Statsutskottets utlåtande nr lil.

1

Nr lil.

Ankom till riksdagens kansli den 1 maj 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition angående
anslag för budgetåret 1945/46 till undervisning i
folkrätt vid Stockholms högskola.

(2:a avd.)

I propositionen nr 224 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 mars 1945,
föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisning i folkrätt vid Stockholms
högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

Kanslern för rikets universitet har i anledning av framställning i ämnet av
Stockholms högskolas styrelse hemställt, att ett anslag av förslagsvis 8 000
kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för anställande av en biträdande
lärare i folkrätt vid högskolan. Styrelsens ifrågavarande framställning har
föranletts av en skrivelse från stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, i vilken
anföres i huvudsak följande.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljade år 1939 ett anslag för att
bereda Stockholms högskola tillfälle att under tre år anställa docenten Torsten
Gihl såsom biträdande lärare i folkrätt. Anslaget har utgått med 5 000 kronor
årligen från och med läsåret 1939/40 och har sedermera förnyats för ytterligare
en treårsperiod. Anslaget upphör sålunda med utgången av läsåret
1944/45 och enligt vad som under liand meddelats från stiftelsens sida kan
förnyat anslag efter denna tidpunkt icke vidare påräknas därifrån. Avdelningen
skulle i hög grad beklaga, örn den i följd härav skulle bliva urståndsatt att i
fortsättningen på sätt under dessa sex år skett anordna undervisning och
främja forskning i ämnet folkrätt, som uppenbarligen blir av utomordentlig
betydelse under den tid, då en rättsligt ordnad samlevnad mellan folken efter
krigets slut ånyo skall utvecklas.

Universitetslcanslern, som funnit styrelsens framställning synnerligen beaktansvärd,
har anfört följande.

Visserligen har staten endast i undantagsfall beviljat anslag till högskolan
för dess ordinära verksamhet. Den principiella frågan örn regelbundet statsunderstöd
till högskolan, framförd i en av högskolans styrelse den 20 juni

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr lil.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr lil.

1939 gjord underdånig framställning, över vilken jag den 31 augusti 1939
avgivit yttrande, har icke varit föremål för ställningstagande från statsmakternas
sida. Men ett anslag av tillfällig karaktär för möjliggörande av viss
undervisning eller forskning synes icke föregripa den nämnda principfrågan.
Sudall några ar tillbaka har ett anslag beviljats av riksdagen för undervisning
i meteorologi vid högskolan. Ett bifall till den nu gjorda framställningen
skulle icke i högre grad än sistnämnda anslag föregripa statsmakternas ställningstagande
i den allmänna frågan örn förhållandet mellan staten och högskolan.

Det arvode, som hittills från privata medel utgått till Gihl för hans
undervisning och examination vid högskolan, utgör 5 000 kronor. Såsom
framgår av den rätts- och statsvetenskapliga avdelningens skrivelse, torde
detta belopp icke vara tillräckligt med hänsyn till att Gihl skäligen
bör beredas tillfälle att taga tjänstledighet under viss tid från sin befattning i
utrikesdepartementet. Vid tjänstledighet för här ifrågavarande ändamål lärer
Gihl bli förpliktad avstå hela den honom i utrikesdepartementet tillkommande
avlöningen, utgörande 1 340 kronor i månaden. Jag utgår från att Gihl behöver
tjänstledighet under en hel termin eller större delen av en termin för
verksamheten vid högskolan. Det erforderliga anslaget torde böra täcka förlorade
löneinkomster och därutöver medgiva utbetalande av ett arvode, såsom
varit fallet beträffande anslaget för undervisning i meteorologi.

I anslutning till vad sålunda anförts har kanslern hemställt, att ett anslagsbelopp
av förslagsvis 8 000 kronor måtte beviljas Stockholms högskola för nu
ifrågavarande ändamål.

Statskontoret har avstyrkt bifall till framställningen.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat örn att i vårt land
icke finnes någon särskild lärostol i vare sig folkrätt eller internationell privaträtt
eller i båda dessa ämnen förenade i »internationell rätt». Folkrätten
ingar vid alla tre juridiska fakulteterna i den professur, som därjämte omfattar
ämnena statsrätt och förvaltningsrätt.

På förslag av Kungl. Majit beslöt emellertid 1938 års riksdag (skrivelse
nr 417), att vid Uppsala universitet skulle från och med den 1 juli 1940 eller
den senare tidpunkt, som kunde varda bestämd, inrättas en professur i internationell
rätt (folkrätt och internationell privaträtt). I 1940 års åttonde
huvudtitel bringades emellertid till riksdagens kännedom, att det större akademiska
konsistoriet i Uppsala icke ansett sig böra ifrågasätta något anslag
för nämnda professur för budgetåret 1940/41 och att universitetskanslern icke
funnit det möjligt att i då rådande läge göra någon framställning i ämnet. Departementschefen
anslöt sig till denna ståndpunkt och utgick ifrån att åtgärder
för tillsättning av nämnda professur tills vidare icke skulle vidtagas. Riksdagen
delade denna departementschefens uppfattning. Anslag till professuren
har icke heller senare upptagits i budgeten. Universitetskanslern har i sitt
utlåtande över den nu föreliggande framställningen förklarat, att han icke
funnit sig böra för närvarande upptaga frågan om ett återupplivande av 1938
års riksdags beslut.

Statsutskottets utlåtande nr lil.

3

För egen del har departementschefen anfört följande.

Ehuru den internationella rätten representerar^ ett betydelsefullt område
av rättsvetenskapen, intager densamma likväl, såsom i det föregående påpekats,
alltjämt en relativt undanskymd ställning vid våra akademiska lärosäten.
Jag är på det Mara med att åtgärder böra vidtagas för ernående av
bättre förhållanden i detta avseende.

Föreliggande fråga är emellertid av mera begränsad räckvidd och gäller
närmast, Mika åtgärder som lämpligen kunna vidtagas för att även i fortsättningen
ekonomiskt säkerställa den undervisning i folkrätt, som sedan snart
sex år tillbaka meddelats vid Stockholms högskola av docenten T. Gihl i
egenskap av biträdande lärare. Som förut nämnts är icke det anslag om
5 000 kronor av privata medel, som hittills utgått för Gihls undervisning och
biträde vid examination, att vidare påräkna från och med nästa budgetår.
Såväl stats- och rättsvetenskapliga avdelningen och högskolans styrelse som
universitetskanslern äro ense örn att ett fortsättande av Gihls verksamhet
skulle vara synnerligen betydelsefullt. Det har därför_ ifrågasatts, att statsbidrag
skulle utgå för nämnda ändamål. Med hänsyn till att Gihl, som tillika
innehar anställning med full tjänstgöring i utrikesdepartementet, synts böra
erhålla möjlighet till ledighet under viss tid från nämnda tjänst för att i
större utsträckning än hittills varit möjligt ägna sig åt vetenskaplig forskning,
har kanslern funnit ett belopp av förslagsvis 8 000 kronor erforderligt för
täckande av förlorade löneförmåner under sådan tjänstledighet och skäligt
arvode för verksamheten vid högskolan.

Vad i ärendet anförts har övertygat mig örn skäligheten av att staten,
då de hittills utgående donationsmedlen icke längre komma att stå till förfogande,
träder hjälpande emellan för att möjliggöra, att Gihls gagnande verksamhet
fortsättes. Jag är beredd att såtillvida tillstyrka kanslerns förslag, att
jag förordar, att för ändamålet ett anslag av 6 500 kronor ställes till högskolestyrelsens
förfogande för budgetåret 1945/46.

Till den av statskontoret berörda frågan örn ett allmänt understödjande
med statsmedel av verksamheten vid Stockholms högskola är jag icke beredd
att i förevarande sammanhang taga ställning. Jag erinrar, att från och med
budgetåret 1942/43 statsanslag årligen beviljats till undervisningen i meteorologi
vid högskolan. Vid anmälan av detta ärende anförde dåvarande departementschefen
(propositionen 1942: 99), att den föreslagna åtgärden vore av
tillfällig natur och därför icke kunde tillmätas någon prejudicierande betydelse
för bedömande av nyssnämnda principfråga. Enligt min uppfattning
skulle ett bifall till nu föreliggande framställning icke i högre grad än nyssnämnda
anslagsfråga vara ägnat att föregripa statsmakternas ställningstagande
till nämnda principfråga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen funnit
skäl föreligga för att staten träder hjälpande emellan för att möjliggöra
för docenten T. Gihl att i egenskap av biträdande lärare fortsätta med
den av honom sedan ett flertal år tillbaka meddelade undervisningen i folkrätt
vid Stockholms högskola. I sådant avseende har departementschefen förordat
anvisande av ett anslag av 6 500 kronor. Jämväl utskottet har funnit
det befogat att statsmedel beviljas för detta ändamål, i varje fall intill tidpunkten
för att den av riksdagen beslutade professuren i internationell rätt

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande nr lil.

vid universitetet i Uppsala kommer att tillsättas. Huruvida statsbidrag därefter
anses böra utgå till upprätthållande av undervisningen i folkrätt vid
Stockholms högskola torde enligt utskottets mening vid nämnda tidpunkt
böra göras till föremål för förnyat övervägande. Emot storleken av det av
Kungl. Majit äskade beloppet har utskottet icke funnit något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i folkrätt
vid Stockholms högskola för budgetåret 1945/46 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

Stockholm den 4 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven Larsson, Karl
Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Emil
Petersson, Eric Ericson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Danielsson, Falla,
Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Hall, Wallentheim, Holmström, Lindholm, Åkerström
och Hoppe.

*

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

451827