn inrättande av en förste assistentbefattning
vid farmakologiska institutionen i Lund, bör likaledes det nuvarande
arvodet, 2 000 kronor, till en biträdande lärare i farmakologi indragas.
Vid institutionen för folklivsforskning i Lund äro två amanuenser anställda,
vilka avlönas från institutionens anslagsmedel till materiel m. m.
med 2 400 kronor vardera. Dessa amanuenser synas, anför kanslern, böra
jämställas med förste amanuenser och kostnaden för deras avlönande överföras
till avlöningsanslaget från materielanslaget.
Medelsbehovet till grundarvoden åt förste och andre assistenter samt
förste och andre amanuenser beräknar kanslern till 142 000 kronor vid universitetet
i Uppsala, till 164 400 kronor vid universitetet i Lund och till
50 000 kronor vid karolinska institutet eller sålunda till sammanlagt
356 400 kronor. För dyrtidstillägg beräknar kanslern i runt tal 92 700 kronor
och för kristillägg i avrundat tal 62 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 239.
9
Universitet, institutioner m. m. |
Nuvarande förhållanden |
Kanslerns förslag |
||||||||||
Assi- stenter |
Amanuenser |
Assi- stenter |
Ama- nuenser |
|||||||||
Antal med |
Antal med arvode av kronor |
Antal |
Antal |
|||||||||
5 040 |
3 360 |
4 200 |
3 150 |
2 520 |
1 680 |
1 050 |
840 |
lie |
2:e |
lie |
2:e |
|
Uppsala universitet: |
||||||||||||
Anatomiska............ |
1 |
1 |
||||||||||
Histologiska........... |
1 |
1 |
2 |
|||||||||
Patologiska............ |
1 |
1 |
i |
1 |
||||||||
Fysiologiska........... |
1 |
1 |
2 |
|||||||||
Medicinsk-kemiska........ |
1 |
1 |
2 |
|||||||||
Farmakologiska......... |
1 |
1 |
||||||||||
Hygienisk-bakteriologiska .... |
1 |
1 |
||||||||||
Statistiska............ |
1 |
1 |
||||||||||
Konstmuseet........... |
1 |
1 |
||||||||||
Myntkabinettet......... |
1 |
1 |
||||||||||
Museet för nordiska fornsaker . |
1 |
1 |
||||||||||
Victoriamuseet för egyptiska forn- |
||||||||||||
saker . ............. |
1 |
1 |
||||||||||
Nationalekonomiska....... |
1 |
|||||||||||
Psykologiska laboratoriet .... |
1 |
|||||||||||
Seminariet för statskunskap . . |
1 |
|||||||||||
Astronomiska........... |
1 |
1 |
i |
1 |
||||||||
Meteorologiska.......... |
1 |
1 |
i |
1 |
2 |
|||||||
Fysiska.............. |
1 |
3 |
i |
3 |
||||||||
Kemiska............. |
1 |
4 |
2 |
4 |
||||||||
Fysikalisk-kemiska........ |
1 |
1 |
i |
1 |
||||||||
Mineralogisk-geologiska..... |
1 |
1 |
||||||||||
Paleontologiska......... |
1 |
1 |
||||||||||
Botaniska............. |
2 |
i |
3 |
|||||||||
Växtbiologiska.......... |
1 |
1 |
1 |
|||||||||
Zoologiska............ |
2 |
2 |
||||||||||
Geografiska............ |
1 |
i |
||||||||||
Summa |
4 |
1 |
1 |
1 |
26 |
1 |
4 |
1 |
8 |
3 |
34 |
3 |
Lunds universitet: |
||||||||||||
Anatomisk-histologiska..... |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
||||||
Patologisk-anatomiska...... |
1 |
o |
2 |
1 |
2 |
|||||||
Fysiologiska........... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
10
Statsutskottets utlåtande nr £39.
Universitet, institutioner m. m. |
Nuvarande |
förhållanden |
Kanslerns förslag |
|||||||||
Assi- stenter |
Amanuenser |
Assi- stenter |
Ama- nuenser |
|||||||||
Antal med |
Antal med arvode av kronor |
Antal |
Antal |
|||||||||
O T* O »o |
3 360 |
4 200 |
3 150 |
2 520 |
1 680 |
1 050 |
840 |
l:e |
2:e |
l:e |
2:e |
|
Medicinsk-kemiska........ |
1 |
1 |
1 |
i |
2 |
|||||||
Farmakologiska......... |
1 |
i |
1 |
|||||||||
Psykologiska........... |
1 |
1 |
||||||||||
Statistiska............ |
1 |
1 |
1 |
|||||||||
Konstsamlingarna........ |
1 |
1 |
1 |
|||||||||
Historiska museet........ |
1 |
1 |
i |
2 |
||||||||
Geografiska............ |
1 |
1 |
1 |
|||||||||
Folklivsforskning......... |
2 |
|||||||||||
Nationalekonomiska....... |
1 |
|||||||||||
Astronomiska........... |
2 |
3 |
||||||||||
Fysiska.............. |
1 |
2 |
i |
3 |
||||||||
Kemiska............. |
4 |
2 |
‘2 |
|||||||||
Geologisk-mineralogiska..... |
2 |
1 |
2 |
|||||||||
Botaniska............. |
1 |
2 |
1 |
2 |
||||||||
Zoologiska............ |
3 |
3 |
||||||||||
Limnologiska........... |
1 |
1 |
||||||||||
Ärftlighetsforskning....... |
1 |
1 |
||||||||||
Summa |
6 |
3 |
25 |
2 |
1 |
12 |
4 |
33 |
3 |
|||
Karolinska institutet: |
||||||||||||
Anatomiska............ |
1 |
2 |
||||||||||
Histologiska........... |
1 |
2 |
||||||||||
Patologisk-anatomiska...... |
3 |
5 |
||||||||||
Fysiologiska........... |
1 |
2 |
||||||||||
Kemiska ............. |
2 |
4 |
||||||||||
Farmakologiska......... |
1 |
1 |
1 |
|||||||||
Rättsmedicinska......... |
1 |
1 |
||||||||||
Hygieniska............ |
1 |
1 |
||||||||||
Summa |
| |
11 |
1 |
18 |
||||||||
Totalsumma j |
10 |
1 |
4 |
1 1 |
62 |
3 |
4 1 |
2 |
21 |
7 |
85 |
6 |
Statsutskottets utlåtande nr %39.
11
Allmänna lönenämnden, som förordat en ändring av de av kanslern föreslagna
benämningarna andre assistent och andre amanuens till assistent
respektive amanuens, har beträffande frågan örn dyrtidskompensation föreslagit,
att å ifrågavarande arvoden må utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt
de grunder, som efter den 1 juli 1939 fastställts beträffande statliga befattningshavare
i allmänhet, alltså med för närvarande (15 -f- 16 =) 31 procent.
Under förutsättning att tilläggsprocenten bestämmes på detta sätt, har lönenämnden
icke haft något att erinra mot de av kanslern förordade grundarvodena.
Lönenämndens förslag skulle alltså innebära följande.
Rörligt tillägg
Grundarvode och kristillägg Summa
(31 %)
förste assistent..................... 5 000 1 547 6 547
assistent......................... 4 200 1 302 5 502
förste amanuens..................... 2 500 773 3 273
amanuens........................ 1 700 524 2 224
I fråga om rätt att åtnjuta arvode under tjänstledighet för sjukdom finner
sig lönenämnden icke kunna tillstyrka förmånligare villkor, än att halvt arvode
medgives utgå under dylik ledighet. Vid ledighet på grund av olycksfall i
tjänsten synes lönenämnden, att oavkortat arvode bör medgivas under förslagsvis
högst sex månader.
Statskontoret har beträffande grundarvodenas och tilläggsersättningens beräknande
uttalat samma uppfattning som lönenämnden. Statskontoret har
vidare förutsatt, att i varje fall förste assistenterna skola ha avlagt licentiatexamen.
Statskontoret har, enär den ställning, som assistenterna intaga i den
akademiska organisationen, och de jämförelsevis höga krav, som måste ställas
på deras kompetens, ansetts motivera, att de förordnas av kanslern, medan
däremot amanuenserna funnits kunna antagas av de lokala akademiska myndigheterna,
icke funnit tillfredsställande, att amanuensernas löneförmåner för
timme räknat skola uppgå till samma belopp som assistenternas timersättning.
Ämbetsverket har därför föreslagit, att grundarvodet till förste amanuenserna
bestämmes till 2 300 kronor för år. Beträffande den föreslagna förstärkningen
av assistent- och amanuenspersonalen har statskontoret uppmärksammat,
att en betydande förskjutning skett från amanuens- till assistenttjänster.
Åtminstone vid anatomiska institutionen i Uppsala, anatomiskhistologiska
och geologisk-mineralogiska institutionerna samt historiska museet
i Lund ville det synas, som om assistentbefattningarna borde kunna ersättas
med amanuenstjänster.
I skrivelse den 28 november 1944 har universitetskanslern, efter framställning
av det större akademiska konsistoriet i Lund, gjort framställning
örn avlåtande av proposition till innevarande års riksdag om inrättande vid
institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet av en personlig
forskningsassistentbefattning ä övergångsstat i lönegraden A 22 för docen
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 339.
ten K. A. H. Håkansson. Av handlingarna i ärendet framgår, att docenten
Håkansson, som tidigare innehaft ordinarie forskarstipendium, för närvarande
innehar ett extra forskarstipendium, för vilket tiden emellertid utgår med utgången
av april månad innevarande år.
Allmänna lönenämnden anser, att det stöd, som statsverket anses böra
lämna för främjande av Håkanssons fortsatta verksamhet såsom forskare,
snarare bör givas i form av ett lämpligt avpassat arvode, förslagsvis till belopp
motsvarande det till Håkansson nu utgående forskarstipendiet (7 000
kronor) jämte därå belöpande dyrtids- och kristillägg (för närvarande 43,6
procent).
Statskontoret har föreslagit ett arvode å 6 000 kronor jämte dyrtids- och
kristillägg enligt samma grunder, som gälla för docentstipendiat.
Departementschefen har i hithörande frågor anfört följande.
Det av universitetskanslern framlagda förslaget till arbetstids- och arvodesreglering
förvissa befattningshavare vid universiteten och karolinska
institutet avser, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, amanuenser
och assistenter samt med dem jämförliga funktionärer vid teoretiska
institutioner och vissa andra vetenskapliga inrättningar vid de medicinska
läroanstalterna samt inom humanistiska och naturvetenskapliga sektionerna,
Såsom kanslern framhållit fylla dessa vetenskapligt utbildade medarbetare
en viktig uppgift i den akademiska organisationen. De biträda vid
undervisningen såsom föreläsare, handledare åt studerande m. m., de medverka
vid det administrativa arbetet på institutioner, seminarier och museer
och de bistå i mån av tid institutionsföreståndaren i det vetenskapliga
arbetet. Det mest kvalificerade arbetet utföres av assistenterna och amanuenserna
med högre arvode. De enklare och mera rutinmässiga uppgifterna
falla på de nu oavlönade s. k. extra ordinarie amanuenserna. De vanliga
amanuenserna få, åtminstone på de mindre institutionerna, fullgöra uppgifter
av alla slag från mycket kvalificerade sådana till relativt enkla sysslor.
Assistenterna äro i regel licentiater, ej sällan docenter, och även amanuenserna
med högre arvode äro oftast licentiater. De vanliga amanuenserna
äro med få undantag kandidater eller magistrar. Även de extra ordinarie
amanuenserna ha ej sällan avlagt akademisk examen.
Med hänsyn till att göromålen äro av mycket växlande beskaffenhet och
ställa olika krav på vederbörande funktionärer böra befattningshavarna,
såsom kanslern föreslagit, uppdelas i kategorier med olika vidsträckt tjänstgöringsskyldighet
och arvoden av varierande storlek.
Enligt kanslerns förslag skulle de avlönade assistenterna och amanuenserna
utgöras av dels förste assistenter, motsvarande de nuvarande assistenterna
(arvode 5 040 kronor), dels andre assistenter, motsvarande de nuvarande
amanuenserna med högre amanuensarvode (4 200 kronor), dels
förste amanuenser, motsvarande de nuvarande amanuenserna med vanligt
amanuensarvode (2 520 kronor), dels andre amanuenser, vilka skulle ha
ungefär samma kvalifikationer som förste amanuenserna men mindre tjänstgöringsskyldighet
och lägre arvode, dels ock tredje amanuenser. Sistnämnda
tjänstebenämning skulle tillkomma de nu oavlönade extra ordinarie amanuenser,
som enligt kanslerns förslag skulle komma i åtnjutande av arvode.
Statskontoret har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att ett fast
Statsutskottets utlåtande nr 239.
13
arvode tillerkännes nu oavlönade amanuenser, medan allmänna lönenämnden
icke ansett sig böra taga ställning till denna fråga. För egen del finner
jag de skäl bärande, som från universitetskanslerns sida åberopats till stöd
för förslaget att utsträcka arvodesregleringen att omfatta även vissa nu oavlönade
amanuenser. Vad tjänstebenämningarna beträffar bär statskontoret
och lönenämnden förordat, att beteckningen »andre» i tjänstebenämningarna
andre assistent och andre amanuens skulle slopas, varvid lönenämnden
tillika föreslagit benämningen extra amanuens för de befattningshavare, som
enligt kanslerns förslag skulle benämnas tredje amanuenser. Övervägande
skäl synas mig tala för de av kanslern föreslagna tjänstebenämningarna.
Tjänstgöringsskyldighetens omfattning för de nuvarande assistenterna
och amanuenserna varierar, såsom av den lämnade redogörelsen framgått,
inom mycket vida gränser. Behovet av en arbetstidsreglermg är därför
framträdande. Enligt kanslerns förslag i detta avseende skulle tjänstgöringsskyldigheten
utgöra i medeltal cirka 5 timmar per dag eller 1 000 timmar
per arbetsår för förste och andre assistenter, 3 timmar per dag eller 600 timmar
per arbetsår för förste amanuenser, 2 timmar per dag eller 400 timmar per arbetsår
för andre amanuenser och 2 timmar per dag för tredje amanuenser under
den tid, de tjänstgöra. Statskontoret, som ifrågasatt, örn icke arbetstiden för
andre amanuenser borde bestämmas till hälften av den för förste amanuenserna
föreslagna, har ansett, att de av kanslern föreslagna timtalen borde
med den av ämbetsverket ifrågasatta jämkningen fastställas såsom minimitjänstgöringstider,
medan Sveriges universitets- och högskoleamanuensers
förbund, som avstyrkt statskontorets förslag i fråga örn tjänstgöringstiden
för andre amanuenserna, funnit de av kanslern föreslagna timtalen lämpliga,
om desamma fastställdes såsom minimitider. För egen del biträder jag
lönenämndens uppfattning, att den av kanslern föreslagna tjänstgöringsskyldigheten
för assistenter och amanuenser är lämplig såsom allmän norm.
Av skäl, som kanslern anfört, torde man emellertid ha att räkna med att den
årliga tjänstgöringsskyldigheten även i framtiden kommer att i praktiken
variera inom jämförelsevis vida gränser.
I enlighet med vad kanslern föreslagit torde assistenterna böra förordnas
av kanslern efter förslag av vederbörande fakultet eller sektion, respektive
karolinska institutets lärarkollegium, och amanuenserna av lokal akademisk
myndighet, mindre konsistoriet, respektive lärarkollegiet.
Vad beträffar spörsmålet, huruvida arvodena till ifrågavarande befattningshavare
böra vara dyrortsgraderade eller icke, finner jag i likhet med
myndigheterna övervägande skäl tala för universitetskanslerns förslag, att
enhetliga arvoden bestämmas, oavsett befattningshavarens stationering a
D-ort, F-ort eller I-ort. Vad härefter angår frågan, huruvida automatisk
dvrtidskompensation skall utgå å arvodena eller örn dessa skola bestämmas
till belopp, som inbegripa sådan kompensation, lia lönenämnden och statskontoret
anslutit sig till kanslerns förslag örn dylik kompensation å arvoden
åt assistenter samt förste och andre amanuenser. Medan kanslern föreslagit,
att kompensationen skall utgå i form av dyrtidstilhigg och kristillägg, lia
lönenämnden och statskontoret i stället förordat, att rörligt tillägg och kristillägg
skola utgå å arvodena. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
finner jag mig böra förorda, alt samtliga arvoden bestämmas till
fasta belopp, som inbegripa dyrtidskompensation.
Mot de av kanslern för tredje amanuenser föreslagna ersät tningsgrunderna,
enligt vilka arvode till dem skulle utgå nied 150 kronor per manad under
14
Statsutskottets utlåtande nr 239.
högst åtta månader av året, har jag i likhet med lönenämnden icke funnit
anledning till erinran.
Vad beträffar storleken av den ersättning, som bör utgå till assistenter
samt förste och andre amanuenser, föreligga såsom-av den lämnade redogörelsen
framgått skiljaktiga meningar. För egen del vill jag understryka vikten
av att ifrågavarande befattningar — vid vilka arvodena på sätt och vis ha
karaktär av stipendier — besättas med personer, som ådagalagt vetenskaplig
begåvning och visat håg för forskning och vetenskapligt arbete. Arvodessättningen
bör ske under beaktande av att det här gäller att från grunden bygga
UPP en god rekrytering för forskningen och det vetenskapliga arbetet. Jag finner
mig därför böra förorda, att arvodena bestämmas till belopp, som med
lämplig afrundning motsvara de av kanslern föreslagna grundarvodena jämte
därå belöpande dyrtids- och kristillägg. I enlighet med vad jag sålunda förordat
torde årsarvodet böra utgöra 7 200 kronor för förste och 6 000 kronor
för andre assistent samt 3 600 kronor för förste och 2 400 kronor för andre
amanuens. Därest bostad ställes till förfogande för assistent eller amanuens
med fast arvode torde, såsom lönenämnden och statskontoret föreslagit, skälig
ersättning böra erläggas.
Mot kanslerns förslag att de assistenter och amanuenser, som icke åtnjuta
ferier, skola erhålla 30 dagars semester per år har jag i likhet med myndigheterna
icke funnit anledning till erinran. Vad beträffar frågan örn rätt för
assistenter samt förste och andre amanuenser att vid tjänstledighet för
sjukdom åtnjuta arvode biträder jag lönenämndens förslag att halvt arvode
må utgå. Detta torde böra gälla för en tid av högst sex månader av ett och
samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, för en tid
av högst sex månader i en följd. Under tjänstledighet till följd av olycksfall
i tjänsten torde i enlighet med lönenämndens förslag oavkortat arvode böra
utgå under högst sex månader. Detsamma torde böra gälla, därest vederbörande
åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits tjänstgöra av anledning som
i 13 § 2 mom. civila icke-ordinariereglementet sägs. Den som vid befattningshavares
tjänstledighet på grund av sjukdom eller till följd av olycksfall
i tjänsten m. m. förordnas att uppehålla befattning såsom förste eller andre
assistent eller såsom förste eller andre amanuens torde böra äga åtnjuta ersättning,
motsvarande det med befattningen förenade arvodet. Därest befattningshavaren
åtnjuter semester, torde vikarie icke böra förordnas.
Enär den tjänstgöring, som för närvarande utkräves av assistenterna och
amanuenserna, i ett flertal fall är avsevärt större än den tjänstgöring, som
enligt vad jag förordat normalt bör fullgöras av förste och andre assistenter
samt förste och andre amanuenser, förutsätter den av mig föreslagna arbetstidsreglermgen
inrättandet av ett antal nya tjänster samt uppfattning av
vissa amanuenstjänster till assistenttjänster. En förskjutning från amanuens-
till assistentbefattningar är jämväl motiverad på grund av arbetets
alltmer krävande art på vissa institutioner. Oavsett arbetstidsregleringen
föreligger vid vissa institutioner behov av nya tjänster.
Av den i det föregående intagna sammanställningen framgår dels det nuvarande
antalet assistenter och amanuenser av olika slag vid universitetens
och karolinska institutets teoretiska institutioner m. m., till vilka befattningshavare
medel nu utgå från respektive avlöningsanslag, dels ock antalet
förste och andre assistenter samt förste och andre amanuenser enligt kanslerns
den 9 februari 1945 framlagda förslag. Jag finner mig kunna biträda
detta förslag med följande ändringar och tillägg. I enlighet nied vad kans
-
Statsutskottets utlåtande nr £39.
15
lern efter nämnda förslags avgivande tillstyrkt torde dels i stället för den
föreslagna förste amanuensbefattningen vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution böra inrättas en befattning såsom förste assistent, dels
ock vid institutets avdelning för cellforskning böra inrättas en förste och
en andre assistentbefattning. Då jag i likhet med lönenämnden och statskontoret
icke anser mig kunna tillstyrka, att arvodesregleringen kommer
att inbegripa amanuensen vid myntkabinettet i Uppsala, torde i stället för
den av kanslern föreslagna befattningen såsom andre amanuens böra inrättas
en befattning såsom vetenskapligt biträde vid vården av myntkabinettets
samlingar. Till befattningshavaren torde böra utgå ett arvode av 1 050
kronor per år eller samma belopp, som utgår till den nuvarande befattningshavaren.
Vid bifall till vad jag nyss förordat skulle antalet förste assistenter komma
att uppgå till 8 vid universitetet i Uppsala, 12 vid universitetet i Lund
och 3 vid karolinska institutet eller till sammanlagt 23, antalet andre assistenter
till respektive 3, 4, 1 och 8, antalet förste amanuenser till respektive
34, 33, 17 och 84 samt antalet andre amanuenser till respektive 2, 3, 0 och
5. Då jag biträtt kanslerns förslag örn inrättande dels av en föiste assistentbefattning,
avsedd för den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska
institutionen vid Lunds universitet, dels ock av en sådan befattning
vid universitetets farmakologiska institution, torde, såsom kanslern
föreslagit, de under universitetets avlöningsanslag för nästa budgetår beräknade
medlen till arvoden åt biträdande lärare i histologi och farmakologi
icke böra tagas i anspråk.
Till arvoden åt förste och andre assistenter samt förste och andre amanuenser
erfordras vid bifall till vad jag förordat ett belopp av (23 X 7 200 -j-f
8 X 6 000 + 84 X 3 600 + 5 X 2 400 =) 528 000 kronor. Medelsbehovet
till ersättning åt vikarier för nämnda befattningshavare vid tjänstledighet
på grund av sjukdom eller till följd av olycksfall i tjänsten m. m.
torde i enlighet med kanslerns förslag böra uppskattas till 10 000 kronor.
Antalet arvoden till tredje amanuenser har kanslern funnit böra utgöra
lägst 80, varvid 11 arvoden beräknats för vardera medicinska fakulteten,
14 för karolinska institutet, 5 för vardera humanistiska sektionen och 17
för vardera matematisk-naturvetenskapliga sektionen. I lämpligt sammanhang
torde en undersökning böra företagas rörande möjligheterna att avlasta
vissa göromål från assistent- och amanuenspersonalen till tekniska och
andra kvinnliga biträden. I avvaktan på resultatet av denna undersökning
finner jag mig endast kunna förorda, att medel anvisas till ersättning at 50
tredje amanuenser. Medelsbehovet för detta ändamål utgör (50 X 150 X
X 8 =) 60 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter
förslag av kanslern fördela dessa anslagsmedel mellan de medicinska fakulteterna
samt de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna
ävensom karolinska institutet. Kanslern torde därefter, efter förslag
av vederbörande fakultet eller sektion, respektive lärarkollegiet vid karolinska
institutet, böra fördela de beviljade beloppen mellan de olika institutionerna.
De resultat, som docenten Håkansson under sin hittillsvarande^ forskningsverksamhet
uppnått, synas, såsom kanslern framhållit, vara så betydande,
att fullgod anledning föreligger att bereda honom möjlighet att fortsatta
sina undersökningar inom den botaniska cellforskningens (cytologiens) område.
16
Statsutskottets utlåtande nr %39.
Utskottet.
Jag kan därför ansluta mig till kanslerns förslag om inrättande för honom av en
personlig forskningsassistentbefattning vid institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet. Jag finner emellertid i likhet med lönenämnden
betänkligheter möta mot att, såsom kanslern föreslagit, befattningen inrättas
såsom ordinarie. Jag förordar därför, att densamma förenas med arvode.
Jag utgår härvid från att frågan örn pension åt docenten Håkansson efter
särskild framställning i ämnet i sinom tid kommer att föreläggas riksdagen.
Arvodet torde i anslutning till lönenämndens förslag böra bestämmas till
10 000 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar ett forskarstipendium jämte
därå belöpande dyrtids- och kristillägg. Befattningen torde böra inrättas
från och med nästa budgetår. Närmare föreskrifter om befattningshavarens
tjänstgöringsskyldighet torde böra meddelas av kanslern.
Under anslaget till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
assistenter och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet torde i enlighet med vad förut angivits böra beräknas dels
528 000 kronor till arvoden åt förste och andre assistenter samt förste och
andre amanuenser, dels 10 000 kronor till vikariatsersättningar, dels ock
60 000 kronor till arvoden åt tredje amanuenser. Under detta anslag torde
vidare böra beräknas 1 050 kronor till arvode åt vetenskapligt biträde vid
vården av myntkabinettets i Uppsala samlingar och 10 000 kronor till arvode
vid den för docenten Håkansson avsedda personliga befattningen såsom
forskningsassistent. Totala anslagsbehovet skulle sålunda uppgå till
(528 000 + 10 000 + 60 000 + 1 050 + 10 000 =) i avrundat tal 609 000
kronor. Med hänsyn till ovissheten beträffande det verkliga medelsbehovet
till vikariatsersättningar torde anslaget böra givas karaktären av förslagsanslag.
Utskottet har funnit sig böra biträda det av departementschefen framlagda
förslaget till arbetstids- och arvodesreglering för här ifrågavarande befattningshavare
vid universiteten och karolinska institutet. Såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, har kanslern för rikets universitet föreslagit, att antalet
arvoden till tredje amanuenser skulle utgöra 80, vilket förslag även framförts
i motionen II: 609. Departementschefen har ansett, att en undersökning i
lämpligt sammanhang borde företagas rörande möjligheterna att avlasta vissa
göromål från assistent- och amanuenspersonalen till tekniska och andra kvinnliga
biträden. I avvaktan på resultatet av denna undersökning har departementschefen
funnit sig endast kunna förorda, att medel nu anvisades till ersättning
åt 50 tredje amanuenser. Utskottet finner den av departementschefen
anförda motiveringen för en begränsning tills vidare till 50 av antalet
arvoden till tredje amanuenser bärande och anser sig på grund härav icke
böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 609 framställda yrkandet.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.
Statsutskottets utlåtande nr %39.
17
Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Avlöningar.
Departementschefen har beräknat ifrågavarande anslag till 4 350 000 kronor,
vilket innebär en höjning nied 154 000 kronor. Höjningen beror dels på
vissa av departementschefen tillstyrkta ändringar beträffande personalorganisationen
och löneställningen för vissa befattningshavare, dels på uppräkning
av vissa anslagsposter med hänsyn till belastningen, dels på den i årets statsverksproposition
förordade uppräkningen av s. k. huvudsyssloarvoden, dels
ock på vissa av Kungl. Majit gjorda medgivanden i avseende å vikarierande
personals avlönande till följd av svårigheterna att erhålla personal av ifrågavarande
slag. Förändringarna framgå av följande sammanställning:
Ökning eller |
|
+ |
10 200 |
+ |
9 300 |
+ |
2 000 |
+ |
21 500 |
+ |
6 000 |
+ |
100 |
+ |
6100 |
— |
12 100 |
+ |
7 600 |
+ |
1500 |
— |
3 000 |
+ |
3 400 |
_ |
3 800 |
+ |
1 600 |
+ |
12 500 |
+ |
19 700 |
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
1 laborator, tillika avdelningsföreståndare, i A 28 tillkommer...........
1 förste strålskyddsinspektör i A 26 tillkommer...................
Höjning med hänsyn till belastningen........................ .
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Arvode åt 1 assistent tillkommer........................... .
Vikariatsersättningar...................................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Löner åt 2 byråingenjörer (Ex 22 och Ex 18) bortgå...............
1 strålskyddsinspektör i Eo 23 tillkommer......................
Vikariatsersättningar...................................
Rörligt tillägg.
Tillkommer på grund av personalförändringar....................
II. Sjukhuset i övrigt.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
1 sjuksköterskebefattning i A 7 återbesattes ej....................
Uppflyttning av maskinmästartjansten från A 16 till A 17, av 3 maskinisttjänster
från A 8 till A 9 och av 4 reparatörstjänster från A 7 till A 8.....
Ordinariesättning av 4 eldartjänster i 5 lönegraden.................
Höjning med hänsyn till belastningen.........................
+ 30 000
Bihang Ull riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 339.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 239.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Arvode till 1 biträdande överläkare (narkosöverläkare) bortgår.........
Vikariatsersättningar ...................................
Uppräkning av huvudsyssloarvoden ..........................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
1 befattning såsom narkosöverläkare i Eo 26 tillkommer..............
1 befattning såsom andre underläkare i Ex 22 vid radiumhemmets gynekologiska
avdelning tillkommer.................................
1 assistentsköterskebefattning i Eo 5 tillkommer såsom ersättning för sköterske
befattning
i A 7, som ej må återbesättas.....................
1 assistentsköterska i Eo 5 anställes vid medicinska kliniken............
1 halvtidstjänstgörande laboratoriebiträde anställes vid kirurgiska kliniken . . . .
1 elev på ögonkliniken ersättes med ett sköterskebiträde iUl..........
Arvodet åt sjukgymnasten vid garnisonssjukhuset höjes...............
Tjänsten såsom tandtekniker i Ex 7 förändras till extra ordinarie i 7 lönegraden
2 tandsköterskebefattningar i U 2 placeras i Eo 4 och 1 befattning såsom fotografiskt
biträde förändras till tandsköterskebefattning i Eo 4..........
2 sjukhusbiträden (städerskor) i U 1 anställas....................
1 sjuksköterska i Eo 7, 1 sjuksköterskebiträde i U 1 och 1 skrivbiträde i Ex 2
vid röntgendiagnostiska avdelningen.........................
2 reparatörstjänster i Eo 7 uppflyttas till Eo 8, 1 reparatörstjänst i Ex 7 för
ändras
till extra ordinarie tjänst i 8 lönegraden och 1 tjänst såsom hjälpmontör
förändras till tjänst som hantverkare i Eo 6.................
4 tjänster såsom andre eldare i Eo 5 bortgå och 1 tjänst såsom eldare (kollämpare)
i Ex 5 förändras till extra ordinarie i 5 lönegraden............
Lönetillägg, motsvarande kristillägg, och annan löneförbättring för vikarierande
och annan tillfälligt anställd personal........................
Löneklassuppflyttningar och vikariekostnader på grund av personalutökningen . .
Ökning eller |
|
9 900 |
|
— |
700 |
+ |
9 600 |
— |
1000 |
+ |
8 900 |
+ |
6 800 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
+ |
1800 |
+ |
1500 |
+ |
600 |
+ |
200 |
+ |
2100 |
+ |
4 000 |
+ |
7 700 |
T" |
1200 |
— |
11600 |
+ 54 800 |
+ 97 000
Departementschefen har vidare förordat, dels att klassbeteckningarna för
befattningarna såsom maskinmästare och maskinist borttagas, dels att benämningen
på tjänsterna såsom eldare av lia klass ändras till hantverkare,
dels ock att tjänstebenämningen syssloman ersättes med benämningen sjukhusintendent.
I fråga örn löneställningen för assistentsköterskorn
a har departementschefen anfört följande.
I enlighet med direktionens av besparingsskäl framlagda förslag förordades
i 1944 års åttonde huvudtitel, att åtta vid karolinska sjukhuset och tre
vid serafimerlasarettet vakanta ordinarie sjuksköterskebefattningar i lönegraden
A 7, vilka innehafts av assistentsköterskor, skulle utbytas mot
extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5. Riksdagen
framhöll, att skillnaden i löneställningen mellan lönegraden A 7 och löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 239.
19
graden Eo 5, i vilken vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag samtliga assi
stentsköterskor successivt skulle placeras, syntes riksdagen väl stor. Riksdagen
ansåg sig böra ifrågasätta, huruvida icke ett visst antal ordinarie befattningar
alltjämt borde finnas för assistentsköterskoma, avsedda i första
hand för de assistentsköterskor, som hade en mera ansvarsbetonad tjänstgöring.
Under erinran, att sjuksköterskorna vid dövstumskolorna vore placerade
i lönegraden A 6, framhöll riksdagen vidare, att ifrågavarande lönespörsmål
borde genom Kungl. Maj:ts försorg bliva föremål för närmare utredning.
Den av direktionen med anledning härav verkställda utredningen
har, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, utmynnat i förslag att
20 av de 33 sjukskö terskebefattningama i lönegraden A 7 vid karolinska
sjukhuset, vilka vore förenade med assistentskö tersketjänstgöring, och samtliga
15 med sådan tjänstgöring förenade sjuksköterskebefattningar i lönegraden
A 7 vid serafimerlasarettet skulle successivt utbytas mot ordinarie
assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden. Återstående 13 med assistentskö
tersketjänstgöring förenade ordinarie befattningar i 7 lönegraden vid
karolinska sjukhuset skulle utbytas mot assistentsköterskebefattningar i lönegraden
Eo 5. Då nio av ifrågavarande sjuksköterskebefattningar vid karolinska
sjukhuset vore vakanta, borde dessa omedelbart ersättas med assistentsköterskebefattningar
i lönegraden Eo 5. Under erinran örn att löneställningen
och därmed sammanhängande anställningsförhållanden för statsanställda
sjuksköterskor m. fl. äro föremål för utredning genom särskilda
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1944 inom finansdepartementet
tillkallade sakkunniga, anser jag mig icke böra tillstyrka förslaget
örn inrättande vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet av
ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden A 5. Jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 9 juni 1944 må vid ifrågavarande sjukhus nu lediga eller
ledigblivande ordinarie sjuksköterskebefattningar, vilka innehafts eller innehavas
av assistentsköterskor, tills vidare icke återbesättas eller uppehållas
med vikarie. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning torde ifrågavarande
ordinarie befattningar i mån av inträffad eller inträffande ledighet
icke böra återbesättas. Såsom ersättning för de vid innevarande budgetårs
ingång vakanta ordinarie sjukskö terskebefattningama i lönegraden A 7 —
åtta vid karolinska sjukhuset och tre vid serafimerlasarettet — har medgivande
lämnats att inrätta motsvarande antal extra ordinarie assistentsköterskebefattningar
i 5 lönegraden. Vid karolinska sjukhuset äro nu ytterligare
en och vid serafimerlasarettet ytterligare två ordinarie sjuksköterskebefattningar
i lönegraden A 7 vakanta. Till ersättande av dessa befattningar
torde medel böra beräknas för anstiillande av motsvarande antal extra ordinarie
assistentsköterskor i 5 lönegraden. Då emellertid vissa svårigheter att
tillsätta de extra ordinarie assistentsköterskebefattningarna visat sig föreligga
— i synnerhet vid serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik — anser
jag mig tillika böra förorda, att vikarie må, efter Kungl. Majlis medgivande
i varje särskilt fall, förordnas på vakanta, med assistcntskötersket jänstgöring
förenade sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7, varvid jag förutsätter,
att sålunda förordnad vikarie skall äga uppbära vikariatslön.
Utskottet Ilar icke funnit något ali erinra mot departementschefens ifrågavarande
förslag. I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att förevarande anslag
för nästa budgetår höjcs med 154 ()()() kronor lill 4 350 000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 239.
V tskottet.
Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar.
Departementschefen har beräknat anslaget till 1 935 000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 42 000 kronor. Höjningen redovisas i följande
uppställning, som anger av departementschefen förordade ändringar i avlöningsstaten
för serafimerlasarettet:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
1 sjuksköterskebefattning i A 7 pä övergångsstat bortgår...........
2 sjuksköterskebefattningar i A 7 återbesättas ej ...............
Uppfattning av 2 reparatörstjänster från A 7 till A 8............
Ordinariesättning av 4 eldartjänster i 5 lönegraden..............
Befattningen såsom överläkare vid röntgenavdelningen i A 29 vakanssättes
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Uppräkning av huvudsyssloarvoden .......................
Arvode åt överläkare vid röntgenavdelningen tillkommer...........
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
kontorsbiträdesbefattning i Eo 4 tillkommer....................
assistentsköterskebefattningar i Eo 5 såsom ersättning för 2 sjuksköterskebefattningar
i A 7, vilka ej må återbesättas.......................
assistentsköterskebefattning i Eo 5 har tillkommit vid neurokirurgiska kliniken
sköterskebiträdesbefattningar i U 1, varav 5 vid neurokirurgiska kliniken och
1 vid röntgendiagnostiska avdelningen, ha tillkommit eller tillkomma; antalet
provsköterskor minskas med 3 och antalet elever med 1.............
3 sjukhusbiträden (städerskor) i U 1 anställas....................
Ökat arvode åt en fotograf...............................
5 köksbiträdesbefattningar i U 1 uppehållas ej; 1 kökselev har anställts.....
1 befattning såsom tekniskt biträde i Ex 7, 1 befattning såsom telefonist i Ex 2
och 1 befattning såsom kameralt biträde i Ex 8 förändras till extra ordinarie
befattningar .......................................
1 sjuksköterska i Ex 7 har anställts vid neurologiska kliniken...........
6 sköterskeelever ersättas med provsköterskor....................
lönetillägg, motsvarande kristillägg, och annan löneförbättring för vikarierande
och annan tillfälligt anställd personal........................
4 andre eldare i Eo 5 bortgå..............................
Rörligt tillägg.
Med hänsyn till belastningen och för avrundning av avlöningsanslagets slutsumma
minskas denna anslagspost med...........................
Ökning eller
minskning
kronor
3 |
500 |
|
— |
7 |
000 |
+ |
400 |
|
+ |
12 |
500 |
— |
10 |
700 |
— |
8 |
300 |
+ |
7 |
100 |
+ |
1 |
500 |
+ |
8 |
600 |
+ |
2 |
800 |
+ |
6 |
000 |
+ |
3 |
000 |
+ |
9 |
400 |
+ |
6 |
000 |
+ |
1 |
500 |
— |
9 |
700 |
+ |
400 |
|
+ |
3 |
100 |
+ |
2 |
300 |
+ |
30 |
000 |
— |
11 |
800 |
+ |
43 |
000 |
_ |
1 |
300 |
De av departementschefen beträffande karolinska sjukhuset förordade ändringarna
av vissa tjänstebenämningar äga jämväl tillämpning å serafimerlasarettet.
Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag och tillstyrker
alltså, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 42 000 kronor
till 1 935 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 239.
21
Anslag till fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare.
En medicinsk fortsättningskurs hölls för första gången i Stockholm år 1909.
Ändamålet med kursen, som tillkommit på initiativ av yngre läkare vid karolinska
institutet, var att bereda praktiserande läkare tillfälle till repetition eller
att studera någon specialgren av medicinen. Dylika kurser höllos jämväl åren
1911 och 1913. Några statsanslag till nämnda kurser utgingo icke. Så var
däremot fallet med en rad dylika kurser, som anordnades under åren 1915—
1931. Statens bidrag lämnades i form av stipendier till kursdeltagarna. De
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 av chefen för ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens
reformering (läkarutbildningssakkunniga) ha den 29 september
1943 avlämnat ett betänkande med utredning och förslag angående fortsättnings-
och repetitionskurser för läkare (stat. off. utr. 1943: 41). De sakkunniga
ha hemställt, att proposition måtte föreläggas riksdagen om beviljande av anslag
till dylika kurser.
De sakkunnigas förslag innebär, att den ifrågasatta efterutbildningen skall
vara obligatorisk för vissa grupper av läkare, nämligen provinsialläkarkåren,
militärläkarkåren och läkarna vid de statliga sinnessjukhusen. Efterutbildningen
anordnas i form av kurser på tre veckor. Tills vidare givas årligen en kurs
med 50 deltagare i Stockholm och en kurs med 30 deltagare i Göteborg. Läkare
med allmän medicinsk verksamhet fullgöra lämpligen efterutbildning 2
gånger, förslagsvis vid 40—45 års ålder och 50—55 års ålder.
Kostnaderna för kurserna ha beräknats sålunda:
Kurs med 30 deltagare.
Administrationskostnader ................... kronor 800
45 föreläsningar ä 50 kronor................ » 2 250
72 demonstrationer ä 50 kronor....... » 3 600
Summa kronor 6 650.
Kurs med 50 deltagare.
Administrationskostnader ...................kronor 1 000
45 föreläsningar å 50 kronor................. » 2 250
126 demonstrationer ä 50 kronor............. » 6 300
Summa kronor 9 550.
Införes i anslutning till den egentliga undervisningen en kurs i socialmedicin,
omfattande en vecka, stiger undervisningskostnaden med enahanda beräkning
till 21 600 kronor.
De sakkunniga ha vidare föreslagit anvisande av ett belopp av 10 000 kronor
till stipendier för i fortsättningskurser deltagande ej statsanställda läkare,
varvid stipendierna förutsatts maximerade till 500 kronor.
22 Statsutskottets utlåtande nr 239.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Delade meningar torde icke råda därom att stora grupper av läkare i vårt
land ha behov av att genom efterutbildning tillägna sig de ständigt nya
rönen inom den medicinska forskningen. Denna efterutbildning torde, såsom
de sakkunniga föreslagit, lämpligen böra ske genom deltagande i genom det
allmännas försorg anordnade fortsättnings- och repetitionskurser. Jag är emellertid
icke beredd att för närvarande biträda de sakkunnigas förslag, att efterutbildningen
skall göras obligatorisk för vissa grupper av tjänsteläkare, utan
anser, att deltagandet tills vidare bör vara frivilligt. Denna min ståndpunkt
utesluter givetvis icke, att vissa läkare, som på grund av nu gällande bestämmelser
ha skyldighet att deltaga i kurser för medicinalpersonal, kunna komma
att beordras att deltaga i ifrågavarande kurser.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle tills vidare årligen anordnas dels en
fortsättnings- och repetitionskurs i Stockholm, avsedd för 50 deltagare, dels
ock en sådan kurs i Göteborg, avsedd för 30 deltagare. Varje kurs skulle omfatta
tre veckor. I anslutning till den i Stockholm anordnade kursen skulle
eventuellt givas en kurs i socialmedicin, omfattande en vecka. Med hänsyn
till att det ankommer på statens institut för folkhälsan att meddela undervisning
i socialhygien och socialmedicin åt tjänsteläkare och andra, som äro
verksamma å det socialhygieniska arbetsfältet, torde ifrågavarande kursverksamhet
kunna begränsas till att omfatta de föreslagna repetitions- och fortsättningskurserna
om tre veckors tid. Kursernas förläggning torde icke böra
fastlåsas till nämnda städer, utan det bör ankomma på medicinalstyrelsen att
årligen besluta örn desammas förläggning. I övrigt har vad de sakkunniga sålunda
föreslagit icke givit mig anledning till erinran eller uttalande.
Kursverksamheten bör i enlighet med de sakkunnigas förslag stå under central
ledning av medicinalstyrelsen, som bör ha att fastställa program för kurserna
och antaga kursdeltagare.
Såsom de sakkunniga föreslagit torde kostnaderna för kursernas anordnande
böra bestridas av statsmedel och desamma sålunda vara avgiftsfria för deltagarna.
De årliga kostnaderna för kursernas anordnande beräknar jag i
huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag till 16 000 kronor.
Jag förutsätter, att i statens tjänst anställda ordinarie och extra ordinarie
läkare skola under tjänstledighet för deltagande i ifrågavarande kurser äga
uppbära oavkortad lön.
Under erinran att riksdagen tidigare vid flera tillfällen beviljat anslag till
stipendier åt deltagare i fortsättningskurser för läkare förordar jag, att medel
anvisas för detta ändamål. Stipendium torde i enlighet med de sakkunnigas
förslag icke böra utgå till statsanställd läkare, som åtnjuter oavkortad lön
under kursdeltagandet. Såsom fallet varit vid de tidigare anordnade medicinska
fortsättningskurserna bör dock sådan läkare med lång resväg kunna komma
i åtnjutande av bidrag till bestridande av resekostnaderna. Enligt de sakkunnigas
mening böra stipendierna maximeras till 500 kronor, medan medicinalstyrelsen
föreslagit, att maximum skall fastställas till 750 kronor. Jag
finner mig böra biträda de sakkunnigas mening. Jag vill emellertid samtidigt
uttala den förhoppningen, att vederbörande läkarorganisationer skola vid behov
genom ekonomiskt stöd underlätta för läkare att deltaga i här avsedd
kurs. Såsom de sakkunniga förutsatt böra stipendierna utdelas av medicinalstyrelsen.
De synpunkter, som de sakkunniga anfört rörande stipendiebeloppens
avvägning i de särskilda fallen, böra därvid beaktas. Till stipendier samt
Statsutskottets utlåtande nr 239. 23
till resekostnadsbidrag åt statsanställda läkare torde i enlighet med de sakkunnigas
förslag böra anvisas 10 000 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört förordar jag, att för nästa
budgetår anvisas ett reservationsanslag av (16 000 -j- 10 000 =) 26 000 kronor
till ifrågavarande kursverksamhet.
Utskottet är ense med departementschefen örn behovet av de föreslagna
fortsättnings- och repetitionskurserna och ansluter sig till vad departementschefen
föreslagit i fråga örn kursverksamhetens anordnande och vad i övrigt
i förevarande sammanhang av departementschefen förordats. Emot storleken
av det till ifrågavarande kursverksamhet föreslagna anslaget — 26 000 kronor
— har utskottet icke funnit något att invända.
Vissa byggnadsfrågor m. m.
1. Investeringsanslag till Nybyggnad för karolinska
mediko-kirurgiska institutet m. m.
I propositionen 1944:236 hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte
till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor. Riksdagen
(skrivelsen nr 366) biföll Kungl. Maj:ts hemställan.
Genom beslut den 14 juli 1944 anbefalldes byggnadsstyrelsen, bland annat,
dels att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i nyssnämnda
proposition förordat byggnadsprogram uppgöra ritningar och entreprenadhandlingar
samt utföra andra förberedande arbeten beträffande nybyggnad
för anatomiska och histologiska institutionerna vid institutet, dels
ock att verkställa av departementschefen i samma proposition förordad utredning
rörande uppförande av ytterligare nybyggnader för karolinska institutet.
Vidare föreskrevs, att av det av riksdagen anvisade investeringsanslaget
av 2 200 000 kronor ett belopp av 1 410 000 kronor skulle användas till påbörjande
av nybyggnaden för anatomiska och histologiska institutionerna.
Totalkostnaden för detta byggnadsföretag hade av departementschefen beräknats
till 1 625 000 kronor.
Med skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen inkommit med
huvudritningar rörande sistnämnda byggnadsföretag. Enligt dessa ha kostnaderna
beräknats till 1 710 000 kronor, vartill komma yttre arbeten, kostnadsberäknade
till 100 000 kronor. Vidare har byggnadsstyrelsen med samma
skrivelse överlämnat förslag till uppförande av särskilda byggnader för en var
av fysiologiska och farmakologiska institutionerna. Byggnadsstyrelsen har
vidare beträffande dessa frågor anfört följande.
Av de av departementschefen för Nybyggnad för anatomiska
och histologiska institutionerna beräknade kostnaderna,
Utskott
24
Statsutskottets utlåtande nr 239.
1 625 000 kronor, utgjorde cirka 130 000 kronor tillägg för prisstegring,
motsvarande en beräknad fördyring av 9 procent. Då emellertid denna
kostnadsökning numera utgör 16 procent eller cirka 235 000 kronor, måste
de av departementschefen tidigare beräknade kostnaderna 1 605 000 kronor
(vilket belopp för att lämna utrymme för eventuella smärre modifikationer
avrundats till 1 625 000 kronor) ökas med 105 000 kronor till
1 710 000 kronor eller det belopp, vartill byggnaden efter nu föreliggande
entreprenadritningar enligt ovan intagna uppställning kostnadsberäknats av
byggnadsstyrelsen. Härtill kommer för yttre arbeten 100 000 kronor eller
samma belopp, som för sådant ändamål (enligt Kungl. Maj:ts beslut) den
14 juli 1944 anvisades för det första byggnadsskedet (uppförandet av byggnad
för administration och bibliotek). Sammanlagt uppgå således kostnaderna
för anatomiska och histologiska institutionernas nybyggnad till
1 810 000 kronor. Utöver tidigare anvisat belopp, 1 410 000 kronor, skulle
sålunda erfordras (1 810 000 — 1 410 000 —) 400 000 kronor.
Fysiologiska och farmakologiska institutionerna.
Byggnadernas utfdrande. Byggnadsstyrelsen föreslår att särskilda byggnader
uppföras för en var av dessa institutioner. Vederbörliga ritningar ha utarbetats
av arkitekten Ryberg. Dessa ansluta sig i huvudsak till byggnadsstyrelsens
förslag av den 8 september 1943.
Förslaget till fysiologisk institution åskådliggöres å ritningar, dagteclcnade
den 10 november 1944. Enligt detta förslag består den fysiologiska institutionsbyggnaden
av tre till en enhet sammanförda byggnadskroppar.
Den norra flygeln är planerad att utföras i en våning och avsedd att innehålla
undervjsningsavdelningen; av de bägge södra flyglarna är den större
uppförd i två våningar och källare samt inrymmer forskningsavdelningen,
medan den mindre innehåller hörsalen jämte demonstrationsrum. Denna institutionsbyggnad
har enligt nu föreliggande förslag utökats något. Sålunda
har föreläsningssalen utökats från 120 till 125 platser och flygeln för forsknings-
och administrationslokaler förlängts cirka 5 meter, varigenom institutionsföreståndarens
krav på vissa utökade lokaler kunnat beaktas. Den
fysiologiska institutionen är så planerad, att den framdeles kan tillbyggas
med en flygmedicinsk avdelning.
Förslaget till farmakologisk institution framgår av ritningar, dagtecknade
den 16 november 1944. I likhet med den fysiologiska är byggnaden utbildad
i tre till en enhet sammanförda byggnadskroppar. Den norra flygeln
uppföres i en våning och innehåller undervisningsavdelning. Av de bägge
södra är den större planerad i två våningar jämte källare och inrymmer
forskningsavdelningen, medan den mindre innehåller hörsalen. Även den
farmakologiska institutionsbyggnaden har ökats något i förhållande till
tidigare förslag. Sålunda har hörsalen erhållit 64 platser i stället för 55.
Därjämte har hela källaren under forskningsavdelningen utnyttjats, varvid
verkstad och särskilt skyddsrum kunnat inläggas därstädes.
Kostnaderna ha beräknats till 1 670 000 kronor, varav 900 000 kronor för
fysiologiska och 770 000 kronor för farmakologiska institutionen, vartill komma
yttre arbeten, kostnadsberäknade till 65 000 kronor, eller sammanlagt
1 735 000 kronor.
Civila byggnadsutredningen har upptagit kostnaderna för en gemensam
institutionsbyggnad för fysiologiska och farmakologiska institutionerna till
1 200 000 kronor enligt beräkning i februari 1942. Merkostnaden för skilda
Statsutskottets utlåtande nr 339.
25
institutioner beräknades i september 1943 av byggnadsstyrelsen utgöra
90 000 kronor. Enligt nuvarande prisläge skulle den totala byggnadskostnaden
uppgå till 1 200 000 kronor ökat med 16 procent -f- 90 000 kronor
ökat med 2 procent eller (1 200 000 -f- 192 000 -j- 90 000 + 2 000 =)
1 484 000 kronor. Den nu beräknade byggnadskostnaden 1 670 000 kronor
är alltså 186 000 kronor högre, av vilket belopp 105 000 kronor utgör kostnaderna
för vidtagna förändringar i byggnadsprogrammet. Återstoden
81 000 kronor beror på att den av civila byggnadsutredningen uppskattade
kostnaden 1 200 000 kronor är approximativt uppskattad, såsom framgår av
utredningens skrivelse i ämnet den 25 februari 1942.
Av ovannämnda belopp, 1 735 000 kronor, erfordras 1 200 000 kronor för
budgetåret 1945/46.
Kanslern för rikets universitet har, i anledning av framställning i ämnet
av lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, hemställt, att
ett reservationsanslag av 275 000 kronor måtte anvisas för inredning och
utrustning av institutets nya administrations- och biblioteksbyggnad för
anläggande av en för institutet och statens institut för folkhälsan gemensam
automatisk telefonväxel samt för flyttning av vissa inventarier m. m.
från de nuvarande institutionslokalerna till den nya administrationsbyggnaden.
Det äskade beloppet fördelar sig sålunda å de angivna ändamålen:
inredning och utrustning av administrations- och biblio
teksbyggnaden
................................... kronor 196 655
telefonväxel ....................................... * 70 000
flyttningskostnader ................................. >_8 500
kronor 275 155
eller i runt tal 275 000 kronor.
Beträffande telefonväxeln har inom lärarkollegiet verkställts utredning angående
tre olika alternativ till frågans lösning. Utgifterna enligt de olika alternativen
framgå av följande sammanställning.
Engångskostnader. Driftkostnader.
Alt. I.............. 65 000 å 70 000 28 950
II..................... 85 000 23 050
lil .................... 80 000 24 350.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, förordade min företrädare
i ämbetet vid anmälan i propositionen 1944:236 av frågan örn nybyggnad
av de anatomiska och histologiska institutionerna vid karolinska institutet,
att dessa institutioner skulle sammanföras i ett byggnadskomplex i anslutning
till ett av 1940 års civila byggnadsordning i ämnet framlagt förslag,
vilket år 1942 kostnadsberäknats till 1 400 000 kronor. Departementschefen
förordade dock vissa ändringar i detta förslag, avseende en utökning
av byggnadskroppen med i runt tal 750 kubikmeter. Med hänsyn
till dessa modifikationer i förslaget, kostnadsberäknade till sammanlagt
95 000 kronor, och merkostnader på grund av inträdd prisstegring, 130 000
kronor, beräknade departementschefen totalkostnaden för byggnadsföretaget
26
Statsutskottets utlåtande nr 239.
till (1 400 000 + 95 000 + 130 000 =) 1 625 000 kronor. Vad departementschefen
sålunda föreslagit vann riksdagens bifall.
Byggnadsstyrelsen har nu inkommit med huvudritningar till byggnadsföretaget,
upprättade i enlighet med de av statsmakterna godtagna riktlinjerna.
I anslutning till en av professorn G. Häggqvist gjord erinran har
emellertid en mindre jämkning i byggnadsprogrammet vidtagits._ Kungl.
Majit har tidigare denna dag fastställt de överlämnade huvudritningarna,
att lända till huvudsaklig efterrättelse vid byggnadsföretagets utförande.
Anläggningskostnaderna för institutionsbyggnaden ha av byggnadsstyrelsen
numera angivits till 1 710 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande
till tidigare beräknade kostnadsbelopp (1 710 000 — 1 625 000 = )
85 000 kronor, hänför sig helt till sedan föregående år inträdd prisstegring.
Inklusive kostnaderna för yttre arbeten, av byggnadsstyrelsen beräknade
till 100 000 kronor, skulle totalkostnaden för byggnadsföretaget enligt nu
föreliggande kostnadsberäkningar uppgå till (1 710 000 + 100 000 =)
1 810 000 kronor. Mot dessa kostnadsberäkningar har jag icke funnit anledning
till erinran. Då Kungl. Maj:t för innevarande budgetår ställt ett
belopp av 1 410 000 kronor till förfogande för ändamålet, skulle sålunda anslagsbehovet
för nästa budgetår utgöra (1 625 000 + 85 000 -j- 100 000 —
— 1410 000 =) 400 000 kronor.
Beträffande de fysiologiska och farmakologiska institutionerna har byggnadsstyrelsen
föreslagit, att de skola inrymmas i två byggnader, en för vardera
institutionen. För byggnadsföretagen har byggnadsstyrelsen låtit utarbeta
ritningar, vilka med vissa modifikationer ansluta sig till byggnadsstyrelsens
förslag i ämnet av den 8 september 1943. Med hänsyn till vad
riksdagen anfört i skrivelsen 1944: 366 anser jag mig böra tillstyrka, att
byggnaderna utföras i enlighet med dessa ritningar.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår skulle kostnaderna för dessa
båda byggnader komma att uppgå till 1 735 000 kronor. Av dessa kostnader
belöpa 1 670 000 kronor å de egentliga byggnaderna och 65 000 kronor
å yttre arbeten. För nästa budgetår skulle enligt byggnadsstyrelsens förslag
erfordras ett anslag av 1 200 000 kronor. Jag har intet att erinra mot
dessa kostnadsberäkningar.
Vad åter beträffar rättsmedicinska och kemiska institutionerna har byggnadsstyrelsen
icke ännu inkommit med vederbörliga nybyggnadsförslag.
Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen bedriver utredningen av dessa byggnadsfrågor
med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan föreläggas
1946 års riksdag.
I anslutning till vad sålunda anförts torde för nästa budgetår böra anvisas
ett belopp av (400 000 + 1 200 000 =) 1 600 000 kronor.
I anledning av framställningen om anvisande av ett reservationsanslag
av 275 000 kronor till inredning och utrustning av institutets administrations-
och biblioteksbyggnad m. m. vill jag framhålla, att jag lika med lärarkollegiet
anser, att telefonförbindelserna vid institutet böra ordnas enligt
»alternativ I». Såsom lärarkollegiet framhållit bör byggnadsstyrelsen vid
den fortsatta utredningen örn nybyggnader för de teoretiska institutionerna
uppmärksamma frågan om telefonväxelns placering. Mot de i ärendet verkställda
kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. Anslaget bör emellertid
uppdelas på olika anslagsposter, en å 196 500 kronor för utrustning
av administrations- och biblioteksbyggnaden, en å 70 000 kronor för anordnande
av telefonväxel och en å 8 500 kronor för transporter.
Statsutskottets utlåtande nr 239.
27
I enlighet med vad departementschefen föreslagit tillstyrker utskottet, att
för nästa budgetår anvisas dels sammanlagt 1 600 000 kronor för uppförande
av nybyggnader för de anatomiska och histologiska samt de fysiologiska och
farmakologiska institutionerna vid karolinska institutet, dels ock 275 000 kronor
till inredning och utrustning av institutets administrations- och biblioteksbyggnad
m. m.
2. Investeringsanslag till Utbyggande av karolinska
sjukhuset.
Departementschefen har anfört följande.
Vid 1943 års riksdag fattades principbeslut om att till karolinska sjukhuset
skulle överflyttas karolinska institutets för närvarande till S:t Görans sjukhus
förlagda dermato-venereologiska klinik samt den av institutets pediatriska kliniker,
som nu är inrymd i Norrtulls sjukhus. De nya kliniker, som sålunda
skulle komma att tillföras karolinska sjukhuset, skola enligt statsmakternas
beslut omfatta 166 respektive 219 vårdplatser, varför sjukhuset, vilket för
närvarande inrymmer 1 056 platser, efter ifrågavarande klinikers tillkomst
skulle komma att innefatta ett sammanlagt vårdplatsantal av (1 056 +
+ 166 -f 219 =) 1 441. Kostnaderna för de nya klinikernas uppförande, utrustning
och drift skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms
län enligt vissa grunder, som angivits i mellan dessa parter träffade avtal.
Sedan den av Kungl. Majit år 1943 tillsatta kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande i fjol framlagt förslag till sjukhusets utvidgning
med en dermatologisk klinik, vilket förslag efter anmälan i propositionen
1944: 235 i allt väsentligt vann riksdagens bifall, har kommittén
i enlighet med sitt uppdrag nu inkommit med ritningar och byggnadsprogram
för en ny pediatrisk klinik vid sjukhuset. Det framlagda byggnadsförslaget,
som avser uppförande av en friliggande klinikbyggnad omedelbart norr
örn huvudkomplexets C-flygel, synes mig i stort sett innebära en lycklig lösning
av samtliga de spörsmål, som kommittén enligt de meddelade direktiven
haft att överväga. Sålunda ha anläggnings-, utrustnings- och driftkostnaderna
kunnat i avsevärd omfattning begränsas, varjämte kostnadsreduktioner
vunnits även därigenom att två personalbostadsbyggnader, vilkas uppförande
samtidigt med kliniken i annat sammanhang förordats av vederbörande myndigheter,
numera icke ansetts böra komma till utförande. Flertalet av de i
ärendet hörda myndigheterna lia ej heller haft annan erinran mot förslaget än
att de anslutit sig till ett inom kommittén reservationsvis framfört yrkande
om en utökning av korridorbredden i vårdavdelningarna från 2,2 meter till 2,3
meter. Vidare fia medicinalstyrelsen och lärarkollegiet vid karolinska institutet
funnit sig böra förorda det av reservanter inom kommittén framlagda förslaget
om att kliniken tillföres ytterligare en vårdavdelning, avsedd för behandlingen
av medfödda missbildningar. För egen del har jag funnit vad från de på
det medicinska fackområdet sakkunnigas sida anförts utgöra starka sakliga skäl
för behovet av en större korridorbredd i klinikens vårdavdelningar, varför jag
i anslutning härtill förordar, att ifrågavarande korridorer erhålla en bredd av
2,3 meter. Den härav föranledda ökningen av anläggningskostnaderna torde enligt
uttalande av civila byggnadsutredningen icke komma att överstiga 10 000
kronor. Vad åter beträffar förslaget örn att kliniken tillföres en vårdavdelning
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 239.
för behandling av medfödda missbildningar så pågår för närvarande, såsom av
kommittén framhållits, inom medicinalstyrelsen en utredning angående centralisering
till något av rikssjukhusen av behandlingen av dylika missbildningar. I
avvaktan på resultatet av denna utredning har jag icke ansett mig böra för
närvarande framlägga förslag i angivna hänseende, detta i ali synnerhet som
hinder ur byggnadsteknisk synpunkt icke torde möta för att ställning vid en
senare tidpunkt, eventuellt redan vid nästa års riksdag, tages till detta spörsmål.
Anläggningskostnaderna för klinikbyggnaden ha av kommittén uppskattats
till 3 850 000 kronor. Mot beräkningen av dessa kostnader har jag icke funnit
anledning till erinran. Då jag emellertid givit min anslutning till förslaget örn
en korridorbredd i vårdavdelningarna av 2,3 meter, vars genomförande beräknats
draga en merkostnad av 10 000 kronor, skulle anläggningskostnaderna
för klinikbyggnaden komma att uppgå till (3 850 000 -j- 10 000 =) 3 860 000
kronor. Av detta belopp belöpa jämlikt det mellan staten och dess medparter
träffade avtalet omkring 1 814 000 kronor å statsverket.
Genom tillkomsten av den pediatriska kliniken aktualiseras emellertid även,
såsom av kommittén framhållits, frågan om den begränsade kapaciteten hos
karolinska sjukhusets centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar, i det att
ett genomförande av byggnadsprogrammet för denna klinik ovillkorligen förutsätter
en utvidgning av dessa anläggningar. Jag får i detta sammanhang erinra,
att frågan om de centrala ekonomianläggningarnas utbyggande redan tidigare
preliminärt anmälts för riksdagen. Vid anmälan av propositionen 1944: 235
sade sig sålunda min företrädare i ämbetet hava funnit ett bedömande av
nämnda fråga förutsätta tillgång till en detaljerad plan på lång sikt för täckande
av lokalbehovet för de undervisningskliniker, beträffande vilkas förläggande
till karolinska sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna. Departementschefen
uttalade såsom sin förhoppning, att en sådan plan skulle
kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avseende å förevarande spörsmål
får jag för egen del erinra, att de förhandlingar, som å statens vägnar bedrivas
av den år 1939 tillsatta kommissionen för förhandlingar med Stockholms stad
och län samt övriga ifrågavarande parter rörande frågor, sammanhängande
med karolinska sjukhusets utbyggande, ännu icke blivit slutförda. För att icke
föregripa dessa förhandlingar, som närmast avse sjukhusets utbyggande med
kliniker för medicinsk tuberkulos och thoraxkirurgi, har jag icke ansett det
lämpligt att för närvarande ingå på ett ställningstagande till alla de vittutseende
spörsmål, som stå i samband med upprättandet av en dylik generalplan,
helst som den av byggnadskommittén framlagda utredningen ger vid handen,
att ett utbyggande av sjukhusets samtliga centrala ekonomianläggningar
kan ske i två etapper utan att därigenom någon mera väsentlig kostnadsökning
torde kunna väntas uppkomma. Med utgångspunkt från ett antaget slutligt
vårdplatsantal vid sjukhuset av i ena fallet 1 700 och i andra 2 000 har nämligen
kommittén upprättat alternativa förslag till de ifrågavarande centrala
anläggningarnas utbyggande. De angivna utgångspunkterna för planläggningen
av utbyggnaden ha av kommittén valts med hänsyn till å ena sidan
önskvärdheten av att kostnaderna för utbyggnaden såvitt möjligt begränsas
och å den andra från lärarkollegiets vid karolinska institutet sida framförda
önskemål för sjukhusets utbyggande med ytterligare kliniker. I fråga om
köksanläggningen förordar kommittén en lösning, som går ut på att genom
ombyggnad av den nuvarande anläggningen åvägabringa en kapacitet hos
Statsutskottets utlåtande nr 239. 29
densamma, motsvarande ett vårdplatsantal vid sjukhuset av 1 700. Kostnaderna
härför ha av kommittén angivits till 500 000 kronor. Därest i en framtid
sjukhusets utbyggande till att omfatta 2 000 vårdplatser skulle befinnas
påkallat, föreligger enligt den förebragta utredningen olika möjligheter att erna
den höjning av anläggningskapaciteten, som därvid kommer att bliva erforderlig.
Enligt den beträffande tvättanläggningen framlagda utredningen skulle
kostnaderna för åvägabringande av en kapacitetshöjning, motsvarande 1 700
vårdplatser, utgöra 350 000 kronor samt för en höjning, motsvarande 2 000
vårdplatser, 500 000 kronor. Kommittén förordar för sin del en utbyggnad i
enlighet med sistnämnda alternativ. Vad slutligen angår maskinanläggningen
har kommittén inskränkt sig till att framlägga förslag, utvisande att en utbyggnad
i två etapper för ernående av en kapacitetshöjning, motsvarande
1 700 och 2 000 platser, skulle draga en kostnad av 1 235 000 kronor respektive
1 710 000 kronor.
Vad beträffar omfattningen av de utbyggnadsåtgärder, som i samband med
uppförandet av den pediatriska kliniken böra vidtagas beträffande de centrala
anläggningarna, finner jag mig böra förorda, att såsom en första utbyggnadsetapp
åtgärder vidtagas för åvägabringande av en kapacitetshöjning, motsvarande
1 700 vårdplatser. Kostnaderna för ett genomförande av de av mig
sålunda förordade utbyggnadsåtgärderna lia uppskattats till (500 000 +
350 000 + 1 235 000 =) 2 085 000 kronor. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna
har jag icke funnit anledning till erinran. Av. kostnadsbeloppet,
2 085 000 kronor, hänföra sig omkring 703 000 kronor till den pediatriska
kliniken och återstoden, omkring 1 382 000 kronor, till kliniker, beträffande
vilkas förläggande till sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna.
Jämlikt det mellan de intresserade parterna träffade avtalet belöpa av det
på den pediatriska kliniken fallande kostnadsbeloppet omkring 327 000 kronor
å statsverket. Ett ställningstagande åter till frågan, huru stor del av ovannämnda
kostnadsbelopp, 1 382 000 kronor, som kan komma att stanna, a
statsverket, lärer icke bliva möjligt, förrän en slutlig fixering skett av det
vårdplatsantal, som å de ifrågasatta klinikerna för medicinsk tuberkulos
och thoraxkirurgi avses skola upplåtas till begagnande av Stockholms stad
och län. Med hänsyn härtill torde i avvaktan på resultatet av de förhandlingar,
som enligt vad tidigare framhållits för närvarande pågå mellan staten
och dess medparter beträffande förevarande spörsmål, kostnadsbeloppet
böra i sin helhet förskotteras av statsverket.
För ett fullföljande av det angivna byggnadsprogrammet skulle sålunda
med hänsyn till det anförda erfordras en medelsanvisning av (1 814 000 +
4- 327 000 + 1 382 000 =) 3 523 000 kronor. För nästa budgetår torde det
vara tillräckligt, att ett belopp av 1 000 000 kronor anvisas till byggnadsföretaget.
Dettas genomförande torde böra anförtros åt byggnadskommittén.
Frågan om tillstånd att igångsätta byggnadsarbetena bör i föreskriven ordning
prövas av Kungl. Maj:t.
Utskottet har funnit sig böra biträda vad departementschefen här föreslagit
med avseende å karolinska sjukhusets utbyggande och tillstyrker i enlighet
med departementschefens förslag, att för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 239.
Utskottet.
3. Reservationsanslag till Utrustning av den dermato-venereologiska
kliniken vid karolinska sjukhuset.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
. Uppförandet av den nya dermato-venereologiska kliniken vid karolinska
sjukhuset torde inom den närmaste tiden komma att påbörjas. Ehuru byggnadsarbetena
med största sannolikhet icke hinna slutföras till utgången av
budgetåret 1945/46, synes det mig dock välbetänkt, att medel redan nu
äskas för utrustning av densamma, detta särskilt med hänsyn därtill, att
beställningar skola kunna göras och leveranser ske i god tid, innan bvsenaden
tages i bruk.
Det av direktionen äskade beloppet för klinikens utrustning utgör
790 000 kronor. Örn härtill lägges värdet av de inventarier, som komma att
överlämnas till kliniken från sjukhuset Eira, 89 000 kronor, uppgår den sammanlagda,
på kliniken belöpande utrustningskostnaden till 879 000 kronor,
motsvarande 5 295 kronor för vårdplats. Då denna kostnad torde kunna betecknas
såsom relativt låg i jämförelse med utrustningskostnaden för sjukhuset
i övrigt, har jag icke funnit anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna
i och för sig men förutsätter likväl, att direktionen — med anlitande
jämväl av den sakkunskap, som finnes företrädd inom byggnadskommittén
— vinnlägger sig örn att begränsa utgifterna, så långt detta är
möjligt.
Anvisningen av de erforderliga medlen torde lämpligen kunna fördelas på
två år. För nästkommande budgetår synes ett anslag av 400 000 kronor vara
tillfyllest. Jag förordar sålunda, att under åttondelhuvudtiteln för budgetåret
1945/46 uppföres ett reservationsanslag av 400 000 kronor till utrustning
av den dermato-venereologiska kliniken vid karolinska sjukhuset. Det
bör emellertid vara direktionen obetaget att under nämnda budgetår för nu
ifrågavarande ändamål träffa avtal örn beställningar intill ett belopp av
700 000 kronor.
Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn anslag till förevarande
ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Vissa byggnadsarbeten.
Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt örn anvisande av ett
särskilt anslag för utförande av vissa jämförelsevis mera betydande reparations-
och kompletteringsarbeten, vilkas bekostande icke ansåges kunna ske
inom ramen för det årliga underhållsanslaget. Av det äskade beloppet,
20 000 kronor, avses 13 000 kronor för ändring av evakueringsanordningarna
i lasarettets ekonomibyggnad och 7 000 kronor för komplettering av
ventilationsanordningar i medicinska klinikbyggnaden.
Departementschefen har härom anfört följande.
. De ifrågasatta byggnadsåtgärderna synas vara behövliga. Särskilt vill
jag framhålla de vådor ur brandsynpunkt, som de föreliggande bristerna i
Statsutskottets utlåtande nr 239.
31
fråga om im- och gasavloppen inom lasarettets köksbyggnad innebära. I
och för sig äro visserligen de nu föreslagna åtgärderna av den natur, att
kostnaderna för deras genomförande borde bestridas av det under allmänna
fastighetsfondens stat anvisade reparations- och underhållsanslaget. Direktionen
för karolinska sjukhuset har emellertid sett sig ur stånd att utföra
nu ifrågavarande större reparationsarbeten med anlitande av nämnda anslagsmedel.
Det synes mig med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden
nödvändigt att tillmötesgå direktionens hemställan örn anvisande av ett
särskilt anslag av 20 000 kronor för utförande av berörda arbeten. Anslaget
torde böra uppföras såsom reservationsanslag under åttonde huvudtiteln
för nästa budgetår.
I detta sammanhang har departementschefen anmält uppkommen fråga om
dispositionen av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade
reservationsanslaget av 273 000 kronor till Serafimerlasarettet: Vissa omoch
tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk klinik m. m. Av
nämnda anslag har ett belopp av 220 000 kronor ställts till direktionens för
karolinska sjukhuset förfogande för att disponeras för utrustning av kliniken.
Genom beslut den 19 maj 1944 har Kungl. Majit medgivit, att ifrågavarande
anslag må disponeras även under innevarande budgetar. Da den för
neurokirurgiska kliniken avsedda utrustningen på grund av tidsförhållandena
icke beräknas kunna i sin helhet anskaffas före utgången av detta
budgetår har direktionen anhållit att få disponera vid budgetårets utgång
befintlig behållning å de till utrustning anslagna medlen jämväl under budgetåret
1945/46. Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder
ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får anslaget
enligt antagna grunder icke disponeras även under nästa budgetår. I likhet
med vad som skett i andra dylika fall har departementschefen föreslagit, att
riksdagens medgivande att disponera anslaget även under budgetåret 1945/46
inhämtas.
Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 20 000 kronor. Utskottet har icke heller funnit något att
erinra mot att vid utgången av budgetåret 1944/1945 förefintlig behållning
å det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till vissa örn- och tillbyggnadsarbeten
för anordnande vid serafimerlasarettet av en neurokirurgisk klinik
m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1945/46.
Motionerna 1:279 och 11:228.
Till stöd för yrkandet i motionen 1:279, att riksdagen måtte hos Kungl.
Majit hemställa örn utredning rörande de ändringar i de svenska universitetens
och högskolornas organisation och arbetssätt, som kunna finnas erforderliga
för att göra dessa mera skickade att fylla sin betydelsefulla uppgift,
Ilar anförts bland annat följande.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 239.
Universitet och högskolor utöva ett stort inflytande på ett folks liv. De
värderingar och intresseriktningar, som komma till uttryck i universitetens
forskning och undervisning, utgöra mäktiga om också ingalunda ensamma orsaksfaktorer
bakom utformningen av de folkliga värderingarna och intresseriktningarna.
Endast till en mindre del är detta inflytande direkt. Vidd och
styrka får det först genom förmedling av de lägre undervisningsanstalternas
lärare och de stora tidningarnas medarbetare.
Med hänsyn härtill hade det varit naturligt, om statsmakterna hade ägnat
stor uppmärksamhet åt principiella spörsmål örn universitetens målsättning,
organisation och arbetssätt. Det har emellertid knappast varit fallet. Under
det att de lägre undervisningsanstalterna under innevarande sekel upprepade
gånger varit föremål för ingående granskning, ägnade sig universitetsberedningen
år 1937 väsentligen åt justeringar av detaljer.
Denna återhållsamhet är till en del förklarlig. Vidsträckta delar av nutida
vetenskap, exempelvis matematik, modern fysik och fysiologi, äro endast
tillgängliga för ett fåtal specialister, av vilka det övervägande flertalet befinner
sig inom universitetslärarnas egen krets. Personer utanför denna krets
sakna på det hela taget möjlighet att bedöma inriktningen av forskning och
undervisning inom dessa discipliner. Avgörandet måste i sådana fall överlämnas
åt universitetsmännen själva. På de områden, där specialiseringen är
mindre eller obetydlig — och dit höra de flesta humanistiska eller samhällsvetenskapliga
discipliner — är läget emellertid ett annat. Kunskapsstoffet är
där relativt lätt tillgängligt för en tämligen vid krets av medborgare, och forskning,
likvärdig med universitetens, drives i vissa fall ay ämbetsverk, statliga
utredningar eller från staten fristående företag eller sammanslutningar. Det
finns därför inom dessa discipliner utrymme för en tämligen bred och i viss
mån sakkunnig medborgaropinion utanför universitetslärarnas egen krets.
En opinion av detta slag, som på senare tid blivit allt bestämdare, förmenar,
att universiteten icke visat erforderlig förmåga att av eget initiativ vidtaga
erforderliga reformer inom denna del av sitt arbetsfält. Den grundläggande
anmärkningen är därvid, att universiteten icke ge tillräckligt utrymme
åt studiet av det nutida samhället. De nutida svenska folkrörelserna började
med sin bristfälliga insikt örn den sociala lagbundenheten med enkla paroller,
som erfarenheten ofta underkände. Denna lagbundenhet var för komplicerad
för att medge sådana enkla lösningar; de i olika fall effektiva greppen kunde
fastställas först efter ett ingående socialt forskningsarbete. Hittills har man
emellertid i detta hänseende endast kunnat räkna på ringa bistånd av universiteten.
Den forskning, som varit erforderlig, har fått utföras av tillfälliga
offentliga utredningar eller av folkrörelserna själva. Ett resultat, som tillkommer
i denna ordning, har emellertid, även i det fall att det är vetenskapligt
jämbördigt, icke samma opinionsbildande värde. Det beaktas sällan i universitetsundervisningen
och har därför icke förmånen av den fortsatta spridning
över läroverk och stora tidningar, som kommer det i universitetsundervisningen
meddelade stoffet till del.
Detta krav på en förskjutning av forsknings- och undervisningsobjekt har
vunnit stöd av framsynta män inom universitetsmännens egen krets och av
en bred studentopinion.
Under senare år har emellertid kritiken riktats icke endast mot ämnesvalet
utan i växande omfattning också mot undervisningsformerna.
Det synes därför finnas fog för riksdagen att inrikta en del av sitt pedagogiska
reformintresse på universitet och högskolor. En särskild utredning om
Statsutskottets utlåtande nr 239. 33
universitetens arbetsuppgifter, organisation och arbetsformer torde sålunda
vara påkallad.
I motionen II: 228, vari hemställts om utredning och förslag till åtgärder
för förbättring av de yngre forskarnas ställning, har anförts i huvudsak följande.
Det är tyvärr ett allmänt känt och under de senaste åren alltmera diskuterat
förhållande, att de svenska statsmakterna gjort vida mindre för den
vetenskapliga forskningen än flera jämförliga stater. Särskilt har det trängda
statsfinansiella läget under krigsåren medfört en återhållsamhet, som betytt
inte endast ett hejdande av utvecklingen utan även en försämring av situationen.
I ingressen till fjolårets åttonde huvudtitel uttalade den dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet starka betänkligheter mot ett bibehållande
under en längre tid av de på grund av krigsförhållandena vidtagna begränsningarna
av särskilt de vetenskapliga och kulturella institutionernas anslag. Åtgärder
vidtogos även för att avhjälpa vissa i sådant hänseende påtalade brister,
och i årets huvudtitel kunna på flera punkter noteras inte oväsentliga förbättringar.
Det torde emellertid med fog kunna hävdas, att forskningen även
med beaktande härav befinner sig i ett beträngt läge. En central ställning intar
härvid de yngre vetenskapliga forskarnas situation.
En tryggad ställning för de yngre forskarna är nödvändig för att bevara
den svenska forskningens kontinuitet, för att ge universitet och högskolor möjlighet
att besätta sina lärarplatser med kompetenta krafter liksom att, då så
erfordras, erhålla kvalificerade vikarier för dessa lärare. En betydande del av
universitetens undervisning är vidare anförtrodd åt yngre forskare, i främsta
rummet docenterna. Den oavlåtligt fortskridande specialiseringen inom flertalet
vetenskaper gör det även oundgängligt, att det vid sidan av det begränsade
antalet fast anställda universitets- och högskolelärare finnes ett avsevärt
antal andra forskare verksamma, något som förutsätter att dessa beredas ekonomiska
existensmöjligheter.
Särskild vikt måste tillmätas docentproblemet, eftersom det här gäller just
den kår, ur vilken professorer och professorsvikarier i allmänhet rekryteras.
1938 års docentutredning avlämnade i slutet av 1939 utredning och förslag
(stat. off. utr. 1939:41), men krigsförhållandena ha hittills medfört, att av dessa
förslag förverkligats endast sådana av rent organisatorisk art, som ej inneburit
några ökade kostnader för statsverket. Det är därför nödvändigt, att utredningens
förslag åter upptagas till behandling, varvid givetvis hänsyn måste
tågås till det förändrade penningvärdet. Bland förslagen synas följande särskilt
förtjäna beaktande.
En avsevärd ökning av antalet stipendier är av behovet påkallad. Men det
erfordras även en höjning av stipendiebeloppen.
I proposition till 1926 års riksdag äskade Kungl. Majit anslag till tolv forskarstipendier,
att utgå till docenter vid universiteten och karolinska institutet,
vilka ådagalagt »verkligt framstående vetenskaplig skicklighet». Riksdagen
beviljade emellertid endast fem sådana stipendier, och detta antal har sedermera
inte ökats. 1938 års docentutredning föreslog en utökning med fem
nya stipendier. Årets huvudtitel upptar två nya. stipendier, vilket endast kan
betecknas som ett provisorium. Då forskarstipendierna till sina belopp äro avsedda
att överstiga docentstipendiernas, medför den påyrkade höjningen av de
senares belopp, att även frågan om forskarstipendiernas storlek aktualiseras.
Bihang till riksdagens protokoll 10''i5. fl sami. Nr 2;1D.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 239.
Ersättningar till vikarierande akademiska lärare utgå i form av arvoden,
vilkas belopp stå i en relation till den ordinarie tjänsteinnehavarens löneförmåner,
som överhuvudtaget torde sakna motsvarighet inom statsförvaltningen.
Detta förhållande har inte varit utan sina verkningar, då det. gällt att till
vikarier erhålla de härför lämpligaste krafterna. En avsevärd justering är erforderlig.
Befordringsutsikterna på den akademiska banan äro både oberäkneliga och
starkt begränsade, och då ett docentstipendium får innehavas under högst sju
år, måste det övervägande antalet av docenterna räkna med att från universiteten
söka sig till andra banor. Om universiteten i längden skola kunna till
sig knyta de mest lovande krafterna såsom docenter, är det därför av vikt att
möjligheterna till en sådan övergång inte äro alltför begränsade, vilket nu
synes vara fallet. Det lämpligaste sättet för en utvidgning torde vara fastställande
av särskild tjänsteårsberäkning med avseende på befordran och lön
vid övergång till annan tjänst. Viktigast är härvid lärarbanan. 1939 års riksdag
uttalade sig (skrivelse nr 320) i samband med löneregleringen för ordinarie
tjänstemän vid bland annat läroverken för bibehållande av den hävdvunna
särskilda lönetursrätten för docenter vid utnämning till ämneslärartjänster vid
läroverk och seminarier. Uttalandet har emellertid inte lett till något resultat.
Vi vilja vidare fästa uppmärksamheten på ett annat problem av stor betydelse
såväl för universitetens egen undervisning som för de yngre forskarna,
nämligen den propedeutiska undervisningen. Därest denna ordnades på ett
med hänsyn till universitetens behov erforderligt sätt genom inrättandet av
fasta tjänster, skulle samtidigt ett betydelsefullt bidrag ha givits till lösningen
av de yngre vetenskapsmännens problem.
Viktigt för såväl vår vetenskapliga produktion som för de yngre forskarna
själva är att författandet och framläggandet av akademiska avhandlingar
göras mindre ekonomiskt betungande för doktoranderna än fallet för närvarande
är. Det rör sig här både örn en viktig gren av vårt lands vetenskapliga
produktion och örn ett av statsmakterna föreskrivet kompetensprov av stor
betydelse för vår allmänna kulturella standard. Inom de juridiska fakulteterna
ha redan inrättats statliga stipendier för underlättande av dylik författar- och
forskarverksamhet; samma system borde efter de sålunda vunna erfarenheterna
kunna utsträckas till de övriga fakulteterna och högskolorna. För närvarande
äro bidragen så små att de sakna varje betydelse med hänsyn till de
nuvarande tryckningskostnaderna och utgå endast för tryckning av pliktexemplaren.
Även med beaktande av synpunkten, att man ej understödjer den
tendens till onödig utförlighet, som framträtt inom avhandlingslitteraturen,
synes här finnas utrymme för ett verkligt effektivt stöd.
Efter dessa mera generella uttalanden vilja vi här nedan peka på några
av de aktuellaste och viktigaste önskemålen inom olika vetenskapsgrenar.
Då den medicinska och naturvetenskapliga forskningens problem nyligen behandlats
av statsmakterna eller tidigare aktualiserats, skola vi inskränka oss
till att blott beröra den humanistiska, teologiska och juridiska forskningen.
Det framlagda förslaget om ett samhällsvetenskapligt forskningsråd har naturligt
nog betydelse för den filosofiska fakultetens humanistiska sektion.
Det bör dock observeras, att förslaget blott är av intresse för vissa av sektionens
discipliner. Ämnen med stor betydelse för vårt kulturliv som historia
och filosofi beröras endast i mindre utsträckning, medan litteratur- och konsthistoria,
arkeologi och samtliga filologiska vetenskaper helt lämnas utanför.
Det är dessutom givet, att tillfälliga forskningsanslag icke kunna ersätta fasta
Statsutskottets utlåtande nr 239. 35
tjänster, som ge forskaren en mera tryggad ekonomisk ställning och möjlighet
till familjebildning.
Det ovannämnda docentproblemet är därför utomordentligt viktigt för den
humanistiska sektionen. Brännande är också frågan om hur man skall ordna
den propedeutiska undervisningen och till en rimlig nivå minska de betungande
utgifter, som en forskare nu måste taga på sig, då han trycker sin doktorsavhandling.
Humanistisk forskning skulle underlättas, om vetenskapliga institutioner
kunde bildas för sektionens olika ämnen. Sådana institutioner, som
för övrigt redan finnas inom vissa discipliner, skulle omfatta arbets- och sammanträdeslokaler,
bibliotek, särskilt anställda amanuenser etc. Det är givet,
att institutioner av detta slag både i uppförande och drift skulle kosta mindre
än de naturvetenskapliga med deras dyrbara apparater och stora personalbehov.
Humanistiska sektionen har i vissa ämnen ofta stor tillgång på högt kvalificerade
forskare. Erfarenheten visar, att det därför är svårt att placera ett
tillräckligt stort antal av dem på poster, som ge dem möjlighet till fortsatt
vetenskapligt arbete. Därför är det önskvärt att ge den alltför stela universitetsorganisationen
ökad smidighet genom ett system med personliga, rörliga
eller extra ordinarie professurer. Även andra metoder att fast anställa dugliga
docenter borde närmare undersökas.
Liknande problem äro aktuella även inom den teologiska fakulteten.
En hög procent teologer studerar helt på skuld. Fakulteten är emellertid
relativt väl gynnad i fråga om stipendier. Levnadskostnadernas stegring
jämte stipendiebeloppens sjunkande storlek genom fondernas lägre förräntningsprocent
ha dock på senare år förringat den hjälp, magnatstipendierna utgjort.
Dessa tillfalla dessutom i det stora flertalet fall dem, som studera på
lägre akademiskt stadium. Det ligger därför nära till hands att främja de
högre studierna genom särskilda statsstipendier av det slag, som redan finnas
inom den juridiska fakulteten.
Teologisk forskning skulle starkt främjas, om man anställde seminarieamanuenser
eller assistenter för vart och ett av fakultetens sju ämnen. I detta
sammanhang finns det skäl att erinra om fakultetens gamla önskemål, att
bibliotekarien vid teologiska seminariet må erhålla ställning som biblioteksamanuens
för att vid sidan av sin verksamhet med boklånerörelsen kunna
gå de studerande till handa med råd om den växande litteraturen och litteraturstudiet.
Utgifterna för tryckning av doktorsavhandlingarna äro utomordentligt
betungande också för teologerna. En höjning av det nuvarande statliga anslaget
för detta ändamål bör övervägas eller andra utvägar prövas.
Teologiska fakulteten har för närvarande endast fyra fasta docentstipendier.
Detta inskränker i hög grad dess möjligheter att engagera yngre vetenskapsidkare,
som nu i växande antal framlägga docentmässiga avhandlingar. Därför
vore det önskvärt, örn docentstipendier funnos för samtliga sju ämnesgrupper.
Örn detta önskemål av statsfinansiella skäl inte kan förverkligas i
nuvarande läge, vore mycket vunnet örn man inrättade ett eller två rörliga
docentstipendier. Ett forskarstipendium med företräde för kvalificerad teologie
docent vore dessutom önskvärt. Frågan örn inrättande av en rörlig professur
inom teologiska fakulteten och av en särskild professur i religionshistoria inom
den humanistiska borde dessutom närmare övervägas.
Då det gäller de juridiska disciplinerna har man sedan länge talat örn »en
rättsvetenskap i nöd». Flertalet docentstipendier äro lediga, eftersom rekryteringen
av yngre forskare varit ringa.
36
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 239.
En tillfällig förbättring av den juridiska forskningens läge kan emellertid
förutses. Statsmakterna tillförde år 1941 de juridiska fakulteterna vid universiteten
i Uppsala och Lund två stipendier vardera om sammanlagt 10 000
kronor örn året. Dessa stipendier och de nuvarande goda möjligheterna att
erhålla docentur ha stimulerat forskningen. Ett för svenska förhållanden osedvanligt
stort antal yngre jurister ägnar sig för närvarande åt högre studier.
Inom två eller tre år torde bristen på docenter vara avhjälpt.
Därmed inträda emellertid vissa svårigheter. Man kan förutse, att flera
forskare måste övergå till annan verksamhet än den akademiska, då docentstipendierna.
icke räcka till för alla. Detta aktualiserar på nytt frågan om juris
doktorsgradens meritvärde i statlig tjänst. Med hänsyn till de ovan skildrade
framtidsperspektiven är det dock uppenbart, att en utredning är omedelbart
önskvärd.
Både ur forskningens och undervisningens synpunkt är det angeläget att
genom särskilda åtgärder öka intresset för högre studier. I detta sammanhang
blir med andra ord docentproblemet av stor betydelse även inom den juridiska
fakulteten. Högre docenstipendier behövas, örn de skola locka de mest begåvade
bland de studerande. Rörliga extra docent stipendier och rörliga forskarstipendier
äro önskvärda. Vidare böra docenterna få en bättre ställning under
de perioder, de tjänstgöra som vikarierande professorer. För att stimulera de
studerande till högre studier kunde det vidare vara motiverat att öka antalet
statliga stipendier och — med tanke på penningvärdets försämring — eventuellt
också öka deras belopp. Amanuensbefattningar för lovande licentiander
äro aktuella även inom de juridiska disciplinerna. Olika forskare skulle genom
sådana befattningar inte bara få bättre ekonomi utan också verksamt bidraga
till att minska de akademiska lärarnas arbetsbörda och effektivisera studierna
på ett grundläggande stadium. Det är möjligt, att en avsevärd förkortning
av studietiden för juris kandidatexamen på detta sätt skulle kunna äga rum.
Med anledning av vad i motionerna I: 279 och H: 228 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har sig bekant Kungl.
Majit inom kort torde komma att tillsätta en utredning med uppgift att till
omprövning upptaga hela det komplex av frågor, som berör universitetens nuvarande
organisation och arbetsbetingelser m. m. Med hänsyn härtill och då
utskottet utgår ifrån, att de i nu förevarande motioner angivna spörsmålen
komma att bliva föremål för den i utsikt ställda utredningens bedömande, saknas
enligt utskottets mening anledning för riksdagen att såsom i motionerna
påyrkats i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om verkställande av
utredning rörande de i motionerna avhandlade frågorna. Motionerna torde därför
icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
A att riksdagen må
1. till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
vissa assistenter och amanuenser vid universiteten och karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1945/46
Statsutskottets utlåtande nr 239. 37
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
609 000 kronor;
2. godkänna följande personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
I. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
Tjänstemän å ordinarie stat.
3 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare.....A 28
1 laborator, tillika kemist...................A 26
1 förste strålskyddsinspektör.................A 26
1 assistent............................... A 14
1 instrumentmakare........................A10
2 kanslibiträden...........................A 7
1 förste vaktmästare....................... A 7
2 tekniska biträden........................A 7
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 strålskyddsinspektör
Eo 23
II. Sjukhuset i övrigt.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Läkarpersonal.
1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik........A 26
Övrig sjukvårdspersonal.
1 första föreståndarinna...................A 12
2 sociala kuratorer.......................All
3 sjukgymnaster.........................A 9
4 andra föreståndarinnor..................A 8
Anin.: Två av dessa befattningar må tillsättas endast i mån
av inträffande ledighet å de å övergångsstat uppförda föreståndarinnebefattningarna.
155 sjuksköterskor.........................A 7
3 barnmorskor..........................A 7
38
Statsutskottets utlåtande nr 339.
Befattning. Lönegrad.
2 tekniska biträden......................A 7
7 röntgenbiträden........................ A 6
6 fotografer............................A 5
Ekonomipersonal.
1 maskinmästare......................... A 17
1 maskinist ............................ A12
1 första köksföreståndarinna...............A 12
1 trädgårdsmästare....................... A 10
3 maskinister........................... A 9
4 reparatörer...........................A 8
1 tvättföreståndarinna....................A 7
3 andra köksföreståndarinnor...............A 7
4 förste vaktmästare.....................A 7
1 arbetsföreståndarinna...................A 6
4 hantverkare........................... A 6
4 eldare...............................A 5
2 vaktmästare..........................A 5
1 maskintvättare .......................A 5
5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt
gårdskarlar........................... A 5
2 kokerskor...........................A 2
1 kallskänka............................A 1
Administrations- och kontorspersonal.
1 överdirektör.........................CIO
1 sjukhusintendent.......................A 24
1 förste bokhållare.......................A 18
1 bokhållare............................ A 15
1 kassör...............................All
1 kansliskrivare.........................All
1 kontorist............................. A 9
4 kontrollbiträden ....................... A 7
4 kanslibiträden.........................A 7
14 kontorsbiträden.......................A 4
Anm.: Fyra av befattningarna må tillsättas endast i mån av
inträffande ledighet på följande, på övergångsstat uppförda
befattningar, nämligen två kanslibiträdes- och två sjuksköterske -befattningar.
3 skrivbiträden.........................A 2
Anm.: En av dessa befattningar må ej tillsättas, förrän en
å övergångsstat uppförd ordinarie kanslibiträdestjänst kan indragas.
Statsutskottets utlåtande nr 239. 39
Befattning. Lönegrad.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
1 personalläkare........................Eo 26
1 narkosöverläkare......................Eo 26
2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s jubi
leumsklinik.
.........................Eo 23
Tjänstemän å övergångsstat.
Övrig sjukvårdspersonal.
2 föreståndarinnor ......... A 11
6 sjuksköterskor ............ A 7
Administrations- och kontorspersonal.
1 kontrollbiträde..........................A 7
3 kanslibiträden...........................A 7
1 kontorsbiträde..........................A 4
3. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................kronor 80 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t........ » 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... » 27 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ >__14 400
Summa kronor 132 000
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 850 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 213 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 2 754 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 401000
Summa kronor 4 218 000
40
Statsutskottets utlåtande nr 839.
III. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
..................kronor 132 000
II. Sjukhuset i övrigt.............. » 4218 000
Summa kronor 4 350 000;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av............ 4 350 000 kronor;
5. godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Läkarpersonal.
1 överläkare vid röntgenavdelningen...........A 29
Övrig sjukvårdspersonal.
1 föreståndarinna..........................All
1 sjukgymnast............................A 9
60 sjuksköterskor..........................A 7
1 fotograf...............................A 5
1 handräckningsbiträde.....................A 2
Ekonomipersonal.
1 maskinmästare..........................A13
Anm.: Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den å
övergångsstat uppförde maskinmästaren kvarstår i sin tjänst.
1 första köksföreståndarinna.................All
1 maskinist..............................A 9
Anm.: Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den å
övergångsstat uppförde maskinisten kvarstår i sin tjänst.
2 reparatörer.............................A 8
1 husmoder..............................A 7
1 andra köksföreståndarinna.................A 7
2 förste vaktmästare....................... A 7
1 trädgårdsmästare........................A 7
1 snickare...............................A 7
3 hantverkare............................A 6
4 eldare.................................A 5
1 tvättföreståndarinna......................A 5
4 vaktmästare............................A 5
Statsutskottets utlåtande nr 839.
41
Befattning. Lönegrad.
3 sjukbärare, transport- och förrådsman samt gårdskarlar
.................................A 5
1 dietkokerska............................A 2
Administrations- och kontorspersonal.
1 sjukhusintendent........................
1 bokhållare.............................
1 kassör................................
1 kanslibiträde...........................
2 kontorsbiträden ........................
A 24
A 15
A 11
A 7
A 4
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 överläkare i plastisk kirurgi
Eo 26
Tjänstemän å övergångsstat.
Övrig sjukvårdspersonal.
1 sjuksköterska........................... A 7
Ekonomipersonal.
1 maskinmästare..........................A 14
1 maskinist.............................. A 10
6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 367 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 147 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. 1 1 220 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 199 900
Summa kronor 1 935 000;
7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 935 000 kronor;
8. till Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 26 000 leonor;
9. till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 289.
4
42
Statsutskottets utlåtande nr 239.
10. till Karolinska mediko-kirur giska institutet: Utrustning
av administrations- och hiblioteksbyggnaden m. m. för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 275 000 kronor;
11. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetaret
1945/46 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
12. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning
av den dermato-venereologiska kliniken för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
13. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor;
14. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1944/45 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade
reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande
av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill
utgången av budgetåret 1945/46;
B att motionen II: 609 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
C att motionen I: 279 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
D att motionen II: 228 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 19 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Sven
Larsson, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustav
Emil Andersson, Albertsson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson i Malmö,
A orup, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Lindholm, Onsjö, Hoppe, Thäpper och Birke,
Stockholm 1945 Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.
452359