Statsutskottets utlåtande nr 207.
1
Nr 207.
Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor.
(3:e avd.)
I propositionen nr 307 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 maj 1945, föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Undersökningar rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor ett reservationsanslag av 23 000 kronor,
dels ock till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag av
370 000 kronor.
Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Alltsedan tiden
strax före förra världskriget ha vid skilda tidpunkter genom socialstyrelsens
försorg utförts undersökningar rörande levnadsförhållandena inom
olika befolkningsgrupper. Materialet för undersökningarna har utgjorts av
ett större antal under längre eller kortare tid förda hushållsräkenskaper.
Tidpunkterna för och omfattningen av de av socialstyrelsen för ändamålet
verkställda hushållsbudgetundersökningarna framgå av en i propositionen
(s. 2) intagen översiktstablå, i vilken upptagits såväl de undersökningar, som
omfattat hela budgeten, som vissa undersökningar, som avsett allenast livsmedelsförbrukningen.
Vidare har socialstyrelsen vid skilda tillfällen för speciella ändamål genom
enquéter anskaffat material för att belysa levnadsförhållandena inom olika
befolkningsgrupper.
Med skrivelse den 12 januari 1944 har 1942 års jordbrukskommitté överlämnat
en av professorn Erik Lindahl och filosofie licentiaten Lars Lemne
(i det följande benämnda utredningsmännen) på kommitténs uppdrag verkställd
utredning rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Kommittén
har därvid uttalat önskvärdheten av att fortlöpande dylika beräkningar,
vilka enligt kommitténs mening vore av stor betydelse, måtte, eventuellt efter
ytterligare övervägande av beräkningsmetoderna, verkställas, förslagsvis genom
socialstyrelsens försorg, samt hemställt om vidtagande av erforderliga
åtgärder härför.
över jordbrukskommitténs framställning har socialstyrelsen den 25 april
1944 avgivit utlåtande samt därvid framlagt förslag om utförande av en ny,
på helårsräkenskaper grundad hushålls budgetundersökning
inom jordbrukar- och lantarbetarhushåll.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 207.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 207.
Utlåtanden i ärendet lia vidare avgivits av statistiska centralbyrån och
kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.
I skrivelse den 2 januari 1945 har socialstyrelsen vidare framlagt förslag
till en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och
hushållsvanor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För att vimla en grundval för bedömandet av olika socialpolitiska åtgärder
och för avvägandet av statstjänstemännens löner har det vid skilda tidpunkter
befunnits erforderligt att företaga statistiska undersökningar rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor bland ett större eller mindre urval av hushåll.
Materialet har framvunnits genom dels hushållsbudgetundersökningar,
dels enquéter bland personer, som ansetts kunna lämna uppgifter,
vilka varit ägnade att belysa levnadsstandard och levnadssätt. Budgetundersökningarna
ha grundats antingen på årsbokföring eller allenast på en kortare
tids bokföring (28 dagar årligen eller 14 dagar varje kvartal eller halvår.
) Mera omfattande undersökningar av det förra slaget ha företagits med
ungefär tio års mellanrum och senast år 1933. Korttidsundersökningarna ha
tillkommit med det speciella syftet att följa konsumtionen under kristider
och ha genomförts såväl under förra kriget som — till relativt stort antal
— under det nu pågående.
I den mån utvecklingen medfört, att omfattningen av statens socialvårdande
verksamhet vidgats eller planeras komma att bliva vidgad, har helt naturligt
ett ökat behov uppstått att äga tillgång till uppgifter om levnadsvillkor och
hushållsvanor av den fullständighet och tillförlitlighet som endast torde
kunna vinnas genom budgetundersökningar av årsbokföringens typ. Vid en
kommande dylik undersökning blir det särskilt angeläget att vid urvalet av
deltagare i undersökningen tillgodose önskemålet ur socialpolitisk synpunkt
att få fram uppgifter, som belysa hushållningen bland de lägsta inkomstskikten,
och kunna draga slutsatser exempelvis om hushållens sätt att reagera
vid inträffande förändringar av inkomst eller barnantal.
Vid 1933 års undersökning var det dominerande syftet att framskaffa
material, med vars tillhjälp skulle kunna konstrueras ett viktsystem vid beräkningen
av levnadskostnadsindex och vid dyrortsundersökningar. Ur dessa
synpunkter är det ett starkt intresse att äga tillgång till mera aktuella data,
enär det viktsystem som för närvarande användes till ungefär 30 procent
bygger på 1933 års budgetundersökningar och i övrigt på en år 1941 utförd
korttidsundersökning samt på de fortlöpande konsumtionsundersökningama;
såväl korttidsundersökningen som konsumtionsundersökningama äro emellertid
till följd av de korta bokföringsperioderna ganska osäkra.
Såsom socialstyrelsen i sin framställning i ärendet framhållit kan det material,
som utvinnes genom undersökningar av ifrågavarande slag, ge andra
värdefulla rön för det allmänna — exempelvis vid bedömningen av verkningarna
av indirekta skatter — samt även vara av intresse för sådana grenar
av näringslivet, som frambringa standardartiklar för hushållen.
I den framställning örn igångsättande av en ny undersökning rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor, som avgivits av socialstyrelsen, föreslår
styrelsen, att metoden med detaljerad helårsbokföring i första hand skall
komma i fråga vid undersökningar rörande inkomsttagare i normalinkomstläge
eller i högre inkomstskikt, som bilda familjehushåll och ha huvudsakligen
kontanthushållning. Därjämte föreslår styrelsen jämsides härmed och
för andra fall en förenklad bokföring, varigenom skulle erhållas dels viss
kontroll av undersökningarna med detaljerad helårsbokföring, dels möjlig
-
Statsutskottets utlåtande m 207.
3
heter att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna
nås på andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. För att få levnadsförhållandena
i vidare mån belysta föreslås, alt vid sidan av undersökningar
enligt budgetmetoden skulle utföras dels inventeringar av förefintlig uppsättning
av bruksföremål, såsom kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels
sociologiska undersökningar av förhållanden, som sammanhänga med hushållsekonomien
och hushållets funktionerande.
Socialstyrelsen räknar med att förekommande ersättningar för anskaffande
av materialet skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade
enskilda organisationer. På statsverket ankommande kostnader beräknas
uppgå till sammanlagt 271 500 kronor. Budgetundersökningen med detaljerad
bokföring beräknas vara slutredovisad 2V2 år efter bokföringens
början. Resultatet av den förenklade bokföringen anses kunna föreligga efter
13/i år. Inventeringarna anses kunna utföras och materialet färdigbearbetas
inom loppet av 9 månader, medan fältarbetet för den sociologiska undersökningen
samt bearbetningen av materialet och utarbetandet av berättelse över
undersökningen beräknas taga en sammanlagd tid av omkring 1 Va år.
Hushållsbudgetundersökningarnas betydelse för beräkningen av levnadskostnadernas
förändringar i tid och rum har i det föregående framhållits.
Dyrorts- och dyrtidsberäkningarna, vilka ursprungligen tillkommo med det
huvudsakliga syftet att reglera statstjänstemännens löner, ha med tiden kommit
till användning för allt flera ändamål, såsom vid avvägningen av olika
sociala förmåner, vid lönesättning för kommunalt eller enskilt anställda
m. m. Det har härvid särskilt visat sig vara en brist, att beräkningarna ske
efter metoder, vilka icke alls eller endast i ringa mån belysa den jordbrukande
befolkningens speciella förhållanden. Sålunda grundar sig levnadskostnadsindex
uteslutande på uppgifter, som insamlats från städer och tätorter. I
fråga om dyrortsundersökningarna har man å ena sidan tagit hänsyn till den
jordbrukande befolkningens konsumtion av livsmedel och bränsle vid konstruktionen
av viktsystemet, medan å andra sidan de använda prisuppgifterna
uteslutande avse försäljning efter ortens detaljpriser.
På initiativ av 1942 års jordbrukskommitté har en utredning verkställts
angående jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Vid denna utredning
har konstaterats behov av en levnadskostnadsindex, som bättre än den nuvarande
officiella kan användas att reglera lantarbetarnas löner och beräkna
jordbrukarnas realinkomster, varjämte framhållits, att underlaget för
jämförelser mellan levnadskostnaderna på landet och i städerna bör förbättras.
I anslutning härtill har jordbrukskommittén hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens
levnadskostnader och realinkomster.
Socialstyrelsen, som yttrat sig över kommitténs framställning, har angivit
innebörden därav sålunda, att dels en fortlöpande beräkning rörande levnadskostnadernas
förändringar i tiden för några viktigare grupper av den
jordbrukande befolkningen borde verkställas av socialstyrelsen, dels vid
kommande dyrortsundersökningar den lokala variationen i levnadskostnaderna
borde belysas genom alternativa beräkningar, varvid även budgetmaterial
för den jordbrukande befolkningen och producentpriser på vissa
konsumtionsvaror borde begagnas. Närmast koinme leena dsk osmi dsindexberäkning
för landsbygdens hushåll i fråga, för vilket ändamål emellertid
erfordrades hushållsbiidget- och prismaterial. I anslutning härtill föreslår
socialstyrelsen igångsättande av en hushållshudgelundersökning med en bokföringsperiod
av ett år och omfattande sammanlagt 1 ()()() hushåll lika fördelade
på jordbrukare och lantarbetare. Vidare föreslås insamling en gång
4
Statsutskottets utlåtande nr 207.
material av priserna för tiden från 1939. Då producentpriserna så gott som
helt kunna avgiftsfritt erhållas från Sveriges lantbruksförbund, är insamlingen
av minuthandelspriser närmast av intresse. Denna beräknas ske på
omkring 60 orter på rena landsbygden och draga en kostnad av 6 000—
10 000 kronor per år. Totala kostnaden för hushållsbudgetundersökningen
och första årets prisundersökning beräknas av styrelsen enligt ett alternativ,
avseende en i olika hänseenden i detalj gående bearbetning, till 147 500 kronor,
och för ett annat alternativ, enligt vilket endast utgifterna för vissa
huvudposter efterforskas genomgående och allenast ett fåtal huvudgrupper
av hushåll undersökes, allt med undantag av två perioder örn vardera minst
en månad, då en detaljerad beräkning enligt det tidigare angivna alternativet
verkställes, till 123 750 kronor. Budgetundersökningen enligt det förra
alternativet beräknas taga en tid av 272 år och enligt det senare alternativet
2 år.
Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag finner behovet av
en aktuell hushållsbudgetundersökning, grundad på helårsbokföring, vara
ådagalagt. Genom den föreslagna kompletteringen av budgetundersökningen
i form av inventeringar torde kunna framvinnas uppgifter av sådant intresse
att även igångsättandet av denna specialundersökning kan anses motiverat.
Vad angår de sociologiska undersökningar, med vilka budgetundersökningen
föreslagits jämväl skola kompletteras, synes, med hänsyn till att desamma
beräknas draga en så förhållandevis hög kostnad som 76 000 kronor, ståndpunkt
till frågan om deras utförande icke böra tagas innan närmare erfarenhet
om deras värde vunnits genom de provundersökningar, som enligt
socialstyrelsens förslag skola föregå de egentliga undersökningarna.
Den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen är, såsom
av den lämnade redogörelsen framgår, avsedd att tjäna såsom underlag för
ett viktsystem vid speciella indexberäkningar för jordbrukare och lantarbetare.
Genom periodvis återkommande prisinsamlingar skulle vidare kunna
fastställas vilka priser som rätteligen böra läggas till grund för beräkningarna.
Den jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen
och för andra samhällsgrupper, som en dylik undersökning skulle lämna
möjlighet till, måste anses vara av synnerlig betydelse såsom upplysningskälla
vid olika samhällsekonomiska avgöranden och överhuvud berika diskussionen
rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på landsbygden.
Jag vill därför förorda, att en speciell budgetundersökning för jordbrukare
och lantarbetare av den omfattning socialstyrelsen föreslagit ävensom
prisundersökning genom prisinsamling på vissa orter komma till stånd.
När det gäller frågan vid vilken tidpunkt de sålunda förordade undersökningarna
böra verkställas kunna skilda synpunkter anläggas.
Den omständigheten att 12 år förflutit sedan den senaste stora på helårsbokföring
grundade budgetundersökningen verkställdes skulle i och för
sig tala för att de planerade undersökningarna igångsattes snarast möjligt.
Vad särskilt angar de för jordbruksbefolkningen avsedda undersökningarna
är det givetvis av stort intresse att den ofullständighet som vidlåder de
nuvarande beräkningarna elimineras.
En annan faktor, som talar för att de planerade undersökningarna ej
skjutas alltför långt fram i tiden, är deras samband med den folkräkning
vid nästa årsskifte, som chefen för finansdepartementet har för avsikt att
samtidigt härmed anmäla. Avsikten är nämligen att de som skola tillfrågas
rörande sin villighet att föra hushållsböcker skola utväljas med tillhjälp av
folkräkningsmaterialel; därmed vinnes en förenkling och en besparing i jämförelse
med den eljest till buds stående utvägen att för ändamålet använda
mantalslängdema. På grund av flyttningar, dödsfall etc. blir emellertid
Statsutskottets utlåtande nr 207.
5
folkräkningsmaterialet tämligen snart mindre lämpat härför. Ett igångsättande
av budgetundersökningen senare än hösten 1946 skulle ur nu nämnda
synpunkt vara olägligt.
Å andra sidan är det uppenbart, att en förutsättning för att hushållsbudgetundersökningen
skulle ge ett för längre tid framåt användbart resultat är, att
den företagits under normala yttre betingelser. Kriget och den därav föranledda
avspärrningen ha emellertid medfört kraftiga rubbningar i hushållens
konsumtionsvanor och även i övrigt medfört omställningar som icke kunna
beräknas bliva bestående. Hur snabbt en återgång till mera fredsmässiga
förhållanden kan ske är svårt att förutse. Så mycket torde emellertid kunna
sägas, att ett år från krigets avslutande måste anses utgöra den minsta tid,
inom vilket krigets återverkningar på produktion och konsumtion kunna anses
i sådan utsträckning hävda, att en budgetundersökning kan anses giva
tillräcklig valuta för de med densamma förenade kostnaderna.
Även örn ur sistnämnda synpunkt möjligheterna att företaga budgetundersökningama
skulle kunna anses inträda tidigare för landsbygdens del än för
städer och tätorter, finnas dock bärande skäl mot en dylik uppdelning i
tiden av de båda undersökningarna. Det torde nämligen i så fall ej utan visst
berättigande kunna göras gällande att materialet i fråga örn jordbrukarna
ej kan direkt jämföras med det övriga materialet. Ungefärlig samtidighet
mellan de båda undersökningarna är därför önskvärd.
Vid övervägande av nu anförda synpunkter har jag kommit till den slutsatsen
att undersökningarna i allt fall icke böra påbörjas redan under nästkommande
budgetår. För socialstyrelsen såsom ansvarigt organ för dessa undersökningar
är det emellertid av stort intresse att redan nu erhålla klarhet
om att undersökningarna skola komma till stånd, så att den närmare planläggningen
av det hela kan påbörjas. Jag anser det därför påkallat att bereda
riksdagen tillfälle uttala sin mening i ärendet. Ett mindre anslagsbehov
föreligger för övrigt redan under nästa budgetår, då förutnämnda provundersökningar
böra genomföras. Dessa kunna tillika med vissa andra förberedelsearbeten
beräknas draga en sammanlagd kostnad av 23 000 kronor.
Däremot torde icke föreligga anledning att redan i detta sammanhang upptaga
de av socialstyrelsen för själva undersökningarna framlagda kostnadskalkylerna
till närmare behandling.
Socialstyrelsen har beräknat, att större delen av materialinsamlingskostnaderna
skulle betalas av kommuner och enskilda organisationer. Därest intresset
för undersökningarna på dessa håll skulle vara mindre än antagits,
får frågan om undersökningarnas omfattning ånyo övervägas.
För bestridande av kostnaderna för nyssnämnda provundersökningar m. m.
torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett reservationsanslag av 23 000
kronor, förslagsvis under rubriken Undersökningar rörande levnadsvillkor
och hushållsvanor.
Allmän bostadsräkning ni. m. I skrivelse den 26 april 1945 har socialstyrelsen
efter samråd med bostadssociala utredningen, 1943 års dyrortskommilté,
egnahemsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå och statistiska centralbyrån
framlagt en plan lill en ny allmän bostadsräkning lii. lii.
år 19 4 5. Styrelsen framhåller därvid inledningsvis, alt undersökningsprogrammet
med hänsyn lill föreliggande behov borde omfatta dels en allmän
bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning, dels
en liknande allmän bostadsräkning ä hela landsbygden, dels en allmän bostadshushål
Issi atis tik, dels en representativ bearbetning av vissa uppgifter
6
Statsutskottets utlåtande nr 207.
inom bostadsräkningen, dels en redovisning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen,
dels ock intensivundersökningar av ett begränsat antal bostäder
och hushåll.
Vad beträffar den allmänna bostads- och hyresräkningen i stadssamhällena
anför styrelsen, att denna behövde innefatta uppgifter om bostadshusen och
lägenheterna av i huvudsak samma art som vid 1939 års räkning. Någon
enstaka fråga i de då använda hus- och lägenhetsformulären kunde eventuellt
utgå med hänsyn till vunna erfarenheter, andra behövde möjligen omformuleras.
De grunder för bostadspostens beräknande, som dyrortskommittén
kunde komma att rekommendera, kunde eventuellt föranleda införandet
av en eller annan ny frågepunkt. Även av andra anledningar kunde nya
frågor i formuläret bli önskvärda. Vad beträffade hyresräkningen inginge
i planen bl. a. framräkning för varje hyresmarknadsort av de uppgifter,
med vilka ortens hyrestal skulle beräknas vid en prisundersökning för dyrortsgrupperingsändamål.
Beräkningen av hyrestalen vore däremot ej medtagen
i planen och kostnadsberäkningen; den borde lämpligen upptagas i en
eventuell framställning rörande dyrortsundersökningar, såsom skedde vid föregående
tillfälle.
För bostadsräkningen å landsbygden ■— fortsätter styrelsen — krävdes särskilda
formulär av delvis annan utformning än tätortsformulären med hänsyn
till de speciella bebyggelseförhållandena och bostadsvanoma. I sak borde
de däremot vara av i stort sett samma innehåll med uppgifter om bostadens
storlek, utrustning m. m.
I fråga om bostadshushållsstatistiken anför socialstyrelsen bland annat
följande.
För framtiden behövas emellertid än utförligare uppgifter om hushållen
och dess medlemmar än den ett bostadsräkningsformulär någonsin kan innehålla.
Särskilt med hänsyn till behovet av uppgifter för en kartläggning av
hushållsfrekvens, hushållsbildningsvanor och bostadsbehov torde numera en
bostadsräkning nödvändigtvis böra samordnas med en folkräkning, vid vilken
primärmaterial kan inhämtas rörande bostadshushållen.
Hushållsstatistiken behöver uppgifter om hushållsföreståndarens och övriga
hushållsmedlemmars kön, ålder och civilstånd samt ställning i hushållet
(man, hustru, barn, annan familjemedlem, tjänare, inneboende), äktenskapens
varaktighet, hushållens storlek och sammansättning. Den mera detaljerade
kartläggningen av befolkningens fördelning på bostadshushåll m. m.
kan betraktas som en fristående del av undersökningarna. Men dessutom
skola de olika huvudtyperna av hushåll samt hushåll i olika utvecklingsskeden
avgränsas och deras bostadsförhållanden klarläggas. En kombination
av hushålls- och bostadsdata bör sålunda utföras.
Efter ingående prövning inom beredningen för den föreslagna folkräkningen
har följande form för samordningen mellan folkräkning och bostadsräkning
i här nämnda hänseende befunnits mest ändamålsenlig. Av de mantalsuppgifter,
som skola avlämnas vid höstens mantalsskrivning i hela landet,
överlämnas huvudblanketterna (de s. k. A-blanketterna) till socialstyrelsen,
sedan de under våren 1946 använts lokalt för folkräkningsändamål.
Mantalsuppgifternas demografiska data skola därvid ha kontrollerats. Vissa
tekniska anordningar skola vidtagas av folkräkningens eller bostadsräkning
-
Statsutskottets utlåtande nr 207.
7
ens lokalorgan, bl. a. en parallellnumrering av mantalsuppgifter och bostadsuppgifter,
samt en utmärkning av de hushåll, som ingå i folkräkningens
partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).
Hushållsstatistiken skulle anförtros åt socialstyrelsen och sålunda vid folkräkningen
endast upptagas till summarisk behandling. Uppgifterna om bostadshushållen
granskas, kodifieras, överföras å hålkort och bearbetas inom
styrelsen. De torde kräva en särskild hålkortsserie, enär lägenhetshålkorten
bli i det närmaste fyllda av andra uppgifter och medge utrymme endast för
sådana hushållsdata, som behövas för kombination med bostadsdata. Hushållsstatistiken
kommer därför att bli synnerligen kostnadskrävande.
Vad angår den representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen
anför styrelsen:
Ett samarbete med folkräkningen är tänkbart även på en annan punkt.
Avsikten är att den totala folkräkningen skall huvudsakligen innehålla redovisning
av befolkningens kön, ålder och civilstånd samt yrke. Den grundas
till denna del på församlingsboksutdragen, till vilka pastor överfört de å Ablanketten
ingående yrkesuppgifterna. Andra uppgifter skola inhämtas och
bearbetas för en tolftedel av befolkningen, bland annat omfattande samtliga
hushåll, vilkas äldste medlem är född en viss månad.
Folkräkningens uttagning av en delmassa skulle kunna vara av värde vid
bostadsräkningen redan genom att ge en representativ del av totalmassan,
till vilken bearbetningen av sådana bostadsräkningsuppgifter skulle kunna
begränsas, som icke nödvändigtvis behöva underkastas totalbearbetning eller
inhämtas för totalmaterialet. I så fall skulle resultaten för folkräkningens
partiella del även kunna utgöra ett direkt jämförelsematerial i olika hänseenden.
För detta ändamål bör å de mantalsblanketter, som styrelsen
erhåller, anteckning göras huruvida hushållet (lägenheten) tillhör tolftedelen
eller ej.
I detta sammanhang anmäler sig i första hand ett studium av b o s t a d sförhållandena
inom olika yrkesgrupper. Det har varit en
kännbar brist, att vid de allmänna bostadsundersökningarna möjligheter saknats
att få en tillförlitlig, med folkräkningarna fullt jämförbar yrkesredovisning.
Å bostadsuppgifterna ha visserligen i regel efterfrågats hushållsföreståndarens
yrke eller titel, men uppgifterna ha på sin höjd medgivit en summarisk
bearbetning. En sådan har understundom skett, men vid 1939 års bostadsräkning
ansågs uppgifternas bräcklighet för stor för att bearbetningskostnaderna
skulle vara försvarbara.
Denna gång ger emellertid anknytningen till folkräkningen möjlighet till
den bästa tänkbara yrkesredovisning inom bostadsräkningen. Den behöver
ej med nödvändighet ske för det totala materialet, utan den kan begränsas
till ett representativt urval, lämpligen folkräkningens partiella del (tolftedelen)
.
De mantalsblanketter styrelsen erhåller innehålla huvudmaterialet för folkräkningens
yrkeskodifiering (överfört i församlingsboksutdragen för detta
ändamål). Med dessa uppgifter skulle yrket kunna kodifieras vid bostadsräkningen
enligt folkräkningens principer, önskvärt vöre emellertid om man
kunde undvika detta dubbelarbete och ur folkräkningsunderlaget hämta kodbeteckningarna,
sedan nomenklatursättningen slutförts. Detta arbete är emellertid
det utan jämförelse mest omfattande vid folkräkningen och torde bli
slutfört först inom cirka 2 år efter folkräkningstidpunkten. Det vore i så
fall ur styrelsens synpunkt tacknämligt, örn det inom folkräkningen, såsom
8
Statsutskottets utlåtande nr 207.
vid planeringsarbetet varit under övervägande, vore möjligt att börja med
att yrkeskodifiera tolftedelen och först därefter de återstående 11/i2. Bostadsräkningen
skulle då inom rimlig tid kunna överföra dessa uppgifter och inbespara
arbetet med kodifieringen. Identifieringen av de båda materialen
bör kunna på enkelt sätt underlättas, överensstämmelsen med folkräkningens
yrkesredovisning skulle bli exakt, örn en sådan disposition av folkrältningsarbetet
låter sig göra, torde det för övrigt bli möjligt för folkräkningen att
inom relativt kort tid lämna preliminära sammanställningar angående yrkesförhållandena
i landet, vilket vore av värde i många sammanhang.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De vid tidigare företagna undersökningar erhållna statistiska uppgifterna
rörande bostadsförhållandena i vårt land ha på grund av de senare årens
utveckling på bostadsmarknaden och de inträdda förändringarna i förutsättningarna
för bostadsbyggandet blivit allt mer inaktuella. De vid dessa undersökningar
erhållna uppgifterna uppfylla ej heller de krav på fullständighet
i olika hänseenden, som man anser sig böra ställa på uppgifter av detta
slag. Från olika håll ha därför, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
önskemål framförts om verkställande av nya och utvidgade bostadsundersökningar.
Särskilt starkt har framhållits behovet av nya dylika undersökningar
beträffande landsbygdens bostäder. Med hänsyn till den betydelse,
som aktuella och fullständiga uppgifter rörande de faktiska förhållandena å
förevarande område ha såväl för den framtida statliga bostadspolitiken som
för den lokala bostadsplaneringen, finner jag angeläget att åtgärder vidtagas
för anskaffande av sådana uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda, att
i detta syfte nya bostadsundersökningar nu igångsättas.
Enligt det av socialstyrelsen efter samråd med ett flertal andra på området
sakkunniga myndigheter framlagda förslaget till nya bostadsundersökningar
skulle dessa omfatta dels en allmän bostadsräkning för hela riket, i stadssamhällena
kombinerad med en hyresräkning, dels ock en bostadshushållsstatistik
för hela riket. Beträffande bostadshushållsstatistiken har förutsatts
viss samordning med den folkräkning vid årsskiftet 1945/46, varom förslag
denna dag kommer att framläggas av chefen för finansdepartementet. De
för bostadshushållsstatistiken erforderliga demografiska uppgifterna skulle
nämligen hämtas från folkräkningsmaterialet på så sätt att de vid höstens
mantalsskrivning införskaffade mantalsuppgiftema, vilka vid detta tillfälle
skola avgivas skriftligen både i städer och på landsbygden, skulle ställas till
socialstyrelsens förfogande, sedan de använts för folkräkningsändamål. Socialstyrelsen
föreslår vidare, att en representativ bearbetning verkställes av
vissa uppgifter inom bostadsräkningen, varvid styrelsen i första hand ifrågasatt
en närmare undersökning rörande bostadsförhållandena inom olika yrkesgrupper.
Jämväl på denna punkt skulle förekomma ett samarbete med förenämnda
folkräkning, nämligen på så sätt att uppgifterna om yrke skulle
erhållas från folkräkningen samt att den representativa bearbetningen skulle
inskränkas till den tolftedel av befolkningen, som enligt den för folkräkningen
uppgjorda planen avsetts skola uttagas för mera ingående undersökningar.
Socialstyrelsen har slutligen framhållit, att vid bostadsräkningen behov förelåge
av uppgifter om familjeinkomsten. Beträffande omfattningen av inkomstredovisningen
framlägger styrelsen tre alternativa förslag. Enligt det
första och mest omfattande alternativet skulle totala inkomstuppgifter införskaffas
och bearbetas för hela landet. Det andra alternativet innebär, att total
inkomstredovisning skulle äga rum beträffande tätorter med över 2 000
Statsutskottets utlåtande nr 207.
9
invånare samt redovisningen för landet i övrigt begränsas till tolftedelen. Enligt
del tredje alternativet slutligen skulle inkomstredovisning verkställas allenast
för en tolftedel av hela landet.
Till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen och planläggningen
av bostadsräkningen på landsbygden och i stadssamhällen samt den härtill
anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena kan jag ansluta mig. Ej
heller vad styrelsen föreslagit beträffande bostadshushållsstatistiken samt den
representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen föranleder
någon erinran från min sida. Vad beträffar frågan om inkomstredovisningen
har man, såsom framgår av det föregående, att välja mellan tre
alternativa förslag. I fråga örn det minst omfattande alternativet har socialstyrelsen
framhållit, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela materialet
väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den framtida
statliga bostadspolitiken men däremot icke tillfredsställa behovet av uppgifter
för den lokala bostadsplaneringsverksamheten. Alternativet i fråga har av
styrelsen betecknats såsom uppenbart otillräckligt. Vad angår de båda övriga
av socialstyrelsen framlagda alternativen beträffande inkomstredovisningen
har statens byggnadslånebyrå — närmast med tanke på behovet av uppgifter
för det lokala bostadsplanerandet — framhållit, att så fullständiga uppgifter
som möjligt borde erhållas rörande bostadshushållens inkomster. Det av
byggnadslånebyrån sålunda uttalade önskemålet skulle närmast tala för verkställande
av en total inkomstredovisning för hela landet. A andra sidan har
emellertid socialstyrelsen påpekat, att behovet av totala uppgifter framför allt
gjorde sig gällande i större tätorter, medan inkomstredovisningen icke vore
av samma betydelse i mindre samhällen och å landsbygden. Vid valet mellan
de sålunda föreliggande alternativen synes det mig vara av betydelse i vad
mån inkomstmaterialet till följd av omställningar inom näringslivet under
efterkrigstiden kan hinna, innan slutresultatet av bearbetningen föreligger,
bliva mindre aktuellt. Då de inkomstuppgifter, som skola ligga till grund för
bearbetningen, icke beräknas komma socialstyrelsen till handa förrän inemot
slutet av år 1946, är det icke nödvändigt att nu taga ståndpunkt till frågan
om inkomstredovisningens omfattning. Jag förordar därför uppskov med
detta ståndpunktstagande till nästa budgetår, då bättre överblick rörande
nyssberörda förhållanden torde stå att vinna.
I likhet med socialstyrelsen finner jag det önskvärt, att det vid bostadsräkningen
erhållna materialet utnyttjas för uppläggande av bostadsregister
hos de hälsovårdsnämnder, där sådana register saknas. Jag förutsätter, att
genom medicinalstyrelsens försorg hälsovårdsnämnderna göras uppmärksamma
på fördelarna med upprättande av dylika register.
Såsom socialstyrelsen påpekat är det icke möjligt att på förhand göra någon
exakt kostnadsberäkning för de nu ifrågavarande bostadsundersökningarna.
Mot socialstyrelsens kalkyler i ämnet bär jag emellertid, så vitt nu är
möjligt att bedöma, icke funnit något att erinra. Jag uppskattar alltså i likhet
med socialstyrelsen på nuvarande stadium kostnaderna för undersökningarna
till lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor, allt efter
det alternativ som väljes i fråga örn inkomstredovisningen. Till nämnda belopp
komma dock kostnaderna för kristillägg och provisoriska lönetillägg
till den för undersökningarna erforderliga personalen. För budgetåret 1945/
46 torde i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag anslagsbehovet för
undersökningarna böra beräknas lill 370 000 kronor. Jag förordar, att för
ändamålet anvisas eli reservationsanslag å sistnämnda belopp, förslagsvis
under rubriken Allmän bostadsräkning m. m.
Bihang till riksdagens protokoll l!t''i.r). 6 sami. Nr 207.
2
10
Statsutskottets utlåtande nr 207.
Utskottet.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vill erinra om
att riksdagen med bifall till vad jordbruksutskottet i utlåtandet nr 22 hemställt
för nästa budgetår under nionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 60 000 kronor till bostadsvaneundersökning på landsbygden. Då den
med det nu äskade anslaget till allmän bostadsräkning m. m. avsedda verksamheten
synes äga ett med den nämnda undersökningen delvis sammanfallande
syftemål förutsätter utskottet, att Kungl. Majit överväger i vad mån
ett samordnande lämpligen bör åstadkommas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln
såsom reservationsanslag anvisa
a) till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor
23 000 kronor;
b) till Allmän bostadsräkning m. m. 370 000 kronor.
Stockholm den 12 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäcklund, Bernhard
Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Boman, Berling, Gustav Emil Andersson,
Näsström och Elon Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Pettersson i Dahl,
Staxäng, Hall, Malmborg i Skövde, Åkerström, Petterson i Degerfors, Johansson i Mysinge,
Thäpper och Båke.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
452280