18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49-

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande
grunder för statsbidrag till enskilda skogsägare
för skogsdikningar.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 22, av herrar Nilsson i Varuträsk och Åkerström har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att statens bidrag till enskilda skogsägare för skogsdikningar
skall utgå med 70 procent av arbetskostnaden.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till
motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande i ärendet av skogsstyrelsen.

Enligt nuvarande lydelse av kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående
villkoren för statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag kan bidrag
beviljas beträffande torrläggningsföretag inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län till högst femtio procent samt beträffande
dylika företag inom övriga delar av riket till högst fyrtio procent av
den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för torrläggningsarbetet.
I fråga örn torrläggningsföretag i Norrland samt norra delarna av Kopparbergs
och Värmlands län kan, där läget på arbetsmarknaden därtill giver
anledning, efter Kungl. Maj:ts medgivande statsbidrag beviljas till högst
sextio procent av den godkända kostnaden. Till skogsutdikningsföretag, som
utföres med bidrag från norrländska skogsproduktionsanslaget, kan bidrag
utgå med 60 och i vissa fall 80 procent av den godkända kostnaden.

Skogsstyrelsen har — under framhållande att någon ökning av skogsutdikningsverksamheten
icke kunde väntas genom en höjning av bidragsprocenten
och att en sådan ökad verksamhet under rådande förhållanden på arbetsmarknaden
ej heller vore önskvärd — avstyrkt bifall till motionen. I övrigt
har skogsstyrelsen anfört följande:

Angående skogsägarnas intresse för skogsutdikningar med bidrag av statsmedel
bör påpekas, att de stora belopp som anvisats å statens skogsutdikningsanslag
-—- under budgetåren 1927—1939 tillhopa 8,1 milj. kronor — ha
praktiskt taget 100-procentigt tagits i anspråk för avsett ändamål. Dessutom

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

19

bär till skogsutdikningar beviljats bidrag med 5,6 milj. kronor från det under
föregående arbetsmarknadskriser utgående anslaget till understödjande
av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Bidragen tran
skogsutdikningsanslaget oell det s. k. tillfälliga skogsvardsanslaget hade under
tiden 1927—1939 möjliggjort torrläggning av ca 340 000 hektar moloch
försumpad skogsmark. Skogsutdikningsverksamheten inom ramen tor
norrländska skogsproduktionsanslaget har ännu icke nått någon omfattning
på grund av bristen på arbetskraft. .... -a

Intresset för skogsutdikningar har emellertid varit ännu starkare an vad
ovanstående siffror ange. Hos skogsvårdsstyrelserna finnas sålunda i regel
dels utarbetade arbetsplaner på företag, som vänta på att få bidrag,
bidragsansökningar från skogsägare. Även under krisåren 1939—1945, da
stark återhållsamhet i bidragsverksamheten medvetet iakttagits på grund av
brist på arbetskraft, ha ansökningar om bidrag till skogsdikningar inströmmat
till skogsvårdsstyrelserna.

Man kan alltså med fog påslå, att de av staten anvisade möjligheterna tor
understödjande av skogsutdikningsföretag av skogsägarna utnyttjats i största
tänkbara utsträckning. Någon ökning av skogsutdikningsverksamheten lär salunda
icke kunna åvägabringas enbart genom höjning av bidragsprocenten.
Utan motsvarande ökning av det utgående anslaget skulle en höjning av bidragsprocenten
få motsatt verkan.

Beträffande frågan om en revision av bidragsgrundema vill skogsstyrelsen
erinra om vad 1936 års skogsutredning pa sin tid föreslog, nämligen att alla
statsanslag till skogsvårdande åtgärder skulle sammanslås och att bidragen
även till skogsutdikningar som regel skulle utgå med femtio procent av godkända
kostnaden. Dessutom föreslogs ett stadgande av innebörd, att bidrag
i första hand skulle tilldelas den, som driver skogsbruket såsom stöd till
jordbruk, eller den, som för sin och sin familjs bärgning är beroende av arbetsinkomst
från skogsbruket. Dessa yrkanden ha ännu ej upptagits till prövning
av statsmakterna. Norrlandskommittén har i sitt utlåtande med förslag
till åtgärder för främjande av skogsvård och betesförbättring i norra Sverige
framhållit, att en allmän översyn av den statliga bidragsverksamheten
på skogsbrukets område torde vara nödvändig. Vidare har man anledning
förmoda, att 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning kommer att upptaga till
prövning vissa principiella frågor rörande utformningen och omfattningen
av bidragsverksamheten på skogsvårdens område. Skogsstyrelsen har i sitt
utlåtande över norrlandskommitténs ovanberörda förslag framfört såsom
sin avsikt alt, i den mån dessa frågor icke bleve behandlade av skogsvårdsstyrelseutredningen,
närmare undersöka möjligheterna att rationalisera understödsverksamheten
på skogsbrukets område.

Vidkommande det av motionärerna påpekade förhållandet, att skogsbefrämjande
åtgärder kunna ingå som ett led i efterkrigsplaneringen, vill skogsstyrelsen
endast hänvisa till sin på finansministerns uppdrag utarbetade promemoria
angående sysselsättningsmöjligheter inom skogsbruket vid omfattande
arbetslöshet efter krigets sint (SOU 1944: 14). 1 denna, som genom proposition
nr 264 anmälts för 1944 års riksdag, föreslås att till skogsutdikningsföretag
skulle under arbetslöshetskris efter kriget utgå bidrag med i
regel sextio procent. För vissa kategorier av mindre skogsägare skulle därutöver
kunna ifrågakomma lilläggsbidrag med femton procent. Den av 1936
års skogsutredning föreslagna rationaliseringen av bidragsgivningen har här
tillgodosetts, såtillvida som bidrag till alla slag av skogsvårdsåtgärder utom
skogsvägar av stamvägs natur föreslås skola utgå med samma procent av
kostnaden.

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet.

Såsom framhålles av skogsstyrelsen torde någon ökning av skogsutdikningsverksamheten
knappast kunna väntas genom en sådan höjning av bidragsprocenten
som föreslås av motionärerna. De anslag som hittills anvisats
för ändamalet torde nämligen i allmänhet så gott som fullständigt ha
tagits i anspråk. Därest icke ytterligare anslag beviljas, torde därför enligt
utskottets uppfattning ett bifall till motionen endast få till följd att antalet
ansökningar om statsbidrag, som av brist på medel icke kunna bifallas, skulle
ytterligare öka. Under rådande förhållanden på arbetsmarknaden torde för
övrigt en ökad skogsutdikningsverksamhet knappast vara önskvärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 22 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1945.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 46.