Statsutskottets utlåtande nr 10.

i

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1945 kl. 3 cm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar närande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1945146 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets verb
samhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen
att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 215 400 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 211 000
kronor.

Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av behovet av nyrekrytering
av amanuenspersonal.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) tastställa följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................ » 126 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 43 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 500

Summa förslagsanslag kronor 215 400;

b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 215 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10. I

U tskoUtt.

9

Statsutskottets utlåtande nr 10.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 2, s. 2) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsinaterieltillverkningen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 2
och 3), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär
oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 3—12) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommerskollegium;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 871 700 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Gårda Svenson m.
fl. (1:73) och den andra inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl.
(II: 128), vari hemställts,

a) att statens instruktör i hemslöjd måtte erhålla ställning såsom extra
ordinarie befattningshavare i kommerskollegium i 24 lönegraden;

b) att i anledning härav den under kommerskollegii avlöningsstat upptagna
anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och den
under kommerskollegii omkostnadsanslag upptagna anslagsposten till Reseersättningar
uppföras med 284 000 kronor respektive 16 000 kronor, varvid
de båda anslagen till Instruktör i hemslöjd: Avlöning och till Instruktör i
hemslöjd: Omkostnader bortfalla.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen II: 128.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

Med avseende å anslagsposten till ordinarie tjänstemän föreslås indragning
av en för närvarande vakant expeditionsvaktsbefattning i lönegrad A 5. Med
hänsyn till att proportionen mellan de ordinarie och de extra ordinarie biträdestjänsterna
hos kollegium äro synnerligen otillfredsställande föreslår departementschefen,
att två kanslibiträdesbefattningar i lönegrad Eo 7 och två
kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden Eo 4 överföras till ordinarie stat i
lönegraderna A 7 respektive A 4.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, föreslås att posten minskas med det för en ingenjör å kollegii
elektriska byrå avsedda arvodet å 9 000 kronor samt att i stället för denna
arvodesbefattning å nämnda byrå inrättas en förste byråingenjörsbefattning
i lönegraden Eo 24.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har kommerskollegium anfört bland annat följande.

I skrivelse till kollegium har instruktören i hemslöjd fru Mattis Hörlén
under åberopande bland annat, att motsvarande befattningar inom vissa andra
områden inordnats i löneplan enligt civila avlöningsreglementet, hemställt,
att befattningen såsom instruktör i hemslöjd måtte upptagas i personalförteckningen
för kollegium i lönegraden A 24 samt att hon själv, då hon på
grund av åldersskäl icke ansett sig kunna ifrågakomma till erhållande av
ordinarie befattning, måtte med bibehållande av nuvarande tjänstgöringsförhållanden
förordnas till extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 24.

Sedan budgetåret 1935/36 ha särskilda anslag till avlöning samt till reseersättningar
respektive från och med budgetåret 1943/44 till omkostnader
till instruktör i hemslöjd varit upptagna å riksstaten. Avlöningen till instruktören,
som utgått i form av arvode, har från och med budgetåret 1942/43
utgjort 6 700 kronor för år. Fru Hörlén har varit förordnad å befattningen
sedan början av år 1937.

En naturlig anordning kunde synas vara, att befattningen inordnades som
en ordinarie tjänst under kollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för
instruktören. Erinras må, att å lantbruksstyrelsen stat upptagits vissa konsulentbefattningar,
med vilka hemslöjdsinstruktören tidigare varit likställd.
Dessa konsulentbefattningar ha placerats i lönegraden A 24 eller högre lönegrad.
Även för hemslöjdsinstruktören kunde en löneställning i lönegraden
A 24 enligt kollegii mening vara väl motiverad.

I avvaktan på den omorganisation av såväl den centrala sorn den lokala
inspektions- och konsulentverksamheten, vilken särskilt med tanke på den
manliga hemslöjden alltmer framstår som behövlig, vill kollegium inskränka
sig till att föreslå, att instruktören i hemslöjd inordnas i kollegii stat som
extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 22. Med tanke på en blivande
nyrekrytering torde befattningens placering i en lägre lönegrad ei vara
tillrådlig.

Statskontoret ävensom allmänna lönenämnden hava avstyrkt kommerskollegii
ifrågavarande förslag. En reservant inom allmänna lönenämnden bär
ansett, att befattningen såsom hemslöjdsinstruktör bör placeras i lönegraden
Eo 24.

Departementschefen har ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka kollegii
ifrågavarande förslag.

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tits kottet.

Med avseende å sistberörda anslagspost föreslår departementschefen, att en
teknisk amanuensbefattning i lönegraden Eo 18 å kollega fartygsinspektionsbyrå
ombildas till assistentbefattning i lönegrad Eo 20 ävensom att å denna
byrå inrättas ytterligare en dylik befattning i sistnämnda lönegrad. Förslaget
innebär vidare, att arbetskrafterna å kollega bergsbyrå förstärkas med
ett extra kvinnligt biträde, varjämte ett belopp av 3 500 kronor beiäknas för
löneklassuppflyttningar.

De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i personalförteckningen tor
kommerskollegium samt den verkställda beräkningen av kollega avlöningsanslag
hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Kungl. Maj:ts
förslag tillstyrkes alltså av utskottet.

Vad beträffar de under förevarande punkt väckta motionerna vill utskottet
framhålla följande.

Att hemslöjden ur såväl ekonomisk som social och kulturell synpunkt har
en stor uppgift att fylla i samhället har sedan länge vitsordats. Statens stöd
åt denna verksamhet är också av gammalt datum. Sålunda må erinras, att
redan så tidigt som vid 1872 års riksdag medel beviljades till »en kringresande
undervisare i husslöjd», från vilken befattning den nuvarande mstruktörstjänsten
härleder sig.

Hemslöjdens betydelse har sedermera såsom i motionerna framhållits understrukits
av bland andra 1912 års hemslöjdskommitté, i sociala jordutredningens
förslag av år 1935 och i 1942 års betänkande om hushållningssällskapens
omorganisation.

Hemslöjdens målsman inom statsförvaltningen - instruktören i hemslöjd
— tillhör ännu kategorien arvodesanställda och uppbär ett ärligt arvode av
6 700 kronor, varå rörliga förmåner icke utgå. Det må erinras, att instruktörens
verksamhet sträcker sig ej endast till landets hemslöjdsföreningar utan
även till hembygds-, husmoders- och ungdomsorganisationer, skolor samt
privat näringsutövning. I instruktörens arbete ingar också en omfattande
föredragsverksamhet. En förstärkning av den centrala administrativa organisationen
på detta område synes med hänsyn till mångfalden av salun a
förekommande arbetsuppgifter icke vara opåkallad.

Det må med avseende å hemslöjdsinstruktörens lonetekmska stallning sorn
jämförelse framhållas, att de med nämnda befattning likställda konsulen -befattningarna inom jordbruket äro placerade i lönegraden A -4 ävensom
att ett flertal likartade inspektörs- och konsulentbefattmngar inom soem -styrelsen, medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen aro uppförda a extra o

dl Med hänsyn till vad sålunda anförts och till arten och omfattningfen av de
med befattningen såsom hemslöjdsinstruktör förenade goromalen synas utskottet
goda skäl tala för att den nuvarande arvodesanstallnmgen utbytes mot
en befattning inordnad å löneplan. Såsom emellertid statskontoret i ärende
framhållit föreligga för närvarande förslag örn en effektivare organisation
av inspektions- och konsulentverksamheten, beträffande vilka förslag en nar -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

mare undersökning lärer vara att förvänta. I avvaktan härpå och då utskottet
i avsaknad av närmare utredning icke anser sig kunna bedöma vilka
konsekvenser ett bifall till motionärernas förslag skulle få med avseende å
övrig inom statsförvaltningen arvodesanställd personal finner utskottet en
ändring av instruktörens lönetekniska ställning icke nu lämpligen böra ifrågakomma.
Utskottet förutsätter emellertid, att frågan härom kommer att bliva
föremål för Kungl. Maj:ts prövning, senast i samband med inträffande vakans
å tjänsten. Därjämte anser utskottet, att undersökning bör ske rörande
möjligheterna att vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång från tjänsten
i någon form bereda henne pension, som på ett tillfredsställande sätt kan
anses svara mot hennes gagneliga och maktpåliggande arbete.

örn utskottet alltså finner sig icke böra tillstyrka motionärernas förslag,
anser utskottet det likväl med hänsyn till hemslöjdens alltmer ökade betydelse
och omfattning samt hemslöjdsinstruktörens till följd därav betydligt vidgade
och mera krävande arbetsuppgifter både sakligt och ur rättvisesynpunkt
befogat, att åtgärder redan nu vidtagas för att instruktören i fråga erhåller
en genom arvodesförhöjning förbättrad löneställning. Utskottet har därför
vid övervägande av denna fråga för sin del ansett, att arvodet skäligen bör
höjas från nu utgående 6 700 kronor till 8 000 kronor för år. Härom kommer
utskottet att göra hemställan under punkten 18 i detta utlåtande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för kommerskollegium: -

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

7 byråchefer ................................. A 30

1 navigationsskoleinspektör...................... A 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör A 29

1 byrådirektör ................................ A 28

1 byrådirektör ................................ A 26

1 sjöteknisk konsulent .......................... A 26

3 förste aktuarier .............................. A 24

3 förste byråingenjörer.......................... A 24

1 förste byråinspeklör .......................... A 24

6 förste byråsekreterare......................... A 24

1 redaktör .................................... A 24

1 byråinspektör ............................... A 22

2 aktuarier .................................... A 21

2 byråsekreterare .............................. A 21

1 revisor och bokhållare ........................ A 21

1 registrator .................................. A 14

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Befattning

3 kansliskrivare .......

1 kontorist ...........

1 förste expeditionsvakt

10 kanslibiträden.......

4 expeditionsvakter

20 kontorsbiträden .....

2 skrivbiträden .......

Lönegrad

. A 11
. A 9
. A 7
. A 7
. A 5
. A 4
. A 2

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kamrerare ................................

1 teknisk konsulent ..........................

1 kansliskrivare ..............................

A 24
A 24
A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20: e.

1 förste byråingenjör .......................... Eo 24

1 förste byråsekreterare........................ Eo 24

2 aktuarier .................................. Eo 21

2 byråsekreterare ............................ Eo 21;

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och
bokhållare skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstatjuppförde kamreraren
kvarstår i tjänst. “■

Amu. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren
kvarstår i tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskolle -

gium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 490 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 5 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ * 276 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... ■. •_» _100 000

Summa förslagsanslag kronor 871 700;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 871 700 kronor;

II. att motionerna I: 73 och II: 128, i vad de avse förevarande
anslag, icke må vinna riksdagens bifall.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 5, s. 12—14), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 9 000 kronor, varav
2 000 kronor avse sjukvård m. m., 2 000 kronor reseersättningar och 5 000
kronor expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

6:o) Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning av vissa
låneärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 14) och
under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Särskilda kostnader
för handläggning av vissa låneärenden för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 14—19) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 90 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 900 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås minskad
med 1 400 kronor beroende på förväntad avgång av bergmästaren i västra
distriktet, vilken åtnjuter avlöning enligt högsta löneklassen inom vederbörande
lönegrad. Med hänsyn till behovet av ökade arbetskrafter för biträde
med gruvkartorna har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
anseus böra höjas med 2 000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås
sänkt med 200 kronor.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

I 1885 års statsverksproposition (VI H. T. p. 3) föreslog Kungl. Maj:t, att
de bergmästare, som innehade åt dem upplåtna boställen, härför skulle vidkännas
avdrag å lönen. Inom riksdagen framhölls emellertid från flera håll,
att vederbörande näringsidkare inom bergshanteringen inköpt och ställt till
bergmästarnas förfogande samt underhållit boställena för alt bereda bergmästarna
personligen en förmån och därigenom tillförsäkra sina distrikt de
dugligaste bergmästarna men icke för att .staten därav skulle draga fördel. På
grund härav beslöt också riksdagen (skr. nr 58 p. 3), alt förmånen av bostad
icke skulle föranleda avdrag å lönen. Frågan örn dylikt löneavdrag har
sedermera vid flera tillfällen varit under bedömande, senast i samband med

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Uts kottet.

genomförandet vid 1929 års riksdag (prop. nr 161, r. skr. nr 268) av ny
lönereglering för bergmästarna, utan att därvid någon ändring i den hittills
gällande ordningen vidtagits. Vad statskontoret nu i detta ämne anfört och
föreslagit torde icke böra föranleda någon åtgärd.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran. Vad beträffar frågan örn löneavdrag för de bergmästare,
som innehava åt dem upplåtna boställen, bar såsom departementschefen
erinrat riksdagen tidigare beslutat, att förmånen av bostad icke skall
föranleda avdrag å lönen. Utskottet finner ej skäl föreligga för riksdagen att
nu intaga ändrad ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................ kronor 76100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... » - 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 11 400

Summa förslagsanslag kronor 90 300;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 90 300 kronor.

8:o) Bergsstaten: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 19—21), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 500 kronor, avseende expenser,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 21—23), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 800 kronor, beroende på
vissa förordnanden och löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

Avlönlngsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................ kronor 29 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit........ » 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................. » 20 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 7 500

Summa förslagsanslag kronor 58 700;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 58 700 kronor.

10:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I överensstämmelse med
Kungl. Majits förslag (punkt 10, s. 23) och under erinran, att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 13 400
kronor.

liro) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 11, s. 23—25) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 111600
kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås böjd dels
på grund av löneklassuppflyttningar med 600 kronor, dels ock för beredande
av avlöning åt ett kontorsbiträde med 3 000 kronor för det fall ordinarie
kontorsbiträdet hos elektriska inspektionen, som för närvarande uppehåller
en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning hos kommerskollegium, kommer
att befordras till ordinarie kanslibiträde. Anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal föreslås minskad med nu utgående avlöning, i
runt tal 2 700 kronor, till vikarie för nyssnämnda kontorsbiträde. I samband
härmed föreslår departementschefen att Kungl. Majit bör bliva berättigad att,
för den händelse kontorsbiträdesbefattningen icke blir ledig, medgiva överskridande
av posten med erforderligt belopp för avlönande av vikarie å
tjänsten.

Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen
i samband därmed anfört.

Utslcotte

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

........................... kronor 84 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ...... » 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

............................... » 6 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 13 000

Summa förslagsanslag kronor 112 500;

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.

12 :o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 26 och 27), vilket i förhållande lill det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2 500 kronor,
varav 2 000 kronor avse reseersättningar och 500 kronor expenser, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stateiis elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
18 800 kronor.

13:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 13, s. 27-—31) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
fartygsinspektionen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 255 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 260 000
kronor.

Med anledning av förväntad avgång med pension av vissa befattningshavare
föreslås anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän minskad
med 2 800 kronor. Vidare förordas, att den extra ordinarie förste fartygsinspektören
i lönegrad Eo 27 — med stationeringsort i Skellefteå — vilken
befattning tillkom i samband med det sjunde fartygsinspektionsdistriktets inrättande
från och med den 1 juli 1941, samt det enda vid nämnda distrikt

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

anställda kvinnliga biträdet, för närvarande placerat i lönegraden Eo 2, överföras
till ordinarie stat, förste fartygsinspektören i lönegrad A 27 och biträdet
— nied hänsyn till de arbetsuppgifter som åvila henne — såsom kontorsbiträde
i lönegrad A 4. I samband med överförandet å ordinarie stat av förste
fartygsinspektörsbefattningen föreslås, att en ordinarie befattning såsom
andre fartygsinspektör i lönegraden A 20 med stationeringsort i Sundsvall,
vilken befattning för närvarande icke uppehälles, indrages. Anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal bör vid bifall lill vad ovan föreslagits
minskas med avlöningskostnader för en extra ordinarie förste fartygsinspektör
och ett extra ordinarie skrivbiträde. I fråga örn anslagsposten till
rörligt tillägg föreslås densamma minskad med 2 000 kronor.

Utskottet finner skäl tala för att förste fartygsinspektören i sjunde fartygsinspektionsdistriktet,
vilken nu är placerad i lönegraden Eo 27, i likhet med
de övriga sex förste fartygsinspektörerna uppföres å ordinarie stat i lönegraden
A 27. Utskottet tillstyrker alltså förslaget härom. Likaledes tillstyrker
utskottet, att det vid nämnda fartygsinspektionsdistrikt anställda kvinnliga biträdet
överföres till ordinarie stat såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4. Med
avseende å den verkställda beräkningen av anslaget i övrigt har densamma
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för fartygsinspektionen: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

7 förste fartygsinspektörer ...................... A 27

2 andre » (med ingenjörsutbildning) A 20

14 » » (med annan utbildning) .. A 18

7 kontorsbiträden .............................. A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/
46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 202 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 21 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 32 000

Summa förslagsanslag kronor 255 800;

c) till Fartggsinspeklionen: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 255 800 kronor.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

V tshottet.

14 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 31) och under erinran, att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 62 000
kronor.

15:o) Skeppsmätnings väsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader.
I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag (punkterna 15
och 16, s. 31—33), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebära beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och
beträffande sistnämnda anslag en höjning med 4 000 kronor, avseende kostnader
för kontrollmätningar m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 24 900 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.

16:o) Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 33 och 34) att

dels till Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att enligt vad i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 4 januari 1945 anförts vid beviljande under år 1946 av
torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag från gällande
lånebestämmelser.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 000 kronor.

Anslaget har för nästa budgetår med hänsyn till belastningen å detsamma
ansetts kunna minskas med 3 000 kronor.

Föredragande statsrådet har erinrat, att 1944 års riksdag (skr. nr 10 p. 16)
bemyndigat Kungl. Majit att vid beviljande under år 1945 av torvlån från
industrilånefonden i särskilda fall medgiva utlämnande av torvlån med belopp
av intill 80 procent av anläggningskostnaderna. Detta medgivande har
synts föredragande statsrådet böra utsträckas att gälla även för år 1946.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den äskade medelsanvisningen.
Vidare tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar Kungl. Majit det begärda
bemyndigandet att medgiva undantag från gällande lånebestämmelser vid
beviljande jämväl under år 1946 av torvlån från industrilånefonden.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt vad i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1945 anförts
vid beviljande under år 1946 av torvlån från industrilånefonden
i särskilda fall medgiva undantag från gällande lånebestämmelser.

17 :o) Torringenjörer m. fl.: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 18, s. 34), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en av belastningen å anslaget föranledd
minskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till T orvingenjörer m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 000
kronor.

18:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 35) att till Instruktör i hemslöjd: Avlöning för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 6 700 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär, att förevarande anslag upptages för nästa
budgetår med oförändrat belopp.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten 4 anfört hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt
motionerna I: 73 och lii 128, till Instruktör i hemslöjd: Avlöning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

19:o) Instruktör i hemslöjd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
lörslag (punkt 20, s. 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 kronor.

20:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 21, s. 35), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär oförändrat belopp, hemställer utskottet,

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 436 100 kronor.

21 :o) Navigationsskolorna: Omkostnader. Utskottet tillstyrker, att förevarande
anslag får disponeras för bestridande av kostnaderna för tuberkuloskontroll
av eleverna vid navigationsskolorna, för vilket ändamål handelsocli
sjöfartsfonden hittills anlitats. Mot den verkställda beräkningen av anslaget
i fråga har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet får alltså i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35—37), innebärande i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår en höjning med 2 000
kronor, hemställa,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 000
kronor.

22:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. I

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 23, s. 38 och 39), vilket i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning med
500 kronor, beroende i huvudsak på viss ökning av kurstiden och timantalet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs
vid tekniskt läroverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 2 900 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Majd har
föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 39—44) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
Sveriges geologiska undersökning;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges
geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor.

Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anfört i anledning av institutionsvaktmästarut -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

redningens den 20 september 1943 avgivna betänkande angående institutionsvaktmästares
och dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering
föreslås den i ämbetsverkets personalförteckning uppförda preparatorsbefattningen
nedflyttad från lönegrad A 10 till lönegrad A 9. Vidare föreslås, att
en av ämbetsverkets expeditionsvakter, som huvudsakligen sysselsättes med
snickeriarbeten och dylikt i ämbetsverkets mineraliearkiv, uppflyttas från
lönegrad A 5 till lönegrad A 6, förslagsvis under benämning hantverkare.
\ id beräkningen av anslagsposten till ordinarie tjänstemän har hänsyn även
tagits till vissa löneklassförändringar. I fråga om anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal föreslås inrättande av en statsgeologbefattning
i lönegrad Eo 27, vars innehavare är avsedd att i första hand övertaga
det malmgeologiska arbete, berörande statens gruvegendom i Västerbottens
län, som hittills omhänderhafts av en extra ordinarie geolog hos ämbetsverket.
I samband härmed föreslås indragning av en extra ordinarie geologbefattning
i lönegrad Eo 21. Det nu till 2 500 kronor beräknade beloppet för
arvoden till extra geologer för fältarbeten föreslås höjt till 4 500 kronor. För
löneklassuppflyttningar beräknas under förevarande post ett belopp av 2 000
kronor.

Utskottet finner behovet av ytterligare en statsgeologbefattning styrkt och
lörordar att en dylik befattning inrättas och att densamma uppföres å extra
ordinarie stat i 27 lönegraden. Utskottet tillstyrker vidare, att i samband härmed
en extra ordinarie geologbefattning i lönegrad Eo 21 indrages. Utskottet
har icke heller något att erinra mot att en av expeditionsvakterna med hänsyn
till de honom åvilande göromålen under benämning hantverkare uppflyttas
till lönegrad A 6. De till grund för anslaget verkställda beräkningarna
i övrigt hava icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för Sveriges geologiska
undersökning:

Befattning

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie

1 överdirektör .......

8 statsgeologer .......

1 museiföreståndare

1 kemist ............

1 sekreterare ........

1 kansliskrivare .....

1 ritare ............

1 preparator ........

1 förste expeditionsvakt

Lönegrad

stat.

B 1
A 27
A 27
A 27
A 26
A 11
A 11
A 9
A 7

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Befattning Lönegrad

1 hantverkare .................................. A 6

1 expeditionsvakt
1 kontorsbiträde

Tjänsteman å övergångsstat.

1 preparator ................................... A 10

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20: e.

1 avdelningschef .............................. Eo 28

1 statsgeolog .................................. Eo 27

2 assistenter .................................. Eo 21

6 geologer .................................... Eo 21

1 laborator ................................... Eo 21;

Anm. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom preparator skall
hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde preparatorn kvarstår i
tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 161 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 139 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 42 700

Summa förslagsanslag kronor 344 000;

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 44—46), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 14 800 kronor,
avseende publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 123 000 kronor.

25:o) Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten å områden,
som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. Sveriges
geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande gruvar -

Statsutskottets utlåtande nr 10. 17

beten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och 27, s.
46—50), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära
ökningar beträffande förstnämnda anslag med 33 000 kronor och beträffande
sistnämnda anslag med 14 000 kronor, får utskottet, som icke haft
något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten
å områden, som äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag av 148 000
kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsoch
förberedande gruvarbeten ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

26:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 50) och under erinran, att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.

27:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 50—57) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för statens
provningsanstalt;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Anslagsposten lill avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås med hänsyn
till avgång med pension av vissa befattningshavare sänkt med 2 500 kronor.
Förslaget innebär vidare, att en mekaniker- och en provberedarbefattning,
båda i lönegrad Eo 8, med hänsyn till innehavarnas av befattningarna
långa anställningstid hos anstalten överföras till ordinarie stat i lönegrad A 8.
Detta medför en höjning av nämnda anslagspost med 8 400 kronor. Anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund av överföringen
till ordinarie stat av ifrågavarande båda befattningshavare minskas
med 8 100 kronor. Vidare föreslås inrättande i lönegrad Eo 18 av en för anstaltens
kemiskt-tekniska avdelning avsedd förste assistentbefattning, medförande
en anslagshöjning med 5 600 kronor. Därjämte föreslås, att anslags Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10. 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

posten höjes med 8 300 kronor för avlöningar åt en ingenjör i lönegrad Eo 15
och en provberedare i lönegrad Eo 7. För löneklassuppflyttningar beräknas
tillkomma ett belopp av 2 100 kronor. Anslagsposterna till tillfälliga biträden
och till rörligt tillägg föreslås höjda med 25 000 kronor, respektive 2 700
kronor. * „

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande å ordinarie stat av en mekanikeroch
en provberedarbefattning tillstyrkes av utskottet. Ej heller har utskottet
något att invända mot att i den omfattning Kungl. Maj :t föreslagit extra ordinarie
anställning beredes vid anstalten anställda tillfälliga biträden. Den verkställda
beräkningen i övrigt av avlöningsstaten har lämnats utan erinran av
utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens prov -

ningsanstalt:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör................................... C 10

5 avdelningschefer............................... A 29

4 förste avdelningsingenjörer ..................... A 24

1 kassör och räkenskapsförare .................... A 20

1 assistent...................................... A 15

1 förste verkmästare............................. A 15

1 instrumentmakare ............................. A 14

1 verkmästare .................................. A 12

2 förste laboratoriebiträden....................... A 11

1 kansliskrivare ..................................A 11

1 kontorist ..................................... A 9

1 mekaniker .................................... A 8

1 provberedare .................................. A 8

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass A 8

4 laboratoriebiträden ............................ A 7

1 expeditionsvakt................................ A 6

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

2 avdelningsingenjörer .......................... A 21

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.

1 förste avdelningsingenjör

Eo 24;

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 215 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso na1

............................... » 129 800

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

........................... » 125 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 50 000

Summa förslagsanslag kronor 521 500;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

28:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis förslag (punkt 30, s. 58—60), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 11 000 kronor,
varav 10 500 kronor avse expenser och 500 kronor övriga utgifter, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
134 000 kronor.

29 :o) Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering av anstaltens
maskinutrustning m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 31, s. 60—64) att till Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering
av anstaltens maskinutrustning m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Styrelsen för statens provningsanstalt har hemställt, att för budgetåret
1945/46 måtte anvisas ett reservationsanslag av 304 000 kronor — eventuellt
299 000 kronor — för komplettering och modernisering av maskinutrustningen
på anstaltens mekaniska verkstad m. m.

Av anslaget avses för komplettering och modernisering av maskinutrustningen
på mekaniska verkstaden ett belopp av 96 000 kronor, för utrustning
för rutinprovningar i avseende å bearbetbarhet hos olika stålsorter samt skärförmåga
och livslängd hos verktyg ett belopp av 88 000 kronor — eventuellt

83000 kronor —, för komplettering av utrustningen på mekaniska avdelningen

ett belopp av 73 000 kronor, för komplettering av utrustningen på kemiskttekniska
avdelningen ett belopp av 12 000 kronor samt för komplettering av

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

utrustningen på elektriskt-fysikaliska avdelningen med instrument för ljudtekniska
provningar ett belopp av 35 000 kronor.

Departementschefen har funnit av i ärendet verkställd utredning framgå,
att statens provningsanstalt för sitt arbete är i starkt behov av modernisering
och komplettering av sin maskin- och apparatutrustning. På anförda
skäl har departementschefen ansett sig likväl för närvarande icke
böra förorda någon medelsanvisning för anskaffande av utrustning för utförande
vid anstalten av de i styrelsens framställning omförmälda rutinprovningarna.
Till följd härav skulle anskaffningskostnaden sluta å ett belopp
av (304 000 — 88 000 =) 216 000 kronor. Av nämnda belopp har för
nästa budgetår ansetts böra anvisas 70 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att ifrågavarande utrustningsbehov
tillgodoses i av departementschefen föreslagen omfattning.
Den för nästa budgetår förordade anslagsanvisningen tillstyrkes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Komplettering
och modernisering av anstaltens maskinutrustning
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 32, s. 64—69) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
flygtekniska försöksanstalten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygtekniska
försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetaret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 364 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 358 000
kronor.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
föreslås, att de båda i lönegrad Eo 22 placerade avdelningsingenjörerna å
hållfasthetsavdelningen och å mättekniska laboratoriet uppflyttas till lönegrad
Eo 24 samt att kansliskrivarbefattningen i lönegrad Eo 11 ersättes med
en kassörsbefattning i lönegrad Eo 14. Vidare föreslås, att ytterligare medel
anvisas för anställande av en befattningshavare i lönegrad Ex 4. Visst belopp
anses dessutom erforderligt för löneklassuppflyttningar samt för att
möjliggöra en höjning av ersättningen för portvakts- och eldningsgöromålen.
Vad sålunda föreslagits skulle medföra en höjning av nämnda anslagspost
med 5 800 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås till följd härav
ökad med 1 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

De av Kungl. Majit förordade förändringarna i personalförteckningen
finner utskottet sig kunna tillstyrka. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för flygteknis -

ka försöksanstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör...................................C 10

2 avdelningschefer .............................. C 5

1 förste avdelningsingenjör.......................C 3

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 2 0:e.

1 förste avdelningsingenjör ...................... Eo 27

5 avdelningsingenjörer .........................Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

...........................kronor 53 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 182 800

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

........................... » 100 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 28 500

Summa förslagsanslag kronor 364 800;

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 364 800 kronor.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, s. 69—71), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 15 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
185 000 kronor.

32:o) Statens hantvcrksinstitut: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 34, s. 71—79) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
statens hantvcrksinstitut;

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 204 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 194 500
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorieföreståndarbefattningen i
lönegrad Eo 26 omvandlas till en tjänst i lönegrad A 26, att en verkmästarbefattning
i lönegrad Eo 14 överföres å ordinarie stat i lönegrad A 14 samt
att två arvodesbefattningar för verkmästare omändras till extra ordinarie
befattningar i lönegrad Eo 14. I enlighet härmed skulle anslagsposten till
ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal 14 100 kronor. Till följd av
vad ovan föreslagits skulle anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, komma att minskas med 11 800 kronor.
Posten anses vidare kunna minskas med 7 200 kronor, motsvarande arvode
till innehavaren av en målerikemistbefattning, vilken föreslås överförd till
lönegrad Eo 21. Förslaget innebär vidare inrättandet av en ny befattning
såsom värme- och sanitetstekniker, vilkens avlöning föreslås böra utgå i
form av arvode, beräknat till 9 600 kronor för år. Med avseende å posten
till övrig icke-ordinarie personal föreslås, att två tillfälliga biträden överföras
till extra ordinarie anställning såsom skrivbiträden i lönegrad Eo 2. Härför
beräknas 4 900 kronor. Vid bifall till ovannämnda förslag örn överförande
å ordinarie stat av laboratorieföreståndarbefattningen och en verkmästarbefattning
skulle denna post vidare, å ena sidan, komma att minskas
med avlöningskostnadema för en extra ordinarie laboratorieföreståndare
och en extra ordinarie verkmästare, tillhopa i runt tal 13 400 kronor,
men, å andra sidan, höjas med dylika kostnader för två extra ordinarie verkmästare
med i runt tal 9 100 kronor. För den ovan förordade målerikemistbefattningen
i lönegrad Eo 21 har avlöningen ansetts böra beräknas till
6 800 kronor. För löneklassuppflyttningar har beräknats ett belopp av 200
kronor. Departementschefen förutsätter befogenhet för Kungl. Majit att
även fortsättningsvis efter särskild framställning medgiva överskridande av
sistnämnda anslagspost, under villkor att inkomsten av kursavgifter kan
förväntas komma att stiga i minst motsvarande omfattning.

Anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden skulle vid bifall till
vad ovan förordats beträffande inrättande av två skrivbiträdesbefattningar
i lönegraden Eo 2 komma att minskas med 5 500 kronor. Slutligen föreslås
anslagsposten till rörligt tillägg höjd med 3 500 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att befattningen som laboratorieföreståndare
och en verkmästarbefattning överföras å ordinarie stat liksom
ej heller mot att målerikemistbefattningen inplaceras å extra ordinarie stat.
Den för ifrågavarande tjänster föreslagna löneställningen tillstyrkes av utskottet.
Mot den verkställda beräkningen av anslaget i övrigt synes utskot -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

tet icke något vara att invända. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att,
i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, efter särskild framställning
medgiva överskridande av anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, under villkor att inkomsten av kursavgifter kan
förväntas komma att stiga i minst motsvarande omfattning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens
hantverksinstitut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare .................................. C 6

1 verkstadschef .......... C 3

1 laboratorieföreståndare ........................ A 26

2 verkmästare .................................. A 14

1 kontorist .................................... A 9

1 portvakt, tillika eldare.......................... A 5

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.

1 elektroingenjör............................... Eo 21

1 målerikemist ................................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverks -

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

...........................kronor 52 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit............ > 31800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 93 800

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

........................... » 12 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 14 000

Summa förslagsanslag kronor 204 800;

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 204 800 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

33:o) Statens hantverksinstitut: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 79—84), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 6 500 kronor,
varav 1 500 kronor avse reseersättningar, 3 000 kronor expenser, 2 000 kronor
publikationstryck och 2 000 kronor övriga utgifter, varjämte uppbördsmedlen
ökats med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 19 000
kronor.

34:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 84—86) och med förmälan, att medel för här ifrågavarande
ändamål avses att fördelas över flera budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.

35 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 86 och 87), som innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
80 000 kronor.

36:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 87—90) att till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraftoch
bränsleområdet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor,
varav avsetts 120 000 kronor för den egentliga forskningsverksamheten,
40 000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid den under akademiens
ledning stående bränsletekniska försöksstationen och 10 000 kronor för
komplettering av stationens inredning och utrustning.

För nästa budgetår har beräknats dels ett belopp av 120 000 kronor för
den egentliga forskningsverksamheten, dels ock ett belopp av 50 000 kronor
för försöksstationens drift.

Mot den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Det torde, på sätt hittills varit fallet, få ankomma på Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Majit att bestämma i vad mån förevarande anslag må av akademien tagas
i bruk samt att efter förslag av akademien meddela närmare föreskrifter
rörande användningen av medlen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till ingenförsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 170 000 kronor.

37 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 39, s. 90), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

38:o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 40, s. 90—92) att till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Holmberg (I: 97) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Johansson i Stockholm (lii 160), hemställts, att riksdagen måtte
besluta

dels att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte tillsätta
en kommitté av aktiva forskare, som med kort tidsfrist verkställa en
översyn av de hittills verkställda åtgärderna och av den tekniskt-vetenskapliga
forskningens aktuella behov i syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande
av högskolorna och de statsunderstödda forskningsinstitutionerna, planläggning
och skapande av nya forskningsinstitut för begränsade uppgifter,
ökade statliga anslag till försöksstationer och enskilda forskare samt till
tryckning utan tidsförlust av till tryckning antagna, färdiga forskningsresultat,

dels ock öka det under tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
till tekniskt-vetenskaplig forskning till den av den statliga utredningen tidigare
föreslagna summan 1 000 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 97.

Statens tekniska forskningsråd har hemställt, att anslaget, som för innevarande
budgetår är uppfört med 700 000 kronor, måtte för nästa budgetår
bestämmas till 800 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

I sitt första betänkande (statens off. utredn. 1942: 6), vilket låg till grund
för beslutet vid 1942 års riksdag (prop. nr 282, r. skr. nr 399) att å riksstaten

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

uppföra ett anslag för tekniskt-vetenskaplig forskning, framhöll utredningen
rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, alt behovet av
dylik forskning vore så stort att det icke med då befintliga resurser i fråga
om forskare, laboratorier och utrustning kunde bli uppfyllt. Avgörande vid
bedömandet av hur stort anslag av den i betänkandet •föreslagna typen, som
erfordrades, vore därför vad man genom effektivare utnyttjande av befintliga
resurser kunde på ett ändamålsenligt sätt disponera. Utredningen hade
kommit till den uppfattningen, att sedan genom föreslagna åtgärder bristen
på forskare efter hand avhjälpts och laboratorieutrustningen i vissa fall kompletterats,
för ett nöjaktigt utnyttjande av befintliga laboratorier skulle erfordras
ett allmänt anslag för tekniskt-vetenskaplig forskning om minst 1 miljon
kronor per år. Av flera skäl, anförde utredningen, syntes anslaget dock icke
från början böra bestämmas till ett så högt belopp. Först och främst krävde
det statsfinansiella läget ett strängt hushållande, varjämte den planerade intensifieringen
av arbetet vid laboratorierna icke torde kunna med ens genomföras
i hela sin omfattning. Slutligen vore ännu så länge bristen på kvalificerade
forskare en återhållande faktor. Utredningen föreslog därför, alt anslaget
för budgetåret 1942/43 måtte utgå med 500 000 kronor, samt framhöll,
att den takt, i vilken höjningen av anslaget sedan efter hand borde ske, bleve
en bedömningsfråga, i vilken Kungl. Maj:t utom redan befintliga organ finge
statens tekniska forskningsråd att lita till.

I överensstämmelse med utredningens beräkning av medelsbehovet för nu
ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1942/43 till undersökningar
avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar m. m. ett reservationsanslag
av 300 000 kronor och till tekniskt-vetenskaplig forskning ett dylikt
anslag av 200 000 kronor. Från och med budgetåret 1943/44 har medelsbehovet
tillgodosetts från endast ett anslag, vilket i enlighet med förslag av
statens tekniska forskningsråd såväl för sistnämnda som för nu löpande budgetår
upptagits till 700 000 kronor. Från anslagen ha disponerats under budgetåret
1942/43 omkring 568 000 kronor och under budgetåret 1943/44 omkring
636 000 kronor. Enär det vid ingången av nu löpande budgetår disponibla
beloppet uppgick till omkring 914 000 kronor, skulle en för nästa budgetår
oförändrad anslagsberäkning innebära, att under budgetåren 1944/45
och 1945/46 för ändamålet kunde disponeras tillhopa 1 614 000 kronor eller
per budgetår i medeltal 807 000 kronor. Då därtill kommer, att åtskilliga från
anslagen för olika forskningsuppgifter anvisade belopp icke torde bliva till
fullo utnyttjade utan komma att kunna delvis stå till förfogande för nya
uppgifter, lärer härav framgå, att en höjning av anslaget för nästa budgetår
icke är erforderlig för att den tekniskt-vetenskapliga forskningen skall kunna
beredas det efter hand ökade stöd från statens sida som förordades av utredningen.

På anförda skäl har departementschefen tillstyrkt, att anslaget upptages till
oförändrat belopp.

V^kottet. Utskottet vill erinra, att frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskning ens

ordnande var föremål för behandling vid 1942 års riksdag. Riksdagen
uttalade därvid, att det i första hand borde ankomma på näringslivets egna
organ att bedriva och bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen
direkt eller indirekt droge ekonomisk nytta. Med hänsyn emellertid till den
tekniskt-vetenskapliga forskningens stora och alltmer växande betydelse för
hela folkhushållet syntes riksdagen erforderligt, att staten i större utsträckning
än förut varit fallet ekonomiskt och på annat sätt medverkade i främ -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

jandet av denna forskningsverksamhet. Riksdagen beslöt därför inrättandet
av ett statligt centralorgan för tekniskt-vetenskaplig forskning — statens tekniska
forskningsråd —, som skulle hava till huvudsaklig uppgift dels att
i stort följa den tekniska utvecklingen och hålla kontakt med den i landet
pågående forskningen samt stödja och vid behov organisera frivilligt samarbete
mellan forskningsintressenter, såväl industriföretag och andra enskilda
forskningsorganisationer samt statliga myndigheter och institutioner,
dels ock att stödja initiativ till för näringslivet betydelsefull forskning samt
vid behov själv taga initiativ till forskningens främjande, även i fråga örn
organisation av ny forskning. I samband med forskningsrådets inrättande
beslöt riksdagen anvisa ett allmänt anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning.

Utskottet, som tidigare understrukit den tekniskt-vetenskapliga forskningens
utomordentliga betydelse och värde för hela folkhushållet, har icke
funnit anledning ifrågasätta, att genom den av riksdagen sålunda valda
vägen för ordnandet av denna forskning arbetet på förevarande område icke
skulle hava planerats på ett tillfredsställande och ändamålsenligt sätt eller
erhållit det stöd, som avsetts. Utskottet har därför icke funnit skäl föreligga
för tillsättande av den av motionärerna föreslagna kommittén. Motionerna
avstyrkas alltså i denna del.

Med det av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till den tekniskt-vetenskapliga
forskningen och tillgängliga reservationer å föregående
års anslag torde anslagsbehovet för ifrågavarande forskning bliva tillgodosett
i den av forskningsrådet föreslagna omfattningen. På grund härav avstyrker
utskottet motionerna jämväl i vad de avse höjt riksstatsanslag.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag under nu förevarande punkt,
får under åberopande av det anförda hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:97 och II: 160, i vad desamma
avse höjt riksstatsanslag, till Tekniskt-vetenskaplig
forskning m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor;

b) att motionerna, i vad de icke behandlats under a), icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

39:o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Byggnadsforskning. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 41 och 42, s. 92 och 93)
och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats för ifrågavarande
ändamål samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;

b) lill Byggnadsforskning eli reservationsanslag av 200 000
kronor.

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

40:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 43, s. 93 och 94) att till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 445 600
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr J. Lundberg väckt motion (11:246), vari hemställts, att
riksdagen måtte för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för stödjande av
forsknings- och uppfinningsarbete inom det skogsindustriella området.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 220 000 kronor.

Jämlikt med stiftelsen svensk träforskning träffat avtal skall staten enligt
i avtalet angivna grunder genom årliga anslag bidraga till kostnaderna för
den grundläggande forskningen vid svenska träforskningsinstitutet ävensom
för dettas allmänna administration. Enligt avtalets innebörd är staten
skyldig att underhålla institutsbyggnaden för en beräknad årskostnad av
mellan 12 000 och 25 000 kronor samt att bidraga till årskostnaderna för institutet
med 370 000 kronor jämte ett till 60 000 kronor beräknat belopp för
lönetillägg och 10 000—15 000 kronor för pensioneringskostnader.

I skrivelse den 23 augusti 1944 har styrelsen för svenska träforskningsinstitutet
hemställt, att för budgetåret 1945/46 måtte såsom bidrag till institutets
driftkostnader för grundläggande forskning anvisas ett förslagsanslag
å 460 000 kronor. Styrelsen har därvid — jämte anmälan att institutsbyggnaderna
beräknades till stor del bliva färdiga till ingången av budgetåret
1945/46 samt att full drift under budgetåret i sådant fall kunde upptagas —
åberopat ett skrivelsen bifogat förslag lill stat för institutet under sagda period.
Enligt detta förslag beräknas avlöningskostnaderna — däri inbegripet
kostnader för rörligt tillägg och kristillägg ävensom pensionsavgifter för, förutom
vissa andra vid institutet anställda befattningshavare, tolv assistenter
— till 316 000 kronor samt omkostnaderna i övrigt till 144 000 kronor.

Då vid institutets inrättande tydligen förutsatts att staten icke skulle bidraga
till pensioneringskostnader för sistnämnda befattningshavare, har
departementschefen ansett sig icke kunna förorda styrelsens i denna del
framställda begäran örn medelsanvisning. Då pensioneringskostnaderna för
assistenterna beräknats till 14 400 kronor samt styrelsens framställning i
övrigt icke synts departmentschefen böra föranleda erinran, har statens
bidrag till institutet för nästa budgetår ansetts böra bestämmas till 445 600
kronor.

Utskottet vill erinra, att motionärens förslag om statens medverkan för
stödjande av forsknings- och uppfinningsarbete inom det skogsindustriella

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

området är en fråga som tidigare varit föremål för statsmakternas särskilda
uppmärksamhet. Sålunda må framhållas, att i ett den 9 mars 1942 dagtecknat
betänkande nr lil har den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 31 augusti 1940 av chefen för handelsdepartementet tillkallade utredningen
rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande framlagt förslag
till åtgärder för skogsproduktforskningens ordnande. Detta förslag utmynnade
i proposition till 1942 års riksdag om uppförande av nybyggnad för svenska
träforskningsinstitutet. I nämnda av riksdagen godkända proposition framhölls
angelägenheten av att förutsättningar skapades för en effektiv skogsproduktforskning.
En rationell ordning för denna forskning kunde, framhölls
vidare, knappast åstadkommas på annan väg än genom inrättande av
ett särskilt centralt forskningsinstitut, inom vilket såväl den grundläggande
som den tillämpande forskningen erhölle tillfredsställande resurser. Enligt
propositionen skulle statens medverkan främst syfta till att garantera upprätthållandet
av den grundläggande forskningen inom institutets forskningsavdelningar,
medan på området intresserade industrier skulle i första hand
ombesörja den tillämpande forskningen inom till institutet knutna centrallaboratorier.
Från denna utgångspunkt skulle den grundläggande forskningen
organiseras inom en statsunderstödd anstalt med starkt statligt inflytande
i ledningen. Enligt ett av riksdagen godkänt mellan Kungl. Maj:t
och stiftelsen svensk träforskning träffat avtal har stiftelsen åtagit sig
att medverka till inrättande och drivande av svenska träforskningsinstitutet,
vars syfte skulle vara att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm
bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter,
deras sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och utnyttjande
ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker
och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.

Såsom under förevarande punkt framhållits beräknas institutsbyggnaderna
till stor del bliva färdiga till ingången av budgetåret 1945/46 i vilket fall
full drift under budgetåret kan upptagas.

Utskottet finner icke anledning föreligga att frångå den av 1942 års riksdag
sålunda beslutade formen för statens och industriens samverkan till
skogsproduktforskningens främjande, varigenom insatserna från staten och
industrien ansetts på ett ändamålsenligt sätt bliva samordnade. Utskottet
kan alltså icke tillstyrka, att såsom i motionen föreslagits vid sidan av denna
organisation särskilt anslag ställes för ändamålet till Kungl. Maj:ts förfogande.
Härav följer, att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Vidkommande Kungl. Majrts förslag har den till grund för medelsbehovet
verkställda beräkningen icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker alltså, att statens bidrag lill institutet för nästa budgetår bestämmes
till 445 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
nied avslag å motionen II: 246, till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 445 600 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 44, s. 94—96) att till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 69 300
kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 34 200
kronor.

Jämlikt med stiftelsen svensk textilforskning träffat avtal skall staten bestrida
kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll av svenska textilforskningsinstitutets
byggnad ävensom för skötsel av vägar, planteringar och
dylikt samt betala arvoden till statens representanter i institutets styrelse,
varjämte staten förbundit sig att enligt i avtalet angivna grunder genom årliga
anslag bidraga till kostnaderna för den grundläggande forskningen vid
institutet ävensom för dettas administration (prop. 201 och r. skr. nr 327
för år 1943). Sistnämnda på staten ankommande kostnader, som endast skola
avse avlöningar, ha beräknats vid full utbyggnad av verksamheten komma
att uppgå till 44 000 kronor för år, vartill komma kostnader för rörligt tilllägg
och kristillägg samt pensionsavgifter för de med statsmedel avlönade
befattningshavarna vid institutet.

Textilforskningsinstitutets byggnad är under uppförande. Byggnadsarbetena
igångsattes i början av juni 1944. Byggnaden beräknas vara färdig omkring
den 1 juli 1945. Institutets verksamhet, som partiellt igångsatts genom att
föreståndaren antagits och börjat sitt arbete, beräknas under våren 1945 komma
att utökas därigenom, att viss personal då kommer att anställas för att
deltaga i apparat- och maskinutrustningens montering och provkörning. Under
budgetåret 1945/46 beräknas därför textilforskningsinstitutet komma att
vara i full verksamhet.

Av det för nästa budgetår begärda anslaget avses 62 300 kronor för avlöningar
och arvoden samt 7 000 kronor för omkostnader.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att statens avtalsenliga bidrag till institutets personalkostnader
m. m. för nästkommande budgetår bestämmes till det av
Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
69 300 kronor.

42 :o) Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande av bolagets drift. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 96—98) att till Aktiebolaget
Ceaverkeni Upprätthållande av bolagets drift för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

För innevarande budgetår hava anvisats dels ett anslag av 20 000 kronor
till upprätthållande av bolagets drift, dels ock ett anslag av 40 000 kronor
till vissa forskningsarbeten.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

Styrelsen för Aktiebolaget Ceaverken har för nästa budgetår hemställt om
oförändrad anslagstilldelning.

Försvarets fabriksstyrelse har undersökt frågan, huruvida bolagets fabrik
i Strängnäs borde inordnas i försvarets fabriksverk. Styrelsen har ansett
sig icke böra föreslå en dylik åtgärd under hänvisning till att det icke vore
möjligt att under nu radande förhallanden bedöma de betingelser, under
vilka en tillverkning av nu ifrågavarande slag vid fredsförhållanden komme
att arbeta, samt att några olägenheter icke syntes vara förknippade med den
nuvarande organisationen. Fabriksstyrelsen har vidare övervägt, huruvida
icke bolaget med bibehållen organisationsform skulle kunna ställas under
styrelsens överinseende på sådant sätt, att aktierna i bolaget bleve redovisade
som tillgång å försvarets fabriksfond och åt fabriksstyrelsen gåves inflytande
över bolagets ledning genom att fabriksstyrelsen finge utse styrelseledamöter
i bolaget. Fabriksstyrelsen hade emellertid icke kunnat finna,
att några fördelar härigenom skulle stå att vinna i jämförelse med den
nuvarande ordningen, där Kungl. Majit tillsatte för ändamålet lämpliga personer
att utöva ledningen över verksamheten.

Vad först angår frågan örn Aktiebolaget Ceaverkens ställning i organisatoriskt
hänseende har departementschefen icke funnit anledning att nu framställa
något förslag i detta ämne.

Beträffande därefter bolagets hemställan om fortsatta bidrag av statsmedel
uttalar departementschefen, att av behandlingen vid 1943 års riksdag av frågorna
rörande dylika bidrag till upprätthållande av bolagets drift och till
utförande av forskning med syfte att för bolaget möjliggöra en på inhemska
råvaror grundad tillverkning framgår, att man under vissa förutsättningar
kunde räkna med behov av fortsatt medelsanvisning för dessa ändamål under
ett antal år framåt. Enär det icke synes departementschefen uteslutet,
att dylika förutsättningar komma att föreligga även under nästa budgetår,
och då bolagets beräkning av de för ändamålen erforderliga medelsbehoven
icke givit anledning till erinran, har departementschefen tillstyrkt bolagets
framställning i fråga örn anslag för nästa budgetår. Det torde emellertid,
framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare
framställning av bolaget pröva, örn och i vad mån anslagen böra
ställas till bolagets förfogande.

\ad som framkommit genom den på riksdagens initiativ verkställda utredningen
rörande bolagets ställning i organisatoriskt hänseende bär icke givit
utskottet anledning till särskilt uttalande.

Beträffande Kungl. Majlis förslag örn anslag till upprätthållande av bolagets
drift samt till forskningsverksamheten anser utskottet försiktigheten bjuda
att medel anvisas härför jämväl för nästa budgetår. Utskottet har icke något
att erinra mot att ifrågavarande anslag beräknas till samma belopp som
anvisats för innevarande budgetår.

Vidkommande anslaget till forskningsverksamheten kommer utskottet att
göra hemställan under närmast följande punkt.

I fråga örn nu förevarande punkt hemställer utskottet,

Utskottet.

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande
av bolagets drift för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

43:o) Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten. Under hänvisning
till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 98) hemställa,

att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

44:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till
ifrågavarande ändamål (punkt 47) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

45:o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 100), som innebär oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.

46:o) Befrämjande av hemslöjden. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, s. 100 och 101) och under erinran, att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

47:o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 101 och 102) att såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 kronor.

Svenska slöjdföreningen har hemställt om statsbidrag för budgetåret 1945/
46 med 25 000 kronor för genomförande av en utökning av föreningens
verksamhet.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

I ett över framställningen avgivet utlåtande har kommerskollegium anfört,
att kollegium — med hänsyn till att den tidigare planerade utvidgningen
av föreningens verksamhet nu i huvudsak syntes vara genomförd och att
densamma kommit att i ökad grad inriktas på rent praktiska och desslikes
socialt betydelsefulla arbetsuppgifter — ansåge sig kunna tillstyrka bifall till
framställningen.

Departementschefen har framhållit, att den verksamhet, som svenska
slöjdföreningen i numera vidgad omfattning bedriver under nära samverkan
med stora organisationer inom näringslivet och folkrörelserna i syfte särskilt
att inom de breda lagren av vårt folk höja intresset för en god heminredningskultur,
utgör enligt departementschefens mening ett värdefullt
komplement till de av staten vidtagna åtgärderna i bostadsförbättrande syfte.
Då föreningen för att kunna fullfölja denna verksamhet synes vara i behov
av ökat statsbidrag, har departementschefen ansett sig, i likhet med
kommerskollegium, böra tillstyrka föreningens framställning därom.

Utskottet, som vid sin behandling föregående år av svenska slöjdföreningens
anslagsbehov vitsordade föreningens alltmera betydelsefulla och samhällsgagnande
uppgifter, tillstyrker den ökning av statsbidraget, varom föreningen
gjort framställning.

Utskottet hemställer, .

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

48:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 51, s. 103—105) att såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.

Sveriges standardiseringskommission har anhållit, att ett belopp av 220 500
kronor måtte anvisas såsom bidrag till uppehållande av standardiseringsverksamheten
under budgetåret 1945/46. Av beloppet skulle 50 000 kronor
användas till bestridande av kostnader för oförutsedda arbeten.

Av följande i kommissionens skrift intagna sammanställning framgår den
av kommissionen verkställda fördelningen av det för innevarande budgetår
för ändamålet beviljade anslaget mellan olika med standardisering arbetande
organisationer m. fl. samt det belopp, kommissionen vid bifall till den
nu gjorda framställningen har för avsikt att tilldela dem för deras standardisermgsverksamhet
under nästkommande budgetår:

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10.

3

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Organisationer och kommittéer

1944/45

1945/46

Anvisat

belopp

Tillstyrkt

belopp

Sveriges standardiseringskommission ............................

22000

22 000

Emballagekommittén...........................................

8 000

15 000

Svenska verkstadsindustriens standardcentral:

tor maskinindustrien standardisering .........................

20 000

20 000

> standardisering inom järn- och metallmanufakturområdet...

10 000

15 000

> gjuteriteknisk standardisering .............................

5 000

5 000

Svenska elektriska kommissionen................................

10000

15 000

Jordbrukstekniska föreningen ...................................

3 500

5 000

Trädgårdsnäringens standardiseringskommitté....................

3 500

3500

Byggstandardiseringen..........................................

50 000

50 000

Stål- och metallnormskommittén................................

18 000

20 000

Kronor

150 000

170500

Sveriges industriförbund har tillstyrkt kommissionens framställning. Även
kommerskollegium har tillstyrkt densamma och därvid framhållit, att motiveringarna
för de ifrågasatta höjningarna i nu utgående delbelopp syntes
vara ganska övertygande, vilket jämväl gällde den nya summan av 50 000
kronor till oförutsedda arbeten.

Mot standardiseringskommissionens förslag, i vad det avser delvis utökade
bidrag till redan bedriven standardiseringsverksamhet med tillhopa
170 500 kronor, har departementschefen icke funnit anledning till erinran.
Däremot har departementschefen ansett, att medel icke för närvarande böra
beräknas för bidrag till oförutsedda arbeten.

Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt förlidet år avgivna av riksdagen
godkända utlåtande rörande anslaget till standardiseringsverksamheten framhöll,
att denna verksamhet alltjämt vore förtjänt av statsbidrag, särskilt som
kraven på ökad planmässighet inom produktion och handel alltmera skärptes.
Utskottet uttalade därjämte, att statsbidraget endast borde betraktas som
ett tillskott för att understödja standardiseringsarbetet, som i första hand vore
ett producentintresse. Utskottet förmenade också, att det för det dåvarande
skulle bliva kommissionen möjligt att erhålla åtminstone något utökade bidrag
från enskilt håll.

Såsom framgår av standardiseringskommissionens nu föreliggande framställning
om statsbidrag för nästa budgetår, har för bidrag till olika med
standardisering arbetande organisationer begärts ett belopp, som med 20 500
kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Med den
av utskottet förlidet år intagna ståndpunkten till denna bidragsverksamhet
och då utskottet jämväl nu har anledning förmoda, att kommissionen torde
kunna påräkna ökad bidragstilldelning från enskilt håll och då närmast från
de producenter, som hava intresse av standardiseringsverksamheten, finner
utskottet sig icke kunna tillstyrka större anslagshöjning än 8 500 kronor.
Nämnda summa anser utskottet böra utöver nu utgående belopp fördelas med
7 000 kronor på emballagekommittén och med 1 500 kronor på jordbrukstekniska
föreningen.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att statsanslaget för nästa budgetår
begränsas till 158 500 kronor. För åtnjutande av anslaget böra liknande villkor
tillämpas som de, vilka gälla för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 158 500
kronor.

49 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 105), som innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

Sjöfart och handel.

50 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 105—108) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lotsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 286 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 284 800
kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att en ritarbefattning i lönegraden Eo 14
överföres till ordinarie stat i lönegraden A 15. Detta medför en ökning av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 6 500 kronor. Anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslås i anledning
härav minskad med 5 730 kronor. Å andra sidan har posten ansetts böra ökas
med 400 kronor för löneklassuppflyttningar. Kungl. Maj:ts förslag under
denna punkt innebär slutligen, att benämningarna fyringenjör och byråingenjör
ändras till förste fyringenjör respektive fyringenjör.

Utskottet tillstyrker, att en extra ordinarie ritarbefattning i lönegraden utskottet
Eo 14 överföres till ordinarie stat i lönegraden A 15 och har icke något att
erinra mot den verkställda anslagsberäkningen i övrigt. Förslaget om ändring
av vissa tjänstebenämningar tillstyrkes jämväl av utskottet.

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ....................’......... B 3

2 byråchefer .......... A 30

1 Överfyringenjör ................................A 30

2 förste fyringenjörer ............................A 27

1 förste byråsekreterare .......................... A 26

2 fyringenjörer .................................. A 24

1 kamrerare .................................... A 22

1 aktuarie ...................................... A 21

1 byråsekreterare .......................*........A 21

1 materialförvaltare .............................. A 20

2 verkmästare .................................. A 20

1 ritare......................................... A 15

1 assistent ...................................... A 14

1 kansliskrivare ................................. A 11

1 registrator .................................... A 11

1 förste expeditionsvakt .......................... A 7

2 kanslibiträden ................................. A 7

2 expeditionsvakter .............................. A 5

1 kontorsbiträde ................................. A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kassör och bokhållare.......................... A 21

1 verkmästare................................... A 21

Anm. 1. En av de å ordinarie stat upptagna verkmästartjänstema skall
hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde verkmästaren kvarstår
i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdestjänsterna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren
kvarstår i tjänst;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 194 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 54 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 37 000

Summa förslagsanslag kronor 286 000;

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 286 000 kronor.

51 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 54, s. 109—118) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lots- och fyrstaten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 5 408 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 949 000
kronor.

Förslaget innebär, att ur personalförteckningen avföras två lotsbefattningar,
lönegrad A 7, en lotsbefattning å övergångsstat, lönegrad A 8, en fyrmästarbefattning
å 2:a klass fyr, lönegrad A 10, tre fyrvaktarbefattningar å 2:a och
3:e klass fyr, lönegrad A 6, en fyrbiträdesbefattning, lönegrad A 6, en fyrbiträdesbefattning,
lönegrad A 5, och fem fyrbiträdesbefattningar å övergångsstat,
lönegrad A 5, samt att å förteckningen uppföras ytterligare två lotsbefattningar,
lönegrad A 8, och en fyrmästarbefattning, lönegrad A 8. Anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän kommer härigenom att minskas
med, i runt tal, 16 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal,
till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal samt till
rörligt tillägg föreslår departementschefen beträffande förstnämnda post en
ökning med 50 000 kronor och beträffande sistnämnda båda poster en minskning
med 565 000 kronor, respektive 10 000 kronor.

Lotsstyrelsen har föreslagit, att benämningarna lotskapten och lotslöjtnant
ändras till lotsdirektör, respektive lotsinspektör. Styrelsen har vidare förordat
vissa ändringar i avseende å tjänstebenämningarna för fyrpersonalen
och maskinisterna å tjänstefartygen. Sålunda har föreslagits, att fyrvaktare å
lia klass fyrskepp och fyrvaktare å lia klass fyr med radiofyr skola benämnas
förste fyrvaktare, under det att övriga fyrvaktare ävensom fyrbiträden
skola benämnas fyrvaktare. Vidare har föreslagits förkortning av tjänstebenämningarna
å fyrvaktare och fyrmästare genom borttagande av den del av
tjänstebenämningen, som angåve arten av vederbörandes tjänsteställe. Dessutom
skulle benämningarna maskinist å ångfartyg och maskinist å motorfartyg
förkortas till enbart maskinist. Ett genomförande av förslaget skulle innebära
att den nuvarande indelningen av fyrskepp och fyrar i lia, 2:a eller 3:e
klass fyrskepp, respektive fyrar komme att upphöra. Departementschefen har
tillstyrkt, vad lotsstyrelsen sålunda föreslagit.

Utskottet tillstyrker de i personalförteckningen för lots- och fyrpersonalen
föreslagna förändringarna i personalbeståndet. De framlagda förslagen örn

Utskottet.

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ändringar av tjänstebenämningarna för distriktsbefälet, fyrpersonalen och
maskinisterna å tjänstefartygen finner utskottet välgrundade och tillstyrker
desamma. Vad särskilt beträffar distriktsbefälet vill utskottet erinra, att 1944
års riksdag framhöll angelägenheten av att de nuvarande benämningarna å
distriktsbefälet ändrades i överensstämmelse med vederbörandes verksamhet
och tjänsteställning. Vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lots- och fyrstaten: -

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.

6 lotsdirektörer ............................... A 27

6 lotsinspektörer .............................. A 21

1 distriktsfyrmästare...........................A 12

6 kontorister .................................. A 9

6 kontorsbiträden ............................. A 4

Lotspersonal.

15 överlotsar .................................. A 12

22 lotsformön .................................. A 11

18 » A 9

28 » A 8

288 lotsar ...................................... A 8

74 » A 7

Fyrpersonal.

39 fyrmästare .................................. A 12

28 > A 10

18 » A 8

33 förste fyrvaktare ............................ A 8

19 fyrvaktare .................................. A 7

75 » ...................................A 6

48 » ................................... A 5

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare ................................. A 20

3 maskinister ................................. A 11

4 » A 10

Statsutskottets utlåtande nr 10. 39

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat.

1 expeditionsbiträde ........................... A 8

2 lotsar ...................................... A 8

12 fyrvaktare .................................. A 5.

Anm. 1. 1 kontoristtjänst i lönegrad A 9 å ordinarie stat må icke tillsättas
förrän expeditionsbiträdet i lönegrad A 8 å övergångsstat avgår från
sin befattning.

Anm. 2. 2 lotstjänster i lönegrad A 7 å ordinarie stat må tillsättas allenast
i den mån 2 lotsar i lönegrad A 8 å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm 3. 12 fyrvaktartjänster i lönegrad A 6 å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 12 fyrvaktare i lönegrad A 5 å övergångsstat antingen
avlägga styrmansexamen eller förskaffa sig av lotsstyrelsen föreskriven kompetens
för anställning vid fyrplats med radiofyr eller ock avgå från sina
befattningar;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .......................

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal:

a. Lotspersonalens

andel i lotspenningar
m. m., förslagsvis
.......kronor 1 050 000

b. Kost eller kostpenningar
till
personalen å fyrskepp
m. m., för -

slagsvis ....... »

225 000

c. Ersättningar för

mistsignalering,

förslagsvis..... »

15 000

d. Fyrskeppstillägg,

förslagsvis .... »

75 000

e. Krigsriskersätt-

ning, förslagsvis »

25 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

kronor 2 493 000
* 1 050 000

» 1 390 000

» 475 000

Summa förslagsanslag kronor 5 408 000

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 5 408 000 kronor.

52 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 55, s. 118—121), vilket i förhållande till motsvarande anslag för innevarande
budgetår innebär en minskning med 15 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 210 000 kronor.

53 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 56), har
riksdagen (skrivelse nr 50) redan fattat beslut, varom utskottet velat här

erinra.

54: o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Handelsflottans pensionsanstalt:
Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
57 och 58, s. 139) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 19 700 kronor;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader et
förslagsanslag av 5 500 kronor.

55:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har före
slagit riksdagen (punkt 59, s. 139—142) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 109 000 kronor.

Förslaget innebär en höjning av anslagsposten till avlöningar till tillfälliga
biträden med 10 000 kronor. Denna höjning betingas dels av att lönerna till
arbetarpersonalen måst höjas i enlighet med nyligen träffat kollektivavtal
och dels av att en utökning av personalen visat sig behövlig.

Utskottet. Den till 10 000 kronor föreslagna höjningen av anslaget synes utskottet
kunna godtagas. Då den verkställda beräkningen i övrigt av anstaltens medelsbehov
icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande, får utskottet
hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 27 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 20 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

.......................... » 65 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 200

Summa förslagsanslag kronor 119 000;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

56:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 142 och 143), vilket i förhållande
till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med
1 500 kronor, avseende expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 43 500 kronor.

57:o) Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 61, s. 143—147) att till Statens isbrytarverksamhet:
Driftkostnader m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kronor.

Å riksstaten under tionde huvudtiteln hava under de senaste åren varit anvisade
två förslagsanslag till bestridande av avlöningskostnaderna respektive
omkostnaderna för statens isbrytarverksamhet. För innevarande budgetår
äro anslagen upptagna till 130 000 kronor respektive 150 000 kronor. Jämlikt
meddelade föreskrifter skola från anslagen bestridas, från avlöningsanslaget
lönekostnaderna för å statens isbrytarfartyg kommenderad personal —
med undantag av värnpliktiga — under den tid tjänstgöringen å dessa fartyg
varar, samt från omkostnadsanslaget driftkostnader, däri inberäknade
sjötillägg och mässpenningar, samt underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
ävensom till ett sammanlagt belopp av högst 400 kronor per
isbrytarsäsong ersättning för — efter prövning av omständigheterna i det
särskilda fallet — sådana med uppdrag såsom isbrytarombud förenade utgifter,
för vilka ersättningsskyldighet ej åvilar annan uppdragsgivare.

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Marinförvaltningen har meddelat, att utgifterna under anslaget till Statens
isbrylarfartyg: Omkostnader under åren efter krigsutbrottet väsentligt ökats
beroende dels på de osedvanligt stränga vintrarna, dels ock på att fartygen
varit ianspråktagna av marinen såsom hjälpfartyg. Marinförvaltningen har
funnit riktigt, att anslaget i fråga endast tages i anspråk för de omkostnader,
som äro att hänföra till fartygens isbrytarverksamhet, under det att
övriga kostnader få bestridas av beredskapsmedel.

En utredning visar, framhåller ämbetsverket, att omkostnaderna för isbry
tarf arty gen under åren 1939/40 t. o. m. 1943/44 uppgått till i medeltal årligen
cirka 700 000 kronor. Marinförvaltningen framhåller vidare, att en undersökning
givit vid handen, att omkostnaderna, avlöningar oräknade, för
isbrytarfartygen Ymer och Atle under åren 1933/34—1938/39 uppgått till
mellan 125 000 och 150 000 kronor per år. Av dessa torde cirka 100 000 kronor
vara hänförliga till underhållskostnader och återstoden till driftkostnader,
i huvudsak oljekostnader. Om man räknar med nuvarande oljepriser och
med den kostnadsökning av omkring 70 procent av underhållskostnaderna
sedan krigsutbrottet, skulle omkostnaderna för isbrytarfartygen med motsvarande
tjänst som under åren före krigsutbrottet nu uppgå till cirka 370 000
kronor. Marinförvaltningen hemställer, att omkostnadsanslaget för nästa
budgetår bestämmes till sistnämnda belopp.

I en till försvarets civilförvaltning ställd skrivelse av den 11 november 1944
har chefen för marinen ifrågasatt, huruvida icke avlöningsanslaget för statens
isbrytarverksamhet borde avföras ur riksstaten. Chefen för marinen
har därvid erinrat, att anslaget tillkommit i samband med ökning av flottans
personalstater för att tillgodose personalbehovet på statens isbrytarfartyg.
Även om avlöning för denna personal under krigsåren av särskilda skäl gäldats
av marinens anslag, hade frågan genom 1942 års försvarsordning dock
kommit i ett nytt läge. I flottans personalstater enligt denna försvarsordning
vore nämligen personal för statens nu befintliga båda isbrytarfartyg, »Ymer»
och »Atle», inräknad, varför anslaget under tionde huvudtiteln syntes obehövligt.
Årsarvodena till isbrytarfartygens chefer syntes marinchefen kunna
utbetalas av statsisbrytarnas driftsanslag. Genom beslut av 1944 års riksdag
skulle en ny statsisbrytare anskaffas. Örn det, sedan denna om cirka två år
blivit färdigställd, inträffade att alla statsisbrytarna samtidigt behövde vara
rustade, kunde, framhåller marinchefen, erforderlig personal för det tredje
fartyget erhållas bland den ersättningspersonal, som inginge i 1942 års personalstater.
Ej heller då torde därför förenämnda avlöningsanslag bliva erforderligt.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att skäl syntes tala för att, på
sätt marinchefen antytt, det ifrågavarande avlöningsanslaget under tionde
huvudtiteln avföres ur riksstaten. De särskilda arvoden till isbrytarfartygens
chefer, som i fortsättningen må komma att beviljas, syntes ämbetsverket i så
fall kunna utgå från det å riksstaten nu uppförda omkostnadsanslaget, från
vilket bestridas kostnader för bland annat sjötillägg och mässpenningar för
personalen. Anslaget syntes lämpligen böra benämnas Statens isbrytarverksamhet:
Driftkostnader m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 10. 43

Riksråkenskapsverket har anslutit sig till vad försvarets civilförvaltning
anfört.

Departementschefen har framhållit, att han på grund av vad i ärendet anförts
ansett sig efter samråd med chefen för försvarsdepartementet böra förorda
de militära myndigheternas av riksråkenskapsverket tillstyrkta förslag
att ifrågavarande avlöningsanslag under tionde huvudtiteln avföres ur riksstaten.
Därmed säger sig departementschefen givetvis icke ha tagit ställning
till det av 1941 års isbrytarutredning Väckta men tills vidare vilande spörsmålet,
huruvida isbrytarfartygen framdeles böra bemannas med militär eller
civi) personal.

Departementschefen tillstyrker vidare, att omkostnadsanslaget för statens
isbrytarverksamhet uppföres å riksstaten under den ändrade benämningen
Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m. och att medelsanvisningen
under anslaget bestämmes till 370 000 kronor.

Av anskaffningskostnaden för det av 1944 års riksdag beslutade nya isbrytarfartyget
— i sin helhet beräknad till högst 5 650 000 kronor — har
för budgetåret 1944/45 anvisats ett belopp av 2 500 000 kronor. Anvisningen
av återstående medel, 3 150 000 kronor, synes departementschefen, med hänsyn
till tidpunkten då fartyget kan beräknas bliva färdigbyggt, lämpligen
kunna fördelas på de två följande budgetåren. Departementschefen föreslår,
att medelsanvisningen för nästa budgetår för detta ändamål bestämmes till
1 575 000 kronor.

För förhyrning av isbrytarfartyg för nästa budgetår beräknas ett anslag
till enahanda belopp som det för innevarande budgetår anvisade eller 100 000
kronor.

Under de senaste åren hava å riksstaten under tionde huvudtiteln anvisats
två förslagsanslag till bestridande av avlöningskostnaderna respektive omkostnaderna
för statens isbrytarverksamhet. Jämlikt meddelade föreskrifter skola
från avlöningsanslaget bestridas lönekostnaderna för å statens isbrytarfartyg
kommenderad personal — med undantag av värnpliktiga — under den tid,
tjänstgöringen å dessa fartyg varar, samt från omkostnadsanslaget driftkostnader
m. m.

Såsom i ärendet emellertid erinrats hava enligt den av 1942 års riksdag beslutade
nya försvarsorganisationen marinens kadrar numera beräknats med
hänsyn bland annat till behovet av personal för statens isbrytarfartyg. På
grund härav föreslår departementschefen, att ifrågavarande avlöningsanslag
under tionde huvudtiteln avföres ur riksstaten. Då genom nämnda riksdagsbeslut
frågan om sättet för avlöningskostnadernas bestridande kommit i ett
nytt läge och anslaget i fråga alltså får anses obehövligt, tillstyrker utskottet
departementschefens förenämnda förslag.

Mot den verkställda beräkningen av omkostnadsanslaget, som föreslagits
skola benämnas Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. m., har utskottet
icke funnit anledning lill erinran. Utskottet tillstyrker vidare, att till

Utskottet.

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

bestridande av kostnaderna för det av 1944 års riksdag beslutade nya isbrytarfartyget,
för vilket ändamål samma års riksdag anvisat ett anslag av
2 500 000 kronor, för nästa budgetår beräknas ett belopp av 1 575 000 kronor.
Ej heller har utskottet något att invända mot att för förhyrning av isbrytarfartyg
anvisas samma belopp som utgått för innevarande budgetår eller 100 000
kronor.

Beträffande de två sistnämnda anslagen kommer utskottet att göra hemställan
under följande punkt.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kronor.

58 :o) Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens
isbry tar fartyg. Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbry tarf artyg.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 62 och 63, s.
117) hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare
ett statens isbrytarfartyg ett reservationsanslag av
1 575 000 kronor;

b) till Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbrytarfartyg
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

59 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 64) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

60:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Statens sjöhistoriska
museum: Underhåll av samlingarna. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 65 och 66, s. 148 och 149), vilka i förhållande till de för
innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande förstnämnda
anslag en höjning med 600 kronor, avseende expenser, och beträffande sistnämnda
anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett förslagsanslag
av 14 600 kronor;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna
ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

61 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 149—153) att såsom Bidrag till sjömanshusens
förvaltningskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 206 000
kronor.

Vid den utredning, som låg till grund för den av 1943 års riksdag beslutade
och den 1 juli 1944 genomförda omläggningen av sjöfolkets pensionering,
förutsattes att statens årliga bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
skulle nedsättas från 356 000 kronor till 156 000 kronor eller således
med 200 000 kronor, motsvarande den beräknade ökningen av sjömanshusens
inkomster till följd av att tonavgiftsuppbörden hädanefter skulle
så gott som helt tillfalla sjömanshusen. Med hänsyn till minskningen av tonavgiftsuppbörden
under den nu rådande sjöfartsspärren, och då statsbidraget
är avsett att utgöra ersättning till sjömanshusen för att dessa ombesörja
vissa förvaltningsuppgifter för statens räkning, nedsattes bidraget icke omedelbart
med hela det beräknade beloppet utan endast med 150 000 kronor
och är alltså i riksstaten för nu löpande budgetår upptaget till 206 000
kronor.

Någon ytterligare nedsättning av bidraget lärer enligt departementschefen
för närvarande, så länge sjöfartsspärren består, icke böra ifrågakomma. Tvärtom
synes departementschefen kunna övervägas om icke detsamma för nästkommande
budgetår bör höjas. Härför talar till en början, att tonavgiftsuppbörden
under det senast förflutna budgetåret, jämförd med uppbörden under
budgetåret 1942/43, sjunkit med ytterligare över 20 000 kronor. Emellertid
bör tillika beaktas, framhåller departementschefen, att den avsevärda ökning
av sjömanshusens förvaltningskostnader, som inträtt under den nu rådande
krisen, enligt de för statsbidragets fastställande år 1939 tillämpade grunderna
bör till omkring 75 procent anses falla på sjömanshusens rent statliga förvaltningsuppgifter.
Med hänsyn till det sålunda anförda har departementschefen
funnit sig böra biträda av kommerskollegium framlagt förslag om att bidraget
för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 256 000 kronor.

Utskottet har vid övervägande av frågan örn statsbidrag till sjömanshusens Utskottet.
förvaltningskostnader för nästa budgetår funnit goda skäl tala för att anslaget
för budgetåret bestämmes till 256 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

62 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 68, s. 153), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

63 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och
från hemorten i vissa fall. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
69, s. 154) får utskottet under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställa,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.

64:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 70, s. 154 och 155) att till Driftkostnader för
mät- och avmagnetiseringsstationer för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 440 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 320 000
kronor.

Departementschefen bär framhållit, att enär avmagnetiseringsstationerna i
Göteborg och Karlshamn ännu icke tagits i bruk samt driftkostnaderna vid
nämnda två stationer samt vid stationen i Stockholm bliva beroende av i vilken
omfattning stationerna komma att anlitas, kunna dessa kostnader för
nästkommande budgetår nu endast bliva föremål för en mycket grov beräkning.

utskottet. Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget, vilket på grund av föreliggande
ovissa faktorer är i hög grad approximativt beräknat, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 440 000 kronor.

65:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 155 och 156), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat belopp och
enahanda villkor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i
Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000
kronor.

66:o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 72, s. 156 och 157) att såsom Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.
Anslaget har förenats med villkor, bland andra, att för beredande av
friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter under läsåret användes
ett belopp av minst 9 600 kronor.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har gjort framställning om statsbidrag
för budgetåret 1945/46 med 40 000 kronor. Såsom skäl härför har
styrelsen åberopat den utvidgning av högskolans verksamhet, som under senare
år ägt rum och som ytterligare vore att emotse, samt därav föranledda
ökade kostnader ävensom behovet av ökat antal friplatser. Styrelsen har
föreslagit, att av den begärda ökningen av statsbidraget, 10 000 kronor, ett
belopp av 4 800 kronor — motsvarande 12 friplatser — skulle användas till
avgiftslindring åt de studerande.

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästkommande budgetar
bestämmes till 40 000 kronor. Med hänsyn till den sålunda föreslagna anslagsökningen
synes departementschefen viss ändring böra ske av villkoren
för anslagets tillgodonjutande. Av bidragsökningen torde, framhåller departementschefen,
ett belopp om minst 4 800 kronor böra användas till beredande
av ytterligare friplatser vid högskolan eller till åstadkommande av
sänkning av elevavgifterna. Av statsbidraget skulle sålunda ett sammanlagt
belopp av (9 600 + 4 800 =) 14 400 kronor användas för beredande av friplatser
åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka den höjning av statsbidraget, varom
styrelsen för handelshögskolan i Göteborg gjort framställning. Anslaget bör
alltså för nästa budgetår bestämmas till 40 000 kronor. Med anledning härav
böra villkoren för anslagets tillgodonjutande ändras. Vad departementschefen
i sådant avseende föreslagit har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 40 000
kronor.

67:o) Orienterande marknadsundersökningar m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 73, s. 157—159), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

Utskottet.

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Orienterande marknadsundersökningar
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.

68:o) Exportstipendier och handelsstudiestipendier. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 74, s. 159 och 160) att till Exportstipendier och
handelsstudiestipendier för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20 000
kronor.

Kommerskollegium har hemställt, att för nästa budgetår måtte för ändamålet
anvisas ett anslag av 10 000 kronor. Kollegium har därvid — under
erinran att å anslaget funnes disponibelt ett belopp av 33 172 kronor 77
öre — anfört, bland annat, att fortsatta stipendier icke torde ifrågakomma
till redan verksamma stipendiater. Till nya stipendier under innevarande
budgetår syntes böra beräknas 15 000 kronor, till fortsättningsstipendier under
nästinstundande budgetår 12 000 kronor och till nya stipendier under
sistnämnda budgetår 16 000 kronor. Medelsbehovet intill utgången av budgetåret
1945/46 skulle sålunda enligt dessa beräkningar uppgå till sammanlagt
43 000 kronor. Då det disponibla beloppet uppginge till i runt tal 33 000
kronor, skulle för utdelning av stipendier i angiven utsträckning erfordras
ett anslag å 10 000 kronor. Departementschefen har tillstyrkt kommerskollegii
förslag.

Utskotta. Utskottet, som tillstyrker att medel för här ifrågavarande ändamål anvisas
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Exportstipendier och handelsstudiestipendier
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

69: o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 160 och 161), vilket innebär oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag »r 102 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

Patent- och registreringsväsendet m. m.

70 :o) Patent- octa registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 161—174) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
patent- och registreringsverket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för patentoch
registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 749 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 450 000
kronor.

Patent- och registreringsverket bär framhållit, att ämbetsverkets arbetsbörda,
som redan under de närmast föregående åren ständigt stegrats, undergått
en ytterligare exceptionellt stor ökning under budgetåret 1943/44. Nettointäkterna
av den genom ämbetsverket utövade statsverksamheten, sedan
genom ämbetsverket bestridda utgifter för avlöningar och omkostnader fråndraga,
hade under nämnda budgetår uppgått till i runt tal 1 183 000 kronor.
Detta överskott vore avsevärt större än för något tidigare budgetår sedan
den år 1931 företagna omorganisationen av ämbetsverket. Såväl antalet
inkommande som antalet oavgjorda patentärenden hade även sedan 1941
visat en stor och oavbruten ökning. Ämbetsverket hade kommit upp till siffror
härutinnan, som läge långt utöver vad som någonsin tidigare uppnåtts
och vad ämbetsverket förut ansett sig ha anledning räkna med. Antalet
patentansökningar under förra halvåret 1944 hade sålunda varit högre än
vad som varit det ordinära för helår i början av 1930-talet. Det hade under
sådana förhållanden icke varit möjligt för ämbetsverket att med nuvarande
antal ledamöter, sextiosex stycken, avgöra ens tillnärmelsevis lika många
ärenden som de inkommande, varför de oavgjorda ärendenas antal kraftigt
stegrats. Balansen vore också, räknat per den 30 juni 1944, ungefär dubbelt
så stor som i mitten av 1930-talet, eller omkring 20 600 ärenden. Det läge
därför i öppen dag, att situationen för närvarande vore helt otillfredsställande.
Enligt ämbetsverkets uppfattning hade man nu nått därhän, att en
avsevärd personalförstärkning vore ofrånkomlig, örn ej ämbetsverkets möjligheter
att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt skulle te
sig som helt uteslutna.

Med hänsyn till den sålunda alltmera stegrade arbetsbalansen å patentanmälningsavdelningarna
och da arbetsbördan även på ämbetsverkets övriga
avdelningar torde påkalla en personalförstärkning har departementschefen
funnit sig böra i princip tillstyrka av ämbetsverket i olika hänseenden framförda
förslag härutinnan.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 10.

4

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Vad angår befattningshavarna å ordinarie stat har departementschefen sålunda
förordat, att det nuvarande antalet ökas med dels en byråchef, lönegrad
A 30, — i sammanhang varmed patentanmälningsavdelningarnas antal
bör ökas från tre till fyra — dels fem byrådirektörer, lönegrad A 28, dels
fem förste byråingenjörer, lönegrad A 26, dels fem förste byråingenjörer, lönegrad
A 24, dels en byråsekreterare, lönegrad A 21, — med samtidig indragning
av en byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo 21 dels en kontorist,
lönegrad A 9, dels ett kanslibiträde, lönegrad A 7, dels en expeditionsvakt,
lönegrad A 5, dels ock fyra kontorsbiträden, lönegrad A 4. Vidare har departementschefen
tillstyrkt inrättandet av en föreståndarbefattning för ämbetsverkets
reproduktionsverksamhet. Denna befattning föreslås placerad i
lönegraden A 6. Med hänsyn till vad sålunda förordats skulle anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän komma att höjas med 175 000 kronor.

I fråga om den icke-ordinarie personalen har departementschefen tillstyrkt,
att medel beräknas för inrättande av en ny befattning såsom biblioteksassistent
i lönegrad Eo 21 samt att personalen å ämbetsverkets sekreterarexpedition
förstärkes med en ny byråsekreterarbefattning i Eo 21. Den
nuvarande tjänsten i Eo 21 å samma expedition har föreslagits böra överföras
till ordinarie stat. Departementschefen har vidare beräknat medel
för avlöning av en förste amanuens, lönegrad Eo 18, en amanuens, lönegrad
Eo 16, två amanuenser, lönegrad Ex 16, fyra skrivbiträden, lönegrad
Eo 2, och en expeditionsvakt. Mot ämbetsverkets förslag att den icke ordinarie
vaktpersonalen, som för närvarande utgöres av tio befattningshavare,
därav fem i lönegrad Eo 5 och två i lönegrad Ex 1 samt tre tillfälliga, skulle
placeras fem i lönegrad Eo 5, en i lönegrad Eo 2 och fem i lönegrad Ex 2
har departementschefen icke haft någon erinran att göra. Samtidigt med den
sålunda förordade personalökningen torde, framhåller departementschefen,
vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av en byråsekreterarbefattning
i lönegrad Eo 21, samt i enlighet med vad ämbetsverket eljest
föreslagit medel icke fortsättningsvis böra beräknas till avlöning av följande
icke ordinarie befattningar, nämligen: nyssnämnda byråsekreterartjänst, fem
biträdande ingenjörsbefattningar, lönegrad Eo 20, en befattning såsom teknisk
tjänsteman, lönegrad Ex 18, en kontorsbiträdesbefattning, lönegrad Eo 4,
och en skrivbiträdesbefattning, lönegrad Ex 2. På grund av det anförda
skulle anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal komma att
höjas med 83 500 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås höjd med 40 500 kronor.

Av ärendet framgår, att arbetsbalansen inom patent- och registreringsverket
alltmera ökats och numera antagit sådana proportioner, att — vid sidan
av de rationaliseringsåtgärder, som ämbetsverket vidtagit och vilka utskottet
förutsätter komma att med kraft fullföljas — en personalförstärkmng torde
få anses ofrånkomlig. Mot de omfattande förslag, som departementschefen
i sistnämnda hänseende framlagt, har utskottet ansett sig icke böra fram -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

ställa någon erinran vare sig beträffande antalet befattningshavare eller i
fråga om löneställningen för desamma. Utskottet kan alltså tillstyrka den
föreslagna personalförteckningen. Den verkställda beräkningen i övrigt av
anslaget har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för patent- och
registreringsverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen.. A 30

6 byråchefer .................................. A 30

22 byrådirektörer .............................. A 28

18 förste byråingenjörer ........................ A 26

17 förste byråingenjörer ........................ A 24

1 bibliotekarie ................................ A 24

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 kamrerare .................................. A 22

4 byråsekreterare .............................. A 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen ...... A 14

2 kansliskrivare .............................. A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a

klass ........................................ A 8

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

7 kanslibiträden .............................. A 7

1 föreståndare för reproduktionsverksamheten .... A 6

6 expeditionsvakter ............................ A 5

22 kontorsbiträden ............................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20: e.

1 byråchef och ledamot av besvärsavdelningen . . Eo 30

1 förste byråsekreterare ...................... Eo 24

28 tekniska ledamöter ........................ Eo 22

1 biblioteksassistent .......................... Eo 21

1 byråsekreterare ............................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Utskottet.

52 Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 919 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... s 602 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 228 000

Summa förslagsanslag kronor 1 749 000;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 749 000 kronor.

71 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 174—180) att till Patent- och registreringsverket:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
349 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.

Förslaget innebär, att anslagsposterna till sjukvård m. m., till reseersättningar
och till publikationstryck höjas med respektive 2 000 kronor, 500 kronor
och 50 000 kronor. Vidare föreslås, att anslagsposten till expenser höjes
med 30 000 kronor och anslagsposten till övriga utgifter med 2 500 kronor.
De särskilda uppbördsmedlen hava ansetts böra upptagas med ett från
48 000 kronor till 59 000 kronor höjt belopp.

I detta sammanhang må erinras, att chefen för kommunikationsdepartementet
under utgifterna å kapitalbudgeten framhållit, att behov av ökade
lokaler förelåge för patent- och registreringsverket. Detta behov vore beroende
på dels en av 1943 års riksdag medgiven förstärkning av ämbetsverkets
personal, dels ock motsedd ytterligare ökning av personalen. Byggnadsförslaget
avsåge tillbyggnad av den nuvarande ämbetsbyggnaden med två flyglar
utefter Valhallavägen och i samband därmed vissa smärre omändringsarbeten
i den nuvarande byggnaden. För ändamålet har för nästa budgetår
under kapitalbudgeten äskats ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

Departementschefen har under nu förevarande punkt framhållit, att engångsutgifterna
i samband med lokalökningen torde böra beräknas till

106 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av patent- och registreringsverkets
omkostnadsanslag med 74 000 kronor är föranledd dels av den under
föregående punkt begärda och av utskottet tillstyrkta utökningen av ämbetsverkets
personal, dels ock av den föreslagna om- och tillbyggnaden av
verkets ämbetshus. För sistnämnda ändamål har riksdagen numera anvisat
av Kungl. Maj:t äskat anslag. Vid angivna förhållanden och då den verk -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

ställda beräkningen av de i omkostnadsstaten upptagna olika anslagsposterna
icke givit utskottet anledning till erinran tillstyrker utskottet, att omkostnadsanslaget
bestämmes till av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Det för inredning och utrustning av verkets ämbetsbyggnad beräknade
anslaget synes utskottet jämväl kunna godtagas. Beträffande detta anslag
kommer utskottet att göra hemställan under närmast följande punkt.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
349 000 kronor.

72 :o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av verkets
ämbetsbyggnad. Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast
föregående punkt får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 78, s. 180) hemställa,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredning
och utrustning av verkets ämbetsbyggnad för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 106 000 kronor.

73:o) Granskningsnänmdcn för vissa patentansökningar m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 79) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

74:o) Statens uppfinnarnäinnd: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 181—183) att till Statens uppfinnarnämnd:
Administrationskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 50 500 kronor.

Till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
av 49 400 kronor.

I skrivelse den 1 september 1944 har statens uppfinnarnämnd beräknat
medelsbehovet för bestridande av nämndens administrationskostnader under
nästa budgetår till 52 950 kronor, därvid det ökade medelsbehovet föranletts
av förslag örn höjda arvoden till kanslichefen, en ingenjör, den bokföringskunnige
assistenten och kanslibiträde! och av ökat behov av medel för resekostnader.

Departementschefen har funnit sig böra i viss utsträckning tillstyrka dessa
förslag, och har sålunda förordat, alt arvodena lill en ingenjör, den bokföringskunnige
assistenten och kanslibiträde! höjas med respektive 500, 400

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

och 220 kronor och att ifrågavarande arvoden alltså upptagas till 8 500 kronor,
6 100 kronor och 4 000 kronor. Vidare har departementschefen föreslagit,
att resekostnaderna måtte för nästa budgetår beräknas till 1 500 kronor,
innebärande en höjning av 500 kronor i förhållande till det för innevarande
budgetår för ändamålet beräknade beloppet. För expenser och inventarieanskaffning
har departementschefen beräknat ett belopp av 4 500 kronor
mot 5 000 kronor för innevarande budgetår.

Utskotta. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
förordade arvo desförhöjningarna för vissa befattningshavare och ej
heller i övrigt funnit skäl till erinran mot departementschefens beräkning av
anslagsbehovet, får hemställa,

att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 50 500 kronor.

75:o) Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 183 och 184), vilket
i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en
höjning med 75 000 kronor, som föranledes av att tidigare till förfogande
stående reservationer numera praktiskt taget förbrukats, och under erinran
att medelsåtgången per budgetår tidigare beräknats till 300 000 kronor, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings-
och försökskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 kronor.

76:o) Bidrag till uppfinnarekontoret. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 82, s. 184—186) att såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 20 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att det nu utgående statsbidraget å 20 000
kronor till uppfinnarekontoret avser att, jämte smärre enskilda bidrag samt
av kontoret upptagna konsultationsavgifter till ett beräknat sammanlagt belopp
ungefärligen motsvarande statsbidraget, täcka kontorets personal-, lokaloch
övriga utgifter, och har funnit sig böra tillstyrka, att statsbidraget till
detta ändamål för nästa budgetår beräknas till oförändrat belopp. Därutöver
har departementschefen emellertid funnit kontoret böra — i enlighet med
vad som förutsattes i propositionen nr 1944: 176 med förslag till lag örn
ändring i förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent tilldelas
bidrag av statsmedel för att därmed i ömmande fall erlägga patentansöknings -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55

avgifter för värdefulla uppfinningar och bereda uppfinnarna kostnadsfri
hjälp med uppsättande av patentansökningar. Departementschefen har föreslagit,
att ifrågavarande bidrag för nästa budgetår bestämmes till 10 000
kronor.

Då riksdagen tidigare uttalat sig för beredande av ekonomisk hjälp åt utskottet.
mindre bemedlade uppfinnare för erhållande av patent (r. skr. nr 1936: 208
och 1944: 371), tillstyrker utskottet departementschefens förslag örn att bidraget
till uppfinnarekontoret ökas med 10 000 kronor till 30 000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

77:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 186 och 187), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en med 50 000 kronor
förhöjd medelsanvisning, som emellertid motsvaras av en å riksstatens inkomstsida
för budgetåret 1945/46 beräknad ökning av inflytande avgifter
för registrering i förenings- m. fl. register, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

78:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 187 och 188) och under erinran,
att å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens
fond eit förslagsanslag av enahanda storlek som det belopp,
vilket samma år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen»,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Utgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis kronor lil 500

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t...... » 6 600

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal » 25 200

56

Statsutskottets utlåtande nr 10.

4. Rörligt tillägg, förslags vis

.................. kronor 18 500

5. Barntillägg, förslagsvis » 500

6. Kristillägg, förslagsvis » 20 000

7. Provisoriskt lönetillägg,

förslagsvis .......... » 500 kronor 182 800

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., för slagsvis

............ kronor 1 000

2. Reseersättningar, för slagsvis

............ » 4 000

3. Expenser, förslagsvis .. » 16 700

4. Hyror, förslagsvis .... » 17 200

5. Publikationstryck, för slagsvis

............ » 7 000

45 900

Summa kronor 228 700

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis kronor 900
Försålda publikationer, för -

slagsvis .................. » 100

Hyresmedel ................ » 600 kronor 1 600

Nettoutgift kronor 227 100;

b) såsom Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Diverse.

79:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 85 och
86, s. 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 835 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 279 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

57

80:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till patentunionens internationella byrå i Bern. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 87 och 88, s. 189 och 190j, vilka innebära oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 5 000 kronor;

b) såsom Bidrag till patent unionens internationella byrå i
Bern ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

81 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 190 och 191) att till Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 800 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Allard m. fl. väckt motion (11:364), vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av tionde huvudtiteln till Avsättning till fonden
för idrottens främjande måtte anvisa ett anslag av 1 930 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp
som det för nästa budgetår äskade.

Vid 1939 års lagtima riksdag beslöts, att av den för Kungl. Majit tillgängliga
behållningen av Aktiebolaget tipstjänsts verksamhet skulle 50 procent
tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras för främjande
av friluftslivet samt återstoden eller 30 procent användas för allmänt
budgetära ändamål. I dessa grunder gjordes dock redan vid 1939 års urtima
riksdag — med hänsyn till nödvändigheten att efter stormaktskrigets utbrott
iakttaga utomordentlig sparsamhet vid anvisandet av statsmedel för andra
ändamål än stärkandet av försvaret och folkförsörjningen -— sådan jämkning,
att allenast ett belopp av 50 procent minskat med 5 000 000 kronor
skulle avsättas till fonden för idrottens främjande samt allenast ett belopp
av 20 procent minskat med 3 000 000 kronor skulle avsättas till den dåmera
bildade fonden för friluftslivets främjande, medan återstoden skulle
användas för allmänt budgetära ändamål. Inkomsterna av tipsmedel beräknades
för budgetåret 1939/40 lill cirka 15 750 000 kronor. För budgetåren
1940/41—1944/45, för vilka inkomsterna av tipsmedel beräknats till
10 000 000, 5 000 000, 5 000 000, 5 500 000 respektive 8 500 000 kronor,
upptogs av samma skäl avsättningsanslaget till fonden för idrottens främjande
till allenast 2 000 000, 1 000 000, 1 500 000, 1 300 000 respektive

1 800 000 kronor, varjämte avsättningsanslaget till fonden för friluftslivets
främjande avsevärt begränsades eller -— för budgetåret 1941/42 — med
hänsyn till den disponibla behållningen i fonden helt indrogs.

I förslaget till riksstat för nästkommande budgetår är inkomstposten Tipsmedel
beräknad till 9 000 000 kronor. Enligt de av 1939 års riksdag godkän -

58

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

da principerna för fördelningen av dessa inkomster skulle alltså 4 500 000
kronor tillföras fonden för idrottens främjande. Departementschefen har
emellertid funnit tilldelningen av medel för nämnda ändamål alltjämt böra
begränsas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Enligt departementschefens
uppfattning kunde idrottsrörelsen få sina behov i olika hänseenden tillgodosedda
i rimlig omfattning, därest statsanslaget för nästa budgetår bestämmes
till samma belopp som motsvarande anslag för innevarande budgetår
eller 1 800 000 kronor, och har alltså förordat medelsanvisning med
nämnda belopp.

I den i ämnet väckta motionen II: 364 har framhållits, att de anslagsminskningar,
som idrotten sedan 1939 fått vidkännas, givetvis varit mycket kännbara
för idrottsrörelsen. Med det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget,
vilket innebar en höjning med 500 000 kronor i förhållande till anslagsbeloppet
under närmast föregående år, ha dock idrottsorganisationerna kunnat
arbeta i stort sett tillfredsställande. För vissa ändamål erfordrades dock
ökad medelstillgång. För bidrag till anordnande av enklare lek- och idrottsplatser
samt till materielanskaffning, till utbyggnads- och förbättringsarbeten
å medelstora och mindre idrottsanläggningar hade för innevarande budgetår
beräknats sammanlagt 145 000 kronor men härför erfordrades, med
hänsyn till den stora efterfrågan, idrottsanläggningarnas förslitning m. m.,
ytterligare 60 000 kronor. För materiel till specialförbunden borde beräknas
ytterligare 40 000 kronor utöver för ändamålet under innevarande budgetår
beräknade 215 000 kronor, vilken ökning vore påkallad med hänsyn till prisstegringarna
och idrottsrörelsens ökade omfattning. För idrottsinstitutet på
Boson hade för innevarande budgetår beräknats 50 000 kronor till kompletteringsarbeten
och till bidrag till driftkostnaderna, men gjorda beräkningar
hade givit vid handen, att detta belopp för nästa år behövde ökas med
30 000 kronor.

Motionärerna hava funnit önskvärt, att dessa ytterligare behov tillgodoses
av riksidrottsförbundet, och hemställt, att på grund härav ytterligare erforderliga
130 000 kronor måtte anvisas till fonden för idrottens främjande
utöver det av Kungl. Majit äskade beloppet.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner utskottet i likhet med departementschefen
nödvändigt att begränsa medelsanvisningen för idrottens
främjande till väsentligt lägre belopp än det, som skulle anvisas, örn de av
1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av till statsverket
inflytande tipsmedel alltjämt följdes.

Departementschefen har för nästa budgetår funnit medelsanvisningen till
idrottens främjande böra bestämmas till 1 800 000 kronor eller samma belopp
som det för innevarande budgetår anvisade. I motionen II: 364 har, i
syfte att möjliggöra för riksidrottsförbundet att bättre än under innevarande
budgetår kunna tillgodose vissa särskilda medelsbehov, föreslagits en höjning
av anslaget med 130 000 kronor till 1 930 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

59

Då idrottsrörelsen alltjämt är under utveckling, vilket framgår därav att
enligt inhämtade uppgifter antalet till riksidrottsförbundet anslutna föreningar
under föregående år ökats med över 300 och antalet medlemmar med
30 000, synes utskottet skäl vara för handen att för nästa budgetår något
öka medelsanvisningen i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
och av Kungl. Majit jämväl för nästa budgetår äskade beloppet av
1 800 000 kronor. Den ökade medelsanvisningén synes utskottet böra bestämmas
till 55 000 kronor, varigenom möjligheter kunna beredas riksidrottsförbundet,
och detta synes utskottet vara mest angeläget, att i större utsträckning
än under innevarande budgetår lämna bidrag till anordnande av enklare
lek- och idrottsplatser, till utbyggnads- och förbättringsarbeten å medelstora
och mindre idrottsanläggningar samt till materielanskaffning. Härför
har för innevarande budgetår beräknats 145 000 kronor, vilket belopp
motionärerna ansett böra ökas med 60 000 kronor. Vid bifall till utskottets
förslag kommer ett belopp av 200 000 kronor att stå till förfogande för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1945/46. I vidare mån än nyss sagts har
utskottet dock icke funnit sig kunna tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet finner sig sålunda böra föreslå, att anslaget till idrottens främjande
för nästa budgetår bestämmes till 1 855 000 kronor, och hemställer
alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och
motionen II: 364, till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
1 855 000 kronor.

82:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 191—193) att till Avsättning till fonden
för friluftslivets främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
fru Gärda Svenson och fru Anna Sjöström-Bengtsson (I: 131) och den andra
inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl. (II: 206), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 500 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl. väckt motion
(lii 227), vari hemställts, att riksdagen måtte böja det till avsättning till
fonden för friluftslivets främjande under tionde huvudtiteln begärda anslaget
å 1 000 000 kronor till 1 500 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna lii 206 och lii 227.

60

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 750 000 kronor,
varjämte å allmän beredskapsstat III för samma budgetår uppförts ett
anslag av 1 500 000 kronor till avsättning till fonden.

Departementschefen har erinrat, att med tillämpning av de av 1939 års
lagtima riksdag godkända principerna för beräkning av avsättningsanslagen
till fonden dessa anslag bort för budgetåren 1943/44 och 1944/45 bestämmas
till respektive 1 100 000 kronor och 1 700 000 kronor, men att anslagsbeloppen
med hänsyn till det statsfinansiella läget nedsatts till 750 000 kronor för
vartdera av nämnda budgetår. För nästa budgetår skulle anslaget enligt de
år 1939 fastställda principerna böra bestämmas till 1 800 000 kronor.

I skrivelse den 25 augusti 1944 har statens fritidsnämnd hemställt, att till
avsättning till fonden för friluftslivets främjande måtte för budgetåret 1945/46
anvisas ett anslag av 1 500 000 kronor och har därvid lämnat en redogörelse
för fondens tillgångar och behov.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Den återhållsamhet, som under de senaste åren iakttagits vid anvisandet av
anslag för avsättning till fonden för friluftslivets främjande, har trots den
sparsamhet, som jämväl präglat medelsanvisningama från fonden, medfört
behov av att anlita fondens tillgångar i förskott, så alt det vid ingången av
nu löpande budgetår till förfogande stående fondbeloppet understeg det för
budgetåret anvisade avsättningsanslaget. Redan på grund härav lärer för
nästa budgetår en höjning av anslaget vara motiverad. Vad fritidsnämnden
anfört rörande medelsbehovet inom den närmaste framliden har ytterligare
ätyrkt mig i den uppfattningen att fonden bör avsevärt förstärkas. Då emellertid
i det av nämnden föreslagna anslagsbeloppet 1 500 000 kronor även inräknats
kostnader för sådana anläggningar som vid nuvarande reglering av
byggnadsverksamheten knappast torde kunna komma till utförande, synes
sagda belopp böra begränsas och anslaget för nästa budgetår lämpligen kunna
upptagas till 1 000 000 kronor.

Utskottet. Utskottet finner i likhet med departementschefen utrett, att avsättningsanslaget
till fonden för idrottslivets främjande behöver höjas från och med
nästa budgetår. Departementschefen har funnit höjningen böra med hänsyn
till det statsfinansiella läget begränsas till 250 000 kronor, innebärande att
för nästa budgetår skulle anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor. I de väckta
motionerna bär yrkats, att anslaget skall höjas med 750 000 kronor till
1 500 000 kronor, d. v. s. till det av statens fritidsnämnd föreslagna beloppet.

Även om utskottet finner önskvärt, att anslaget höjdes utöver det belopp,
som av Kungl. Majit föreslagits, kan utskottet likväl med hänsyn till nödvändigheten
att alltjämt iakttaga återhållsamhet med statens utgifter icke
tillstyrka större medelsanvisning än den av Kungl. Majit föreslagna. Utskottet
får alltså avstyrka motionerna I: 131 och 11:206 samt 11:227.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna I: 131, II: 206 och II: 227, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

61

83 :o) Avsättning till lottevimedelsfbnden. Med tillstyrkande av Kungl.
Majrts förslag (punkt 91 s. 193 och 194), vilket innebär att samma belopp
skall avsättas till fonden för nästa budgetår som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 500 000 kronor.

84: o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. I

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 92 och 93, s. 194),
vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
reservationsanslag av 125 000 kronor;

b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

85:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av Kungl. Maj:t gjorda
framställningar (punkterna 94 och 95, s. 194 och 195) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 2 200 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

86:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 96 och 97)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Stockholm den 9 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

62

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,
Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström,
Berling, Ekströmer och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Hall,
Malmborg i Skövde, Holmström och Lindholm;

dock att vid behandlingen av punkterna 49:o)—86:o) deltagit herr Wiklund i stället för
herr Gustaf Iwar Anderson.

Reservationer:

1) vid punkten A8:o) (Bidrag till standardiseringsverksamheten)

dels av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Bäckström,
Gustaf Iwar Anderson, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Staxäng,
Hall, Malmborg i Skövde och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt förlidet år avgivna av riksdagen
godkända utlåtande rörande anslaget till standardiseringsverksamheten framhöll,
att denna verksamhet alltjämt vore förtjänt av statsbidrag, särskilt som
kraven på ökad planmässighet inom produktion och handel alltmera skärptes.
Under åberopande härav och med hänvisning till vad departementschefen
i ärendet anfört får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 170 500
kronor.»;

dels ock av herr Eriksson i Stockholm;

2) vid punkten 82:o) (Avsättning till fonden för friluftslivets främjande)

dels av herrar Bäcklund, Gustaf Karlsson, Wiklund, Ivar Persson, Svensson
i Grönvik, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö,
Mårtensson och Hall, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:

»Utskottet finner--— föreslagna beloppet.

önskligt vöre att det statsfinansiella läget medgåve ett bifall till fritidsnämndens
förslag, som till sitt belopp upptagits i motionerna. Att skapa förutsättningar
för ett utnyttjande på bästa möjliga sätt av den semester, som
inrymmes i semesterlagen, utgör goda skäl för ökat statligt stöd åt semesterverksamheten.
Därtill kommer behovet av ökat statligt bidrag för beredande
av semester åt husmödrar.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

63

Med hänsyn till nödvändigheten av att iakttaga återhållsamhet med statens
utgifter anser sig utskottet icke böra tillstyrka det motionsvis framförda
yrkandet i dess helhet. På skäl, som anförts av fritidsnämnden och i förevarande
motioner, vill utskottet i stället förorda, att det av Kungl. Majit
äskade anslaget höjes med 250 000 kronor till 1 250 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 131, II: 206 och II: 227, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 1 250 000 kronor.»;

dels ock av herr Staxäng.