Statsutskottets utlåtande nr 152.

5

Nr 152.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga
sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska
godscentraler m. fl. bolag jämte i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 129 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 mars
1945, föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga järnvägsstyrelsen
att på villkor, som i statsrådsprotokollet angivits och i övrigt
bestämmas av Kungl. Majit, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för
lån till aktiebolaget Svenska godscentraler, aktiebolaget Landtransport och
aktiebolaget Nordisk biltjänst intill ett belopp av 2 000 000 kronor.

I en inom första kammaren av herr K. A. Johanson väckt motion (I: 315)
har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.

Med bifall till Kungl. Majits därom framlagda förslag (proposition 1942:19)
har riksdagen (skrivelse nr 46) meddelat beslut av innebörd att statens järnvägar
finge förvärva 30 % av aktiekapitalet i tre med varandra samarbetande
biltrafikföretag, nämligen aktiebolaget Svenska godsbilcentraler (bolaget benämnes
numera aktiebolaget Svenska godscentraler), aktiebolaget Landtransport
och aktiebolaget Nordisk biltjänst. Återstoden av aktierna ägdes
vid denna tid till 20 % av enskilda järnvägar och till 50 % av Stockholms
rederiaktiebolag Svea.

I skrivelse den 5 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande
av medel för tillhandahållande av förlagskapital åt huvudföretaget,
aktiebolaget Svenska godscentraler, och därvid anfört bland annat, att
liksom andra affärsföretag även här ifrågavarande ansett sig böra i god
tid planera för dessa ändrade förhållanden. Då realiserandet av de inom
bolagens gemensamma ledning i sådant hänseende dryftade planerna krävde
visst tillskott av kapital, hade frågan härom av bolagsledningen underställts
bolagens tre ägare med hemställan att dessa, var och en i förhållande till
sitt aktieinnehav, måtte såsom lån mot förlagsbevis tillhandahålla bolagen
— och då närmast aktiebolaget Svenska godscentraler — medel till uppförande
av vissa för utvidgning och rationalisering avsedda anläggningar,
huvudsakligen nya magasinslokaler på vissa platser samt en ny garage -

6

Statsutskottets utlåtande nr 152.

byggnad i Stockholm. I detta sammanhang hade bolagen även hemställt,
att förlagslånet måtte bestämmas till sådan storlek, att därmed tillika kunde
inlösas vissa nu löpande reverslån. Inberäknat dessa hade det erforderliga
beloppet angivits till 2 000 000 kronor. På statens järnvägar skulle med
hänsyn till aktieinnehavets fördelning ankomma att teckna förlagsbevis för
600 000 kronor.

Enligt vad aktiebolaget Svenska godscentraler under de nu hållna överläggningarna
meddelat, vore det emellertid, upplyser järnvägsstyrelsen vidare,
sannolikt, att behov kunde uppstå av ytterligare utvidgning och rationalisering
av bolagets verksamhet. Vidare vore att beakta att, för den
händelse staten bomme att övertaga återstående enskilda järnvägar, statens
järnvägar bomme att bliva ägare av hälften av aktierna i transportförmedlingsföretagen
och därmed skyldiga att i samma utsträckning som Rederi-Svea
tillgodose företagens behov av förlagsmedel. Vid sådant förhållande borde
rätt medgivas järnvägsstyrelsen att, örn så befunnes erforderligt, teckna
förlagsbevis till ett högre belopp än det nyss angivna, förslagsvis upp till
ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor. Sådan teckning, som översköte
det nu närmast ifrågasatta beloppet, 600 000 kronor, ansåges emellertid i
likhet med de medel, som plägade anvisas till förvärv av billinjer, böra
göras beroende på Kungl. Maj:ts beslut, sedan järnvägsstyrelsen i varje särskilt
fall därom gjort framställning.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen
att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, för
budgetåret 1945/46 till förlag för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels vid bifall härtill bemyndiga
styrelsen att med anlitande av detta anslag tillhandahålla nämnda bolag lån
mot förlagsbevis intill ett belopp av högst 600 000 kronor ävensom, efter
därom särskilt gjorda och av Kungl. Majit godkända framställningar, ytterligare
sådana lån intill ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 kronor.

Departementschefen har funnit skäl föreligga, att staten i samma mån som
de enskilda aktieägarna medverkade vid anskaffandet av det kapitaltillskott,
som erfordrades för att bolagen skulle kunna på ett ändamålsenligt sätt
genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,
som kunde beräknas ankomma på bolagen, då trafiken åter uppnår eller
överskrider förkrigstrafikens nivå.

Beträffande formerna för en dylik medverkan från statens sida har departementschefen
anfört i huvudsak följande.

För en sådan medverkan kunna olika former väljas. Närmast torde kunna
ifrågakomma, att aktiekapitalet utökas genom nyteckning av aktier, att huvudintressenterna
teckna borgen för lån i den öppna marknaden eller att, såsom
järnvägsstyrelsen i sin skrivelse ifrågasatt, intressenterna lämna lån mot förlagsbevis.
Den sistnämnda formen är ovanlig, då det gäller av staten helt
eller delvis ägda aktiebolag, och enligt min mening föreligga icke sådana
särskilda omständigheter, som böra föranleda dess användning i detta fall.
Vid valet mellan aktieteckning och borgen har jag efter samråd med chefen
för finansdepartementet ansett mig böra stanna för det sistnämnda alternativet.

Statsutskottets utlåtande nr 152.

7

Statens järnvägars borgensåtagande bör för varje lånetillfälle vara beroende
på medgivande av Kungl. Maj:t. Åtminstone till en början lärer det
kunna avsevärt begränsas. Omfattningen av det under den närmaste tiden
ifrågakommande åtagandet blir främst beroende på i vad mån en avveckling
av bolagens reverslån anses böra ske. Enligt vad jag under hand inhämtat
uppgå dessa reverslån till sammanlagt 790 000 kronor.

Hinder möter givetvis icke för de enskilda intressenterna att, örn de så
önska, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda
företagen själva utlåna medel till dessa i den mån icke högre ränta kräves
än som mot statens borgen kan erhållas i den allmänna marknaden.

Borgensåtagandets omfattning bör för varje delägare vara proportionellt
mot vederbörandes aktieinnehav.

Departementschefen har intet att erinra mot att borgensåtagandet för
kronans del bestämmes till högst 2 000 000 kronor.

Till frågan örn statens järnvägars delägarskap i den bil- och transportförmedlingsverksamhet,
som bedrives av aktiebolaget Svenska godscentraler
och därmed samförvaltade företag, hava statsmakterna redan år 1942 tagit
ställning.

Även örn dessa företags utvecklingsmöjligheter och räntabilitet för närvarande
te sig svårbedömliga, anser utskottet sig böra tillstyrka, att staten
i proportion till sitt aktieinnehav medverkar till anskaffande av erforderligt
kapitaltillskott för företagens verksamhet.

Mot de av departementschefen förordade formerna för denna medverkan
har utskottet ej funnit anledning till erinran. I den mån de enskilda intressenterna
i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt
ägda företagen, i enlighet med vad i propositionen förutsatts, själva utlåna
medel till dessa, bör Kungl. Majit äga att, därest ränteläget ändras eller
förhållandena i övrigt det påkalla, besluta örn härav föranledd ändring i
räntan på lånen.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
avslag å motionen I: 315, medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga
järnvägsstyrelsen att på villkor, som i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 2 mars 1945 angivits
och i övrigt bestämmas av Kungl. Majit, å kronans
vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska
godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk
biltjänst intill ett belopp av 2000 000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 151.

8

Statsutskottets utlåtande nr 182.

Reservation

av herr Åkerström, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:

»Av vad i motionen anförts framgår, att aktiebolaget Svenska godscentraler
icke erhållit tillstånd vare sig att jämlikt 33 § i 1940 års förordning angående
yrkesmässig automobiltrafik utöva transportförmedlingsrörelse eller att driva
regelbunden linjetrafik för godstrafik. Bolagets ansökningar härom hava ännu
icke slutgiltigt prövats. Överhuvud taget är det i nuvarande stund ovisst, hur
verksamheten för förmedling av regelbundna transporter med bil mellan
skilda orter i framtiden kommer att bedrivas. Lika ovisst är i vilken omfattning
tillstånd till linjetrafik för godsbefordran på längre avstånd framdeles
kommer att medgivas. Vid sådant förhållande saknas hållpunkter för bedömande
av de i propositionen berörda bolagens framtida utveckling och därmed
förbundna kapitalbehov. Ett bifall till propositionen torde på ett icke
önskvärt sätt binda statsmakternas framtida avgöranden rörande transportförmedlingsverksamhet
och långtrådig.

Under åberopande härav och på de skäl i övrigt, som i motionen anförts,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 315, avslå förevarande
proposition.»

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.