Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1945 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse au 3 § rekvisitionslagen
den 30 juni 1942 (nr 583), m. m.

Genom en den 16 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 95, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj;t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till

1) Lag

angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583).

Härigenom förordnas, att 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Redan under fredstid skall vidtagas förberedelse till rekvisition (uttagning)
av de hästar, hundar, hästfordon, motorfordon, släpfordon, motorredskap
och fartyg samt, därest Konungen finner erforderligt, jämväl
de luftfartyg, vilka utöver dem, som förut stå till krigsmaktens förfogande,
erfordras för dennas ställande på krigsfot (krigsmaktens första behov). Konungen
må ålägga ägare eller innehavare av sådan förnödenhet skyldighet
att lämna uppgifter örn förnödenheten samt att låta densamma undergå besiktning
och transportera densamma till plats för besiktning. Sådan skyldighet
skall, där ej Konungen annorlunda förordnar, fullgöras utan ersättning.
Kommun har att genom för ändamålet utsedd nämnd lämna erforderlig
medverkan vid uttagningen av hästar och hästfordon. Kommun, municipalsamhälle
samt köping, som icke utgör egen kommun, äro jämväl skyldiga att
pa därom gjord framställning lämna sådana utdrag ur vederbörliga hundskatteregister,
som äro för krigsmakten nödvändiga för verkställande av uttagning
av hundar.

Vad nu---på krigsfot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Bihang till riksdagens protokoll 7945. 9 sami. 2 avd. Nr 16.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

2) Förordning

om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 17 maj 1923 (nr 116)
angående skatt för hundar.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 17 maj 1923 angående
skatt för hundar skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

Under januari månad varje år skall skattskyldig till vederbörande kommunala
uppbördsmyndighet skriftligen anmäla de hundar, för vilka skatteplikt
vid ingången av året förelegat, med angivande tillika av hundarnas ras,
ålder, kön och färg ävensom deras militära registerbeteckning, därest sådan
är åsatt.

Inträder skatteplikt----sätt anmäla.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen
framlagda författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför
ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I 1943 års krigsorganisation ingår ett väsentligt större antal hundar än i
tidigare organisation. Ur administrativ synpunkt och redovisningssynpunkt
uppdelas dessa i tre kategorier, stam-, reserv- och beredskapshundar. Stamhundarna,
som ägas av kronan, äro med undantag av vissa permanent utplacerade
vakthundar utackorderade till privata personer under den tid
hundarna icke tjänstgöra. Stamhundarna äro skattefria. Reservhundarna,
som äro i enskild ägo, äro knutna till försvaret medelst tjänstgöringskontrakt.
De undergå specialutbildning vid armén under omkring ett år och få efter
godkänd sådan utbildning arméeertifikat, vilket berättigar till skattefrihet
så länge de stå till försvarets förfogande. De äro efter respektive ägares
bostadsort fördelade på olika truppförband. Stam- och reservhundarna äro
försedda med särskilda s. k. militära hundskattemärken, som upptaga bland
annat deras militära registerbeteckning. Beredskapshundarna utgöras av
alla återstående, för militärtjänst lämpade hundar. De kunna antingen vara
kontrakterade med arméhundväsendet, s. k. frivilliga beredskapshundar,
eller tvångsvis uttagna med stöd av rekvisitions- eller beredskapsförfogandelagen,
uttagna beredskapshundar. De frivilliga beredskapshundarna uppdelas
i allmänna beredskapshundar och hemvärnets beredskapshundar. Av
riksvärderingsnämnden har fastställts en hyresersättning av 10 öre per dygn
för ianspråktagen beredskapshund. För frivilliga beredskapshundar återbäres
därjämte efter vissa grunder utlagd skatt för tid, då hundarna varit inkallade.

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

3

Anskaffningen och fördelningen av hundar har li i 11 ilis ombesörjts genom
arméhundväsendets centrala expedition i Sollefteå. Med hänsyn till det
avsevärt ökade antalet hundar i krigsorganisationen samt behovet av att
snabbt kunna rekvirera beredskapshundar för vakt- och bevakningstjänst
bär det emellertid visat sig erforderligt att decentralisera hundanskaffningen
och redovisningen av hundar. Från och med den 1 juli 1944 ombesörjes
därför inom varje inskrivningsområde uttagningen av beredskapshundar av
en hunddetalj, som upprättats vid varje infanteridepå samt vid Södermanlands
och Skaraborgs pansarregementen. Inskrivningsområdena bilda lokala
hundregistreringsområden. Vid omorganisationen har även förutsatts, att
arméhundcliefen skall från kommunernas hundskatteregister erhålla uppgifter
på ägare till hundar, som äro lämpliga för militär tjänst samt förse
de lokala militära hundregistreringsmyndigheterna med adressuppgifter till
lämpligt antal sådana hundägare. Sistnämnda myndigheter skola sedan
vända sig till hundägarna med förfrågningar angående hundarna, varefter
uttagning — frivillig eller tvångsvis — äger rum. Därvid erhålla hundarna
militär registerbeteckning.

Chefen för armén har i skrivelse den 25 november 1943 framhållit, att
nu nämnda uttagningssystem förutsatte, att redan under fredstid förberedelse
för rekvisition (uttagning) av hundar kunde äga rum och att åläggande
kunde meddelas dels kommun att till arméhundchefen lämna begärda
utdrag ur hundskatteregistren, dels ock ägare eller innehavare av hund att
lämna vissa erforderliga uppgifter. I skrivelsen har hemställts, att rekvisitionslagen
måtte ändras så, att de för planläggningsarbetet erforderliga uppgifterna
kunde erhållas. Sedermera har arméchefen i skrivelse den 4 oktober
1944 hemställt bl. a. om sådan ändring i hundskatteförordningen, att skattepliktig
hundägare vid anmälan enligt 5 § i förordningen skulle vara pliktig
uppgiva hundens militära registerbeteckning, därest sådan vore åsatt.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i propositionen
anfört följande:

»Vad först beträffar frågan om sådant tillägg till 3 § rekvisitionslagen att
vederbörande militärmyndigheter beredas möjligheter att infordra utdrag
ur kommunernas hundskatteregister samt uppgifter från hundägare angående
deras hundar finner jag behovet därav styrkt. Det torde vara erforderligt,
att utdragen ur hundskatteregistren omfatta alla hundar av för militär
tjänst lämpliga raser. Skulle utdragen endast omfatta nytillkomna hundar
av dessa raser, skulle nämligen arméhundväsendet icke erhålla kännedom
örn avgången bland hundarna. I praktiken torde de mera omfattande utdragen
som regel icke bereda kommunerna nämnvärt större arbete än utdrag
över endast nytillkomna hundar. I själva verket lia kommunerna efter
anmaning från arméhundchefen vid två tillfällen frivilligt avgivit sådana

4

Andra lagutskoltels utlåtande nr 16.

Utskottet.

registerutdrag. Hinder synes ej böra möta mot att uppgifter lämnas genom
tillhandahållande av kopior av hundskatteregistret i dess helhet i sådana
fall, då detta tillvägagångssätt i enlighet med vad stadsförbundets styrelse
framhållit kan innebära en lättnad för kommunerna. Jag förutsätter, att
ett samarbete i hithörande avseenden etableras mellan de militära hundregistreringsmyndigheterna
och kommunerna. Då ifrågavarande arbete med
utdrag ur liundskatteregistren torde få anses ingå i den skyldighet till medverkan
vid förberedelser till rekvisition, som det redan nu åligger kommun
att fullgöra utan ersättning, anser jag icke anledning föreligga för statsverket
att särskilt gottgöra kommunerna för berörda arbete. Vad nu är sagt
om kommun bör äga motsvax''ande tillämpning i fråga örn municipalsamhälle
ävensom köping, som icke utgör egen kommun, för vilka i följd av
12 § hundskatteförordningen särskilt hundskatteregister föres.

Förslaget att skattepliktig hundägare vid anmälan enligt 5 § hundskatteförordningen
skall uppgiva hundens militära registerbeteckning, därest sådan
är åsatt, synes innebära en ändamålsenlig anordning. Denna skyldighet innebär
ju icke något mera betydande extra besvär för hundägaren men underlättar
högst väsentligt hundregistreringsmyndigheternas arbete. Därigenom
erhålla dessa en säkrare identifieringsgrund än hittillsvarande uppgifter
örn ras, ålder, kön och färg kunna giva, varigenom snabbare kan konstateras
vilka förändringar som inträffat beträffande de registrerade hundarna.
Härigenom undvikes även besväret att i alla tveksamma fall inhämta
upplysningar direkt från hundägarna, ett förfarande som förorsakar såväl
de militära myndigheterna som de enskilda hundägarna avsevärt större
extra arbete än den föreslagna anordningen.»

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de genom propositionen
framlagda förslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 13 mars 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Wistrand, Olof
Carlsson, Björkman, Hage och Hallagård;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Ryberg, Nilson i Eskilstuna,
Hermansson, Cruse, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Andersson i
Eskilstuna.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1945
461119