Statsutskottets utlåtande nr 170.
1
Nr 170.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag
till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
128 och 132) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag beräkna till Bidrag
till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
1 725 000 kronor och till Bidrag till epileptikeranstalter 325 000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 285, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 april 1945,
föreslagit riksdagen att
I. godkänna de ändrade grunder för .statsbidrag till driften av anstalter
för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats av chefen för
socialdepartementet, att tillämpas från och med den 1 juli 1945,
II. medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan hinder av gällande
bestämmelser om statsbidrag till epileptikeranstalter — för tiden från
och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1946 utgå ett extra statsbidrag
med högst 15 000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka
män anordnad klinisk undersökningsavdelning, på villkor, bland annat,
att vid densamma mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter
enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården må meddela,
III. under femte huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa till Bidrag till
driften av anstalter för bildbara sinnesslöa ett förslagsanslag av 2 800 000
kronor och till Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag av 450 000
kronor.
Den 30 oktober 1941 uppdrog Kungl. Majit åt ordföranden i allmänna
svenska föreningen för vården örn sinnesslöa och fallandesjuka, professor
emeritus Alfred Petrén, och dåvarande inspektören för sinnesslövården AnnaLisa
Annell att såsom sakkunniga upprätta och till Kungl. Majit inkomma
med förslag till åtgärder för att bereda plats å uppfostringsanstalt åt sinnesslöa
barn i skolåldern, vilka icke vore fallandesjuka eller blinda.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 170.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Den 26 november 1941 överlämnades till de sakkunniga en framställning
från styrelsen för allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa
och fallandesjuka angående statens övertagande av avlöningen till föreståndare
och lärarpersonal vid vissa skolor för sinnesslöa och fallandesjuka att
tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande.
De sålunda utsedda sakkunniga (sinnesslövårdssakkunniga) hava därefter
avgivit betänkanden dels den 21 april 1943 rörande sinnesslövårdens
organisation (SOU 1943:29), dels ock den 19 juli samma år rörande reglering
av löner och tjänsteförhållanden m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda
sinnesslöskolor (SOU 1943: 33). Vid utarbetande av sistnämnda
betänkande ha de sakkunniga biträtts av t. f. undervisningsrådet Gottfrid
Björkman såsom särskild sakkunnig samt pedagogiska inspektören för
sinnesslöundervisningen Ragnhild Jungner såsom expert.
I förstnämnda betänkande föreslogo de sakkunniga, att särskild skolplikt
skulle införas för bildbara sinnesslöa barn samt att landsting och städer
utanför landsting skulle anordna erforderliga anstalter ävensom i övrigt
handhava den för ändamålet nödvändiga organisationen. I anslutning härtill
upptogo de sakkunniga till behandling frågan örn ökade bidrag av statsmedel
till sinnesslövården, därvid de sakkunniga föreslogo — frånsett vissa
jämkningar i utgående driftbidrag — att staten skulle lämna bidrag till
erforderliga ny- och ombyggnader samt övertaga kostnaderna för lärarpersonalens
avlöning. Sistnämnda spörsmål hava de sakkunniga därefter
upptagit till närmare behandling i betänkandet 1943: 33.
På grimdval av betänkandet den 21 april 1943 avlät Kungl. Maj:t den
3 mars 1944 två propositioner (nr 205 och 206) till riksdagen, den första
med förslag till lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa m. m.
och den andra angående statsbidrag till uppförande m. m. av anstalter för
nämnda sinnesslöa. Sedan riksdagen anmält sina beslut i anledning av propositionerna
(riksdagens skrivelser nr 386 och 423 år 1944), har Kungl.
Majit den 30 juni 1944 utfärdat dels lag om undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa (nr 477) och dels kungörelse angående statsbidrag till uppförande
eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa (nr 535).
Betänkandet den 19 juli 1943 om reglering av löner och tjänsteförhållanden
m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda sinnesslöskolor omfattade
— utöver förslag angående löne- och pensionsreglering samt statsbidrag till
avlöning av lärare vid nämnda skolor — förslag till reglemente för undervisningen
vid skolorna samt till instruktion för inspektören för sinnesslöundervisningen.
Kungl. Majit har den 22 december 1944 utfärdat reglemente
för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa (nr 822) samt instruktion
för inspektören för sinnesslöundervisningen (nr 823).
I förevarande proposition bär till behandling upptagits de sakkunnigas
förslag om ändrade grunder för statsbidrag till driften
Statsutskottets utlåtande nr 170.
3
av sinnesslöskolorna, dari inbegripet bidrag till
kostnader för lä rarlöner.
över de sakkunnigas betänkande om löne- oell pensionsreglering m. m.
för sinnesslöskolornas lärarpersonal hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,'' statskontoret, allmänna lönenämnden,
1941 års lärarlönesakkunniga, statens pensionsanstalt, flertalet
landstings förvaltningsutskott och städer utanför landsting, svenska landstingsförbundet,
svenska stadsförbundet, allmänna svenska föreningen för
vården om sinnesslöa och fallandesjuka, föreningen för sinnesslöa barns
vård, svenska sinnesslöskolornas lärarförbund ävensom slöjd- och yrkeslärarnas
riksförbund.
I sitt år 1943 avgivna betänkande (SOU 1943:43) har kommunalskatteberedningen
även berört frågan örn sinnesslövårdens organisation och finansiering.
I utlåtandena över kommunalskatteberedningens betänkande har frågan
örn statens förhållande till sinnesslövården närmare berörts av socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen och svenska landstingsförbundet.
Departementschefen har i nu ifrågavarande ämne anfört följande.
Enligt 1944 års lag örn undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
åligger det landsting och städer utanför landsting att draga försorg örn att
.sådana sinnesslöa erhålla undervisning och vård. För sådant ändamål ankommer
det å landstinget, respektive staden att ombesörja anordnandet av
en centralanstalt med erforderligt antal platser. Centralanstalt skall omfatta
upptagningshem för barn, skolhem och arbetshem, med möjlighet till
organiserad samverkan med befintliga enskilda anstalter på området. I viss
utsträckning beräknas behovet av skolplatser kunna tillgodoses genom inrättande
av s. k. externatskolor eller externatplalser i samband med skolhemmen.
Genomförandet av 1944 års lag förutsätter emellertid en väsentlig
utökning av den nuvarande anstaltsorganisationen och därmed ökade utgifter
för huvudmännen.
Sinnesslövårdssakkunniga, vilkas förslag rörande vårdens organiserande
låg till grund för nämnda lag, förordade, att staten borde åtaga sig en ökad
andel av utgifterna för vården av de bildbara sinnesslöa genom att helt bestrida
kostnaderna för lärarlöner, frånsett löner till de manliga lärarna i
slöjd. Skolöverstyrelsen ansåg sig endast kunna tillstyrka, att statsbidraget
till lärarlöner skulle utgå med högst 75 procent. Kommunalskatteberedningen
uttalade, att därest staten icke helt överloge ansvaret för sinnesslövården,
statsbidragens storlek beträffande såväl byggnader som drift borde
bestämmas till sådana belopp, att de i det närmaste motsvarade de faktiska
genomsnittskostnaderna. Från landsting och städer utanför landsting ha
jämväl påyrkats höjda statsbidrag.
I propositionen nr 206/1944 föreslogs, att statsbidrag skulle utgå till uppförande
av anstalter för bildbara sinnesslöa. I det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1944
framhöll jag, att jag vid milt ställningstagande till de sakkunnigas förslag
rörande vård och undervisning av bildbara sinnesslöa ansett skäligt, att
staten i väsentligt större utsträckning än för närvarande lämnade ekono
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 170.
misk medverkan till vårdens finansiering. Jag förklarade mig därvid i stort
sett kunna ansluta mig till kommunalskatteberedningens linje. I fråga örn
byggnadsbidragen fixerades dessa till 4 000 kronor per vårdplats med iakttagande,
att bidraget icke fick överstiga 75 procent av de verkliga kostnaderna
för platsernas anordnande.
Frågan om driftbidragens storlek, vilken av olika anledningar ansågs böra
uppskjutas, synes mig nu böra upptagas till prövning. Jag anser mig härvid
i anslutning till mitt nyssnämnda uttalande böra förorda, att staten påtager
sig huvudparten av de löpande kostnaderna för vården av de bildbara sinnesslöa.
däri inbegripet kostnaderna för löner till föreståndare och lärare.
Vad angår sistnämnda kostnader anser jag mig ej kunna tillstyrka, att desamma
helt bestridas av statsmedel, utan vill jag ansluta mig till skolöverstyrelsens
förslag, att statsbidraget begränsas till s/-t av avlöningsförmånerna
till föreståndare och lärare vid skolhem och med dem samorganiserade
arbetshem med undantag för lärarna i manlig slöjd. Örn staten sålunda
övertager huvudparten av kostnaderna för avlönande av ifrågavarande
befattningshavare, bör som villkor härför föreskrivas, att befattningshavarna
skola äga åtnjuta avlöningsförmåner enligt av statsmakterna fastställda
grunder. I enlighet härmed framlägger chefen för finansdepartementet
senare denna dag förslag till lönereglering för nämnda personal,
innebärande att befattningshavarnas avlöningsförmåner regleras i huvudsaklig
överensstämmelse med de för statens befattningshavare gällande
grunderna. Lärarna äro härvid avsedda att inplaceras i 11 lönegraden och
föreståndarna, alltefter anstalternas storlek m. m.. i någon av lönegraderna
14. 15, 17, 19, 21 och 23.
I likhet med de sakkunniga förordar jag, att särskilt statsbidrag utgår
jämväl för avlönande av föreståndare och lärare vid statsunderstödda epileptikerskolor
och med dem samorganiserade arbetshem. Bidragen torde härvid
böra utgå efter enahanda grunder som i fråga om anstalterna för sinnesslöa.
Därest statsbidragen till lärarpersonalens löner fastställas att utgå i enlighet
med vad jag nu förordat, anser jag tillräckliga skäl ej föreligga att å
statsbidragen göra avdrag för den ersättning för tjänstebostad, som personalen
kan hava att erlägga till huvudmännen, på sätt statskontoret ifrågasatt.
Enligt kungörelsen (nr 237/1933) angående statsbidrag till driftkostnader
vid anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och vid
epileptikeranstalter utgår bidrag med vissa fixa, i det föregående angivna
belopp, vilka äro avsedda att motsvara 1/s av de verkliga driftkostnaderna.
Enligt de sakkunnigas beräkningar, vilka dock delvis synas vila på ett osäkert
underlag, utgöra lönerna till föreståndare och lärare (frånsett lärare i manlig
slöjd) för närvarande i genomsnitt 20 procent av samtliga utgifter vid
skolhemmen. Vid bifall till mitt förslag, att staten bör bestrida % av den
kontanta lönen till ifrågavarande befattningshavare, skulle alltså statens andel
i de totala driftkostnaderna för skolhemmen komma att uppgå till omkring
50 procent. I fråga om arbetshemmen skulle motsvarande bidrag till
lärarlönerna endast i ringa grad medföra en ökning av statens andel i de
totala driftkostnaderna, då vid dessa hem nämnda löner utgöra en förhållandevis
obetydlig del av driftkostnaderna.
De sakkunniga ha ansett den omständigheten, att staten övertoge kostnaden
för föreståndare- och lärarlöner, i allmänhet ej böra föranleda någon
sänkning av de nu utgående bidragsbeloppen, varvid de hänvisat till behovet
av ökat statsbidrag till sinnesslövården i dess helhet. I fråga om externat
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
5
skolorna förorda de sakkunniga emellertid, att det nuvarande bidraget slopas
med hänsyn till den stora andel av utgifterna vid dessa skolor, som
utgöres av löner till lärare.
Under hänvisning till min nyss åberopade uppfattning, att staten bör påtaga
sig huvudparten av kostnaderna för vård och undervisning av de bildbara
sinnesslöa, vill jag för egen del förorda en sådan höjning av de nu utgående
statsbidragsbeloppen, att desamma jämte förenämnda lönebidrag
komma att i genomsnitt täcka SU av de totala driftkostnaderna. Av lämplighetsskä!
torde bidragen till lärarlönerna böra särskiljas från bidragen till
övriga driftkostnader. De förra torde i enlighet med vad som gäller i vissa
liknande fall böra utgå med 3A av de styrkta verkliga utgifterna för lönerna,
medan de senare bidragen, i varje fall såvitt angår internatskolorna, torde
böra fixeras till vissa fasta belopp, avsedda att motsvara i genomsnitt 8/t av
övriga driftkostnader.
De totala driftkostnaderna för skolhemmen torde med ledning av nuvarande
bidragsbelopp, vilka fastställts så sent som år 1942 med beaktande
av den under åren 1939—41 inträffade prisstegringen, kunna beräknas till
i medeltal omkring (3 X 450) 1 350 kronor för elev och år. Detta medeltal
torde visserligen ligga i underkant vid jämförelse med nuvarande prisnivå.
Då det gäller att bestämma statsbidrag för en längre tid framåt, synes det
emellerlid motiverat att i huvudsak frånse rådande särskilda prisförhållanden.
Med beaktande härav och med ledning av föreliggande material för
bedömande av den andel, som kostnaderna för lärarlöner vid skolhemmen
utgöra av samtliga driftkostnader vid dessa hem, torde det fasta statsbidraget
till sådana hem böra fixeras till 400 kronor per elev och termin. Vid fastställande
av bidragsbeloppen till arbetshem torde man i stort sett kunna
bortse från de föreslagna statsbidragen till löner till föreståndare och lärare,
då utgifterna härför som nämnts utgöra allenast en obetydlig del av driftkostnaderna
vid dessa hem. Särskilt bidrag till lärarlöner är för övrigt avsett
att utgå allenast för arbetshem, som äro samorganiserade med skolhem.
Med hänsyn härtill och då kostnaderna för arbetshemmen torde vara av
ungefär samma storlek som för skolhemmen, därest lärarlönerna frånräkna»,
förordar jag, att bidragen till arbetshemmen jämväl fixeras till 400 kronor
per elev och halvår. Från enahanda utgångspunkter torde ävenledes bidragen
till upptagningshemmen böra utgå med 400 kronor per elev och
halvår. Genom att på detta sätt bestämma de fasta bidragen till enahanda
belopp för nu nämnda, i en centralanstalt ingående avdelningar vinnes samtidigt
den fördelen, att erforderlig omflyttning av eleverna mellan avdelningarna
underlättas.
I betraktande av att utgifterna för andra ändamål än för lärarlöner vid
externatanstalterna förete mycket stora skiljaktigheter mellan de olika anstalterna
torde bidraget för berörda utgifter till dessa anstalter ej böra bestämmas
till cft fast belopp utan i stället utgå med ZU av de styrkta verkliga
kostnaderna, varvid bidragsbeloppet emellertid bör maximeras till 100 kronor
per elev och termin.
Bidragen till anstalterna för epileptiker, vilka hittills utmätts efter enahanda
grunder som bidragen till anstalterna för bildbara sinnesslöa, ehuru
de med hänsyn till de högre kostnaderna per vårdad utgått med ett något
högre belopp, synas jämväl böra regleras i förevarande sammanhang. Jag
vill därvid förorda, att bidragen till dessa anstalter per elev och termin fixeras
till 450 kronor för skolhemmen samt till samma belopp för arbetshemmen.
6
Statsutskottets utlåtande nr i 70.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle statsbidragen till anstalter
för bildbara sinnesslöa och epilektiker, vilka äro anordnade eller understödda
av landsting eller stad utanför landsting (kommunala anstalter), komma
att utgå med i följande sammanställning angivna belopp, frånsett bidrag
till lärarlöner:
Bidrag per
Anstaltsf orm halvår o. elev
kronor
Upptagningshem ............................................ 400
Skolhem för sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka:
a) för varje barn, som under lästermin å anstalten eller på dess
bekostnad åtnjutit underhåll ............................ 400
b) för varje barn, som endast åtnjutit undervisning, högst .... 100
Skolhem för fallandesjuka barn .............................. 450
Arbetshem för sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka............ 400
Arbetshem för fallandesjuka.................................. 450
Till de enskilda internatanstalterna böra bidrag kunna utgå med högst nu
angivna belopp. Det bör ankomma på den ^anordnande myndigheten att i
samband med beviljande av statsbidrag tillse, att vårdavgifterna vid de enskilda
hemmen jämkas nedåt efter de förhöjda statsbidragen. I den mån
vårdavgifter uttagas vid de kommunala anstalterna böra avgifterna jämväl
vid dessa anstalter i förekommande fall så jämkas, att desamma jämte statsbidragen
ej överstiga de verkliga driftkostnaderna.
Jag tillstyrker vidare de sakkunnigas förslag att slopa den nu gällande
bestämmelsen, att endast 1ls av omkostnaderna för epileptiker, som utackorderats
i familjevård, får täckas med statsbidrag. Anledning att ändra det nu
gällande högsta bidragsbeloppet, 150 kronor för halvår, lärer för närvarande
icke föreligga.
Slutligen vill jag tillägga, att därest det, sedan normala förhållanden inträtt,
skulle visa sig, att driftkostnaderna komma att mera avsevärt avvika
från de belopp, som legat till grund för beräkningen av nyss angivna statsbidragsbelopp,
frågan örn bidragens storlek framdeles bör upptagas till omprövning.
De nya grunderna torde böra träda i kraft den 1 juli 1945. I den mån
föreståndare eller lärare icke övergå till det avlöningsreglemente, som kan
komma att fastställas av statsmakterna, samt till sådan befattningshavare
utgående löneförmåner överstiga dem, som skulle ha tillkommit honom enligt
nämnda reglemente, bör givetvis statsbidraget till hans avlönande begränsas
till det belopp, som skulle ha utgått, därest reglementet varit tilllämpligt.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser
rörande grunderna för statsbidragens utgående.
Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1 94 5/46 har
medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1944 hemställt örn anvisande av
dels 1 725 000 kronor till Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka, dels ock 325 000 kronor till Bidrag till epileptikeranstalter.
Med skrivelse den 27 mars 1945 har medicinalstyrelsen till Kungl. Majit
Statsutskottets utlåtande nr 170.
7
överlämnat en av svenska diakonsällskapet gjord framställning örn förhöjning
av bidraget till den vid Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnade
kliniska undersökningsavdelningen.
Departementschefen har anfört följande.
I det föregående har jag förordat en uppdelning av statsbidragen till anstalter
för bildbara sinnesslöa och epileptikeranstalter sålunda att bidrag
skulle utgå med dels 75 procent av kostnaderna för löner till de föreståndare
och lärare, vilkas löner nu äro avsedda att regleras, dels ock med vissa
tidigare angivna belopp till övriga driftkostnader. Beräkningen av medelsbehovet
för nästa budgetår torde därför böra ske med beaktande av nämnda
uppdelning. I avsaknad av någon erfarenhet rörande medelsbehovet enligt
de nu förordade s ta tsbid ra gsgru n dorn a torde beräkningen allenast kunna
bliva approximativ.
Vad angår medelsbehovet till bidrag till driften av anstalter
för bild b ara sinnesslöa synes, såvitt angår bidragen till löner till
lärarpersonalen, den av de sakkunniga gjorda beräkningen kunna läggas till
grund. Enligt nämnda beräkning skulle, därest staten helt övertoge kostnaderna
för nämnda löner, utgifterna härför med den omfattning anstaltsorganisationen
hade vid tidpunkten för framläggandet av de sakkunnigas betänkande
belöpa sig till i runt tal 900 000 kronor, frånsett erforderliga belopp
för rörligt tillägg och kristillägg. Därest nämnda tillägg beräknas till 300 000
kronor, skulle således totala lönekostnaderna bliva 1 200 000 kronor för år.
Om, såsom av mig förordats, staten bestrider 3/é av sistnämnda utgifter,
skulle statens kostnader härför belöpa sig till 900 000 kronor för år.
Vad angår statsbidragen till övriga driftkostnader innebära de föreslagna
bidragsbeloppen i det närmaste en fördubbling av de nu gällande. Medicinalstyrelsen
har uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår enligt gällande
bidragsgrunder till 1 725 000 kronor. Vid tillämpning av de nya grunderna
synas bidragen approximativt kunna beräknas till 3 000 0C0 kronor
för år. För statsbidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa för nästa budgetår
skulle således erfordras ett anslag av tillhopa 3 900 000 kronor. Med
hänsyn till att bidragen äro avsedda att liksom för närvarande utbetalas
halvårsvis i efterskott och alltså bidragen för senare hälften av budgetåret
utbetalas först under nästa budgetår torde det vara tillräckligt att för budgetåret
1945/46 upptaga anslaget till 2 800 000 kronor. Härvid har beräknats
ett belopp av förslagsvis 450 000 kronor för bestridande av de på budgetårets
första hälft belöpande bidragen till lärarlöner. För budgetåret 1945/46
torde från anslaget få utgå bidrag med samma belopp som för innevarande
budgetår till dels föreningen för sinnesslöa barns vård för uppehållande avverksamheten
vid föreningens seminarium för utbildande av lärarinnor vid
skolor för sinnesslöa barn, dels ock allmänna svenska föreningen för vården
om sinnesslöa och fallandesjuka för anordnande av en utbildningskurs för
vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna. Anslaget, som i gällande riksstat benämnes
Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
torde hädanefter böra benämnas Bidrag till dritten av anstalter för
bildbara sinnesslöa.
Anslaget lill bidrag till epileptikeranstalter har av medicinalstyrelsen
med tillämpning av nuvarande bidragsgrunder beräknats till
325 000 kronor för nästa budgetår. De av mig i del föregående förordade
bidragsbeloppen innebära i förhållande till de nu gällande beloppen en höj
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Utskottet.
ning av statsbidragen till nära det dubbla. På grund härav torde, sedan de
nya grunderna trätt i kraft, medelsbehovet för budgetår kunna uppskattas
lill i runt tal 600 000 kronor. Då statsbidrag till avlönande av föreståndare
och lärare för nästa budgetår endast torde komma att utgå till en anstalt av
här avsett slag, torde det vara tillräckligt att beräkna bidragen härtill till
20 000 kronor. Med beaktande av att liksom i fråga om anstalterna för bildbara
sinnesslöa statsbidragen till epileptikeranstalter äro avsedda att utbetalas
halvårsvis i efterskott, torde det vara tillräckligt att upptaga anslaget
till ett belopp av 450 000 kronor. Härav räknar jag med att cirka 10 000
kronor behöva disponeras för bidrag till lärarlöner vid nyssnämnda anstalt.
Vidkommande svenska diakonsällskapets framställning örn ett från 8 000
till 15 000 kronor förhöjt bidrag för den vid Berga vårdhem för fallandesjuka
män anordnade kliniska undersökningsavdelningen framgår av utredningen
i ärendet, att de särskilda kostnaderna för ifrågavarande avdelning
stigit avsevärt, sedan bidrag första gången lämnades för avdelningens
verksamhet. Bidraget har emellertid hittills ej undergått någon förhöjning.
Den undersökning, som medicinalstyrelsen låtit anordna rörande möjligheterna
att åstadkomma besparingar vid sällskapets epileptikeranstalt i
dess helhet, synes ridare utvisa, att driftkostnaderna vid anstalten icke
kunna nedbringas i sådan omfattning att den av sällskapet begärda ökningen
av statsbidraget därigenom skulle bliva obehövlig. På grund härav
och då vårdavgiften vid Bergahemmet redan nu betydligt överstiger motsvarande
avgift vid övriga epilektikerhem vill jag ej motsätta mig en förhöjning
av det extra statsbidraget. Av nämnda undersökning framgår emellertid
icke, huruvida hela det begärda beloppet, 15 000 kronor, kommer att
erfordras efter vidtagande av möjliga besparingar. Jag förordar därför, att
riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Majit att till sällskapet för
nästa budgetår utgiva statsbidrag med högst 15 000 kronor samt att bidragets
närmare fixerande får bli beroende av den ytterligare utredning,
som kan åvägabringas. Som villkor för ökat statsbidrag bör gälla, att läkaren
blir ansvarig för epileptikervården och att staten erhåller en representant
i anstaltens styrelse. Det för det nu utgående statsbidraget gällande
villkoret att vid avdelningen skola mottagas patienter även från andra
epilektikeranstalter enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården
må meddela, bör alltjämt äga tillämpning.
I samband med Kungl. Maj: ts ifrågavarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. (I: 389) och den andra
inom andra kammaren av herrar C. P. Olsson i Mellerud och E. Fast
(II: 597), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att staten påtager sig
hela kostnaden för löner åt föreståndare och lärare vid skolhem och med
dem samorganiserade arbetshem för bildbara sinnesslöa.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 389.
Förra årets riksdag beslöt, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av anstalter för bildbara sinnesslöa skulle utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna.
Beträffande avlönings- och andra driftkostnader innebär Kungl. Maj:ts
Statsutskottets utlåtande nr 170.
9
förevarande förslag, afl bidrag skola utgå jämväl till dessa utgifter nied 75
procent av deras verkliga eller beräknade belopp. I motionerna föreslås den avvikelsen
från Kungl. Maj:ts förslag, att hela kostnaden för löner åt föreståndare
och lärare skola bestridas av statsmedel.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat skulle ett genomförande av motionärernas
förslag kräva åtgärder, vilka ej uppmärksammats i motionerna. Sålunda
bör statsbidraget, därest det skall i princip utgå med hela lönebeloppet,
i analogi med statsbidragen till avlöningar inom folkskoleväsendet minskas
med ett belopp motsvarande hyressättning för den ifrågavarande personalens
tjänstebostäder. Storleken av en sådan bostadsersättning kan icke bestämmas
utan ställningstagande till frågan om beskaffenheten av de bostäder, som personalen
må kunna göra anspråk på. En boställsordning motsvarande den för
folk- och småskolor gällande om landstingens skyldigheter i nämnda hänseende
gent emot befattningshavarna synes utgöra en oundgänglig konsekvens.
Därtill kommer, att särskilda bestämmelser skulle erfordras beträffande viss
icke ordinarie lärarpersonal. Skulle staten åtaga sig hela kostnaden för lärarnas
avlönande synes nödvändigt att lägga avgörandet om anställande av vikarier
och annan extra eller tillfällig lärarpersonal i händerna på en statlig myndighet.
Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att staten påtager sig hela
kostnaden för föreståndarnas och lärarpersonalens avlönande. Emellertid torde
det med hänsyn till vad ovan anförts icke vara möjligt att genomföra en sådan
ordning redan från och med den 1 juli 1945. Då sålunda ett uppskov är nödvändigt,
synes Kungl. Maj:ts förslag böra godtagas för nästa budgetår. Riksdagen
torde böra hos Kungl. Majit hemställa om de förslag till nästa riksdag,
som påkallas därav att staten från och med budgetåret 1946/47 övertager hela
den ifrågavarande kostnaden.
Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 389 och II: 597, såvitt nämnda motioner avse nästa
budgetår och ej avse anslagsfrågan, godkänna de ändrade
grunder för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara
sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 6 april 1945, att tilllämpas
under tiden den 1 juli 1945—den 30 juni 1946,
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, alt till
svenska diakonanstalten må — utan hinder av gällande bestämmelser
örn statsbidrag till epileptikeranstalter — för tiden
från och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1946
utgå ett extra statsbidrag med högst 15 000 kronor för en vid
Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnad klinisk undersökningsavdelning,
på villkor, bland annat, att vid densamma
Bihang lill riksdagens protokoll IDAS. 6 sami. Nr 170.
2
10
Statsutskottets utlåtande nr 170.
mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter enligt
anvisningar, som inspektören för sinnesslövården må meddela,
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:389 och 11:597 i vad nämnda motioner avse
anslagsfrågan för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa
a) till Bidrag till driften au anstalter för bildbara sinnesslöa
2 800 000 kronor,
b) till Bidrag till epileptikeranstalter 450 000 kronor,
B. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 389 och
II: 597 i den mån de ej behandlats under I. och III. här ovan
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till ändrade
grunder från och med den 1 juli 1946 för statsbidrag till driften
av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka.
Stockholm den 5 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo,
Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson,
Ekströmer, Wiklund och Näsström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm.
Svensson i Grönvik, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i
Malmö, Mårtensson, Hall, Viklund, Holmström och fru Alvén.
Reservation
av herrar Oscar Olsson, Bernhard Nilsson, Ekströmer, Wiklund, Eriksson i
Stockholm, Andersson i Malmö, Mårtensson, Hall, Holmström och fru
Alvén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande s
lydelse:
»Förra årets---statlig myndighet.
Enligt utskottets mening hava motionärerna anfört beaktansvärda skäl för
ett bifall till sitt förslag. Emellertid skulle det avdrag å statsbidraget, som
motsvarar bostadsersättning, föranleda att ökningen av bidraget skulle
Statsutskottets utlåtande nr 170.
11
stanna vid ett betydligt lägre belopp än det som motsvarar 25 procent av
avlöningskostnaden. Hur stort ifrågavarande avdrag skulle bliva är icke
möjligt att närmare bestämma, men till jämförelse må nämnas, att bostadsersättningen
vid folkskolorna uppgår till belopp, varierande mellan 10 och
30 procent av avlöningskostnaden. Med hänsyn härtill och då ett bifall till
motionerna skulle föranleda vissa olägenheter för landstingen i form av
ökad statlig kontroll m. m. har utskottet ej ansett sig böra frångå Kungl.
Maj:ts förslag i här berörda avseende.
Kungl. Maj:ts förslag har ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran.
Under åberopande---utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 389 och II: 597, såvitt nämnda motioner avse nästa
budgetår och ej avse anslagsfrågan, godkänna de ändrade
grunder för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara
sinnesslöa samt för fallandesjuka, som förordats i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 6 april 1945, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1945,
II. med bifall---må meddela,
III. med bifall--- -— 450 000 kronor,
B. att motionerna I: 389 och II: 597 i den mån de ej behandlats
under I. och III. här ovan ej må av riksdagen bifallas.
»