Statsutskottets utlåtande nr 101.

1

ÄT 101.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående
i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till
arv jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 185 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 februari 1945,
gjort framställning i fråga om sättet för beredande av livränta samt örn avstående
i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv.

l:o) Sättet för beredande av livränta. 1 statsrådsprotokollet redogöres inledningsvis
(s. 3—7) för en verkställd utredning angående sättet för beredande
av livräntor genom ianspråktagande av kvarlåtenskap, som tillfallit
allmänna arvsfonden. I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
pensionsstyrelsen, försäkringsinspektionen och kammaradvokatfiskalsämbetet.

Efter 1934 ha dylika livräntor i regel anvisats att utgå ur en särskild för
ändamålet bildad fond, allmänna arvsfondens livräntefond.

Föredragande statsrådet Ewerlöf har i denna fråga för egen del anfört
följande.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen föranleddes inrättandet
av allmänna arvsfondens livräntefond därav, att i ett särskilt fall det för inköp
av vissa livräntor ansågs åtgå ett alltför betydande belopp av kvarlåtenskapen.
Någon större vikt synes mig icke kunna fästas vid detta ekonomiska
skäl. Det är uppenbarligen så, att avgörande för frågan, huruvida det beträffande
viss livräntetagare är ekonomiskt fördelaktigare för allmänna arvsfonden
att inköpa livräntan eller att låta den utgå ur livräntefonden, uteslutande
— om man bortser från variationer i ränteläget — är den ålder,
livräntetagaren kommer att uppnå. Då denna är okänd, kan likväl merkostnad
uppstå genom den för egen räkning bedrivna verksamheten som kostnadsminskning.
Det är också otvivelaktigt så, att till följd av rörelsens ringa
omfattning någon sådan utjämning, varå försäkringsbolagen bygga sina kalkyler,
icke kan ske inom livräntefonden.

Statskontoret har i sitt förslag dragit konsekvenserna av de sålunda föreliggande
förhållandena. Ämbetsverkets förslag innebär nämligen i stort sett att
riskerna för merkostnader i förhållande till kostnaderna vid livränteköp
skulle avlyftas från eller i allt fall väsentligt minskas för den med allmänna
arvsfondens medel bedrivna livränteverksamheten. Detta skulle ske genom
att livräntor skulle utgå ur allmänna arvsfondens livräntefond i allmänhet
endast, då desamma motiverats nied livräntetagarens sjukdom eller kropps Bihang

till riksdagens protokoll 1915. G sami. Nr 101. 1

2

Statsutskottets utlåtande nr 101.

Utskottet.

liga svaghet. En sådan gränsdragning synes mig emellertid såväl svår att
genomföra som också ur andra synpunkter olämplig.

Även om alltså med min inställning ekonomiska skäl icke lära kunna åberopas
för att icke alltid inköpa ifrågavarande livräntor, kunna givetvis andra
motiv tala härför. Det synes mig sålunda principiellt sett icke vara orimligt,
att allmänna arvsfonden står självrisk för den ifrågavarande understödsverksamheten.
Men i så fall borde enligt min mening livräntorna lämpligen bestridas
direkt från allmänna arvsfonden. Härmed skulle vinnas icke blott att
all särredovisning av de olika livränteavsättningama skulle upphöra — åtminstone
med nu gällande regler torde denna särredovisning bereda svårigheter
— utan också att större del av de arvsmedel, som föranlett livräntorna,
omedelbart skulle vara tillgänglig för utdelning än vad som är möjligt med
nuvarande anordning.

En sådan omläggning av systemet, som nu angivits, kan genomföras först
efter det viss ändring vidtagits i lagen om allmänna arvsfonden. Emellertid
tala vissa skäl häremot. Den livränteverksamhet, varom här är fråga, är givetvis
främmande för allmänna arvsfondens syften. Den ligger även utanför
statskontorets vanliga verksamhetsområde. Det synes i och för sig naturligare,
att verksamheten handhaves av det statliga organ, som det åligger att
bedriva en motsvarande verksamhet. Vid prövning av de olika på frågans bedömande
inverkande omständigheterna har jag också kommit till den uppfattningen
att övervägande skäl tala för att inköp av ifrågavarande livräntor
alltid sker hos pensionsstyrelsen. Härigenom skulle den nu bestående livräntefonden
så småningom komma att upphöra.

Såsom pensionsstyrelsen erinrat har Kungl. Maj:t i kungörelse den 6 september
1935 (nr 599) meddelat föreskrifter angående anordnande av pensionsstyrelsens
på frivilliga avgifter grundade försäkring. Härigenom har bestämts
inbetalningarnas högsta tillåtna storlek ävensom den ålder, från vilken
livränta tidigast får utgå. I de fall livräntor på sätt här förordats inköpas
enligt statsmakternas beslut, torde, där så erfordras, undantag böra av
Kungl. Majit medgivas från dessa föreskrifter.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet
i ämnet anfört och får hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.

2:o) Rätten till arv efter hemmansägaren Axel Andersson från Västerfärnebo
socken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (s. 8 och 9) hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter hemmansägaren Axel
Andersson från Västerfärnebo socken må avstås en tredjedel
till envar av Anna Maria Olsson, Axel Ragnar Olsson och
Erik Gunnar Olsson.

3:o) Rätten till arv efter förre hemmansägaren Erik Andersson från Hammerdals
socken. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (s. 10 och 11)
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 101.

3

att riksdagen må medgiva, att en allmänna arvsfonden genom
arv efter förre hemmansägaren Erik Andersson från
Hammerdals socken tillfallen fordran å 3 000 kronor hos
Runa Edlund, född Bohman, må efterskänkas.

4:o) Rätten till arv efter förre trädgårdsarbetaren Karl Alexander Andersson
från Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 11 och 12) hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter förre trädgårdsarbetaren Karl
Alexander Andersson från Göteborg må till Sven Julius Johansson
avstås en tredjedel av fastigheten Krokslätt 79 kvarteret
Älgsjön nr 3 i Göteborg.

5:o) Rätten till arv efter förra cigarrarbeterskan Ida Bengtsson från Malmö.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 12 och 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter förra cigarrarbeterskan
Ida Bengtsson från Malmö må avstås till Oscar Waldemar
Bengtsson.

6:o) Rätten till arv efter Elna Blucker, född Persson, från Vellinge socken.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 13 och 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att hälften av behållningen i
boet efter Elna Blucker, född Persson, från Vellinge socken
må avstås till Nils Blucker.

7 :o) Rätten till arv efter skräddaren Karl Erhard Frössman från Västerås.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 14 och 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter skräddaren Karl Erhard
Frössman från Västerås må avstås ett belopp av 6 000
kronor till Alma Karolina Brunsberg.

8:o) Rätten till arv efter Anna Maria Johansson, född Eriksson, från
Fläckebo socken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 15 och 16)
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Anna Maria Johansson,
född Eriksson, från Fläckebo socken må avstås till förmån
för Erik Wilhelm Johansson.

4

Statsutskottets utlåtande nr 101.

9:o) Rätten till arv efter Ebon Hedvig Isabella Johansson från Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 16—18) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Ebon Hedvig Isabella Johansson
från Göteborg må avstås hälften till Alfhild Elisabeth
Andrén samt en fjärdedel till vardera av Gunhild Katarina
Hermansson och Ruth Lilly Hermansson.

10:o) Rätten till arv efter förre jordbruksarbetaren Janne Johansson från
Grevie socken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 18 och 19)
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter förre jordbruksarbetaren Janne
Johansson från Grevie socken må avstås ett belopp av
3 000 kronor till vardera av Hilma Ekman, född Svensson,
och Anna Andreasson, född Svensson.

ll:o) Rätten till arv efter förra litografarbeterskan Maria Charlotta Jonsson
från Styrestads socken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 19)
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den allmänna arvsfonden tillfallna
kvarlåtenskapen efter förra litografarbeterskan Maria
Charlotta Jonsson från Styrestads socken må avstås till Rudolf
Emanuel Andersson och dennes hustru Axelina Dorotea
Andersson.

12 :o) Rätten till arv efter resehandlare!! Gustaf Emil Magnusson från
Tegelsmora socken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 20 och
21) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter resehandlaren Gustaf Emil
Magnusson från Tegelsmora socken må avstås till Ragnar
Bengt Almgren och Alfred Blomgren med hälften till vardera.

13:o) Rätten till arv efter guldsmeden Lars Gustaf Hampus Malmström
från Boden. Kungl. Majit Ilar (s. 21—26) föreslagit riksdagen medgiva, att
av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter guldsmeden Lars
Gustaf Hampus Malmström från Boden ett belopp av 50 000 kronor må avstås
till Lars Jerker Martin Sundström.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

Statsutskottets utlåtande nr 101.

o

kammaren av herr F. Ström (I: 331) och den andra inom andra kammaren
av herr O. W. Lövgren (11:493), vari hemställts, att riksdagen måtte föreslå
Kungl. Majit att hälften av ifrågavarande kvarlåtenskap må avstås till sonen
Lars Jerker Sundström.

Guldsmeden Lars Gustaf Hampus Malmström från Boden, vilken var född
den 28 maj 1865, avled den 17 januari 1940, utan att, såvitt framgår av en
efter honom upprättad bouppteckning, efterlämna någon arvsberättigad släkting.
I bouppteckningen, som utvisade en behållning av 302 949 kronor, upptogos
bland tillgångarna värdehandlingar till ett sammanlagt belopp av
263 277 kronor 20 öre.

Genom ett den 14 mars 1925 upprättat, av kammaradvokatfiskalsämbetet
godkänt testamente hade Malmström förordnat, bland annat, att hans »egendom
i Boden med guldsmedslager, lagret av dyrbarare arbeten med pedor o.
brillianter, samt lösa pedor och briljanter o. stenar, perlcolliers Äkta perlow
skulle omhändertagas av »Sveriges Guldsmeds- o. Juvelerareförbunds»
styrelse, som skulle av avkastningen därav utdela resestipendier till guldsmedslärlingar
under vissa närmare angivna villkor. Genom Kungl. Maj:ts
dom den 23 mars 1944 har fastslagits, att omförmälda värdehandlingar icke
ingå i de tillgångar, som skola tillfalla förbundet.

Till allmänna arvsfonden ha inlevererats dels kontant sammanlagt 98 013
kronor 61 öre, dels ock obligationer till ett nominellt värde av sammanlagt
196 000 kronor.

Hos Kungl. Majit har rörarbetaren Lars Jerker Martin Sundström i Stockholm
anhållit, att ifrågavarande, allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskap
måtte helt eller till skälig del avstås till honom och därvid hänvisat dels
till vissa domstolsprotokoll, vari återgivas vittnesförhör, som för dödsfalls
skull hållits med sju personer, dels ock intyg av komministern Eijnar Öhnell
i Stockholm samt av kyrkoherden Oscar Håkansson och dennes hustru
Margit Håkansson i Boden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län och kammaradvokatfiskalsämbetet lia avgivit
yttranden i ämnet. Ämbetet har därvid ansett sig kunna tillstyrka, att
50 000 kronor av kvarlåtenskapen avstås till sökanden.

Föredragande statsrådet Ewerlöf har för egen del anfört följande.

De upplysningar, som lämnats i förevarande ärende, giva enligt min mening
tydligt vid handen, att sökanden var utomäktenskaplig son till den avlidne.
Denne har visserligen icke i nämnvärd mån bidragit till sökandens underhåll
under uppväxttiden, men den senare har uppenbarligen icke varit
honom främmande. Av vittnesutsagor framgår, att den avlidne ofta talat om
sonen, vars fotografi han förvarat i sitt skrivbord, att han vid olika tillfällen
haft för avsikt att skriva testamente till sonens förmån och en gång uppsatt
ett sådant, ehuru detta icke kunnat återfinnas, samt att han ett par gånger
besökt sonen och därvid hyst en önskan alt taga denne till sig. Det synes
mig sannolikt, alt de intyg, som avgivits av komministern Öhnell och kyrkoherden
Håkansson och vilka jag i det föregående återgivit, lämna en riktig
bild av den avlidnes tankar och känslor i fråga om sonen. På grund härav
ansluter jag mig till den av länsstyrelsen i Norrbottens län och kammar -

6

Statsutskottets utlåtande nr 101.

advokatfiskalsämbetet omfattade meningen, att viss del av ifrågavarande arv
bör avstås till sökanden. Det belopp, som ifrågasatts av kammaradvokatfiskalsämbetet,
synes mig lämpligt avvägt.

Utskottet. På de skäl föredragande statsrådet anfört anser jämväl utskottet att viss
del av ifrågavarande arv bör avstås till Sundström, som är arvlåtarens son
utom äktenskap. Vidkommande storleken av denna del har utskottet funnit
Kungl. Maj :ts förslag örn ett belopp av 50 000 kronor innebära en tillfredsställande
lösning av den föreliggande frågan. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 331 och II: 493 medgiva, att av den
allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter guldsmeden
Lars Gustaf Hampus Malmström från Boden ett belopp
av 50 000 kronor må avstås till Lars Jerker Martin
Sundström.

14 :o) Rätten till arv efter direktören Adolf Philip Möller från Hälsingborg.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 26—30) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter direktören Adolf Philip Möller
från Hälsingborg må avstås

a) vad som åtgår för beredande genom pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring av livräntor från och med den 1 juli 1945
åt följande personer under deras återstående livstid, nämligen
åt Karin Beata Holm med 300 kronor om året, åt Janne Andersson
med 600 kronor örn året och åt Kristian Andersson
med 480 kronor om året,

b) såsom understöd för tiden den 1 januari—den 30 juni
1945, 150 kronor åt Karin Beata Holm, 300 kronor åt Janne
Andersson och 240 kronor åt Kristian Andersson,

c) ett belopp av 3 500 kronor åt Carl Leonard Persson.

15 :o) Rätten till arv efter Ida Nilsson från Hällaryds socken. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (s. 31 och 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Ida Nilsson från Hällaryds
socken må avstås 3 000 kronor åt Ernst Joel Svensson och
dennes hustru Ruth Linnéa Svensson, född Lundquist, samt
att av härefter återstående del av kvarlåtenskapen må avstås
en fjärdedel åt vardera av Bernhardina Elvira Nilsson, född
Svensson, och Julius Svensson.

Statsutskottets utlåtande nr 101.

7

16:o) Rätten till arv efter Mathilda Elfrida (Frida) Nilsson, född Liberg,
från Stockholm. Kungl. Maj:t har (s. 32—36) föreslagit riksdagen medgiva,
dels att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter Mathilda
Elfrida (Frida) Nilsson, född Liberg, från Stockholm må avstås vad som
åtgår till beredande genom pensionsstyrelsens frivilliga försäkring av livränta
med 3 600 kronor om året åt Elsa Karolina Elisabet Nilsson, född Lidberg,
från och med den 1 juli 1945 under hennes återstående livstid ävensom 5 400
kronor såsom understöd åt henne för tiden den 1 januari 1944—den 30 juni
1945, dels ock att Elsa Karolina Elisabet Nilsson må ur ifrågavarande kvarlåtenskap
efter gottfinnande uttaga lösören med ett sammanlagt bouppteckningsvärde
av högst 3 500 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr E. Malmborg i Stockholm
väckt motion (II: 524), vari hemställts, att riksdagen må medgiva dels
att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter Mathilda
Elfrida (Frida) Nilsson, född Liberg, från Stockholm må avstås vad som åtgår
till beredande genom pensionsstyrelsens frivilliga försäkring av livränta
med 4 200 kronor om året åt Elsa Karolina Elisabet Nilsson, född Lidberg,
från och med den 1 juli 1945 under hennes återstående livstid ävensom 6 300
kronor såsom understöd åt henne för tiden den 1 januari 1944—den 30 juni
1945, dels ock att Elsa Karolina Elisabet Nilsson må ur ifrågavarande kvarlåtenskap
uttaga lösören med ett sammanlagt bouppteckningsvärde av 7 187
kronor 50 öre.

Änkan Mathilda Elfrida (Frida) Nilsson, född Liberg, från Stockholm,
vilken var född den 3 november 1869, avled den 18 september 1943 utan att,
såvitt framgår av en efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna någon
arvsberättigad släkting. Behållningen i boet efter henne uppgick enligt bouppteckningen
till 101 984 kronor 93 öre. Kvarlåtenskapen efter den avlidna hax
ännu icke i-edovisats till allmänna arvsfonden.

Bland tillgångarna i boet upptogos i bouppteckningen bland annat lösören
till ett värde av 7 187 kronor 50 öre.

Till god man för allmänna ai-vsfonden vid boutredningen efter den avlidna
har förordnats förste amanuensen vid Stockholms rådhusrätt H. Sandberg.

Hos Kungl. Majit har Elsa Karolina Elisabet Nilsson, född Lidberg, anhållit,
att allmänna arvsfondens rätt till ifrågavarande arv måtte avstås till förmån
för henne.

Sökanden, som är född den 25 februari 1897, är änka efter Frida Nilssons
den 18 oktober 1931 avlidne son, legitimerade läkaren Gösta Nilsson.

Gode mannen, Överståthållarämbetet och kammaradvokatfiskalsämbetet
hava utlåtit sig i ärendet.

Föredragande statsrådet Ewerlöf har för egen del anfört följande.

Den avlidna bar uppenbarligen, enligt vad handlingarna i förevarande ärende
utvisa, hyst en önskan att kunna trygga sökandens framtida ekonomiska

8

Statsutskottets utlåtande nr 101.

Utskottet.

försörjning. För tillgodoseendet av detta önskemål synes det även mig lämpligt
att sökanden genom ianspråktagande av ifrågavarande arvsmedel herodes
en årlig livränta. Det är också med hänsyn till sökandens ställning såsom
änka efter den avlidnas ende son och den nära personliga förbindelse,
i vilken den avlidna och sökanden stått med varandra, samt med beaktande
av sökandens sjuklighet, som gör henne oförmögen till arbete, min åsikt, att
livräntebeloppet ej bör tillmätas för snävt. Att detta bäst överensstämmer med
den avlidnas önskan framgår av de åtgärder, som den avlidna i livstiden
vidtog men vilka icke före hennes död hunnit slutföras i syfte att tillförsäkra
sökanden en årsinkomst av minst 7 000 kronor.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har ifrågasatt, att livräntan skulle bestämmas
till 250 kronor i månaden eller alltså till 3 000 kronor om året. Själv har
jag med beaktande av de omständigheter, som nyss angivits, samt av de
upplysningar, som i ärendet lämnats angående sökandens omkostnader för
sitt uppehälle och för lindring av sjukdomen och angående de medel, som
härför stå till sökandens förfogande, kommit till den uppfattningen, att
livräntan bör bestämmas till ett något högre belopp. Jag förordar, att livräntebeloppet
bestämmes till 3 600 kronor om året, således 300 kronor i
månaden.

Livräntan bör, i överensstämmelse med vad jag förut anfört, inköpas hos
pensionsstyrelsen. Enligt vad jag inhämtat skulle, om livräntan bestämmes
till det av mig förordade beloppet och börjar utgå den 1 juli 1945, för inköp
av densamma åtgå ett belopp av i runt tal 70 800 kronor.

Då den avlidna under sin livstid ekonomiskt bistått sökanden, synes det
mig skäligt, att sökanden från och med kalenderåret efter ifrågavarande
dödsfall och till den 1 juli 1945 beredes understöd med 300 kronor i månaden
eller alltså med sammanlagt 5 400 kronor, att utgå av ifrågavarande kvarlåtenskap.

Vad angår ansökningen, i vad den avser rätt för sökanden att ur kvarlåtenskapen
utbekomma i bouppteckningen efter den avlidna upptagna lösören,
finner jag i likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet, att sökanden bör förklaras
berättigad att efter eget gottfinnande ur boet uttaga lösören med ett
sammanlagt bouppteckningsvärde av högst 3 500 kronor.

Utskottet, som tagit del av handlingarna i ärendet, får med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
nied avslag å motionen II: 524 medgiva,

a) att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter Mathilda Elfrida (Frida) Nilsson, född Liberg,
från Stockholm må avstås vad som åtgår till beredande genom
pensionsstyrelsens frivilliga försäkring av livränta med
3 600 kronor om året åt Elsa Karolina Elisabet Nilsson, född
Lidberg, från och med den 1 juli 1945 under hennes återstående
livstid ävensom 5 400 kronor såsom understöd åt
henne för tiden den 1 januari 1944—den 30 juni 1945,

b) att Elsa Karolina Elisabet Nilsson må ur ifrågavarande
kvarlåtenskap efter gottfinnande uttaga lösören med ett sammanlagt
bouppteckningsvärde av högst 3 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 101.

9

17 :o) Rätten till arv efter Ingrid Olsson, född Håkansson, från Köpingsocken.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 36—38) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Ingrid Olsson, född Håkansson,
från Köpinge socken, må avstås 950 kronor till envar av
Svante Jönsson, Oskar Jönsson, Nils Jönsson, Per Jönsson och
Bror Gösta Jönsson.

18:o) Rätten till arv efter filosofie doktorn Per Abraham Roman från
Stocksunds köping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 38—40) hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter filosofie doktorn Per
Abraham Roman från Stocksunds köping må avstås,

a) vad som åtgår för beredande genom pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring av livränta med 600 kronor om året åt
Gerda Maria Ericsson från och med den 1 juli 1945 under
hennes återstående livstid,

b) 750 kronor såsom understöd åt Ericsson för tiden den 1
april 1944—den 30 juni 1945.

19:o) Rätten till arv efter förre domsagohiträdet Helge John Abraham
Rundbäck från Öjaby socken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (s.
41) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter förre domsagohiträdet Helge
John Abraham Rundbäck från Öjaby socken må avstås ett
belopp av 2 000 kronor till Karl Gustav Emanuel Boije och
dennes hustru Elsa Emilia Elisabet Boije, född Håkansson.

20:o) Rätten till arv efter lägenhetsägaren Ulrik Sundqvist från Överluleå
socken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fs. 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter lägenhetsägaren Ulrik Sundqvist
från Överluleå socken en tjugondedel må avstås till
Adina Augustsson, född Sundqvist.

21 :o) Rätten till arv efter Inga Maria Westberg från Marstrand. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (s. 43—45) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Inga Maria Westberg från
Marstrand må avstås

Bihang till riksdagens protokoll 1945. G sami. Nr 101.

2

10

Statsutskottets utlåtande nr 101.

a) vad som erfordras för beredande genom pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring av livräntor åt följande personer
från och med den 1 juli 1945 under deras återstående livstid,
nämligen åt Hildur Carolina Carlsson med 400 kronor örn
året och åt Mariana Florentina Andersson med 600 kronor
örn året,

b) såsom understöd för tiden den 1 januari—den 30 juni
1945, 200 kronor åt Hildur Carolina Carlsson och 300 kronor
åt Mariana Florentina Andersson,

c) 2 000 kronor till Ruth Margareta Fröberg.

22 :o) Rätten till arv efter Mathilda Josefina Österlind, född Jansson, från
Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 45 och 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden
tillfallna kvarlåtenskapen efter Mathilda Josefina Österlind,
född Jansson, från Uppsala må avstås hälften till Emma
Lovisa Österlind, född Jansson, samt en tolftedel till envar
av Susanna Josefina Ekh, född Österlind, Dorothea Grundin,
född Österlind, Gottfrid Österlind, Rickard Österlind,
Edit Österlind och Hulda Lovisa Österlind.

Stockholm den 27 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Sven Larsson,
Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson,
Gustaf Iwar Anderson, Wiklund och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i istockholm, Danielsson, Pettersson i Dahl,
Staxäng, Viklund, Holmström, Lindholm, fru Alvén, herrar Åkerström, Hoppe, Petterson
i Degerfors och Johansson i Mysinge.

Statsutskottets utlåtande nr 101.

11

Reservation

vid punkten 13:o) (Rätten till arv efter guldsmeden Lars Gustaf Hampus
Malmström från Boden) av herrar Lindström, Karl Andersson, Wiklund,
Danielsson, Viklund, Holmström, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»På de---utom äktenskap.

Vidkommande storleken av denna del har utskottet funnit övervägande
skäl tala för det i motionerna framlagda förslaget, enligt vilket kvarlåtenskapen
skall delas lika mellan allmänna arvsfonden och Sundström. Såsom
motionärerna bland annat framhållit råder i vida kretsar den uppfattningen,
att utomäktenskapliga barn böra äga arvsrätt efter sin fader, och måhända
kommer utvecklingen att gå i riktning mot full likställighet i detta avseende
mellan utomäktenskapliga barn och barn inom äktenskap. Det är enligt utskottets
uppfattning under dessa omständigheter ej fullt tillfredsställande,
att staten genom allmänna arvsfonden lägger beslag på så stor del av kvarlåtenskapen,
att sonen icke erhåller vad som skulle ha utgjort hans laglott,
därest dylik likställighet varit genomförd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna 1:331 och II: 493 medgiva, att
hälften av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter guldsmeden Lars Gustaf Hampus Malmström från
Boden må avstås till Lars Jerker Martin Sundström.»