14
Statsutskottets utlåtande nr 231.
Nr 231.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1945/
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under rubriken Beredskapsstat för
försvarsväsendet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna anslag å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1945/46 i enlighet med ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 325, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 maj 1945,
föreslagit riksdagen att
dels godkänna upprättat, vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag till
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1945/46,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att under i samma statsrådsprotokoll angivna
förutsättningar fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända
till efterrättelse såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret
1945/46 samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande
myndigheters förfogande,
dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må
överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller
riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.
Vid framläggande av det vid statsverkspropositionen fogade, beräknade
förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1945/46 anförde
departementschefen, bland annat, följande.
I finansplanen för budgetåret 1945/46 hade framhållits, att samtliga poster,
som vore hänförliga till den år 1942 beslutade planen för försvarets utbyggande,
skulle redovisas över riksstaten, varjämte på denna borde uppföras
anslag även till sådana andra försvarsändamål, som avsåge försvarets fredsbehov.
Övriga, med beredskapsåtgärdema sammanhängande försvarsutgifter
borde liksom hittills täckas från å beredskapsstat för- försvarsväsendet
uppförda anslag eller — i särskilda fall — genom medelsanvisning direkt å
tilläggsstat.
I anslutning härtill berörde departementschefen frågan, huru beredskapsstaten
borde beräknas under fredsförhållanden. Vid upprättandet av det pre
-
Statsutskottets utlåtande nr 231.
15
liminära förslaget till försvarsberedskapsstat utgick departementschefen från,
att försvarsberedskapen skulle kunna i huvudsak avvecklas senast i början
av budgetåret 1945/46, varför medelsbehovet å beredskapsstaten beräknades
för löpande utgifter under eli kvartal.
Till det vid propositionen nr 325 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
anfört följande.
Enligt § 63 i regeringsformen skall varje lagtima riksdag antaga beredskapsstat
för försvarsväsendet. Vid framläggande av det preliminära statförslaget
berörde jag bland annat frågan, huru beredskapsstaten borde beräknas
under fredsförhållanden. Då riksdagen måste höras eller inom viss kortare
tid sammanträda, om försvarsberedskapsstaten skulle behöva sättas i kraft,
syntes det tillräckligt att räkna med medelsbehovet blott under en kortare tid,
förslagsvis tre månader. Anslagssumman på försvarsberedskapsstaten under
tredsförhållanden skulle då vid nuvarande pris- och löneläge bli av storleksordningen
250 miljoner kronor. Hänsyn hade härvid icke tagits till eventuella
medelsbehov för engångsutgifter.
Det preliminära förslaget till försvarsberedskapsstat utgick från antagandet,
att försvarsberedskapen skulle kunna i huvudsak avvecklas senast i början
av budgetåret 1945/46. Jag förordade därför — i viss anslutning till det
beräknade medelsbehovet under fredsförhållanden — att å beredskapsstaten
för nästa budgetår skulle uppföras de belopp, som kunde beräknas vara erforderliga
för löpande utgifter under ett kvartal, ehuru med bemyndigande för
Kungl. Maj:t att också fritt disponera dessa belopp.
Med hänsyn till att vapenstillestånd numera inträtt i Europa, torde beredskapsstaten
för försvarsväsendet för nästa budgetår böra beräknas med utgångspunkt
från antagandet, att beredskapen kan upphöra före budgetårsskiftet.
Vid framläggandet av det preliminära förslaget till beredskapsstat
räknade jag med att från denna skulle bestridas även kostnaderna för avveckling
av försvarsberedskapen. Under rådande förhållanden synes det emellertid
lämpligare, att dessa täckas från anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
och å kapitalbudgeten. Förslag härom 1''ramlägges i annat sammanhang
av chefen för försvarsdepartementet. Beräkningen av anslagen å beredskapsstaten
bör då utgå från antagandet, att denna icke skall behöva sättas i kraft
och sålunda kan anpassas efter fredsförhållanden. Då emellertid det preliminära
statförslaget, såsom av det anförda framgått, utformades i anslutning
till det beräknade medelsbehovet under fredsförhållanden, ger detta icke anledning
till ändrad beräkning av anslagen. Jag får därför förorda, att dessa
upptagas med i förhållande till det preliminära förslaget oförändrade belopp,
Kostnaderna för säkerhetstjänsten och vissa andra under kriget vidtagna
polisiära åtgärder såsom hamnbevakning m. m., vilka kostnader under de
första krigsåren bestredos från riksstatsanslaget till anordnande av polisbevakning
i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m., ha under senare tid täckts från anslag å försvarsberedskapsstaten. Under
nästkommande budgetår komma fortfarande vissa kostnader att uppkomma
för denna verksamhet, beroende dels på en viss eftersläpning i utgiftsbetalningarna
och dels på alt vissa undersökningar, som säkerhetstjänsten
redan påbörjat eller avser att inom den närmaste framtiden igångsätta
och som sammanhänga med härstädes under krigs!iden bedriven utländsk
underrållolsoverksamhet. böra slutföras. När anslag å försvarsberedskapsstaten
icke längre kommer att slå lill förfogande, kunna de under nästa budgetår
för nu ifrågavarande ändamål uppkommande kostnaderna lämpligen gäldas
från nyssnämnda riksslatsanslag.
16
Statsutskottets utlåtande nr 231.
Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet förutsätta,
att Kungl. Maj:t, när riksdagen är samlad, vid uppkommande behov
inhämtar riksdagens bemyndigande att sätta beredskapsstaten i kraft som
förskottsstat. Under föregående år lia sådana bemyndiganden av praktiska
skäl ansetts böra inhämtas redan i samband med försvarsberedskapsstatens
godkännande. Med nyss angivna förutsättningar för det nya statförslaget
skulle kunna ifrågasättas örn det i år föreligger behov av en fullmakt för
Kungl. Maj:t av ifrågavarande slag. Rådande ovissa förhållanden motivera
dock, att möjligheten hålles öppen för finansiering av beredskapsutgifter
även en kortare tid efter budgetårsskiftet. Riksdagens bemyndigande att sätta
beredskapsstaten i kraft som förskottsstat synes därför också i år böra inhämtas
redan i detta sammanhang. Ifrågavarande fullmakt bör dock i överensstämmelse
med det anförda få utnyttjas endast under förutsättning, att
militär beredskap erfordras även efter utgången av innevarande budgetår.
Under dessa förhållanden synes anledning icke föreligga, att längre införa
försvarsberdskapsstatens utgiftssumma på riksstaten.
I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets
riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1945/46.
Det upprättade förslaget har såsom bilaga fogats vid statsrådsprotokollet.
UulotM. Såsom departementschefen erinrat, skall varje lagtima riksdag enligt § 63
i regeringsformen antaga beredskapsstat för försvarsväsendet.
Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till dylik stat för nästa budgetår
har upprättats med utgångspunkt från antagandet, att den nuvarande försvarsberedskapen
kan upphöra före utgången av innevarande budgetår och
att kostnaderna för avvecklingen av densamma skola täckas från anslag under
riksstatens fjärde huvudtitel och å kapitalbudgeten. Beredskapsstaten
har sålunda upprättats med hänsyn till fredsförhållanden och medel för löpande
utgifter ha beräknats för ett behov under en tid av tre månader vid
en försvarsberedskap av ungefärligen den omfattning, som densamma haft
under budgetåret 1944/45. Utskottet finner sig böra tillstyrka det sålunda
upprättade förslaget till beredskapsstat, men förutsätter att densamma icke
kommer att sättas i kraft såsom förskottsstat för att täcka kostnader, som
äga samband med hittillsvarande beredskapstillstånd, därest detta finnes
kunna bringas att upphöra före ingången av nästa budgetår.
Med hänsyn emellertid till rådande ovissa förhållanden i fråga om utvecklingen
finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Majits förslag därom, att
riksdagen redan nu måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att sätta beredskapsstaten
för försvarsväsendet för budgetåret 1945/46 i kraft såsom förskottsstat. Utskottet
förutsätter emellertid härvid, att ifrågavarande fullmakt skall komma
att av Kungl. Majit användas allenast under förutsättning, att militär
beredskap erfordras även efter ingången av nästa budgetår.
Därest beredskapsstaten sättes i kraft såsom förskottsstat, bör Kungl. Majit
liksom hittills hava att till utskottet lämna redogörelse för fattade dispositionsbeslut.
Utskottet, som alltså tillstyrker Kungl. Majits förevarande proposition, får
hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 231.
17
att riksdagen må
a) godkänna det såsom bilaga till detta utlåtande fogade
förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1945/46,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att under i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 11 maj 1945 angivna förutsättningar
fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav
att lända till efterrättelse såsom förskottsstat från och med
ingången av budgetåret 1945/46 samt att ställa å förskottsstaten
uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande,
c) medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
må överskridas, under förutsättning att Konungen låtit
riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom
tjugo dagar sammanträda.
Stockholm den 19 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 230.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 saini. Nr 229—232.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 231.
Bilaga.
Förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1945/46.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter: IV. Försvarsdepartementet ........... VII. Finansdepartementet ............. XI. Folkhushållningsdepartementet..... |
..... 250 000 000 ..... 5 000 000 ..... 5 000 000 |
Kronor 260 000 000 |
Summa |
260 000 000 |
Kapitalbudgeten.
Kronor |
|
Kapitalinvestering: VII. Fonden Eör förlag till statsverket .................... |
10 000 000 |
Statsutskottets utlåtande nr 231.
19
Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
C. Försvarskrafterna. |
|||
a |
Arméns löpande utgifter (Da), förslagsvis........ |
150 000 000 |
|
b |
Marinens löpande utgifter (Ea), förslagsvis...... |
40 000 000 |
|
C |
Flygvapnets löpande utgifter (Fa), förslagsvis .. .. |
10 000 000 |
200 000 000 |
200 000 000 |
|||
E. Diverse. |
|||
a |
Övriga utgifter (Gb), förslagsvis................ |
50 000 000 |
|
Summa |
250 000 000 |
VII. Finansdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
a |
Civila utgifter för försvarsberedskap, förslagsvis .. |
5 000 000 |
20
Statsutskottets utlåtande nr 231.
Egentliga statsutgifter.
XI. Folkhushållningsdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
a |
Allmänna utgifter för pris- och handeisreglerande |
||
åtgärder, förslagsvis........................ |
5 000 000 |
Kapitalinvestering.
VII. Fonden för förlag till statsverket.
Kronor |
Kronor |
||
a |
Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, för- |
||
slagsvis .................................. |
10 000 000 |