Statsutskottets utlåtande nr 178.

1

Nr 178.

Ankom till riksdagens kansli deD 8 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1945146
jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Vissa särskilda frågor.

l:o) Reglering av vissa militära arvoden. I propositionen nr 170 har Kungl.
Majit (punkt 1, s. 2—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 mars 1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.
Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i
berörda statsrådsprotokoll anfört meddela erforderliga bestämmelser rörande
reglering av vissa militära arvoden.

Utskottet lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för Kungl. Majits
förslag.

Med avseende å arvodesformen arvode i stället för lön har departementschefen
ansett denna fråga böra göras till föremål för fortsatt övervägande i
samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen. Departementschefen
föreslår alltså för närvarande icke någon ändring i nu rådande
förhållanden.

Allmänna synpunkter på frågorna rörande arvoden utöver lön.

Det för närvarande tillämpade systemet med arvoden utöver lön till ordinarie
beställningshavare vid försvarsväsendet är, framhåller departementschefen,
otvivelaktigt i starkt behov av en rationalisering. I fråga örn arvodestilldelningen
föreligger en ojämnhet, som i och för sig är olämplig och som
medför en strävan till utvidgning av arvodessystemet. Det stora antalet arvoden
med starkt skiftande belopp, som tillkommit vid skilda tidpunkter och ofta
avvägts med utgångspunkt i lönerna enligt äldre löneplaner, minskar också
överskådligheten på det militära löneområdet. De särskilda arvodesförhöjningar,
som beviljats i samband med dyrtidstilläggens avveckling, lia provisoriskt
konstruerats i anslutning till det före militära avlöningsreglementets

Påhäng till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

1108 45

2

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillkomst gällande lönesystemet, och att tillämpa denna konstruktion är i
längden mindre praktiskt.

De förslag, som framlades av den i enlighet med 1986 års lönekommittés
uttalanden tillsatta militära arvodesutredningen, gingo väsentligt utöver en
rationalisering inom arvodesväsendet. Utgående från uppfattningen, att ett
bibehållande av arvoden, som endast kunde motiveras ur allmänna rekryteringssynpunkter,
i stort sett icke vore förenligt med grunderna för 1989 års
militära lönereglering, föreslogo utredningsmännen — under uttryckligt
framhållande att de icke för egen del tagit ställning till frågan, i vad mån
arvodena vore sakligt motiverade ur sådana synpunkter — att flertalet lönefyllnadsarvoden
skulle avvecklas. Utredningsmännens förslag mötte vid
remissbehandlingen starka erinringar från försvarsväsendets myndigheter,
som i främsta rummet uttryckte farhågor, att en beskärning av arvodesväsendet,
genomförd i den omfattning utredningsmännen föreslagit och utan kompensation
för bortfallande arvoden, skulle äventyra rekryteringen av de befattningshavargrupper,
som bomme att beröras av beskärningen. Vid ärendets
anmälan i statsrådet den 12 november 1943 framhölls, att arvodena kommit
att utgöra en väsentlig faktor i löneställningen för vissa grupper av beställningar
och att spörsmålen angående i vad mån rekryteringshänsyn krävde
en viss högre löneställning vid de olika befattningarna och hur denna i förekommande
fall lämpligast borde åvägabringas krävde en prövning från grunden,
vilken prövning måste ingå som ett led i en allmän lönereglering. I avvaktan
därpå ansågs det nödvändigt att taga i övervägande, om ej regleringen
tills vidare borde inskränkas till en översyn av arvodesväsendet innefattande
mindre genomgripande begränsningar och en viss rationalisering i övrigt.

Utredning i sistnämnda hänseende har numera kommit till stånd genom
1943 års arvodessakkunniga. Resultatet av utredningen visar, framhåller departementschefen,
att en avsevärd förbättring av arvo desförhållandena kan åstadkommas
även genom en arvodesreglering av den begränsade innebörd, som
nyss blivit antydd. En sådan bör nu enligt departementschefens mening komma
till stånd.

Arvodessakkunnigas förslag har mestadels till sina huvuddrag lämnats
utan erinran av de över förslaget hörda myndigheterna. Detta gäller såväl
den vägning mot varandra av olika rekryteringsintressen, varpå förslaget
bygger, som den föreslagna koncentrationen av arvodesbeloppen till ett fåtal
typer med ett arvode å 720 kronor för år såsom grundenhet. Vid den granskning
förslaget undergått inom försvars- och finansdepartementen har detsamma
också synts väl ägnat att läggas till grund för en arvodesreglering.
På grund av arvodesfrågans nära samband med avlöningsanslagen under fjärde
huvudtiteln har det synts lämpligast att frågan behandlas i propositionen angående
dessa anslag.

Arvodesregleringen föreslås av departementschefen skola i princip genomföras
från och med den 1 juli 1945. Vissa övergångsanordningar föreslås emellertid
i det följande, varvid bland annat av personalförbunden anförda synpunkter
beaktas.

3

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Stabsarvoden.

Samtliga de utredningsorgan, som nu haft att taga befattning med frågan
örn en rationalisering av det militära arvodesväsendet — 1936 års lönekommitté,
militära arvodesutredningen och 1943 års arvodessakkunniga — ha ansett
självfallet, att arvoden, i den mån de skulle bibehållas, skulle knytas till
vissa särskilda befattningar. Denna förutsättning har också enligt direktiven
gällt för arvodessakkunnigas utredning. I anslutning härtill har departementschefen
ansett, att arvoden i fortsättningen icke annat än övergångsvis böra
utgå till kompaniofficerare enbart av den anledningen, att de tillhöra eller
tidigare tillhört generalstabskåren.

Emellertid föreligger på detta område svårighet att avgränsa vissa bestämda
befattningar, med vilka mera stadigvarande äro förenade sådana kvalificerade
arbetsuppgifter, som kunna göra fyllnadsarvoden motiverade. Arvodessakkunniga
ha med hänsyn härtill föreslagit, att allenast antalet arvoden
till kompaniofficerare vid varje stab och inspektion skulle bestämmas samt att
arvodenas knytande till särskilda befattningar skulle tid efter annan verkställas
av Kungl. Majit, varjämte viss frihet härutinnan skulle tillkomma chefen
för respektive institution. Även antalet arvoden vid de särskilda staberna och
inspektionerna bör enligt departementschefen icke helt fastlåsas, utan bör
Kungl. Majit erhålla möjlighet att verkställa omflyttningar av arvoden
mellan de olika institutionerna. Av anslagstekniska skäl är det visserligen
nödvändigt att beräkningsmässigt utgå från ett visst högsta antal arvoden
vid var och en av följande fem huvudenheter, nämligen försvarsdepartementet,
försvarsstaben och vardera av de tre försvarsgrenarna. Departementschefen
förutsätter emellertid, att Kungl. Majit skall äga befogenhet att efter
prövning av föreliggande förhållanden medgiva överskridande av det antal
arvoden, som beräknats för kompaniofficerare vid en dylik huvudenhet, i den
mån den totala arvodesramen icke överskrides. Ståndpunkt till sådana frågor
ävensom till spörsmålet, vilka särskilda befattningar som böra förenas med
arvoden, har ansetts lämpligen böra fattas sedan förslag i ämnet framlagts av
vederbörande militära myndigheter. För egen del har departementschefen uttalat,
att de av arvodessakkunniga framlagda förslagen synas erbjuda en i
stort sett lämplig utgångspunkt vid övervägandet härav.

Då generalstabskaptener med hänsyn till sin särskilda kompetens undantagslöst
torde komma att avses för befattningar, som bliva förenade med
arvode, innebär förslaget i praktiken, att dessa officerare även i fortsättningen
komma i åtnjutande av arvodesförmån.

Det sammanlagda antalet arvoden vid högre staber och inspektioner har
ansetts böra bestämmas till 87. I fråga örn arvodestilldelningen för de särskilda
staberna och inspektionerna ha de i det följande redovisade anslagsberäkningarna
för nästkommande budgetår verkställts med utgångspunkt från
att 2 arvoden skola tilldelas försvarsdepartementet, 28 försvarsstaben samt 44
arméns, 6 marinens och 7 flygvapnets institutioner. Do anslagsposter, från
vilka arvodena skola bestridas, ha upptagits förslagsvis för att den åsyftade
möjligheten till jämkning i arvodesfördelningen skall beredas.

4

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Arvodesbeloppen hava ansetts böra utgöra 720 kronor för år utom arvodet
till en adjutant ur ingenjörtrupperna med tjänstgöring vid väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition, vilket arvode föreslagits till 360 kronor för år.

Förvaltningsarvoden.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att arvoden å 720 kronor för år må utgå
till vissa vid de centrala förvaltningarna och örlogsvarven placerade kompaniofficerare,
vilka inneha befattningar med särskilt kvalificerade arbetsuppgifter.
Yad angår sättet att bestämma vilka hithörande befattningar, sorn
skola vara förenade med arvoden, föreslås, att samma anordning tillämpas beträffande
dessa förvaltningsarvoden, som i det föregående förordats i fråga
örn stabsarvodena. Det har sålunda synts lämpligast, att Kungl. Majit till sitt
förfogande erhåller ett visst antal arvoden, avsedda att tilldelas de kompaniofficerare,
som med hänsyn till arbetsuppgifternas art och det med dem förenade
ansvaret finnas närmast böra ifrågakomma till erhållande därav. Arvodena
böra fördelas på de förvaltningsenheter, för vilka särskilda avlöningsanslag
finnas, men med rätt för Kungl. Majit att verkställa omflyttningar
mellan dessa enheter, allenast arvodesramen icke överskrides. En överflyttning
bör kunna ske även till försvarets sjukvårdsförvaltning och krigsmaterielverket.

Det sammanlagda antalet kompaniofficersarvoden har ansetts böra utgöra
41 med följande fördelning, nämligen 4 arvoden för arméns fortifikationsförvaltning,
18 för arméförvaltningen, 10 för marinförvaltningen och 5 för flygförvaltningen,
vartill komma 4 för örlogsvarven.

Arvodet till chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens marindistrikt
har ansetts böra indragas.

Med hänsyn till den kvalificerade och krävande utbildningen för kontrollofficerarna
har fyllnadsarvode av rekryteringsskäl ansetts påkallat för deras
vidkommande. Härför hava beräknats 7 arvoden för arméförvaltningen och 2
arvoden för marinförvaltningen, samtliga å 720 kronor och avsedda allenast för
kompaniofficerare. Därvid förutsättes emellertid, att Kungl. Majit skall äga
befogenhet att efter prövning av föreliggande omständigheter såväl omflytta
arvodena mellan förvaltningarna som, därest så visar sig lämpligt, överflytta
arvoden från nu nämnd förvaltning till krigsmaterielverket. En förutsättningför
sistnämnda anordning är, att den i krigsmaterielverkets avlöningsstat uppförda
arvodesposten i fortsättningen på samma sätt som hittills upptages förslagsvis.

Personligt arvode å 720 kronor för år har ansetts böra tillkomma förvaltaren
vid fälttygkåren N. R. Karlsson. Arvodet bör utgå, så länge Karlsson
innehar befattningen som chef för den s. k. ballistiska gruppen. I övrigt få
kontrollunderofficersarvoden i fortsättningen icke utgå annat än övergångsvis.

Nu utgående arvoden till tygmästare, vilka äro regementsofficerare, anses
icke böra bibehållas annat än övergångsvis. Arvodet till en tygofficer vid
Stockholms tygstation föreslås skola indragas.

Sådan tygmästare vid kustartilleriet, som är kompaniofficer, föreslås skola

Statsutskottets utlåtande nr 178. 5

äga åtnjuta ett arvode av 720 kronor. Med utgångspunkt härifrån hava beräknats
arvoden för tygmästare vid Hemsö och Gotlands kustartilleriförsvar.
Vidare har beräknats ett 720-kronorsarvode till en armén tillhörande kompaniofficer,
vilken förestår en direkt under arméförvaltningens tygavdelning
lydande tygstation.

Tillsynsarvodena föreslås skola borttagas.

I fråga örn riskarvodena innebär förslaget, att dylika arvoden allenast böra
utgå till tygverkmästaren vid arméförvaltningens tygavdelnings provskjutnings
central och till en uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona
samt bestämmas till 600 respektive 1 200 kronor. Vid ledighet för befattningshavarna
böra arvodena uppbäras av vikarierna.

Under flygförvaltningens avlöningsanslag beräknas liksom hittills ett belopp
av 2 400 kronor för gratifikationer, varvid förutsättes, att gratifikation
med anlitande av dessa medel allenast må tilldelas personal, som medverkar
vid särskilt riskfyllda provflygningar.

Med avseende å vissa andra arvoden för kontroll, besiktning och arbetsledning
föreslås, att brandcheferna i Boden och Karlsborg samt underekipagemästaren
vid Karlskrona örlogsvarv skola uppbära arvoden å 720 kronor.
Vid ledighet för sådan befattningshavare bör arvodet avstås till vikarien.

Arvodena till uppbördsmän vid marinens matinrättning ar i land föreslås
skola indragas.

Fyllnadsarvoden till sådana militär assistenter, som äro officerare på aktiv
stat, avses skola framdeles liksom hittills i förekommande fall bestridas av de
medel — anslagsmedel eller i affärsdrivande verk driftmedel — från vilka
avlöningar i allmänhet utgå vid de verk, där militärassistenterna tjänstgöra.
Av dessa verk tillhöra endast sjökarte verket och försvarets fabriksverk försvaret,
och förevarande spörsmål berör således väsentligen verk under andra
departement än försvarsdepartementet. Det har emellertid ansetts lämpligast,
att frågan örn en arvodesreglering för militärassistenterna upptages till allmän
behandling i detta sammanhang, icke minst på grund av det nära sambandet
mellan densamma och frågan i vad mån fyllnadsarvoden skola utgå till personal
med tjänstgöring i högre militära staber och inspektioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att militärassistent med byråchefs ställning
oberoende av sin militära tjänstegrad ■— regelmässigt innehas sådan
befattning av överstelöjtnant eller major — skall erhålla ett arvode utöver lön
å 1 080 kronor för år räknat.

Militärassistent, som ej har byråchefsställning, föreslås skola, såframt han
är kompaniofficer, äga uppbära ett arvode för år räknat, heltidstjänstgörande
assistent å 720 kronor och deltidstjänstgörande assistent å 360 kronor. Undantag
härifrån har gjorts beträffande förste militärassistenten i statens järnvägar,
vilken, med hänsyn till de i detta fall föreliggande omständigheterna,
föreslagits skola erhålla ett arvode å 900 kronor för år oberoende av tjänstegrad.

Med utgångspunkt i nu förordade allmänna grunder för en reglering
av fyllnadsarvoden till militärassistenter, som äro officerare på aktiv stat,

6

Statsutskottets utlåtande nr 178.

hava i det följande under sjökarteverkets avlöningsanslag beräknats två sådana
arvoden å 720 kronor. Vad angår de övriga icke affärsdrivande verk, vid
vilka arvoden till militärassistenter böra utgå, komma frågorna örn arvoden
till en militärassistent i civilförsvarsstyrelsen och till militärassistenter i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anmälas av cheferna för social- och
kommunikationsdepartementen. Beträffande rikets allmänna kartverk har
i innevarande års statsverksproposition förutsatts, att frågan i vad mån
arvoden skulle utgå till militärassistent och biträdande militärassistent vid
detta verk för nästa budgetår skulle lösas i enlighet med de allmänna riktlinjer,
som i nu förevarande sammanhang bomme att uppdragas; vid riksdagens
bifall till i det föregående framställda förslag torde enligt vad som
framgår av propositionen vederbörande föredragande statsråd komma att för
Kungl. Majit framlägga förslag, att militärassistenten i kartverket erhåller ett
arvode å 1 080 kronor för år. Chefen för socialdepartementet lärer emellertid
icke hava för avsikt att nu framlägga förslag örn fyllnadsarvoden till militärassistenter
på aktiv stat med tjänstgöring i länsstyrelse, då någon tids
erfarenhet örn dessa militärassistenters tjänstgöring under fredsmässiga förhållanden
ansetts böra avvaktas, innan ställning toges till arvodesfrågan för
deras vidkommande.

I enlighet med nyss angivna riktlinjer föreslås fyllnadsarvode skola utgå
till militärassistent vid försvarets forskningsanstalt, därest denne är kompaniofficer.
Till arbetsofficeren vid försvarsväsendets kemiska anstalt nu utgående
arvode har ansetts böra övergångsvis bibehållas.

Vad angår frågan örn arvoden till militärassistenter på aktiv stat i affärsdrivande
verk, har dessa assistenters verksamhet synts pa sadant sätt sammanhänga
med verkens egentliga arbetsuppgifter, att särskild framställning
i ämnet till riksdagen icke ansetts påkallad. Sedan riksdagen fattat beslut
i nu förevarande ärende, lära dessa spörsmål komma att anmälas för Kungl.
Majit av chefen för kommunikationsdepartementet, såvitt angår kommunikationsverken.
Det avses, att de här förordade grunderna för arvodesreglering
skola tillämpas jämväl vid nämnda verk. För det fall att framdeles
för befattningarna såsom militärassistenter i postverket och statens vattenfallsverk
skulle avses officerare på aktiv stat, har emellertid byråchefsarvode
synts böra tillkomma militärassistenten i postverket jämväl under
fredsmässiga förhållanden, liksom ock militärassistenten i statens vattenfallsverk.
Föredragande departementschefen har anmält sin avsikt att i sinom
tid för Kungl. Majit framlägga förslag örn ett arvode å 720 kronor till en militärassistent
i försvarets fabriksverk.

Frågan huru löneförmånerna lämpligen böra avvägas för militärassistent,
som ej är officer på aktiv stat, har ansetts böra göras till föremål för ytterligare
överväganden. Fyllnadsar-vodet till biträdande militärassistenten i
rikets allmänna kartverk har emellertid föreslagits skola från och med den
1 juli 1945 höjas till sådant belopp, att arvodet — varå rörliga tilläggsförmåner
ej böra utgå — jämte pension motsvarar nettoavlöning i löneklass
Oa 10.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

7

Arvoden vid det militära undervisningsväsendet.

Arvodesförhållandena vid de militära utbildningsanstalterna äro uppenbarligen,
framhåller departementschefen, i starkt behov av en rationalisering.
För närvarande utgå i åtskilliga fall arvoden utöver lön till personal med
sådan tjänstgöring vid militär skola, som har motsvarighet vid den egentliga
trupputbildningen och där ej medför särskild förmån utöver lönen. Arvodestilldelningen
till de olika skolorna är också ytterst ojämn. Vid skolor av
samma typ beräknas ofta arvodena efter helt olika grunder, och härvid kan
det i ett fall inträffa, att arvodet har karaktären av en mindre tilläggsförmån
till den egentliga lönen, medan arvodet i ett annat likartat fall är av sådan
storlek, att det utgör en tämligen väsentlig del av den sammanlagda avlöningen.

För att underlag skulle erhållas för ett bedömande på vad sätt en omreglering
av arvodena vid de militära utbildningsanstalterna lämpligast borde
åvägabringas, ha utredningar i ämnet verkställts genom militära arvodesutredningen
och 1943 års arvodessakkunniga. Arvodesutredningens och arvodessakkunnigas
förslag överensstämma i princip på några väsentliga punkter.
Sålunda anse båda utredningsorganen, att arvoden endast böra ifrågakomma
för sådan lärarverksamhet, som nämnvärt skiljer sig från den vid truppförbanden
förekommande tjänstgöringen. De anse vidare självfallet, att enhetliga
arvodesgrunder böra komma i tillämpning vid skolor av samma typ.
Även i fråga örn arvodesgrundernas utformning ha de båda utredningsorganens
förslag vissa beröringspunkter, såvitt angår arvoden till heltidstjänstgörande
lärare vid militära högskolor samt till deltidstjänstgörande lärare;
bland annat ha båda utredningarna funnit skäl föreligga för att, med avvikelse
från vad i allmänhet förordats beträffande stabs- och förvaltningsarvoden,
arvode får utgå till högskollärare, som är regementsofficer, även örn
arvodesutredningen härutinnan yppat en viss tvekan. Oaktat båda förslagen
sålunda utarbetats från delvis samma utgångspunkter, ha de erhållit en väsentligt
olika innebörd, särskilt vad angår den omfattning, i vilken arvoden
skulle få utgå till heltidstjänstgörande lärarpersonal, och beträffande arvodenas
konstruktion. Militära arvodesutredningen har ansett, att i stort sett
endast högskollärarna utövade verksamhet av sådan kvalitet, som kunde göra
arvoden motiverade, och i huvudsak föreslagit borttagande av övriga nu utgående
utbildningsarvoden. Arvodessakkunniga ha däremot ansett arvoden
böra utgå även vid officersskolor och kadettskolor samt med dem jämförliga
skolor. Lärarna vid underofficersskolorna skulle emellertid lämnas utan arvoden
även enligt arvodessakkunnigas förslag. Yad angår arvodenas storlek
ha arvodessakkunniga framhållit, att sådana ojämnheter nu föreligga, att en
rationalisering förutsätter en tämligen stark beskärning av de vid vissa skolor
utgående arvodena.

Vid remissbehandlingen har arvodesutredningens förslag örn att borttaga
arvodena vid flertalet skolor mött starka erinringar. Detsamma gäller i fråga
om arvodessakkunnigas förslag, att arvoden ej skulle utgå vid underofficers -

8

Statsutskottets utlåtande nr 178.

skolorna. Målsmän för de skolor, vilkas lärarkårer i arvodeshänseende intaga
en särskilt förmånlig ställning som enligt arvodessakkunnigas förslag skulle
uppköra, ha riktat invändningar mot förslaget i denna del. I samtliga fall
har anförts, att rekryteringssvårigheter kunde befaras i händelse förslagen
genomfördes.

Med hänsyn till betydelsen av att dugande lärare för den militära personalen
finnas att tillgå, är det, framhåller departementschefen, nödvändigt, att
avlöningsförmånerna för lärarpersonalen vid de militära utbildningsanstalterna
avpassas så, att en fullgod rekrytering därigenom säkerställes. En jämförelse
mellan de olika rekryteringsintressen, som föreligga i skilda fall, har
synts departementschefen leda till att arvodessakkunnigas förslag i fråga örn
utbildningsarvoden på det hela taget får anses väl avvägt, örn stabs- och förvaltingsarvoden
regleras enligt de grunder, som i det föregående förordats.
I det följande har departementschefen emellertid föreslagit, förutom några
mindre jämkningar, att lärararvoden jämväl må utgå vid underofficersskolorna.
Att i enlighet med vissa därom framställda yrkanden en särställning i arvodeshänseende
skulle bevaras för personalen vid vissa här avsedda läroanstalter,
har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, då det synts departementschefen
angeläget, att de arvoden, som få utgå, fördelas mellan olika
personalgrupper på ett så rättvist och för försvaret i dess helhet ändamålsenligt
sätt som möjligt. I fråga örn rätt att övergångsvis bibehålla nu utgående
arvode har departementschefen emellertid i det följande framlagt ett
förslag, som för personalen är förmånligare än vad de båda utredningsorganen
avsett.

Arvodessakkunnigas förslag örn att kompanibefäl och andra funktionärer
vid de egentliga undervisningsanstalterna i regel skola erhålla arvode allenast
i den mån de bliva berättigade därtill såsom lärare, biträdande lärare
eller repetitörer har departementschefen ansett sig böra tillstyrka. Arvoden
böra således endast utgå för undervisning av övervägande teoretisk natur.

Arvo dessakkunniga ha föreslagit vissa avvikelser från vad nu angivits,
innebärande dels att ett arvode å 1 440 kronor för år skall tillkomma envar
av kompanichefen vid krigsskolan och souschefen vid sjökrigsskolan, dels
att ett arvode å 1 080 kronor för år skall utgå till en kompanichef vid arméns
underofficersskola, dels ock att vissa lärare i flygning skola erhålla särskilda
flygtillägg av 50 kronor för månad. Departementschefen har ansett sig kunna
biträda förslaget även i dessa delar men därvid förutsatt, att ifrågavarande
arvoden skola anses som lärararvoden såtillvida, att de skola avräknas å de
arvoden, vartill vederbörande eventuellt kunna bliva berättigade på grund av
teoretisk undervisning. Flyglärartillägg bör enligt departementschefen endast
få utgå till sådan flygförare, som är flyglärare vid grundläggande flygutbildning.
Då dylikt tillägg under sådana förhållanden icke kan utgå till förste
flygläraren vid flygkadettskolan men denne har en ställning, som i viss mån motsvarar
kompanichefens vid krigsskolan och souschefens vid sjökrigsskolan, har
departementschefen förordat, att denne befattningshavare erhåller ett arvode
å 1 440 kronor för år, varvid i förekommande fall bör ske sådan avräkning som

Statsutskottets utlåtande nr 178.

9

nyss angivits. I den mån flyglärartillägg utgår böra lärararvoden enligt äldre
bestämmelser icke övergångsvis utgå. Frågan om komplettering av militära
avlöningsreglementets flygtilläggsbestämmelser kommer att anmälas av chefen
för finansdepartementet. Det förutsättes, att Kungl. Majit skall äga bestämma
de närmare förutsättningar, under vilka flyglärartillägg skall få utgå.

Beträffande undervisningsanstalternas klassificering i arvodeshänseende
har det synts departementschefen till fyllest att de förekommande skolorna indelas
i tre kategorier. Kategorien I — högskolekategorien — föreslås skola
omfatta krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan samt högre kurserna
vid sjökrigs- och flygkrigshögskolorna. Kategorien II — officersskolor, skjutskolor
m. fl.-—föreslås skola omfatta de skolor och kurser, som angivits av arvodessakkunniga
(se s. 75 i statsrådsprotokollet). Till ifrågavarande kategori
böra endast hänföras kurser avsedda för officerare. De kurser vid ifrågavarande
skolor, som äro avsedda för underofficerare, föreslås jämte krigs- och
kadettskolorna, flygvapnets aspirantskola samt underofficersskolorna skola
hänföras till grupp III.

Arvodena till heltidstjänstgörande lärare vid skola tillhörande kategori I
ha ansetts böra oavsett kursernas längd bestämmas till 1 800 kronor för år
för lärare och förste lärare samt 1 440 kronor för andre lärare.

Arvodet till heltidstjänstgörande lärare vid skola tillhörande kategori II
har ansetts böra bestämmas till 1 440 kronor för år, därest respektive kurs
eller kurser pågå minst 6 månader, och eljest 720 kronor för år. Chef för ridskola
föreslås skola anses som heltidstjänstgörande lärare, dels om vid skolan
pågår kurs under minst 6 månader och chefen meddelar undervisning minst
80 timmar, dels ock om kursen pågår kortare tid än 6 månader och chefen
meddelar undervisning minst 40 timmar; i andra fall bör chefen för undervisning,
som fullgöres av honom, åtnjuta ersättning enligt timtaxan för deltidstjänstgörande
lärare.

Arvodessakkunniga ha föreslagit, att arvodena till heltidstjänstgörande
lärare vid krigs- m. fl. skolor skola utgöra 1 440 kronor för ämneslärare och
720 kronor för lärare i övningsgren. Beträffande arvoden vid underofficersskolorna
ha i remissyttrandena framställts olika förslag. Departementschefen
har ansett, att ämneslärare vid samtliga till kategori III hörande skolor böra
erhålla arvoden efter den grund, som i det föregående föreslagits för skolor
tillhörande kategori II, samt att lärare i övningsgren böra erhålla ett hälften
så stort arvode som ämneslärare.

Det har förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit att bestämma
i vilka fall lärare skola avlönas efter de nu förordade grunderna. Ahni angår
arméns kadettskolor har räknats med att nyssnämnda arvodesgrunder endast
skola tillämpas å lärare i taktik.

Vid högskola heltidstjänstgörande repetitör, som fullgjort 6 månaders
repetitörstjänstgöring, föreslås skola erhålla arvode efter 720 kronor för ar.
Arvodena hava icke ansetts behöva avses för ropetitörer vid andra skolor.

De härefter återstående befattningshavargrupper vid de egentliga militära
utbildningsanstalterna, som böra erhålla arvoden, äro deltidstjänstgörande

10

Statsutskottets utlåtande nr 178.

lärare, repetitörer vid högskolor samt biträdande lärare. Hit föreslås skola
räknas även skolchef -— under förutsättning att han ej är att anse som heltidstjänstgörande
lärare —, adjutant, redogörare eller annan funktionär, kadett-,
aspirant- eller instruktionsbefäl m. fl., allt i den mån vederbörande meddelar
undervisning i den mening, som här avses, eller alltså av teoretisk eller övervägande
teoretisk art.

I sådana fall varom nu är fråga har arvode ansetts böra utgå i mån av fullgjord
prestation och beräknas efter en viss timtaxa. Yad angår den omfattning,
vari prestationer vid timtaxans tillämpning skola anses ha fullgjorts, ha
arvodessakkunniga föreslagit, att vid krigsspel och fältövningar arvode skall
få beräknas för det antal timmar undervisning enligt gällande undervisningsplaner
normalt skall äga rum. Bland andra har försvarets civilförvaltning
gjort gällande, att behov förelåge av kompletterande detaljbestämmelser.
Departementschefen har förutsatt, att Kungl. Majit skall äga meddela de närmare
föreskrifter, som finnas erforderliga för timtaxans tillämpning.

Arvodessakkunnigas förslag i fråga örn deltidstjänstgörande lärare vid de
militära undervisningsanstalterna framgår av följande av dem föreslagna timtaxa.

Ar-

yodes-

grupp

Läroanstalter och timlärare

Timarvode, kronor, i

ortsgrupp

A—C

D—F

G—I

i

Amneslärare vid militära högskolor

—

—

1 1
ö

▼H rH

II

Amneslärare vid sjökrigshögskolans och flygkrigs-högskolans allmänna kurser

—

>[ alternativt

1 14: -

in

Amneslärare vid officersskolor och därmed jäm-ställda utbildningsanstalter

8:-

9: —

10:-

IY

Amneslärare vid annan skola

5:50

6: —

7:-

V

Lärare i övningsgren

4:-

4:50

5: —

Ifrågavarande timtaxa har departementschefen ansett vara i stort sett lämpligt
utformad. Departementschefen har dock icke funnit tillräcklig anledning
finnas att klassificera sjökrigs- och flygkrigshögskolornas allmänna kurser
annorlunda än som officersskolor. Ersättningen till deltidstjänstgörande lärare
löreslås skola maximeras till det belopp, varmed arvode utgår till motsvarande
heltidstjänstgörande lärare.

De förslag rörande arvoden vid de militära utbildningsanstalterna, som
i det föregående framställts, avse att reglera huvudgrunderna för arvodena.
En kompletterande detaljreglering har ansetts lämpligen böra ankomma på
Kungl. Majit. För att riksdagen skall äga erforderlig kontroll över utgifterna
för arvoden vid utbildningsanstalterna har emellertid förutsatts, att mera
väsentliga utökningar av den heltidstjänstgörande personalens antal och undervisningens
omfattning utöver vad som betingas av genomförandet av 1942 års
försvarsbeslut icke komma till stånd utan att frågan därom anmäles för riksdagen.
Jämväl av nu anförda skäl hava de poster, från vilka utbildningsarvo -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

11

ciena skola bestridas, upptagits förslagsvis, något som ansetts vara påkallat
även av de förslag, som i det följande framläggas i fråga om rätt att övergångsvis
bibehålla nu utgående arvoden.

Övriga arvoden.

Det har synts departementschefen lämpligt, att ersättning för resor mellan
Skövde och Gudhems remontdepå beredes batalj onsveterinären vid Göta
trängkår i annan form än genom arvode. Frågan om de grunder, efter vilka
reseersättning bör utgå, har icke ansetts vara av beskaffenhet att behöva
lösas i detta sammanhang; anses tillräcklig anledning föreligga att i detta
fall göra avvikelse från allmänna resereglementets föreskrifter i ämnet har
Kungl. Majit föreslagits skola äga besluta därom. Med hänsyn till detta
arvodes karaktär av resekostnadsersättning böra de ändrade bestämmelserna
i ämnet, som må komma att meddelas, kunna tillämpas från och med den 1
juli 1945 utan de övergångsanordningar, som föreslås för övriga arvoden.

I fråga örn de båda arvodena vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition
har icke föreslagits någon ändring.

Arvode till redogöraren vid arméhundväsendet har föreslagits skola i fortsättningen
utgå med 360 kronor för år.

I fråga örn arvoden avsedda såsom representationsbidrag har icke föreslagits
någon ändring för nästa budgetår.

Arvode föreslås icke böra i fortsättningen beräknas för expeditionsvakt vid
* kustartilleriinspektionen.

Arvode till chefen för ingenjördepartementet vid Karlskrona örlogsvarv
har för nästa budgetår beräknats efter oförändrade grunder i överensstämmelse
med vad som skall gälla beträffande övergångsvis utgående arvoden.
Arvodet till en mariningenjör, som beordrats leda tekniska högskolans specialkurs
i krigsfartygs konstruktion, har ansetts i fortsättningen böra utgå med
600 kronor.

Arvodet till en marinläkare av 1. graden, som är läkare vid marinens sjukhus
i Karlskrona, har ansetts böra indragas. Arvodet skulle emellertid övergångsvis
få utgå till nuvarande innehavaren av nämnda beställning och befattning
så länge sjukhuset är i verksamhet.

Arvodena till två förrådsförvaltare vid centrala flygverkstäder föreslås skola
likaledes utgå allenast övergångsvis. Arvodet till förrådsförvaltaren vid
centrala flygverkstaden å Malmen, 900 kronor för år, har för innevarande
budgetår upptagits allenast med 675 kronor med hänsyn till att beställningshavaren
beräknats avgå vid pensionsålderns inträde den 31 mars 1945. Emellertid
har Kungl. Majit med anledning av därom gjord framställning genom
beslut den 15 december 1944 bemyndigat chefen för flygvapnet att låta med
avsked för ifrågavarande beställningshavare anstå tills vidare, dock högst intill
den 1 oktober 1945. I samband därmed har beställningshavaren berättigats
att jämväl vid den förlängda anställningen uppbära särskilt arvode, alltjämt
med 900 kronor för år, att bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till extra

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

utgifter. Efter innevarande budgetårs utgång har arvodet ansetts böra såsom
övergångsvis utgående bestridas från flygvapnets avlöningsanslag.

Såsom under punkt 6 i det följande kommer att närmare beröras, föreslås
slutligen övergångsvis böra upptagas ett arvode å 1 800 kronor till militärmeterolog,
som uppehåller befattningen såsom chef för flygstabens väderleksavdelning.

Övergångsanordningar.

Billighetsskäl hava synts departementschefen tala för att den, som omedelbart
före arvodesregleringens genomförande, d. v. s. den 30 juni 1945, såsom
innehavare av viss beställning eller befattning åtnjuter arvode, avsett att indragas
eller till beloppet nedsättas, bibehålies vid oförändrad arvodesförmån,
så länge han innehar samma beställning eller befattning. Departementschefen
har alltså ansett sig icke böra tillstyrka, att på sätt arvodesutredningen och
arvodessakkunniga förordat den övergångsvis utgående förmånen i fråga örn
vissa lärarbefattningar begränsas till löpande förordnandeperiod.

Kostnadsberäkningar.

Ått framlägga definitiva beräkningar rörande arvodesregleringens ekonomiska
konsekvenser har visat sig förenat med avsevärda svårigheter, vilket
särskilt gäller undervisningsarvodena. Frånsett arvoden vid utbildningsanstalterna
kunna emellertid de nuvarande arvodesutgifterna efter ett fullständigt
genomförande av arvodesregleringen beräknas komma att minska med
omkring 50 000 kronor till 120 000 kronor. 1943 års arvodessakkunniga beräknade,
att ett genomförande av deras förslag rörande arvoden vid utbildningsanstalterna
skulle medföra en minskning av de nuvarande kostnaderna
för ändamålet, av de sakkunniga beräknade till omkring 412 000 kronor, med
cirka 140 000 kronor. Kostnadsminskningen torde, framhåller departementschefen,
bliva mindre, om de förslag genomföras, som i det föregående förordats.
Tillräckliga hållpunkter saknas emellertid för att nu göra en exakt
beräkning av kostnadsminskningen.

Frågan örn en begränsning av användningen av arvoden såsom avlöningsform
inom försvarsväsendet har sedan länge varit föremål för uppmärksamhet.
Först genom den år 1939 tillsatta militära arvodesutredningen verkställdes
en genomgripande utredning rörande arvodesväsendet. Denna utredning
syftade, bland annat, till en avveckling av flertalet lönefyllnadsarvoden. Med
hänsyn till att arvodena utgjorde en väsentlig faktor i löneställningen för
vissa grupper av beställningshavare och en dylik avveckling lämpligen bolde
företagas som ett led i en allmän lönereglering uppdrogs åt 1943 års arvodessakkunniga
att verkställa ny utredning från delvis andra utgångspunkter och
närmast i syfte att inskränka arvodesregleringen till en översyn av arvodesväsendet.
Sistnämnda sakkunnigförslag ligger till grund för de förslag, som
innefattas i den nu förevarande propositionen.

Innan utskottet ingår på de frågor beträffande arvoden utöver lön,

som

Statsutskottets utlåtande nr 178.

13

nu föreligga till behandling, vill utskottet uttala, att utskottet i likhet med
departementschefen anser, att med ett frångående av arvodesformen arvoden
i stället för lön bör tills vidare anstå och att denna fråga, som sammanhänger
med vissa organisatoriska spörsmål, lämpligen bör göras till föremål för övervägande
i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen.

Vad beträffar det nu tillämpade arvodessystemet arvode utöver lön präglas
detsamma av stor oenhetlighet särskilt med avseende å arvodenas storlek,
varjämte någon enhetlig grund för arvodestilldelningen saknas jämväl inom de
olika försvarsgrenarna. I nu angivna hänseende innebär Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag en rationalisering. Sålunda är det en påtaglig fördel, att
de nu med högst växlande belopp utgående arvodena begränsas på sätt föreslagits
till ett fåtal bestämda typer och att, där arvodesbeloppen äro beroende
av tjänstgöringens omfattning, desamma beräknas efter en enhetlig arvodestaxa,
som emellertid rymmer ett antal olika arvodeskategorier. Även i fråga
örn beskärningen av arvodena och dessas avvägning mot rekryteringsintressena
synes utskottet förslaget bygga på godtagbara principer. Då Kungl. Majlis
förslag även i andra hänseenden synes vara ägnat att medföra enhetlighet och
överskådlighet, finner utskottet sig böra tillstyrka, att arvodesregleringen sker
i huvudsaklig överensstämmelse med detsamma. Utskottet förutsätter givetvis,
att jämkningar i ett eller annat avseende kunna komma att visa sig behövliga.

Vid sin prövning av förslagets detaljer och frågorna örn arvodenas i de särskilda
fallen bibehållande, tillskapande och avskaffande har vad därvid framkommit
givit utskottet anledning till särskilt uttalande endast i följande hänseende.
Enligt förslaget skulle utbildningsarvoden kunna tillkomma alla
skolchefer. Enligt utskottets mening saknas i och för sig tillräcklig anledning
att till skolchefer i högre löneställning än Oa 5 utgiva särskilda undervisningsarvoden.
Utskottet föreslår därför, att rätten för skolchefer att erhålla
sådana arvoden begränsas till att avse endast dylika chefer, som tillhöra
lönegraden Oa 5 eller lägre.

Under åberopande av det anförda hemställer utstkottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1945 anfört
och med iakttagande av vad utskottet föreslagit meddela erforderliga
bestämmelser rörande reglering av vissa militära arvoden.

2:o) Tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 101—134) besluta, att tryckningsverksamheten
inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från och
med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits.

14

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Inledningsvis har meddelats, att under budgetåret 1943/44 kostnaderna för
försvarets publikationstryck uppgingo till omkring 875 000 kronor och för
försvarets blankettryck till omkring 1 520 000 kronor till den del ifrågavarande
kostnader i detta sammanhang kunnat tagas i beräkning. Kostnaderna för försvarets
annonsering uppgå enligt lämnad uppgift för närvarande till omkring
200 000 kronor per år.

Det är alltså betydande utgifter, som tryckningsverksamheten och annonseringen
inom försvaret under nuvarande förhållanden åsamka statsverket.
Yad blankettrycket beträffar äro kostnaderna anmärkningsvärt höga.
Till en del betingas de angivna uppgifterna av rådande förstärkta
försvarsberedskap. Men även för fredsförhållanden hava kostnaderna
vuxit sig så höga, att de draga uppmärksamheten till sig och måste
föranleda en omprövning av möjligheterna att ernå besparingar för
statsverket. Särskilt gäller detta beträffande blankettrycket. I detta syfte
har — såsom i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln
erinrats — genom militära expeditionstjänstkommittén verkställts en översyn
i syfte att begränsa det vidlyftiga blankettbeståndet inom försvaret. Uppdrag
har tillika lämnats åt försvarets civilförvaltning att fortlöpande i viss
utsträckning granska blanketterna inom försvaret. I samma syfte har genom försvarsväsendets
tryckeriutredning verkställts utredning rörande möjligheterna
att begränsa tryckningskostnaderna överhuvud taget och därmed sammanhängande
förrådskostnader ävensom annonskostnaderna. I vissa delar har utredningens
betänkande redan föranlett åtgärder. Sålunda har igångsatts särskild
undersökning rörande nyttan av att bibehålla kaserntryckeriet i Karlskrona.
Vidare har principbeslut fattats örn upprättande av ett centralt bok- och blankettförråd.
Även har av riksdagen förutsatts, att en viss centralisering av försvarets
s. k. hjälptrycksanläggningar inom Stockholm skall komma till stånd.

I det följande behandlas de med genomförandet av de sistnämnda centraliseringsåtgärderna
sammanhängande personalfrågorna. Vidare upptagas de
återstående delarna av tryckeriutredningens förslag, nämligen rörande nedbringande
av försvarets annonskostnader samt nedbringande av tryckningskostnaderna
genom ändrad ordning för framställning respektive beställning
av tryck m. m.

Annonskostnaderna för försvaret har tryckeriutredningen ansett kunna
nedbringas dels genom vissa organisatoriska åtgärder — inrättande av en särskild
annonsbyrå för försvaret med tillgång till fackkunnig personal — dels
genom att försvarets annonser förmedlas under gemensam annonsbeteckning,
i vilket fall högre rabatter enligt utredningens förmenande kunde påräknas.
Departementschefen har icke funnit behövligt eller lämpligt att enbart för försvarets
räkning inrätta en särskild annonsbyrå. Under fredsförhållanden
torde annonsomsättningen icke bliva så stor, att en sådan byrå skulle vara
sakligt motiverad. Ett bättre utnyttjande av annonsutrymmet och ett lämpligare
urval av annonsorgan — i vilka hänseenden det ofta brister torde
enligt departementschefens mening kunna ernås på enklare vägar, exempelvis
genom lämpliga anvisningar till annonserande myndigheter från redan befint -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

15

liga organ. Åt statens informationsstyrelse har Kungl. Majit på föredragning
av chefen för finansdepartementet den 26 januari 1945 uppdragit att verkställa
utredning angående åtgärder till nedbringande av statsverkets annonskostnader.
Utredningen omfattar således annonskostnaderna icke blott för försvaret
utan för statsverket i dess helhet. Därest det vid informationsstyrelsens
utredning befinnes möjligt att vinna resultat utan särskilda organisatoriska
åtgärder, torde, framhåller departementschefen, Kungl. Majit kunna i
sinom tid i ärendet besluta utan riksdagens hörande.

Departementschefen har i likhet med tryckeriutredningen, vars mening i
detta hänseende vunnit anslutning i de i ärendet avgivna yttrandena, funnit
ett nedbringande av tryckningskostnaderna nu lämpligen icke böra ske genom
ändrad ordning för framställning av tryck, exempelvis genom att inrätta ett nytt
statligt tryckeri eller utvidga något redan befintligt dylikt tryckeri. Den kapacitet,
som redan finnes vid statliga tryckerier, bör emellertid i första hand tillvaratagas
när det gäller att tillgodose försvarets behov av tryck och bokbindning,
dock endast i den mån härigenom ekonomiska fördelar för statsverket
uppnås. Härvid syftar departementschefen bland annat på statens reproduktionsanstalt
liksom på försvarsstabens eget tryckeri, vilket dock på grund av
sin ringa storlek icke är i stånd att åtaga sig arbeten i större omfattning. Att
träffa överenskommelse med ett eller flera enskilda tryckerier om övertagande
av hela försvarets tryck har departementschefen i likhet med tryckeriutredningen
ej funnit vara lämpligt. Departementschefen utgår alltså liksom tryckeriutredningen
från att det nuvarande systemet för framställning av tryck bör
bibehållas så länge ekonomiskt fördelaktiga villkor på denna väg kunna för
statsverket uppnås.

Tryckeriutredningens huvudförslag tar sikte på frågan örn nedbringande
av tryckningskostnaderna genom ett lämpligare ordnande av formerna för beställning
av försvarets tryck av olika slag. Denna beställningsverksamhet är
såvitt angår publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck
i betydande omfattning sker även genom andra myndigheter, särskilt de
centrala förvaltningsmyndigheterna inom försvaret.

Tryckeriutredningen har nu föreslagit, att de arbetsuppgifter, som sammanhänga
med beställning av publikations- och blankettryck för försvaret,
skola centraliseras till en för försvaret gemensam institution, ett tryckerikontor,
som skall fungera som ett samordnande, granskande och tryckeritekniskt
rådgivande organ beträffande allt tryck för försvarets räkning. Inom en
för försvaret gemensam kommandoexpedition skulle dock även framdeles finnas
en reglementsdetalj för fastställande av tryck, bestående av högst två officerare.
Förslaget har i princip förordats i åtskilliga remissyttranden. I vissa yttranden
ha emellertid avvikande meningar anförts. Meningsskiljaktigheterna
avse framför allt frågan örn tryckerikontorets ställning inom försvaret. I
detta hänseende ha de sakkunniga förordat, att kontoret skulle anknytas till
försvarets civilförvaltning. En ledamot inom utredningen har förordat, att
verksamheten i direkt anslutning till nuvarande organisation skulle förläggas

16

Statsutskottets utlåtande nr 178.

till den för försvaret gemensamma kommandoexpeditionen, vilken föreslagits
skola inrättas inom försvarsdepartementet från och med nästa budgetår. Sistnämnda
inom utredningen framförda förslag har vunnit anslutning i princip
i vissa av de i ärendet avgivna utlåtandena.

Även departementschefen har funnit sannolikt, att det genom en ytterligare
centralisering av beställningsverksamheten skall bliva möjligt att nedbringa
kostnaderna kanske icke så mycket genom ernående av för kronan fördelaktigare
leveransavtal — i detta hänseende sker redan nu en central granskning även
för försvarets del genom den tryckeritekniska sakkunskapen inom statskontoret
— som fastmer därigenom att på så sätt bör kunna ernås en bättre
överblick över verksamheten, en effektivare kontroll över att tryckningskostnader
icke onödigtvis nedläggas och ett samordnande av verksamheten mellan
de olika försvarsgrenarna.

Vissa svårigheter föreligga, framhåller departementschefen, att under nuvarande
extraordinära förhållanden i alla enskildheter bedöma frågan. En
viss försiktighet synes därför motiverad vid ställningstagandet. Att under
nuvarande förhållanden, då verksamheten är onormalt omfattande, skrida till
mer genomgripande förändringar i organisatoriskt hänseende synes departementschefen
icke välbetänkt.

En granskning av de förslag till centralisering av beställningsorganisationen,
som framlagts eller diskuterats, ger vid handen, att så ansetts kunna
ske på i huvudsak någon av följande vägar:

1. Jämväl blankettrycket centraliseras till försvarsdepartementets gemensamma
kommandoexpedition. Denna kommandoexpedition skulle sålunda
omhänderhava icke blott, såsom nu är fallet, publikationstrycket utan även
allt försvarets blankettryck.

2. Publikationstrycket och blankettrycket centraliseras till försvarets
civilförvaltning, inom vilket ämbetsverk för ändamålet upprättas ett tryckerikontor.

3. Publikationstrycket och blankettrycket beställes genom statskontorets
tryckeriexpedition.

4. Publikationstrycket decentraliseras till cheferna för försvarsgrenarna
och försvarsstaben; beställningsverksamheten i inskränkt bemärkelse förlägges
dock till statskontoret. Blankettrycket centraliseras i huvudsak till
centrala vämpliktsbyrån.

Departementschefen, som lämnat en närmare redogörelse för de olika
alternativa förslagen, har för egen del förordat, att beställning av tryck för försvarets
räkning — i den mån icke Kungl. Majit av särskilda skäl annorlunda
förordnar — i fortsättningen sker vad beträffar publikationstryck
genom den centrala kommandoexpeditionen för försvaret och vad beträffar
blankettryck genom försvarets civilförvaltning. Båda organen böra i tryckeritekniska
frågor samt vad beträffar anbudsprövning och fördelning av tryck
mellan olika företag samråda med statskontoret jämlikt gällande bestämmelser
och praxis. Departementschefen har anmärkt, att en naturlig gränsdragning
föreligger mellan publikationstryck och blankettryck samt att verksam -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

17

heten i båda fallen även i fredstid torde bliva så pass omfattande, att det är
i och för sig motiverat att fördela den på två organ som var för sig centralt
för hela försvaret svarar för sitt område. Av betydelse är, framhåller departementschefen,
att den förordade organisationen kan genomföras även under den
nuvarande beredskapstiden. Örn en mer långtgående centralisering i en framtid
befinnes erforderlig, innebär nämnda organisation icke hinder härför.

Departementschefen har härefter berört frågan örn uppgifterna för det centrala
bok- och blankettförråd och den centrala hjälptrycksanläggning, vilka
enligt det föregående jämlikt riksdagens redan fattade beslut skola komma
till stånd.

Sedan det centrala bole- och blankettförrådet inrättats, bör, framhåller
departementschefen, på försvarsdepartementets kommandoexpedition icke
ankomma annan förråds- eller distributionsverksamhet än för rent interna
ändamål. Det centrala förrådet bör erhålla i uppgift att distribuera öppet och
hemligt tryck till försvarets olika organ, att försälja tryck till enskilda, att i
förråd förvara icke-distribuerat tryck och klichéer samt att i den utsträckning
så prövas erforderligt centralt införa rättelser i hemligt tryck. Då förrådet
avsetts skola tillkomma bland annat för att undvika, att för lagerändamål
av denna art disponeras utrymmen i större omfattning i anslutning till ämbetslokaler
på olika ställen i huvudstaden, böra — såsom förutsatts i propositionen
1944:174 — hos de olika myndigheterna samt i staberna och förbanden
förvaras endast mindre förråd för täckande av det omedelbara behovet av
böcker och blanketter.

Det kan enligt departementschefens mening måhända övervägas, huruvida
icke till de nu angivna uppgifterna bör läggas uppgifter att utföra den kontroll
av bok- och blankettbeståndet vid staber och förband, som nu ankommer
på kommandoexpeditionerna. Denna fråga synes departementschefen dock
böra ytterligare övervägas, varefter beslut i ämnet torde få fattas av Kungl.
Maj: t.

Det har synts departementschefen icke behövligt, att förrådet i administrativt
hänseende inordnas under den för försvaret gemensamma kommandoexpeditionen
eller under försvarets civilförvaltning. Departementschefen har
funnit lämpligare vara att förrådet anknytes till någon redan befintlig förrådsorganisation.
Ehuru förrådet blir gemensamt för alla tre försvarsgrenarna,
har departementschefen funnit hinder icke möta mot att förrådet underställes
arméns intendenturförråd i Stockholm. Avlöningskostnaderna för förrådet
har därför ansetts böra bestridas från arméns avlöningsanslag och omkostnaderna
från arméns härför avsedda anslag.

Försvarsstaben förfogar nu över ett tryckeri, varförutom vid vissa militära
institutioner — kommandoexpeditionerna, marinstaben, arméförvaltningens
tygavdelning, marinförvaltningen, flygförvaltningen och arméns intendenturförråd
— finnas smärre s. k. hjälp trycksanläggningar. På sätt i nyssnämnda
proposition och av riksdagen förutsatts har departementschefen utgått från
att dessa anläggningar i lämplig utsträckning centraliseras, lämpligen genom
att sammanföras med försvarsstabens tryckeri. De nuvarande anläggningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies « 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 178.

— inklusive försvarsstabens tryckeri — sysselsatte år 1942 enligt tryckeriutredningen
sammanlagt 27 personer, varav 11 värnpliktiga, och disponerade
ett sammanlagt lokalutrymme av 373 kvadratmeter. Det av utredningen föreslagna
tryckeriet har beräknats skola sysselsätta 9 personer och disponera ett
utrymme av 215 kvadratmeter. Ehuru dessa personalberäkningar icke äro
fullt rättvisande — vissa av de i hjälptrycksanläggningarna sysselsatta torde
utföra även annat arbete -— ge de dock, framhåller departementschefen, vid
handen, att en rationellare organisation bör kunna ernås.

Vid tryckeriet, vilket här benämnes försvarets tryckeri, böra enligt departementschefens
mening icke utföras andra arbeten än sådana som med ekonomisk
fördel för statsverket kunna där utföras. Skulle behov befinnas föieligga
att, på sätt tryckeriutredningen föreslagit, till närmare kontroll av
tryckeriets bärighet bestrida tryckeriets utgifter från en särskild driftkostnadsstat,
på vars inkomstsida uppföras likvider från de beställande myndigheterna,
har denna fråga synts departementschefen framdeles efter vunnen
närmare erfarenhet få upptagas till prövning. Tills vidare har departementschefen
räknat med att kostnaderna skola i vanlig ordning bestridas från riksstatsanslag
och att särskild ersättning för åt försvarets myndigheter utfört
arbete icke skall uppbäras. Erforderlig kontroll över driftsekonomien synes
departementschefen på enklare vägar vara möjlig att ernå. I detta hänseende
synas riktlinjer böra fastställas i samråd med statskontorets tryckeriexpedition.
Vid tryckeriet bör jämväl ske utbildning av personal för försvarets räkning
på sätt nu är fallet Till tryckeriet bör, örn erforderliga lokaler kunna
anskaffas, knytas ett bokbinderi, vid vilket bör utföras bokbindning för försvarets
räkning i den begränsade utsträckning, som av tryckeriutredningen angivits,
samt förläggas fackutbildning av försvarets personal. Införande av
rättelse i tryck bör, såsom i det föregående angivits, ske genom bok- och
blankettförrådets försorg.

Det har synts departementschefen icke direkt nödvändigt, att ifrågavarande
tryckeri med bokbinderi i fortsättningen sorterar under försvarsstaben. Departementschefen
har funnit det lämpligare, att även denna anstalt anknytes
till arméns intendenturförråd i Stockholm. Detta innebär, framhåller departementschefen,
icke ändring i fråga örn det biträde, som av tryckeriet nu lämnas
försvarsstabens fotoanstalt. Kostnaderna för tryckeriet böra bestridas i
samma ordning som kostnaderna för bok- och blankettförrådet.

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn personalbehovet
vid genomförande av förevarande förslag.

Vid bokdetaljerna inom lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
äro nu anställda följande befattningshavare, nämligen
två detaljchefer, pensionerade officerare i löneklass Oa 11, fem pensionerade
officerare i löneklass Oa 10 samt tre pensionerade underofficerare
i löneklass UO 8. Härutöver sysselsättas vid bokdetaljerna biträdespersonal,
i huvudsak värnpliktiga, samt — mot särskild ersättning — officerare
och underofficerare för tillsyn av framställning av hemligt tryck.
1941 års försvarsutredning, som förutsatte, att den sammanslagna bokdetaljen

Statsutskottets utlåtande nr 178.

19

skulle handhava de uppgifter, som för närvarande fullgöras av de två bokdetaljerna
vid lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner, föreslog
i sitt betänkande, att vid detaljen skulle vara anställda en pensionerad
officer som chef och i övrigt fem pensionerade officerare och två pensionerade
underofficerare.

Vid genomförandet av departementschefens förslag bliva vissa minskningar
i den nuvarande och den av försvarsutredningen beräknade personalen möjliga
De med blankettrycket och förrådsverksamheten sammanhängande
arbetsuppgifterna bortfalla nämligen helt. I fråga örn personalbehovet innebär
förslaget följande. Som chef för kommandoexpeditionens bokdetalj
bör finnas anställd en pensionerad officer med arvode motsvarande
nettolön i löneklass Oa 11. Vid detaljen torde härutöver erfordras ytterligare
två officerare, vilka böra anställas mot arvode motsvarande nettolön i löneklass
Oa 10, båda med uppgift att biträda vid granskning av tryck m. m. Av
dessa bör den ene i första hand syssla med granskning av hemligt tryck.
Efter en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen bör vid uppkommande
ledighet å den ena av dessa befattningar övervägas, örn icke
i stället civil sakkunnig bör anställas. Tills vidare så länge publikationstrycket
är av mera betydande omfattning torde härutöver ytterligare en officer
vara erforderlig vid bokdetaljen. Även denne officer synes böra anställas
mot arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. Skulle den av de båda
nuvarande detaljcheferna, som vid förslagets genomförande icke längre erfordras,
önska kvarstanna i denna befattning, synes han böra erhålla arvode
enligt sin förutvarande löneklass. Eör expeditions- och kassagöromål samt för
korrekturläsning m. m. torde böra finnas anställd en pensionerad underofficer
i löneklass UO 8 samt högst tre biträden, varav ett i lönegraden Eo 7
och de övriga i högst lönegrad Eo 4.

Vid dessa beräkningar har departementschefen förutsatt, att översyn i sakligt
hänseende av publikationstrycket skall genom kommandoexpeditionens försorg
ske i den mån personalen det medhinner och så är lämpligt. Principiellt bör dock
enligt departementschefen ansvaret för manuskriptens sakliga innehåll åvila
manuskriptförfattarna. Vid personalberäkningarna har departementschefen
vidare förutsatt, att den militära personalen icke i så stor utsträckning som
nu är fallet skall tagas i anspråk för korrekturläsning utan att dessa uppgifter
skola överlåtas på biträdespersonal i den mån så är möjligt.

Det centrala bok- och blankettförrådet har synts departementschefen
böra ställas under ledning av en pensionerad officer i löneklass Oa 10, som
tillika bör lia att taga vård örn det hemliga trycket. I enlighet med tryckeriutredningens
förslag synes härutöver böra vara anställd en föreståndare
närmast för den öppna förrådsavdelningen. Departementschefen har intet
haft att erinra mot att härför anställes lämplig civil befattningshavare, vilken
i enlighet med allmänna lönenämndens förslag torde böra under benämningen
förrådsmästare hänföras till 12:e lönegraden. Dock synes departementschefen
denne tills vidare böra i avbidan på närmare erfarenheter erhålla extra ordinarie
anställning. Tryckeriutredningen har härutöver beräknat personalbe -

20

Statsutskottets utlåtande nr 178.

hovet till 1 förrådsman i lönegrad Eo 5 samt 2 å 3 förrådsbiträden i lönegrad
Eo 2 och Ex 2, vartill skulle komma viss med tryckerikontoret i övrigt delvis
gemensam kvinnlig biträdespersonal.

Departementschefen har erinrat, att vissa svårigheter möta att under nuvarande
förhållanden tillförlitligt beräkna behovet av biträdespersonal. Antalet
kvinnliga biträden vid förrådet synes departementschefen böra begränsas
till ett — vilket bör handha de smärre kassagöromål som förekomma — i
7:e lönegraden och antalet förrådsmän (förrådsbiträden) till två. Sistnämnda
befattningar föreslås lämpligen skola erhålla manliga innehavare. Departementschefen
har från denna förutsättning förordat, att den ene hänföres till
5:e lönegraden och att den andre — tillika bilförare — hänföres till 6:e lönegraden.
Medel för anställande av nu avsedd personal, vilken syntes böra hänföras
till löneplan MEo i militära icke-ordinariereglementet, kommer att i
det följande beräknas under arméns avlöningsanslag. Den biträdeshjälp, som
härutöver erfordras, har ansetts böra tillgodoses genom anlitande av icke
vapenföra värnpliktiga. Det är att antaga, framhåller departementschefen,
att i fredstid så behöver ske endast i ringa utsträckning. Departementschefen
har förutsatt, att den bil, som tryckeriutredningen funnit erforderlig, kan
ställas till förfogande genom arméns försorg.

I det föregående har förutsatts, att på förrådet jämväl skall ankomma att
centralt införa rättelser i hemligt tryck. Det synes departementschefen dock
icke erforderligt att härför anställa särskild befattningshavare. För sådant
ändamål torde böra anlitas tillfälligt anställd officerspersonal på sätt sker
för kontroll av framställningar av hemligt tryck. Det har ansetts böra ankomma
på Kungl. Majit att fastställa grunder för den ersättning som bör
utgå till dylik personal.

Vid bifall till detta förslag skulle sålunda vid den för försvaret gemensamma
bokdetaljen och vid det centrala bok- och blankettförrådet finnas anställda
en officer i löneklass Oa 11, fyra officerare i löneklass Oa 10, varav en
(eventuellt i Oa 11) endast tills vidare, en underofficer i löneklass TJO 8 samt
en förrådsmästare i lönegraden Eo 12 förutom biträdespersonal. Två pensionerade
officerare — framdeles tre — samt två pensionerade underofficerare
skulle alltså bortfalla. Härvid har förutsatts, att det hjälptryckeri, som
för närvarande finnes i sjöförsvarets kommandoexpedition, överflyttas till
försvarets tryckeri.

Centralförrådets tillkomst medför härutöver minskat personalbehov vid
vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager
delvis överföras till centralförrådet. Tryckeriutredningen har icke framlagt
några beräkningar rörande i vilken utsträckning så kommer att bliva fallet
annat än i så måtto, att utredningen angivit, att en förrådsförman i lönegraden
A 7 vid arméförvaltningen — numera vid försvarets civilförvaltning — kan
överföras till en av tjänsterna vid centralförrådet. En dylik överflyttning
kan vid bifall till departementschefens förslag icke ske, enär någon ordinarie
civil tjänst icke kommer att finnas inrättad vid förrådet. Departementschefen
har emellertid förutsatt, att innehavaren av nämnda förrådsförmanstjänst

Statsutskottets utlåtande nr 178.

21

överföres till den extra ordinarie förrådsmästarbefattning, som vid bifall till
nämnda förslag skall finnas vid centralförrådet, och att hans ordinarie befattning
uppföres på övergångsstat vid försvarets civilförvaltning. Från vederbörande
myndigheter hava införskaffats uppgifter rörande den personal, som
sysselsattes vid de nuvarande decentraliserade förråden och med distributionen
därifrån. En granskning av dessa uppgifter ger vid handen, att myndigheterna
förutsatt, att en avsevärt större förrådsverksamhet än som i det föregående
angivits fortfarande skulle ankomma på myndigheterna. Vidare har det
visat sig svårt att under nuvarande extraordinära förhållanden erhålla en noggrann
uppfattning örn i vad mån den avsedda personalen är oundgängligen
erforderlig för andra arbetsuppgifter. Sedan förrådets uppgifter närmare fastlagts,
har därför en förnyad undersökning i ämnet ansetts böra utföras.
Departementschefen har förutsatt, att på Kungl. Maj :t skall ankomma att meddela
föreskrifter örn den personalminskning, som på grundval av denna undersökning
kan visa sig möjlig att genomföra.

Frågan örn försvarets civilförvaltnings personalorganisation behandlas
i det följande.

Tryckeriutredningens förslag till personalorganisation för försvarets tryckeri
med tillhörande bokbinderi innebär, att följande personal anställes:

1 tryckeriföreståndare i Eo 13, 1 bokbinderiföreståndare och 1 offsettryckare,
båda i Eo 8, 1 offsettryckare, 1 reproduktionsfotograf, 1 litograf, 1 typograf,
1 kopist och 1 bokbindare, samtliga i Eo 6, samt 1 kontorsbiträde i Eo 4.

Mot nämnda förslag har departementschefen icke haft något att i huvudsak
erinra. Utredningens förslag till löneställningar för de olika befattningshavarna
har ansetts kunna godtagas. Örn så befinnes lämpligt bör dock, framhåller
departementschefen, avlöning utgå enligt kollektivavtal. I den mån
personalen beredes extra ordinarie anställning, bör löneplan MEo tills vidare
komma till användning.

Genomförandet av förslagen blir i viss mån beroende av vid vilken tidpunkt
lokaler kunna färdigställas för det centrala bok- och blankettförrådet,
utökade tryckerilokaler anskaffas och civilförvaltningen övertaga befattningen
med blankettrycket. Departementschefen har därför ansett sig i personalstaten
för försvarsdepartementets kommandoexpedition böra för bokdetaljen för nästa
budgetår upptaga den nuvarande personalen men har förutsatt, att det skall
ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande befattningarnas avveckling på
sätt i det föregående angivits i samband med den nya organisationens genomförande
eller i den mån möjlighet härtill eljest erbjuder sig. Å andra sidan
har departementschefen ansett sig böra under arméns anslag räkna med att
befattningar uppföras för det nya centralförrådet och för hjälptryckeriet, vilka
befattningar dock — i den mån de ha motsvarighet å kommandoexpeditionens
personalstat — böra besättas endast i den mån motsvarande befattningar vid
kommandoexpeditionen indragas.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen innebära i
kort sammanfattning följande.

22

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

1. Bestyret med beställning m. m. av försvarets publikationstryck centraliseras
till den för försvaret gemensamma kommandoexpedition, som i det
följande föreslås skola komma till stånd.

2. Motsvarande uppgifter beträffande försvarets blankettryck centraliseras
till försvarets civilförvaltning.

3. Båda organen skola i tryckeritekniska frågor samt vad beträffar anbudsprövning
och fördelning av tryck mellan olika företag samråda med statskontorets
tryckeriexpedition.

4. Det centrala bok- och blankettförråd, som jämlikt redan fattat beslut
skall inrättas för försvarets institutioner i huvudstaden och som bör underställas
arméns intendenturförråd i Stockholm, övertager samtliga de på kommandoexpeditionerna
nu ankommande bestyren med distribution och förvaring
av tryck ävensom större delen av de på de centrala förvaltningsmyndigheterna
inom försvaret m. fl. ankommande motsvarande uppgifterna.

5. De smärre hjälptrycksanläggningama för försvarets myndigheter i
Stockholm sammanföras i den mån så prövas lämpligt med försvarsstabens
tryckeri till ett centralt hjälptryckeri — eventuellt med därtill anknutet bokbinderi
— vilket underställes arméns intendenturförråd i Stockholm.

Det har ansetts få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts meddela närmare bestämmelser rörande
organisationsändringarnas genomförande m. m.

Såsom i ärendet påvisats åsamkas statsverket betydande utgifter för tryckningsverksamheten
inom försvaret, varför ett nedbringande av dessa kostnader
måste framstå som en angelägen uppgift. Detta spörsmål var särskilt föremål
för övervägande vid 1944 års riksdag och föranledde då såsom nedan
framgår vissa principbeslut. En av de organisationsfrågor av större räckvidd,
som i angivna syfte nu upptagits till behandling, gäller ordningen för beställning
av tryck. Denna beställningsverksamhet är för närvarande såvitt angår
publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck i betydande
omfattning sker även genom andra myndigheter. Även örn en ytterligare centralisering
utöver den nuvarande av beställningsverksamheten skulle i vissa
avseenden vara till fördel, vill utskottet dock ifrågasätta lämpligheten av en
centralisering redan nu i den utsträckning som tryckeriutredningen förordat
genom sitt förslag örn inrättandet av ett centralt tryckerikontor. Framhållas må
att publikationstrycket och blankettrycket äro båda av sådan omfattning, att
verksamheten knappast med större fördel låter inordna sig i ett enda organ.
Bland dryftade förslag till lösningar av denna organisationsfråga vill det förefalla
utskottet, som örn Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende skulle ur skilda
synpunkter utgöra en lämplig medelväg. En fördel med detta förslag synes
utskottet vara, att en organisation uppbyggd i enlighet med detsamma icke
utgör hinder för en eventuellt i framtiden erforderlig långtgående centralisering.
Utskottet tillstyrker alltså, att beställningsverksamheten i fortsättningen

Statsutskottets utlåtande nr 178.

23

uppdelas på två vart för sig centrala organ. Lämplighetsskäl tala därvid för
att denna verksamhet utövas vad beträffar publikationstrycket genom den
föreslagna centrala kommandoexpeditionen för försvaret och vad beträffar
blankettrycket genom försvarets civilförvaltning.

Yad angår frågan örn ordningen för framställning av tryck anser sig
även utskottet kunna tillstyrka tryckeriutredningens av departementschefen
förordade förslag, att det nuvarande systemet bör bibehållas så länge ekonomiskt
fördelaktiga villkor på denna väg kunna för statsverket uppnås.

Inrättandet enbart för försvarets räkning av en särskild annonsbyrå synes
utskottet icke vara med hänsyn till storleken av annonsomsättningen behövligt
eller lämpligt. Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning i
denna fråga.

Vid 1944 års riksdag fattades principbeslut örn upprättande av ett för försvaret
gemensamt bok- och blankettförråd. Vidare förutsatte riksdagen, att
en viss centralisering av försvarets s. k. hjälptrycksanläggning inom Stockholm
— försvarets tryckeri — skulle komma till stånd. Utskottet finner lämpligt,
att dessa båda anstalter nu inrättas och på sätt föreslagits anknytas till
någon redan befintlig förrådsorganisation. Att desamma underställas arméns
intendenturförråd i Stockholm föranleder icke någon utskottets erinran. Vad
departementschefen anfört med avseende å anstalterna tillkommande arbetsuppgifter
m. m. har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Vid genomförande av ovannämnda organisationsförändringar bliva vissa
minskningar i det nuvarande personalbeståndet möjliga. Såsom i ärendet
framhållits medför centralförrådets tillkomst även minskat personalbehov vid
vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager delvis
överföras till centralförrådet. Motsvarande gäller med avseende å försvarets
tryckeri. Då därigenom uppkommande personalminskningar icke nu
kunna med noggrannhet beräknas, synes det utskottet få ankomma på Kungl.
Majit att efter förnyad undersökning i ämnet meddela föreskrifter örn den
personalminskning, som på grundval av denna undersökning kan visa sig möjlig
att genomföra. Kungl. Majis förslag i fråga örn personalbehovet vid
genomförande av ovannämnda organisationsändringar samt befattningshavarnas
löneställning synes utskottet vara i det hela väl avvägda och tillstyrkas
av utskottet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande förslag meddela'' närmare bestämmelser rörande organisationsändringarnas
genomförande.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de
delar, varom utskottet icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att tryckningsverksamheten inom försvaret
och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från
och med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1945 föreslagits,

24

Statsutskottets utlåtande nr 178.

3:o) Ändrade grunder för avlöning åt underofficerare och underbefäl vid utbildning
till officer. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 135—
137) att lämna utan erinran vad i förberörda statsrådsprotokoll förordats i
fråga om avlöningsförmåner åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat
vid utbildning till officer på aktiv stat eller i reserven.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr C. Björling väckt motion (II: 534), vari hemställts, att riksdagen
måtte uttala, att vad Kungl. Majit under nu ifrågavarande punkt förordat
må äga tillämpning från och med budgetåret 1944/45.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Enligt gällande bestämmelser uppbära underbefäl och underofficerare på
aktiv stat under kommendering till officersutbildning — med avstående av
de med beställningen förenade löneförmånerna — värnpliktigs avlöning,
såframt ej Kungl. Majit annorlunda förordnar. Sistnämnda undantagsbestämmelse
har tidigare åsyftat endast föreliggande försörjningsplikt. Vid anmälan
av propositionen 1944:185 angående vissa avlönings- m. fl. anslag
under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 uttalade föredragande
departementschefen emellertid (s. 157), att hänsyn i förevarande
avseende borde kunna tagas jämväl till andra ekonomiska förhållanden, främst
skattebörda, samt förutsatte, att Kungl. Majit skulle äga medgiva, att här avsedd
beställningshavare med hänsyn till skattebörda eller annan av särskilda
omständigheter betingad skuldbörda finge helt, delvis eller för viss
begränsad tid bibehålla de med beställningen på aktiv stat förenade löneförmånerna.
Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran (riksdagens
skrivelse 1944: 321, s. 20).

Chefen för armén har i skrivelse den 7 november 1944 med avseende å
nu berörda fråga föreslagit, att aspirant, som innehar anställning såsom
underbefäl eller underofficer på aktiv stat, skall vid utbildning till officer
på aktiv stat intill tiden för kommendering till officerskurs vid krigsskolan
och vid utbildning till reservofficer under hela utbildningstiden äga uppbära
med den fasta anställningen förenade löneförmåner.

Efter att hava redogjort för försvarets civilförvaltnings i ärendet avgivna
utlåtande har departementschefen anfört följande.

Såsom försvarets civilförvaltning framhållit ha vunna erfarenheter givit
vid handen, att vissa olägenheter äro förbundna med nuvarande bestämmelser
om de avlöningsförmåner, vilka under utbildning till officer tillkomma
underbefäl och underofficerare på aktiv stat. Krån personalens sida har
sålunda gjorts gällande, att dylik tjänstgöring understundom medfört så
allvarliga påfrestningar för den enskilde beställningshavarens ekonomi, att
vederbörande sett sig nödsakad avbryta påbörjad officersutbildning, därest
icke medgivande i fråga örn bibehållande av de med den fasta anställningen
förenade löneförmånerna kunnat utverkas. De nuvarande bestämmelserna
lia, förutom att de medfört svårigheter vid tillämpningen, skapat
osäkerhetskänsla hos den därav berörda personalen. Ur rekryteringssyn -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

25

punkt kunna således erinringar riktas mot bestämmelserna i deras nuvarande
utformning. I betraktande av önskvärdheten av att städse förfoga
över en på bredast möjliga basis rekryterad, kvalitativt högtstående officerskår
finner jag därför goda skäl tala för en ändring av gällande regler
på området. Härvid synes skäligt, att aspirant, vilken innehar anställning
såsom underbefäl eller underofficer på aktiv stat, medgives rätt att under
hela tiden för utbildning till officer uppbära med den fasta anställningen
förenade löneförmåner. Yad nu sagts gäller främst den, som genomgår utbildning
till officer på aktiv stat. I fråga om fast anställd personal, som genomgår utbildning
till reservofficer, har chefen för armén föreslagit, att sådan aspirant
skall under hela utbildningstiden anses fullgöra ordinarie tjänstgöring och
förty under hela utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen
förenade löneförmåner. Jag biträder i sak vad arméchefen i sådant hänseende
föreslagit. Av mig sålunda förordad ändring i gällande bestämmelser
bör givetvis avse personal vid samtliga försvarsgrenar.

^ Från den föreslagna regeln örn rätt att vid genomgående av utbildning till
officer eller reservofficer bibehålla med den fasta anställningen förenade avlöningsförmåner
torde dock undantag böra göras exempelvis i fråga örn rätt
att åtnjuta tjänstgöringstraktamente eller däremot svarande ersättning under
tjänstgöring å den ort, till vilken vederbörande utbildningsanstalt är förlagd.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet.

Såsom i ärendet framhållits uppbära enligt gällande bestämmelser underbefäl
och underofficerare på aktiv stat under kommendering till officersutbildning
— med avstående av de med beställningen förenade löneförmånerna —
värnpliktigs avlöning, såframt Kungl. Majit ej för visst fall annorlunda förordnar.
Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse, som åsyftar försörjningsplikt
och andra ekonomiska förhållanden, främst skattebörda, äger Kungl.
Majit medgiva här avsedd beställningshavare att helt eller delvis bibehålla
med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.

I syfte att i vidgad utsträckning möjliggöra för ifrågavarande personalkategorier
att mottaga dylik kommendering har nu föreslagits, att vederbörande
skall under utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen förenade
avlöningsförmåner. Utskottet, som finner skäl tala för förslaget, tillstyrker
att gällande bestämmelser på området ändras i enlighet härmed.

Med avseende å de elever, som genomgå utbildning då de nya bestämmelserna
träda i tillämpning, synes det utskottet icke obefogat att de komma i
åtnjutande av nämnda förmån jämväl för den förflutna delen av utbildningstiden.
Utskottet, som alltså kan ansluta sig till motionärens förslag att bestämmelserna
böra givas viss retroaktiv verkan, vill härutinnan föreslå, att
aspirant (kadett), varom här är fråga, som den 1 juli 1945 genomgår efter ingången
av budgetåret 1944/45 påbörjad officersutbildning vid krigsskolan
(motsvarande), skall under den tid utbildningen sålunda pågått jämväl äga
uppbära med den fasta anställningen förenade löneförmåner.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits förslag i övrigt icke
givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och
med bifall till motionen lii 534, i skrivelse till Kungl. Majit giva

Vtskoltct.

26

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillkänna vad utskottet ovan anfört i fråga om avlöningsförmåner
åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat vid utbildning till
officer på aktiv stat eller i reserven.

4:o) Marinintendenturkårens organisation och omfattning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen besluta (punkt 4, s. 137—167) att beträffande marinintendenturkårens
organisation och omfattning godkänna de riktlinjer, som
i förberörda statsrådsprotokoll angivits.

Marinintendenturkårens organisation och omfattning har i avvaktan på
ytterligare utredningar ännu icke helt anpassats efter den utökade marinorganisation,
som uppbyggts med stöd av 1942 års försvarsbeslut. Sedan militära
expeditionstjänstkommittén i oktober 1943 avgivit förslag i ämnet, ansågs
ytterligare utredning böra verkställas främst för klarläggande av förutsättningarna
för en övergång för marinintendenturkårens del till det rekryteringsoch
utbildningssystem, som tillämpas vid armén. I samband med den undersökning,
som härutinnan verkställts av 1944 års marinintendenturutredning,
ha ånyo undersökts möjligheterna att i vissa befattningar av huvudsakligen
kameral natur ersätta marinintendenturofficerare med civil personal. Utredningen
har i anslutning härtill verkställt förnyade beräkningar rörande behovet
av intendenturofficerare vid marinen.

Innan departementschefen ingått på de av marinintendenturutredningen
framlagda förslagen, har departementschefen till behandling upptagit frågan,
huruvida det är lämpligt att i nuvarande läge fastställa en mer definitiv organisation
på detta område. Departementschefen har efter övervägande kommit
till den uppfattningen, att det icke är välbetänkt att ytterligare uppskjuta avgörandet
av denna fråga. Ett fortsatt uppskov har synts departementschefen
kunna medföra olägenheter i rekryteringshänseende. Därtill kommer, framhåller
departementschefen, att kårens numerär med hänsyn till den utökade
marinorganisationen för närvarande uppenbarligen är för liten. Departementschefen
har framhållit, att då en mera väsentlig utökning av kårens aktiva kader
-- bland annat med hänsyn till den planerade utredningen rörande försvarsorganisationens
framtida utformning — örn möjligt bör undvikas, bör den
andra utvägen, minskning av kårens arbetsuppgifter, i första hand väljas, i
den mån detta kan ske utan att en definitiv organisation utan elasticitet tillskapas
inom andra områden.

Marinintendenturutredningen har haft att särskilt undersöka förutsättningarna
för en övergång för marinintendenturkårens del till det inom armén tilllämpade
rekryterings- och utbildningssystemet med avseende å intendenturpersonal.
Utredningen har därvid kommit till den uppfattningen, att armésvstemet
icke lämpar sig för marinen, i varje fall icke i dess nuvarande organisation.
Utredningens uppfattning i denna fråga har delats av flertalet hörda
myndigheter. Även departementschefen har ansett, att med marinens nuvarande
organisation en övergång till arméns rekryterings- och utbildningssystem
icke är tillrådlig. Då ej heller en för försvaret gemensam in -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

27

tendenturutbildning i nuvarande läge synts kunna komma i fråga, har departementschefen
föreslagit, att marinintendenturkåren rekryteras och utbildas
enligt nu gällande grunder. Departementschefen har emellertid utgått från
att fortsatt uppmärksamhet ägnas frågan örn beredande av ytterligare utrymme
under utbildningen för tjänstgöring vid kustartilleriet. I likhet med utredningen
har departementschefen funnit det önskvärt, att marinintendenturofficerarna
efter ett antal års praktisk tjänstgöring erhålla tillfälle att genom
särskild efterutbildning vidmakthålla och förkovra sina kunskaper inom förvaltningstjänstens
olika grenar. Det har erinrats örn att obligatorisk efterutbildning
numera är föreskriven inom praktiskt taget alla grenar av den rent
militära tjänsten. Efterutbildningen har synts departementschefen kunna utformas
efter i huvudsak de riktlinjer, som utredningen angivit. Det har ansetts
böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning genom chefen för
marinen besluta örn ifrågavarande utbildning. Medel för ändamålet hava beräknats
icke bliva erforderliga under nästa budgetår.

I fråga örn utbyte av marinintendenturofficerare mot civil personal har 1944
års marinintendenturutredning framhållit i huvudsak följande.

Utredningen hyste i princip den uppfattningen, att marinintendenturofficerare
icke borde användas för rent kamerala arbetsuppgifter utan
att härför borde avses civila befattningshavare. Ett dylikt utbyte stöde
i god samklang med de organisationsprinciper, som numera vunnit insteg
inom försvarsväsendet, och skulle enligt utredningens uppfattning
skapa ökad kontinuitet i arbetet samt vidgade möjligheter till specialisering.
Den kamerala verksamheten, särskilt i vad densamma berörde
avlöningsväsendet och därmed besläktade frågor, utgjorde nämligen ett vidsträckt
arbetsområde. Det syntes även kunna förväntas bliva till gagn för den
egentliga intendenturtjänsten, därest marinintendenturofficerarna så långt
möjligt befriades från kameralt betonade uppgifter. Detta borde enligt utredningens
mening förverkligas i den formen, att kameral- och ekonomikontoren
ställdes under civil ledning och att till dessa organ koncentrerades i
princip all verksamhet av kameral natur vid marinens större lokala förvaltningar.
Det kvalificerade kamerala arbetet skulle därmed komma att åvila
dessa förvaltningsorgan och intendenturofficerarna väsentligen frigöras från
nämnda göromål. Utredningen bortsåge härvid icke från att den kamerala
tjänsten ombord samt vid kustartilleriets yttre förläggningar måste ombesörjas
av intendenturpersonal.

Enahanda synpunkter, som utredningen anlagt på frågan örn ett utbyte av
marinintendenturpersonal mot civil personal vid kameral- och ekonomikontoren,
kunna enligt utredningens mening i allt väsentligt anföras till stöd för
den uppfattningen, att befattningarna såsom varvskamrerare i fortsättningen
böra avses för civila tjänstemän.

Utredningen har i enlighet med dessa grunder framlagt principförslag
rörande organisationen av de kamerala organen vid marindistrikt, kustartilleriförsvar
och örlogsvarv. Beträffande förslagens närmare detaljer torde få
hänvisas till handlingarna. Sammanfattningsvis må dock här anföras följande.

28

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utredningen har föreslagit, att den kamerala förvaltningsverksaxnheten vid
örlogsstationerna och marindistrikten i övrigt skall sammanföras till ett för
vederbörande marindistrikt gemensamt förvaltningsorgan. En motsvarande
organisation har föreslagits för kustartilleriförsvaren och kustartilleriregementena.
För fastställande av de sålunda föreslagna förvaltningsorganens interna
organisation har förutsatts närmare undersökningar, och utredningen
har därför framlagt personalberäkningar allenast såvitt avser organens ledande
personal. Enligt utredningens förslag skulle vardera av kameralförvaltningarna
vid de två största marindistrikten, Ostkustens och Sydkustens, erhålla en chef
i lönegrad A 26, en revisor i A 21 och en amanuens i Eo 18 eller Eo 15. För
Västkustens marindistrikt ha föreslagits en chef i lönegrad A 22 och en amanuens
i Eo 18 eller Eo 15. Motsvarande personal vid vart och ett av de tre
största kustartilleriförsvaren, Stockholms, Blekinge och Göteborgs, skulle utgöras
av en chef i lönegrad A 22 och en amanuens i Eo 18 eller Eo 15. För
Gotlands kustartilleriförsvar har chefen föreslagits skola placeras i lönegrad
A 21.

Varvskamrerarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv ha föreslagits
placerade i lönegrad A 22. Utredningen, som räknat med bibehållande i huvudsak
av nuvarande organisation vid Göteborgs örlogsvarv, har föreslagit inrättande
av en befattning i lönegrad Eo 20 för detta varv.

Vidkommande befattningarna såsom varvssekreterare vid Stockholms och
Karlskrona örlogsvarv har utredningen ej ansett tillrådligt att föreslå vare sig
en indragning av varvssekreterarbefattningarna eller deras utbyte mot civila
tjänster. Emellertid hade utredningen icke kunnat förorda, att för ifrågavarande
befattningar beräknades beställningshavare på aktiv stat. Befattningarna
syntes i stället böra avses för pensionerade marinintendenturofficerare och
uppföras såsom arvodestjänster i löneklass Oa 10.

Med avseende å de vid kustartilleriförsvarens tygförvaltningar tjänstgörande
tygintendenterna har utredningen framhållit, att så länge vid kustartilleriet
icke funnes tillgång till i denna gren av förvaltningstjänsten särskilt utbildade
officerare eller ingenjörer, behov syntes föreligga av en i förvaltningshänseende
skolad befattningshavare, varför utredningen stannat vid att föreslå
ett bibehållande tills vidare av tygintendentsbefattningarna. Bock borde enligt
utredningens mening frågan örn befattningarnas bibehållande framdeles
tagas under förnyat övervägande. I fråga örn behovet av intendenturpersonal
vid marindistriktens sjukvårdsförvaltningar har utredningen ansett sig böra
föreslå ett bibehållande av sjukvårdsintendentsbefattningarna såsom deltidstjänster.

Departementschefen har funnit sig kunna i huvudsak biträda marinintendenturutredningens
förslag örn anställande av civil personal i befattningar
av huvudsakligen kameral natur. De av utredningen framlagda förslagen
rörande organisationen och ledningen av de kamerala organen inom
marindistrikt och kustartilleriförsvar hava synts departementschefen i huvudsak
lämpliga. Fortsatta organisationsundersökningar hava emellertid ansetts
vara erforderliga, innan ställning kan tagas till dessa frågor, och för nästa

Statsutskottets utlåtande nr 178.

29

budgetår har departementschefen därför icke upptagit några civila befattningar
för detta ändamål. I avvaktan på att ställning kan tagas till de kamerala för
valtningsorganens organisation torde, framhåller departementschefen, de
kamerala befattningarna liksom nu få i erforderlig utsträckning bestridas av
marinintendenturofficerare.

Med hänsyn till Stockholms och Karlskrona örlogsvarvs från och med
nästa budgetår planerade omorganisation har det däremot synts erforderligt
att bereda varvsledningarna tillfälle att anställa civil personal i befattningarna
såsom varvskamrerare. Enär frågan örn varvens organisation icke ännu i sin
helhet avgjorts av Kungl. Majit, har departementschefen ansett sig icke för
närvarande kunna taga slutlig ställning till spörsmålet om dessa befattningars
lönegradsplacering. Av samma skäl har det icke heller synts lämpligt att i
nuvarande läge pröva frågan örn varvssekreterarbefattningarnas bestridande
enligt den nya varvsorganisationen. Departementschefen har dock ansett sig
kunna räkna med att marinintendenturofficerare icke skola bliva erforderliga
för ändamålet. I stället har synts böra övervägas, huruvida icke
här avsedda arbétsuppgifter skulle kunna fullgöras av kvalificerade kvinnliga
befattningshavare. Chefen för varvets intendenturavdelning skulle därvid
vid behov biträda varvschefen i frågor, som kräva marinintendenturutbildning.
Det har ansetts böra ankomma på Kungl. Majit att örn så befinnes
erforderligt medgiva anställande av civila befattningshavare för angivna
ändamål i lämplig löneställning, varvid departementschefen utgått från att avlöningskostnaderna
liksom för övrig vid varven anställd civil personal skola
tills vidare bestridas från sakanslag. I avvaktan på ställningstagande till den
framtida organisationen av Göteborgs örlogsvarv har departementschefen ansett
sig icke kunna tillstyrka marinintendenturutredningens förslag om inrättande
av en ny civil befattning därstädes.

Med avseende å marinintendenturkårens omfattning har följande framhållits.

Marinintendenturutredningen har — liksom tidigare 1941 års försvarsutredning,
1941 års förvaltningsutredning och militära expeditionstjänstkommittén
— föreslagit, att marinöverintendenten, vilken enligt beslut av 1941
års riksdag uppförts i lönegrad Ob 1, skall uppflyttas i lönegrad Ob 2. Förslaget
har avstyrkts av statskontoret, medan däremot bland andra försvarets
civilförvaltning funnit detsamma motiverat. Lönenämnderna ha icke heller
velat motsätta sig den föreslagna löneregleringen men ha ifrågasatt, om icke
frågan borde avgöras i samband med den allmänna översyn av löneställningarna
för ett antal högre officerare vid de olika försvarsgrenarna, som föisvarets
civilförvaltning i annat sammanhang föreslagit.

Departementschefen har i denna fråga framhållit, att den ökning av marin
överintendentens arbetsuppgifter och ansvar, som föranletts av utökningen
av marinorganisationen enligt 1942 års försvarsbeslut och genomförandet av
1943 års förvaltningsreform, väl synes motivera en förhöjd löneställning. Även
den på senare år genomförda ökade centraliseringen till marinförvaltningen
av underhålls- och förrådsärenden m. m. bör i detta sammanhang beaktas. Då
denna lönefråga synes kunna bedömas utan att avgörandet av de av civilför -

30

Statsutskottets utlåtande nr 178.

valtningen åsyftade lönefrågorna beträffande vissa högre militära beställningar
föregripes, har departementschefen tillstyrkt, att marinöverintendenten
placeras i lönegrad Ob 2.

För de tre byråchefsbefattningarna å marinförvaltningens intendenturavdelning
har departementschefen beräknat två beställningar i lönegrad Oa 5 och
en beställning i Oa.5/4.

Marinintendenturutredningens förslag örn inrättande av en särskild expedition
för beredande av de på marinöverintendenten ankommande ärendena
av militär natur har synts departementschefen lämpligt. Det har ansetts få
ankomma på Kungl. Majit att besluta örn expeditionens benämning samt örn
dess inordnande på lämpligt sätt i marinledningens organisation. Såsom chef
för expeditionen har departementschefen beräknat en regementsofficer i lönegrad
Oa 5/4, varjämte marinöverintendentens adjutant föreslagits skola tjänstgöra
där. Befattningshavarna på expeditionen hava ansetts böra, i den man
så befinnes lämpligt och möjligt, utnyttjas även för förvaltningsuppgifter,
exempelvis särskilda utredningar.

Då en förstärkning av personalen å marinförvaltningens förrådskontrollkontor
torde vara ägnad att förbättra kontorets möjligheter att fullgöra sina
ur ekonomisk synpunkt viktiga uppgifter, har departementschefen för kontoret
beräknat en beställningshavare i lönegrad Oa 4.

För tjänstgöring i försvarsstaben har beräknats en beställningshavare i
lönegrad Oa 3, varvid departementschefen emellertid förutsatt, att en motsvarande
sjöofficersbeställning indrages. Antalet i marinstaben tjänstgörande
marinintendenturofficerare har ansetts kunna begränsas till en kapten.

För Norrlandskustens marindistrikt hava beräknats två beställningshavare,
den ena i alternativt lönegrad Oa 4/3 och den andra i Oa 2. Även för chefen
för intendenturavdelningen vid Stockholms örlogsvarv har beräknats en beställning
i alternativt lönegrad Oa 4/3. För chefen för intendenturförvaltningen
vid Sydkustens marindistrikt har beräknats en beställning i lönegrad
Oa 6.

Beträffande personalbehovet vid kustartilleriförsvaren har utredningen
för vartdera av Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, inklusive respektive
kustartilleriregementen, räknat med en stabsintendent — för det
förra kustartilleriförsvaret i lönegrad Oa 5 och för det senare i Oa 4 — en
biträdande stabsintendent och en tygintendent i Oa 3/2, en regementsintenden
i Oa 3 och en biträdande regementsintendent i Oa 2. För Stockholms
kustartilleriförsvar har därjämte upptagits ytterligare en beställning för den
dit centraliserade utbildningen av kustartilleriets ekonomipersonal. Å andra
sidan har antalet beställningar vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartilleriregemente ansetts kunna beräknas till allenast 4, i det att
biträdande stabsintendenten förutsatts kunna bestrida jämväl tygintendentsgöromålen.

Departementschefen har ansett sig icke böra räkna med att marinintendenturofficerare
skola utnyttjas för uppgifter inom kustartilleriförsvarens
tygförvaltningar. De två beställningar, som för detta ändamål beräknats för

Statsutskottets utlåtande nr 178.

31

Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, hava synts departementschefen
alltså kunna utgå. Då även i övrigt någon minskning av antalet för kustartilleriet
avsedda beställningar torde kunna ske, har departementschefen
räknat med att det av utredningen angivna antalet beställningar för kustartilleriet,
när förvaltningen vid detta vapen stabiliserats, totalt skall kunna
nedbringas med fem.

Den fördelning av marinintendenturkåren på olika befattningar, som här
angivits, bör, framhåller departementschefen, endast betraktas såsom en beräkningsgrund
till ledning för bedömande av frågan om kårens storlek och
sammansättning. Hinder bör därför ej föreligga att i anledning av verkställda
organisationsundersökningar eller av andra skäl placera kårens beställningshavare
på annat sätt.

Befattningen såsom chef för marinens centrala intendenturförråd har an
setts kunna upprätthållas av pensionerad officer i arvodesbefattning med
arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 11. Arbetsuppgifterna å sjörevisionen
inom försvarets civilförvaltning hava icke heller synts vara av den art,
att officer på aktiv stat kan anses erforderlig. Departementschefen har därför
föreslagit, att för ändamålet inrättas en arvodesbefattning i löneklass
Oa 10. Utredningens förslag örn inrättande av en dylik befattning för redogöraren
vid sjökrigsskolan har departementschefen funnit lämpligt.

Vid bifall till departementschefens i det föregående framlagda förslag
kommer marinintendenturkåren att omfatta följande beställningar, nämligen
1 marinöverintendent i lönegrad Ob 2, 1 kommendör i Oa 6, 5 kommendörkaptener
av 1. graden i Oa 5, 9 kommendörkaptener av 2. graden i Oa 4, 35
kaptener i Oa 3 och 24 löjtnanter i Oa 2, eller således tillhopa 75 beställningar.
I förhållande till den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
innebär förslaget — förutom uppflyttning av beställningen såsom
marinöverintendent från Ob 1 till Ob 2 — en minskning med 1 beställning
i Oa 5 och 1 beställning i Oa 4 samt en ökning med 1 beställning i Oa 2,
varjämte nu befintliga 2 beställningar i alternativt Oa3/2 skulle placeras i Oa3.

Enligt meddelad föreskrift får en beställning i envar av lönegraderna Oa 5
—Oa 2 tillsättas allenast medelst förordnande tills vidare, varjämte ytterligare
en beställning i Oa 5 för närvarande uppehälles med dylikt förordnande.
Med hänsyn till de pågående och planerade organisationsundersök
ningarna har berörda föreskrift synts böra kvarstå såvitt avser en beställning
i vardera av lönegraderna Oa 3 och Oa 2. Minskningen av antalet beställningar
i regementsofficersgraderna har med hänsyn till beräknad pensionsavgång
ansetts böra äga rum från och med den 1 oktober 1945, då även
övriga här föreslagna förändringar med avseende å marinintendenturkårens
sammansättning böra genomföras. Med hänsyn härtill har departementschefen
föreslagit, att kåren å personalförteckningen för nästa budgetår upptages
med den av departementschefen föreslagna sammansättningen men att
föreskrift meddelas örn att den nya personalförteckningen i denna del icke
skall äga tillämpning förrän den 1 oktober 1945.

De nya befattningarna för pensionerade marinintendenturofficerare hava
synts böra inrättas från och med nästa budgetår.

32

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

Marinintendenturkårens organisation och omfattning har ännu icke helt
anpassats efter den utökade marinorganisation, som uppbyggts med stöd av
1942 års försvarsbeslut. Organisationsfrågan har emellertid varit föremål för
ingående undersökningar senast av 1944 års marinintendenturutredning, vars
resultat ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att avgörandet av frågan
om marinintendenturkårens organisation icke bör ytterligare uppskjutas utan
anser, att detta sedan länge svävande spörsmål nu bör bringas till sin lösning.
Detta synes utskottet motiverat ej endast av rekryteringsskäl utan även
av det förhållandet att intendenturpersonalen på grund av organisationens
vidgade omfattning icke räcker till för att tillgodose det härigenom ökade
behovet. För att bringa kårens personalbestånd i bättre överensstämmelse
med organisationens omfattning hava övervägts möjligheterna att antingen utöka
kårens aktiva kader eller att söka nedbringa arbetsuppgifterna. I likhet
med departementschefen anser utskottet, att en mer väsentlig utökning av
kadern bör undvikas med hänsyn till den planerade utredningen rörande försvarsorganisationens
framtida utformning. I fråga örn det andra alternativet
— minskning av kårens arbetsuppgifter — har undersökning härutinnan verkställts
genom marinintendenturutredningen. Utredningen har därvid kommit
till det resultatet, att beträffande marinens kamerala arbetsuppgifter utbyte
lämpligen bör ske av marinintendenturofficerare mot civil personal. Med
hänsyn till att det här gäller befattningar av övervägande civil karaktär, synes
utskottet ett dylikt utbyte befogat. Såsom departementschefen framhållit
medför förslaget i fråga den fördelen, att genom den begränsning av marinintendenturkårens
arbetsuppgifter, som härigenom vinnes, kårens aktiva
kader kan bibehållas vid i huvudsak nuvarande omfattning. Förslaget synes
utskottet därför böra godtagas såsom grund för beräkningen av personalbehovet
inom marinintendenturkåren. Även de i anslutning härtill framlagda
principförslagen rörande organisationen av de kamerala förvaltningsorganen
synas utskottet i stort sett godtagbara. Såsom emellertid utredningen och
departementschefen framhållit erfordras fortsatta organisationsundersökningar,
innan slutlig ställning kan tagas till dessa frågor.

Med avseende å föreliggande förslag i fråga örn marinintendenturkårens
omfattning och fördelning på olika lönegrader vill utskottet framhålla, att
det med hänsyn till pågående omorganisation inom olika grenar av den marina
förvaltningsverksamheten givetvis är förenat med svårigheter att nu överblicka
det exakta behovet av intendenturpersonal vid marinen. Det vill dock
förefalla utskottet, som örn vad departementschefen härutinnan föreslagit
bör i stort sett följas vid bestämmandet av en mera definitiv organisation
för kåren. Yad särskilt beträffar marinöverintendentens löneställning vill utskottet
med anledning av vad i ärendet förekommit framhålla, att utskottet
delar departementschefens uppfattning, att denna fråga lämpligen redan nu
bör lösas och att jämväl utskottet tillstyrker att befattningen i fråga placeras
i lönegraden Ob 2.

I fråga örn marinintendenturkårens rekrytering och utbildning synes ut -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

skottet den verkställda utredningen i ärendet hava givit vid handen, att en
övergång för marinens del till arméns rekryteringssystem icke för närvarande
är att tillråda. Ej heller synas tillräckliga förutsättningar nu vara för handen
för inrättandet av en gemensam intendenturförvaltningsskola för hela försvaret.
Utskottet kan därför ansluta sig till departementschefens mening,
som delats av flertalet i ärendet hörda myndigheter, att marinintendenturkåren
även i fortsättningen bör rekryteras och utbildas enligt nu gällande
grunder. Förslaget att komplettera det hittills tillämpade utbildningssystemet
med viss efterutbildning finner utskottet befogat. Det torde som departementschefen
förutsatt få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning
besluta örn ifrågavarande utbildning.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de
delar, varom utskottet icke särskilt yttrat sig, icke givit anledning till erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må beträffande marinintendenturkårens organisation
och omfattning godkänna de riktlinjer, som angivits i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945.

5:o) Viss omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 167—169) bemyndiga Kungl. Majit att
meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll anfört angående omorganisation
av utbildningen vid sjökrigshögskolan.

Enligt gällande organisation omfattar sjökrigshögskolan dels en ettårig allmän
kurs, dels ett antal högre kurser, nämligen artillerikurs (tvåårig), torpedkurs,
minkurs, förbindelsekurs och nautisk kurs (ettåriga) samt stabskurs
(för kustartilleriofficerare tvåårig och för sjöofficerare ettårig). Allmän kurs
börjar på hösten varje år, stabskursen varje jämnt årtal och de tekniska
kurserna varje udda årtal.

I skrivelse den 23 januari 1945 har chefen för mannen framlagt förslag
till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen vid sjökrigsskolan
och därvid framhållit, bland annat, att behovet av fördjupad stabsutbildning
vid högskolan vore synnerligen framträdande. En fördjupad undervisning
för de stabsutbildade officerarna syntes böra inriktas dels på stabstjänsten
och dels på en ökad kännedom örn och en ökad förståelse för den
marina tjänstens tekniska problem, under det att den tekniska utbildningen
för officerarna borde inriktas på fördjupad kännedom örn stabstjänst, på
vapnens taktiska användande samt på administrativa och ekonomiska problem,
som berörde tjänsten. Dessa överväganden hade givit den nära till
hands liggande lösningen, att den tidigare skilda undervisningen för stabsutbildade
och tekniskt utbildade officerare sammanfördes på ett sätt, som
tillgodosåge båda de angivna kraven.

Den sålunda tänkta ändrade organisationen av sjökrigshögskolan vore i stort
sett anordnad efter följande allmänna plan:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

nes 45 3

34

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

1. Alla officerare vid marinen — om årskontingenterna bliva för stora för
att lämpligen kunna sammanföras inom en kurs i sjökrigshögskolan, måste
viss gallring av årskurserna göras före skolans början — kommenderas till
sjökrigshögskolans allmänna kurs, i vilken studierna bedrivas omkring 6 månader
under vintern. Utfallet av studierna under denna vinter lägges för varje
officer till grund för bedömande huruvida han bör kommenderas till högre
kurs eller ej. I fråga örn den allmänna kursen äro praktiskt taget inga ändringar
gjorda i nuvarande organisation.

2. De officerare, som kommenderas till högre kurs, genomgå under därpå
följande vinter en stabskurs örn ungefär 6 månader, omedelbart efterföljd av
praktiska tillämpningsövningar i stabstjänst, omfattande omkring 6 månader
under sommaren. I denna för de praktiska tillämpningsövningarna avsedda
tid äro inryckta bland annat växeltjänstgöringar inom andra försvarsgrenar
samt samövningar med (deltagande i övningar för) andra militära högskolor.
Under somrarna är tid även avsedd för tjänstledighet.

3. Omedelbart efter de praktiska tillämpningsövningarna i stabstjänst vidtager
teknisk kurs, som pågår under 6 vintermånader; dock att artillerikursen
pågår 12 månader, sålunda även under sommarmånaderna.

Kostnadsökningen vid fullt genomförd organisation enligt det framlagda
förslaget har marinchefen beräknat till sammanlagt omkring 20 000 kronor.
Av beloppet hänföra sig omkring 5 000 kronor till kostnaderna för lärare
och repetitörer (arvoden m. m.) samt omkring 15 000 kronor till ökade reseersättningar,
som framför allt äro föranledda av stabskursens tillämpningsövningar.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Det av chefen för marinen framlagda förslaget till viss omorganisation av
undervisningen vid sjökrigshögskolan synes mig innebära påtagliga förbättringar
därutinnan att samtliga elever vid högskolan bibringas fördjupade insikter
i strategi och taktik samt stabstjänst i allmänhet. Jag anser mig därför
böra förorda, att förslaget genomföres. Med hänsyn till pågående eller
planerade utredningar rörande högskoleundervisningen inom försvaret bliva
de avsedda åtgärderna närmast av provisorisk karaktär.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser
i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Det bör anmärkas att
förslagets genomförande — vid bifall till det i det föregående framlagda förslaget
till arvodesreglering inom försvarets undervisningsväsende — torde
komma att medföra något lägre kostnader än de av chefen för marinen beräknade.
I det följande återkommer jag till de ändringar i marinens avlönmgsanslag,
som för nästa budgetår böra vidtagas.

Det framlagda förslaget till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen
vid sjökrigshögskolan innebär i huvudsak, att den tidigare skilda
undervisningen för stabsutbildade och tekniskt utbildade officerare sammanföres
i syfte att tillgodose behovet för samtliga elever vid högskolan av ökad
kännedom örn och fördjupade insikter i stabstjänst och i den marina tjänstens
tekniska problem. Då omorganisationen i fråga salunda skulle vara
till påtaglig fördel för högskoleutbildningen tillstyrker utskottet, att den -

Statsutskottets utlåtande nr 17S.

35

samma genomföres. Det torde, såsom departementschefen förutsatt, få ankomma
på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
2 mars 1945 anfört angående omorganisation av utbildningen vid
s j ökrigshögskolan.

6:o) Lönereglering för viss personal tillhörande den militära väderlekstjänsten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 170—180) att godkänna
av departementschefen förordade grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Yid anmälan av propositionen 1944: 185 fann departementschefen sig icke
kunna tillstyrka, att ordinarie befattningar då inrättades för den militära
väderlekspersonalen, eftersom förslag angående ändrad organisation av statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt icke framlades för 1944 års riksdag
och frågan örn ändring av den civila meteorologpersonalens löneställning därmed
icke kunde komma under omprövning vid denna riksdag. Sedan nu vid
anmälan av årets statsverksproposition förslag framlagts till reglering i viss
utsträckning av de civila meteorologernas löneställning, har motsvarande
fråga för de militära befattningshavarnas del synts departementschefen nu
böra upptagas till prövning. Visserligen torde det, framhåller departementschefen,
knappast bliva möjligt att inom den närmaste framtiden besätta de
högre meteorologbefattningarna inom försvaret med kompetent personal. Av
rekryteringsskäl synes det dock erforderligt och önskvärt, att dessa svävande
lönefrågor nu bringas till en lösning i den män så kan ske.

I skrivelse den 24 januari 1945 har chefen för flygvapnet hemställt, bland
annat, att vissa bestämmelser måtte beträffande militärmeteorologpersonalen
meddelas angående lönegradsplacering m. m.

I nämnda skrivelse har chefen för flygvapnet föreslagit, att stabsmeteorologen
hänföres till lönegraden C 5 och befattning som förste militärmeteorolog
till lönegraden Ca 26. Mot detta förslag har departementschefen icke haft
annat att erinra än att stabsmeteorologen bör hänföras till lönegraden Ca 30.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befattningen såsom militärmeteorolog
skall hänföras till lönegraden Ca 23. Motsvarande civila befattningshavare
skulle vid bifall till det i årets statsverksproposition framlagda
förslaget hänföras till lönegraden A 22. Tjänstgöringen vid den militära väderlekscentralen
torde visserligen ställa större krav på personalen än motsvarande
tjänstgöring vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Det har
emellertid synts departementschefen icke lämpligt att kompensera denna
olikhet i tjänstgöringsförhållandena genom en högre löneställning. Departe -

36

Statsutskottets utlåtande nr 178.

mentschefen har därför ansett sig icke kunna biträda förslaget, utan föreslagit,
att militärmeteorolog placeras i lönegraden Ca 22.

Militärmeteorologer av 1., 2. och 3. graderna äro nu placerade i respektive
lönegraderna MEo 18, MEo 15 och MEo 12. Motsvarande lönefråga för
den civila meteorologpersonalen har ännu icke föranlett definitivt förslag till
riksdagen; dock har det befunnits motiverat att beräkna medel för vissa jämförbara
civila befattningar i högst lönegraden Eo 20 mot nu högst lönegraden
Eo 18. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ifrågavarande militära
meteorologbefattningar skola hänföras till lönegraden Ca 20 respektive lönegraderna
MEo 15 och MEo 13. Detta förslag har framkallat vissa erinringar
i de av myndigheterna avgivna yttrandena, i vilka hänvisats till frågans samband
med motsvarande för civil meteorologpersonal föreliggande lönespörsmål.
För egen del har departementschefen funnit det icke lämpligt att, innan
de i sistnämnda hänseende i utsikt ställda övervägandena lett till resultat,
inrätta ordinarie tjänster för ifrågavarande militära meteorologpersonal. Då
kompetensfordringar finnas fastställda för personalen och dennas arbetsuppgifter
numera äro tämligen väl reglerade, syntes departementschefen å andra
sidan hinder icke böra möta att överväga de förbättringar i löneställningen,
som av rekryteringsskäl äro erforderliga och som kunna genomföras utan
föregripande av nyssnämnda överväganden. Från dessa utgångspunkter har
departementschefen funnit sig böra förorda, att militärmeteorolog av 1. graden
uppflyttas från lönegrad MEo 18 till lönegrad MEo 20. I överensstämmelse
med det av chefen för flygvapnet framställda förslaget har militärmeteorolog
av 2. graden synts departementschefen även i fortsättningen böra
hänföras till lönegrad MEo 15. Yad militärmeteorolog av 3. graden beträffar,
har chefen för flygvapnet ifrågasatt löneställningen MEo 13, statskontoret
MEx 15 och lönenämnderna MEo 14. Departementschefen har funnit sig böra
biträda det av chefen för flygvapnet framställda förslaget. I detta sammanhang
har anmärkts, att de militära meteorologaspiranterna under sin utbildning
vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt äro inkallade i militärtjänst
och sålunda åtnjuta värnpliktigs förmåner.

Med hänsyn till de särskilt påfrestande arbetsförhållandena för den militära
meteorologpersonalen har departementschefen funnit sig icke böra framställa
erinran mot att denna personal kommer i åtnjutande av ersättning för
nattjänstgöring. Denna ersättning bör emellertid enligt departementschefen
begränsas till personal, som icke äger komma i åtnjutande av övertidsersättning,
och vidare bör ersättning icke utgå för nattjänstgöring i fall, då vederbörande
kan beredas kompensation genom erhållande av ledighet, som
svarar mot övertidsarbetet. Det har synts departementschefen böra få ankomma
på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i ämnet, därvid jämväl
torde böra meddelas föreskrift örn det maximibelopp, vartill ersättningen årligen
må utgå.

Förslaget innebär slutligen, att den militärmeteorolog, som för närvarande
upprätthåller tjänsten som chef för flygstabens väderleksavdelning, bör tillerkännas
ett särskilt tilläggsarvode å 1 800 kronor per år, ungefärligen mot -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

37

svarande vikariatsersättning å förordnande i befattning såsom stabsmeteorolog.

Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit framlagt
förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation m. m.
Löneställningen för meteorologpersonalen har emellertid, i avvaktan på resultatet
av pågående utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud taget,
icke slutligt bestämts. Sedan innevarande års riksdag godkänt förslag till
reglering i viss utsträckning av de civila meteorologernas löneställning har
det befunnits lämpligt, att motsvarande fråga för de militära befattningshavarnas
del nu upptages till prövning.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle de högre befattningshavarna erhålla
ordinarie anställning. Den för dessa befattningshavare föreslagna löneställningen
överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande civila befattningshavare,
varför utskottet biträder förslaget i denna del.

Den lägre civila meteorologpersonalens lönespörsmål har ännu icke föranlett
definitivt förslag till riksdagen. Utskottet anser därför i likhet med
departementschefen, att med inrättandet av ordinarie tjänster för motsvarande
militära meteorologer bör tills vidare anstå. De förbättringar i löneställningen
för dessa befattningshavare, som departementschefen nu förordat,
synas utskottet vara motiverade och tillstyrker vad i sådant hänseende föreslagits.

Yad beträffar frågan örn särskild ersättning till den militära meteorologpersonalen
för nattjänstgöring synes utskottet skäl tala för att dylik ersättning
må utgå enligt av lönenämnderna föreslagna och av departementschefen
förordade grunder.

Yad departementschefen i övrigt förordat finner utskottet sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1945 förordade
grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Anslagsfrågor.

Försvarsdepartementet.

7:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 7, s. 181—187) att

Utskottet.

38

Statsutskottets utlåtande nr 178.

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarsdeparteentet nied försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 460 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar J. Friggeråker och G. Hallagård (I: 343) och den andra inom
andra kammaren av herr C. Björling m. fl. (IT: 533) hemställts, att riksdagen
måtte, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag, i personalförteckningen för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition uppföra befattningen
såsom chef för nämnda expedition i lönegraden Ob 2.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 343.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 465 000
kronor.

I försvarsdepartementet ingå nu bland annat tre kommandoexpeditioner,
en för varje försvarsgren. I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att dessa
tre expeditioner skulle sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam
kommandoexpedition med en generalsperson eller flaggman såsom chef.
Genom en sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt
hänseende kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansågos kunna
åstadkommas. Chefen för den gemensamma kommandoexpeditionen, vilken
enligt försvarsbeslutet borde kunna tillhöra vilken försvarsgren som helst,
borde upptagas i lönegraden Ob 2 eller Ob 3 på försvarsdepartementets stat,
därvid dock bör bemärkas, att sistnämnda lönegrad med nuvarande terminologi
betecknas såsom Ob 4. Till sitt omedelbara förfogande borde han ha en
adjutant, vilken regelmässigt syntes böra vara en kapten ur generalstabskåren.
Centralt under chefen borde vidare stå en detalj för registrering och expedition,
en detalj för tjänstemeddelanden samt en bokdetalj. I övrigt borde
kommandoexpeditionen under chefen vara organiserad på en armé-, en marinoch
en flygsektion. Armésektionens chef borde vara en regementsofficer ur
generalstabskåren, major eller överstelöjtnant. Till sektionschefens omedelbara
förfogande syntes böra stå en generalstabsaspirant. Sektionen borde uppdelas
på en vapenövnings- och personaldetalj, en mobiliseringsdetalj, en värnpliktsdetalj
och en rulldetalj. Marinsektionens chef borde vara en regementsofficer
ur flottan, kommendörkapten av 1. eller 2. graden. Till sektionschefens
omedelbara förfogande borde stå en för stabsutbildning kommenderad
officer ur marinen. Sektionen borde indelas på två detaljer, flottans detalj
och kustartilleriets detalj. Flygsektionen borde förestås av en major eller
överstelöjtnant ur flygvapnet. Emellertid borde man enligt försvarsbeslutet
räkna med att arbetet såsom chef för flygsektionen icke komme att motsvara
mer än en halvtidstjänst. Åt sektionschefen syntes därför böra uppdragas

Statsutskottets utlåtande nr 178.

39

även vissa andra uppgifter än som direkt sammanhängde med tjänsten å kommandoexpeditionen.
Sålunda borde han lämpligen handhava den kontakt med
den frivilliga flygutbildningen, flygklubbarna m. m., som ansåges böra finnas
organiserad inom flygvapnets ledning. I sistnämnda hänseende syntes han
emellertid böra lyda under chefen för flygvapnet. Å flygsektionen borde såsom
detalj chef tjänstgöra en kompaniofficer ur flygvapnet samt en pensionerad
underofficer. Vidare skulle två nya kvinnliga kontorsbiträden tillkomma, men
därigenom beräknades den militära skrivpersonalen kunna minskas eller avvaras,
vilket ansågs kunna vara till fördel. Den föreslagna personalen hänförde
sig till fredsförhållanden. Som adjutanter åt chefen för försvarsdepartementet
borde tjänstgöra på kommandoexpeditionen placerade kompaniofficerare
ur de tre försvarsgrenarna. Beträffande tidpunkten för den nya organisationens
genomförande förutsattes i försvarsbeslutet, att ställning härtill
senare skulle tagas.

Enligt departementschefens mening är tidpunkten nu inne för genomförandet
av den förutsatta omorganisationen. I allt väsentligt bör denna enligt
departementschefen ske enligt de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna.
Vissa mindre jämkningar däri synas departementschefen dock få
förutsättas, varjämte en del spörsmål, som då lämnades öppna, bland annat
frågor örn löneställningen för befattningshavare vid den gemensamma kommandoexpeditionen,
nu böra upptagas till prövning. Härutinnan har departementschefen
anfört i huvudsak följande.

Den hos chefen för kommandoexpeditionen placerade adjutanten borde tilllika
tjänstgöra såsom adjutant hos chefen för försvarsdepartementet. Till
chefens för kommandoexpeditionen förfogande borde ställas även en generalstabsaspirant.
Chefen för detaljen för registrering och expedition syntes böra
vara en pensionerad officer i arvodesbefattning. Närmast hänförlig till
denna detalj vore även expeditionsvakts- och kontorspersonalen. Av denna
personal borde en nu å övergångsstat uppförd befattning såsom förste
expeditionsvakt i lönegrad A 7 i varje fall under nästkommande budgetår
kvarstå å personalförteckningen. Innehavaren av denna befattning inträdde
i pensionsåldern den 1 oktober 1945 men hade hemställt örn anstånd med avsked
under ett år från nämnda dag. Därest denna ansökning, till vilken
ståndpunkt ännu ej tagits, icke skulle bifallas, syntes ifrågavarande befattningshavare
likväl böra för underlättande av övergången till den nya organisationen
biträda å kommandoexpeditionen mot åtnjutande av lämpligt avvägt
dagarvode. Departementschefen ansåge sig emellertid icke med säkerhet
kunna för framtiden beräkna ett behov av mer än en expeditionsvakt för den
gemensamma kommandoexpeditionens vidkommande. Vid sådant förhållande
bolde en av de två nu å personalförteckningen upptagna, för kommandoexpeditionerna
avsedda befattningarna såsom expeditionsvakt i lönegrad A 5 — för
närvarande vakant — kunna indragas och den återstående befattningen enligt
eljest gängse grunder uppflyttas i lönegraden A 6. Departementschefen har
framhållit, att innehavaren av sistnämnda befattning för närvarande i huvudsak
sysselsattes med göromål, som eljest i regel borde ankomma på kontorist.

40

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Med ett ståndpunktstagande till frågan om en i anledning härav ändrad löneställning
för denna befattning syntes emellertid böra anstå, tills erfarenheter
vunnits rörande arbetet på den gemensamma kommandoexpeditionen. Vidare
borde för kommandoexpeditionens behov avses ett kanslibiträde i lönegrad
A 7 och ett kontorsbiträde i A 4. Till frågan örn erforderlig icke-ordinarie biträdespersonal
återkomma departementschefen vid beräkningen av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Departementschefen
räknade med att den militära skrivpersonalen vid bifall till detta och i det
följande framlagda förslag skall kunna avvaras.

Detaljen för tjänstemeddelanden borde förestås av en pensionerad officer i
arvodesbefattning. Å detaljen borde vidare tjänstgöra en pensionerad underofficer
med arvode enligt löneklass UO 8.

Departementschefen har framhållit, att åt chefen för detaljen för registrering
och expedition torde komma att anförtros vissa utredningsarbeten i för
kommandoexpeditionen gemensamma frågor samt att på chefen för tjänstemeddelandedetaljen
komme att vila ansvaret för utgivande av tjänstemeddelanden
för flera försvarsgrenar. Med hänsyn härtill borde arvodet för åtminstone
en av dessa befattningshavare motsvara nettolönen i löneklass
Oa 11, medan den andre av dem borde få åtnjuta arvode enligt löneklass Oa 10.

Beträffande personaluppsättningen å bokdetaljen har hänvisats till vad
inledningsvis anförts beträffande ordnandet av tryckningsverksamheten inom
försvaret. Därvid hade räknats med att såsom chef för detaljen skulle
finnas anställd en pensionerad officer med arvode motsvarande nettolön i
löneklass Oa 11. Därutöver skulle vid bokdetaljen vara anställda två officerare
med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 samt tills vidare
så länge publikationstrycket vore av mera betydande omfattning ytterligare
en officer. Även denne hade förutsatts skola anställas ■ mot arvode enligt
löneklass Oa 10. Övergångsvis hade räknats med att, örn den av de båda
nuvarande cheferna för lant- och sjöförsvarets kommandoexpeditioners bokdetaljer,
vilken vid förslagets genomförande icke längre erfordrades, önskade
kvarstanna i nyssnämnda befattning, han syntes böra erhålla arvode enligt
sin förutvarande löneklass. För expeditions- och kassagöromål samt för korrekturläsning
m. m. hade räknats med en pensionerad underofficer med arvode
enligt löneklass UO 8 samt högst tre biträden, varav ett i lönegrad Eo 7 och
de övriga i högst lönegrad Eo 4.

Yad angår armésektionen borde vapenövnings- och personaldetaljen i enlighet
med vad som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut förestås av en kapten ur generalstabskåren
med en generalstabsaspirant som biträde. Mobiliseringsdetaljen
borde förestås av en pensionerad officer med arvode motsvarande nettolönen i
löneklass Oa 10. För värnpliktsdetaljen borde såsom chef avses en pensionerad
officer, liksom för närvarande med arvode enligt löneklass Oa 11. I erforderlig
utsträckning borde här även tjänstgöra en officer från marinsektionen.
Bulldetaljen borde förestås av en pensionerad officer med arvode motsvarande
nettolönen enligt löneklass Oa 10, vilken till sitt förfogande borde ha en pensionerad
underofficer i löneklass UO 8.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

41

Detaljerna inom marinsektionen borde förestås vardera av en kompaniofficer,
kommenderad ur flottan respektive kustartilleriet. Till detaljchefernas gemensamma
förfogande borde vidare ställas en pensionerad underofficer med arvode
motsvarande nettolön i löneklass UO 8.

Yad flygsektionen beträffar syntes det möjligt att begränsa personalen vid
densamma utöver vad i försvarsbeslutet förutsatts. Departementschefen räknade
sålunda med att såsom sektionschef skulle tjänstgöra en major eller överstelöjtnant
ur flygvapnet, vilken till sitt förfogande borde ha en pensionerad
officer med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10. Sistnämnde befattningshavare
skulle sålunda ersätta såväl en kompaniofficer ur flygvapnet
som en pensionerad underofficer i arvodesbefattning. Hänsyn hade härvid tagits
även till det trängda personalläget vid flygvapnet. Det borde därjämte få lämnas
öppet, örn chefen för flygsektionen även vid en begränsning av den till hans
förfogande stående personalen på sätt nyss är sagt borde kunna medhinna även
vissa flygvapnet berörande arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhängde
med tjänsten å kommandoexpeditionen. Därest den nu såsom chef för flygvapnets
kommandoexpedition placerade regementsofficeren vid flygvapnet
efter omorganisationen skulle komma att i nuvarande lönegrad kvarstå såsom
chef för flygsektionen, borde han övergångsvis bibehållas vid honom nu tillkommande
tilläggsarvode å 1 500 kronor.

Omorganisationen av kommandoexpeditionerna komme — med bortseende
från övergångsanordningar — att medföra, att två befattningar i lönegrad
Ob 2 som chef för kommandoexpedition kunde indragas i utbyte mot
en sådan befattning i lönegrad Ob 2 eller Ob 4 samt att med bortseende från
övergångsanordningar två befattningar för pensionerade officerare med arvoden
motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 och två befattningar för pensionerade
underofficerare med arvoden enligt löneklass UO 8 icke längre erfordrades.
Härutöver möjliggjordes förut angivna minskning av expeditionsvaktspersonalen.
Departementschefen har erinrat, att han vid behandlingen av frågan örn
tryckningsverksamheten inom försvaret framhållit, att för bokdetaljens vidkommande
borde för nästa budgetår övergångsvis upptagas den nuvarande personalen,
men förutsatt, att det skulle ankomma på Kungl. Majit att närmare besluta
rörande befattningarnas avveckling. Det borde vidare ankomma på Kungl.
Majit att vid framdeles uppkommande ledigheter å kvarstående arvodesbefattningar
för pensionerade underofficerare taga under omprövning, huruvida
icke vissa av dessa befattningar borde vara förenade med arvoden motsvarande
nettolönen i löneklass UO 7.

Yad anginge den för försvarsdepartementet gällande personalförteckningen
förordade departementschefen i anslutning till vad han i det föregående
anfört, att nuvarande befattningar för cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets
kommandoexpeditioner, båda i lönegraden Ob 2, utginge och i stället
en befattning såsom chef för försvarets kommandoexpedition i alternativt
lönegrad Ob 2 eller Ob 4 uppfördes å densamma. Vidare borde i det föregående
föreslagna förändringar med avseende å kommandoexpeditionens vakt- och
kontorspersonal komma till uttryck i personalförteckningen. Slutligen för -

42

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ordade departementschefen att å personalförteckningen uppfördes ytterligare
en, för departementets kansliavdelning avsedd befattning såsom kanslibiträde
i lönegrad A 7. Denna befattning vore närmast avsedd för statssekreteraravdelningen.
På innehavaren av befattningen skulle ankomma bland annat att
handhava och arkivera ett stort antal handlingar, ombesörja korrekturläsning
m. m. Dessa arbetsuppgifter åvilade för närvarande vid sidan av sedvanliga
skrivgöromål ett kontorsbiträde.

Med hänsyn till vad sålunda anförts borde i avlöningsstaten anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptagas med 226 000 kronor
(nu 235 000 kronor). Posten till avlöning till departementschefen borde
uppföras med oförändrat belopp.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, syntes böra, med beaktande jämväl av vad i det föregående vid behandlingen
av s. k. stabsarvoden anförts, upptagas med ett belopp av 140 000
kronor (nu 143 500 kronor). För innevarande budgetår ägde Kungl. Maj:t befogenhet
att, om så befinnes lämpligt, i stället för att kommendera officerare
på aktiv stat ur truppförbanden vid försvarsdepartementet inrätta ytterligare
högst 2 befattningar för pensionerad personal med arvoden motsvarande
nettolönen i löneklassen Oa 10. Motsvarande syntes böra gälla jämväl under
nästa budgetår.

Yad härefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal finnas för närvarande vid kommandoexpeditionerna anställda sammanlagt
4 kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 och ett skrivbiträde i Ex 2. För den
gemensamma kommandoexpeditionen torde sammanlagt erfordras — utöver
förutnämnda kanslibiträde i lönegrad A 7 och kontorsbiträde i A 4 ävensom den
för bokdetaljen avsedda kvinnliga biträdespersonalen — ytterligare högst två
kontorsbiträden i Eo 4. Den nuvarande innehavaren av befattningen såsom
förste expeditionsvakt med placering å departementets kansliavdelning torde
redan den 1 maj 1945 komma att avgå med pension. Då under nuvarande förhållanden
förelåge behov av oförändrat antal expeditionsvakter, vilket behov
dock efter återgång till fredsförhållanden och inflyttning i det planerade
nya kanslihuset kunde komma att minskas, borde, där så befunnes lämpligt,
en sådan anordning få träffas, att nu ifrågavarande befattningshavare
jämväl efter avgången med pension tills vidare kunde tagas i anspråk för departementets
räkning mot åtnjutande av dagarvode i överensstämmelse med
vad under viss förutsättning avsetts beträffande den å övergångsstat uppförde
förste expeditionsvakten. Ifrågavarande tilläggsarvode borde bestridas från anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Vid bifall till de
i det föregående framställda förslagen borde denna anslagspost beräknas till
91 000 kronor. Härvid hade räknats med en ökning av posten med i runt tal
10 000 kronor för anställande av ytterligare med hänsyn till departementsarbetets
omfattning erforderlig amanuenspersonal. Ifrågavarande anslagsbelopp av
91 000 kronor motsvarade — frånsett berörda tilläggsarvoden till två förste
expeditionsvakter — i huvudsak det normalt i fredstid föreliggande behovet
av icke-ordinarie personal. Härtill syntes emellertid böra läggas ett

Statsutskottets utlåtande nr 178.

43

belopp av omkring 15 000 kronor för avlönande av sådan personal, som under
nuvarande beredskapsförhållanden på sätt i propositionen 1942: 266 (s. 14)
anförts vore erforderlig för lagstiftnings- och annat författningsarbete samt för
speciella utredningsuppdrag. Utgifterna för avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, inberäknat kostnader för löneklassuppflyttningar, vikariatsersättningar
m. m., borde sålunda kunna beräknas till 106 000 kronor (nu 99 100
kronor).

Anslagsposten till rörligt tillägg borde på grund av ändringarna i personalorganisationen
uppskattas till 67 000 kronor (nu 66 400 kronor). Den under
rubriken Särskilda uppbördsmedel upptagna posten Pensionsmedel, vilken
från tolfte huvudtiteln tillfördes de pensionsförmåner, som innehavare av för
pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar hade att avstå, borde upptagas
till oförändrat belopp, 103 000 kronor.

Anslaget borde således för nästa budgetår minskas med 5 000 kronor till
460 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att de i försvarsdepartementet ingående
tre kommandoexpeditionerna skulle vid tidpunkt, vartill ställning senare
skulle tagas, sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition,
organiserad på en armé-, en marin- och en flygsektion. Genom en
sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt hänseende
kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansåges kunna åstadkommas.

Ifrågavarande omorganisation har nu föreslagits skola genomföras från
och med ingången av nästa budgetår, därvid, bortsett från vissa mindre jämkningar,
de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna i allt väsentligt följts.
Frågan örn löneställningen för de olika befattningshavarna vid den gemensamma
kommandoexpeditionen lämnades öppen vid nämnda riksdag, varför
Kungl. Majit nu framlagt förslag i denna del.

Utskottet tillstyrker, att den nya organisationen nu genomföres och har
icke funnit skäl till avvikelser från föreliggande förslag. Yad särskilt beträffar
löneställningen för chefen för kommandoexpeditionen står vad Kungl. Majit
härvid föreslagit i överensstämmelse med vad som förutsattes vid 1942 års
riksdag. Vid sådant förhållande och då enligt utskottets mening några nya
omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda riksdagen att frångå sitt
ståndpunktstagande till denna fråga icke inträffat, tillstyrker utskottet Kungl.
Majis förslag jämväl i denna del. Motionerna 1:343 och 11:533 avstyrkas
alltså.

Under åberopande av det anförda och då den verkställda beräkningen
jämväl i övrigt av försvarsdepartementets avlöningsanslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majis förslag samt med avslag å
motionerna I: 343 och II: 533 godkänna följande personalförteck -

Vtskottet.

44

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ning för försvarsdepartementet med försvarets kommandoexpedition,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare ................................................... C10

1 expeditionschef ................................................... C 8

1 byråchef ............................................................ C 5

4 kansliråd ............................................................ A 30

3 förste kanslisekreterare ....................................... A 26

4 andre kanslisekreterare ....................................... A 21

1 registrator ......................................................... A15

1 kansliskrivare ...................................................... A 11

3 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

2 expeditionsvakter ................................................ A 5

3 kontorsbiträden ................................................... A 4

Kommandoexpeditionen.

1 chef för försvarets kommandoexpedition......Ob 4 eller Ob 2

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................... A 61

1 kontorsbiträde ................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste kanslisekreterare ....................................... Eo 26

1 andre kanslisekreterare ....................................... Eo 21

1 Befattningen bibehålies i lönegrad A 5 intill dess ledighet uppkommer
å den å övergångsstat uppförda befattningen såsom förste expeditionsvakt.

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen............ kronor 24000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

...................................... » 226 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ » 140 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 106 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 67 000

Summa kronor 563 000

Statsutskottets utlåtande nr 178. 45

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 103 000

Nettoutgift kronor 460 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 460000 kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

Försvarets civilförvaltning.

8:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 187—203) att

dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning utesluta en
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad
A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å
övergångsstat—som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat
—uppföra en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare 1 förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 2 revisorer, samtliga i lönegrad
Eo 21;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000
kronor.

Enligt 4 § 4 mom. instruktionen för civilförvaltningen (SFS 1943: 886)
skola formulär till blanketter, som äro avsedda för begagnande inom försvaret,
i den omfattning Kungl. Majit bestämmer, innan de fastställas av vederbörlig
myndighet, vara granskade och godkända av civilförvaltningen. Detta stadgande
skall jämlikt Kungl. Majits beslut den 31 december 1943 avse samtliga
försvarets blanketter, som icke äro av rent militär eller teknisk art.

Med avseende å denna blankett granskning har departementschefen framhållit,
att enligt hans mening bör civilförvaltningens befattning med blankettkontrollen
å ena sidan begränsas väsentligen till blankettekonomisk granskning
samt upplysande och reglerande verksamhet, medan å andra sidan åt
civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning även såvitt avser
blanketter av rent militär eller teknisk natur. Såsom i det föregående vid behandlingen
av frågan om tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. anförts
bör enligt departementschefen i uppdraget jämväl ingå prövning, i den

46

Statsutskottets utlåtande nr 178.

mån så lämpligen kan ske, av behovet av blanketter med utgångspunkt i de
föreliggande organisatoriska förhållandena.

Såsom i nyssberörda sammanhang vidare utvecklats har departementschefen
ansett, att beställning av tryck för försvarets räkning -—- i den mån
icke Kungl. Maj:t av särskilda skäl annorlunda förordnar — i fortsättningen
bör ske vad beträffar publikationstryck genom den för försvaret gemensamma
kommandoexpeditionen och vad beträffar blankettryck genom försvarets civilförvaltning.
Båda organen böra, såsom i nyssnämnda sammanhang framhållits,
vad anbudsprövningen och fördelning av tryck mellan olika företag angår,
samråda med statskontoret jämlikt gällande bestämmelser och praxis.

Nu angivna arbetsuppgifter böra, framhåller departementschefen, omhänderhavas
av en till kameralbyrån ansluten blankettdetalj. Personalbehovet
för denna detalj har av departementschefen beräknats till en revisor i lönegraden
Eo 21, 2 förste amanuenser i lönegraden Eo 18, 1 amanuens i lönegraden
Eo 15, en assistent i lönegraden Eo 11, 1 kanslibiträde i lönegraden
Eo 7 och 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4. Vidare har synts lämpligt att
under någon tid framåt till detaljen knyta en pensionerad officer med arvode
motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 under förutsättning att vederbörande
äger erfarenhet av blankettarbete. Att en så förhållandevis omfattande
personal erfordras för dessa speciella uppgifter sammanhänger därmed, framhåller
departementschefen, att verkställda utredningar utvisat möjligheten
att på detta hittills mycket eftersatta område vidtaga verksamma rationaliseringsåtgärder,
som böra kunna leda till en minskning av de anmärkningsvärt
höga kostnaderna för blankettryck inom försvaret men även till en förenkling
av den militära expeditionstjänsten. I den mån arbetsuppgifterna det medgiva
synes departementschefen personalen böra tagas i anspråk även för
annat arbete inom civilförvaltningen. Det synes departementschefen dock
icke troligt, att så kan ske förrän det nuvarande blankettbeståndet genomarbetats,
en uppgift som torde kräva avsevärd tid.

I förevarande sammanhang har jämväl erinrats, att vid behandlingen
av tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. förutsatts, att en förrådsförman
i lönegrad A 7 vid försvarets civilförvaltning skall överföras
till den extra ordinarie förrådsmästarbefattning, som vid bifall till förslaget
angående tryckningsverksamheten skall finnas vid det centrala bok- och blankettförrådet,
och att förrådsförmannens ordinarie befattning skall uppföras på
övergångsstat vid försvarets civilförvaltning. Departementschefen föreslår
härav betingad jämkning i personalförteckningen för civilförvaltningen.

Beträffande av civilförvaltningen väckt fråga örn införande av maskinell
bokföring vid försvarets civilförvaltning har departementschefen framhållit
betydelsen av att denna omfattande bokföring så långt det är möjligt
bedrives med anlitande av alla de tekniska hjälpmedel, som kunna stå till
buds. Frågan örn denna bokförings omläggning efter hålkortsmetod har
redan före krigsutbrottet varit under övervägande vid arméförvaltningens dåvarande
civila departement. Därvid ansågs emellertid den dåvarande
omfattningen av enbart arméns kassa- och räkenskapsväsende icke utgöra
ett i kvantitativt hänseende tillräckligt underlag för en dylik åtgärd, som er -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

47

fordrar bland annat en dyrbar maskinell utrustning. Genom förvaltningsreformens
genomförande lia emellertid förutsättningar skapats för ett mera
effektivt utnyttjande av en sådan maskinell anläggning. Såväl civilförvaltningen
som riksräkenskapsverket lia också understrukit nödvändigheten av
att genomföra en dylik mekanisering av bokföringen.

Statens organisationsnämnd har för sin del uttalat vissa farhågor för att
installerandet av en hålkortsanläggning under nuvarande förhållanden skulle
kunna innebära, att den ur kostnadskontrollsynpunkt otidsenliga bokföringen
inom försvaret skulle för lång tid fastlåsas. Organisationsnämnden har i detta
sammanhang uttalat, att en redovisning av försvarets kostnader såväl på kostnadsslag
som på kostnadsställen borde möjliggöras. I anslutning härtill ha
civilförvaltningen och riksräkenskapsverket framhållit, att särskild hänsyn
tagits till just dessa synpunkter samt att valet av hålkortsmaskiner vore avsett
att ske med beaktande av önskemålet att framdeles kunna åstadkomma en kostnadsfördelning,
som tillgodosåge både kravet på ordnad anslagsredovisning
och önskemålet att kunna fördela kostnaderna efter andra grunder än de rent
anslagsmässiga. I likhet med civilförvaltningen och riksräkenskapsverket har
departementschefen ansett, att den statliga bokföringen i första hand måste
anknytas till riksstaten och de för riksstatsanslagen fastställda staterna samt
att den ytterligare uppdelning på kostnadsslag, som kan anses nödvändig eller
värdefull ur förvaltningskontrollsynpunkt, måste ske inom den genom anslagsredovisningen
givna ramen. De utredningar, som erfordras för en fördelning av
kostnaderna på kostnadsslag och kostnadsställen, torde avsevärt underlättas
genom användning av hålkortsmetoden. Med hänsyn härtill och med beaktande
av att organisationsnämnden i sitt i ärendet avgivna senare yttrande icke haft
något att erinra mot att hålkortsmaskiner tills vidare förhyrdes för effektivisering
av civilförvaltningens nuvarande interna bokföring har departementschefen
funnit sig böra i princip tillstyrka förslaget härom. En direkt och påtaglig
vinst härmed skulle vara, framhåller departementschefen, att det omfattande
och svårbemästrade räkenskapsmaterialet skulle kunna bearbetas
samt därå grundade kassarapporter och belastningstabeller färdigställas betydligt
snabbare än med nuvarande system är möjligt. I likhet med organisationsnämnden
förutsätter departementschefen emellertid, att övergången till
det nya systemet liksom ock en eventuell framtida utvidgning av dess användning
föregås av mera ingående undersökningar, vid vilka organisationsnämnden
synes böra få tillfälle att framföra sina synpunkter.

Ett införande av maskinell bokföring beräknas medföra en viss besparing i
fråga örn de fredsmässiga personalkostnaderna för civilförvaltningen. Dessa besparingar
motvägas dock till stor del av kostnader för maskinhyra m. m., varigenom
nettobesparingen enligt civilförvaltningens beräkningar skulle komma
att stanna vid 10 000 kronor. Det vill dock förefalla, framhåller departementschefen,
som örn ytterligare besparingar framdeles icke kunna anses uteslutna.

Med hänsyn såväl till rådande importsvårigheter som till svårigheterna att
utan längre tids förberedelser övergå till det tilltänkta nya bokföringssystemet
torde mekaniserad bokföring icke kunna komma till användning förrän
tidigast från och med ingången av budgetåret 194G/47. Under sådana örn -

48

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

ständigheter föreligger i nuvarande stund icke anledning att äska medel för
systemets genomförande i full omfattning redan under nästa budgetår. Därest
riksdagen icke har något att däremot erinra torde det emellertid, framhåller
departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att redan under innevarande
budgetår vidtaga de förberedande åtgärder, som kunna vara erforderliga
för genomförande från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts.
Skulle det visa sig möjligt och lämpligt att redan under innevarande budgetår
försöksvis tillämpa det nya bokföringssystemet i vissa hänseenden eller
beträffande vissa delar av försvarets bokföring, föreslår departementschefen,
att Kungl. Majit får träffa avgörande härom. De eventuella ökade
personalkostnader, som vid själva övergången till det nya systemet kunna
uppkomma, torde icke vara av större omfattning än att de böra kunna bestridas
inom ramen för de medel, som stå till civilförvaltningens förfogande. Frågan
örn bestridande av kostnader för maskinhyra och liknande utgifter, som böra
belasta ämbetsverkets omkostnadsanslag, upptages till behandling under sistnämnda
anslag.

Yad slutligen angår övriga personalfrågor föreslår departementschefen,
att kameralbyråns kamrerarkontor förstärkes med en nyinrättad revisorsbefattning
i lönegrad Eo 21. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden,
som marketenteri- och liknande affärsrörelser inom försvaret representera,
samt behovet av effektiv kontroll över dem har departementschefen även
föreslagit inrättandet av en ytterligare revisorsbefattning, avsedd för lägeroch
manskapskassedetaljen. Det har vidare synts departementschefen befogat
att föreslå inrättandet av två tjänster såsom byråsekreterare i lönegrad Eo 21
för advokatfiskalskontoret. Departementschefen föreslår vidare inrättandet å
kanslibyrån av en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24.
Med hänsyn till att vid civilförvaltningen finnes ett i förhållande till personalen
i dess helhet osedvanligt stor antal extra tjänstemän har departementschefen
funnit det vara ett önskemål, att ett antal nya extra ordinarie
befattningar inrättas. Departementschefen har sålunda föreslagit, att
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med — förutom
vad som erfordras till bestridande av avlöningskostnaderna för nyssnämnda
tjänster i lönegrad Eo 24 och Eo 21 — 80 000 kronor. Häri har
inräknats den till omkring 29 000 kronor beräknade kostnaden för den förut
angivna, för blankettdetaljen avsedda nya extra ordinarie personalen.

För närvarande avses en officer å aktiv stat vid marinen för tjänstgöring
å sjörevisionen. Departementschefen har i det föregående vid behandlingen av
frågan örn marinintendenturkårens organisation och omfattning föreslagit utbyte
av denna officersbeställning mot en befattning för pensionerad officer
med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10.

Under förevarande punkt har departementschefen upptagit till behandling
två organisationsfrågor av större räckvidd, nämligen frågan örn ordnandet av
blankettgranskningen inom försvaret samt spörsmålet örn införande av
maskinell bokföring vid civilförvaltningen.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

49

Vad blankettgranskningen beträffar innebär förslaget att civilförvaltningens
befattning med blankettkontrollen å ena sidan begränsas väsentligen till
blankettekonomisk granskning samt upplysande och reglerande verksamhet
medan å andra sidan åt civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning
även såvitt avser blanketter av rent militär eller teknisk natur. Den
sålunda angivna gränsdragningen för civilförvaltningens befogenhetsområde
i berörda avseende synes utskottet lämplig. Utskottet vill erinra, att utskottet
ovan under punkt 2 föreslagit, att beställning av blankettryck för försvarets
räkning skall ske genom civilförvaltningen. Det för fullgörande av
nu ifrågavarande arbetsuppgifter av departementschefen beräknade personalbehovet
synes utskottet vara väl avvägt.

Vidkommande frågan örn införande av maskinell bokföring i civilförvaltningen
finner utskottet anordningen vara förenad med vissa fördelar och får
i princip tillstyrka förslaget härom. Utskottet finner hinder icke möta mot
att, såsom departementschefen föreslagit, Kungl. Maj:t bemyndigas att redan
under innevarande budgetår vidtaga förberedande åtgärder för genomförande
från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet. Därest det
skulle visa sig möjligt och lämpligt att redan nu försöksvis tillämpa detsamma
i vissa hänseenden eller beträffande vissa delar av försvarets bokföring, torde
Kungl. Majit få träffa avgörande härom.

Kungl. Majis förslag om inrättande å ämbetsverkets kanslibyrå av en befattning
såsom förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 synes utskottet välgrundat.
Den föreslagna förstärkningen i övrigt av extra ordinarie personal
har icke givit utskottet anledning till erinran annat än i vad avser inrättandet
av en revisorsbefattning i lönegrad Eo 21, avsedd för kameralbyråns kamrerarlcontor.
Utskottet har icke kunnat finna behovet av denna befattning tillräckligt
styrkt och anser förslaget i fråga böra underkastas förnyad granskning,
innan beslut i ärendet fattas av riksdagen.

Den av beredskapen föranledda ansvällningen av ämbetsverkets personal
har enligt vad utskottet inhämtat medfört en väsentlig rubbning av den normala
befordringsgången för den icke-ordinarie personalen. Då ämbetsverket
ägt antaga extra ordinarie befattningar allenast inom ramen för gällande fredsstaf
hava efter beredskapstidens inträde anställda extra tjänstemän icke
kunnat befordras till extra ordinarie förrän efter avsevärt längre tid än vad
fallet varit i fredstid. De försämrade avlönings- och befordringsförhållandena
hava medfört, att personalen i stigande omfattning lämnat ämbetsverket Enligt
vad som framhållits beräknas verkets arbetsuppgifter icke undergå någon
väsentlig minskning förrän avsevärd tid — minst ett år— förflutit efter det
att beredskapen upphört. Intill dess torde sålunda kvarstå ett oavvisligt behov
av extra arbetskraft.

Efter Kungl. Majis medgivande den 14 januari 1944 utgå för närvarande
inom civilförvaltningen vissa arvoden motsvarande lön enligt 21 respektive
24 löneklasserna. Av de tjänstemän, som åtnjuta dessa arvoden, innehava 11
såsom förste amanuenser befattningar i lönegrad Eo 18. Då ifrågavarande
arvoden efter återgång till fredsförhållanden torde få bibehållas allenast under
viss övergångstid, måste alltså vissa extra ordinarie amanuenser framdeles

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. hös 15 4

50

Statsutskottets utlåtande nr 178.

återgå till sina amanuensbefattningar. För möjliggörande bärav ha de för bestridande
av amanuenslönerna beräknade medlen under vederbörlig anslagspost
icke ansetts kunna disponeras för anställande av extra ordinarie amanuenser
i succession efter omförmälda arvodestagare.

Då åtgärder torde behöva vidtagas i syfte att motverka den stora avgången
bland amanuenspersonalen, anser utskottet en lämplig utväg vara att civilförvaltningen
bemyndigas att med anlitande av angivna avlöningsmedel bereda
motsvarande antal extra tjänstemän anställning såsom extra ordinarie. För
att vid en återgång till fredsstaf erforderliga lönemedel skola stå till förfogande
för den med förenämnda arvoden nu avlönade personalen föreslår utskottet,
att civilförvaltningen därjämte bemyndigas att efter återgång till fredsförhållanden
överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med belopp högst motsvarande kostnaderna för 11 befattningar i
lönegrad Eo 18, intill dess att genom avgång eller befordran från extra ordinarie
amanuensbefattningar anslagsposten åter kan nedbringas till ursprungligt
belopp.

Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit torde å personalförteckningen
för nästa budgetår böra uppföras ytterligare en revisor i lönegraden Eo 21 i
stället för av Kungl. Majit föreslagna två. Vidare bör i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
minskas med 7 000 kronor till 630 000 kronor och anslagsposten till rörligt
tillägg med 1 000 kronor till 167 000 kronor, varjämte anslagets slutsumma
bör bestämmas till 1 242 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

a) ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
utesluta en under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd
förrådsförman i lönegrad A 7 och i stället å personalförteckningen
under rubriken Tjänsteman å övergångsstat — som i
samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat — uppföra
en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare
1 förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare
och 1 revisor, samtliga i lönegrad Eo 21,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................... » 20 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 630 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 167 0Q0

Summa kronor 1 257 000

Statsutskottets utlåtande nr 178. 51

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 15 000

Nettoutgift kronor 1 242 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.

9:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 har
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 203 och 204) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000
kronor.

Med hänsyn till att den under ämbetsverkets avlöningsanslag föreslagna
omläggningen av bokföringen icke kan genomföras förrän tidigast från och
med budgetåret 1946/47 har departementschefen icke funnit anledning att med
hänsyn till denna omläggning föreslå en ökning av ämbetsverkets omkostnadsanslag
redan för nästkommande budgetår i vidare mån än att departementschefen
ansett sig böra beräkna ett belopp av 15 000 kronor för bestridande
av kostnader för tillämpning försöksvis av det nya sj^stemet redan
under nästa budgetår. Departementschefen förutsätter dock, att detta belopp
icke tages i anspråk utan Kungl. Majits särskilda medgivande.

I övrigt ifrågasättes icke annan ändring i medelsanvisningen för civilförvaltningens
omkostnader än att posten till publikationstryck synes böra jämkas
uppåt med 3 000 kronor med hänsyn till kostnaden för utgivande i tryck
av vissa prejudicerande besvärs- och anmärkningsmål.

Under ämbetsverkets avlöningsanslag har utskottet uttalat, att utskottet
icke haft något att erinra mot att det nya bokföringssystemet får försöksvis
tillämpas redan under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker det med anledning
härav äskade beloppet av 15 000 kronor. Då anslagsberäkningen även
i övrigt synes böra godtagas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315 000
kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

10:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att,

Utskottet.

52

Statsutskottets utlåtande nr 178.

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 210 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 204—209) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 210 000
kronor.

Under beredskapstiden har det varit möjligt att för fullgörandet av närmast
på en hälsovårdsinspektör ankommande arbetsuppgifter anlita inkallade
värnpliktiga med särskilda kvalifikationer för sådan syssla. I fredstid
föreligger enligt departementschefen icke denna möjlighet. Med hänsyn
härtill och då ett permanent behov av en i ämbetsverket placerad hälsovårdsinspektör
föreligger, har departementschefen förordat, att en dylik befattning
inrättas. I avbidan på ytterligare erfarenheter föreslås befattningen
skola upptagas såsom extra ordinarie i 17:e lönegraden.

Vid framläggandet av propositionen 1944: 185 förklarade departementschefen
sig anse det under nuvarande beredskapsförhållanden vara uppenbart
och i fredstid icke vara osannolikt, att behov av en rutinerad sjuksköterska
förelåge inom sjukvårdsförvaltningen. Departementschefen förutsatte dock,
att — i den mån en tjänstepliktig sjuksköterska icke stöde till förfogande —
detta behov finge tillgodoses genom inrättande av en arvodsbefattning med
anlitande av medel å förskottsstat. De ytterligare erfarenheter, som numera
vunnits, och svårigheterna att på andra vägar försäkra sig örn en väl kvalificerad
arbetskraft, som för längre tid kontinuerligt kan stå till förfogande,
ha, framhåller departementschefen, utvisat nödvändigheten av att inom
sjukvårdsförvaltningen inrätta en mera fast befattning såsom sjuksköterskeinspektris.
På denna befattningshavare bör ankomma tillsynen över anställnings-
och arbetsförhållanden icke blott för sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden
utan även för tandsköterskor, vilka vid bifall till det förslag örn
tandvårdens organisation, som Kungl. Majit i annat sammanhang framlagt,
avses skola vinna fastare anställning inom försvaret. Även i frågor angående
planläggning och utrustning av sjukhus samt andra på ämbetsverket ankommande
ärenden böra, fortsätter departementschefen, där så visar sig lämpligt,
inspektrisens erfarenheter utnyttjas. Tills vidare föreslås ifrågavarande befattning
skola uppföras såsom extra ordinarie med placering i 15:e lönegraden.

För ersättningar till sakkunniga föreslås en ökad medelsanvisning med 2 000
kronor. Behovet härav sammanhänger i viss mån med rådande beredskapsför -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

53

hållanden. Å andra sidan har framhållits, att det belopp om 3 600 kronor, som
för innevarande budgetår finnes avsatt såsom arvode för med tandvården sammanhängande
göromål, icke längre blir erforderligt, därest i särskild proposition
framlagt förslag örn tandvårdens organisation bifalles.

Såsom ett led i den i annat sammanhang föreslagna organisationen
för skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. har sjukvårdsförvaltningen
föreslagit anställande av en läkare såsom chef för ett
centralt skärmbildsarkiv och tillika chef för en särskild sektion för
röntgenfrågor inom ämbetsverkets hälso- och sjukvårdsbyrå samt av en
biträdande läkare. Arvode skulle utgå till den förre med 6 000 kronor
och till den senare med 4 000 kronor örn året i ett för allt. Härutöver skulle
erfordras 4 000 kronor örn året för tillfälligt anställande av läkare. I avbidan
på närmare erfarenheter rörande skärmbildsundersökningarnas bedrivande
har departementschefen ansett sig böra för tillgodoseende av nu
berörda ändamål under nästa budgetår beräkna sammanlagt 10 000 kronor.
Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma örn beloppets
fördelning.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har synts
för innevarande budgetår vara väl knappt beräknad, varför departementschefen
föreslagit, att posten höjes med — förutom vad som erfordras till
bestridande av avlöningskostnaderna för de föreslagna nya befattningarna
såsom hälsovårdsinspektör och sjuksköterskeinspektris — ytterligare 15 000
kronor.

Då den i ämnet verkställda utredningen synes hava ådagalagt, att permanent
behov föreligger av en i sjukvårdsförvaltningen placerad hälsovårdsinspektör,
tillstyrker utskottet att en befattning härför inrättas och att densamma
hänföres till lönegraden Eo 17.

Mot förslaget om inrättandet av en befattning såsom sjuksköterskeinspektris
i lönegraden Eo 15 synes utskottet ej heller någon erinran vara att framställa,
varför utskottet tillstyrker detsamma.

Under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag örn
inrättande av en fastare organisation för skärmbildsundersökningar av
värnpliktiga m. fl. tillstyrker utskottet det under förevarande punkt för
dessa undersökningars bedrivande begärda beloppet av 10 000 kronor.

“Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit har ej heller givit utskottet anledning
till erinran. -

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Utskottet.

54

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 107 300

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 77 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 34 700

Summa kronor 275 000
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 25 000

Nettoutgift kronor 250 000

b) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Krigsmaterielverket.

ll:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 11, s. 210—225) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 775 000
kronor.

Statsmakterna hava redan från början räknat med att jämkningar i
krigsmaterielverkets organisation skulle visa sig erforderliga allteftersom
praktiska erfarenheter vunnes och verksamheten stabiliserades. En planenlig
utvidgning av krigsmaterielverkets arbetsuppgifter har också successivt
ägt rum, senast genom Kungl. Majits beslut den 2 februari 1945, varigenom
anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materielgrupper överflyttats
huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.
Det ligger i sakens natur, framhåller departementschefen, att en utökning
av personalorganisationen måste gå hand i hand med en sådan överflyttning
av arbetsuppgifter. Härtill kommer, att under den tid, som förflutit
sedan krigsmaterielverkets inrättande, åtskilliga erfarenheter vunnits,
som kunna tjäna till ledning för bedömandet av krigsmaterielverkets fredsmässiga
personalbehov. Under nuvarande förhållanden ombesörjas verkets

Statsutskottets utlåtande nr 178.

55

arbetsuppgifter till övervägande del av personal, som anställts mot arvode i
lösa anställningsformer. Det ligger i sakens natur, att så även fortsättningsvis
under nu rådande förhållanden måste vara fallet, därest den elasticitet i
personalorganisationen, som riksdagen ansett önskvärd, skall kunna bibehållas.
Återhållsamheten kan dock, fortsätter departementschefen, icke få
sträcka sig så långt att ett antal befattningar, som med visshet kunna bedömas
erforderliga även under fredsförhållanden, icke nu uppföras såsom extra ordinarie.
Särskilt gäller detta vissa befattningar i nyckelpositioner inom verket.
Med beaktande härav har departementschefen föreslagit vissa utökningar av
ämbetsverkets personal.

Innan departementschefen ingått på detaljerna i fråga örn personalorganisationen,
har han emellertid till behandling upptagit frågan örn formerna för
militär personals tjänstgöring vid ämbetsverket. Departementschefen har
i anslutning härtill erinrat, att 1943 års riksdag påkallat uppmärksamhet
åt spörsmålet, i vad mån krigsmaterielverkets personalbehov kunde tillgodoses
genom överflyttning av militär och annan personal från de nuvarande
försvarsgrensförvaltningarna samt genom utnyttjande av inkallad reservpersonal.
För egen del har departementschefen ansett, att de viktigare befattningarna
inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall
lämpligaste personer som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära
eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Med denna utgångspunkt
har det synts departementschefen vara av stor betydelse, att möjlighet
öppnas för krigsmaterielverket att i fall, då så visar sig lämpligt, utan
alltför stora formella svårigheter försäkra sig örn den militära och civilmilitära
personal, som kan vara önskvärd. Departementschefen har ansett, att en tilllämjming
av systemet med förordnande av ifrågakommande militära eller
civilmilitära personal tills vidare å befattning vid krigsmaterielverket med lön
enligt löneplan Eo eller C bör försöksvis tillämpas. Departementschefen har
emellertid förutsatt, att härvid sådana åtgärder vidtagas, att vederbörande befattningshavare
icke kommer att lida löneminskning. Till förebyggande härav
bör enligt departementschefen i fall, då hans löneförmåner enligt löneplan
Oa eller Ca vid förordnandets tillträdande eller, i följd av därefter vunnen
befordran till högre militär eller civilmilitär beställning, sedermera överskjuta
förmånerna i Eo- eller C-tjänsten, ett motsvarande lönetillägg utgå. Skulle
vederbörande före förordnandets tillträdande lia åtnjutit sadant kompaniofficersarvode,
som utgår vid centrala förvaltningsmyndigheter och örlogsvarv,
eller kontrollarvode, bör enligt departementschefen övervägas, huruvida icke en
överflyttning av detta arvode till krigsmaterielverket bör ske enligt de riktlinjer,
som uppdragits i det föregående vid behandlingen av frågan örn en
arvodesreglering inom försvaret. I detta sammanhang har departementschefen
framhållit, att mottagande av ett förordnande vid krigsmaterielverket självfallet
icke må ställa vederbörande i sämre befordringstur än örn han fullgjort
tjänstgöring i annan central förvaltningsmyndighet inom försvaret.

Departementschefens förslag rörande utökning av verkets extra ordinarie
personal i högre lönegrad än 20 kan sammanfattas sålunda.

56

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Vtikottet.

Lönegrad

Industri-

byrån

Tekniska

byrån

Kontroll-

byrån

Förråds-

byrån

Admini-

strativa

byrån

Summa

Eo 30.......

i

1

Eo 27..........

2

_

i

3

Eo 26..........

1

2

i

1

5

Eo 24............

4

2

5

i

12

Eo 21..........

—

—

i

2

3

Summa

8

4

6

3

3

24

Departementschefen har förutsatt, att krigsmaterielverket skall äga på det
med hänsyn till omständigheterna lämpligaste sättet disponera de befattningar,
som stå till verkets förfogande. Departementschefen har även framhållit, att
de åtgärder, som vidtagits för nedbringande av personalen vid försvarsgrensförvaltningarna
i samband med överflyttningen av arbetsuppgifter till
krigsmaterielverket, helt naturligt icke kunna få omedelbar verkan. Vad i det
föregående föreslagits rörande militär eller civilmilitär personals tjänstgöring
i krigsmaterielverket bör, framhåller departementschefen, i sin mån vara ägnat
att underlätta en avveckling av vissa tjänster vid försvarsgrensförvaltningarna.

Vad angår den lägre personalen inom ämbetsverket har departementschefen
räknat med en medelsanvisning för anställande av ytterligare extra ordinarie
personal i de lägre lönegraderna till ett belopp av 175 000 kronor. Även örn
det i regel ankommer på vederbörande ämbetsverk självt att inom en viss
ekonomisk ram bestämma de lägre extra ordinarie befattningshavarnas antal
och löneställning, har det dock synts departementschefen lämpligt att då här
är fråga örn utbyggnad av ett nytt ämbetsverk, låta det få ankomma på Kungl.
Majit att på sätt hittills skett, fastställa personalförteckning avseende extra
ordinarie befattningar i 20:e eller lägre lönegrader vid verket. Genom en sådan
anordning vinnes även större möjlighet för Kungl. Majit att lämpa uppsättningen
av sådan personal efter den ökning av arbetskvantiteten, som belöper
på nytillkommande arbetsuppgifter. Liksom hittills torde, framhåller departementschefen,
Kungl. Majit få bemyndigande att, därest så skulle visa sig oundgängligen
erforderligt, i samband med en överflyttning av arbetsuppgifter
besluta örn överskridande av ifrågavarande anslagspost. I anslutning härtill
föreslås posten liksom under innevarande budgetår skola betecknas förslagsvis
men förses med anmärkning, att densamma icke må utan Kungl. Majits medgivande
överskridas.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, har beräknats ett belopp av 15 000 kronor för ersättningar åt
experter m. fl. för tillfälliga uppdrag hos verket.

Vid sin behandling av propositionen nr 180 angående organisationen av
försvarsväsendets centrala förvaltning betonade 1943 års riksdag vikten av att
den nya förvaltningen såvitt möjligt finge växa fram successivt och organiskt,
vilket särskilt gällde krigsmaterielverket. Såsom i ärendet framhållits har en
planenlig utvidgning av verkets arbetsuppgifter också så småningom ägt rum,
varigenom anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materiel -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

57

grupper överflyttats huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.
Detta har medfört ökat personalbehov. Med anledning härav
har Kungl. Majit nu framlagt förslag örn inrättandet av ett betydande antal
nya extra ordinarie befattningar.

Det föreliggande förslaget är givetvis i hög grad svårbedömbart, då
säkrare hållpunkter saknas rörande verkets arbetsomfång vid en återgång till
fredsförhållandena. Det vill närmast förefalla utskottet, som örn verkets ansvällning
icke komme att bliva sådan, att behovet av nya tjänster i den omfattning,
som här föreslagits, kan anses till fullo motiverat. Att utskottet det
oaktat icke vill motsätta sig Kungl. Majlis förslag beror därpå, att utskottet
utgår från att krigsmaterielverkets organisation kommer att bliva föremål för
närmare undersökning i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationens
framtida utformning. Därest det vid denna utredning skulle
visa sig att en omvärdering av verkets personalbehov vore påkallad, torde
möjligheter föreligga att återflytta en del av personalen till försvarsgrensförvaltningarna.

Med sitt tillstyrkande av förslaget avser utskottet ej endast antalet till nyinrättande
föreslagna befattningar utan även dessas inplacering å löneskalan.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att de viktigare befattningarna
inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall
lämpligaste personer, som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära
eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Yad departementschefen
med anledning härav föreslagit beträffande formerna för militär personals
tjänstgöring vid verket har icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ....................................... C 16

1 överdirektör ................................................... C 10

1 överingenjör ................................................... C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer ...................................................... Eo 30

2 förste byrådirektörer.......................................... Eo 30

1 byrådirektör ................................................... Eo 28

3 förste byråingenjörer ....................................... Eo 27

2 byråintendenter ................................................ Eo 27

7 byråingenjörer ................................................ Eo 26

2 förste byråsekreterare ....................................... Eo 26

1 kamrerare ...................................................... Eo 26

58

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

11 byråingenjörer ......................... Eo 24

1 byråingenjör eller förste byråassistent ............... Eo 24

1 förste byråassistent .......................................... Eo 24

2 byråsekreterare ................................................ Eo 21

1 byråassistent ................................................... Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
....................................... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 75 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis1............................ » 975 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_169 000

Summa kronor 1 280 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 50000

Nettoutgift kronor 1 230 000

1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Martts medgivande överskridas.

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

12:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 226 och 227) att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000
kronor.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

59

Arméns fortifikationsförvaltning.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 297 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 13, s. 227—231) att

dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppföra en maskinist i lönegraden
A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället för en
expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 297 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär att den nuvarande expeditionsvaktsbefattningen
i lönegrad A 5 med hänsyn till ökade arbetsuppgifter uppflyttas i lönegrad
A 6. Vidare föreslås att viss för förvaltningen av militärstabsbyggnaden
i Stockholm avsedd personal — 1 vice värd med arvode av 2 400 kronor, 1
maskinist i lönegrad A 12, 1 eldare av 1. klassen i A 7 och 1 eldare av 2.
klass i MEo 5 — överflyttas från försvarsstabens stat till fortifikationsförvaltningens
stat. I syfte att möjliggöra en behövlig förstärkning av amanuenspersonalen
och den kvinnliga kontorspersonalen föreslås, att medel under
anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal beräknas för''anställande av
— utöver den amanuens i lönegrad Eo 15, vars anställande förutsattes redan
av 1944 års riksdag — ytterligare en amanuens i samma lönegrad. Likaledes
hava medel beräknats för möjliggörande av befordran av två amanuenser till
förste amanuenser i lönegrad Eo 18. Slutligen föreslås två kvinnliga extra
tjänstemän skola vinna anställning i lönegrad Eo 2, varför medel beräknats
jämväl för sådant ändamål.

I enlighet med de riktlinjer, som angivits vid behandlingen av frågan örn
reglering av vissa militära arvoden, har i anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, ansetts böra inräknas ett belopp
av 2 880 kronor för arvoden utöver lön, medförande en ökad belastning
av anslagsposten med 480 kronor.

Behovet av en förstärkning av amanuenspersonalen och den kvinnliga kontorspersonalen
vid fortifikationsförvaltningen synes utskottet motiverat, varför
utskottet tillstyrker vad Kungl. Majit härutinnan föreslagit. Då de föreslagna

Utskottet.

60

Statsutskottets utlåtande nr 178.

förändringarna i personalförteckningen och beräkningen i övrigt av anslaget
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare
uppföra en maskinist i lönegraden A 12, 1 eldare av 1. klassen
i lönegraden A 7 samt — i stället för en expeditionsvakt i
lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
................... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 84500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 170000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ........... » 34 300

Summa kronor 349 800
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............ kronor 50 800

Nettoutgift kronor 299 000

c) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.

Arméförvaltningen.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 14, s. 231—237) att

dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra en verkstadsingenjör i
lönegraden C 5;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 370 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 178. 61

Åt arméförvaltningen har alltsedan år 1940 lämnats medgivande att å tygavdelningens
verkstadsbyrå anställa en verkstadsingenjör med arvode och
andra förmåner — dock ej pensionsrätt —• motsvarande vad som utgår till befattningshavare
i lönegrad C 5. Då det med hänsyn bland annat till svårigheterna
att med avlöning i form av arvode besätta ifrågavarande befattning
med tillräckligt kvalificerad person har Kungl. Majit föreslagit att denna
arvodestjänst utbytes mot en ordinarie befattning såsom verkstadsingenjör i
lönegrad C 5. Befattningen har ansetts böra tillsättas medelst förordnande
på viss tid. Därjämte föreslås en omprövning av befattningens lönegradsplacering
böra ske vid framdeles inträffande ledighet. Kungl. Majits förslag innebär
vidare en viss överflyttning av personal från sakanslag till förevarande
anslag och att på grund härav anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
ökas med belopp, som erfordras för avlönande av ytterligare 5 kanslibiträden

1 lönegrad Eo 7 och 11 kontorsbiträden i Eo 4. Medel hava ansetts böra beräknas
för anställande av ytterligare en pensionerad officer och en pensionerad
underofficer i arvodesbefattning (Oa 10 respektive U0 7). I enlighet med de
riktlinjer, som angivits vid behandlingen av frågan om reglering av vissa militära
arvoden, föreslås, att i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, inräknas ett belopp av 18 000 kronor för
arvoden utöver lön, medförande en minskad belastning av anslagsposten med

2 430 kronor.

Utskottet finner Kungl. Majits förslag under förevarande punkt befogade
och tillstyrker desamma, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra
en verkstadsingenjör i lönegraden C 5,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 142 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 130 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 82 000

Summa kronor 640 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 193 000

Nettoutgift kronor 447 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande nr 178.

TJtskottet.

Marinförvaltningen.

15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 15, s. 237—240) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 370 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av dels två nya arvodesbefattningar,
den ena med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 och
den andra med arvode enligt löneklass UO 7, dels _ ock ytterligare en befattning
såsom expeditionsvakt i lönegrad Eo 5. I enlighet med de riktlinjer,
som angivits vid behandlingen av frågan örn reglering av vissa militära arvoden,
föreslås, att i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, inräknas ett belopp av 8 640 kronor för arvoden utöver
lön, medförande en minskad belastning av anslagsposten med 1110
kronor.

Utskottet har icke någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 148 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 97 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 60 000

Summa kronor 473 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... kronor 91 000

Nettoutgift kronor 382 000

Statsutskottets utlåtande nr 178. 63

b) till Mar inför vältning en: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Flygförvaltningen.

16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 16, s. 241—246) att

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie
tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra
1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5
eiler Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad
A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,
båda i lönegrad Eo 24;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Ftygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 412 000
kronor.

Arbetsuppgifterna å utrustningsbyrån inom materielavdelningen hava på
grund av den snabba tekniska utvecklingen å de områden, som beröra byrån,
avsevärt ökat såväl kvantitativt som kvalitativt. Sålunda har vapensektionen
betydligt utvidgats på grund av tillkomsten av ett flertal nya vapen. Jämväl
elektriska sektionen har utökats genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter,
främst på ekoradioområdet. På grund härav har Kungl. Majit föreslagit, att
chefen för utrustningsbyrån (nu Oa 5 eller Ca 28) placeras i samma löneställning
som chefen för flygplansbyrån, eller sålunda i lönegrad Oa 6, Oa 5
eller Ca 30. Med avseende å befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen,
vilken nu är placerad i lönegraden A 22, föreslår Kungl. Majit, att
med hänsyn till verkställd utredning rörande denne tjänstemans arbetsuppgifter
befattningen i fråga uppflyttas i lönegrad A 24. Kungl. Majits förslag
innebär vidare, att de nu såsom extra tjänstemän i lönegrad MEx 24 anställda
drivmedels- och motorfordonsassistentema erhålla extra ordinarie anställning
och att dessa båda befattningar således uppföras på flygförvaltningens
personalförteckning. Ytterligare har föreslagits, att medel ställas till
flygförvaltningens förfogande för inrättande av en befattning för amanuens i
lönegraden Eo 15.

Beträffande kompaniofficersarvoden och ersättningar till beställningshavare
vid försökscentralen hänvisas till vad inledningsvis anförts beträffande
arvodesreglering för försvaret.

64

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet

Förslaget om ändrad löneställning för chefen för materielavdelningens utrustningsbyrå
finner utskottet böra godtagas. Utskottet vill ej heller framställa
någon erinran mot att befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen
uppflyttas till lönegraden A24. Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit
under flygförvaltningens avlöningsanslag har icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken
Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 20 uppföra 1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå
i lönegrad Oa 6, Oa 5 eller Ca 30 i stället för i lönegrad
Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad A 24 i stället
för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,
båda i lönegrad Eo 24,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
....................................... kronor 220 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 130 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
......................................... » 121000

Anm. Bärest befattningen såsom chef för materielavdelningens
normaliebyrå besättes med innehavare
i lönegrad Ca 28, skall av denna post innehållas ett
belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_66 000

Summa kronor 537 000

Sär skilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 87 000

Nettoutgift kronor 450000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 450000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

65

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar förbudgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 2 845000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 246—259) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr N. Holmström väckt motion (11:529), vari hemställts, att
riksdagen måtte, med ändring av Kungl. Majlis förslag, besluta att i personalförteckningen
för försvarsstaben uppföra 14 regementsofficerare, varav 5
militärassistenter, i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 och 1 major, militärassistent, i
lönegrad Oa 4.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 845 000
kronor.

Försvarsstabschefen har framlagt förslag att för rationalisering av expeditionst
jänsten överflytta vissa arbetsuppgifter från militär personal till kvinnliga
befattningshavare. Ett genomförande av nämnda förslag i huvudsakliga
delar skulle, framhåller departementschefen, kunna komma att föregripa de
resultat, till vilka 1944 års personalutredning och försvarets tjänsteförteckningssakkunniga
kunna leda. Utan att så behöver ske synes departementschefen
dock möjligt att redan nu tillstyrka en mera begränsad förstärkning av
ifrågavarande kontorspersonal. Därest personalökningen sker successivt, vinnes
även ökad möjlighet att rekrytera de nya befattningarna med kvalificerade
krafter inom eller utom staben. Departementschefen har sålunda ansett
sig kunna förorda, att från och med nästkommande budgetår inom försvarsstaben
inrättas ytterligare 4 kanslibiträdesbefattningar, av vilka 2 i lönegrad
A 7 och 2 i lönegrad MEo 7, samt att i samband därmed antalet kontorsbiBihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies -ir> 5

66 Statsutskottets utlåtande nr 178.

träden i MEo 4 minskas med 2 och antalet skrivbiträden i MEo 2 likaledes
minskas med 2.

Departementschefen har vidare ansett, att under förevarande anslag böra
beräknas medel, 25 000 kronor, för anställande under fredstid av extra kontorspersonal.
Departementschefen förutsätter, att belastningen å arméns avlöningsanslag
och å förskottsstaten för försvarsväsendet i motsvarande mån
minskas.

I förevarande sammanhang torde, framhåller departementschefen, en för
pensionerad officer avsedd befattning med arvode motsvarande nettolönen i
löneklass Oa 10, nu disponerad för kommendanten vid försvarsstaben, kunna
indragas från och med ingången av nästa budgetår. Under fredsförhållanden
hava de med sistnämnda syssla förenade göromålen ansetts kunna bestridas
i annan ordning. Innan beslut om fortsatt utökning av försvarsstabens kontorspersonal
fattas, har frågan örn möjligheterna till en ytterligare minskning
av den för expeditionsgöromål avsedda pensionerade personalen i arvodesbefattning
synts departementschefen böra övervägas.

Chefen för försvarsstaben har framlagt förslag till omorganisation av försvarsstabens
fotoanstalt. Departementschefen har funnit åtskilliga skäl tala
för en fastare reglering av personalorganisationen vid densamma. En klar avgränsning
av fotoanstaltens uppgifter i fråga örn kartframställning gentemot
motsvarande på rikets allmänna kartverk ankommande arbetsuppgifter kan
emellertid, framhåller departementschefen, icke anses vara för handen. Innan
slutlig ståndpunkt tages till förevarande organisationsfråga, hava antydda
spörsmål synts departementschefen böra närmare klarläggas. I ett särskilt
hänseende har departementschefen emellertid funnit sig redan nu kunna fatta
ståndpunkt till hithörande frågor. Det i det föregående framlagda förslaget
örn ordnande av tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. innebär nämligen
bland annat, att försvarsstabens nu till fotoanstalten förlagda tryckeri
skall sammanföras med vissa vid andra myndigheter förefintliga s. k. hjälptrycksanläggningar
till ett försvarets tryckeri, vilket med tillhörande bokbinderi
skall anknytas till arméns intendenturförråd i Stockholm. Då den
för närvarande å övergångsstat vid försvarsstaben uppförde föreståndaren för
fotografiska centrallaboratoriet först under budgetåret 1946/47 torde komma
att avgå från sin befattning, synes departementschefen icke heller av sådan
anledning nödvändigt att nu taga ståndpunkt till frågan om anstaltens fredsmässiga
organisation. Med hänsyn till vad sålunda framhållits har departementschefen
funnit sig icke kunna nu förorda av försvarsstabschefen framlagda
personalförslag i vidare mån än att medel synts böra beräknas för uppförande
av de båda redan nu vid anstalten tjänstgörande kopisterna i lönegrad
MEo 4.

Såsom militärassistenter i chefsställning avses för närvarande vid vardera
av järnvägsstyrelsen och rikets allmänna kartverk 1 överstelöjtnant eller major
samt vid vardera av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen ävensom
civilförsvarsstyrelsen 1 major, medan vid generalpoststyrelsen tjänstgör
en kommenderad officer och vid vattenfallsstyrelsen en pensionerad officer

Statsutskottets utlåtande nr 178. 67

med arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. Försvarsstabschefen har
nu hemställt, att från och med budgetåret 1945/46 militärassistenterna vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen samt civilförsvarsstyrelsen
måtte upptagas i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 (överstelöjtnant eller major). Såsom
skäl för förslaget har anförts, att dess genomförande skulle vidga rekryteringsbasen
och öka möjligheten att bevara kontinuiteten i berörda befattningar.
iNågot sakligt skäl att med hänsyn till betydelsen för försvaret placera
militärassistentema i exempelvis väg- och vattenbyggnadsstvrelsen samt
telegrafstyrelsen lägre än militärassistenten vid kartverket förelåge icke ur
de synpunkter försvarsstabschefen företrädde. Försvarsstabschefen har vidare
abel opat, att telegrafstyrelsen uttalat sin anslutning till anförda synpunkter
samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del tillstyrkt förslaget och
därvid framhållit bland annat, att styrelsens ämbetsområde genom vägväsendets
förstatligande i avsevärd omfattning utökats, i samband varmed också
verksamheten inom styrelsens militäravdelning blivit av större betydelse,
närmast jämförlig med järnvägsstyrelsens militärbyrå. Departementschefen
har erinrat, att hithörande spörsmål såvitt angår militärassistenterna vid
telegrafstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen så sent som
föregående år voro föremål för reglering. Med hänsyn härtill och då ej heller
i övrigt synas ha förekommit sådana omständigheter, som böra föranleda
en ändring i hithörande hänseenden, har departementschefen funnit sig icke
kunna tillstyrka bifall till förevarande förslag. Däremot har departementschefen
anslutit sig till försvarsstabschefens förslag örn att i sammanhang med
civilförsvarets ordnande på försvarsstabens personalförteckning skola uppföras
ytterligare 7 kaptener, avsedda såsom militärassistenter vid vissa länsstyrelser.
Såväl dessa som de genom beslut av 1944 års riksdag inrättade
motsvarande beställningarna böra, framhåller departementschefen, liksom
redan tidigare å försvarsstabens personalförteckning uppförda, för militärassistenter
avsedda kaptensbeställningar vara förenade med arvode motsvarande
lon i lönegrad Oa 3. Härav föranledda ändringar i personalförteckningen
hava synts departementschefen nu böra vidtagas.

. 1 enlighet med riksdagens beslut angående inrättande av försvarets forskningsanstalt
(skrivelse 1944: 498) bör enligt departementschefen den hittills
å personalförteckningen för försvarsväsendets kemiska anstalt uppförda beställningen
för överstelöjtnant eller major å aktiv stat med arvode motsvarande
lonen i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 överflyttas till försvarsstabens personalförteckning.
Enligt de för försvarsstabens regementsofficerare i övrigt till lämpade

grunderna föreslås denna beställning skola tillsättas medelst fullmakt.

Vid bifall till det förslag örn ändrad benämning av underofficerare i lönegraden
U0 3, som Kungl. Majit framlägger i det följande under punkt 18, bör
regementskassoren vid försvarsstaben benämnas förvaltare.

Forsiaget om överflyttning av vissa arbetsuppgifter från militär personal
tili kvinnliga befattningshavare synes utskottet böra godtagas i den av departementschefen
föreslagna omfattningen.

Utskottet..

68

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Såsom militärassistenter i chefsställning avses för närvarande vid vardera
av järnvägsstyrelsen och rikets allmänna kartverk en överstelöjtnant eller
major samt vid vardera av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen
samt civilförsvarsstyrelsen en major, medan vid generalpoststyrelsen tjänstgör
en kommenderad officer och vid vattenfallsstyrelsen en pensionerad
officer med arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. I motionen
II: 529 har yrkats att militärassistenterna vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
telegrafstyrelsen samt civilförsvarsstyrelsen måtte upptagas i lönegrad
Oa 5 eller Oa 4 (överstelöjtnant eller major). Utskottet vill framhålla,
att utskottet icke anser sig kunna på grundval av föreliggande utredningsmaterial
bedöma, huruvida den skilda löneställningen för dessa assistenter
är rättvist avvägd i förhållande till de arbetsuppgifter och det ansvar, som
åvila dem. Uppenbart är att den förstärkta försvarsberedskapen i olika grad
påverkat assistenternas verksamhet såväl med avseende å arbetsbelastning
som arbetsuppgifter. Utskottet förutsätter därför, att frågan örn löneställningen
för samtliga militärassistenter blir genom Kungl. Maj :ts försorg föremål
för närmare övervägande, sedan någon erfarenhet vunnits rörande deras
tjänstgöring under fredsmässiga förhållanden. Den i ämnet väckta motionen
torde vid angivna förhållanden icke böra av riksdagen bifallas.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 529,

a) godkänna följande personalförteckning för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän.

Militär personal.

1 överbefälhavare ........................ Ob 7

1 generalsperson (flaggman) eller överste

(kommendör)............................ Ob 4 eller Ob 2

2 överstar (kommendörer)................ Oa 6

14 regementsofficerare, försvarsattachéer Oa 6 el. Oa 5 el. Oa 4

1 regementsofficer........................ Oa 6 el. Oa 5

11 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter
.............................. Oa 5 el. Oa 4

4 majorer, militärassistenter ............ Oa 4

1 major eller kapten .................... Oa 4 el. Oa 3

Anm. Om beställningen innehaves av kapten,
utgår avlöningen i form av arvode.

23 kaptener, militärassistenter, arvoden Oa 3

3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter,
arvoden........................ Oa 3 el. Oa 2

1 förvaltare................................ UO 3

Statsutskottets utlåtande nr 178. 69

Beställning (Befattning) Lönegrad

Civil personal.

2 detaljckefer å personalvårdsavdel ningen

.................................. C 2

3 kanslibiträden.......................... A 7

1 förste expeditionsvakt ................ A 7

1 expeditionsvakt ........................ A 5

8 kontorsbiträden ........................ A 4

1 telefonist................................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet
............................ A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 stabsredaktörer ........................ MEo 23

1 ingenjör vid fotoanstalten ............ MEo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från oell med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattning,

förslagsvis ........................ »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ »

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis ................ » 25 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis ..... » 17 000

e) Eörflyttningsbidrag, förslagsvis
.................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg____ » 19 000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

6. Eörligt tillägg, förslagsvis.................... »

675 000
293 000
27 000

414 000
161 000
172 000

Summa kronor 1 742 000

70

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 202 000

Nettoutgift kronor 1540 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. til! fast anställd personal.

18:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att,

1 avbidan på särskild proposition i ämnet till Armén: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 72 200 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 18, s. 259—320) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,
vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i
tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den

2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än aven de särskilda föreskrifter,
som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av
den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 angivna grunder
utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid
för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande
förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från
övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid förs vars väsendet;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1945/46;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft

71

Statsutskottets utlåtande nr 178.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. Friggeråker m. fl. (I: 342) och den andra inom andra kammaren av
herr N. Holmström m. fl. (11:531), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i avvaktan på den av Kungl. Majit i annan ordning förebådade nya
försvarsutredningen fanjunkare avses såsom kompaniadjutanter vid arméns
jägarskola.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr V. Ljungdahl m. fl. (I: 326) och den andra inom andra kammaren av
herr C. Lindberg (11:511), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
musikkåren vid Livregementet till häst skall fran den 1 juli 1945 omorganiseras
till typ II;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr
O. W. Lövgren m. fl. (11:162), vari hemställts, att riksdagen måtte under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 upptaga erforderligt anslag för inrättande
av en musikkår av typ II vid Luleå luftvärnskår;

dels en inom andra kammaren av herr N. Holmström väckt motion (II: 530),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen som fälttygmästare
från och med budgetåret 1945/46 skall vara uppförd i lönegraden Ob 2
eller ock i lönegraden Ob 1 och därvid förenad med ett arvode av 1000
kronor;

dels en inom första kammaren av herr A. Mannerskantz väckt motion
(1:341), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att sju beställningar såsom
regementskassörer av 2. klassen vid armén utbytas mot sju beställningar
såsom regementskassörer av 1. klassen med placering i lönegraden UO 3;

dels en inom andra kammaren av herr N. Holmström väckt motion (II: 498),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till lönegrad Oa 5 eller Oa 4
överföra beställningen såsom chef för arméhundväsendet, att till lönegrad
Oa 4 eller Oa 3 överföra beställningen såsom chef för arméhundskolan, samt
att under rubriken »Arméhundväsendet» uppföra ytterligare följande beställningar,
nämligen en beställning såsom expeditionsofficer i löneklass Oa 10
(pensionerad officer), en beställning såsom expeditionsunderofficer i löneklass
UO 7 (pensionerad underofficer) samt en befattning såsom kontorsbiträde
i lönegrad MEo 4;

dels en inom andra kammaren av herr C. Lindberg väckt motion (II: 220),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta att de årliga arvodena till hemvärnsområdesbefälhavarna
såväl i fredstid som under förstärkt försvarsberedskap,
mobilisering och krig fastställas till 150 kronor i hemvärnsområde
med högst 100 hemvärnsmän, till 225 kronor i hemvärnsområde med
över 100 och högst 300 hemvärnsmän och till 300 kronor i hemvärnsområde
med över 300 hemvärnsmän;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr L. Bondeson m. fl. (I: 226) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Nilsson i Göingegården m. fl. (11:377), vari hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit ville föreslå, att hemvärnsområdesbefälhavarnas

72

Statsutskottets utlåtande nr 178.

årliga arvode fastställes till 200 kronor i hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän,
till 300 kronor i område med över 100 och högst 300 hemvärnsmän
och till 400 kronor i område med över 300 hemvärnsmän, ävensom att detta
arvode utgår med oförändrat belopp även i fred;

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 90, I: 226, 1:326, 1:341, II: 220,
II: 498, II: 530 och II: 531.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 68 950 000
kronor.

Beträffande uppställningen av staterna för försvarsgrenarnas
avlöningsanslag har departementschefen erinrat, att försvarets civilförvaltning
i skrivelse den 23 maj 1944 framlagt förslag till ändringar härutinnan.
En kortfattad redogörelse för dessa förslag har lämnats under punkt 20 i statsverkspropositionen.
Departementschefen har nu understrukit det önskvärda i
att uppställningen av försvarsgrenarnas avlöningsstater förenklas och så vitt
möjligt ansluter sig till den vanligen förekommande uppställningen av sådana
stater (normalstaten). En sådan anordning har synts departementschefen
också möjlig att i huvudsak genomföra genom att under normalstatens
anslagsposter sammanföra olika nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad
natur. Beträffande civilförvaltningens förslag och av departementschefen
föreslagna avvikelser därifrån hänvisas till s. 260—263 i statsrådsprotokollet.

Den utökning av den från arméns avlöningsanslag avlönade personalen, som
civilförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, är i huvudsak en direkt följd av
det successiva genomförandet av den genom 1942 års försvarsbeslut
antagna organisationen och grundar sig på beräkningar, som av
chefen för armén tillhandahållits ämbetsverket. Arméchefen har därvid räknat
med fortsatt anställande av långtjänstunderbefäl och utökning av antalet underofficersbeställningar
samt minskning till följd därav av antalet beställningar i
manskaps grad enligt 1942 års underbefälsutrednings förslag härutinnan, vilka
framlades för 1944 års riksdag i propositionen nr 143. Såsom framgår av
nämnda proposition har slutlig ställning icke tagits till ifrågavarande förslag
i vad avser inrättande av nya underofficersbeställningar. Det förslag till manskapsstater,
som av utredningen upprättats med utgångspunkt från att dessa
beställningar skulle tillkomma, har dock i huvudsak lagts till grund för beräkningen
av manskapsstaterna för innevarande budgetår. Som ett led i strävandena
att nedbringa försvarets manskapskadrer till en nivå, som kan möjliggöra
en tillfredsställande rekrytering, har jämlikt bemyndigande den 2 november
1944 av Kungl. Maj:t inom försvarsdepartementet tillsatts en utredning
— 1944 års manskapsutredning — med uppgift att utreda de ytterligare
möjligheter därtill som kunna förefinnas. Med hänsyn till att ifrågavarande
spörsmål sålunda i ett vidgat sammanhang kommer under bedömande, har
departementschefen ansett sig icke böra för nästa budgetår framlägga förslag
till utökningar av underofficerskadrerna i enlighet med 1942 års under -

Statsutskottets utlåtande nr 178. 73

befälsutrednings förberörda förslag. Någon fortsatt begränsning av manskapskadrerna
av denna anledning har icke heller ansetts böra ske.

Bland de organisatoriska förändringar, som avses skola genomföras under
nästa budgetår och äro av natur att påverka personalbehovet, har erinrats örn
den fortsatta utbyggnaden av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente,
Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland, Signalregementets
kompanier i Kristianstad och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna.

Under budgetåret beräknas vidare Skånska pansarregementets kasern i
Hässleholm bliva färdigställd så långt, att regementet kan överflyttas dit
från Hälsingborg. I samband därmed skall, enligt vad som förutsattes vid
behandlingen vid 1943 års riksdag (propositionen nr 302, riksdagens skrivelse
nr 412) av frågan örn Skånska pansarregementets förläggning, den därvid i
princip beslutade omorganisationen av kavalleriet äga rum, innebärande,
bland annat, att ett nytt kavalleriregemente skall uppsättas. Chefen
för armén har låtit verkställa utredning rörande de ändringar i personalavseende,
som föranledas av ifrågavarande omorganisation, och lagt denna utredning
till grund för de anvisningar, som lämnats civilförvaltningen. Med
hänsyn till att omorganisationen berör ett flertal personalkategorier har det
synts departementschefen lämpligt att i detta sammanhang upptaga utredningen
till behandling.

Utredningen i fråga omfattar förslag till personalstater för det omorganiserade
kavalleriet samt rörande personalbehovet vid ridskolan och Herrevadsklosters
remontdepå.

Yad först beträffar kavalleriet har chefen för armén utgått från att särskild
inspektör inrättas för truppslaget. Med hänsyn till det ringa antalet
elever i plutonchef sskola vid varje kavalleriregemente har arméchefen ansett
det nödvändigt, för att utbildningen skall kunna bedrivas rationellt och för
att personalbesparingar skola kunna göras, att sammanföra eleverna vid samtliga
regementen till en gemensam utbildningsavdelning. Med hänsyn till tillgången
på förläggningsutrymmen vid de olika truppförbanden borde denna
avdelning förläggas till Skånska kavalleriregementet, därvid lägret vid Ljungbyhed
i stor utsträckning skulle utnyttjas för den fältmässiga utbildningen.

Utifrån sålunda angivna förutsättningar har arméchefens förslag till personalstat
för kavalleriet utformats. Antalet regements-(sekund-)chefer skulle
enligt förslaget ökas med 1 för Skånska kavalleriregementet. Samtliga föreslås
placerade i Oa 6, varvid dock de nuvarande cheferna skulle bibehållas
i Ob 1, så länge de kvarstå i sina beställningar. Antalet övriga regementsofficersbeställningar,
nu tre överstelöjtnanter och fem majorer, föreslås minskade
med 2 till sammanlagt 6. Därav avses en, liksom hittills, för tjänstgöring
vid arméinspektionen, två för Skånska kavalleriregementet, med hänsyn
till att regementet bomme att nästan ständigt behöva förlägga sina övningar
till Ljungbyhed eller annan plats, och en för ettvart av de övriga regementena.
Beträffande fördelningen av dessa regementsofficersbeställningar
på olika lönegrader har arméchefen anfört, att det för en liten personalkår

74

Statsutskottets utlåtande nr 178.

som kavalleriets måste anses lämpligt att förfoga över alternativa löner, så
att befordringar kunde ske i paritet med övriga personalkårer utan att
byte av befattning därvid skulle behöva ske. En dylik reglering av befordringsmöjligheterna
vore vidare önskvärd för att säkerställa en fullgod rekrytering,
vilket icke kunde förväntas, örn befordringsförhållandena vore
sämre än inom andra personalkårer. Med anledning härav har arméchefen
föreslagit inrättande av 1 beställning för överstelöjtnant eller major. Av
övriga beställningar borde 2 avses för överstelöjtnant och 3 för major. I
fråga örn kompaniofficerare innebär förslaget utökning med 1 ryttmästare,
vilken utökning motsvaras av att en ännu icke tillsatt lärarbefattning vid ridskolan,
varmed skolans stat skulle utökas enligt försvarsbeslutet, kan inbesparas.

Omorganisationen föranleder icke någon utökning av de nu å kavalleriets
stat uppförda underofficersbeställningarna.

Yad härefter manskapsstaterna beträffar har i föreliggande utredning
gjorts den omräkning av 1942 års underbefälsutrednings beräkningar av antalet
överfurirer vid armén, som föranledes av att det nya kavalleriregementet
ansetts böra tillföras förvaltningspersonal i samma omfattning som de befintliga
regementena. Minskningen av organisationen vid Livregementets
husarer och Norrlands dragonregemente föranleder en begränsning av det erforderliga
antalet skvadrons- och stallfurirer vid dessa regementen till 4 av
vartdera slaget vid ettvart regemente (jfr tabellen å s. 71 i 1942 års underbefälsutrednings
betänkande, SOU 1944:2). För det nya kavalleriregementet
ha upptagits samma beställningar för överfurirer, som sålunda ansetts erforderliga
för Livregementets husarer och för Norrlands dragonregemente, dock
att med hänsyn till dubbelförläggningen antalet stallfurirer upptagits till 5.
Totala antalet överfurirer för kavalleriet skulle med sådan beräkningsgrund
uppgå till 70 i stället för av underbefälsutredningen angivna 58. Den successiva
utökningen till nämnda antal har beräknats ske så att för nästa budgetår
upptagas 44, för 1946/47 54, för 1947/48 62 och för budgetåret 1948/49 70.
Det har framhållits, att denna ökning av antalet överfurirer icke motsvaras
av någon minskning i fråga örn underbefäl i övrigt, enär någon förvaltningspersonal
för det nya regementet icke medräknats av underbefälsutredningen.
Beträffande manskapsbeställningar i övrigt föranleder omorganisationen ingen
ändring i det av underbefälsutredningen beräknade antalet.

För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III. Vid
Skånska pansarregementets förläggning till Hässleholm kunde Skånska trängkårens
musikkår indragas, varför förslaget icke behövde föranleda personalökning.

Av personal ur andra personalkårer har för Skånska kavalleriregementets
del räknats med samma behov av intendentur-, läkar- och tygpersonal som enligt
försvarsbeslutet beräknats för övriga kavalleriregementen, nämligen 1 intendent,
1 förvaltare, 1 regementskassör av 1. klassen, 1 bataljonsläkare och
2 tyghantverkare, med vilka beställningar berörda stater alltså skulle utökas.
I fråga örn personal på trängens stat har räknats med utökning av 1 sjuk -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

75

vårds underofficer, under det att antalet för kavalleriet enligt försvarsbeslutet
beräknade sjukvårdsfurirer och sjukvårdskorpraler, tolv, föreslagits fördelade
på de fyra regementena med två respektive en på varje regemente. Vidare har
föreslagits utökning med 1 regementsveterinär, avsedd för Skånska kavalleriregementet.
Bataljonsveterinärtjönsten vid regementet förutsattes skola, åtminstone
tills vidare, bestridas av den för Herrevadsklosters remontdepå avsedde
veterinären.

Beträffande pensionerad personal i arvodesbefattning har räknats med
samma personalbehov för det nya regementet som enligt personalförteckningen
för innevarande budgetår avsetts för ettvart av de övriga regementena,
dock att därvid räknats med allenast en tygunderofficer vid varje regemente,
varigenom det i förteckningen nu upptagna antalet, 6, kunnat minskas till 4.
I fråga örn befattning som biträde åt regementsintendent har anförts, att erfarenheten
syntes visa, att dylik befattning ej kunde utgå utan att regementsintendentens
arbetsbörda skulle ökas till det orimliga.

Vad beträffar icke-ordinarie personal har räknats med den utökning av antalet
remontryttare, som förutsattes i propositionen 1944: 143. övrig extra ordinarie
personal har för det nya regementets del beräknats till samma antal
som i vederbörlig personalförteckning för innevarande år upptagits för Livregementet
till häst. Därvid har antalet förrådsmän vid Livregementets
husarer ansetts kunna minskas från 4 till 3 med hänsyn till att för Signalregementets
kompani i Skövde finnas upptagna 2 förrådsmän. Därjämte har upptagits
1 sjuksköterska, avsedd för Skånska kavalleriregementet.

För ridskolans del förutsättes ingen ändring i det personalbehov som för
närvarande beräknas, vilket, såsom i det föregående nämnts, innebär minskning
med en lärarbefattning i förhållande till försvarsbeslutet.

För Herrevadsklosters remontdepå föreslås samma personaluppsättning
som för Gudhems remontdepå, vilket innebär, att 1 arvodesbefattning för
underofficer vid dressyranstalten utgår ur förteckningen. Chefen för depån
föreslås skola upptagas i löneklassen Oa lii stället för såsom för närvarande
Oa 12.

Det sålunda framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet m. m.
vid kavalleriet samt vid ridskolan och Herrevadsklosters remontdepå ansluter
sig i allt väsentligt till de förutsättningar, varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation
byggde. Departementschefen har därför ansett sig kunna, ehuru
med vissa jämkningar, lägga förslaget till grund för anslagsberäkningarna.
De delar äv förslaget, som givit anledning till erinringar, har departementschefen
här upptagit till behandling.

I det följande under Avlöningar till ordinarie tjänstemän behandlas den
av arméchefen berörda framställningen om inrättande av en särskild inspektör
för kavalleriet. Då departementschefen icke ansett sig kunna biträda
denna framställning, har departementschefen räknat med att sekundchefen
för Livregementet till häst fortfarande skall vara placerad i lönegraden Ob 1.
Den verksamhet, som av Skånska kavalleriregementet kommer att bedrivas

76

Statsutskottets utlåtande nr 178.

å Ljungbyhed, torde, framhåller departementschefen, icke bliva av den art
och omfattning, att särskild regementsofficersbeställning därför behöver avses.
Departementschefen har därför föreslagit, att antalet regementsofficersbeställningar
minskas med ytterligare 1 till 5. Den alternativa beställningen
för överstelöjtnant eller major bör därvid utgå ur förslaget.

I förslaget ingående nytillkommande beställning för överfurir (matsalsfurir)
och arvodesbefattning för köksföreståndare samt extra ordinarie befattningar
för biträdande husmoder och för köks- och servisbiträden hava ansetts
tills vidare icke böra inrättas.

Departementschefen har föreslagit, att de nuvarande 3 arvodesbefattningarna
för biträdande mobiliseringsofficerare utgå ur personalförteckningen
samt att beträffande förrådsmän det nuvarande antalet minskas med 1 för
Livregementets husarer.

Vad beträffar manskapsbeställningarna har departementschefen utgått från
att den begränsning av omsättningen inom manskapskadern, som kan bliva en
följd av tillkomsten av 11 nya beställningar för överfurir, skall kunna medföra
minskat behov av beställningar i övriga underbefälsgrader. Då frågor
av denna art torde komma att bedömas av 1944 års manskapsutredning, ifrågasätter
departementschefen tills vidare ingen ytterligare begränsning av manskapsbeställningarna.

Vad ridskolan beträffar har befattningen för biträdande husmoder i MEo 4
ansetts böra utgå i samband med att remontutbildningen överflyttas till
Ljungbyhed.

Departementschefen har ansett, att chefen för Herrevadsklosters remontdepå
efter dressyranstaltens överflyttning till Skånska kavalleriregementet
icke bör vara placerad i högre löneställning än chefen för Gudhems remontdepå.
Frågan örn dessa chefers löneställning behandlas i det följande under
anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Med den personalorganisation, som här förordats, kunna de årliga merutgifterna
under arméns avlöningsanslag beräknas uppgå till omkring 65 000
kronor.

De personalförändringar, som föranledas av vad sålunda föreslagits, hava
synts böra komma till uttryck i personalförteckningarna redan från och med
nästa budgetår. Intill dess omorganisationen kan genomföras, föreslås dock
i förevarande delar innevarande budgetårs personalförteckningar fortfarande
skola gälla.

Chefen för armén har framlagt förslag, att jägarbataljonen ur Norrbottens
regemente skulle organiseras såsom en självständig infanterikår.

Enligt försvarsbeslutet skall jägarbataljonen utgöra en underavdelning av
Norrbottens regemente och vara förlagd till Kiruna. Dess verksamhet förutsättes
skola fortgå hela året. Den fast anställda personal som avsetts för bataljonen
finnes uppförd i personalförteckningarna för Norrbottens regemente.
Övrig erforderlig personal förutsättes skola kommenderas från vissa infanteriregementen.
Kaserner för jägarbataljonen äro för närvarande under
uppförande i Kiruna och beräknas vara fullt färdigställda hösten 1945.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

77

Chefen för armén har anfört, att den avsedda organisationen av jägarbataljonen
vore förenad med betydande olägenheter. Med hänsyn till det
stora avståndet mellan Boden och Kiruna, omkring 30 mil, kunde en effektiv
ledning av förvaltningstjänsten vid bataljonen icke utövas, varför densamma
i realiteten komme att verka som ett självständigt förband. Arméchefen har
därför föreslagit, att bataljonen skulle skiljas från Norrbottens regemente
och, med bibehållande av förbandets karaktär av utbildningsdepå för jägarförband,
organiseras som ett självständigt truppförband, benämnt Lapplands
jägarkår. Bland annat ur personalbesparingssynpunkt borde därvid en sammanslagning
ske av förvaltningen vid kåren och vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab.
Försvarsområdesbefälhavaren, som jämväl av andra skäl
föresloges skola vara aktiv officer i stället för pensionerad, skulle därvid
tillika förordnas som chef för kåren. För rekryteringen av kårens aktiva
officerare och underofficerare borde passagesystem tillämpas. I personalhänseende
har arméchefen föreslagit i huvudsak endast utbyte av vissa arvodesbefattningar
mot beställningar på aktiv stat. De årliga merkostnaderna folden
föreslagna personalorganisationen ha beräknats till omkring 14 000 kronor.

Ifrågavarande förslag har underkastats granskning av ordföranden i försvarets
centrala organisationskommitté, generalmajoren A. Bredberg. Med
en den 15 februari 1945 dagtecknad skrivelse har Bredberg avgivit rapport
rörande av honom i anledning av uppdraget verkställda undersökningar i
fråga om Kiruna-Jokkmokks försvarsområde och jägarbataljonen i Kiruna,
sammanfattad i en skrivelsen vidfogad promemoria. I promemorian ha
granskats olika föreliggande alternativ, nämligen ett bibehållande av den nuvarande
organisationen, arméchefens förslag och det s. k. skolalternativet.
Beträffande innehållet i promemorian hänvisas till s. 272—274 i statsrådsprotokollet.
Här må dock anföras följande. Enligt promemorian skulle befälhavaren
för försvarsområdet, utöver honom i denna egenskap tillkommande
åligganden, med regementschefs makt och myndighet utöva befälet över
arméns jägarskola. Vidare borde jägarskolans stab utgöras av en bataljonsadjutant
(löjtnant) och en stabsunderofficer (sergeant). Båda dessa befattningshavare
vore i personalförteckningen upptagna vid 119 för bataljonen.
Vid jägarskolans kompanier borde placeras de överfurirer (vid genomförd
organisation 4 st.), vilka likaledes redan vore upptagna i personalförteckningen.
överfurirerna vore avsedda att i egenskap av kompanifurirer ersätta
de två nuvarande kompaniadjutanterna, fanjunkare.

Departementschefen har i detta ärende anfört bland annat följande.

De skäl, som vid behandlingen av denna fråga i försvarspropositionen
föranledde förslag örn jägarbataljonens bibehållande såsom en underavdelning
av Norrbottens regemente, hade huvudsakligast varit, att kostnaderna
för bataljonens förvaltning därigenom ansåges kunna hållas lägre
än örn densamma organiserades som ett självständigt förband. Arméchefens
nu framlagda förslag att i förvaltningshänseende sammanföra
bataljonen med Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab borde i och för sig
vara ägnat att undanröja de betänkligheter ur kostnadssynpunkt, som tidi -

78

Statsutskottets utlåtande nr 178.

gare kunnat anföras mot dess skiljande från regementet. Bataljonens karaktär
av utbildningsdepå för personal ur ett flertal infanteriförband gjorde det
också berättigat att densamma även i vad avsåge utbildningsverksamheten
skildes från sitt beroende av ett av dessa regementen. Departementschefen
ansåge sig därför kunna i princip tillstyrka vad arméchefen härutinnan föreslagit.
För institutionen syntes en sådan benämning böra väljas, att av densamma
arbetsuppgifterna klart framginge. Departementschefen föresloge därför
benämningen arméns jägarskola.

I enlighet med arméchefens förslag borde försvarsområdesbefälhavaren tilllika
vara chef för jägarskolan För befattningen syntes böra avses en beställning
på aktiv stat i lönegrad Oa 5. Under skolchefen borde ledningen av utbildningen
handhavas av en major, motsvarande den nuvarande bataljonschefen.
Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser
av administrativ art som kunde vara erforderliga för organisationens
genomförande. Departementschefen framhölle, att ett inordnande under
försvarsområdesstaben av förvaltningen vid jägarskolan icke innebure någon
förändring i de uppgifter, som i övrigt tillkomme staben, eller i den personaluppsättning,
som avsåges för dessa uppgifters lösande.

Arméchefens förslag till personalorganisation för den sammanslagna förvaltningen
ansåge sig departementschefen icke kunna helt godtaga. Enligt i
förenämnda promemoria gjorda beräkningar innebure det där framlagda förslaget
årliga besparingar av i förhållande till nu gällande organisation 7 500
kronor och i förhållande till arméchefens förslag 30 000 kronor. Härförutom
torde mmås vissa minskningar av byggnadskostnaderna. Med hänsyn härtill
och då det av generalmajoren Bredberg överarbetade förslaget torde få anses
lämna större garantier för att förvaltningstjänsten skall fungera effektivt, ansåge
sig departementschefen kunna lägga detta överarbetade förslag, vilket av
chefen för armén lämnats utan erinran, till grund för beräkningen’ av personalbehovet
för den sammanslagna förvaltningen vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab
och arméns jägarskola.

För Norrbottens regementes del innebure förslaget, att ur dess stater avfördes
samtliga de däri upptagna beställningar och befattningar, som avsåges
for jagarbataljonen. Regementets personaluppsättning komme därigenom att
helt motsvara normalinfanteriregementets.

De sålunda avförda beställningarna och befattningarna upptagas, i den
man de motsvaras av personal i den nya organisationen, å personalförteckningar
för försvarsområdesstaben och jägarskolan. Övriga beställningar och
befattningar utgå ur organisationen. Sålunda upptagas å personalstat för
jägarskolan en major, en löjtnant, en sergeant och fyra överfurirer. Till
Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab överföras två fanjunkare och en
maskinist samt en förrådsman, en eldare av 2. klass, en husmoder av 2. klass,
ett skrivbiträde och 14 köks- och servisbiträden. Vid staben tillkomma 1 bestallning
i lönegrad Oa 5 och 1 ny befattning för kontorsbiträde. Å intendenturkårens
stat tillkomma beställningar för 1 kapten, 1 förvaltare och 1
fanjunkare i kassörsbefattning. Å personalförteckningen för pensionerad per -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

79

sonal i arvodesbefattning upptagna befattningar minskas med 1 tygofficer,
1 intendent, 1 expeditionsunderofficer, 1 ammunitionsförrådsförvaltare och 1
förrådsunderofficer.

Departementschefen har föreslagit vissa ändringar av militära och
civilmilitära beställningars benämning, avseende musikdirektörer
och underofficerare i lönegraden U0 3.

Musikdirektörsbeställningarna äro enligt gällande personalförteckningar
hänförda till lönegraden Oa 3 eller Oa 2 och äro i anslutning härtill förenade
med kaptens eller löjtnants tjänstegrad. Departementschefen har nu föreslagit,
att i personalförteckningarna från och med nästa budgetår införas
tjänstebenämningarna musikdirektör av 1. graden för musikdirektör, placerad
i lönegrad Oa 3, och musikdirektör av 2. graden för musikdirektör i Oa 2.

Såsom underofficerare i lönegraden U0 3 äro i personalförteckningarna
upptagna •—- förutom regements-(flottilj-) kassörer av 1. klassen -—- förvaltare
vid armén, förvaltningsunderofficerare vid marinen samt förrådsförvaltare
och flygstationsmästare vid flygvapnet. Överbefälhavaren har föreslagit, att
tjänstegraderna förvaltare, förvaltningsunderof finer och förrådsförvaltare
skulle samtliga benämnas förvaltare. I samband med prövningen av förslaget
till tjänstereglemente har övervägts gemensam benämning för samtliga underofficerare
i lönegraden UO 3. I inhämtade yttranden över en promemoria angående
förutsättningarna härför har av flera myndigheter liksom av vederbörlig
personalsammanslutning förordats benämningen förvaltare. Departementschefen
har för egen del ansett en gemensam benämning för ifrågavarande
tjänstegrad önskvärd. Den föreliggande utredningen har visat, att förutsättningar
icke föreligga att återupptaga en äldre svensk tjänstegradsbenämning,
lämplig för samtliga befattningar inom den nuvarande högsta underofficersgraden.
Med hänsyn härtill och då benämningen förvaltare redan
vunnit viss hävd, har departementschefen föreslagit, att densamma väljes såsom
tjänstegradsbenämning för samtliga underofficerare i lönegraden U0 3.
Vid sådant förhållande bör särskild benämning av regements- och flottiljkassörer
av 2. klassen icke längre förekomma. Dessa befattningshavare, vilka
äro placerade i lönegraden UO 2, synas departementschefen böra benämnas
fanjunkare eller, vid kustartilleriet, flaggunderofficerare. Med hänsyn till den
högre pensionsålder som är föreskriven för regements- och flottiljkassörer,
föreslås å personalförteckningarna antalet dylika beställningar skola redovisas
särskilt såsom fanjunkare respektive flaggunderofficerare i kassörsbefattning.

Med avseende å beräkningen under försvarsgrenarnas avlöningsanslag av
kostnader för dyrortsgraderade löner föreslås, att dessa löner i fortsättningen
beräknas efter lön å F-ort för all personal vid samtliga tre försvarsgrenar.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas
av propositionen nr 170 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Enligt förslaget till omläggning av försvarsgrenarnas avlöningsstater skola
under denna post redovisas jämväl avlöningar till personal å avgångsstat och

80

Statsutskottets utlåtande nr 178.

å disponibilitetsstat samt till volontärer över stat ävensom dagavlöning och
dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

I vad gäller militärområdena m. m. skulle med anledning av förslaget örn
inrättande av arméns jägarskola under rubriken Försvarsområdesstaber tillkomma
beställningar för 1 försvarsområdesbefälhavare för Kiruna-Jokkmokks
försvarsområde, tillika chef för arméns jägarskola, ävensom för 2 fanjunkare
och 1 maskinist, samtliga avsedda för nämnda försvarsområdesstab.

För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning
i huvudsak följande.

Yad infanteriet beträffar föranleder förslaget örn inrättande av arméns
jägarskola överförande till skolan från Norrbottens regemente av beställningar
för 1 major, 1 löjtnant och 1 sergeant. Vidare utgå ur staten för Norrbottens
regemente beställningar för 1 kapten, 2 fanjunkare och 1 maskinist.
Inom ramen för försvarsbeslutet upptagas vidare 18 kaptensbeställningar, en
för varje regemente utom Norrbottens regemente, varigenom antalet kaptensbeställningar
vid regementena, utom Svea livgarde, uppbringas till det i försvarsbeslutet
för genomförd organisation beräknade, respektive, vad angår
Norrbottens regemente, till det antal, som efter jägarskolans inrättande skall
finnas vid regementet.

Antalet överfurirer ökas enligt den av 1942 års underbefälsutredning förordade
planen med 5 för ettvart av Södra Skånska infanteriregementet och
Norrbottens regemente samt med 4 för ettvart av övriga regementen.
Som en följd av upprättandet av arméns jägarskola bör det för Norrbottens
regemente slutligt beräknade antalet överfurirer minskas med 4, avsedda för
skolan. Denna åtgärd bör dock enligt arméchefens beräkningar verkställas
först under ett senare skede av genomförandet av underbefälsutredningens
förslag. Antalet beställningar för vicekorpraler och meniga har minskats i
enlighet med den av underbefälsutredningen angivna planen med 7 för Svea
livgarde och 6 för ettvart av de övriga regementena.

I kavalleriets personalstater böra för nästa budgetår vidtagas följande
förändringar, föranledda av Skånska kavalleriregementets upprättande och av
ett planenligt genomförande av underbefälsutredningens förslag till utökning
av antalet överfurirsbeställningar samt minskning av övriga manskapsbeställningar.

Regements- (sekund-) chefsbeställningarna minskas med 2 i Ob 1 och ökas
med 3 i Oa 6. De nuvarande innehavarna av beställningarna såsom sekundchef
för Livregementets husarer och chef för Norrlands dragonregemente
komma att, så länge de kvarstå i dessa beställningar, bibehållas vid avlöningsförmåner
enligt Ob 1. Antalet överstelöjtnanter minskas med 1. Antalet
majorer skulle egentligen minskas från nuvarande 5 till 3. Minskningen har
emellertid ansetts böra genomföras successivt i den mån möjlighet uppkommer
att placera de nu på förordnande tillsatta majorerna eller ledighet eljest
uppkommer i majorsbeställning inom kavalleriet. Anmärkning härom har intagits
i förslaget till personalförteckning.

Vidare ökas kavalleriets gemensamma personalstat med 1 ryttmästare.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

81

Manskapsstaterna ökas med 26 överfurirer samt minskas med tillhopa 10
furirer, 24 korpraler och 97 vicekorpraler och meniga.

För Skånska kavalleriregementet böra vidare tillkomma 1 musikdirektör av

2. graden, 2 musikfanjunkare, 3 musiksergeanter, 3 musikfurirer, 1 musikkorpral,
5 musikvicekorpraler och meniga, 1 maskinist, 2 förrådsvaktmästare
och 1 eldare av 1. klassen.

För pansartrupperna böra planenligt beräknas följande nya officersoch
underofficersbeställningar, nämligen 1 major, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 2
fanjunkare och 10 sergeanter. Antalet löjtnanter kommer härigenom att motsvara
det i försvarsbeslutet beräknade. I manskapsgraderna böra tillkomma
4 överfurirer, 15 furirer och 3 korpraler vid Göta pansarlivgarde, 5 överfurirer
vid ettvart av de övriga pansarregementena samt 6 furirer vid Skånska pansarregementet
ävensom utgå 8 korpraler vid Skånska pansarregementet och
följande antal beställningar för vicekorpraler och meniga, nämligen 6 vid Göta
pansarlivgarde, 19 vid Skånska pansarregementet samt 9 vid vartdera av de
båda övriga regementena.

I detta sammanhang har departementschefen omnämnt, att chefen för armén
framhållit angelägenheten av att Göta pansarlivgarde och Luleå luftvärnskår,
i enlighet med de principer, som tillämpats rörande musikorganisationen
vid arméns truppförband, tilldelades musikkår. Då emellertid statsfmariella
skäl för närvarande talade för återhållsamhet i fråga örn organisationens utbyggnad
och då dessutom svårigheter förelåge, att under det närmaste budgetåret
erhålla kvalificerad personal för rekrytering av två nya musikkårer, hade
arméchefen intet att erinra mot att med upprättande av musikkårer vid nämnda
förband finge anstå till budgetåret 1946/47.

Av samma skäl som arméchefen sålunda anfört har departementschefen
funnit sig icke böra framlägga förslag örn en av 1943 års militärmusikutredningskommitté
i dess slutrapport den 25 maj 1944 ifrågasatt och av försvarsgrenscheferna
i huvudsak tillstyrkt ändrad sammansättning av samtliga försvarets
musikkårer.

I staterna för artilleriets truppförband böra utökningar, föranledda
av försvarsbeslutet, ske med 1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter, 3 styckjunkare,
5 sergeanter, 15 furirer och 15 konstaplar, samtliga avsedda för
Bergslagens artilleriregemente. Vidare böra enligt den av 1942 års underbefälsutredning
angivna planen staterna för samtliga regementen och kårer
ökas med tillhopa 37 överfurirer och minskas med tillhopa 79 beställningar
för vicekonstaplar och meniga. I personalförteckningen redovisad fänriksbeställning
kan utgå, sedan innehavaren av densamma befordrats.

Luftvärnets personal bör planenligt utökas med beställningar för 1
major, 14 kaptener och 27 överfurirer. Minskning bör ske med sammanlagt
37 vicekonstaplar och meniga.

Vid ingenjörkårerna tillkomma 9 överfurirer, varjämte minskning bör
ske med tillhopa 17 beställningar för vicekorpraler eller meniga.

Staten för signaltrupperna bör utökas med 1 kapten utöver det i försvarsbeslutet
beräknade antalet, avsedd för en signalofficer vid VII. militärbefälsstaben.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

11G8 45 6

82

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Inom ramen för försvarsbeslutet böra för nästa budgetår tillkomma beställningar
för 1 kapten, 1 fanjunkare, 3 sergeanter och 1 maskinist. Staten
för Signalregementet bör utökas med 6 överfurirsbeställningar och minskas
med 20 beställningar för vicekorpraler och meniga.

Enligt försvarsbeslutet ha signaltrupperna icke egen officersrekrytering
utan äro hänvisade till rekrytering ur andra truppslag. I skrivelse den 7
november 1944 med förslag till bestämmelser angående, bland annat, officersaspirants
antagning och utbildning till officer på aktiv stat vid armén har
arméchefen — med förmälan att det nuvarande rekryteringssystemet visat sig
i skilda hänseenden icke lämpligt — föreslagit, att signaltrupperna skulle erhålla
egen officersrekrytering. Av de skäl arméchefen anfört har departementschefen
ansett sig böra tillstyrka förslaget. Departementschefen avser därför
att, därest riksdagen icke har något att erinra i ämnet, föreslå Kungl. Majit
meddela bestämmelser rörande antagning av officersaspiranter vid signaltrupperna.

Trängens stat bör för nästa budgetår planenligt tillföras nya beställningar
för 1 major, 10 kaptener, 5 löjtnanter, 5 fanjunkare och 12 sergeanter.
Antalet majorer och löjtnanter uppbringas därigenom till i försvarsbeslutet
beräknade. Omorganisationen av kavalleriet föranleder, att trängens stater,
i förhållande till försvarsbeslutet, ökas med en sergeant och en korpral samt
minskas med en furir. Under hänsynstagande till dessa ändringar i manskapsstaterna
böra dessa för nästa budgetår planenligt utökas med tillhopa
27 överfurirsbeställningar och 43 furirsbeställningar samt minskas med tillhopa
följande antal manskapsbeställningar i övrigt, nämligen 6 korpraler och
40 vicekorpraler och meniga. I det föregående har departementschefen föreslagit,
att Skånska kavalleriregementet skall förses med musikkår av typ III
samt att musikkåren vid Skånska trängkåren i samband därmed skall indragas.
Departementschefen räknar därför här med att den å nämnda kårs stat redovisade
musikpersonalen skall utgå ur förteckningen från och med nästa
budgetår. Intill dess musikkår kan uppsättas vid kavalleriregementet bör
dock innevarande års personalförteckning fortfarande gälla beträffande trängkårens
musikpersonal.

I fråga örn fälttygkåren föreslås att den såsom militärassistent vid försvarets
forskningsanstalt avsedda beställningen för alternativt major eller
kapten bör inrättas från och med nästa budgetår. I övrigt tillkomma planenligt
2 nya beställningar för sergeanter. I enlighet med 1942 års underbefälsutrednings
förslag bör staten vidare utökas med 2 överfurirer samt
minskas med 2 beställningar för furirer. Slutligen bör antalet kaptensbeställningar
ändras från nuvarande 39 till 36.

Av arméchefen gjord framställning örn uppflyttning av fälttygmästarbeställningen
till lönegraden Ob 1 har departementschefen funnit sig icke böra
tillstyrka.

Tygstaten föreslås utökad med 3 tygförvaltare av 2. klassen, 3 tygverkmästare
av 2. klassen och 11 tyghantverkare av 2. klassen. Med anledning av inrättandet
av försvarets forskningsanstalt föreslås å tygstaten böra övergångsvis

Statsutskottets utlåtande nr 178.

83

upptagas ytterligare en beställning för tygförvaltare av 1. klassen På grund
av avgångar bland den personal vid krigsmaterielverket, som för innevarande
budgetår redovisas å tygstaten, kunna dessa beställningar minskas med 1
tygförvaltare av 1. klassen och 2 tygskrivare.

Vidkommande intendenturkåren har arméchefen föreslagit utbyte av 7 beställningar
såsom regementskassörer av 2. klassen mot 7 beställningar såsom
regementskassörer av 1. klassen. Generalintendenten, civilförvaltningen, allmänna
lönenämnden och försvarets lönenämnd hava tillstyrkt förslaget.
Departementschefen har emellertid ansett sig icke nu kunna förorda någon
utökning av antalet kassörer i lönegraden UO 3. En rättvisare fördelning
av arbetsuppgifterna efter löneställning har synts departementschefen emellertid
kunna åstadkommas genom att större frihet medgives än för närvarande
är fallet i fråga örn beställningarnas fördelning på olika förband. Det bör
enligt departementschefen få ankomma på generalintendenten att på grundval
av arbetsbelastningen vid olika förband vidtaga de örn- eller nyplaceringar av
de nuvarande kassörsbeställningarna, som kunna anses erforderliga för rättvisare
fördelning av arbetsuppgifterna. Genom dylika åtgärder torde också
rekryteringen till beställningarna i UO 2 underlättas.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka högre löneställning
än UO 2 för den kassör, som bör tillkomma för Skånska kavalleriregementet.
Beställningen föreslås böra uppföras från och med nästa budgetår. Å intendenturkåren
stat föreslås vidare böra från och med nästa budgetår uppföras
nya beställningar för kapten och förvaltare, avsedda för Skånska kavalleriregementet
och Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab. Med hänsyn till att
vid arméns centrala beklädnadsverkstad icke erfordras de för densamma avsedda
en kapten och en förvaltare, sedan verksamheten vid verkstaden övertagits
av försvarets fabriksstyrelse, föreslås utökning med allenast 1 kapten
och 1 förvaltare. Ytterligare 1 fanjunkare i kassörsbefattning har ansetts
böra tillkomma för nämnda försvarsområdesstab.

Med avseende å fältläkarkåren och fältveterinärkåren föreslås nya beställningar
för 1 bataljonsläkare och 1 regementsveterinär, avsedda för Skånska
kavalleriregementet.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har föreslagits böra upptagas
ordinarie personal vid arméns jägarskola, nämligen 1 major, 1 löjtnant, 1
sergeant och 2 överfurirer.

Chefen för armén har framlagt förslag till omorganisation av arméhundväsendets
ledning, innebärande, bland annat, att arméhundchefen skulle erhålla
ställning såsom tjänstegrensinspektör, att arméhundgården med arméhundskolan
skulle utgöra självständig förvaltande myndighet samt att befattningen
såsom chef för arméhundväsendet skulle från arvodesbefattning ändras
till beställning för aktiv officer med placering i lönegrad Oa 5 eller Oa4. Nämnda
förslag har departementschefen ansett sig icke kunna förorda i avbidan på en
närmare omprövning av arméhundväsendets ställning och arbetsuppgifter i
samband med en blivande översyn av försvarsorganisationen. Departementschefen
har framhållit, att möjlighet finnes att, örn så skulle visa sig erforder -

84

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ligt, medgiva den nuvarande innehavaren av befattningen som chef för arméhundskolan
anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde.

Till löner för den å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän upptagna
personalen beräknas ett sammanlagt belopp av 47 000 000 kronor.

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga i propositionen 1942: 266
framhöll departementschefen, att det syntes vara att förvänta att ett fyllande
av personalkadrerna komme att bliva förenat med svårigheter. I den mån så
oundgängligen erfordrades borde därför få tillgripas i huvudsak samma utvägar
i fråga örn rekryteringen, som tillämpats vid genomförandet av de i
propositionerna 1940 L:275 och 1941:155 föreslagna och av riksdagen beslutade
kaderökningarna. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande redogörelse
i förstnämnda proposition. Jämväl för innevarande budgetår ha i viss utsträckning
tillämpats sådana särskilda rekryteringsvägar. Departementschefen
har därför ansett sig böra föreslå, att jämväl beträffande den för nästa
budgetår föreslagna kaderökningen Kungl. Maj:t skall äga besluta örn dylika
åtgärder.

För personal, som i samband med personalstaternas utökning vid armén,
marinen och flygvapnet under budgetåret 1945/46 överflyttas till aktiv stat
från övergångsstat, reservstat och reserv bör, framhåller departementschefen,
Kungl. Maj:t — liksom fallet varit beträffande kaderökningarna under de
senaste budgetåren — äga meddela bestämmelser örn löneklassplacering av
samma innehåll som de under innevarande budgetår gällande.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Med hänsyn till svårigheten att kunna tillsätta arvodesbefattningarna för
pensionerad personal med från aktiv stat pensionerad personal har chefen
för armén gjort framställning örn besättande av dylika arvodestjänster med
annan personal än från aktiv stat pensionsavgången samt örn vissa löneföreskrifter
för dylik personal. Departementschefen har ansett det bliva erforderligt
att jämväl i fortsättningen tillgripa provisoriska åtgärder för att
tillgodose ifrågavarande personalbehov. Huruvida därvid en lösning enligt
de av arméchefen förordade linjerna bör väljas, bör enligt departementschefen
bliva beroende av fortsatta överväganden. Det synes departementschefen få
tillkomma Kungl. Maj:t att med stöd av de bemyndiganden i ämnet, som
riksdagen givit, besluta härom, varvid departementschefen dock förutsätter
att placering av underofficerare i löneklass enligt Oa-planen icke skall förekomma.
Departementschefen förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t skall äga
att, örn så befinnes erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande
av i personalförteckning uppförd befattning för pensionerad officer med från
aktiv stat pensionsavgången underofficer samt att därvid bestämma skälig
löneställning.

Följande förändringar i personalförteckningen för pensionerad personal i
arvodesbefattning föreslås av departementschefen för nästa budgetår.

Vid bifall till förslaget rörande arméns jägarskola bör antalet arvoden för

Statsutskottets utlåtande nr 178.

85

pensionerad personal vid försvarsområdesstabernci minskas med 1 för försvarsområdesbefälliavare,
1 för tygofficer, 1 för intendent, 1 för expeditions
underofficer, 1 för ammunitionsförvaltare och 1 för förrådsunderofficer, samtliga
i gällande personalförteckning avsedda för Kiruna-Jokkmokks försvarsområde.

Under rubriken truppförbanden m. m. föreslås följande.

Yad infanteriets truppförband beträffar böra i anledning av förslaget
beträffande arméns jägarskola ur personalförteckningen utgå 1 befattning
för tygunderofficer, 1 för kasernunderofficer och 1 för köksföreståndare,
samtliga avsedda för Norrbottens regemente.

Vid bifall till förslaget rörande kavalleriets omorganisation böra vid
kavalleriets truppförband tillkomma nya arvodesbefattningar för 1
expeditionsunderofficer, 1 biträde i personaldetaljen, 1 kasernunderofficer, 1
biträde åt regementsintendenten och 1 furageuppbördsman, samtliga avsedda
för Skånska kavalleriregementet samt utgå 3 befattningar för biträdande
mobiliseringsofficerare och 2 tygunderofficersbefattningar.

Vid Signalregementet bör antalet kasernunderofficerare planenligt
utökas med 1, avsedd för regementets kompani i Kristianstad. Vidare föreslås
inrättande av en ny arvodesbefattning i löneklass UO 7 vid Signalregementet,
avsedd för en expeditionsunderofficer, tillika tygunderofficer vid
arméns signalskola.

Med avseende å tygtrupperna föreslås utökning av 3 befattningar för
tygofficerare tillika mobiliseringsofficerare i löneklass Oa 10.

Under rubriken centralförråd för intendenturmateriel bör, i enlighet med
förslaget rörande tryckningsverksamheten inom försvaret m. m., tillkomma en
befattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10, chef för centrala bokoch
blankettförrådet. Befattningen bör icke besättas utan att en mot densamma
svarande befattning vid försvarets kommandoexpedition samtidigt indrages.

Beträffande remonteringsväsendet föreslås, bland annat, att befattningen
som chef för Herrevadsklosters remontdepå upptages i löneklassen Oa 11.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Denna anslagspost skall enligt förslaget till omläggning av avlöningsstaten
bildas genom sammanslagning av de nuvarande anslagsposterna Arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän samt Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Av praktiska skäl har
den nuvarande uppdelningen i två särskilda arvodesförteckningar ansetts
böra bibehållas, därvid förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, föreslagits skola benämnas förteckning å vissa
andra arvoden och särskilda ersättningar.

Beträffande nu ifrågavarande anslagspost har allenast föreslagits några
smärre ändringar (s. 307—310 i statsrådsprotokollet).

86

Statsutskottets utlåtande nr 178.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost skola enligt förslaget till omläggning av avlöningsstaten
upptagas jämväl avlöningar till vård- och ekonomipersonal, avlöningar
till fänrikar samt stipendier för underlättande av officersrekryteringen
i Boden.

För budgetåret 1945/46 föreslås i huvudsak följande ändringar i förhållande
till innevarande budgetår.

Med avseende å militärområdena m. m. föreslås vid bifall till förslaget om
organiserande av arméns jägarskola följande utökning av den extra ordinarie
personalen vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab, nämligen med 1 förrådsman,
1 eldare av 2. klass, 1 husmoder av 2. klass, 1 kontorsbiträde, 1
skrivbiträde samt 14 köks- och servisbiträden. Kökspersonalen liksom den
icke-ordinarie personalen i övrigt utom kontorsbiträdet är avsedd att överföras
från Norrbottens regemente.

Under rubriken truppförbanden m. ra. föreslås bland annat följande.

Infanteriets truppförband. Vid bifall till förslaget örn organiserande
av arméns jägarskola kan antalet extra ordinarie befattningar vid Norrbottens
regemente minskas med 2 förrådsmän, 1 eldare av 2. klass, 1 husmoder av
2. klass, 1 skrivbiträde samt 14 köks- och servisbiträden.

Vid kavalleriets truppförband bör antalet remontryttare planenligt
utökas med 35 till 70. För Skånska kavalleriregementet böra tillkomma
nya befattningar för 1 eldare av 2. klass, 2 kontorsbiträden och 3 skrivbiträden.
Minskning bör ske med 1 befattning för förrådsman.

Pansartruppförbanden. Befattningen såsom skogvaktare för Göta
pansarlivgardes pansarskjutfält å Utö i lönegrad MEx 8 föreslås från och med
nästa budgetår böra uppföras såsom skogvaktare av 2. klass i lönegrad MEo 8.

Beträffande artilleriets truppförband böra vid ettvart av Svea,
Göta och Norrlands artilleriregementen antalet remontryttare planenligt utökas
med 3 till 8.

Med avseende å trängkårerna föreslås följande extra personal vid Göta
trängkårs kompani i Nora skola överföras till extra ordinarie, nämligen 1
eldare av 2. klass och 2 förrådsmän, samtliga i MEo 5.

Under arméns intendenturförråd upptages den extra ordinarie
personal, som enligt vad ovan föreslagits skall tillkomma för det centrala bokoch
blankettförrådet och för försvarets tryckeri med tillhörande bokbinderi.

Under rubriken vissa utbildning saust alt er föreslås, att kontorsbiträdesbefattningen
vid arméns underofficersskola utbytes mot en kontoristbefattning
i lönegraden MEo 8.

I fråga örn sjukvårdsväsendet föreslås för Skånska kavalleriregementet
skola tillkomma 1 sjuksköterska och 1 sjukvårdsbiträde. Därjämte förordas,
att för den organisation av skärmbildsundersökningar av värnpliktiga
m. fl., varom förslag framlagts i årets statsverkspropositiou, beräknas 2 sjuksköterskor,
skärmbildssköterskor vid poliklinikerna i Stockholm och Karlskrona.
Vidare föreslås skola tillkomma 2 förrådsmän.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

87

Under rubriken viss ingenjörspersonal föreslås skola tillkomma nya befattningar
för 1 motoringenjör i lönegraden MEo 18, avsedd för Gotlands
artillerikår, och 1 signalingenjör i lönegraden MEo 24, avsedd för arméns
signalskola.

För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår ett belopp av
1 400 000 kronor (nu 1 398 000 kronor).

Fänrikar.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår nedgå från omkring 430
till 410.

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Antalet dylika läkare utgör för innevarande budgetår 39. För nästa budgetår
föreslås härvid icke någon ändring.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Antalet dylika veterinärer föreslås för nästa budgetår höjt med två.

Musikelever.

För innevarande budgetår hava beräknats medel för kontant ersättning till
157 musikelever med 360 kronor för år och elev. För nästa budgetår föreslås
icke någon ändring härutinnan.

5. Rörligt tillägg.

Kostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 9 425 000 kronor (nu
9 009 564 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till aktiv personal
m. fl. för budgetåret 1945/46 har av departementschefen beräknats till
70 700 000 kronor. Med omräkning av dyrortsgraderade löner till ortsgrupp E
skulle här ifrågavarande medelsbehov uppgå till 68 800 000 kronor.

Kungl. Majit har under förevarande punkt framlagt förslag till ändrad uppställning
av försvarsgrenarnas avlöningsstater, innebärande i huvudsak att olika
nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad natur skola sammanföras
under gemensamma anslagsposter. Såsom departementschefen framhållit
syftar förslaget i fråga till åstadkommande av förenkling och modernisering
av an slagsuppställningen Även örn det enligt utskottets mening är lämpligt,
att avlöningsstaten icke betungas av flera anslagsposter än som kan anses
nödvändigt, är det dock av vikt att en dylik rationalisering icke försvårar
överblicken av kostnaderna för de omfattande personalgrupper varom här
är fråga, vilket torde vara att befara därest det föreliggande förslaget genomföres.
Enligt förslaget skulle anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, sammanslås till en förslagsvis betecknad
anslagspost, benämnd arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit. Detta innebär, bland annat, att förteckningen å arvoden och övriga

Utskottet.

88

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän icke skulle såsom hittills
skett fastställas av riksdagen. Utskottet ställer sig betänksamt mot förslaget
i denna del. Då utskottet ändock tillstyrker detsamma sker det under förutsättning,
att Kungl. Majit endast i undantagsfall utan riksdagens hörande
inrättar nya arvoden samt att Kungl. Majit årligen till riksdagen överlämnar
redogörelse över ändringar, som ansetts påkallade i den för föregående budgetar
av Kungl. Majit fastställda personalförteckningen. Självfallet böra även i
fortsättningen grunderna för dessa arvodens utgående och beräkningen av anslagsposten
underställas riksdagens prövning. Med denna reservation anser
sig utskottet icke böra motsätta sig den föreslagna ändringen av anslagsuppställn
ingen.

De av departementschefen för nästa budgetår föreslagna ökningarna i
arméns personaluppsättning äro i huvudsak föranledda av det planenliga
genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av arméns
organisation under femårsperioden. Framhållas må att de organisatoriska förändringar,
som avses skola genomföras under nästa budgetår och äro av natur
att påverka personalbehovet, i stort sammanhänga med den fortsatta utbyggnaden
av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes
batteri på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad
och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna. Utskottet har
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag rörande beräkningen
av antalet beställnings- och befattningshavare.

Bland övriga organisatoriska förändringar, som förutsatts skola genomföras
under nästa budgetår, är den av 1943 års riksdag i princip beslutade
omorganisationen av kavalleriet, innebärande bland annat att ett nytt kavalleriregemente
skall uppsättas. Det framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet
m. m. vid kavalleriet, vilket ansluter sig i allt väsentligt till de förutsättningar,
varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation byggde, finner utskottet
sig böra biträda.

För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III ävensom
att vid Skånska pansarregementets förflyttning till Hässleholm Skånska
trängkårens musikkår skulle indragas. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla,
att utskottet förutsätter, att till pansarregementets musikkår överflyttas
den musikpersonal, som för närvarande finnes anställd vid Skånska trängkåren,
samt att musikkåren vid det nya kavalleriregementet organiseras på
så sätt att för denna kår upptagna beställningar i första hand tillsättas
med musikpersonal, som tillhör Skånska pansarregementets till Hälsingborg
förlagda musikkår.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle den till Kiruna förlagda jägarbataljonen
av Norrbottens regemente organiseras såsom en självständig infanterikår,
arméns jägarskola, vars förvaltning borde sammanslås med förvaltningen
vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområde. Då detta förslag synes vara överlägset
gällande organisation och i förhållande till denna organisation innebära
besparingar finner utskottet sig böra tillstyrka detsamma. Till frågan örn viss
detalj i skolans personalorganisation återkommer utskottet i det följande.

Statsutskottets utlåtande nr 178. 89

Vad härefter angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän
hava motionsvis yrkats vissa ändringar.

I motionerna I: 90 och II: 162 har hemställts, att en musikkår av typ II
bör inrättas vid Luleå luftvärnskår. Utskottet vill erinra, att frågan örn inrättande
av musikkårer vid såväl nämnda kår som vid Göta pansarlivgarde
varit föremål för prövning av chefen för armén, som ansett att med avgörande
av denna fråga borde anstå till ett följande budgetår. Enligt arméchefens mening
talade nämligen för närvarande statsfinansiella skäl för återhållsamhet i fråga
örn organisationens utbyggnad på detta område, varjämte svårigheter ansågos
föreligga att under det närmaste budgetåret erhålla kvalificerad personal för
rekrytering av två nya musikkårer. Med hänsyn till vad arméchefen sålunda
anfört anser sig utskottet böra avstyrka motionerna i fråga. Av samma skäl
som arméchefen anfört har departementschefen funnit sig icke nu böra för
riksdagen framlägga förslag om en av 1943 års militärmusikutredningskommitté
i dess slutrapport den 25 maj 1944 ifrågasatt ändrad sammansättning
av samtliga försvarets musikkårer. Då det i motionerna I: 326 och II: 511
gjorda yrkandet att musikkåren vid Livregementet till häst borde omorganiseras
från typ III till typ II bör prövas i samband med nämnda förslag, anser
sig utskottet redan av denna anledning böra avstyrka jämväl dessa sistnämnda
båda motioner.

Frågan örn fälttvgmästarens löneställning har med anledning av väckta
motioner varit föremål för riksdagens prövning senast vid 1943 och 1944 års
riksdagar. Utskottet, som fann skäl tala för att denne befattningshavare
uppflyttades från lönegraden Oa 6 till högre löneställning, ansåg sig dock för
det dåvarande icke böra tillstyrka förslag härom. Utskottet har efter förnyat
övervägande av denna lönefråga kommit till den uppfattningen, att med avgörande
i ärendet icke bör ytterligare anstå. Utskottet är därför nu berett
att i anledning av det i motionen II: 530 gjorda yrkandet föreslå, att befattningen
såsom fälttygmästare uppflyttas till lönegraden Ob 2.

Genom 1942 års försvarsbeslut uppdelades regementskassörerna i två lönegrader,
avsedda, den högre, UO 3, för regementen och den lägre, UO 2, för
kårei''. Under hänvisning till att en av generalintendenten verkställd utredning
i ämnet givit vid handen att nämnda fördelning i högre och lägre löneställning
icke är helt rättvis med hänsyn till regementskassörernas arbetsbörda
och ansvar har i motionen I: 341 yrkats, att sju beställningar såsom
regementskassörer av 2. klassen, avsedda för ingenjör- och trängkårerna, måtte
utbytas mot sju beställningar såsom regementskassörer av 1. klassen. Nämnda
förslag, som tidigare framställts av arméchefen, har förordats av i ärendet
hörda myndigheter, däribland allmänna lönenämnden och försvarsväsendets
lönenämnd, vilka dock ansett att frågan örn löneställningen för regementskassörerna
vid samtliga försvarsgrenar borde göras till föremål för allmän
omprövning. Utskottet, som även finner goda skäl tala för motionärens förslag,
anser för sin del att med slutligt ställningstagande till detsamma bör
anstå i avvaktan på resultatet av en dylik allmän omprövning av löneställningen
för hela nämnda personalkategori. Utskottet förutsätter, att denna

90

Statsutskottets utlåtande nr 178.

omprövning snarast kommer till stånd och att förslag i ämnet örn möjligt
förelägges nästa års riksdag. Med hänsyn till det anförda torde motionen
icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av det i motionen II: 498 gjorda yrkandet örn en förbättring
av chefens för arméhundskolan löneställning vill utskottet erinra, att
utskottet med anledning av ett vid föregående års riksdag motionsvis framlagt
förslag av samma innebörd som det nu framställda anförde, att goda skäl
talade till förmån för förslaget, särskilt det förhållandet att hundskolan fått
en väsentligt större omfattning och betydelse än vad som förutsågs, då löneställningen
för skolans chef bestämdes vid 1942 års riksdag. Utskottet förutsatte,
att detta lönespörsmål bleve föremål för förnyat övervägande i samband
med medelsäskandena för budgetåret 1945/46. Med hänsyn till sin då i denna
fråga uttalade uppfattning hade det enligt utskottets mening varit önskvärt,
örn en reglering av armékundskolechefens löneställning nu kunde ske. Såsom
ytterligare skäl härför talar det förhållandet att därest, på sätt i ärendet anförts,
den föreslagna höjningen av chefens för hundskolan befattning till
regementsofficer icke kommer till stånd, tjänsten måste vakanssättas nästa
år, aå nuvarande skolchefen uppnår den för kapten fastställda pensionsåldern
och enligt vad chefen för armén uttalat någon officer, som nu besitter
erforderliga kvalifikationer till dennes efterträdande, icke lärer finnas inom
vårt försvarsväsende. Att utskottet det oaktat nödgas avstyrka förslaget i
fråga beror uteslutande därpå, att spörsmålet örn arméhundväsendets ställning
och arbetsuppgifter avses bliva föremål för omprövning i samband med
den blivande översynen av försvarsorganisationen och att någon lönereglering
i avbi dan därpå icke lämpligen synes böra företagas. Utskottet förutsätter
emellertid, att det skall bliva möjligt för Kungl. Majit att i fortsättningen utnyttja
och tillvarataga den nuvarande hundskolechefens utomordentliga kunskaper
och erfarenhet på arméhundväsendets område. En av departementschefen
härvidlag anvisad utväg är, att Kungl. Majit må kunna medgiva den
nuvarande skolchefen anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde. De
skäl, som förestavat utskottets ståndpunktstagande till förslaget örn lönereglering
för arméhundskolechefen, gälla också med avseende å frågan örn
ändrad löneställning för befattningen såsom chef för arméhundväsendet, varför
utskottet avstyrker motionen jämväl i denna del. Motionärens framställning
örn viss utökning av hundväsendets personalstat med expeditionspersonal,
avsedd för arméhundväsendets ledning, finner sig utskottet böra tillstyrka
allenast i den del yrkandet sammanfaller med Kungl. Majits förslag, eller
alltså i fråga örn inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i Meo 4 i utbyte
mot den nuvarande befattningen i Meo 2.

Vid den till nyinrättande föreslagna arméns jägarskola avses överfurirer
i egenskap av kompanifurirer skola ersätta de nuvarande kompaniadjutanterna,
vilka äro fanjunkare. Med anledning av de i motionerna I: 342 och lii 531
häremot framställda erinringarna vill utskottet framhålla, att den föreslagna
anordningen får anses utgöra ett led i de av försvarets centrala organisationskommitté
försöksmässigt bedrivna organisationsundersökningarna. Här -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

91

jämte är att märka, att ifrågavarande förband har karaktär av ^bildningsanstalt
och således icke är att betrakta som ett truppförband i vanlig mening.
Utskottet finner vidare påkallat understryka, att ett tillstyrkande av det föreslagna
utbytet vid jägarskolan av underofficerare i kompaniadjutantsbefattning
mot överfurirer icke innebär från utskottets sida ett ställningstagande
till frågan örn sättet för dessa befattningars uppehållande i allmänhet Vid
nu angivna förhållanden avstyrker utskottet de förenämnda båda motionerna.

Utskottet har sålunda i anledning av de väckta motionerna funnit sig icke
böra föreslå riksdagen ''vidtaga annan ändring i den av departementschefen
föreslagna personalförteckningen för ordinarie tjänstemän än att beställningen
såsom fälttygmästare upptages i lönegraden Ob 2.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn fortsatt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser
beträffande löneklassplacering för personal, som kan komma att överflyttas
till aktiv stat i samband med tillsättande av de vid de olika försvarsgrenarna
under budgetåret 1945/46 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.

Med hänsyn till de alltjämt föreliggande svårigheterna att besätta arvodesbefattningarna
med för desamma avsedd personal synes det, såsom departementschefen
föreslagit, få ankomma på Kungl. Majit att, örn så befinnes
erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande av i personalförteckning
uppförd befattning för pensionerad officer med från aktiv stat pensionsavgången
underofficer samt att därvid bestämma skälig löneställning.

Vidkommande de i motionerna I: 226 och lii 377 samt lii 220 väckta förslagen
örn höjning av de för såväl i fredstid som för förstärkt försvarsberedskap
för hemvärnsområdesbefälhavarna fastställda arvodesbeloppen, vill utskottet
erinra, att utredning för närvarande pågår rörande hemvärnets organisation
m. m. Då enligt vad utskottet under hand inhämtat, förevarande ersättningsfrågor
lära komma under övervägande vid denna utredning, torde
förenämnda motioner icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla följande. Till hemvärnsområdesbefälhavare
utgå arvoden under fredstid med 50 kronor för år men under förstärkt
försvarsberedskap med högre belopp, differentierat efter antalet underlydande
hemvämsmän. Vid upphävandet av beredskapen kan tvekan komma att uppstå,
huruvida dessa arvoden forsättningsvis skola utgå med de högre beloppen eller
återgång ske till fredsnorm. Det synes utskottet befogat, att i avbidan på förenämnda
utredning någon ändring icke sker i arvodesgrunderna även örn den
förstärkta försvarsberedskapen genom formligt beslut avvecklas. Enligt vad
utskottet nämligen inhämtat komma arbetsuppgifterna för hemvärnsområdesbefälhavarna
att kvarstå praktiskt taget oförändrade jämväl vid en avveckling
av beredskapen. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka, att Kungl.
Majit bemyndigas medgiva, att de högre arvodesbeloppen få i enlighet med
vad sålunda föreslagits fortsättningsvis utgå.

Vad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

92

Statsutskottets utlåtande nr 178.

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 341, II: 498, I: 90 och II: 162,
I: 326 och II: 511 samt I: 342 och II: 531 samt i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:530, med den ändringen
att beställningen för fälttygmästaren skall hänföras till lönegraden
Ob 2, för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattning vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats
till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts
beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den 2 juni 1944
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än även de
särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband
med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen
för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med av departementschefen
angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass
och beräknande av tid för uppfattning till högre löneklass
för personal, som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas
utökning må komma att överflyttas från övergångsstat,
reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet;

d) med avslag å motionen II: 220 godkänna följande av -

löningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 48 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis ........................ » 5 850 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 1075 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................... » 10 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 9 425 000

Summa kronor 75 100 000
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 70 700 000;

Statsutskottets utlåtande nr 178.

93

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

II. att motionerna I: 226 och II: 377 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

19:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av
32 450 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 320—346) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen
som komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1945/46;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 31 400 000
kronor.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas
av propositionen i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Från denna anslagspost böra enligt de förordade riktlinjerna för avlöningsstaternas
uppställning bestridas — förutom avlöningskostnader enligt
nu gällande bestämmelser — avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat
samt till nyantaget manskap över stat ävensom till ordinarie
personal utgående sjötillägg och flygtillägg m. m.

Med avseende å flottan hava planenligt upptagits nya beställningar för
2 kommendörkaptener av 1. graden och 4 kommendörkaptener av 2. graden.

Å personalförteckningen för innevarande budgetår finnas uppförda 6 kommendörsbeställningar
i lönegrad Oa 6. Av dessa ha 3 avsetts för befatt -

94

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ningarna såsom inspektörer för sjöartilleriet, torped- och ubåtsvapnen samt
minväsendet. I likhet med vad som för närvarande gäller beträffande arméns
truppslagsinspektörer föreslås dessa beställningar skola i personalförteckningen
knytas omedelbart till respektive befattningar. I gällande personalförteckning
har samtidigt synts bör göras den jämkningen, att de med beställningarna
såsom chefer för marinförvaltningens vapenavdelning, Karlskrona
och Stockholms örlogsstationer samt Stockholms örlogsvarv förenade tjänstegradsbeteckningarna
utgå ur förteckningen.

Med anledning av 1944 års riksdags beslut angående inrättandet av försvarets
forskningsanstalt föreslås att å marinens personalförteckning uppföres
en ny kaptensbeställning, avsedd för militärassistent vid forskningsanstalten.
Å andra sidan har departementschefen i det föregående vid anmälan
av frågan örn marinintendenturkårens organisation och omfattning (punkt 4)
förutsatt, att en kaptensbeställning vid flottan, som i försvarsbeslutet beräknats
för försvarsstabens kvartermästaravdelning, skall utbytas mot en beställning
vid marinintendenturkåren. Med hänsyn till vad sålunda anförts
föreslås planenligt skola inrättas 5 nya kaptensbeställningar. Vidare föreslås
inrättande av 6 nya beställningar för löjtnanter.

För underofficerare ha upptagits 46 nya beställningar, varav 11 i lönegrad
UO 3, 18 i UO 2 och 17 i UO 1. Enligt en i gällande personalförteckning
intagen anmärkning må två för sjukvårdsförråd avsedda beställningar i lönegrad
UO 3 kunna besättas jämväl av personal från kustartilleriet. I det följande
avser departementschefen att föreslå, att för kustartilleriet inrättas 3
nya beställningar i nyssberörda lönegrad. Enär en av de nya beställningarna
vid kustartilleriet avsetts för den ena av sjukvårdsförrådsbefattningarna samt
den andra av dessa befattningar på sätt i försvarsbeslutet förutsatts bör tillsättas
med beställningshavare ur flottan, kan ifrågavarande anmärkning utgå
ur personalförteckningen. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår
bör det enligt departementschefen ankomma på Kungl. Maj:t att närmare
pröva behovet av beställningarna i lönegrad UO 3, varför föreskrift bör
meddelas, att beställningarna — vilka i enlighet med vad i det föregående
föreslagits böra benämnas förvaltare — icke må tillsättas, förrän Kungl. Maj:t
därtill lämnat särskilt medgivande.

Antalet flaggkorpralsbeställningar har ansetts för nästa budgetår böra
minskas med ytterligare 5. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår
bör, så länge flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta, ett motsvarande
antal beställningar för underofficerare av 2. graden hållas vakant.

Flottans manskapsstater hava ansetts böra i avvaktan på ytterligare utredning
beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivits
i en inom marinstaben upprättad, den 18 januari 1944 dagtecknad promemoria.
Vid bifall till Kungl. Majlis i särskild proposition till innevarande
års riksdag framlagda förslag beträffande organisationen av försvarets civilanställningsorgan
har dock antalet högbåtsmän ansetts kunna minskas med
den beställning, som beräknats för civilanställningskommissionen i Stockholm.
Departementschefen har i enlighet härmed beräknat, att för budget -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

95

året 1945/46 erfordras nya manskapsbeställningar för 4 högbåtsman, 90 furirer
och 5 korpraler. Samtidigt har antalet meniga ansetts kunna minskas med 85.

I enlighet med vad som föreslagits i fråga örn arméns musikdirektörer böra
beställningshavare i Oa 3 benämnas musikdirektör av 1. graden och beställningshavare
i Oa 2 musikdirektör av 2. graden.

För kustartilleriet har räknats med ytterligare en överstelöjtnantsbeställmng.
Vidare böra planenligt tillkomma nya beställningar till följande antal,
nämligen 2 i Oa 4, 7 i Oa 3, 7 i Oa 2, 3 i UO 3, 13 i UO 2 och 28 i UO 1.
I likhet med vad som föreslagits för flottan och gällt för innevarande budgetår
bör föreskrivas, att nytillkomna beställningar i lönegraden UO 3 icke
må tillsättas utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande. Beträffande ändrad
tjänstebenämning å beställningshavare i sistnämnda lönegrad liksom å regementskassörer
av 2. klassen hänvisas till vad härutinnan anförts under arméns
motsvarande anslag.

Den i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagna flaggkorpralsbeställningen
har ansetts böra bibehållas jämväl under nästa budgetår.

I enlighet med de för 1944 års riksdag framlagda beräkningarna böra för
nästa budgetår tillkomma 17 beställningar i lönegrad Mb 1 för långtjänstunderbefäl.

Vid beräkningen av behovet av manskapsbeställningar i övrigt har inspektören
för kustartilleriet räknat med en omläggning av utbildningen inom
kustartilleriet enligt i huvudsak de riktlinjer som angivits av sjöförsvarets
utbildningskommission. Därvid har befunnits erforderligt att upptaga ett antal
beställningar alternativt i lönegrad Ma 2 eller Ma 1. Med beaktande i
övrigt av de grunder för utökningen av manskapsstaterna, som förutsatts i
1944 års beslut rörande inrättande av överfurirsbeställningar vid kustartilleriet,
har inspektören för kustartilleriet hemställt örn 48 nya furirsbeställningar.
Antalet beställningar för korpraler och meniga har däremot ansetts
kunna minskas med tillhopa 251 beställningar. Minskningen sammanhänger
med — förutom beslutet örn inrättande av överfurirsbeställningar — att
även vid kustartilleriet införts ett s. k. provhalvår i början av anställningstiden
i manskapsgrad, varför manskapet under första halvåret av sin anställning
förutsatts skola vara anställt över stat. Antalet överstatsanställda har
för nästa budgetår beräknats till 392. Mot ifrågavarande beräkningar har departementschefen
icke haft något att erinra.

I enlighet med vad som föreslagits i fråga örn arméns och flottans musikdirektörer
böra de för kustartilleriet avsedda musikdirektörerna, i lönegraderna
Oa 3 och Oa 2, benämnas musikdirektörer av 1. respektive 2. graden.

Yad angår mariningenjörlcåren föreslås uppfattning av tre beställningar
för förste mariningenjörer till marindirektörsbeställningar. Antalet specialingenjörer
har ansetts böra ökas med 3 beställningar, varav 1 för specialingenjör
av 2. graden och 2 för specialingenjörer av 3. graden. I likhet med
vad som gällt för innevarande budgetår böra de nytillkomna beställningarna
icke tillsättas med ordinarie innehavare utan endast uppehållas på förordnande
tills vidare intill dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

96

Statsutskottets utlåtande nr 178.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av frågan örn marinintendenturkårens
organisation och omfattning anförts föreslås den för innevarande
budgetår fastställda personalförteckningen såvitt avser marinintendenturkåren
böra ändras i följande avseenden. Beställningen såsom marinöverintendent
uppflyttas från lönegrad Ob 1 till Ob 2. Antalet beställningar
i envar av lönegraderna Oa 5 och Oa 4 minskas med 1. I personalförteckningen
upptagna 2 beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2 utbytas mot beställningar
i lönegrad Oa 3. Slutligen tillkommer 1 beställning i lönegrad
Oa 2. I fråga örn 1 beställning i vardera av lönegraderna Oa 3 och Oa 2 bör
gälla, att densamma må tillsättas allenast medelst förordnande tills vidare.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har departementschefen erinrat,
att enligt 1942 års försvarsbeslut en för flottan och kustartilleriet gemensam
underofficersskola avsetts skola organiseras från och med budgetåret
1946/47. Skolan skall enligt beslut av 1944 års riksdag gemensamt med Stockholms
örlogsstations värnpliktsskola förläggas till den av kronan förvärvade
egendomen Berga invid Hårsfjärden. Vämpliktsskolan avses skola örn möjligt
organiseras vid Berga redan under budgetåret 1945/46. Departementschefen
har tillstyrkt en av chefen för marinen gjord framställning, att den i
försvarsbeslutet beräknade beställningen i lönegrad Oa 5 såsom chef för
marinens underofficersskola måtte inrättas redan från och med budgetaret
1945/46.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har av departementschefen beräknats till, i avrundat tal, 24 200 000
kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I enlighet med vad i det föregående under punkt 4 anförts bör en ny befattning
i löneklass Oa 11 inrättas för chefen för marinens centrala intendenturförråd.

På sätt anförts under punkt 4 bör en ny befattning i löneklass Oa 10 inrättas
för sjökrigsskolans intendent och redogörare.

För Sydkustens marindistrikt hava föreslagits dels en ny underofficersbefattning
för marindistriktsstaben, dels ock två nya underofficersbefattningar
vid Karlskrona örlogsvarv.

Vid Västkustens marindistrikt bör planenligt inrättas en ny underofficersbefattning,
vilken är avsedd för marindistriktsstaben.

I enlighet med det anförda har departementschefen föreslagit, att för
nästa budgetår inrättas 6 nya arvodesbefattningar för pensionerad personal,
varav 1 med arvode motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 11, 1 med arvode
motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 10 och 4 med arvoden motsvarande
nettoavlöning i löneklass UO 7.

Förevarande anslagspost har för nästa budgetår beräknats till 925 000
kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Enligt den nya uppställningen av avlöningsstaterna böra medel under
denna anslagspost beräknas för de ändamål, för vilka utgifterna hittills redo -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

97

visats under anslagsposterna Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till
ordinarie tjänstemän samt Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.

Till arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän
har beräknats ett belopp av 100 000 kronor.

Med avseende å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar må följande
framhållas.

Vid Norrlandskustens marindistrikt föreslås ett nytt arvode å 420 kronor
skola beräknas för en tillsynsman. Med anledning av det under punkt 5 i
det föregående framlagda förslaget till omorganisation av utbildningen vid
sjökrigshögskolan har det för högskolan för innevarande budgetår beräknade
beloppet, 17 150 kronor, ansetts böra höjas med 1175 kronor. För sjökrigsskolan
har beräknats en minskning av arvodesbeloppen med 13 300 kronor
till 32 500 kronor. Med hänsyn till den begränsade utbildning, som under
nästa budgetår beräknas äga rum vid marinens underofficersskolor, föreslås
det sammanlagda arvodesbeloppet för skolorna kunna nedsättas med 51 075
kronor till 16 725 kronor. För särskilda kurser m. m. föreslås en höjning med
900 kronor. Till lärare vid flottans underbefälsskolor och sjömansskolan har
räknats med en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 78 180
kronor. Då emellertid vissa kostnader för sjömansskolans verkstads- och förplägnadsskolor
för innevarande budgetår bestritts från annat anslag, utgör
den verkliga utgiftsökningen omkring 50 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten har beräknats till
850 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Från denna anslagspost föreslås skola bestridas —- förutom de kostnader
som för närvarande utgå från anslagsposten — avlöningar till fänrikar och
till vård- och ekonomipersonal.

Beträffande i personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän
må följande framhållas.

Med avseende å marinstaben har departementschefen föreslagit inrättande
av en ny befattning för automobilförare i lönegrad MEo 5.

I fråga om Ostkustens marindistrikt har en ny befattning för sjuksköterska
i lönegraden MEo 7 ansetts böra inrättas för Hårsfjärdens örlogsdepås
sjukavdelning.

För Sydkustens marindistrikt har ett antal nya sjukvårdsbefattningar ansetts
böra inrättas. Efter pågående utvidgning av det för kasern Ankarstierna
avsedda sjukhuset har sålunda ytterligare en befattning för sjukvårdsbiträde
befunnits vara erforderlig. Antalet sjuksköterskor vid Karlskrona kustartilleriregemente
föreslås ökat från 1 till 3. En av de nytillkommande avses
för alternerande tjänstgöring vid de olika i Karlskrona befintliga sjukvårdsanstalterna
för att dessas personal skall kunna beredas föreskriven ledighet.
Departementschefen har vidare föreslagit inrättande av dels en ny befattning
som eldare av 2. klassen i lönegrad MEo 5, avsedd för kasern Sparres

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies 45 7

98

Statsutskottets utlåtande nr 178.

simhall, dels ock en ny kontorsbiträdesbefattning i lönegrad MEo 4 för Karlskrona
kustartilleriregemente.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har departementschefen framhållit,
att en omedelbar reglering av anställningsförhållandena för sjökrigsskolans
civila personal synts erforderlig, örn skolan skall kunna erhålla tillräckligt
kvalificerad personal. Departementschefen har i sådant syfte förordat,
att i personalförteckningen för nästa budgetår upptagas följande extra
ordinarie befattningar för sjökrigsskolan, nämligen 1 kontorsskrivare av
2. klass i lönegrad MEo 13, 1 maskinist i MEo 12, 1 kassör i MEo 11, 1
kontorist och 1 husmoder av 1. klass i MEo 8, 3 förmän av 1. klass, 1 förste
vaktmästare, 1 kanslibiträde, 1 montör, 1 reparatör, 1 snickare och 1 sjuksköterska
i MEo 7, 2 vaktmästare i MEo 6, 2 vaktmästare, 1 bilförare och 3 förrådsmän
i MEo 5, 1 kontorsbiträde och 1 biträdande husmoder i MEo 4, 3 skrivbiträden
och 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2 samt 13 köks- och servisbiträden
i MVd. Två extra befattningshavare, den ena i MEx 8 och den andra
i MEx 6, förutsättas härvid skola erhålla extra ordinarie anställning i MEo 7
respektive MEo 4. Det har anmärkts, att den förstnämnda befattningen i lönenämndens
förslag placerats i MEo 8. I likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår böra två extra ordinarie befattningar hållas vakanta, så
länge de å övergångsstat vid sjökrigsskolan uppförda befattningshavarna i
lönegraden A 5 kvarstå i sina befattningar.

Såsom i det föregående anförts beräknas marinens underofficersskola å
Bergaområdet vid Hårsfjärden skola träda i verksamhet från och med
budgetåret 1946/47, medan Stockholms örlogsstations värnpliktsskola,
vilken skall förläggas i anslutning till underofficersskolan, avses skola örn möjligt
organiseras vid Berga redan under nästa budgetår. Huruvida värnpliktsskolan
redan under nästa budgetår skall kunna flytta till Berga kan, framhåller
departementschefen, icke nu bedömas. Försiktigheten synes departementschefen
dock bjuda, att personal för driften av matinrättningen samt för
sjukvården redan nu beräknas. Med hänsyn till pågående organisationsundersökningar
vid försvarets matinrättningar har dock en viss återhållsamhet ansetts
böra iakttagas i fråga örn inrättande av extra ordinarie befattningar för
matinrättningen. Med beaktande härav har departementschefen föreslagit,
att i personalförteckningen för nästa budgetår upptagas befattningar för 1
husmoder av 1. klass i lönegrad MEo 8, 1 husmoder av 2. klass i lönegrad
MEo 6, 1 sjuksköterska i lönegrad MEo 7 samt 14 köks- och servisbiträden
och 2 sjukvårdsbiträden i MVd.

I fråga örn marinens ''poliskår har erinrats, att enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 27 oktober 1944 finge för bevakningen av Göteborgs örlogsvarv anställas
1 polisöverkonstapel i lönegrad MEx 12, 2 poliskonstaplar i MEx 10
och 2 poliskonstaplar i MEx 9. Departementschefen föreslår nu, att av denna
personal polisöverkonstapeln och 2 poliskonstaplar böra beredas möjlighet till
extra ordinarie anställning. Polisöverkonstapelsbefattningen har synts böra
placeras i lönegrad MEo 12, medan befattningarna för poliskonstaplar, liksom
de redan befintliga extra ordinarie poliskonstapelsbefattningarna, ansetts
böra uppföras i lönegrad MEo 9.

Statsutskottets utlåtande nr 178. 99

Med avseende å marinens lokala väderlekstjänst har föreslagits, att 2 av
befattningarna för militärmeteorologer av 3. graden böra inrättas från och
med nästa budgetår. I enlighet med vad under punkt 6 i det föregående anförts
böra befattningarna placeras i lönegrad MEo 13.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som
sålunda bör uppföras å personalförteckning för nästa budgetår, hava beräknats
till, i runt tal, 1 480 000 kronor.

Antalet fänrikar, som för innevarande budgetår beräknats till 125, har ansetts
för nästa budgetår böra uppskattas till 117. Medelsbehovet för avlöningar
till fänrikar har i enlighet härmed beräknats till, i runt tal, 365 000
kronor (nu 470 000 kronor).

Under rubriken viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren har föreslagits
en planenlig ökning med 2 befattningar för marinläkare av 2. graden.
Den för arvoden m. m. till ifrågavarande personal upptagna delposten har
ansetts böra för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 165 000
kronor.

Till betjäningspersonal m. fl. och till musikelever hava räknats med oförändrade
belopp.

För tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. har för nästa budgetår föreslagits
en ökning av medelsanvisningen från 47 000 kronor till 150 000 kronor,
beroende därpå att under denna anslagspost beräknats medel även för
tillfälligt anställande av köks- och servispersonal, för vilket ändamål för innevarande
budgetår beräknats 100 000 kronor under anslagsposten till avlöningar
till vård- och ekonomipersonal.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har beräknats till, i avrundat tal, 2 200 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Med hänsyn till föreslagna personalökningar har anslagsposten ansetts böra
ökas från 3 851 934 kronor till 3 910 Ö00 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet
under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
att uppgå till 31 400 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.
Därest de i samband med försvarsbeslutet tillämpade grunderna för
beräkning av avlöningskostnader — för marinens del bland annat innebärande,
att avlöningar till personal vid kustartilleriet beräknats enligt E-ort — skulle
ha tillämpats, skulle medelsbehovet ha utgjort omkring 31 200 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,
som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen för
flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.
Sålunda har behovet av aktiv militär personal vid flottan beräknats med hän -

UtskotM.

100

Statsutskottets utlåtande nr 178.

syn tagen till vissa av 1944 års riksdag angivna grunder rörande personalberäkningarna
för flottan. För mariningen j orkar ens del Ilar departementschefen
ansett personalökningen böra begränsas i avvaktan på definitivt ställningstagande
till mariningenjörkårens organisation och nytillkommande beställningar
hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie innehavare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen
sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov
och får därför tillstyrka, att riksdagen fastställer den föreslagna
personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av
medelsbehovet under anslagsposten har utskottet lämnat utan erinran. Vidkommande
anställningsformen för nytillkommande mariningenjörer torde det
böra tills vidare få ankomma på Kungl. Majit att bestämma densamma, Nu
gällande bestämmelse, att lediga eller ledigblivande marinens poliskår tillhörande
beställningar icke må utan Kungl. Majits tillstånd återbesättas med
ordinarie innehavare, synes böra givas giltighet även under nästa budgetår.

Departementschefens förslag rörande beräkningen av övriga anslagsposter
hava icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad utskottet under
arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas
avlöningsstater, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid marinen, vilka i särskild ordning till riksdagen
överlämnats;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget -

året 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 24 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................... » 2 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 3 910 000

Summa kronor 32 085 000

Statsutskottets utlåtande nr 178. 101

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 685 000

Nettoutgift kronor 31 400 000;

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

20:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen
att, i avbi dan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av
23 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 347—364) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet
som komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig
erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända
planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1945/46;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr F. Ryling m. fl. väckt
motion (II: 252) hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna
angående avlöning till vid flygvapnet tjänstgörande kontraktsanställd
civil personal i expeditionstjänst, som anställts jämlikt föreskrifterna
i Kungl. Maj:ts brev den 21 mars 1940, att den i alla avseenden erhåller motsvarande
förmåner som extra tjänstemän enligt militära icke-ordinariereglementet
samt att i förekommande fall löneklassuppflyttning efter tre års anställning
må verkställas med retroaktiv verkan under iakttagande av avlöningsreglementets
bestämmelser härutinnan.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 21 900 000
kronor.

102

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Yid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen har
departementschefen anfört, att försvarets civilförvaltning vid sina anslagsberäkningar
för nästa budgetår räknat med att Hälsinge flygflottilj skall organiseras
samt att organisationen av fjärde eskaderstaben och Södra flygbasområdesstaben
skall fullt genomföras. Ämbetsverket har vidare räknat med att
den av 1943 års riksdag beslutade militära väderlekstjänsten skall planenligt
utbyggas samt att vissa förberedelser skola göras för uppsättande äv den av
1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen, Södertörns flygflottilj. För
egen del ansåge sig departementschefen kunna i huvudsak lägga det sålunda
skisserade organisationsschemat till grund för bedömandet av flygvapnets
medelsbehov för nästa budgetår.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat örn att i propositionen
1942: 210 framhållits, att viss personal vid flygvapnet icke kunde utökas i den
omfattning, som vore påkallad av uppsättningen av nya förband, och att 1941
års försvarsutredning angivit vissa åtgärder för att fylla den personalbrist, som
under uppsättningsperioden 1942/47 och närmast därefter bomme att förefinnas
inom flygvapnet. Chefen för flygvapnet har i sina anvisningar för
beräknande av medelsbehovet för nästa budgetår anfört, att de av försvarsutredningen
angivna sätten för att åstadkomma en utökning av flygvapnets
personalorganisation — frivillig övergång av officerare och underofficerare
från armén och marinen samt bibehållande av kontraktsanställd civil personal
såsom ersättare för äldre underbefäl i tekniska befattningar — även
under budgetåret 1945/46 måste tillgripas. I anslutning härtill har chefen
för flygvapnet framhållit, att det föreslagna antalet officers-, underofficersoch
civilmilitära beställningar icke täckte flygvapenorganisationens behov för
budgetåret 1945/46.

Den för flygledningen avsedda meteorologpersonalen är i gällande personalförteckningar
uppförd under rubriken Flygstaben, medan de för flygvapnets
lokala väderlekstjänst avsedda militärmeteorologerna, samtliga extra
ordinarie, redovisas under den i personalförteckningen för icke-ordinarie
personal m. fl. uppförda rubriken Flygförbanden. För att den civilmilitära
meteorologpersonalen skall kunna utnyttjas på ett smidigt sätt och vid behov
kunna omplaceras synes departementschefen denna emellertid från och med
nästa budgetår böra i respektive personalförteckningar sammanföras under
gemensam rubrik. Ordinarie personal bör därvid upptagas bland flygvapnets
civilmilitära personal i övrigt, medan den extra ordinarie personalen lämpligen
torde böra sammanföras under en ny rubrik, Väderlekstjänsten. Departementschefen
förutsätter ingen ändring beträffande den civila meteorologpersonal,
som övergångsvis finnes uppförd å flygvapnets personalförteckningar.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för de olika anslagsposternas
beräkning och för personalbehovet inhämtas i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Från denna anslagspost böra enligt den föreslagna ändrade uppställningen
av avlöningsstaterna bestridas — förutom avlöningskostnader enligt nu gäl -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

103

lande bestämmelser — avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat
ävensom till ordinarie personal utgående sjötillägg och flygtillägg m. m.

Med avseende å flygstaben föreligger förslag örn beredande av ordinarie
anställning för ett kontorsbiträde.

Beträffande personal vid flygvapnet har för nästa budgetår upptagits i
stort sett den ordinarie personal vid flygvapnet, som för budgetåret 1944/45
angivits i den preliminära plan för personalökning under femårsperioden,
vilken i anslutning till framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades
till riksdagens vederbörande utskott, dock med de avvikelser, som betingas
av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen och
beslutet örn Södertörns flygflottilj.

Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak det
antal, som upptagits i nämnda plan. Antalet kaptener har dock i förhållande
till planen ökats med två. Därav är en avsedd såsom militärassistent vid försvarets
forskningsanstalt. Den andre, i intendenturbefattning, är avsedd för
Södertörns flygflottilj och erfordras för förberedelserna för flottiljens uppsättning.
Med hänsyn till befordringsläget har vidare ökningen av löjtnantsbeställningarna
något begränsats.

Beträffande underofficerarna har på grund av befordringsläget antalet
fanjunkare måst upptagas något lägre än enligt förenämnda plan.

Yad beträffar manskapet har med hänsyn till den planerade uppsättningen
av Södertörns flygflottilj föreslagits något högre antal vicekorpraler och
meniga än som för nästa budgetår förutsatts i planen.

Musikpersonal har upptagits i överensstämmelse med vad som angivits i
1942 års plan.

Beträffande benämning av underofficerare och musikdirektörer hänvisas
till vad som därom anförts under arméns motsvarande anslag.

I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal har departementschefen föreslagit
ökning av ingenjörspersonalen med 2 flygdirektörer av 2. graden, 4
flygingenjörer av 1. graden och 4 flygingenjörer av 2. graden.

Antalet flygläkarbeställningar har med hänsyn till tillkomsten av Hälsinge
flygflottilj föreslagits ökat med 1 flygläkare av 1. graden.

Bland den civilmilitära personalen har upptagits den meteorologpersonal,
som enligt vad under punkt 6 anförts bör beredas ordinarie anställning. Å
innevarande års personalförteckning för icke-ordinarie personal m. fl. finnas
upptagna tre befattningar för militärmeteorologer i lönegrad MEo 21. Departementschefen
har föreslagit, att dessa tre från och med nästa budgetår skola
erhålla ordinarie anställning i lönegraden Ca 22.

Av beställningar för verkmästare ha i förslaget till personalförteckning
upptagits 21 av 1. klassen och 20 av 2. klassen. Av verkmästarna av 1. klassen
skola fyra, avsedda för de centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås,
efter hand som de avgå ersättas med civil personal. Anmärkning har ansetts
böra intagas i personalförteckningen för nästa budgetår, att dessa fyra beställningar
icke må återbesättas.

Antalet mästare har med hänsyn till förbättrade rekryteringsmöjligheter

104

Statsutskottets utlåtande nr 178.

befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades i försvarsbeslutet.
Med anledning härav ha för nästa budgetår upptagits 40 mästare av 1.
klassen och 110 av 2. klassen, eller tillhopa 150 mot i försvarsbeslutet för
nämnda budgetår beräknade 132.

Beträffande personal vid flygförbanden föreslås utökning med 1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen och 2 förrådsvaktmästare, samtliga avsedda för Hälsinge
flygflottilj.

Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa
budgetår beräknats till 16 100 000 kronor mot 15 785 000 kronor för innevarande
budgetår.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

A den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för
pensionerad personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa
48 officerare och 78 underofficerare.

För budgetåret 1945/46 har föreslagits uppförande i personalförteckningen
av befattningar för ytterligare 3 officerare och 3 underofficerare. Befattningarna
för officerare avses för expeditionsofficer vid fjärde eskaderstaben,
flygbasområdeschef vid Södra flygbasområdet och mobiliseringsofficer vid
Hälsinge flygflottilj. Antalet expeditionsunderofficerare har föreslagits skola
liksom för innevarande budgetår beräknas till fyra vid flygbaskåren och tre
vid varje flottilj, enär en minskning till det i propositionen 1942: 210 förutsatta
antalet icke kan genomföras förrän behovet av stamunderofficerare
fyllts. De 3 nya befattningarna för underofficerare avses i enlighet därmed
för Hälsinge flygflottilj.

Medelsbehovet under anslagsposten har i enlighet härmed för nästa budgetår
beräknats till 875 000 kronor (nu 800 000 kronor).

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Enligt de föreslagna ändringarna i avlöningsstaternas uppställning böra
under denna anslagspost beräknas medel för de ändamål, för vilka utgifterna
hittills redovisats under anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän samt till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.

Under rubriken arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän har beräknats för nästa budgetår ett belopp av 125 000 kronor.

Under rubriken vissa andra arvoden och särskilda ersättningar har framhållits
följande.

Med avseende å flygförbanden hava kostnaderna beräknats till i runt tal
189 000 kronor. Förhöjningen med 35 000 kronor i förhållande till innevarande
budgetår är föranledd av att antalet undervisningsavdelningar beräknas
komma att ökas från 70 till 86 vid korpral- och furirskolorna och från 7 till
8 vid furirskola för signalmekaniker samt att timantalet för varje avdelning
vid furirskolan för signalmekaniker beräknas öka från 370 till 400.

I fråga örn flygvapnets skolor har föreslagits följande.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

105

Till läraren i gymnastik och idrott vid flygkadettskolan utgår under innevarande
budgetår, liksom tidigare, arvode av 6 BOO kronor. Då skolan flyttats
från Ljungbyhed till Gamla Uppsala föreslås, att arvodet tills vidare beräknas
efter F-ort (Uppsala) till 6 950 kronor. På grund av bostadsbrist å förläggningsorten
har läraren nämligen nödgats anskaffa bostad i Uppsala.

Undervisningen vid aspirantskolan beräknas komma att bedrivas på sex
parallella avdelningar. Kostnaderna för arvoden till civila lärare hava därför
upptagits till sammanlagt 12 630 kronor, eller 500 kronor mera än för innevarande
budgetår.

Till arvoden till civila lärare vid underofficersskolan ha för innevarande
budgetår upptagits 11 096 kronor. Då undervisningen i allmänbildande ämnen
beräknas komma att från och med budgetåret 1945/46 bliva förlagd till försvarets
läroverk, ha några motsvarande medel icke beräknats för nästa
budgetår.

Ersättning till en lärare i elektrolära vid flygvapnets signalskola har föreslagits
böra utgå i form av timarvode, som beräknats till 10 kronor. I enlighet
härmed har under rubriken Signalskolan i personalförteckningen upptagits
ett belopp av 7 640 kronor.

För innevarande budgetår finnes i förteckningen å arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagen en post å 12 934 kronor,
avsedd för arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m.
Dessa arvoden tagas i anspråk för avlönande av vid krigsmakten icke tjänstgörande
läkare, som antingen uppehåller flottiljläkares tjänst under dennes
semester, sjukdom eller annat tjänsteförhinder eller uppehåller läkarvården
vid del av flygförband, som i utbildningssyfte förlägges utom ordinarie förläggningsort.
Motsvarande kostnader vad beträffar armén skola jämlikt särskilda
Kungl. Maj :ts beslut senast den 16 juli 1943 avföras från arméns avlöningsanslag
respektive vederbörligt undervisnings- eller övningsanslag. I
överensstämmelse härmed föreslås, att kostnaderna för arvoden för upprätthållande
av läkarvården under flottiljläkares semester, sjukdom eller annat
tjänsteförhinder bestridas från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal. På grund härav beräknas under förevarande post icke
några arvodeskostnader av ifrågavarande art för nästa budgetår. De kostnader,
som komma att belasta flygvapnets undervisnings- eller övningsanslag, hava
ansetts icke behöva föranleda uppräkning av dessa anslag.

Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övriga arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, har beräknats till, i avrundat
tal, 400 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig Icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost skola enligt förslaget till omläggning av försvarsgrenarnas
avlöningsstater upptagas jämväl avlöningar till fänrikar, löner till
viss kontraktsanställd civil personal samt avlöningar till vård- och ekonomipersonal
ävensom sjö- och flygtillägg m. m. till under anslagsposten redovisad
personal.

106

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Med avseende å i personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän
har föreslagits i huvudsak följande.

Vid bifall till ovannämnda förslag om beredande av ordinarie anställning
för ett extra ordinarie kontorsbiträde bör 1 kontorsbiträde i MEo 4 vid flygstaben
utgå ur personalförteckningen.

Med avseende å eskaderstaberna föreslås planenlig utökning med 1 skrivbiträde
för fjärde eskaderstaben, varjämte medel beräknats för 1 ny befattning
såsom portvakt i lönegraden MEo 5, avsedd för andra eskaderstaben och Västra
flygbasområdesstaben.

I fråga örn flygbasområdesstaberna föreslås inrättande jämväl vid Norra
flygbasområdesstaben av en portvaktsbefattning i lönegraden MEo 5.

Vidkommande flygförbanden hava för Hälsinge flygflottilj upptagits samma
antal extra ordinarie befattningar av olika kategorier, som avsetts för normalflottilj,
med undantag för husmödrar samt köks- och servisbiträden. Av kökspersonal
har allenast upptagits 1 befattning för husmoder av 1. klass. En
utökning med 2 köks- och servisbiträden vid Västmanlands flygflottilj och en
däiemot svarande minskning vid underofficers-, signal- och tekniska skolorna
har ansetts böra komma till stånd.

Under rubriken väderlekstjänsten har sammanförts den extra ordinarie
civilmilitära personal, som avses för den militära väderlekstjänsten och som
för närvarande redovisas dels under rubriken Elygstaben och dels under
rubriken Flygförbanden.

Vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har föreslagits, att tre för flygstaben avsedda befattningar såsom militärmeteorologer
från och med nästa budgetår skola uppföras å ordinarie stat.
De böra alltså icke vidare upptagas å nu ifrågavarande personalförteckning.

För flygstaben ha vidare i personalförteckningen för innevarande budgetår
uppförts befattningar för 1 militärmeteorolog av 1. graden, 5 militärmeteorologer
av 2. graden och 2 militärmeteorologer av 3. graden. Med hänsyn
till att en av militärmeteorologerna av 2. graden nästa budgetår beräknas
inneha kompetens för anställning såsom militärmeteorolog av 1. graden och
de båda militärmeteorologerna av 3. graden anses kunna befordras till militärmeteorologer
av 2. graden, hava för nästa budgetår föreslagits skola för
flygledningen beräknas 2 befattningar för militärmeteorologer av 1. graden
och 6 befattningar för militärmeteorologer av 2. graden.

Den för flygförbanden avsedda meteorologpersonalen har ansetts böra utökas
med befattningar för 1 militärmeteorolog av 2. graden och 2 militärmeteorologer
av 3. graden.

Under punkt 6 har föreslagits uppfattning av befattningarna såsom militärmeteorolog
av 1. graden till lönegrad MEo 20 och såsom militärmeteorolog
av 3. graden till MEo 13. Med beaktande härav har flygvapnets behov av
extra ordinarie meteorologpersonal beräknats för nästa budgetår till 2 militärmeteorologer
av 1. graden i lönegrad MEo 20, 24 militärmeteorologer av 2.
graden i MEo 15 och 40 militärmeteorologer av 3. graden i MEo 13.

Statsutskottets utlåtande nr 178. 107

För centralförrådet för intendenturmateriel hava meder beräknats för ytterligare
1 befattning för förrådsman i lönegraden MEo 5.

För underofficers-, signal- och tekniska skolorna har föreslagits inrättande
av en befattning för telefonvakt av 2. klass i lönegraden MEo 2.

Under flygkadettskolan har föreslagits utbyte av den nuvarande skrivbiträdesbefattningen
mot 1 befattning för kontorsbiträde i lönegraden MEo 4.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som
sålunda bör uppföras för nästa budgetår, hava beräknats till 2 630 000 kronor.

Under rubriken viss extra personal m. m. ha under arméns avlöningsanslag
beräknats vissa kostnader för avlönande av extra personal. Så har ansetts
lämpligen böra ske även här. Kostnader av natur att böra upptagas i detta
sammanhang äro utgifter för avlönande av vikarier för extra ordinarie tjänstemän
och för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. samt avlöning till betjäningspersonal.
Yad sistnämnda utgiftspost beträffar behöva medel för
dylikt ändamål icke beräknas för nästa budgetår, enär i samband med Västmanlands
flygflottiljs utflyttning till Hässiö anställningen för den under
ifrågavarande delpost i innevarande budgetårs avlöningsstat redovisade portvakten
vid Hässiö kommer att upphöra.

Vad särskilt beträffar posten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.
har framhållits, att under anslagsposten till avlöningar till vård- och ekonomipersonal
har i innevarande budgetårs avlöningsstat beräknats ett belopp
av 100 000 kronor för tillfälligt anställande av köks- och servisbiträden m. m.
Detta belopp bör upptagas under nu förevarande post. Enligt vad som anförts
i det föregående vid behandlingen av medelsbehovet för vissa andra
arvoden och särskilda ersättningar böra vissa av de kostnader, som i vederbörlig
arvodesförteckning upptagits för uppehållande av läkarvården under
semester m. m. från och med nästa budgetår redovisas under icke-ordinarieposten.
Dessa kostnader, vilka ansetts böra redovisas i detta sammanhang,
hava med hänsyn till tillkomsten av nya läkarbeställningar uppskattats till
12 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. har beräknats
för nästa budgetår till 166 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till fänrikar har för nästa budgetår beräknats
till, i runt tal, 460 000 kronor (nu 410 000 kronor) med utgångspunkt
från att lön skall utgå till 125 fänrikar under hela budgetåret och till 70 under
en tid av två och en halv månader.

För arvoden m. m. till icke-ordinarie läkarpersonal har för nästa budgetår
beräknats omkring 20 000 kronor (nu 16 000 kronor). Höjningen är beroende
på att ytterligare ett arvode för flygläkare av 2. graden bör planenligt
tillkomma.

Kostnaderna för musikelever hava upptagits med oförändrat belopp, 14 600
kronor.

Under rubriken viss Icontraktsanslälld civil personal har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 500 000 kronor, avsett för högst 148 befattningshavare
i expeditionstjänst.

108

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Av dessa befattningshavare utnyttjas vissa såsom köksföreståndare och
kasernföreståndare. I försvarsbeslutet förutsattes, att dessa befattningar vid
genomförd organisation skulle bestridas av pensionerade underofficerare i arvo
desbefattning. I avvaktan på att behovet skulle kunna fyllas medelst pensionerade
underofficerare skulle befattningarna emellertid uppehållas av kontraktsanställd
civil personal.

För nästa budgetår har behovet av nu ifrågavarande personal beräknats
till 157 och kostnaderna till omkring 550 000 kronor. Ökningen är föranledd
av tillkomsten av Hälsinge flygflottilj.

De grundläggande bestämmelserna för anställning och avlönande av här
ifrågavarande personal äro av Kungl. Majit meddelade genom beslut den 21
mars 1940. Enligt dessa bestämmelser skall anställning av expeditionspersonal
ske medelst kontrakt och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma
extra tjänstemän i lägsta löneklassen av angivna lönegrader i den
i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen MEx.

I skrivelse den 16 februari 1945 har försvarets civilförvaltning, efter att i
ärendet ha inhämtat yttrande av chefen för flygvapnet, hemställt, att den hittillsvarande
anordningen med kontraktsanställning i lägsta löneklassen i viss
lönegrad av civil expeditionspersonal vid flygvapnet måtte utbytas mot anställning
såsom extra tjänsteman i viss lönegrad med rätt att i löneturshänseende
tillgodoräkna tiden för kontraktsanställning. Civilförvaltningens framställning
är, framhåller departementschefen, för närvarande föremål för remissbehandling.

En tidigare framställning i samma ämne föranledde enligt beslut den 9
april 1943 ingen Kungl. Maj:ts åtgärd. Anledning kan möjligen nu föreligga,
fortsätter departementschefen, att i någon form bereda höjd ersättning
åt sådan kontraktsanställd civil prsonal, som varit anställd under längre tid.
Någon beräkning av de merkostnader som i anledning härav skulle uppkomma
kan icke nu göras. Det synes departementschefen få ankomma på Kungl.
Majit att medgiva det överskridande av i det föregående beräknat belopp,
som må kunna erfordras för utgivande av dylik förhöjd ersättning.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det ovan anförda, i avrundat tal,
4 220 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost har föreslagits höjt från
2 233 760 kronor till 2 480 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet
under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.
att uppgå till 23 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 500 000
kronor. Med de i försvarsbeslutet tillämpade grunderna för beräkning av avlöningskostnader
skulle medelsbehovet ha utgjort omkring 23 000 000 kronor.

Över förberörda motion II: 252 har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, försvarsväsendets lönenämnd den 17 mars 1945 avgivit yttrande

Statsutskottets utlåtande nr 178.

109

och därvid hänvisat till sitt samma dag till Kungl. Majit avgivna utlåtande över
en av försvarets civilförvaltning gjord framställning i samma ämne. Sistnämnda
utlåtande är av följande lydelse.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att den hittillsvarande anordningen
med kontraktsanställning i lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad av civil
expeditionspersonal vid flygvapnet må utbytas mot anställning av vederbörande
befattningshavare såsom extra tjänsteman samt att vid löneklassplacering
i dylik anställning får så anses, som örn vederbörande i kontraktsanställningen
innehaft befattning såsom extra tjänsteman i den lönegrad och
löneklass han såsom kontraktsanställd varit hänförd till.

Ifrågavarande personal är anställd vid flygvapnet med stöd av Kungl.
Majis beslut den 21 mars 1940, enligt vilket flygförvaltningen bemyndigades
att för tillgodoseende av visst extra personalbehov inom flygvapnet medelst
kontrakt anställa expeditionspersonal med avlöning och förmåner i övrigt,
som tillkomma extra tjänstemän i lägsta löneklassen av respektive 5, 8, 10 och
13 lönegraderna enligt den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen
MEx. Såsom försvarsväsendets lönenämnd tidigare framhållit i sitt i
ärendet åberopade utlåtande den 30 mars 1943, torde lönerna för ifrågavarande
personal lia fixerats till lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad
med hänsyn till den provisoriska karaktären av de anställningar, varom
här är fråga. Av handlingarna i förevarande ärende framgår emellertid, att
en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940 och att en
successiv begränsning av personalen beräknas bliva möjlig först från och
med budgetåret 1949/50. Vid sådant förhållande finner lönenämnden skäl
föreligga för att denna personal beredes möjlighet att erhålla lön efter högre
löneklass än den lägsta i den lönegrad av löneplan MEx, vilken vederbörande
anses tillhöra. Detta bör emellertid enligt lönenämndens mening icke föranleda
någon förändring av anställningsformen för ifrågavarande befattningshavare.
Lönenämnden vill för sin del förorda, att de med bibehållande av
kontraktsanställningen beredas den möjlighet att erhålla lön efter högre löneklass
i respektive lönegrader, som försvarets civilförvaltning avsett med sitt
förslag.

De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning
äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet
under budgetåret 1945746 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen
av flygvapnets organisation under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser
som betingas av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av
flygförvaltningen och beslutet om Södertörns flygflottilj. Utskottet har icke
funnit anledning till erinran mot de av departementschefen i enlighet härmed
framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och
befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten
ingående anslagsposterna.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle officerskåren vid fullt utbyggt flygvapen
bestå till 20 % av f. d. underbefäl och till 80 % av från läroverken rekryterade
studenter. För att snabbast möjligt konsolidera officerskadern och då
på grund av bristen på kvalificerad markpersonal officerskåren till en början
icke kunde rekryteras i någon större omfattning från underbefälet, hava dessa
sistnämnda kommenderats till flygutbildning i mindre utsträckning under de

Utskottet.

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 178.

första åren efter 1942. Officerskåren består därför för närvarande endast till
ungefär 4 % av officerare, som gått den s. k. långa vägen, mot avsedda 20 %.
För att snabbast möjligt närma sig den procentuella fördelning, som bestämts
genom försvarsbeslutet har det visat sig nödvändigt att från och med i år
minska antalet officersaspiranter till förmån för utbildning av ett större antal
underbefäl. Med hänsyn till de stora och omfattande kurserna och den korta
tid som står till förfogande för inlärande av dessa kurser och med beaktande
av vederbörandes olika förkunskaper har det blivit nödvändigt att öka antalet
klasser vid undervisningen i aspirantskolan. För ändamålet erfordras ett belopp
av 10 930 kronor utöver det belopp av 12 630 kronor som av Kungl. Majit
under förevarande punkt föreslagits skola utgå till arvoden till vissa civila
lärare vid aspirantskolan. Utskottet finner sig böra tillstyrka den sålunda behövliga
ytterligare medelsanvisningen.

Alltsedan budgetåret 1940/41 hava under förevarande anslag medel anvisats
för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd
civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med
hänsyn till knapphet på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden
av flygvapenorganisationen frigöra underofficerare på stat och i
arvodesbefattning samt underbefäl från sådana sysslor och befattningar, som
icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. Enligt
gällande bestämmelser skall anställning av dylik personal ske medelst kontrakt
och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma extra tjänstemän
i lägsta löneklassen av vederbörliga lönegrader å löneplan MEx. Det förhållandet
att lönerna fixerats till lägsta löneklassen torde hava föranletts av
den provisoriska karaktären av dessa anställningar. Då det emellertid visat
sig att en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940
vill utskottet i anledning av det i motionen II: 252 gjorda yrkandet förorda,
att såsom försvarets lönenämnd föreslagit denna personal beredes möjlighet
att erhålla lön efter högre löneklass än den lägsta i den lönegrad av löneplan
MEx, vilken vederbörande anses tillhöra. Då enligt utskottets mening
någon ändring i anställningsformen för dessa befattningshavare icke bör
ifrågakomma, synes en förbättring i deras avlöningsförhållanden lämpligen
böra ske i den formen, att de efter minst tre års tjänstgöring tillerkännas mot
löneklassuppflyttningen svarande ålderstillägg. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att medgiva det överskridande av det för avlöning av ifrågavarande
personal beräknade beloppet, som må kunna erfordras för utgivande
av dylik förhöjd ersättning. Utskottet anser sig icke i vidare män än vad nu
föreslagits böra tillmötesgå den i motionen gjorda framställningen.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad utskottet under
arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas
avlöningsstater, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodes -

Statsutskottets utlåtande nr 178. lil

befattning vid flygvapnet, vilka i särskild ordning till riksdagen
överlämnats;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 16 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... » 875 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................... » 4 220 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 2 480 000

Summa kronor 24 075 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 675 000

Nettoutgift kronor 23 400 000;

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor;

e) i anledning av motionen lii 252 medgiva, att vid flygvapnet
jämlikt Kungl. Majits beslut den 21 mars 1940 med kontrakt
anställd civil personal i expeditionstjänst må efter minst tre års
tjänstgöring tillerkännas mot löneklassuppflyttning svarande
ålderstillägg.

Vissa för försvaret gemensamma institutioner.

Sjökarteverket.

21:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 497 000 kronor.

112

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 21, s. 364—390) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 511 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson (I: 344) och den andra inom andra kammaren av
herr P. Iij. Fagerholm (11:532), hemställts, att riksdagen måtte besluta att
redogörarbefattningen vid sjökarteverket förändras till en kamrerarbefattning
i lönegrad A 20.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 344.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 496 600
kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i 1944 års statsverksproposition framlagda
förslag rörande anslag till sjökarteverket uttalade riksdagen (skrivelse 1944: 4
punkt 131 :o), att det syntes riksdagen lämpligt, att vissa personalfrågor inom
sjökarteverket, vilka icke syntes vara tillfredsställande ordnade, gjordes till
föremål för översyn av statens organisationsnämnd. På grund härav förordnade
Kungl. Maj :t enligt beslut den 12 maj 1944, att organisationsundersökningar
vid sjökarteverket genom organisationsnämnden skulle
snarast igångsättas. Sedan nämnden i anledning härav i skrivelse den
30 oktober 1944 inkommit med utredning i ämnet, har styrelsen för sjökarteverket
den 6 december 1944 på grundval av nämndens utredning, med bifogande
av bland annat yttrande över organisationsnämndens utredning av
chefen för sjökarteverket, avgivit medelsäskanden för verket för nästa
budgetår.

Efter en redogörelse för verkets nuvarande organisation och uppgifter har
organisationsnämnden upptagit till behandling de vid utredningen uppkomna
frågor, som ansetts böra giva anledning till förslag rörande organisationen
och personalbesättningen. Nämnden har därvid behandlat verkets nuvarande
avdelningar var för sig.

Å s. 366—379 i statsrådsprotokollet har departementschefen lämnat en
redogörelse för ifrågavarande utredning ävensom för styrelsens för sjökarteverket
medelsäskanden för budgetåret 1945/46.

Efter att hava redogjort för myndigheternas yttranden i ämnet har departementschefen
för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de genom statens organisationsnämnd
verkställda organisationsundersökningarna inom sjökarteverket
utmynnat i förslag örn ändringar i verkets inre organisation samt beträffande

Statsutskottets utlåtande nr 178.

113

vissa arbetsmetoder inom verket. Hithörande frågor torde icke i och för sia
påkalla provning från riksdagens sida. Med hänsyn till riksdagens yttrande
vid provning av sjökarteverkets anslagsbehov för innevarande budgetår har
jag dock ansett det erforderligt att i stora drag redogöra för de framlagda förslagen.
Eedogorelsen har emellertid i huvudsak begränsats till sådana spörsmål,
som kunna anses vara av betydelse för bedömandet av olika befattningshavares
ansvar och arbetsuppgifter. °

Organisationsnämnden har på grundval av organisationsundersökningarna
föreslagit vissa jamknmgar i sjökarteverkets personalorganisation. Näinndenhar
dock icke ansett sig bora ingå på frågor örn lönegradsplacering av tjänster
i andra fall an dar pa grund av arbetsomläggning eller organisationsändring
n förändring av arbetsuppgifterna vid befattningarna ansetts motivera äncfling
jamval i lonegradshanseende. I sina medelsäskanden för nästa budgetår
wT® 1?reJSen ,for sj.^arteverket, i anslutning till vissa av verkets

chef fiamlagaa förslag, hemställt örn en mera genomgripande lönereglering

niLr/fe lh°^''e PT3naI> samtidigt som ett antal Istia ordinarie befatt
ningar foieslagits skola uppforas på ordinarie stat.

For egen del är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka den mera
allmänna lönereglering, som verkets styrelse föreslagit. Med hänsyn till omfattningen
av dessa lonefragor stures det önskvärt, att innan förnyat förslag
i amne t fiamlagges samtliga för verket aktuella lönefrågor göras till föremål
tor en närmare undersökning i ett sammanhang. Det är min avsikt att föranstalta
örn en sadan undersökning. I avvaktan därpå upptager jag i det följande
till behandling frågor örn befattningshavares löneställning allenast i den

'' saj?b“d .m1ed ,de verkställda organisationsundersök ningarna.

Detta torde emellertid icke bora utesluta, att estra ordinarie be1
attin agar, i den nian de enligt orgamsationsnämndens utredning äro för
verket erforderliga, i viss omfattning överföras på ordinarie stat.

Den av organisationsnämnden föreslagna avdelningsindelningen, vilken ei
mott erinran hos de horda myndigheterna, kan jag förorda. Sjökarteverket
boi alitsa vara organiserat pa fem avdelningar, nämligen sjökortsavdelningen
sjomatmngsavdelningen, tekniska avdelningen, nautiska avdelningen och jordmagnetiska
avdelningen Förslaget innebär ingen utökning av avdelningarnas
nuvarande antal. Den tekniska avdelningen ingår visserligen för närvarande
såsom en maoerieldetalj i den nuvarande sjömätningsavdelningen, men å andra
sidan avses två nu befintliga avdelningar, instrumentkontrollavdelningen och
avdelningen för nautiska publikationer, skola sammanslås till en avdelning
den nautiska. Den nuvarande expeditionen bör på sätt organisationsnämnden
föreslagit forstarkas med viss biträdespersonal från avdelningarna och samtidigt
erhålla något utökade arbetsuppgifter. Någon ändrad benämning finner
jag lexe erforderlig. °

. -^en av organisationsnämnden föreslagna organisationen av de olika avdelningarna
synes mig i stort sett ändamålsenlig. Självfallet bör det emellertid
vara verksledningen obetaget att inom ramen för elen av statsmakterna fastställa
personalorganisationen vidtaga jämkningar i avdelningarnas organisation.
1 viktigare frågor bör därvid samråd lämpligen sökas med organisationsnamnden.
°

Ehuru jag således anser, att det bör ankomma på verksledningen att besluta
örn avdelningarnas uppdelning i detaljer, synes frågan om den inre organisationen
av sjökortsavdelningen här påkalla närmare behandling Såsom av
den lamnade redogörelsen framgår har organisationsnämnden föreslagit att
denna avdelning skall organiseras på tre detaljer, nämligen geodetiska
detaljen, originalritnmgsdetaljen samt rättelse- och reproduktionsdetaljen den
sistnämnda bildad genom sammanslagning av två nu befintliga detaljer med

Biliam/ riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. 1168 45 g

114

Statsutskottets utlåtande nr 178.

motsvarande uppgifter. Originalritningsdetaljen skulle, under närmaste förmanskap
av en förste ritare i lönegrad A 17, nu i lönegrad A 15, lyda direkt
under avdelningsföreståndaren, medan de övriga detaljerna skulle förestås av
en aktuarie respektive en kartograf, båda för närvarande i lönegrad A 22. Såsom
assistent åt avdelningsföreståndaren för utförande av specialundersökningar
m. m. skulle anställas en kartograf i lönegrad Eo 21, vilken icke borde
belastas med förmanskap för någon av avdelningens detaljer.

Organisationsnämndens förslag har mott invändningar från verksledningen,
vilken avstyrkt förslaget örn sammanslagning av rättelse- och reproduktionsdetaljerna.
Chefen för sjökarteverket har vidare framhållit, att det icke vöre
lämpligt att använda ritare i detaljchefsbefattningar samt att — såsom tidigare
planerats —- två nya kartografbefattningar borde tillkomma för det mera
kvalificerade arbetet på avdelningen, ehuru allenast den ena erfordrades
under nästa budgetår.

För egen del vill jag i denna fråga erinra, att avdelningens organisation bör
utformas så att personal med högre utbildning kan i görligaste mån utnyttjas
för kvalificerat arbete. Den bör sålunda icke belastas med arbetsuppgifter,
som lämpligen kunna fullgöras av befattningshavare med lägre utbildning.
Enär den av organisationsnämnden föreslagna organisationen ur dessa synpunkter
synes lämplig, anser jag mig kunna lägga densamma till grund för
beräkningen av personalbehovet, dag tillstyrker därför, att en av befattningarna
såsom ritare i lönegrad A 15 uppflyttas i lönegrad A 17 samt att
en ny kartografbefattning i lönegrad Eo 21 inrättas. Före anställning i sistnämnda
lönegrad bör på sätt kartverkschefen framhållit krävas provtjänstgöring
i lönegrad Ex 16 i två år. Jag förutsätter, att den nye kartografen i mån
av behov utnyttjas jämväl å sjömätningsavdelningen. Avvikelser från organisationsnämndens
förslag rörande sjökortsavdelningens organisation böra göras
allenast i den mån de befinnas kunna genomföras utan ytterligare ökning av
avdelningens personal. Jag räknar således med att avdelningens behov av
arbetskraft skall kunna tillgodoses utan att, som verkschefen påyrkat, ytterligare
en kartografbefattning inrättas.

De av organisationsnämnden föreslagna rationaliseringsåtgärderna inom
sjökortsavdelningen böra i görligaste mån genomföras. Av betydelse synes
därvid vara, att reproduktionen av sjökort örn möjligt sker efter sådana metoder
och med sådan planläggning, att den därmed sysselsatta personalen kan
givas full sysselsättning under hela året. Jag förutsätter, att verksledningen
ägnar särskild uppmärksamhet åt denna fråga. De av organisationsnämnden
framlagda förslagen, bland annat örn ökad användning av litografiskt tryck,
synas därvid böra av verksledningen ytterligare övervägas.

Mot organisationsnämndens förslag rörande organisationen av sjömätningsavdelningen
synes i huvudsak intet vara att erinra. I anledning av vad lönenämnden
anfört synes emellertid befattningen såsom radiotelegrafist — med
bibehållande av med befattningen förenat uppbördsmannaarvode örn 200 kronor
— fortfarande böra hänföras till lönegrad Eo 12. Den föreslagna nya befattningen
såsom instrumentmakare torde böra uppföras i lönegrad Eo 10.
Såsom organisationsnämnden föreslagit lärer vidare böra inrättas en befattning
för vården av sjökarteverkets arkiv. Jag kan dock tills vidare icke tillstyrka
högre löneställning för denne befattningshavare än lönegrad Eo 11.
Såsom under punkt 1 anförts bör antalet tilläggsarvoden till från flottan kommenderade
kompaniofficerare ökas till två, vartdera örn 720 kronor.

Mot organisationen av den tekniska avdelningen synes i och för sig intet
vara att erinra. Den förstärkning av den nuvarande materieldetaljens personalorganisation,
som förslaget innebär, synes emellertid böra äga ram allenast
i den mån lämpliga servicelokaler kunna anordnas. Styrelsen för sjökarte -

Statsutskottets utlåtande nr 178.

115

verket har i sådant syfte hemställt om anvisande av medel för påbörjande av
det i organisationsnämndens utredning berörda förslaget till vissa örn- och
tillbyggnadsarbeten å Skeppsholmen och Stockholms örlogsvarv. Då emellertid
de beräknade kostnaderna, 620 000 kronor exklusive utgifter för maskinutrustning
m. m., synas alltför höga, kan jag icke för närvarande tillstyrka,
att medel beräknas för angivna ändamål. Förslaget synes böra överarbetas i
syfte att i görligaste mån nedbringa kostnaderna. Enär den av organisationsnämnden
föreslagna provisoriska lösningen av servicefrågan enligt kartverkschefens
yttrande icke är möjlig, måste man för nästa budgetår räkna med
samma servicemöjligheter som för närvarande. Vid sådant förhållande torde
materieldetaljens nuvarande organisation böra bibehållas med den jämkningen,
att detaljen såsom en teknisk avdelning direkt underställes verkschefen.
I avvaktan på den i det föregående berörda utredningen rörande sjökarteverkets
lönefrågor kan jag icke tillstyrka, att för avdelningen avsedda
befattningar uppflyttas i högre lönegrad.

Den jordmagnetiska avdelningen synes i enlighet med organisationsnämndens
förslag bora förstärkas med en amanuens i lönegrad Ex 16, vilken i mån
av behov även torde kunna biträda å andra avdelningar. Frågan örn amanuensens
framtida löneställning bör upptagas i samband med utredningen rörande
verkets lönefrågor i övrigt.

Den av organisationsnämnden föreslagna nautiska avdelningen synes böra
organiseras, då föreståndaren för den nuvarande avdelningen för nautiska
publikationer hösten 1945 avgår med pension. Då jag utgår från att den nuvarande
föreståndaren för instrumentkontrollavdelningen utses till föreståndare
för den nya avdelningen, synes särskild detaljchefsbefattning för instrumentkontrollen
icke erforderlig. Av nämndens utredning framgår, att arbetet
med publikationsverksamheten, därest denna bedrives i nuvarande omfattning
och försäljningsbokföringen överflyttas till expeditionen, bör kunna utföras
av två assistenter jämte ett redaktionsbiträde. För att den nautiska upplysningsverksamheten
skall kunna utvidgas i önskvärd omfattning har verksledningen
hemställt örn inrättande av ytterligare en assistenttjänst. Enär emellertid
sammanslagningen av instrumentkontrollavdelningen och avdelningen
för nautiska publikationer innebär en viss rationalisering och därigenom
torde bereda möjlighet till någon utvidgning av upplysningsverksamheten,
anser jag mig icke kunna tillstyrka den av verksledningen föreslagna
nya befattningen. Då jag i avvaktan på förenämnda undersökning
rörande sjökarteverkets lönefrågor icke kan taga ställning till verksledningens
förslag örn uppfattning av en assistentbefattning i högre lönegrad,
beräknar jag behovet av personal inom avdelningen till en förste aktuarie, två
assistenter och ett kanslibiträde. Den nu befintliga befattningen i lönegrad
Eo 24- såsom föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer — vilken
för närvarande uppehälles av en pensionerad officer med ett årligt arvode av
3 600 kronor — bör indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Sjökarteverket saknar för närvarande befattningshavare med utbildning för
mera kvalificerade administrativa uppgifter. Såsom av verkschefens yttrande
framgår ha dessa uppgifter därför i väsentlig omfattning kommit att åvila
verkschefen och avdelningsföreståndarna, med påföljd att dessas verksamhet
i övrigt torde ha lidit förfång. Jag anser mig därför böra tillstyrka det i vissa
utlåtanden framlagda förslaget om förstärkning av verkets personal med en
deltidstjänstgörande befattningshavare. För denne synes lämpligen böra beräknas
ett årligt arvode å högst 3 000 kronor. Jag förutsätter, att ifrågavarande
befattningshavare utan särskilt arvode skall tjänstgöra såsom sekreterare
i sjökarteverkets styrelse.

Organisationsnämndens förslag innebär, att den nuvarande expeditionen

116

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillföres vissa nya arbetsuppgifter och att för dessas fullgörande vissa befattningshavare
överföras från avdelningarna. Organisationsförslaget synes vara
agnat att möjliggöra ett bättre utnyttjande av personalen, och jag tillstyrker
det darfor i princip. Då emellertid den nya deltidsbefattningens inrättande
torde komma, att inverka på redogorarens arbetsuppgifter, kan jag icke för
närvarande tillstyrka, att denne uppflyttas i högre lönegrad. I avvaktan på
närmare erfarenheter rörande den nya organisationen, vilken förutsatts skola
moi1:iggora bättre utnyttjande av biträdespersonalen, kan jag icke heller förorda^
anställande av ytterligare personal å expeditionen.

Säborn jag redan anfört torde vissa av sjökarteverkets extra ordinarie botattmngaj,
sedan nu genom organisationsnämndens undersökningar vunnits
sakrare. hållpunkter för bedömandet av deras behövlighet, böra uppföras å
ordinarie stat. Jag tillstyrker därför, att en av assistenterna å nautiska avdelningen
i 21 :a lönegraden, en tryckeriförman och en laborant i löre lönegrad
en,en koppartryckare i 10:e lönegraden, en kontorist i 9:e lönegraden, ett
ritbiträde och ett kanslibiträde i 7:e lönegraden samt ett kontorsbiträde i 4:e
lönegraden erhålla ordinarie anställning. Yad särskilt angår angivna befattningshavare
å. tryckeriet torde dessa komma att bliva erforderliga, även om,
på sätt organisationsnämnden föreslagit, litografisk reproduktion av sjökort
befinne.s kunna användas i större omfattning. Jag kan däremot icke för närvarande
tillstyrka, att befattningarna såsom kontrollstationsföreståndare i Stockholm,
Göteborg och Malmö uppföras å ordinarie stat.

Verksledningen har föreslagit, att kontrollstationsföreståndaren i Sundsvall,
_ vilken för närvarande åtnjuter ett årligt arvode av 1400 kronor jämte
dyrtidstillägg, skulle erhålla extra ordinarie anställning i lönegrad Eo 18. På
av lönenämnden anfört skäl synes emellertid arvodet i'' stället böra höjas, förslagsvis
till 2 400 kronor. Jämväl en höjning av arvodet till kontrollstationsföreståndaren
i Kalmar, 450 kronor, synes erforderlig, örn kompetent innehavare
av befattningen skall kunna erhållas. Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande
arvode höjes till 720 kronor.

Mot ökningen av antalet gravörelever har jag intet att erinra. Däremot
kan jag icke tillstyrka inrättande av ytterligare en expeditionsvaktsbefattning.
Såsom av handlingarna framgår kunna nämligen vissa av organisationsnämnden
föreslagna rationaliseringsåtgärder beräknas medföra ett bättre utnyttjande
av den nuvarande vaktpersonalen. I avvaktan på forén amnda utredning
rörande verkets lönefrågor torde de tekniska biträdena böra behållas
med nuvarande anställningsform.

Den å sjökarteverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän kan med hänsyn till vad i det föregående anförts
beräknas till 250 000 kronor (nu 210 000 kronor). Till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknar jag 17 910 kronor (nu 13 100
kronor).

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kan uppskattas
till 146 000 kronor (nu 179 300 kronor). Till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän beräknar jag oförändrat 37 800
kronor. Då medelsbehovet till rörligt tillägg kan uppskattas till 59 290 kronor,
skulle det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgöra (250 000 +
17 910 -f 146 000 -f- 37 800 + 59 290 =) 511 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 14 400 kronor.

Av anslagshöjningen belöpa omkring 3 000 kronor på merkostnader i anledning
av att ett antal extra ordinarie befattningar föreslagits skola uppföras
å ordinarie stat. En merkostnad örn cirka 4 500 kronor för anställande av en
instrumentmakare motsvaras av en minskning av medelsbehovet under anslaget
till mätnings- och rekognosceringsverksamhet med 5 000 kronor. En

Statsutskottets utlåtande nr 178.

117

merkostnad av 2 700 kronor vållas genom anställandet av administrativt biträde.
Merkostnaderna för nya extra ordinarie befattningar överstiga med omkring
9 000 kronor kostnadsminskningar genom indragning av andra befattningar.
Återstoden av anslagshöjningen belöper med inemot 2 000 kronor på
den föreslagna höjningen av vissa arvoden samt i övrigt på löneklassuppflyttningar
m. m.

Av det föregående framgår, att de av organisationsnämnden beräknade besparingarna
med avseende å materielens underhåll åtminstone icke för närvarande
kunna påräknas. Vid sådant förhållande kommer den nyss angivna anslagshöjningen
icke — frånsett eventuella besparingar genom rationaliseringar
med avseende å sjökortsproduktionen samt en mindre minskning av medelsbehovet
under anslaget till mätnings- och rekognosceringsverksamhet —
att motsvaras av kostnadsminskningar under andra anslag. Då jag det
oaktat i huvudsak tillstyrker organisationsnämndens organisationsförslag,
föranledes detta bland annat därav, att dess genomförande torde kunna möjliggöra
ett bättre utnyttjande av verkets personal. Därigenom torde kunna undvikas
vissa utökningar av personalen, som eljest skulle ha visat sig erforderliga.

Såsom i ärendet framhållits hava genom statens organisationsnämnd verkställts
vissa organisationsundersökningar inom sjökarteverket. Dessa hava
utmynnat i förslag till ändringar i verkets inre organisation m. m. och till
ändrad löneställning för vissa befattningshavare. Det vill förefalla utskottet,
som örn den av departementschefen i anslutning härtill föreslagna organisationen
av de olika avdelningarna vore lämpligt avvägd och borde kunna läggas
till grund för en beräkning av personalbehovet. Förslagen i vad de avse ändringar
i lönegradshänseende för den personal, som berörs av omorganisationen,
synas utskottet jämväl böra godtagas. Yad beträffar den i lönegraden A 17
placerade kassörstjänsten vill det förefalla utskottet, som örn det ansvar och
de arbetsuppgifter, som även efter omorganisationen komma att åvila innehavaren
av befattningen, borde taga sig uttryck i förhöjd löneställning. Denna
uppfattning har också delats av statens organisationsnämnd och allmänna
lönenämnden liksom av motionärerna. Utskottet finner i anledning härav befogat,
att denna lönegradsplaceringsfråga blir föremål för ny prövning i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1946/47. Av det anförda följer, att
utskottet för närvarande avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 344 och II: 532,

a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ......................................................... C 6

3 förste aktuarier ................................................... A 26

1 aktuarie ............................................................ A 22

1 kartograf ............................................................ A 22

Utskottet.

118

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Befattning Lönegrad

1 ingenjör ............................................................ A 21

1 militärkartograf ................................................... A 21

1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .................. A 21

1 assistent å nautiska avdelningen1 ........................... A 21

1 kassör2 ............................................................... A17

2 förste ritare ......................................................... A17

1 förste gravör ...................................................... A17

7 ritare .................................................................. A 15

5 gravörer ............................................................ A15

1 tryckeriförman ................................................... A15

1 laborant ............................................................ A15

1 koppartryckare ................................................... A10

1 kontorist ............................................................ A 9

3 ritbiträden ......................................................... A 7

2 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................... A 6

1 kontorsbiträde...................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 redogörare ......................................................... A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer3
............................................................... Eo 24

1 assistent å nautiska avdelningen1 ........................... Eo 21

1 kartograf ......................................................... Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg

och Malmö) ...................................................... Eo 21

1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska
publikationer.

2 Befattningen må icke tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

3 Befattningen må icke återbesättas.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 17 910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 146 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... » 37 800

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........................ » 59 290 •

Summa kronor 511 000

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 511 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

119

22:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 22, s. 390—392) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av nyanskaffning av möbler och kontorsmaskiner
samt lokaltelefonanläggning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

23:o) Sjökarteverket; Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I proposi
tionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgeåtret 1945/46 beräkna ett
reservationsanslag av 490 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 23, s. 392—395) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
465 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 490 000
kronor.

Kostnaderna för sjökarteverkets sjömätningsarbeten, vilka bestritts från
ett under detta anslag uppfört delbelopp till fältarbeten till sjöss, ha under
de senaste åren avsevärt ökats på grund av de stegrade oljepriserna. Då
departementschefen vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, punkt 137) fann en ytterligare uppräkning av ifrågavarande belopp
erforderlig, utgick departementschefen från att beloppet, därest oljepriserna
skulle sjunka under den nivå, som vid anslagsberäkningen förutsatts,
skulle ställas till förfogande allenast i den omfattning som svarade mot de
under innevarande budgetår rådande priserna.

Priset på skifferolja har från och med innevarande budgetår kunnat avsevärt
sänkas, och allenast en del av det för fältarbeten till sjöss avsedda beloppet
kommer därför att erfordras under budgetåret. Såvitt hittills kan bedömas,
framhåller departementschefen, torde den besparing, som på grund
av de sänkta oljepriserna kan beräknas uppkomma, komma att uppgå till omkring
10 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för sjökarteverket

Utskottet.

120

Statsutskottets utlåtande nr 178.

XJtskottet.

räknat med de oljepriser, varå anslagsberäkningen för innevarande budgetår
grundats, och med hänsyn härtill föreslagit oförändrad medelstilldelning för fältarbeten
till sjöss, 150 000 kronor. Emellertid synes departementschefen anledning
saknas att grunda anslagsberäkningarna på högre oljepriser än de nu gällande.
Enligt från sjökarteverket inhämtade uppgifter skulle kostnaderna för
fältarbeten till sjöss vid sådant förhållande kunna uppskattas till i runt tal
125 000 kronor. Från och med 1946 års mätningssäsong beräknas ett nytt sjömätningsfartyg
kunna insättas i sjömätningsarbeten. Verksledningen har
räknat med att kostnaderna för detta fartyg skola kunna rymmas inom nyss
berörda belopp av 150 000 kronor, varvid dock förutsatts, att örn något mindre
belopp på grund av sänkta oljepriser skulle uppstå å innevarande års anslag,
detta skulle få disponeras för motsvarande ändamål under nästa budgetår.
Som nyss anförts beräknas besparingen å innevarande års anslag på grund
av sänkta oljepriser till omkring 10 000 kronor. Av detta belopp torde, framhåller
departementschefen, 5 000 kronor böra utnyttjas för nedräkning av anslaget
för nästa budgetår, medan återstoden bör få utnyttjas på sätt verksledningen
föreslagit. I enlighet med det anförda har departementschefen beräknat
medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår till (125 000
— 5 000 =) 120 000 kronor. Departementschefen utgår från att beloppet,
därest oljepriserna skulle sjunka ytterligare, ställes till förfogande allenast
i den omfattning som svarar mot de under nästa budgetår lådande priserna.

Vid behandlingen av sjökarteverkets avlöningsanslag har departementschefen
ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka extra ordinarie anställningsform
för det vid det jordmagnetiska observatoriet å Lovö anställda tekniska
biträdet. Med hänsyn härtill kunna icke driftkostnaderna för observatoriet,
såsom verkets styrelse förutsatt, nedräknas med de under anslaget för
närvarande beräknade kostnaderna för biträdets avlönande. Enligt vad verkschefen
framhållit böra driftkostnaderna i övrigt beräknas något högre än för
innevarande budgetår. Med beaktande härav har departementschefen uppskattat
driftkostnaderna för observatoriet till 5 500 kronor, innebärande en
höjning med 500 kronor.

Det för rustning och underhåll avsedda beloppet har departementschefen
föreslagit skola höjas med 15 000 kronor till 275 000 kronor. Departementschefen
har därvid förutsatt, att verket genom anställande av en instrumentmakare
skall kunna inbespara omkring 5 000 kronor under detta anslag.

I övrigt har icke föreslagits annan ändring i förhållande till vad som gäller
för innevarande budgetår än att medel för anskaffning av viss utrustning för
radiopejling beräknats till 26 000 kronor mot nu 35 000 kronor.

Beräkningen av medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår
har grundats på oförändrat prisläge å olja. Liksom för innevarande budgetår
gällt bör anslagsposten, därest oljepriserna skulle sjunka under den nivå, som
vid anslagsberäkningen förutsatts, ställas till förfogande allenast i den omfattning,
som svarar mot de under nämnda budgetår rådande priserna. Då
Kungl. Maj :ts äskanden i övrigt under förevarande punkt icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 178.

121

att riksdagen må till Sjöh art ev er k et: Mätnings- och rékognosceringsverksamhet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 465 000 kronor.

Diverse.

24:o) Industriens krigsorganisation. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 24, s. 395—397) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200 000
kronor.

Anslaget till industriens krigsorganisation och däremot svarande äldre
anslag hava tagits i anspråk för synnerligen skiftande ändamål. Det har synts
departementschefen önskvärt, att fastare riktlinjer nu uppdragas för användningen
av förevarande anslag. Enligt departementschefens mening bör anslaget
närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda av åtgärder för privatindustriens
omläggning till krigsproduktion. I sådant syfte böra anvisade medel
kunna användas för anskaffning av speciell verktygs- och maskinutrustning för
den privata industri, som avses skola övertaga krigsmaterieltillverkning. De böra
vidare kunna ställas till förfogande för forskning, syftande till att skapa underlag
för inhemsk tillverkning av ersättning för krigsviktiga importvaror. Det bör
härvid tillses, fortsätter departementschefen, att sådan forskningsverksamhet
såväl i effektivitetens intresse som för vinnande av kostnadsbesparing såvitt
möjligt samordnas med liknande, på den allmänna folkförsörjningens behov
inriktad verksamhet. Förevarande anslag bör även kunna utnyttjas för planering,
prov och experiment i samband med krigsindustriens organisation. Till
planeringsåtgärderna bör uppenbarligen hänföras den verksamhet, som bedrives
inom ramen för krigsmaterielverkets regionala organisation (krigsindustriombuden),
anordnande av industriella krigsspel och dylikt. Däremot
anser departementschefen, att anslaget icke — såsom tidigare i viss utsträckning
torde ha skett — bör tagas i anspråk för materielanskaffning. Kostnader
för undanförsel och luftskydd vid försvarets egna verkstäder torde vidare böra
bestridas av driftsmedel. Motsvarande kostnader för enskilda industriföretag
synas departementschefen, i den mån kostnaderna skola gäldas av staten, böra
bestridas från för civilförsvarsändamål anvisade medel under femte huvudtiteln.
I sistnämnda båda fall uppkommande kostnader böra därför i regel
icke bestridas av anslaget till industriens krigsorganisation.

Vad vidare angår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål kunna icke obetydliga
reservationer beräknas stå till förfogande vid ingången av nästa
budgetår. Till uppkomsten av dessa reservationer ha bidragit vissa influtna

Bihang till riksdagens protokoll 1945. (i sunil. Nr 178. lies 45 9

122

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

medel, som tillgodoförts anslaget. Dylika inkomster torde kunna påräknas
även för nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill synes departementschefen
medelsanvisningen för ändamålet kunna begränsas till ett avsevärt
lägre belopp än det, som kan förutses åtgå. Då det med hänsyn till anslagets
karaktär icke kan anses uteslutet, att belastningen å anslaget efter återgång
till fredsförhållanden kan bliva större än för närvarande, synes departementschefen
dock försiktigheten bjuda att icke alltför hårt beskära medelsanvisningen.
För innevarande budgetår uppskattades det sammanlagda medelsbehovet
av krigsmaterielverket till 400 000 kronor. Det oaktat ansågo statsmakterna
en nedsättning av medelsanvisningen till hälften därav vara möjlig.
Departementschefen håller före, att för nästa budgetår bör anvisas samma
belopp som innevarande år. Det synes departementschefen dock lämpligt, att
en relativt betydande del av anslaget avsättes för att, efter prövning av medelsbehovet
i det särskilda fallet, av Kungl. Majit ställas till vederbörande myndighets
förfogande.

Då, såsom i ärendet framhållits, anslaget till industriens krigsorganisation
tagits i anspråk för väsentligen olika ändamål synes utskottet lämpligt, att
fastare riktlinjer uppdragas för anslagets användning i fortsättningen. Yad
departementschefen härutinnan föreslagit finner utskottet sig böra tillstyrka.
Anslaget bör alltså närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda av
åtgärder för privatindustriens omläggning till krigsproduktion. Mot den för
ändamålet för nästa budgetår äskade medelsanvisningen har utskottet icke
något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Gränebo, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf
Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Ward, Pettersson
i Dahl, Staxäng, Hall, Holmström, Lindholm, fru Alvén, herrar Boman i Kieryd,
Petterson i Degerfors och Thäpper.

Reservation

vid punkten 7:o) (Försvarsdepartementet: Avlöningar) av herr Svensson i
Grönvik.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.