Statsutskottets utlåtande nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1945/46 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.
(2:a avd.)
Inledning.
I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för den 4 januari 1945 har chefen för folkliushållningsdepartementet
såsom inledning till elfte huvudtiteln lämnat en översiktlig
redogörelse för de förändringar inom krisförvaltningen, som ägt
rum sedan närmast föregående redogörelse i ämnet lämnades riksdagen,
och därvid anfört bland annat följande.
Bortsett från statens trafikkommission ha de till folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde hörande centrala krisorganen och den lokala
krisförvaltningen under år 1944 icke undergått några förändringar av
mera väsentlig art. Trafikkommissionens organisation har däremot utvidgats
avsevärt genom inrättande av den till kommissionen anknutna s. k.
länstrafikledarorganisationen, vilken befunnits nödvändig för att i det
alltmera skärpta läget i fråga örn bilgummi främja en i möjligaste mån
rationell hushållning med landets gummiförråd. En närmare redogörelse
för denna organisation kommer jag att i det följande lämna i samband
med anmälan av anslag till trafikkommissionen för nästa budgetår.
1 detta sammanhang må nämnas, att Kungl. Majit i anslutning till utfärdande
den 8 januari 1944 av kungörelse örn skyddsplacering av varuförråd
m. m. förordnade, att för fullgörande av de uppgifter, som enligt kungörelsen
skulle ankomma å centrala undanförselmyndighetcn, en särskild myndighet,
benämnd centrala undanförselbyrån, tills vidare skulle finnas. Kostnaderna
för byrån skulle enligt beslut av Kungl. Majit tills vidare gäldas
av det under elfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Vissa utredningar
och undersökningar. I samband med inrättandet av den nya
civilförsvarsorganisationen har byråns verksamhet från och med den 1
oktober 1944 övertagits av civilförsvarsstyrelsen.
Flir flertalet av här ifrågavarande krisorgan har den under de tidigare
krisåren fortgående starka ansvällningen av personalen i stort sett upphört.
1 vissa fall har en minskning i personalantalet inträtt. Antalet befattnings
llihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 11.
2
Statsutskottets utlåtande nr 11.
havare under de olika åren från och med slutet av år 1940 hos de centrala
krisorgan, inom vilka avlöningarna utgå enligt av Kungl. Majit fastställd
löneplan, framgår av följande tablåer.
K |
r |
i s |
O |
g |
a n1 |
||||||||||
Industrikommissionen |
Bränslekommissionen |
Livsmedelskommissionen |
|||||||||||||
15/ /12 |
15/ /12 |
15/ liz |
15/ /12 |
15/ liz |
lil /12 |
15/ /12 |
15/ lii |
16/ liz |
15/ liz |
15/ liz |
15/ liz |
15/ liz |
15/ liz |
15/ liz |
|
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
|
Lönegrupp i av Kungl. |
|||||||||||||||
Majit fastställd löneplan |
|||||||||||||||
I (175—325 kr./mån.).. |
48 |
129 |
164 |
204 |
233 |
13 |
33 |
55 |
61 |
63 |
83 |
131 |
148 |
158 |
100 |
11 (225—375 kr./mån.).. |
29 |
35 |
58 |
78 |
75 |
41 |
44 |
47 |
23 |
26 |
32 |
31 |
36 |
61 |
100 |
lil (275—425 kr./mån.).. |
6 |
17 |
28 |
49 |
73 |
20 |
26 |
35 |
40 |
32 |
11 |
25 |
31 |
36 |
43 |
IV (325—575 kr./mån.).. |
7 |
34 |
66 |
80 |
81 |
3 |
13 |
29 |
52 |
54 |
12 |
11 |
19 |
27 |
34 |
V (400—750 kr./mån.).. |
36 |
38 |
53 |
78 |
64 |
26 |
35 |
56 |
49 |
40 |
17 |
40 |
45 |
60 |
52 |
VI (550—900 kr./mån.).. |
12 |
16 |
18 |
23 |
21 |
14 |
17 |
22 |
17 |
19 |
10 |
13 |
19 |
24 |
25 |
VII (700—1 100 kr./mån.) |
10 |
13 |
14 |
15 |
13 |
3 |
5 |
7 |
9 |
10 |
9 |
15 |
20 |
21 |
17 |
Befattningshavare med av |
|||||||||||||||
Kungl. Majit fastställda |
|||||||||||||||
arvoden .............. |
12 |
17 |
19 |
18 |
15 |
14 |
29 |
31 |
30 |
22 |
12 |
16 |
16 |
19j 22 |
|
Summa befattningshavare2 3 |
160 |
299 |
420 |
545 |
575 |
134 |
202 |
282 |
281 |
266 |
186 |
282 |
334 |
406 |
393 |
K |
r |
i s |
o r g |
a n1 |
|||||||||||
Handelskommissionen |
Trafikkommissionen |
Priskontrollnämnden |
|||||||||||||
15/ liz |
15/ lif |
16/ lit |
15/ ht |
ulu |
15/ liz |
15/ lii |
lil liz |
15/ liz |
15/ liz |
“/» |
15/ liz |
lil liz |
lil liz |
u/n |
|
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
|
Lönegrupp i av Kungl. |
|||||||||||||||
Majit fastställd löneplan |
48 |
59 |
56 |
46 |
45 |
7 |
9 |
18 |
17 |
19 |
2 |
10 |
9 |
12 |
10 |
II (225—375 kr./mån.).. |
11 |
15 |
14 |
18 |
19 |
4 |
7 |
5 |
6 |
5 |
1 |
13 |
31 |
35 |
26 |
III (275—425 kr./mån.).. |
8 |
8 |
11 |
14 |
14 |
— |
— |
2 |
1 |
1 |
2 |
4 |
9 |
15 |
19 |
IV (325—575 kr./mån.).. |
3 |
5 |
5 |
8 |
11 |
2 |
1 |
3 |
4 |
6 |
1 |
4 |
5 |
2 |
3 |
V (400—750 kr./mån.).. |
10 |
17 |
18 |
16 |
16 |
5 |
5 |
12 |
18 |
19 |
7 |
16 |
38 |
58 |
56 |
VI (550—900 kr./mån.). . |
4 |
4 |
5 |
5 |
4 |
1 |
2 |
— |
2 |
4 |
1 |
2 |
3 |
6 |
7 |
VII (700—1 100 kr./mån.) |
6 |
6 |
7 |
7 |
6 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
7 |
10 |
11 |
||
Kungl. Majit fastställda |
3 |
4 |
5 |
4 |
7 |
6 |
7 |
7 |
10 |
10 |
1 |
6 |
17 |
18 |
1 |
Summa befattningshavare2 |
93 |
118 |
121 |
118 |
122 |
23 |
31 |
48 |
59 |
»65 |
16 |
57 |
119 |
156 |
149 |
1 För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap gäller civila avlöningsreglementet. För
reservförrådsnämnden, krigsförsäkringsnämnden och överrevisionen för krisförvaltningen har särskild
löneplan ej fastställts.
2 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.
3 Härtill komma 26 länstrafikledare med arvoden av högst 1 000 kronor per månad.
Antalet hos kristidsstyrelserna fast anställda och av styrelserna direkt
avlönade befattningshavare under åren 1940—1944 framgår av följande
sammanställning.
Statsutskottets utlåtande nr il.
3
15/12 1940 ............................ 235
» 1941 367
» 1942 842
» 1943 ............................ 1 025
» 1944 940
Utöver här angiven personal tjänstgör inom kristidsstyrelserna ett stort
antal befattningshavare, vilka i första hand avlönas av vederbörande systembolag.
Därtill komma tillfälliga befattningshavare.
Överrevisionen för krisförvaltningen Ilar i en den 13 december 1944 ingiven
promemoria redogjort för sin verksamhet under det gångna året.
Vissa av de av revisionen berörda frågorna torde lämpligen böra i detta
sammanhang omnämnas. Sålunda har överrevisionen beträffande sakgranskningen.
som avser dels löne- och organisationsfrågor och dels utgifter
för expenser m. m., anfört i huvudsak följande.
överrevisionen ser som en av sina uppgifter att tillse att lönesättningen hos de
olika krisorganen är i möjligaste mån enhetlig och ej högre än vad som är nödvändigt
med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden. På grund härav har
revisionen ålagt krisorganen att lämna fortlöpande uppgifter rörande alla förändringar
med avseende å personalens sammansättning, avlöning m. m. Dessa uppgifter
införas i ett särskilt kortregister omfattande all personal hos de centrala krisorganen.
Vidare har revisionen under året verkställt en särskild utredning rörande
vidtagna lönehöjningar år 1943 och orsakerna till desamma samt personalomsättningen
nämnda år hos de centrala krisorganen.
På förslag av överrevisionen har livsmedelskommissionen åtagit sig att handlägga
ärenden angående utbyte av personal mellan krisorganen i de fall, där överskott
respektive brist på arbetskraft uppstår. Liknande »clearing» har beträffande inventarier
ordnats genom industrikommissionens centralupphandling.
I de fall där på grund av nya bestämmelser eller ändrade förhållanden förefunnits
anledning antaga, att minskning av personal kunnat ske hos ett krisorgan, har överrevisionen
kontrollerat att vederbörande krisorgan vidtagit erforderliga åtgärder för
att nedbringa personalstyrkan. På förslag av revisionen ha arvodena till vissa i
samband med fiskregleringen tillsatta platsombud nedsatts på grund av minskad
arbetsbörda. Revisionen har vidare tagit initiativet till vissa undersökningar i arbetsbesparande
syfte. Dessa undersökningar verkställas i allmänhet av vederbörande
krisorgans egna tjänstemän i samråd med överrevisionen.
I fråga örn expenskostnaderna ha särskilda utredningar verkställts rörande bl. a.
krisorganens annonsering samt kostnaderna för papper till meddelanden och cirkulär.
Genom vidtagna åtgärder i avseende å kristidsstyrelsernas annonsering samt
nedbringande i vissa fall av papperskvaliteten ha besparingar kunnat åstadkommas.
Departementschefen anför därefter följande.
Det är i nuvarande läge givetvis vanskligt att förutsäga i vilken omfattning
de under folkhushållningsdepartementet lydande myndigheterna komma
att under hela nästa budgetår behöva fortbestå för handläggning av i
samband med krisen uppkomna frågor, .lag anser mig emellertid i detta
.sammanhang höra utgå från att krisorganens verksamhet i allt väsentligt
måste upprätthållas även nästa budgetår och kommer därför i del följande
att hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen anvisa anslag till
organens verksamhet, .lag förutsätter nu liksom föregående år, alt, därest
4
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet.
förändringar av en eller annan art i krisorganisationen bliva genomförda,
de anslag för olika ändamål rörande vilka förslag nu framläggas få tagas i
anspråk för nära liggande ändamål.
Under de fyra senaste åren har man vid beräkningarna av anslagen till
krisförvaltningen följt den principen, att anslagen i regel upptagits till de
belopp som vid bedömningstillfället faktiskt utgått. Detta förfaringssätt
anser jag alltjämt böra tillämpas. I syfte att hålla utgifterna så låga som
möjligt lia anslagen icke ställts till förfogande för hela året på en gång,
utan endast för ett halvt år i sänder, i samband varmed medelsbehovet —
efter hörande av krisrevisionen (intill den 1 januari 1944) och överrevisionen
för krisförvaltningen — underkastats granskning.
De av krisorganen för nästa budgetår för avlöningar och omkostnader
samt för bidrag till kristidsnämndernas verksamhet äskade anslagen uppgå
till i runt tal sammanlagt 29 215 000 kronor mot för innevarande budgetår
anvisade anslag å avrundat 29 690 000 kronor. De föreliggande äskandena,
som i stort sett motsvara kostnaderna vid nuvarande omfattning av myndigheternas
organisation och verksamhet, ge alltså vid handen, att en viss
stabilisering numera inträtt med avseende å krisförvaltningens utgifter.
Tidigare anslagsäskanden ha sålunda varje år visat avsevärda ökningar i
jämförelse med de för det löpande budgetåret anvisade anslagen.
I utlåtande över krismyndigheternas anslagsäskanden för avlöningar och
omkostnader uttalar överrevisionen, att utsikter visserligen syntes föreligga,
att krisförvaltningen kunde börja avvecklas under nästa budgetår men att
varken avvecklingens omfattning eller takt nu kunde beräknas. Under sådana
förhållanden och då anslagen till avlöningar och omkostnader ställdes
till myndigheternas förfogande för kortare perioder än hela budgetåret,
hade överrevisionen intet att erinra mot att anslagen i fråga i budgeten beräknades
på av myndigheterna föreslaget sätt.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
inledningsvis bland annat framhållit, att det i nuvarande läge vore vanskligt
att förutsäga i vilken omfattning de under folkhushållningsdepartementet
lydande myndigheterna konnne att under budgetåret 1945/46 behöva
fortbestå för handläggning av i samband med krisen uppkomna frågor.
Departementschefen har emellertid ansett sig böra utgå från att krisorganens
verksamhet i allt väsentligt måste upprätthållas även nästa budgetår.
De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen till de
olika krisorganen syntes departementschefen alltjämt böra gälla. Departementschefen
har framhållit, att de av krisorganen för budgetåret 1945/46
gjorda anslagsäskandena — innebärande anslagskrav på 29 215 000 kronor
mot för innevarande budgetår 29 690 000 kronor — giva vid handen, att
en viss stabilisering numera inträtt med avseende å krisförvaltningens utgifter.
Tidigare anslagsäskanden hade nämligen varje år visat avsevärda
ökningar i jämförelse med de för det löpande budgetåret anvisade anslagen.
Utskottet, som icke funnit något att invända mot att den hittills tilllämpade
principen för beräkningen av anslagen för krisadministrationen
följes även för nästa budgetår, har med tillfredsställelse konstaterat, att
Statsutskottets utlåtande nr 11.
5
den sedan flera år fortgående stegringen av utgifterna för krisförvaltningen
numera upphört.
Departementschefens inledningsvis gjorda uttalanden föranleda i övrigt
icke någon erinran eller något yttrande från utskottets sida.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.
F olkhushållningsdepartementet.
l:o) Folkhushållningsdepartementct: Avlöningar. I anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, s. 7), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk
natur med 1 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen ............ 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............................ 27 200
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 57 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 800
Summa kronor 198 300;
b) till Folkhushållningsdepartementct: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 198 300
kronor.
2:o) FolkliusliåUniiigsdeparlementet: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 8), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 17 600 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Krisför valtningen.
3:o) Itik!^kommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 8 och 9), vilket
innebär anvisande av formella anslag till ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;
b) till Rikskoinmissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.
4:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 5
och 6, s. 9—11), vilket innebär höjning av förstnämnda anslag med 50 000
kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 410 000 kronor;
b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.
5:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och
8, s. 12—16), vilket innebär en minskning av förstnämnda anslag med
100 000 kronor och ökning av det sistnämnda med 93 000 kronor, främst
avseende kostnaderna för reseersättningar, statistikbearbetning och övriga
expenser, hemställer utskottet,
alt riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 425 000 kronor;
b) till Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 093 000 kronor.
6:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9
och 10, s. 16—20), vilket innebär minskningar av ifrågavarande anslag med
75 000 respektive 110 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 675 000 kronor;
b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
7:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
11 och 12, s. 21—26), vilket innebär anslagsminskningar med 342 000 respektive
635 000 kronor, betingade av en viss minskning i kommissionens verksamhet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett för
slagsanslag av 3 035 000 kronor;
b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett
förslagsanslag av 4 415 000 kronor.
8:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 13,
s. 26 -33) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 410 000 kronor.
Enligt livsmedelskommissionens beräkning skulle anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål uppgå lill 6 413 000 kronor, fördelade på följande sätt (till
jämförelse meddelas jämväl den i 1944 års statsverksproposition gjorda anslagsberäkningen)
.
1944 års |
För 1945/4G |
|
statsv.-prop. |
äskade belopp |
|
Ordförande och ledamöter................ |
235 00» |
203 000 |
Sekreterare och kansliföreståndare ........ |
290 000 |
300 000 |
Övrig personal å kanslierna .............. |
960 000 |
1 000 000 |
Föreståndare å kontrollbyråerna .......... |
96 000 |
84 000 |
övrig personal å kontrollbyråerna ........ |
2 040 000 |
2 400 000 |
Föreståndare för bränslekontoren......... |
300 000 |
300 000 |
Assistenter, transportledare och bränsleom-bud å bränslekontoren................. |
480 000 |
240 000 |
Övrig personal å bränslekontoren.......... |
875 000 |
864 000 |
Föreståndare för priskontoren ............ |
204 000 |
198 000 |
Assistenter och priskontrollanter .......... |
192 000 |
204 000 |
Övrig personal å priskontoren ............ |
156 000 |
120 000 |
Spannmålsombud ....................... |
144 000 |
144 006 |
Sakkunniga............................. |
76 000 |
76 000 |
Kristidsnämnden i Stockholm ............ |
70 000 |
280 000 |
Summa kronor |
6 118 000 |
6 413 000 |
8
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Vtskittet.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Det av livsmedelskommissionen för nästa budgetår äskade anslaget till avlöningar
åt kristidsstyrelsernas personal å i runt tal 6 410 000 kronor överstiger
med närmare 300 000 kronor det för innevarande budgetår för samma
ändamål anvisade anslaget å 6 120 000 kronor. I jämförelse med de verkliga
kostnaderna för sistförflutna budgetår, vilka uppgingo till omkring 6 950 000
kronor, innebär å andra sidan det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet
en minskning av kostnaderna med omkring 540 000 kronor. Till denna
kostnadsminskning har bidragit — förutom de stabilare arbetsförhållanden
som den allmänna förbättringen i vårt försörjningsläge medfört — olika av
livsmedelskommissionen vidtagna åtgärder i syfte att rationalisera kristidsstyrelseorganisationen.
Det förbättrade försörjningsläget har å andra sidan
medfört en kvantitativ ökning i arbetsbördan, framförallt genom att antalet
ransoneringskuponger och licenser, som skola redovisas till kontrollbyråerna,
blivit större. Vidare lia de besparingar, som kunnat göras genom en viss
minskning i antalet anställda, i någon mån motverkats av ökade löner
till särskilt skrivbiträdespersonalen. Kristidsstyrelserna lia sålunda för
att erhålla ny personal elier kunna behålla sin tidigare personal i viss utsträckning
varit nödsakade att medgiva högre löner än dc förut tillämpade.
Det är ej blott de inom andra arbetsområden, såväl statliga som privata, i
vissa lall erbjudna bättre löneförmånerna, som medfört svårigheter för kristidsstyrelserna
att lösa sina personalfrågor, utan härtill har i väsentlig mån
bidragit det förhållandet, att befattningshavare i icke obetydlig utsträckning
önskat erhålla anställningar av mera varaktig karaktär än dem som kristidsstyrelserna
kunna erbjuda, även örn de nya befattningarna icke varit i avlöningsliänseende
gynnsammare.
Av den i det föregående återgivna sammanställningen av de olika, i förevarande
anslag ingående utgiftsposterna framgår, att utgifterna för kontrollbyråerna
och för kristidsnämnden i Stockholm ökat mest i förhållande till
beräkningarna i 1944 års statsverksproposition. ökningen av den förra utgiftsposten
sammanhänger med en i slutet av år 1943 vidtagen skärpning av
tidigare gällande kontrollföreskrifter. Livsmedelskommissionen har härom
uttalat, att hittills vunna erfarenheter icke givit belägg för att någon uppmjukning
av kontrollen ännu kan tillrådas. För egen elei vill jag i detta sammanhang
endast framhålla, att jag anser det angeläget, att frågan örn kontrollorganisationens
omfattning följes med uppmärksamhet, så att organisationen
icke hålles större än som med hänsyn till rådande förhållanden kan
anses nödvändigt. Den ökade ersättningen till Stockholms stad för kristidsnämndens
verksamhet beror på nya, av Kungl. Majit jämlikt kungörelsen
den 31 augusti 1940 örn kristidsnämnd för Stockholms stad godkända grunder
för ersättningens beräknande.
Därest kristidsstyrelserna i sin förutsatta omfattning skola jämväl under
nästa budgetår på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina mångskiftande
uppgifter, torde medel i den omfattning, som livsmedelskommissionen
beräknat, behöva stå till förfogande. Jag har på grund härav funnit mig böra
godtaga kommissionens uppskattning av medelsbehovet. Anslaget synes emellertid
böra avrundas till 6 410 000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Majlis ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 11.
9
att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar
tor budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 410 000
kronor.
9:o) Kristidsstyrelserna lii. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagsminskning
med 130 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
1 470 000 kronor.
10:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till ifrågavarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
11 :o) Statens liandelskommission: Avlöningar. Statens handelskoinmission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 16
och 17, s. 36 och 37), vilket innebär höjning av vartdera anslaget med
32 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 732 000 kronor;
b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 132 000 kronor.
12:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
18, s. 37—39) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 730 000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 280 000 kronor, i allt
väsentligt föranledd av tillkomsten av den jämlikt Kungl. Majits beslut den
21 januari 1944 inrättade länstrafikledarorganisationen (se kung. 1944:21).
Enligt detta beslut har Kungl. Majit förordnat, ali till biträde åt kommissionen
skulle hos kommissionen vara anställda länstrafikledare, en för
varje län. samt en trafikledare för Stockholms stad. Genom brev den 21
januari, den 3 mars och den 21 april 1944 hade Kungl. Majit härjämte
dels bemyndigat kommissionen alt för Stockholms stad anställa jämväl en
biträdande trafikledare samt alt till länstrafikledarna ävensom till biträdande
trafikledaren för Stockholms stad utbetala avlöning med belopp, som kommissionen
i varje särskilt fall funné skäligt, dock högst 1 000 kronor i ina
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet.
naden, dels ock bestämt, att trafikledaren för Stockholms stad skulle äga
uppbära arvode med 200 kronor i månaden.
Inrättandet av denna organisation bär, framhåller departementschefen,
befunnits nödvändigt på grund av det alltmer skärpta läget med avseende
å landets försörjning i fråga om bilgummi oell syftar till att främja en i
möjligaste mån rationell hushållning med landets gummiförråd. Enligt beslutet
skall för Stockholms stad och för vart och ett av länen finnas anställd
en s. k. länstrafikledare. Dessa trafikledare, som ehuru placerade å länsstyrelserna
äro trafikkommissionens tjänstemän, ha att i enlighet med kommissionens
anvisningar handhava på kommissionen eljest ankommande
ärenden angående regleringen av trafiken i vederbörande län. I dylikt syfte
ha de att genom fortlöpande resor hålla sig orienterade om transportmedlens
användning inom länen. Därjämte skola länstrafikledarna handhava
planläggningen av trafiken vid av krig eller därmed jämförlig orsak skärpt
läge i fråga örn transportförhållandena.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 730 000
kronor.
13:o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet nied Kungl.
Majrts förslag (punkt 19, s. 40|, vilket innebär en anslagshöjning med 85 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
210 000 kronor.
14:o) Statenspriskontrollnämnd: Avlöningar. Statenspriskontroilnämnd:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 20 och 21,
s. 40—43), vilket innebär anslagsminskningar med 7 000 respektive 12 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 033 000 kronor;
b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 597 500 kronor.
15:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen
för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 22 och 23, s. 43 och 44), vilket innebär en höjning av det försl
-
Statsutskottets utlåtande nr 11.
It
nämnda anslaget med 35 000 kronor och en minskning av det sistnämnda
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 105 000 kronor;
b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
Statlig lagerhållning m. m.
16:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 24, s. 44 och 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000
kronor.
17 :o) Omkostnader för statlig inköps- och försäljjningsvcrksamhet. I enlighet
med Kungl. Majas förslag (punkt 25, s. 45), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och
för säljning sv erksamhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kronor.
18:o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.
Beträffande vad Kungl. Maja (punkt 26) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Diverse.
19:o) Ersättning tili statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt 27, s. 47) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1945/46 anvisa eif förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 11.
20:o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 47), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter om fartygs
positioner m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
21:o) Kontroll oell undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 48—50), vilket innebär en anslagsminskning
med 42 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 68 000 kronor.
22 :o) Prisrabattering å vissa livsmedel. Förmalningsersättningar. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkterna 30 och 31) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
23:o) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 32, s. 52), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll d standardisering av mjölk
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 14 000
kronor.
24:o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. Kungl. Majit har (punkt
33, s. 52—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemmens forskningsinstitut
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Ifrågavarande forskningsinstitut bildades i början av år 1944. Lokaler lia
beretts åt detsamma inom statens institut för folkhälsan, och dess arbete har i
övrigt finansierats dels genom ett bidrag av 50 000 kronor för arbetsåret
1944/45 från det under nästföljande punkt berörda anslaget, dels genom
bidrag från enskilda.
Institutet har nu hemställt örn anvisande av 50 000 kronor jämväl för
budgetåret 1945/46 Framställningen har tillstyrkts av statens priskontrollnämnd
liksom ock av departementschefen, som därvid förutsatt, att från
enskilt håll skulle tillskjutas minst lika stort belopp som statsbidraget.
Beträffande sina arbetsuppgifter har institutet anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
13
På det ekonomiska området avser man att studera konsumtionsvaruproduktionen
inom och utom hemmen och analysera hemmens roll som produktionsfaktor.
Vidare studeras olika former av hushållsorganisation och
deras lönsamhet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om kollektiva
anordningar för hushållsarbetets bedrivande, smådrift contra stordrift.
Vidare skall man studera varupriser och varukvaliteter, standardiseringsmöjligheter
etc.
På det arbetstekniska området studeras hemmets olika sysslor med hänsyn
till arbetets metodik och organisation samt arbetsplatsens utformning
med hänsyn till arbetshöjder, arbetsytornas storlek, gången av arbetet, arbetsställning
m. m. För redskap och andra hjälpmedel för arbetet utföras
tidsstudier med hänsyn till arbetsgång och arbetsresultat. Energiförbrukningen
mätes och rörelse- och trötthetsstudier utföras för de olika arbetena.
På hygienens område avser man att främst studera hemmen som arbetsplatser
ur hygienisk synpunkt, arbetshygien, yrkessjukdomar etc.
När det gäller livsmedel avser man att taga upp frågor rörande kostens
sammansättning och metoder för matberedning, konservering och lagring
m. m.
I fråga örn textilier överväger man man att taga upp frågor rörande hemmens
behov av olika produktion på detta område. Hemtextilier studeras ur
ekonomisk synpunkt samt användbarhets- och trevnadssynpunkter.
Som bakgrund till samtliga undersökningar avser man att uppta sociala
och psykologiska problem, som beröra hemarbete och hemorganisation, samt
studera deras historiska utveckling. Undersökningar skola göras av regionala
olikheter, generationsolikheter etc. Studier skola göras av arbetsmiljön i
hemmen, normer för värdesättning av prestationerna pa hemarbetets område,
inverkan av träningsmomentet, tävlingsmomentet, effektiviteten avgrupparbete,
möjligheter till anlagsprov och arbetsdifferentiering etc.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om barnens uppväxtmiljö
och dennas beroende av hemorganisationen. Den lämpliga formen för
sociala anordningar för hemmiljöns komplettering inom olika befolkningsgrupper
studeras.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att för statsbidragets åtnjutande
bör såsom villkor uppställas bland annat, att enskilda personer eller
organisationer ställa till förfogande för verksamheten ett bidrag, motsvarande
minst statsbidragets storlek.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.
25:o) Vissa utredningar oeh undersökningar. I enlighet med Kungl.
Majlis förslag (punkt 34, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Utskott et.
14
Statsutskottets utlåtande nr 11.
att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
75 000 kronor.
26:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35.
s. 57), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
27 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 57) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg dt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
28:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 57 och 58), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 800 kronor.
29 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkterna 38 och 39) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till ifrågavarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
Stockholm den 4 maj 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
15
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven
Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström, Gustaf
Iwar Anderson. Emil Petersson, Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson;
samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Danielsson, Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Hall, Wallentheim, Holmström,
Lindholm, Åkerström och Hoppe.
Reservation
vid utskottets yttrande under rubriken Inledning av herr Svensson i Grönvik.