Andro lagutskottets utlåtande nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av behörighetsvillkoren
för ordförande, ledamot eller suppleant i
arbetslöshetsnämnd.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 59 i första kammaren av herr Gillström
m. fl. och nr 112 i andra kammaren av herr Jonsson i Haverö m. fl.,
rörande ändring av behörighetsvillkoren för ordförande, ledamot eller suppleant
i arbetslöshetsnämnd.

över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från statens arbetsmarknadskommission. Detta
yttrande finnes såsom bilaga fogat till detta utlåtande.

Enligt 1 § lagen den 30 juni 1944 (nr 475) örn arbetslöshetsnämnd äger
Konungen förordna, att inom kommun skall finnas arbetslöshetsnämnd för
handhavande av lokala åtgärder i fråga om statlig eller statsunderstödd
hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet, ävensom att för ändamålet skall
tillsättas särskild sådan nämnd. Innefattar förordnande som nu sagts ej föreskrift
om tillsättande av särskild nämnd och beslutar kommunen ej härom,
skall i stad drätselkammare och på landet kommunalnämnd vara arbetslöshetsnämnd.
Arbetslöshetsnämnd må vara gemensam för flera kommuner.
I 2 § stadgas, att närmare föreskrifter örn utseende av särskild arbetslöshetsnämnd,
om revision av arbetslöshetsnämnds verksamhet samt om tillämpningen
i övrigt av lagen meddelas av Konungen.

Kungörelse med tillämpningsföreskrifter till lagen örn arbetslöshetsnämnd
har utfärdats den 30 juni 1944 (nr 476). Enligt 3 § i kungörelsen skall särskild
arbetslöshetsnämnd bestå av ordförande samt minst fyra och högst tio
ledamöter. För ordföranden och minst halva antalet ledamöter skola finnas
suppleanter. Ordföranden och hans suppleant förordnas, efter förslag av
vederbörande kommunala myndighet, av länsstyrelsen för viss tid. Ledamöter
och deras suppleanter utses för viss tid i stad av stadsfullmäktige samt
på landet av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämma.
Särskild arbetslöshetsnämnd skall vara sammansatt på sådant
sätt, att den inrymmer representanter dels för de kommunala myndigheter,
vilka äga särskild sakkunskap å ifrågavarande område, dels ock för arbetsgivarnas
och arbetarnas intressen.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 74.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 74.

3 § femte stycket i kungörelsen har följande lydelse:

Ordförande, vice ordförande, ledamot eller ersättare i länsarbetsnämnd
eller befattningshavare hos länsarbetsnämnd eller den offentliga arbetsförmedlingen
må ej vara ordförande, ledamot eiler suppleant i särskild arbetslöshetsnämnd.
Vad nu sagts gäller ock i fråga om den, som på grund av
arbetslöshet är föremål för hjälpverksamhet eller som åtnjuter fattigvård.

Här må även anmärkas, att enligt 5 § i kungörelsen revisor för särskild
arbetslöshetsnämnds verksamhet ej må vara den som på grund av arbetslöshet
är föremål för hjälpverksamhet eller som åtnjuter fattigvård.

I motionerna har nu yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla örn sådan ändring av 3 § femte stycket sista meningen i
nämnda kungörelse, »att meningens kategoriska form upphäves».

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Arbetslöshetsnämndema ersatte de förut befintliga arbetslöshetskommittéerna.
I kungörelsen den 7 juli 1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp
stadgades i § 4 första momentet, att ledamot eller suppleant
i arbetslöshetskommitté ej finge vara den, som åtnjöte arbetslöshetshjälp.
Någon bestämmelse örn inverkan av åtnjutande av fattigvård å behörigheten
fanns icke upptagen. 1922 års kungörelse ersattes av kungörelsen den 26
juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet. Enligt 5 § femte stycket i sistnämnda kungörelse fick såsom
ordförande, ledamot eiler suppleant ej tjänstgöra den, som var föremål
för hjälpverksamhet enligt 3 eller 4 kap. i kungörelsen eller som åtnjöt
fattigvård. 3 kap. i kungörelsen handlade om reservarbeten. I 4 kap. behandlades
kontantunderstödsverksamheten. 1933 års kungörelse ersattes i
sin tur av kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet. I 1934 års kungörelse upptogs
5 § femte stycket oförändrat från 1933 års kungörelse. Genom kungörelse
den 28 juni 1935 (nr 426) örn ändrad lydelse i vissa delar av 1934 års kungörelse
erhöll nämnda stadgande följande lydelse: »Som ordförande, ledamot
eller suppleant må ej den tjänstgöra, som är föremål för hjälpverksamhet
enligt denna kungörelse eller åtnjuter fattigvård.»

1941 års utskyldsstreckssalckunniga ha i den 30 december 1943 avgiven
promemoria (SOU 1944: 4) framlagt bland annat ett förslag till lag med bestämmelser
om allmänna behörighetsvillkor för vissa kommunala uppdrag.
Av 1 § i förslaget framgår, att under förslagets bestämmelser avses skola falla
även ordförande, ledamot och suppleant i arbetslöshetsnämnd. Enligt 2 § i
förslaget må till kommunalt uppdrag ej utses annan än den, som a) är röstberättigad
i de gemensamma angelägenheterna för den kommun uppdraget
avser eller, beträffande uppdrag hos kommunalförbund, för någon av de till

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 i.

3

förbundet hörande kommunerna; b) är boende inom kommunens eller förbundets
område; c) uppnått tjugufem års ålder; samt d) uppfyller de i lag
eller författning för valbarhet till visst uppdrag särskilt stadgade villkor.

Dock må den ej utses, som: a) är omyndig; b) är i konkurstillstånd; c) är
av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning; eller d)
häftar för honom till den kommun, inom vilken han är mantalsskriven, påförd
allmän kommunalskatt, som förfallit till betalning under det sistförflutna
kalenderåret.

I en vid årets riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 189, har
hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta antaga ett förslag till lag
med bestämmelser örn allmänna valbarhets- och behörighetsvillkor för vissa
kommunala uppdrag. Förslaget anslöt sig nära till ovannämnda, av utskyldsstreckssakkunriiga
framlagda förslag. Det i motionen upptagna förslaget
skilde sig från sakkunnigförslaget därigenom att däri icke upptogs något utskyldsstreck
eller fattigvårdsstreck.

I utlåtande, nr 22, har konstitutionsutskottet behandlat bl. a. nämnda motion.
Utskottet har i utlåtandet anfört bl. a. följande:

I motionen II: 189 föreslås vidare upphävande av fattigvårdsstrecket såsom
obehörighetsgrund för kommunala förtroendeuppdrag. Utskottet kan ej
tillstyrka bifall till detta förslag, vilket för övrigt äger nära samband med
spörsmålet örn konkursstrecket såsom diskvalifikationsgrund för motsvarande
uppdrag, en fråga i vilken intet förslag föreligger vid innevarande
riksdag.

Förslag har vidare framlagts i motionen II: 189 örn antagande av en särskild
lag med bestämmelser örn allmänna behörighetsvillkor för kommunala
förtroendeuppdrag i allmänhet, oavsett örn dessa tillsättas med stöd av
kommunallagarna eller av specialförfattningar. Förslaget är med den reservationen,
som ligger i att intet utskyldsstreck upptages i motionärernas förslag,
utformat i nära anslutning till sakkunnigförslaget i ämnet Genom detta
senare har frågan om införande av enhetliga valbarhets- och behörighetsregler
för kommunala förtroendeuppdrag otvivelaktigt bragts närmare sin
lösning. Frågan är emellertid bland annat ur teknisk synpunkt så komplicerad,
att en närmare utredning, som är speciellt inriktad på det nu förevarande
spörsmålet, torde böra föregå antagandet av en lag i ämnet. Utskottet
kan alltså ej nu taga slutgiltig ställning till frågan om en dylik lagstiftning.

Någon skrivelse till Kungl. Majit med begäran örn fortsatt utredning av
spörsmålet torde ej heller vara påkallad, då Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
nyligen fästs på frågan genom de sakkunnigas förslag.

Utskottets utlåtande har godkänts av riksdagen.

I 3 § fen>te stycket i kungörelsen med tillämpningsföreskrifter till lagen Utskotta
om arbetslöshetsnämnd stadgas, såsom ovan anförts, att den som på grand
av arbetslöshet är föremål för hjälpverksamhet eller som åtnjuter fattigvård
ej får vara ordförande, ledamot eller .suppleant i särskild arbetslöshetsnämnd.
Onekligen kunna skäl åberopas för en revision av dessa behörig -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 74.

hetsvillkor. Det torde sålunda kunna antagas, att stadgandet, som torde lia
föranletts av önskemålet att förebygga missbruk vid hjälpverksamhetens
bedrivande, numera fått minskad betydelse ur denna synpunkt med hänsyn
till den tillsyn som länsarbetsnämnderna lia att utöva över arbetslöshetsnämnderna.
Att märka är även, att örn särskild arbetslöshetsnämnd
icke utsetts, kommunalnämnd eller drätselkammare skall fungera såsom
arbetslöshetsnämnd. För behörighet såsom ledamot av kommunalnämnd
eller drätselkammare gälla emellertid icke de i 3 § femte stycket i förenämnda
kungörelse stadgade villkoren; dock gäller för behörighet till dylika
uppdrag villkoret att vederbörande icke får vara av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning. Vidare bör uppmärksammas,
att behörighet såsom ledamot av fattigvårdsstyrelse tillkommer jämväl
den som åtnjuter fattigvård eller är föremål för hjälpverksamhet.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen ha 1941 års utskyldsstreckssakkunniga
i en den 30 december 1943 avgiven promemoria framlagt
bland annat förslag till lag med bestämmelser om allmänna behörighetsvillkor
för vissa kommunala uppdrag. Avfattningen av 1 § i lagförslaget
giver vid handen, att även uppdrag såsom ordförande, ledamot eller suppleant
i arbetslöshetsnämnd faller under bestämmelserna i förslaget. Då
frågan örn enhetliga behörighetsregler för kommunala förtroendeuppdrag i
allmänhet sålunda är beroende på Kungl. Maj:ts prövning samt det i motionerna
berörda spörsmålet åtminstone för närvarande torde ha en jämförelsevis
ringa betydelse, finner utskottet ej skäl föreligga att såsom motionärerna
föreslagit göra någon framställning till Kungl. Majit angående ändring
av de i motionerna åberopade, i administrativ ordning föreskrivna
behörighetsvillkoren.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm deri 15 juni 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Löfvander, Björkman*, Carl
Eric Ericsson*, Hallagård*, Söderkvist* och Gunnar Amdersson*;

från andra kammaren: herrar Nilson i Eskilstuna, Hermansson, fru Johansson*,
herrar Larsson i Östersund, Johnsson i Stockholm*, Witzell*, Håstad och Lundberg i
Uppsala.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Andra lagutskottets utlåtande nr 74.

5

Bilaga.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom remiss den 9 februari 1945 har Kungl. Maj:t anbefallt Statens
arbetsmarknadskommission att senast den 20 mars 1945 avgiva yttrande till
Utskottet över motionerna 1:59 och II: 112 om ändring av behörighetsvillkoren
för ordförande, ledamot eller suppleant i arbetslöshetsnämnd. I anledning
härav får kommissionen anföra följande.

Den av motionärerna påtalade bestämmelsen är av gammalt datum. Sålunda
föreskrevs redan i 1922 års kungörelse angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp,
att den som åtnjöt arbetslöshetshjälp icke fick vara ledamot
eller suppleant i arbetslöshetskommitté. Stadgandet örn åtnjutande av
fattigvård som diskvalifikationsgrund tillädes i 1933 års motsvarande kungörelse.

I motionerna göres gällande, att de ifrågavarande behörighetsvillkoren
skulle medfört betydande svårigheter vid sammansättandet av arbetslöshetskommittéerna
respektive arbetslöshetsnämnderna. Såvitt kommissionen har
sig bekant, har detta emellertid knappast varit fallet ens under arbetslöshetskrisen
på 1930-talet. Det torde dock kunna tänkas, att de av motionärerna
uttalade farhågorna i viss utsträckning besannas i händelse av en ny
svårartad arbetslöshetskris; detta med hänsyn till den strängare avfattning,
som bestämmelsen erhållit i tillämpningsföreskrifterna till lagen om arbetslöshetsnämnd.

Enligt kommunallagarna gäller som villkor för att vara valbar till ordförande
i kommunalstämma eller till stadsfullmäktig kraven på 25 års ålder,
rösträtt i kommunen och faktisk bostad därstädes. Obehörig för nämnda
uppdrag är den som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd
eller är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning
eller häftar för honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till
betalning under något av de tre sistförflutna kalenderåren. Samma valbarhets-
och behörighetsvillkor gälla för en del andra kommunala uppdrag,
medan de för återigen andra sådana uppdrag endast delvis eller icke alls
äga giltighet.

Den av motionärerna kritiserade bestämmelsen synes utgöra ett undantag,
och den torde icke återfinnas bland motsvarande bestämmelser för andra
liknande kommunala organ. Som jämförelse må framhållas, att fattigvårdslagen
föreskriver, att endast den som råder över sig och sitt gods kan vara
ledamot eller suppleant i fattigvårdsstyrelse; några andra behörighetsvillkor
av den art, varom här är fråga, nämnas icke i denna lag.

Vid flera tillfällen har önskvärdheten av enhetliga bestämmelser på
ifrågavarande område påtalats. Så har riksdagen i skrivelsen nr 106 vid
1936 års riksdag anhållit örn utredning av och förslag i frågan om införande
i kommunallag av allmänna valbarhetsbestämmelser rörande kommunala
uppdragshavare.

1941 års utskyldsstreckssakkunniga ha den 30 december 1943 avgivit en
promemoria med förslag till lag med bestämmelser om allmänna behörighetsvillkor
för vissa kommunala uppdrag m. m. Av avfattningen av 1 § i
lagförslaget framgår, att bestämmelserna avses skola gälla jämväl för
arbetslöshetsnämnd.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 74.

Det synes icke som om särskilda skäl kunna anföras för att för arbetslöshetsnämnd
skola gälla speciella behörighetsvillkor. Däremot synes det, som
de sakkunniga framhållit, lämpligt, att behörighetsvillkoren göras så enhetliga
som möjligt. De bestämmelser, som enligt lagarna om kommunalstyrelse
på landet och i stad gälla för behörighet att utses till ordförande i
kommunalstämma eller till stadsfullmäktig, synas då lämpligen böra tagas
till utgångspunkt vid fastställande av behörighetsvillkor för ordförande,
ledamot eller suppleant i arbetslöshetsnämnd — därest, med hänsyn till
frågans allmänna läge, någon ändring nu bör vidtagas.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens ordförande,
ledamöterna Andersson, Carell, Ericsson, Lundquist, Vahlberg och
Västberg samt ersättaren Larsson.

Stockholm den 15 mars 1945.

Statens arbetsmarknadskommission
JOHN ERICSSON.

Carl W. Lindblad.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945

617358