Statsutskottets utlåtande nr 186.

1

Nr 186.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 191+5/46 till avlöningar vid
musikaliska akademien med musikhögskolan.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
58) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 269 700 kronor till Musikaliska
akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 191, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2
mars 1945, föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
personalförteckning och avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor, dels ock
medgiva, att därest direktören för musikhögskolan, professorn E. C. Ralf
förordnas att innehava ifrågavarande tjänst, sedan densamma inrättats
såsom ordinarie, Ralf må efter Kungl. Majits beprövande med densamma
förena befattning såsom kantor i Katarina församling i Stockholm.

I. Vissa frågor rörande musikhögskolan.

Musikhögskolan har till uppgift att bibringa sina elever konstnärlig utbildning
i musik samt att examinera dem, som önska vinna behörighet för anställning
såsom kyrkomusiker, musiklärare vid statlig eller kommunal skola
eller militär musikdirektör. Beträffande hittillsvarande anställningsförhållanden
för befattningshavarna vid högskolan framgår bland annat följande
av propositionen nr 191.

Vid högskolan finnas 10 ordinarie lärarbefattningar i lönegraden A 21.
All annan personal har arvodesanställning. Detta gäller till en början i fråga
örn den medelst förordnande för viss tid tillsatte direktören för högskolan,
som vid 1926 års lönereglering erhöll med ålderstillägg förenat arvode, avsett
att motsvara lönen för ordinarie tjänsteman i 26 lönegraden; efter dyrtidstilläggets
avveckling utgår grundarvode med 11 500 kronor och 3 ålderstillägg
å 480 kronor. Vidare finnas 16 arvodeslärare, vilka likaledes erhålla

Bihang till riksdagens protokoll lSJf5. 6 sami. Nr 186. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 186.

grundarvoden och 3 ålderstillägg. För arvodesläraren i musikens historia
och estetik, vilken har föreläsningsskyldighet, utgöra begynnelse- och slutarvodena
3 500 respektive 4 700 kronor; motsvarande belopp utgöra för
andra arvodeslärare för veckotimme räknat 340 och 442 kronor vid mindre
än 10 veckotimmar och i allmänhet 395 respektive 513 kronor vid mera omfattande
tjänstgöring. Direktörs- och arvodeslärarbefattningarna voro före
1926 års lönereglering ordinarie tjänster — i ämnet kontrabasspelning kvarstår
en ordinarie lärare å gammal stat — men ombildades då till icke-ordinarie
med hänsyn till svårigheten att inom dåvarande avlöningsreglemente
rymma ålderstilläggsberättigande förordnandetjänst respektive tjänster med
avkortad tjänstgöring; vid omregleringen förutsattes, att arvodestjänsterna
skulle bliva pensionsberättigande, men detta har ej blivit fallet. Utöver
nu angivna befattningshavare finnas biträdande lärare med ett arvode av
295 eller 325 kronor för veckotimme, alltefter det undervisning meddelas
29 eller 32 veckor, samt två ackompanjatörer med ett arvode av 160 kronor
för veckotimme jämte särskild ersättning för tillfällig tjänstgöring.

I propositionen nr 157/1942 anmäldes ett av musikaliska akademien
framställt förslag örn omändring av direktörsbefattningen till ordinarie förordnandetjänst
med en enhetlig lön av 12 000 kronor eller den lön för
förordnandetjänstemän, som närmast överstiger slutlönen i lönegraden A 26.
I propositionen uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
att starka skäl onekligen talade för att befattningen förändrades till ordinarie
men att han ansett sig icke för det dåvarande kunna biträda akademiens
förslag.

Lärarbefattningen i metodik och praktisk lärarutbildning, vilken är förenad
med full undervisningsskyldighet (20 heltimmar per vecka och läsår),
tillhör kategorien arvodeslärarbefattningar. I 1938 års statsverksproposition
förordade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet i princip, att
lärarbefattningen skulle ombildas till ordinarie. Med omregleringen ansågs
emellertid böra anstå med hänsyn till att utredning påginge angående den
praktiskt-pedagogiska utbildningen av musiklärare.

I propositionen nr 157/1942 samt 1944 års statsverksproposition (åttonde
huvudtiteln, s. 120 ff.) anmäldes, att till behandling förelåge vissa av musikaliska
akademien och musikhögskolans lärarförening i särskilda skrivelser
framställda förslag örn ett rationellare ordnande av anställnings- och avlöningsförhållandena
för musikhögskolans lärarpersonal. Förslagen ha icke
blivit föremål för prövning. I sistnämnda sammanhang anförde chefen för
ecklesiastikdepartementet, att ytterligare utredning syntes erforderlig, innan
frågan örn löneställningen för de icke ordinarie lärarna vid musikhögskolan
upptoges till närmare övervägande, samt att det syntes böra ankomma
på Kungl. Maj :t att avgöra, huruvida i samband med den sålunda erforderliga
utredningen även frågan om de ordinarie lärarnas löneförhållanden
borde komma under prövning. Riksdagen uttalade sig i skrivelse den 15
april 1944, nr 8, för en samordning av ifrågavarande utredningsfrågor.

Nu nämnda och vissa andra frågor rörande musikhögskolan ha upptagits
till behandling i propositionen nr 191 i anslutning till förslag av musika -

Statsutskottets utlåtande nr 186. 3

liska akademien samt, vad angår lärarnas anställningsförhållanden m. m.,
utredning verkställd av extra ordinarie förste kanslisekreteraren i finansdepartementet
F. Ericson i egenskap av inom ecklesiastikdepartementet tillkallad
utredningsman. Förslagen ha undergått vederbörlig remissbehandling.

Föredragande departementschefen har gjort följande allmänna uttalanden.

.?,ra.^an om att avägabringa en rationellare ordning med avseende å anställnings-
och avlöningsförhållandena för lärår- och annan personal vid
musikhögskolan har länge varit aktuell. Från musikaliska akademiens sida
^a . eiter annan framställts olika förslag härutinnan. Därvid har även
anförts, att 1926 års löneregleringsbeslut, varpå den nuvarande ordningen
väsentligen byggde, icke borde anses innefatta något slutgiltigt ståndpunktstagande,
då det grundats pa sådana antaganden i fråga om det framtida
ordnandet av pensionsfrågan för icke-ordinarie personal, som icke blivit
bekräftade genom utvecklingen på pensionsområdet. Akademiens förslag
ha emellertid, ehuru tvivelsutan i vissa fall väl motiverade, icke ansetts
bora utan vidare genomföras. Det har icke ansetts lämpligt att här vidtaga
partiella reformer, som kunde innebära ett föregripande av de resultat»
man kunde komma vid en mera allsidig prövning rörande de

lämpligaste anställnings- och avlöningsförhållandena inom detta starkt
sarpraglade område. För detta ändamål har nu en särskild utredning
verkställts, vid vilken i enlighet med ett av 1944 års riksdag gjort uttalande
även frågan om löneställningen för högskolans ordinarie lärarpersonal
kommit under behandling. Sedan utredningen i vederbörlig ordning
undergått remissbehandling, har den blivit föremål för granskning inom
linans- och ecklesiastikdepartementen och därvid i stort sett befunnits väl
ägnad att läggas till grund för proposition i ämnet. Efter samråd med cheten
för finansdepartementet har jag ansett, att frågan om en reglering av
anställnings- och avlöningsförhållandena vid musikhögskolan nu bör upptagas
till prövning.

Inslag ingår på behandlingen av de särskilda frågor, som här möta,
''o j *^a^ framhålla, att förhallandena inom detta statliga verksamhetsområde
äro. mycket speciella och att anställnings- och avlöningsförhållandena
enligt min mening böra kunna anpassas efter dem utan att de anordningar,
som \ ldtagas, fa medföra några konsekvenser för andra förvaltningsområden
Jag erinrar örn att statsmakterna i princip intagit en likartad ståndpunkt
beträffande konsthögskolan.

1. Fråga rörande omreglering av direktörsbefattningen. Av propositionen
nr 191 inhämtas bland annat följande.

Musikaliska akademien har hemställt örn direktörstjänstens omändring
till ordinarie förordnandetjänst i lönegraden C 4 (= 12 000 kronor). För
att vederbörande icke skulle avkopplas från kontakt med musiklivet vore
det önskvärt att direktören efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt
lall linge med direktörstjänsten förena kantorssyssla eller dylikt.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt, att direktörsbefattningen omändrades
till ordinarie tjänst i lönegraden C 4, men avstyrkt att generellt medgivande
lämnades att inneha kantorsbefattning. Emellertid ville lönenämnd(
n bil underlättande av ilen i och för sig önskvärda omregleringen av
direktörsbefattningen till ordinarie tjänst förorda, att den nuvarande (brek -

4

Statsutskottets utlåtande nr 186.

tören medgåves bibehålla befattning såsom kantor i Katarina församling
i Stockholm, vilken befattning han innehaft sedan år 1921; lönenämnden
hänvisade härvid till tidigare lämnade likartade medgivanden (proposition
nr 161/1941, s. 22—24; riksdagens skrivelse nr 286). En lämplig anordning
i detta fall vore, att Kungl. Majit utverkade bemyndigande av riksdagen
att medgiva ifrågavarande tjänsteförening för den nuvarande direktören
för musikhögskolan, därest direktör stjänsten omreglerades till ordinarie
tjänst i lönegraden C 4. Lönenämnden förutsatte härvid, att ett dylikt
medgivande av Kungl. Majit icke lämnades, med mindre utövandet av
kantorstjänsten prövats icke inverka hinderligt för utövandet av direktörstjänsten,
samt att medgivandet begränsades att avse visst antal år i sänder.

I ärendet har vidare statskontoret avgivit utlåtande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den av musikaliska akademien föreslagna förändringen av befattningen
såsom direktör för musikhögskolan från arvodesbefattning till ordinarie,
medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänst synes mig böra komma till
stånd. För en sådan förändring talar icke blott arten och omfattningen av
direktörens åligganden utan även det honom åliggande ansvaret för undervisningen
vid högskolan. Statskontoret har ansett, att med omregleringen
borde anstå, enär det enligt ämbetsverkets mening kunde ifrågasättas, om
icke direktörsbefattningen kunde sammanslås med befattningen såsom musikaliska
akademiens sekreterare. För egen del finner jag emellertid, bland
annat av de skäl, som från akademiens sida anförts däremot, en sådan sammanslagning
icke kunna ifrågakomma. Jag förordar därför, att omregleringen
sker från och med nästa budgetår.

I fråga örn löneställningen för direktören biträder jag musikaliska akademiens
av allmänna lönenämnden tillstyrkta förslag om befattningens inplacering
i lönegraden C 4 civila avlöningsreglementet.

Frän musikaliska akademiens sida har uttalats en önskan örn att direktören
skulle beredas möjlighet att efter Kungl. Majits prövning i varje särskilt
fall med sin tjänst förena sådan statlig ordinarie eller extra ordinarie befattning
eller därmed jämförlig kommunal tjänst, som endast upptoge en mindre
del av befattningshavarens tid. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
har jag emellertid icke ansett mig kunna förorda, att för detta fall
göres avsteg från civila avlöningsreglementets bestämmelse om att sådan
tjänsteförening ej må ske, med mindre Kungl. Majit och riksdagen därom
för visst fall besluta. I överensstämmelse med vad allmänna lönenämnden
förordat torde emellertid Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande
att medgiva musikhögskolans nuvarande direktör, professorn E. C.
Ralf, att med direktörstjänsten förena befattningen som kantor i Katarina
församling i Stockholm. Med avseende å utövandet av den befogenhet härutinnan,
som skulle tillkomma Kungl. Majit, torde böra iakttagas vad lönenämnden
anfört.

2. Frågor angående utökning av undervisningen i vissa ämnen, m. m.

Beträffande förslagen under denna punkt av propositionen nr 191 framgår
i huvudsak följande av propositionen.

Musikaliska akademien har hemställt om genomförande av sitt tidigare
förslag, att arvodeslärarbefattningen i metodik och praktisk lärarutbildning
skulle utbytas mot ordinarie tjänst; det tidigare anförda hindret därför före -

5

Statsutskottets utlåtande nr 186.

läge icke numera. Vidare borde undervisningen i violinspelning, nu 42
veckotimmar, utökas med 10 veckotimmar, och i samband därmed borde
den nuvarande arvodeslärarbefattingen i detta ämne med 15 veckotimmars
undervisning utbytas mot en ordinarie lärarbefattning (20 veckotimmars
undervisningsskyldighet). Den tid av 15 veckotimmar, som tillmätts
för violinundervisning för elever, som skulle utbildas till musiklärare eller
militära musikdirektörer, hade visat sig alldeles otillräcklig, och den nuvarande
arvodesläraren i ämnet hade under en följd av år meddelat 25 veckotimmars
undervisning, ehuru lön endast utgått för 15 veckotimmar. Slutligen
borde medel beräknas för utökning av undervisningen i flöjtspelning med
1 veckotimme, i oboespelning med Va veckotimme, i klarinettspelning med
3 veckotimmar, i fagottspelning med % veckotimme, i spelning på blåsinstrument
av mässing med 2 % veckotimmar och i valthornsspelning med
1 % veckotimme. Behovet av denna ökning sammanhängde delvis med
ökningen av antalet militärmusikkårer och avsåge i övrigt, att eleverna i
militär musikdirektörsklassen skulle kunna erhålla undervisning i spelning
på de båda blåsinstrument, på vilka de skulle avlägga examensprov, så att
de ej måste skaffa sig privatundervisning å det ena instrumentet.

Statskontoret har anfört, att vissa skäl onekligen förelåge för en lönereglering
för lärarna i metodik och praktisk lärarutbildning samt i violinspelning.
Ämbetsverket har icke haft något att erinra mot den föreslagna
utökningen av undervisningen i violinspelning samt spelning å vissa blåsinstrument.

Departementschefen har anfört följande.

För den av musikaliska akademien begärda utökningen av undervisningen
i vissa ämnen synas bärande skäl vara anförda. I det följande utgår jag vid
prövningen av olika med musikhögskolans personalorganisation sammanhängande
frågor samt vid beräkning av avlöningsanslag till musikaliska
akademien med musikhögskolan för nästa budgetår från att det ökade undervisningsbehovet
skall tillgodoses.

Det i 1938 års statsverksproposition i princip förordade förslaget, att
undervisningen i metodik och praktisk lärarutbildning skall ankomma på
ordinarie lärare, torde i enlighet med musikaliska akademiens hemställan
böra genomföras från och med nästa budgetår. Samtidigt torde, likaledes
i överensstämmelse med akademiens förslag, böra inrättas en ordinarie lärarbefattning
i violinspelning utöver den nu befintliga. Antalet ordinarie lärarbefattningar
vid musikhögskolan skulle härvid komma att uppgå till 12.

3. Frågor om ändringar i anställningsförhållanden m. ni. för lärare och
ackompanjatörer. Beträffande innehållet i den verkställda utredningen inhämtas
av propositionen nr 191 bland annat följande.

Förefintliga möjligheter att anordna lärarbefattningar med undervisning
i flera ämnen borde tillvaratagas. Befattningarna såsom lärare i dirigering
och partiturstudium och såsom orkesteranförare kunde sammanslås till en
befattning, och det syntes naturligt, att en av violinlärarna även handhade
undervisningen i altviolinspelning. Slutligen borde ämnesområdet för kompositionsliiraren
— komposition, kontrapunkt och instrumentation — på
sådant sätt omregleras, att dit å ena sidan hänfördes formlära, i vilket
ämne den ordinarie liiraren i harmonilära nu undervisar, men å andra sidan
frånskildes kontrapunkt, vari särskild lärare borde finnas.

6

Statsutskottets utlåtande nr 1S6.

Den sålunda omreglerade kompositionslärarbefattningen borde på samma
sätt som vissa professurer vid konsthögskolan tillsättas medelst förordnande
för begränsad anställningstid, nämligen för 10 år utan möjlighet till mandattidens
förlängning; det syntes angeläget, att möjlighet här funnes för tillförsel
av nya förmågor, som stöde i nära kontakt med rörelserna i samtidens
konst och med de problem, som fångade de ungas intressen. Befattningen
borde förenas med samma löneförmåner som berörda professurer vid konsthögskolan
(10 500 kronors lön).

Beträffande övriga lärarbefattningar med rent musikalisk undervisning
lage särskild vikt vid att de ej förenades med så omfattande undervisning,
att kontakten med musiklivet utanför högskolan alltför mycket försvårades
eller att läraren betoges möjlighet till den musikutövning, som av tekniska
skäl vore oumbärlig. Den undervisningsskyldighet av 20 heltimmar
för vecka, som nu gällde för ordinarie lärare, vore betydande, örn man toge
i betraktande att den skedde på högskolestadium och dessutom vore psykiskt
påfrestande, och den borde icke höjas. Emellertid måste på grund av
den starka specialiseringen finnas ett förhållandevis stort antal tjänster med
mindre omfattande undervisning. Vad anginge den omfattning undervisningen
minst borde ha för att anställningen skulle förenas med pensionsrätt,
borde gränsen för extra ordinarie anställning sättas tämligen lågt, förslagsvis
vid 6 veckotimmar. Vid högskolan borde inrättas 17 extra ordinarie
lärartjänster i musikaliska ämnen med en sammanlagd undervisning av
172 Vä veckotimmar, motsvarande ungefärligen 9 heltidstjänster. I anslutning
till ett av musikaliska akademien framlagt förslag, vilket ej mött invändning
vid remissbehandlingen, borde samtliga lärare placeras i samma
lönegrad; anpassningen av löner och pensioner efter tjänstgöringens omfattning
borde ske genom proportionell minskning — med 1/4n för varje halv
veckotimme, som felade i 20 veckotimmar — av löneklassbelopp och tjänstledighetsavdrag
samt pensionsavdrag och tjänstår i pensionshänseehde.

Avlöningen för de ordinarie och extra ordinarie lärarna borde så avvägas,
att högskolan kunde till sig knyta verkligt framstående utövande musiker
och musikpedagoger. Några befordringsmöjligheter funnes icke vid högskolan.
Av införskaffade uppgifter örn de nuvarande lärarnas utbildningsgång
framginge, att de i allmänhet efter förberedande privatstudier erhållit
sin grundläggande utbildning vid högskolan. I åtskilliga fall hade de där
successivt utbildat sig i flera ämnesgrupper, och deras högskolestudier hade
i medel pågått omkring 6V2 år, i relativt många fall 8 år eller mera. Det
vore i huvudsak i fråga om den därpå följande specialutbildningen, som
variationer gjorde sig gällande. I några, förhållandevis få, fall hade denna
utbildning kunnat ske utan längre utlandsvistelse, i andra hade långvariga
studier ägt rum vid utländska konservatorier eller musikhögskolor (exempelvis
i Paris, Bryssel, Berlin, Leipzig, Dresden, Sondershausen, Geneve) eller
hos framstående utländska musikpedagoger. Uppgifterna gåve tillsammantagna
ett starkt intryck av att den utbildning, som förutsattes för lärarkallet
vid musikhögskolan, vore både lång och dyrbar. De vid högskolan
utbildade musiklärarna vid seminarier och allmänna läroverk samt militära
musikdirektörerna med kaptens tjänsteställning, av vilka någon mera
långvarig och dyrbar specialutbildning ej erfordrades, vore placerade i
respektive A 21, A 20 och Oa 3 (i slutlönehänseende närmast motsvarande
A 23). En inplacering i 24 lönegraden av högskollärarna syntes med beaktande
härav skälig. Såsom ett annat alternativ kunde, vid det förhållandet
att möjlighet icke förelåge till en naturlig differentiering i lönegradshänse -

Statsutskottets utlåtande nr 1S6.

7

ende genom befattningarnas indelning i rekryterings- och sluttjänster, ifrågasättas
att skapa en fast befordringsgång genom själva lönesättningen. Lärare
skulle omedelbart efter tjänstens erhållande placeras i en något lägre lönegrad
än förut angivits, förslagsvis i 22 lönegraden, samt efter ej alltför lång
tid, exempelvis 6 år, inplaceras i 25 lönegraden. Det syntes sannolikt, att en
sådan anordning skulle på ett elfektivt sätt bidraga till att göra liirarbefattningarna
vid musikhögskolan eftersträvansvärda. Örn hinder ej ansåges
föreligga ur konsekvenssynpunkt, borde därför detta alternativ tillerkännas
företräde framför alternativet med enhetlig placering i 24 lönegraden.

De övriga lärarna, vilka liksom hittills borde benämnas biträdande lärare,
borde erhålla arvoden utan ålderstillägg. Arvodet till läraren i musikens
historia och estetik borde bestämmas till 4 500 kronor. I övrigt borde nuvarande
arvodesgrunder tillämpas.

De båda vid musikhögskolan anställda ackompanjatörerna, vilka var och
en hade en reguljär tjänstgöring örn 10 veckotimmar, borde skäligen beredas
extra ordinarie anställning. Ackompanjatörerna hade en så stadigvarande
anställning vid högskolan, att deras tjänstetid där plägade uppgå till 20 ä 30
år. Deras tid vid musikhögskolan uppgåves vara avsevärt mera bunden
än vad som framginge av timantalet, bland annat till följd av att undervisningens
individuella beskaffenhet nödvändiggjorde en stor mängd ändringar
i arbetsordningen. Anpassningen av lön och pension efter tjänstgöringens
omfattning borde ske på samma sätt för dem som för extra ordinarie lärare.
Det borde närmast ankomma på remissmyndigheterna att uttala sig beträffande
lönegradsplaceringen.

Utredningsmannen har vidare framlagt förslag till vissa övergångsanordningar,
betingade av omregleringen (propositionen s. 33—38).

I ärendet ha musikaliska akademiens styrelse, allmänna lönenämnden och
statskontoret avgivit utlåtanden. I ärendets behandling inom statskontoret
ha deltagit generaldirektören Björck, statskommissarien Björn, t. f.
statskommissarien Lindbergson och föredraganden, t. f. förste byråsekreteraren
Kull. Ämbetsverkets utlåtande har avfattats i enlighet med generaldirektören
Björcks och t. f. statskommissarien Lindbergsons mening. Statskommissarien
Björn och t. f. byråsekreteraren Kull ha uttalat skiljaktig
mening. Beträffande remissyttrandenas innebörd inhämtas följande av propositionen
nr 191.

Förslaget i fråga örn kompositionslärarbefattningen har tillstyrkts. Vidare
ha myndigheterna tillstyrkt förslaget att inrätta extra ordinarie liirarbefattningar
med löner och pensioner avpassade efter tjänstgöringens omfattning;
allmänna lönenämnden har emellertid ansett, att gränsen för extra ordinarie
anställning borde dragas vid 8 veckotimmar, och statskontoret har funnit
tveksamt örn gränsen borde sättas liigre. Enligt statskontorets mening borde
de ordinarie lärarnas löneställning ej nu omprövas; de extra ordinarie borde
inplaceras i 21 lönegraden. Allmänna lönenämnden och reservanterna i statskontoret
lia ansett, att de ordinarie och extra ordinarie lärarna borde hänföras
till 22 lönegraden, och nämnda reservanter lia ytterligare anfört, att
hinder icke borde möta att vid musikhögskolan ånyo inrätta ordinarie lärarbefattningar
i rent musikaliska ämnen även vid mindre omfattande undervisning
än 20 veckotimmar samt att i sådant fall en naturlig befordringsgång
skulle kunna skapas därigenom, att tjänsterna under förslagsvis de G

8

Statsutskottets utlåtande nr 1S6.

första åren av respektive lärares anställningstid vid högskolan upptoges på
extra ordinarie stat. Statskontoret har ansett, att arvodet till biträdande
läraren i musikens historia och estetik borde bestämmas till 4 000 kronor;
å andra sidan har musikaliska akademiens styrelse påyrkat höjning av
veckotimarvodena till biträdande lärare, vad angår lärare med musikalisk
undervisning från 325 och 295 kronor till 450 respektive 405 kronor och vad
angår övriga lärare från 295 kronor till 320 kronor. Förslaget att bereda
ackompanjatörerna extra ordinarie anställning har avstyrkts av statskonret
men tillstyrkts av musikaliska akademiens styrelse och allmänna lönenämnden,
mika funnit en placering i lönegraden Eo 11 skälig.

Departementschefen har anfört följande beträffande den föreslagna lärarbefattningen
i komposition, instrumentation och formlära.

För egen del finner jag bärande skäl — främst önskvärdheten av personbyten
med icke alltför länga mellanrum — vara anförda för den föreslagna
anordningen och tillstyrker därför, att förslaget genomföres. Tjänstebenämningen
för denne befattningshavare bör, såsom statskontoret förutsatt, vara
professor, och ämnesområdet bör i enlighet med vad utredningsmannen och
akademiens styrelse föreslagit omfatta komposition, instrumentation och
formlära. Den avsedda ändringen bör enligt min mening komma till uttryck
i personalförteckningen för nästa budgetår. I samband med omregleringen
bör den nuvarande, med fullmakt tillsatta lärarbefattningen i kontrapunkt,
komposition och instrumentation uppföras på övergångsstat, varjämte det
bör förutsättas, att den nya befattningen skall hållas vakant, så länge den
nuvarande läraren kvarstår i tjänst.

Departementschefen, som ansett uppenbart, att övriga ordinarie lärartjänster
böra tillsättas genom fullmakt, har beträffande dessa tjänster anfört
följande.

Beträffande den utsträckning, i vilken fullmaktstjänster böra finnas inrättade
vid musikhögskolan, har utredningsmannen utgått från att befattningar
med full tjänstgöring — 20 heltimmar per vecka — skola vara
ordinarie. Detta skulle innebära en utökning av nuvarande antalet ordinarie
lärartjänster — nio, örn man bortser från kompositionslärartjönsten — med
två, nämligen en lärartjänst i metodik och praktisk lärarutbildning och en i
violinspelning. Vid ärendets behandling inom statskontoret har uttalats, att
ordinarie lärartjänster med mindre än fullt timantal borde kunna inrättas
vid musikhögskolan, och i samband därmed har förslag framställts om att
icke-ordinarie lärare efter anställning under viss tid, exempelvis 6 år, skulle
bliva ordinarie; förslaget härom är föranlett av att befordringsmöjligheter i
allmänhet saknas för musikhögskolans olika lärare. För egen del anser jag i
främsta rummet motiverat, att lärare med full tjänstgöring erhålla ordinarie
anställning; i det föregående har jag med anledning av musikaliska akademiens
förslag förordat, att ordinarie lärartjänster i metodik och praktisk
lärarutbildning samt i violinspelning inrättas under nästa budgetår. Med
hänsyn till de i olika hänseenden egenartade förhållanden, som föreligga
inom detta specialområde av det statliga undervisningsväsendet, har jag
vidare ansett mig böra giva min anslutning till det vid remissbehandlingen
väckta förslaget att vid högskolan inrätta ordinarie lärartjänster vid undervisning
av mindre omfattning än den högsta där förekommande. Vissa begränsningar
synas emellertid härvid påkallade både i fråga om undervis -

Statsutskottets utlåtande nr 186.

9

ningens omfattning och vederbörande lärares föregående anställningstid vid
musikhögskolan. En lämplig gränsdragning synes vara, att för ordinarieanställning
skall förutsättas dels ett stadigvarande undervisningsbehov av
minst 10 hela veckotimmar, dels ock minst 6 års föregående läraranställning
vid högskolan. Vid genomförandet av det förslag om inrättande av extra
ordinarie lärarbefattningar vid högskolan, som jag i det följande framlägger,
bör fordras, att vederbörande under nämnda tid av 6 år innehaft extra
ordinarie anställning. Då ett inrättande av extra ordinarie lärarbefattningar
i och för sig kommer att medföra vissa icke oväsentliga förbättringar i anställnings-
och avlöningsförhållandena för här avsedda icke-ordinarie lärare,
är jag icke beredd föreslå, att anställningstid före tidpunkten för omregleringen
eller således före den 1 juli 1945 övergångsvis må tillgodoräknas
i det avseende, varom här är fråga. Även örn ett inrättande av ordinarie
lärarbefattningar av nu avsett slag följaktligen icke skulle ifrågakomma
förrän efter ganska lång tid, synes det lämpligast, att ifrågavarande spörsmål
i princip löses i samband med den allmänna reglering av anställningsoch
avlöningsförhållandena för högskolans lärarpersonal, som nu avses
skola komma till stånd.

Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för de olägenheter, som äro
förenade med en användning vid musikhögskolan av arvodesanställning i
den utsträckning, som hittills förekommit, har departementschefen anfört
följande.

För egen del har jag, efter övervägande av de skäl, som kunna anföras
för en lösning i den ena eller andra riktningen, ansett mig böra föreslå, att
extra ordinarie lärarbefattningar inrättas i den omfattning, som följer av
utredningsmannens förslag. Jag anser nämligen tillräcklig anledning finnas
att inom detta begränsade specialområde icke fordra alltför omfattande
undervisning för att pensionsberättigande anställning skall erhållas. Att
musikhögskolans icke-ordinarie lärare med musikalisk undervisning avlönas
och pensioneras efter enhetliga grunder anser jag också i och för sig
önskvärt med hänsyn till att vid denna högskola meddelas individuell undervisning
och att undervisningen i olika ämnen, såsom musikaliska akademien
betonat, icke kan tillmätas olika stort värde. Jag vill emellertid
understryka, att detta ståndpunktstagande är föranlett av förhållanden,
vilka äro säregna för musikhögskolan, och att det icke bör tillåtas medföra
konsekvenser för andra förvaltningsområdens del.

I överensstämmelse med vad jag anfört och under erinran om vissa av
mig i det föregående tillstyrkta utökningar av undervisningen föreslår jag,
att vid musikhögskolan inrättas 17 extra ordinarie lärarbefattningar, nämligen
två lärarbefattningar i harmonilära och en lärarbefattning i vartdera
av följande ämnesområden: 1) musiklära, 2) kontrapunkt, 3) instrumentation
för militär musikdirektörsexamen, 4) dirigering, partiturstudium och
orkesterövningar, 5) violin- och altviolinspelning, 6) violoncellspelning,
7) kontrabasspelning, 8) pianospelning, 9) flöjtspelning, 10) oboespelning,
11) klarinettspelning, 12) fagottspelning, 13) spelning å blåsinstrument av
mässing utom valthorn, 14) valthornsspelning och 15) pianostämning. Det
sammanlagda antalet undervisningstimmar —- hela timmar — för vecka
och läsår bör i enlighet med utredningsmannens förslag utgöra 1721/!». Vad
angår den omfattning, i vilken de särskilda lärarna skola undervisa, synes
det angeläget, att ett smidigt verkande system kommer till användning.

10

Statsutskottets utlåtande nr 186.

Jag vill därför föreslå, att genom riksdagens beslut allenast bestämmes den
sammanlagda omfattningen av undervisningen genom extra ordinarie lärare
och att det får ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av musikaliska
akademiens styrelse besluta örn timmarnas fördelning på olika befattningar.
De extra ordinarie lärarna böra självfallet icke anställas för undervisning
under ett visst angivet antal veckotimmar utan för undervisning
i den omfattning, som i vederbörlig ordning bestämmes. I detta sammanhang
vill jag framhålla, att undervisningen i vissa ämnen för närvarande
är snävt tillmätt och att en utökning i en del fall torde vara ofrånkomlig.
Jag är emellertid icke beredd att för nästa budgetår föreslå någon
höjning av nyss angivna timantal. Slutligen bör förutsättas, att den extra
ordinarie lärarbefattningen i kontrapunkt med 10 veckotimmars undervisning
icke skall tillsättas, så länge den nuvarande ordinarie läraren i kontrapunkt,
komposition och instrumentation kvarstår i sin befattning; under
sådan tid bör vidare liksom hittills ordinarie läraren i harmonilära bestrida
2 timmars undervisning i formlära och en av de extra ordinarie lärarna
i harmonilära undervisa 2 timmar utöver dem, som inräknats i det
förut nämnda timantalet.

Beträffande löneställning m. m. för annan lärarpersonal än kompositionsprofessorn
har departementschefen anfört följande.

Förslaget att extra ordinarie lärarbefattningar skola inrättas vid växlande
timantal är grundat på förutsättningen, att för befattningarna skola tilllämpas
avlönings- och pensionsbestämmelser, genom vilka förmånerna avpassas
efter undervisningens omfattning. Detsamma gäller i fråga örn det
förutsatta senare inrättandet av ordinarie lärarbefattningar för undervisning
av mindre omfattning än 20 veckotimmar. Utredningsmannen har
föreslagit, att de extra ordinarie lärarbefattningarna skola placeras i en
och samma lönegrad samt att anpassningen av löner och pensioner efter
tjänstgöringens omfattning skall ske genom proportionell minskning av
löneklassbelopp och tjänstledighetsavdrag samt pensionsavdrag och tjenstår
i pensionshänseende eller, vad angår invalidpension, pensionsunderlaget;
härvid skulle man utgå från 20 hela veckotimmars undervisning såsom full
tjänstgöring och verkställa reduktion med 740 — 2Vi> procent — för varje
felande halv veckotimme. Detta förslag har tillstyrkts av allmänna lönenämnden
och statskontoret, och efter samråd med chefen för finansdepartementet
har jag funnit mig kunna biträda detsamma. Samma anordningar
torde böra avses för ordinarie lärare. Fullmaktstjänstemännens ställning
synes emellertid motivera en föreskrift, att för ordinarie lärare minskning
skall ske med högst 50 procent, vilket är det avdrag som svarar mot 10
felande veckotimmar. Vidare bör för de nuvarande ordinarie lärarna icke
ifrågakomma någon minskning i avlönings- och pensionsförmånerna för
full tjänstgöring.

Vad angår frågan om löneställningen för de ordinarie, med fullmakt tillsatta
lärarna och de extra ordinarie lärarna, råder mellan utredningsmannen
och myndigheterna enighet om att de båda lärarkategorierna böra tillhöra
ordinarie- och extra ordinarielönegrader med sinsemellan samma ordningsnummer.
Däremot råda delade meningar i frågan, vilken lönegrad
som bör avses härför. Utredningsmannen har ansett fog finnas för ett av
musikaliska akademien framställt förslag örn tillämpning av 24 lönegraden
samt till övervägande framlagt ett alternativförslag, innebärande att lärare

Statsutskottets utlåtande nr 1S6.

11

först 6 år skulle tillhöra 22 lönegraden och därefter uppflyttas i 25 lönegraden.
Allmänna lönenämnden har ansett, att lärarna böra placeras i 22
lönegraden, och samma mening ha de båda reservanter i statskontoret haft,
som ansett skäl föreligga att ingå på frågan om ändrad lönegradsplacering
för de ordinarie lärarna. För egen del anser jag en höjning av de ordinarie
lärarnas löneställning från A 21 till A 22 motiverad bland annat i betraktande
av att lärartjänsterna äro sluttjänster, och jag föreslår vidare, att de
extra ordinarie lärarna inplaceras i lönegraden Eo 22. För en högre lönegradsplacering
anser jag skäl icke föreligga.

Jag biträder utredningsmannens förslag, att befattningen som lärare i
musikens historia och estetik skall bibehållas såsom arvodesbefattning och
att det nuvarande mellan lägst 3 500 och högst 4 700 kronor växlande arvodesbeloppet
förändras till ett enhetligt arvodesbelopp å 4 500 kronor.
Arvodesbeloppet bör anses innefatta sådan uppräkning med 6 å 8 procent,
som i årets statsverksproposition i allmänhet föreslagits i fråga örn liknande
arvoden. Lärarbefattningen torde i enlighet med utredningsmannens
förslag kunna betecknas som en befattning för biträdande lärare.

För de lärare utom läraren i musikens historia och estetik, som icke
skulle erhålla extra ordinarie anställning, har utredningsmannen icke ifrågasatt
någon ändring vare sig i fråga om anställningsform eller avlöning.
Dessa lärare skulle alltjämt anställas såsom biträdande lärare och erhålla
arvoden av 295 eller 325 kronor för veckotimme, alltefter det undervisning
meddelades 29 eller 32 veckor. Dessa arvodesbelopp motsvara något över
10 kronor för hel undervisningstimme. Musikaliska akademiens styrelse
har framlagt ett förslag, som reellt sett innebär, att timersättningen skulle
uppräknas till omkring 11 kronor, dock att den skulle höjas till omkring
14 kronor för dels de lärare, som meddelade rent musikalisk undervisning
och av vilka fordrades samma utbildning och förutsättningar som av ordinarie
och extra ordinarie lärare, dels ock för läraren i liturgik, av vilken
måste krävas universitetsstudier för undervisningen och examinationen.
För egen del har jag, bland annat med hänsyn till att arvodena före budgetåret
1939/40 beräknades efter 9 kronor för timme, varå utgick dyrtidstilllägg,
ansett mig böra förorda, att de utom för läraren i liturgik beräknas
efter 12 kronor för timme, varvid veckotimlönema efter avrundning skulle
fastställas till 350 eller 385 kronor, alltefter det undervisning meddelas 29
eller 32 veckor. I fråga om läraren i liturgik, vilken har att examinera, har
jag med hänsyn till de föreliggande omständigheterna icke ansett mig böra
motsätta mig, att arvodet beräknas efter omkring 14 kronor för timme och
på grundval därav fastställes till 450 kronor för veckotimme.

Vad angår frågan om ackompanjatörernas anställningsform och avlöning
har departementschefen gjort följande uttalande.

I fråga om de båda vid musikhögskolan anställda ackompanjatörerna,
vilka sammanlagt lia 20 veckotimmars tjänstgöring, har utredningsmannen
ansett bärande skäl föreligga för att de erhölle extra ordinarie anställning
och avlönades enligt samma grunder flir avlöningens anpassning
efter undervisningens omfattning, som skulle tillämpas för extra ordinarie
lärare; utredningsmannen har ansett, att det närmast borde ankomma
på musikaliska akademiens styrelse att yttra sig i fråga örn löneställningen
för ackompanjatörerna. Vid remissbehandlingen har akademiens
styrelse, bland annat under framhållande av att ackompanjatörerna hade

12

Statsutskottets utlåtande nr 186.

ett slags beredskapstjänstgöring och därför toges i anspråk längre tid än
vad som framginge av timantalet, framhållit såsom synnerligen angeläget,
att extra ordinarie anställning bereddes ackompanjatörerna, samt ansett,
att dessa borde inplaceras i lönegraden Eo 11. Förslaget härom har tillstyrkts
av allmänna lönenämnden men avstyrkts av statskontoret, som i
stället förordat, att arvodena höjdes. I betraktande av vad musikaliska
akademiens styrelse anfört angående tjänsternas allmänna karaktär har jag
icke velat motsätta mig, att befattningarna bliva extra ordinarie. Jag kan
även biträda förslaget att inplacera befattningarna i lönegraden Eoll. Härvid
bör någon särskild ersättning för tidsspillan på grund av omläggningar
i undervisningsplanen självfallet icke ifrågakomma. I den mån befattningshavarna
tagas i anspråk för tillfälliga ackompanjemangsuppgifter, som icke
ingå i den vanliga tjänstutövningen, bör särskild ersättning få utgå enligt
grunder, som böra fastställas av Kungl. Majit efter förslag av musikaliska
akademiens styrelse.

Departementschefen har slutligen ingått på frågan örn övergångsanordningar
i samband med omregleringen samt härom anfört följande.

Vid omregleringen föreligger, såsom utredningsmannen anfört, behov av
vissa övergångsanordningar utöver dem, som sammanhänga med att omorganisation
av undervisningen i komposition och därmed sammanhängande
ämnen först senare beräknas kunna genomföras. Den nuvarande
läraren i kontrabasspelning är icke, såsom gällande organisation eljest
förutsätter, arvodeslärare utan ordinarie och kvarstående på 1908 års
lönestat samt åtnjuter lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg, tillfällig
löneförbättring, dyrtidstillägg och kristillägg. Han är emellertid därjämte
biträdande lärare i ämnet. Utredningsmannen har närmast räknat med att
befattningshavaren skulle finna med sin fördel förenligt att övergå till den
till inrättande föreslagna extra ordinarie lärarbefattningen i kontrabasspelning.
I motsatt fall borde sistnämnda lär arbefattning hållas vakant samt
ifrågavarande befattningshavare äga bibehålla nuvarande förmåner utom
tillfällig löneförbättring, vilken förmån på sin tid beviljats i avbidan på
lönereglering. Utredningsmannens förslag föranleder ingen annan erinran
från min sida än att jag anser att befattningshavaren på grund av de rörande
den tillfälliga löneförbättringen år 1926 meddelade bestämmelserna
bör bibehållas vid denna förmån, om och så länge han kvarstår på gammal
stat.

Utredningsmannen har föreslagit, att av musikaliska akademien eller dess
styrelse meddelat förordnande att vara arvodeslärare, biträdande lärare
eller ackompanjatör skall från och med den 1 juli 1945 gälla såsom förordnande
att vara extra ordinarie lärare i motsvarande läroämne respektive
extra ordinarie ackompanjatör. Frågan härom är icke i och för sig av beskaffenhet
att behöva prövas av riksdagen. Jag utgår emellertid från att
en föreskrift av den angivna innebörden bör meddelas, och jag förordar
vidare, att de nuvarande ordinarie lärarna samt arvodesläraren i metodik
och praktisk lärarutbildning skola utan ansökan erhålla respektive tjänster
i lönegraden A 22. Örn vederbörande tjänsteman vid ingången av nästa
budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, bör
dock — på motsvarande sätt som vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
år 1942 — omregleringen i den del, som berör honom, uppskju -

Statsutskottets utlåtande nr 186.

13

tas intill dess denne tjänsteman erhållit avsked eller entledigats.. Föreskrift
därom torde liksom i nyssnämnda sammanhang få meddelas av Kungl.
Maj:t.

I överensstämmelse med utredningsmannens förslag, mot vilket allmänna
lönenämnden icke riktat invändning, föreslår jag, att till förebyggande av
löneminskning och för undvikande av ojämnheter i fråga örn löneklassplaceringen
följande lärare från och med den 1 juli 1945 placeras i 23 löneklassen
av lönegraden Eo21, nämligen läraren i musiklära B. Lilja, läraren
i harmonilära G. Nordqvist, läraren i fagottspelning E. Strömblad och läraren
i valthornsspelning A. Malm ävensom, därest han övergår till anställning
såsom extra ordinarie lärare, läraren i kontrabasspelning K. Gullbrandsson.

I en efter propositionens avlåtande inom ecklesiastikdepartementet upprättad
promemoria, som överlämnats till utskottet, har anförts, att det med
hänsyn till numera från musikaliska akademien upplysta förhållanden syntes
vara motiverat, att det belopp, som till ordinarie och extra ordinarie lärare
vid musikhögskolan må utgå för extra undervisning, på visst sätt maximeras.
Ersättningen borde begränsas till 1 500 kronor för budgetår räknat utöver
den vid full tjänstgöringsskyldighet utgående avlöningen. Vidare borde vad
i propositionen anförts i fråga örn de nya befattningarnas tillsättande utan
ansökan och placering av vissa lärare i 23 löneklassen rätteligen även avse
den till inrättande föreslagna ordinarie lärarbefattningen i violinspelning och
den nuvarande läraren i ämnet A. Runnquist.

Utskottet har funnit de föreliggande förslagen till reglering av anställningsförhållandena
vid musikhögskolan vara väl avpassade. Utskottet anser
sig böra understryka chefens för ecklesiastikdepartementet uttalande, att
omständigheterna inom detta statliga verksamhetsfält äro mycket speciella
och att anställnings- och avlöningsförhållandena böra kunna anpassas efter
dem utan att de anordningar, som vidtagas, få medföra några konsekvenser
för andra förvaltningsområden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att befattningen
såsom direktör för musikhögskolan ombildas till en ordinarie, medelst förordnande
för viss tid tillsatt tjänst i lönegraden C 4. Kungl. Majit har —
såsom av den lämnade redogörelsen framgår — föreslagit, att den nuvarande
direktören efter Kungl. Maj:ts beprövande må medgivas rätt att med direktörstjänsten
förena befattningen såsom kantor i Katarina församling i Stockholm.
Det har synts utskottet tveksamt huruvida en statstjänsteman med
ifrågavarande löneställning bör medgivas att inneha en bisyssla av den karaktär,
varom här är fråga. Med hänsyn till de speciella förhållanden, som
i detta fall äro för handen, har utskottet likväl icke velat motsätta sig bifall till
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet vill dock framhålla, att detta
utskottets ställningstagande icke får givas prejudicerande innebörd.

Förslaget rörande lärarpersonalens anställningsförhållanden bygger på för -

UtskotUt.

14

Statsutskottets utlåtande nr 186.

utsättningen att undervisningen i vissa ämnen skall utökas med tillhopa 19
veckotimmar. Utskottet finner behovet av en sådan utökning vara ådagalagt
och har således icke något att erinra mot densamma. Vad departementschefen
anfört om att en ytterligare utökning i en del fall syntes vara ofrånkomlig
har utskottet icke funnit utgöra hinder emot att den avsedda omregleringen
av lärarpersonalens anställningsförhållanden nu kommer till
stånd. Samtliga ordinarie och extra ordinarie lärare ha nämligen avsetts skola
i princip inneha heltidsanställning, ehuru den tjänstgöring, som skall uttagas,
skall för varje budgetår bestämmas med hänsyn till det föreliggande
undervisningsbehovet. Utskottet biträder förslaget härutinnan liksom ock de
föreslagna grunderna för anpassning av löneförmåner efter tjänstgöringens
omfattning. Utskotta tillstyrker jämväl att, såsom departementschefen förutsatt,
ordinarie och extra ordinarie lärare för undervisning utöver den, som
i nämnda egenskap åligger vederbörande, avlönas såsom biträdande eller
därmed jämförlig lärare. Sådan begränsning bör dock härvid vidtagas, att
den sammanlagda avlöningen icke i något fall får överstiga avlöningen för
full tjänstgöring med ett högre belopp än 1 500 kronor för budgetår.

För den föreslagna omregleringen av undervisningen i komposition och
närstående ämnen tala enligt utskottets mening goda skäl, varför utskottet
tillstyrker densamma. Kompositionsprofessuren bör tillsättas medelst förordnande
för 10 år, möjligen med någon smärre jämkning i den mån så erfordras
för att avgången skall ske vid budgetårsskifte. Vad departementschefen
föreslagit i fråga örn den utsträckning, i vilken ordinarie, med fullmakt
tillsatta samt extra ordinarie lärartjänster skola finnas, har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed, att
från och med nästa budgetår inrättas två ordinarie lärarbefattningar i metodik
och praktisk lärarutbildning respektive violinspelning samt 17 extra ordinarie
lärarbefattningar med i huvudsak de ämnesområden, som av departementschefen
angivits. Omfattningen av extra ordinarie lärares tjänstgöring
nästa budgetår torde böra utgöra tillhopa 172 1/2 veckotimmar med minskning
till 164 1/2 veckotimmar intill tidpunkten för kompositionsundervisningens
omläggning.

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda förslagen beträffande
lärarpersonalens löneställning och ackompanjatörernas anställning och avlöning.

De föreslagna övergångsanordningarna i anslutning till omregleringen ha
icke i och för sig givit utskottet anledning till erinran. Utskottet förutsätter
emellertid, att vad departementschefen anfört i fråga örn nya befattningars
tillsättande utan ansökan och om placering av vissa lärare i 23 löneklassen
även bör tillämpas beträffande den nya ordinarie lärarbefattningen i violinspelning
och den nuvarande arvodesläraren i detta ämne A. Runnquist.

Statsutskottets utlåtande nr 186. 15

II. Vissa frågor rörande musikaliska akademiens bibliotek.

Musilcaliska akademien har hemställt, att avlöningsanslaget för budgetåret
1945/46 måtte beräknas med utgångspunkt från att de båda assistenterna i
musikaliska akademiens bibliotek, vilka nu tillhöra lönegraden Ex 4, skola
erhålla anställning som extra ordinarie tjänstemän i 7 lönegraden samt att
bibliotekspersonalen skall utökas med ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Förslagen ha lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden och statskontoret.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Det förslag örn uppflyttning av de båda assistenterna i musikaliska akademiens
bibliotek till lönegraden Eo 7, som musikaliska akademien nu
framställt, har icke mött invändning från vare sig allmänna lönenämndens
eller statskontorets sida. För egen del finner jag förslaget väl motiverat,
varför jag tillstyrker detsamma.

Mot akademiens förslag örn anvisande av medel för anställande av ett
för biblioteket avsett skrivbiträde har jag icke i och för sig något att erinra.
Det synes mig emellertid mindre lämpligt, att här i detalj tages ställning
till frågan örn det sätt, varpå akademien har att disponera det belopp,
som anvisas för dylik biträdespersonal. I det följande beräknar jag ett visst
belopp för sådant ändamål och förutsätter härvid, att akademien skall äga
vidtaga de dispositioner, som finnas lämpligast. Här avsedd personal bör
icke anställas uteslutande för viss avdelning utan gemensamt för musikaliska
akademien med musikhögskolan.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under denna punkt föreslagit. Utskottet beräknar således i det följande
under avlöningsanslaget för musikaliska akademien med musikhögskolan
medel för avlöning till två biblioteksassistenter i lönegraden Eo 7 och för
skri vbitr ädesh j älp.

III. Anslagsberäkning m. m.

Beträffande personalförteckning och avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan har i propositionen nr 191 anförts följande.

För musikaliska akademien med musikhögskolan bör fastställas ny personalförteckning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46.
Vid personalförteckningens upprättande böra iakttagas förslagen örn

a) inrättande av en tjänst såsom direktör för musikhögskolan i lönegraden
C 4,

b) inrättande av en professur i komposition, instrumentation och formlära,
vid vilken lön skall utgå enligt särskilda bestämmelser,

c) uppflyttning av nuvarande ordinarie lärarbefattningar i lönegrad från
A 21 till A 22,

d) överförande på övergångsstat av den nuvarande ordinarie lärarbefattningen
i kontrapunkt, komposition och instrumentation,

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 186.

e) inrättande av två nya ordinarie lärartjänster i lönegraden A 22 samt

f) inrättande av 17 lärarbefattningar i lönegraden Eo22.

De föreskrifter rörande vakanshållande av vissa befattningar, som i det
föregående förutsatts, torde få meddelas av Kungl. Majit. Att tynga själva
personalförteckningen med ett angivande av ämnesområdena för de olika
lärarbefattningarna synes icke erforderligt.

I den nya avlöningsstat för musikaliska akademien med musikhögskolan,
som bör fastställas för tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1945/46, torde anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän böra upptagas
med 146 200 kronor. Detta belopp motsvarar de beräknade nettolönerna
till tjänstemän på ordinarie stat, å ena sidan med undantag av den
avsedda nya lärarbefattningen i komposition, instrumentation och fornilära,
vilken icke torde komma att tillsättas under nästa budgetår, och å
andra sidan med tillägg av lärarbefattningen å övergångsstat i kontrapunkt,
komposition och instrumentation.

Från anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, fastställda av
Kungl. Majit, torde i fortsättningen endast böra bestridas arvoden till
akademiens kamrerare och musikhögskolans läkare samt ett personligt
arvodestillägg till den nuvarande läkaren, samtliga med hittillsvarande belopp.
Posten bör i enlighet härmed upptagas med 3 900 kronor. Anledning
finnes icke att i fortsättningen beteckna denna anslagspost förslagsvis.

De medel, som under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal böra beräknas för undervisningen vid musikhögskolan, avse dels
avlöningar till extra ordinarie lärare och ackompanjatörer, dels arvoden åt
biträdande lärare, dels vissa andra utgifter för undervisningen. I det föregående
har såsom ett, såvitt nu kan bedömas, normalt undervisningsbehov
genom extra ordinarie lärare angivits 172% veckotimmar. I anledning av
att omläggningen av kompositionsundervisningen beräknas ske först senare
torde medelsbehovet för nästa budgetår kunna beräknas med utgångspunkt
från 1641/2 veckotimmars undervisning. Ackompanjatörernas sammanlagda
tjänstgöring beräknas till 20 veckotimmar. Med utgångspunkt härifrån och
på grundval av den föreslagna lönegrads- och löneklassplaceringen kan ett
belopp av 65 300 kronor anses erforderligt^ för avlöning åt extra ordinarie
lärare och ackompanjatörer. För arvoden åt biträdande lärare — varmed
endast bör förstås lärare med regelbunden tjänstgöring, vilken kan mätas
i visst antal veckotimmar — bör med tillämpning av de i det föregående
angivna grunderna avses ett belopp av 16 200 kronor, och för andra utgifter
för undervisningen — undervisning, som icke kan mätas i veckotimmar,
samt stämning av pianoinstrumenten och tillfällig medverkan vid elevkonserter
och uppvisningar m. m. — böra i huvudsaklig överensstämmelse
med vad hittills skett avses tillhopa 5 200 kronor. För undervisning m. m.
vid musikhögskolan erfordras sålunda under denna post sammanlagt
(65 300 + 16 200 + 5 200 =) 86 700 kronor.

Det belopp, som under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bör beräknas för andra ändamål än de nu angivna, uppgår till
21 200 kronor. Det förutsättes härvid, att hos musikaliska akademien skola
finnas anställda en biblioteksamanuens i lönegraden Eo 16, två biblioteksassistenter
i lönegraden Eo 7, en expeditionsvakt i lönegraden Eo 5
ävensom, i mån av behov och medelstillgång, skrivpersonal avsedd för akademien
och musikhögskolan gemensamt.

Statsutskottets utlåtande nr 186. 17

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde sålunda
för nästa budgetår böra upptagas med (86 700 + 21 200 —) 107 900
kronor. Därest den nuvarande läraren å gammal stat i kontrabasspelning
icke övergår till extra ordinarie anställning, torde från denna post få bestridas
hans avlöning enligt hittillsvarande grunder såsom lärare på gammai
stat och biträdande lärare, dock att rörliga tilläggsförmåner, i den mån
sådana beviljas, skola bestridas av de medel, varom föreskrift för sådant
fall meddelas. Olika med omregleringen av personalens avlöningsförhållanden
sammanhängande omständigheter samt vanskligheten att under förhandenvarande
förhållanden bedöma, med vilket belopp medel för ersättningar
i anledning av vikariat böra inräknas under anslagsposten, synes
motivera, att posten för närvarande uppföres förslagsvis. Föreskrift bör
emellertid meddelas, att anslagsposten icke må överskridas utan Kungl.
Maj:ts medgivande.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör upptagas med 36 000 kronor.

Anslaget till avlöningar vid musikaliska akademien med musikhögskolan
torde i enlighet med vad sålunda anförts för nästa budgetår böra uppföras
med (146 200 -j- 3 900 -f- 107 900 -f- 36 000 =) 294 000 kronor. Detta innebär
en höjning av anslagsbeloppet för innevarande budgetår med 24 300
kronor, till större delen betingad av omregleringen av lärarpersonalens avlöningsförhållanden
.

I förut nämnda inom ecklesiastikdepartementet upprättade och till utskottet
överlämnade promemoria har anförts, att enligt av musikaliska akademien
efter propositionens avlåtande lämnad uppgift läraren i metodik och
praktisk lärarutbildning meddelade övningsundervisning under ej mindre än
18 veckotimmar utöver den honom åliggande undervisningen. I promemorian
har anförts, att ersättning för nämnda extra undervisning borde utgå
med 6 kronor för undervisningstimme, dock med högst 1 500 kronor för
budgetår. I anledning härav borde en höjning med 1 500 kronor vidtagas av
de belopp, varmed anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
samt avlöningsanslaget upptagits i propositionen nr 191.

Vad utskottet i det föregående i olika avseenden anfört innebär, att utskottet
icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till ny personalförteckning
för musikaliska akademien med musikhögskolan. Utskottet tillstyrker
vidare Kungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsstat och anslag
till avlöningar vid musikaliska akademien med musikhögskolan med de
jämkningar, som föranledas av att anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal bör höjas med 1 500 kronor för att lämna tillgång till
viss ersättning åt lärare vid övningsundervisning.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört får utskottet
hemställa, att riksdagen må

Bihang till rilcsdagens protokoll 19i5. G sami. Nr ISO.

Utskottet.

2

18

Statsutskottets utlåtande nr 186.

a) fastställa följande personalförteckning för musikaliska
akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör ................................. C 4

1 sekreterare .............................. A 26

1 bibliotekarie ............................. A 24

1 professor i komposition, instrumentation och
formlära, lön enligt särskilda bestämmelser . . —

11 lärare ................................... A 22

1 förste expeditionsvakt .................... A 7

1 kanslibiträde ............................. A 7

1 expeditionsvakt........................... A 6

1 portvakt, tillika eldare.................... A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärare ................................... A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:e.

17 lärare ................................. Eo 22;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 146 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...... » 109 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 36 00°

Summa kronor 295 500;

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 295 500 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 186.

19

d) medgiva, att därest direktören för musikhögskolan,
professorn E. C. Ralf förordnas att innehava ifrågavarande
tjänst, sedan densamma inrättats såsom ordinarie, Ralf må
efter Kungl. Majts beprövande med densamma förena befattningen
såsom kantor i Katarina församling i Stockholm.

Stockholm den 8 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,
Gränebo, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Emil Petersson
och Johan Eric Ericson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward,
Pettersson i Dahl, Staxäng, Hall, Wallentheim, Malmborg i Skövde, fru Alvén, herrar Thäpper
och Birke.

Reservation

av herrar Gustaf Karlsson och Wallentheim.