10

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Nr 172.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
av allmän folkräkning jämte i ämnet väckt
motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 298 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 maj 1945, föreslagit
riksdagen att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa dels
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning
ett reservationsanslag av 200 000 kronor, dels ock till Statistiska centralbyrån:
Ersättning till kyrkobokförare vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.

Allmänna folkräkningar ha i vårt land i regel verkställts vart tionde år.
Enligt kungörelsen den 4 november 1859, som utgör grundvalen för den
svenska befolkningsstatistiken, skola folkräkningar äga rum vart femte år.
Från och med 1860 har emellertid varannan folkräkning inställts med undantag
för år 1935, då en särskild folkräkning verkställdes efter förslag av
befolkningskommissionen. Nästa folkräkning skulle enligt det sålunda i praktiken
tillämpade systemet äga rum den 31 december 1950.

I skrivelse den 13 oktober 1944 har 1941 års befolkningsutredning framlagt
förslag, att en allmän folkräkning skulle anordnas den 31 december
1945, och utredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt
statistiska centralbyrån att planlägga och anordna en sådan folkräkning av
den omfattning och karaktär, som i skrivelsen närmare angivits.

Sedan yttranden efter remiss avgivits över befolkningsutredningens framställning
av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån
och riksräkenskapsverket, har Kungl. Maj:! den 9 sistlidne februari
anbefallt statistiska centralbyrån att utarbeta och senast den 16 april 1945
inkomma med förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän
folkräkning den 31 december 1945. Ämbetsverket skulle därvid beräkna
kostnaderna för anordnande av en folkräkning dels med, dels utan inkomstoch
förmögenhetsstatistik. Tillika bemyndigades ämbetsverket att, i den mån
så prövades erforderligt, tillkalla särskilda sakkunniga för den förberedande
utredningen.

Statsutskottets utlåtande nr 172.

11

I skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån i anledning av
nämnda uppdrag framlagt förslag till plan för folkräkningen, kostnadsberäkningar
och förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande
mantalsskrivningen för år 1946.

Centralbyrån behandlar i skrivelsen de frågor, som falla inom den egentliga
folkräkningens ram, i första hand programmet för den totala räkningen och
de partiella undersökningarna, urvalsmetoden och uppgiftsinsamlingen. Vidare
behandlas de särskilda bestämmelser, som bli erforderliga för höstens
mantalsskrivning, samt folkräkningens organisation i övrigt och kostnadsberäkningarna.

De partiella undersökningarna skola enligt centralbyråns
förslag i avseende å underlagets storlek bestå av två olika typer, den ena
med ett urval omfattande ca V12 av befolkningen eller i runt tal 550 000
personer (tolftedelssamplingen) och den andra med ett urval omfattande Vs
av det förstnämnda urvalet, d. v. s. något mer än Vion av totalbefolkningen
eller ca 69 000 personer (bottensamplingen).

Beträffande inkomst- och förmögenhetsstatistiken föreslår
centralbyrån, att densamma begränsas till det representativa urval, som
tolftedelssamplingen avsåge, och anför härom bland annat följande.

Från skilda håll ha önskemål framförts, att inkomstuppgifter i kombination
med hushålls- och familjeuppgifter borde införskaffas och bearbetas
även för de minsta regionala enheterna. Särskilt med hänsyn till bostadsplanerande
åtgärder har behovet av dylika uppgifter betecknats såsom angeläget.
Ett tillmötesgående av dessa önskemål skulle innebära, att plats för
ifrågavarande grenar bereddes på programmet för den totala räkningen.

En inkomststatistik avseende totalbefolkningen och regionalt differentierad
efter de minsta enheterna skulle emellertid komma att draga dryga kostnader
både med hänsyn till anskaffningen och bearbetningen av uppgifterna
samt skulle verka försenande på folkräkningsresultatens färdigställande, då
inkomstmaterialet icke kan ställas till förfogande vid samma tidpunkt som
det övriga materialet. Av sådana skäl har någon inkomst- och förmögenhetsstatistik
icke ansetts böra upptagas på den totala räkningens program. Däremot
har centralbyrån i samförstånd med de sakkunniga funnit behovet av
inkomstuppgifter för de partiella undersökningarna vara starkt dokumenterat.
Ett eftersättande av detta krav skulle innebära, att den statistiska analysen
inom vissa folkräkningsgrenar, exempelvis familjestatistiken, skulle komma
att äventyras. Inkomstuppgiftemas användbarhet i det statistiska sammanhang,
varom här är fråga, förringas enligt centralbyråns förmenande icke
nämnvärt av att det nuvarande ekonomiska läget kan komma att visa sig
vara av labil karaktär.

Vid behandling av frågan örn sättet för uppgiftsinsamlingen ägnar
centralbyrån uppmärksamhet åt möjligheterna att utnyttja det material, som
är avsett att upprättas för den föreslagna folkbokföringsreformen, det s. k.
präglingsunderlaget, och de fördelar, som därigenom skulle vinnas. Ämbetsverket
anför härom följande.

Enligt det sätt, varpå upprättandet av präglingsunderlaget på ett tidigare
stadium planerats, skulle detta i stort sett komma att innehålla alla de uppgifter,
som äro erforderliga för den totala räkningen, inbegripet yrkesräk -

12

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ningen. Även med hänsyn till tidsbestämningarna voro förutsättningarna sådana,
att de utan att medföra större olägenhet kunde inpassas i det tidsschema,
som gäller för folkräkningen.

Åtskilliga fördelar skulle vara att vinna om präglingsunderlaget, sedan
det utnyttjats för sitt egentliga ändamål, kunde användas såsom folkräkningsunderlag.
Kostnadsbesparingarna skulle bliva betydande, dels därigenom att
ersättningen till prästerskapet för bestyret med folkräkningsmaterialet skulle
bortfalla, dels genom att kostnaden för den centrala granskningen av det inkomna
materialet kunde nedbringas. Anordningen skulle även innebära en
lättnad för pastorsämbetena i den arbetsbörda, som under den tid omläggningen
av folkbokföringen pågår, kommer att tynga desamma.

En del tekniska svårigheter äro likväl förknippade med präglingsunderlagets
utnyttjande för folkräkningen, vilka svårigheter främst hänföra sig till,
att såsom oavvislig fordran ingår, att uppgifterna till folkräkningen skola
avse den 31 december. Ändringar, som avse tiden efter detta datum, måste för
den skull å präglingsunderlaget hållas isär från övriga uppgifter. Dessa svårigheter
äro emellertid inga avgörande hinder för utnyttjande av materialet.
Man tvingas emellertid att avstå från den ifrågavarande anordningen främst
därför, att på grund av den knappt tillmätta övergångstiden för folkbokföringens
omläggning införandet å präglingsunderlaget av vissa uppgifter, däribland
yrkesuppgifterna, tills vidare måste anstå, varigenom underlaget förlorar
större delen av sitt värde såsom folkräkningsmaterial. Härtill kommer,
att osäkerhet torde råda örn, huruvida präglingsunderlagets användning för
folkbokföringsändamål eller andra närstående ändamål medger dess disposition
för folkräkningen inom den ursprungligen avsedda tiden.

Centralbyrån förordar av nämnda skäl en tillämpning av det år 1940 använda
förfaringssättet och anför härom följande.

I överensstämmelse med detta förfaringssätt skulle de vid höstens mantalsskrivning
införskaffade uppgifterna av olika slag underkastas en ingående
granskning inom kommunala granskningsnämnder, sammansatta på liknande
sätt som år 1940. Sedan detta arbete avslutats, disponeras mantalsuppgifterna
på sedvanligt sätt för mantalsskrivningsändamål till början av februari
1946, då de överlämnas till pastor för att av denne utnyttjas för folkräkningsändamål.
Pastor upprättar på samma sätt som vid tidigare folkräkningar
utdrag ur församlingsböckema, till vilka utdrag han liksom vid 1940
års folkräkning överför de å mantalsuppgiftens A-blankett (huvudblanketten)
ingående yrkesuppgifterna. Samtidigt utmärker han i utdraget på grundval av
de inkomna B-blanketterna (partiella uppgifter) de personer, som tillhöra
tolftedelssamplingen, och sorterar jämsides ut dessa B-blanketter. Församlingsboksutdraget
jämte de sistnämnda blanketterna översändes därefter till
statistiska centralbyrån, medan A-blanketterna insändas till socialstyrelsen
för att användas vid bostadsräkningen.

Inom centralbyrån överföras därefter med angivande av nominativa uppgifter
samt eif begränsat antal demografiska data tolftedelssamplingens personbestånd
till listor av särskild typ, varvid en å två kopior tågås för att
möjliggöra en parallellbearbetning av materialet till de olika folkräkningsgrenarna.
Det förutsättes nämligen, att vid sidan av hålkortskartoteket för
den totala räkningen ett å två fristående kartotek upprättas för de partiella
undersökningarna. Ett exemplar av de nämnda listorna översändes till länsstyrelserna
för att av dessa, så snart taxeringsarbetet beträffande de under
år 1946 avgivna deklarationerna avslutats, kompletteras med de uppgifter
ur inkomstlängderna, som äro avsedda att inhämtas.

Statsutskottets utlåtande nr 172.

13

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande.

Till stöd för sitt förslag alt anordna en allmän folkräkning den 31 december
1945 har befolkningsutredningen främst åberopat, att de problem, som
efterkrigsförhållandena kunna antagas medföra i samband med näringslivets
omställning och därav följande förskjutningar på arbetsmarknaden, för sin
lösning kräva, att man har tillgång till aktuella och säkra data om befolkningens
sammansättning, yrkesfördelning och levnadsförhållanden. I likhet
med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, delar jag uppfattningen, att en
ny folkräkning är erforderlig såsom grundval för efterkrigstidens ekonomiska
och sociala planeringar. De mycket betydande kostnader för statsverket, som
en sådan undersökning medför, anser jag icke böra få lägga hinder i vägen
för dess verkställande.

Jag har emellertid icke kunnat undgå att känna viss tvekan om lämpligheten
av den föreslagna tidpunkten. Denna tvekan har varit betingad mindre
därav, att folkräkningsuppgifterna komma att hänföra sig till relativt onormala
förhållanden, än av de svårigheter som utförandet av folkräkningen
kan antagas medföra under den period, då de nya folkbokföringsregistren
äro avsedda att uppläggas. Beaktas må även, att kostnaderna för folkräkningen
skulle bli icke obetydligt lägre, örn den verkställdes först efter genomförandet
av folkbokföringsreformen. Ett uppskov med folkräkningen kunde
av dessa skäl ifrågasättas. De nämnda svårigheterna, främst den ökade belastningen
på statistiska centralbyrån och pastorsämbetena, kunna emellertid
enligt centralbyråns bedömande bemästras. Bortsett från angelägenheten
att utan längre dröjsmål få fram aktuella folkräkningsuppgifter talar emot
ett uppskov även hänsyn till de fördelar av statistisk och ekonomisk art, som
kunna vinnas genom att folkräkningen samordnas med den allmänna bostads-
och hyresräkning, som enligt ett av chefen för socialdepartementet
denna dag anmält förslag skall verkställas i slutet av detta år. Behovet av
denna bostadsräkning har ansetts vara så trängande, att den icke lämpligen
kunnat uppskjutas. Med beaktande av dessa omständigheter har jag funnit
mig böra tillstyrka, att folkräkningen utföres den 31 december 1945.

Enligt befolkningsutredningens förslag skulle folkräkningen anordnas såsom
en kombinerad total och partiell folkräkning. Från samtliga personer
i riket skulle sålunda införskaffas ett begränsat antal grundläggande uppgifter,
medan insamlingen av övriga erforderliga data skulle inskränkas till
ett representativt urval av befolkningen. Om undersökningen är väl planerad,
kunna betydande fördelar vinnas genom en dylik anordning både genom att
tiden för utredningens slutförande förkortas och genom att kostnaderna för
materialets insamling och bearbetning begränsas, utan att därför tillförlitligheten
av undersökningsresultaten äventyras. I likhet med de remissmyndigheter,
som yttrat sig härom, ansluter jag mig därför till förslaget, att den
nya folkräkningen skall ordnas på angivet sätt. Jag vill i detta sammanhang
särskilt understryka vikten av att resultaten bli tillgängliga på ett så tidigt
stadium som möjligt.

De närmare riktlinjer för folkräkningens utförande i olika avseenden, vilka
med utgångspunkt från befolkningsutredningens förslag utformats av statistiska
centralbyrån i samråd med särskilda sakkunniga, torde få slutligt
prövas i samband med att Kungl. Majit fastställer plan för undersökningen.
I frågans nuvarande läge kan jag inskränka mig till alt uttala min allmänna
anslutning till den föreslagna utformningen och inriktningen av folkräkningen
Vad särskilt angår frågan örn medtagande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter
vid folkräkningen tillstyrker jag, ali sådana uppgifter insamlas
och bearbetas i den begränsade utsträckning som förordats av centralbyrån.
Genom komplettering med inkomst- och förmögenhetsstatistiken synes nain -

14

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ligell foikräkningsuppgifternas användbarhet ökas i sådan grad, att den kostnadsökning,
som utarbetandet av denna statistik medför, bör godtagas.

Vad statistiska centralbyrån föreslagit rörande folkräkningsarbetets organisation
och bedrivande föranleder ingen erinran från min sida. Jag finner det
dock beklagligt, att de för folkbokföringsreformen upprättade församlingsboksutdragen
icke kunna utnyttjas jämväl för insamling av folkräkningens
primäruppgifter. Därest särskilda utdrag ur församlingsböckerna icke erfordrats
för sistnämnda ändamål, skulle kostnaderna för materialinsamlingen lia
minskats icke oväsentligt.

Det är ännu för tidigt att framlägga någon definitiv beräkning av de totala
kostnaderna för folkräkningsarbetet. Statistiska centralbyrån har nämnt en
siffra av 2,5 miljoner kronor för den egentliga folkräkningen. Häri ingå dock
icke kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och för lokalförhyrning.
Medräknas även dessa poster, torde siffran stiga till ej fullt 3 miljoner
kronor. Denna förhandskalkyl torde på ärendets nuvarande stadium få anses
erbjuda tillräckligt underlag för frågans bedömande. I detta sammanhang må
emellertid erinras om att ett flertal mer eller mindre fristående undersökningar
föreslagits utförda i viss anslutning till folkräkningen. De viktigaste av
dessa äro konsumtionsundersökningar för stadssamhällen och landsbygd, en
utredning av befolkningens förhållande till socialvården och en undersökning
rörande hälsostandard och sjukdomsfrekvens, ävensom den förut nämnda allmänna
bostads- och hyresräkningen. Kostnaderna för dessa undersökningar,
till vilka ståndpunkt icke behöver tagas i förevarande sammanhang, lia delvis
ännu icke beräknats. Enligt de föreliggande kalkylerna skulle utgifterna belöpa
till följande ungefärliga belopp, nämligen för konsumtionsundersökningarna
tillhopa 400 000 kronor, för undersökningen rörande hälsostandard och
sjukdomsfrekvens 725 000 kronor samt för bostads- och hyresräkningen
(exklusive kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och lokalhyra)
lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor. Med bortseende från kostnaderna
för socialvårdsundersökningen skulle utgifterna för folkräkningen
och nämnda utredningar sålunda tillhopa uppgå till 6 å 7 miljoner kronor.

Statistiska centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för den
egentliga folkräkningen under budgetåret 1945/46 kan jag i stort sett biträda.

Till bestridande av kostnaderna för avlöningar utom kristillägg och provisoriska
lönetillägg torde böra anvisas ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad angår kostnaderna för tryckning av mantalsblanketter, maskinförhyrning
och övriga omkostnader för folkräkningen utom lokalhyra torde
dessa under nästa budgetår böra bestridas från centralbyråns omkostnadsanslag.
Detta kommer visserligen att föranleda, att anslaget för nästkommande
budgetår måste väsentligt överskridas, men denna omständighet synes ej
böra utgöra hinder för nämnda anordning, som ur bokföringssynpunkt torde
vara den lämpligaste.

Såsom centralbyrån föreslagit böra hyreskostnaderna påföras statens allmänna
fastighetsfond.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl för att, såsom skett
vid de senaste folkräkningarna, kyrkobokförarna tillerkännas extra ersättning
för det dem åliggande arbetet med utdrag ur församlingsböckerna. Dessa
ersättningar lia utgått med varierande belopp, 3 kronor år 1930, 2 kronor 50
öre år 1935 och 1 krona år 1940, allt för varje påbörjat hundratal personer
i församlingsböckerna. Nivån under sistnämnda år var i hög grad präglad
av tidsläget. På grund härav och med hänsyn till vad centralbyrån anfört torde
ersättningen böra bestämmas till ett avsevärt högre belopp än vid 1940 års
folkräkning. Med jämkning nedåt av det av centralbyrån föreslagna beloppet,
4 kronor, förordar jag, att ersättningen bestämmes till 3 kronor 50 öre för

Statsutskottets utlåtande nr 172.

15

varje påbörjat hundratal personer. För ifrågavarande ändamål bör uppföras
ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av i runt
tal 250 000 kronor.

Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen
böra meddelas av Kungl. Maj:t. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.
Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen
sammanhängande frågor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Johanson i Norrköping m. fl. väckt motion (11:607),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 298 måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsstatistiken göres fullständig
och icke endast partiell.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall uppgiftsinsamlingen i vad avser inkomst-
och förmögenhetsstatistiken begränsas till ett representativt urval
omfattande omkring en tolftedel av befolkningen medan motionärerna anse,
att ifrågavarande uppgifter böra infordras från hela befolkningen. Med hänsyn
till vad statistiska centralbyrån och departementschefen i detta ämne anfört
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet, som jämväl i övrigt tillstyrker de förslag, som framlagts i förevarande
proposition, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 607, för budgetåret 1945/46 under
sjunde huvudtiteln anvisa

a) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1945 års folkräkning ett reservationsanslag av 200 000
kronor,

b) till Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare
vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag av 250 000
kronor.

Stockholm den 5 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 174.