Statsutskottets memorial nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 12 m.

Memorial i anledning ao kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn
fria sommarresor för barn m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 210 hade Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen att, såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1945/46 till Fria sommarresor
för barn anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag hade utskottet till behandling
förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr S. G. W. Wahlund m. fl. (I: 321) och den andra inom andia kammaren
av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl. (II: 512), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte tillse, att fria sommarresor för barn och vårdare göras i möjligaste
mån lika tillgängliga för landsbygdens och de mindre samhällenas befolkning
som för de större städernas,

dels en inom första kammaren av herrar E. O. Wiklund och F. Ström väckt
motion (I: 349), vari hemställts, att de fria resorna för barn och vårdare hädanefter
göras i samma mån tillgängliga för de mindre tätorternas och den
rena landsbygdens barn som för de större samhällenas, samt att anslaget till
fria sommarresor för barn för budgetåret 1945/46 ökas med förslagsvis
250 000 kronor eller till 1 500 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herrar K. E. Hansson i Skediga och G.
Svensson i Vä väckt motion (II: 370), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att från anslaget till fria sommarresor bidrag skall kunna utgå till resor,
även skolresor, för landsbygdens barn efter i huvudsak samma grunder, som
gälla för städernas barn,

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Nordström i Kramfors m. fl.
väckt motion (11:537), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
propositionen nr 210 måtte besluta, att de fria sommarresorna för barn under
budgetåret 1945/46 skola utsträckas att gälla jämväl landsbygden och
som följd därav att till fria sommarresor för barn för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor, samt att de fria sommarresorna
för barn och vårdare få företagas utan hänsyn till resans längd och oavsett
från vilken ort i landet resan anträdes.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 121.

1

2

Statsutskottets memorial nr 121.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 102, punkten 1, anfört och hemställt
följande.

»Förmånen av fria sommarresor för barn och vårdare är för närvarande
knuten till innehav av rabattkort för livsmedel. Denna rabattkortsgräns föreslås
skola under instundande sommar ersättas med en inkomst- och förmögenhetsgräns
så konstruerad att rätten till fria resor föreligger, då familjens
beskattningsbara belopp och skattepliktiga förmögenhet icke överstiga respektive
1 500 och 10 000 kronor. Med hänsyn till de ändrade penninginkomstförhållandena
under kriget har detta förslag ansetts närmast innebära ett
återställande av läget vid rabattkortsgränsens införande. Utskottet, som tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i denna del, anser i likhet med departementschefen
förslaget innebära ett minimum för de fria sommarresornas omfattning,
som kan godtagas endast med hänsyn till den väntade besvärliga trafiksituationen
sommaren 1945.

Departementschefen har icke ansett trafikförhållandena medgiva ett förverkligande
av önskemålet att utvidga rätten till fria resor för sommarvistelse
i enskilda hem så att landsbygdens och de mindre samhällenas barn bliva
principiellt likställda med barn från städer och samhällen med mer än 8 000
invånare. Kungl. Maj:ts förslag innebär dock ett betydelsefullt steg i denna
riktning i det att dels landskommuner, där behovet av fria resor för barn och
vårdare är särskilt stort, intill ett sammanlagt antal resor av högst 15 000
medgivas motsvarande dispensmöjlighet, som nu föreligger för de mindre tätorterna,
och dels att för landsbygdens och de mindre städernas vidkommande
socialstyrelsen föreslås få rätt tilldela särskilt behövande barn och vårdare
förmånen av fri resa. Med hänsyn till detta förslag och förslaget örn ovannämnda
inkomst- och förmögenhetsgräns beräknas antalet sommarresor skola
uppgå till omkring 80 000 sommaren 1945 mot omkring 45 500 sommaren
1944 och omkring 56 000 sommaren 1943.

Med anledning av motionernas förslag örn införande av full likställighet av
landsbygdens barn med barn från större tätorter vill utskottet till en början
framhålla, att trafiksituationen även enligt utskottets mening bör bedömas så
allvarligt, att det av Kungl. Maj:t beräknade antalet resor torde få anses utgöra
ett ungefärligt maximum för sommaren 1945. Det är givet att likställighet
under sådana förhållanden ej kan åstadkommas utan inknappning av resemöjligheterna
för barn från de större tätorterna. Då emellertid det av Kungl.
Majit beräknade antalet resor innebär en avsevärd stegring i förhållande till
föregående somrar synes den erforderliga begränsningen av resorna för de
större tätorternas barn ej behöva bliva alltför kännbar. Inom den ram, som
bildas av å ena sidan den föreslagna inkomst- och förmögenhelsgränsen och
å andra sidan den begränsning i det totala antalet resor, som framtvingas av
trafiksituationen, bör enligt utskottets mening förmånen av fria resor i lika
mån stå öppen för barn från städer och landsbygd, men i första hand avse
barn, vilka på grund av ekonomiska eller andra förhållanden äro i behov av
en stärkande sommarvistelse på landsbygden eller av luft- och miljöombyte.
Någon jämkning av bestämmelsen, att uppehållet på sommarvistelseort skall
omfatta minst 4 veckor, anser utskottet icke böra företagas.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet tillstyrker de likalydande motionerna
I: 321 och II: 512 ävensom i huvudsak övriga i ämnet väckta motioner.
Då utskottet icke räknar med större antal resor än Kungl. Majit, föreligger
dock icke skäl för sådan höjning av anslagsbeloppet, som föreslagits i
motionerna I: 349 eller lii 537. Trafikförhållandena torde få anses lägga hinder
i vägen för ett förverkligande redan instundande sommar av det i sist -

Statsutskottets memorial nr 121.

3

nämnda motion jämväl framförda, i och för sig behjärtansvärda önskemålet,
att resorna få företagas fritt utan hänsyn till resans längd. Nu gällande föreskrifter
i detta hänseende torde alltså tills vidare böra äga fortsatt giltighet. Slutligen
anser sig utskottet ej böra tillstyrka, att här ifrågavarande anslag, på
sätt föreslagits i motionen II: 370, tages i anspråk för jämväl skolresor för
landsbygdens barn.

o Den lättnad i trafiksituationen, sorn är alt förvänta i samband med en övergång
till fredsförhållanden, kommer att föranleda behov av en översyn av gällande
föreskrifter på området. 1941 års befolkningsutredning har även meddelat,
att utredningen förbereder ett förslag till permanent organisation av
ifrågavarande reseverksamhet. I detta sammanhang vill utskottet i överensstämmelse
nied vad som skett vid föregående riksdagar understryka angelägenheten
av en utvidgad sommarkoloniverksamhet. Det framstår för utskottet som
ett önskemål, att koloniverksamheten intager en dominerande plats bland åtgärderna
för beredande av sommarvistelse åt barn. Frågan i vad män detta
önskemål med hänsyn till ekonomiska och andra förhållanden går att förverkliga
kan tills vidare ställas på framtiden, men en väsentlig utbyggnad av sommarkolonierna
bör enligt utskottets mening redan nu förberedas.

Vad departementschefen i övrigt anfört, bland annat örn försöksverksamhet
med rabatterade resor för husmödrar, föranleder ej erinran från utskottets
sida. I fråga om förbud mot fria resor vissa dagar är det enligt utskottets mening
synnerligen angeläget, att särskild hänsyn tages till tiden för skolavslutningarna.
Bland annat bör övervägas den utvägen att fastställa olika förbudslider
för barn under skolåldern och för barn i nämnda ålder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att riksdagen
må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 349, II: 370 samt
11:537 ävensom med bifall till motionerna 1:321 och 11:512, motionerna
I: 349 och II: 537 i vad de icke avse anslagsfrågan, godkänna av utskottet
förordade ändrade grunder för ifrågavarande verksamhet,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna I: 349
och II: 537 i vad nämnda motioner avse anslagsfrågan till Fria sommarresor
för barn för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 250 000 kronor.»

I en vid punkten fogad reservation hade herrar Lindström. Sven Larsson,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Eriksson i Stockholm,
Holmström, Lindholm och fru Alvén förklarat sig anse. att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Förmånen av-----56 000 sommaren 1943.

Med anledning — ---maximum för sommaren 1945. Det är givet att

likställighet under sådana förhållanden ej kan åstadkommas utan en väsentlig
^knäppning av resemöjligheterna för barn från de större tätorterna.
Emellertid böra enligt utskottets mening barn inom nämnda befolkningsgrupper,
där behovet av ombyte av vistelseort under sommaren i allmänhet
är mest framträdande, liksom hittills komma i åtnjutande av den ifrågavarande
förmånen utan annan behovsprövning än den, sorn anknyter till
familjens ekonomiska ställning. Härav följer, att utskottet anser sig förhindrat
tillstyrka motionärernas förslag i nu ifrågavarande avseende. Utskottet
vill dock i likhet med förra årets riksdag understryka det behjärtansvärda i
nämnda förslag och framhålla, att detsamma bör i huvudsak genomföras så
snart trafikförhållandena det medgiva. Såsom ovan framhållits innebär redan
Kungl. Maj:ts förslag en betydelsefull jämkning lill landsbygdens fördel

4

Statsutskottets memorial nr 121.

i förhållande till föregående sommar. Någon ändring av bestämmelsen, att
uppehållet på sommarvistelseorten skall omfatta minst 4 veckor, bör enligt
utskottets mening icke i anledning härav företagas.

Vad angår övriga motionsyrkanden torde trafikförhållandena få anses
lägga hinder i vägen även för ett förverkligande redan instundande sommar
av det i motionen II: 537 jämväl framförda, i och för sig behjärtansvärda
önskemålet, att resorna skola få företagas fritt utan hänsyn till resans längd.
Nu gällande---landsbygdens barn.

Den lättnad —---nämnda ålder.

Under åberopande---utskottet hemställa, att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majrts förslag och med avslag å motionerna I: 321
och II: 512, I: 349, II: 370 samt II: 537, motionerna I: 349 och II: 537 i vad
de icke avse anslagsfrågan, godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 2 mars 1945 förordade ändrade grunder för ifrågavarande verksamhet,

b) med bifall--- 1 250 000 kronor.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren antagit
det förslag, som innefattades i förenämnda reservation, medan andra
kammaren bifallit vad utskottet hemställt.

Kamrarna ha sålunda fattat samstämmiga beslut i anslagsfrågan, men
skiljaktiga beslut i den i propositionen och motionerna berörda frågan örn
förutsättningarna för landsbygdens barn och deras vårdare att komma i åtnjutande
av förmånen av fria sommarresor.

Då de skiljaktiga beslut, vari kamrarna sålunda stannat, synas kunna
sammanjämkas på sätt nedan angives, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av
sina förut beträffande förutsättningarna för landsbygdens
barn och deras vårdare att komma i åtnjutande av förmånen
av fria sommarresor fattade beslut,

1) godkänna följande yttrande:

»Det i motionerna framförda förslaget att införa full likställighet av landsbygdens
barn med barn från större tätorter har utskottet funnit behjärtansvärt,
och detta förslag bör även i huvudsak genomföras så snart trafikförhållandena
det medgiva. För reseverksamheten instundande sommar har utskottet
dock ej ansett sig böra helt biträda detta yrkande. Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om förutsättningarna för rätten till fria resor torde böra i princip läggas
till grund för riksdagens nu ifrågavarande beslut. I anledning av motionerna
vill utskottet dock förorda den jämkningen i nämnda förslag, att rätten
att medgiva dispens för resor av barn och vårdare från landskommuner
utvidgas från att avse högst 15 000 resor till att omfatta högst 25 000 resor.
Någon ändring av bestämmelsen, att uppehållet på sommarvistelseorten skall
omfatta minst 4 veckor, bör enligt utskottets mening icke i anledning härav
företagas.»

Statsutskottets memorial nr 121.

5

2) godkänna följande hemställan under punkten a):

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:321 och 11:512, 1:349, 11:370 samt 11:537, motionerna
I: 349 och II: 537 i vad de icke avse anslagsfrågan, godkänna
av utskottet förordade ändrade grunder för ifrågavarande
verksamhet».

Stockholm den 8 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.