Bankoutskottets utlåtande nr 48.

9

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning au styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning
om uppfattning till högre lönegrad av befattningarna
såsom förste och andre bibliotekarie vid biblioteket -

I skrivelse till bankoutskottet den 21 februari 1945 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
gjort framställning om uppfattning till högre lönegrad av
befattningarna såsom förste och andre bibliotekarie vid biblioteket och därvid
anfört följande:

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition, Utgifterna s. 5—15, upptagit
till behandling frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade
tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer och därvid förordat en
uppflyttning av andre arkivarie^ andre bibliotekarier och andre intendenter
från A 21 till A 22. Samma anställnings- och lönevillkor, som gälla för
andre bibliotekarierna vid nämnda verk, gälla och ha alltid gällt
även för motsvarande befattningar vid riksdagsbiblioteket. Kompetenskraven
äro likaledes desamma. De arbetsuppgifter, som äro anförtrodda berörda
tjänstemän vid riksdagsbiblioteket, måste dessutom sägas vara minst lika
omfattande och krävande som de motsvarande kategori löntagare vid statliga
bibliotek utföra. Med hänsyn härtill hemställer styrelsen för riksdagsbiblioteket,
att andre bibliotekariebefattningarna vid biblioteket måtte uppflyttas
från RA 21 till den högre lönegrad, som nied anledning av Kungl.
Maj:ts ovannämnda framställning kan komma att av riksdagen fastställas
för samma tjänster vid de statliga biblioteken.

Kungl. Maj:t föreslår därjämte, att i gällande tjänstebenämningar för de
vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens bibliotek benämningen
»andre» i tjänstebenämningen andre bibliotekarie bör utgå. Styrelsen för
riksdagsbiblioteket hemställer med anledning därav, att samma ändring av
tjänstebenämningen måtte vidtagas för riksdagsbibliotekets andre bibliotekarier.

Styrelsen finner sig i samband med ovan gjorda hemställan om uppflyttning
i högre lönegrad av andre bibliotekariebefattningama vid biblioteket
även böra upptaga till behandling frågan örn förste bibliotekarietjänstens
placering på löneskalan. Av samtliga statliga sådana befattningar
i landet är den vid riksdagsbiblioteket ensam placerad i 24 lönegraden.
Alla övriga tillhöra 26 lönegraden. Likväl äro samma höga kompetensfordringar
stadgade för alla dessa tjänster. Icke heller påvilar denne riksdagsbibliotekets
tjänsteman mindre betydelsefulla, ansvarsfulla eller krävande
göromål. Ilan är genom sin ställning som överbibliotekariens ställ -

10

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

företrädare och närmaste man och som dennes medhjälpare vid en rad maktpåliggande
arbeten delvis att anse som sous-chef. Detta framgår även avhans
uppgift att biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning och
kontroll över det dagliga arbetet å låne- och katalogiseringsavdelningarna,
vilket förhållande dessutom framhäver hans administrativa funktioner och
hans karaktär av avdelningsföreståndare. Att för nämnda arbetsuppgifter
krävas synnerlig skicklighet, mångårig erfarenhet och stora bokliga kunskaper
är uppenbart. Lika uppenbart är, att hans åliggande att redigera och
utgiva bibliotekets kataloger, år.sbibliografien över Sveriges offentliga publikationer
samt de årliga förteckningarna över bibliotekets nyförvärv, att dessutom
verkställa bibliografiska gransknings- och kontrollarbeten samt att
förestå den årliga revisionen av bibliotekets samlingar förutsätter utomordentliga
kvalifikationer som biblioteksman, personlig duglighet och förmåga
att organisatoriskt behärska omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till
samtliga dessa förhållanden lärer med fog kunna göras gällande, att hans
arbetsuppgifter och tjänsteställning äro fullt jämförbara med övriga statliga
förste bibliotekariers och att därför rimlighet och billighet kräva likställighet
även beträffande löneförmåner.

Örn den föreslagna uppf lyftningen av andre bibliotekarietjänsterna vidtages
och dessa placeras i 22 lönegraden eller till och med — som motionsvis
yrkats — i 23 lönegraden bleve dessutom skillnaden i lönehänseende mellan
andre och förste bibliotekarietjänsterna vid riksdagsbiblioteket så ringa,
att den lönetekniskt måste stämplas som principiellt felaktig och ledande till
betänkliga konsekvenser. Så skulle l. ex. en andre bibliotekarie — om Kungl.
Maj:ts förslag bifalles — efter 2 ålderstillägg och — om motionärernas förslag
bifalles — redan efter 1 ålderstillägg befinna sig i samma löneklass som
en nyutnämnd förste bibliotekarie.

Styrelsen finner sig dessutom böra framhålla, att detta säregna undantagsförhållande
— att riksdagsbibliotekets förste bibliotekarietjänst avlönas
sämre än alla övriga — kan visa sig ofördelaktigt påverka bibliotekets själva
funktionsduglighet. Det är nämligen högst sannolikt, att en försämrad rekrytering
till såväl högre som lägre befattningar måste bli följden därav.
Detta gäller först och främst vid konkurrens till förste bibliotekarietjänsten.
Att högt kvalificerade, för sådan tjänst fullt kompetenta personer utanför
bibliotekets egen tjänstemannakår skulle önska konkurrera om en så pass
mindrebetald syssla är föga troligt. I varje fall lämna närmaste ledigförklaringar
av tjänsten ifråga otvivelaktigt stöd för detta påstående. Men även rekryteringen
till lägre tjänster inom biblioteket lärer på ett ofördelaktigt sätt
bli påverkad av nämnda undantagsförhållande, eftersom denna förste bibliotekarietjänst
med en avlöning obetydligt högre än en andre bibliotekarielön
knappast kan verka lockande på en akademiskt högt meriterad och verkligt
dugande begåvning och arbetskraft, allra minst då han måste betrakta denna
tjänst som en kanske problematisk och .säkerligen mycket avlägsen avancemangsgrad
och dessutom troligen även som slutmålet på sin biblioteksmannabana.

Styrelsen vill till slut framhålla, att vid de tillfällen frågan örn förste bibliotekarietjänstens
uppflyttning tidigare varit föremål för riksdagens prövning,
lönenämnden för riksdagens verk varje gång förordat en sådan uppflyttning.

Med åberopande av vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att förste
bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket måtte uppflyttas från RA 24

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

11

till RA 26 eller till den högre lönegrad, som med anledning av Kungl. Maurts
ovannämnda framställning kan komma att av riksdagen fastställas för samma
tjänster vid de statliga biblioteken.

Utskottet bär inhämtat yttrande från lönenämnden för riksdagens verk,
som i skrivelse den 20 mars 1945 anfört följande:

Vad först beträffar frågan örn uppflyttning av andre bibliolekariebefattningarna
till högre lönegrad, sammanhänger denna fråga såsom av biblioteksstyrelsens
framställning närmare framgår med spörsmålet örn löneställningen
för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid bland andra statens
bibliotek. Detta spörsmål är för närvarande föremål för riksdagens prövning
i anledning av Kungl. Majrts i årets statsverksproposition framlagda
förslag i ämnet. Lönenämnden vill i detta sammanhang erinra, att 1944 års
riksdag medgivit, att samma anställnings- och avlöningsförmåner, som vid
sistnämnda års riksdag fastställts för de vetenskapligt utbildade amanuenserna
vid de statliga biblioteken, skola gälla för motsvarande befattningshavare
vid riksdagsbiblioteket. Med hänsyn till den jämställdhet i lönehänseende,
som sålunda ansetts böra vara förhanden mellan vissa vetenskapligt
utbildade befattningshavare vid de statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket
och då kompetensfordringarna för andre bibliotekarierna vid nämnda
institutioner äro överensstämmande samt arbetsuppgifterna i stort sett torde
få anses likartade, anser sig lönenämnden böra tillstyrka den föreliggande
framställningen i denna del. Lönenämnden tillstyrker likaledes styrelsens förslag
om ändrad tjänstebenämning för andre bibliotekariebefattningarna vid
riksdagsbiblioteket.

Vad därefter angår frågan om uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen
(lönegrad RA 24) till högre lönegrad vill lönenämnden erinra, att
denna fråga tidigare varit föremål för lönenämndens prövning, senast år
1937. I sitt utlåtande den 15 februari 1937 i det då föreliggande ärendet
framhöll lönenämndens majoritet bland annat — under erinran att vissa
arbetsuppgifter fråntagits förste bibliotekarien och andra tillagts honom —
att det kunde ifrågasättas, huruvida förste bibliotekariens arbetsuppgifter
vore av sådan art och omfattning, att en uppflyttning av befattningen kunde
anses berättigad. Oaktat sin sålunda uttalade tveksamhet ansåg sig lönenämndens
majoritet i betraktande av vad biblioteksstyrelsen anfört och under
åberopande av lönenämndens tidigare i ärendet avgivna utlåtanden icke
vilja motsätta sig det ifrågavarande förslaget. En av lönenämndens ledamöter
ansåg för sin del icke tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning av förste
bibliotekariebefattningen.

I likhet med vad som varit fallet vid de föregående tillfällen, då frågan
varit föremål för bankoutskottets prövning, fann sig 1937 års bankoutskott
icke böra ingå lill riksdagen med förslag örn förste bibliotekariebefattningens
placering i högre lönegrad.

1 anledning av den förevarande framställningen vill lönenämnden framhålla,
alt den skillnad i lönehänseende, som föreligger mellan förste bibliotekarierna
vid de statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket, förelåg även vid
den tidpunkt, då bankoutskottet fattade sitt omförmälda beslut. Enligt lönenämndens
uppfattning lia därefter några ytterligare omständigheter icke
tillkommit, som kunna föranleda lönenämnden att frångå den tveksamhet
angående det berättigade i en högre lönegradsplacering för ifrågavarande befattning,
varåt lönenämnden givit uttryck i sitt ovanberörda utlåtande. Då

12

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

Utskottet.

emellertid med hänsyn till rekryteringen av tjänsten vissa skäl kunnat tala
för en förbättring av befattningens lönegradsplacering, har lönenämnden
ansett sig böra vidhålla sin förut uttalade mening och finner sig sålunda icke
böra motsätta sig biblioteksstyrelsens härutinnan framlagda förslag.

Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag med bifall till statsutskottets
förslag i utlåtande nr 8 bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av utskottet
angivna ändringar i personalförteckningarna för de s. k. lärda verken,
att tillämpas från och med budgetåret 1945/46. Beslutet innebär, att
andre arkivarier, andre bibliotekarier och andre intendenter skola från och
med den 1 juli 1945 uppflyttas från lönegraden A 21 till A 23. I samband
härmed skall ordet »andre» uteslutas ur benämningen för ifrågavarande
tjänster. För de två andre bibliotekariebefattningarna vid riksdagsbiblioteket
gälla samma kompetensfordringar som för andre bibliotekarierna vid statliga
bibliotek. I stort sett hava ifrågavarande tjänstemän vid riksdagsbiblioteket
och vid de statliga biblioteken samma arbetsuppgifter, och deras löneställning
har också hittills varit densamma. I anslutning till riksdagens beslut
beträffande andre bibliotekariebefattningama vid de statliga biblioteken
torde, såsom biblioteksstyrelsen föreslagit och lönenämnden för riksdagens
verk tillstyrkt, andre bibliotekariebefattningarna vid riksdagsbiblioteket böra
under den ändrade benämningen bibliotekarier uppflyttas från lönegraden
RA 21 till lönegraden RA 23.

Befattningen såsom förste bibliotekarie vid riksdagsbiblioteket är för närvarande
placerad i lönegraden RA 24. Förslag om befattningens uppflyttning
till 26 lönegraden har tidigare varit föremål för behandling av bankoutskottet
och riksdagen utan att hittills ha föranlett något positivt beslut. Med hänsyn
till det förändrade läge, vari frågan skulle komma, därest andre bibliotekarierna
vid riksdagsbiblioteket uppflyttas i 23 lönegraden, finner utskottet
sig nu böra biträda det av biblioteksstyrelsen framlagda, av lönenämnden
för riksdagens verk tillstyrkta förslaget om befattningens placering
i 26 lönegraden. Därigenom skulle befattningen komma att i lönehänseende
bli jämställd med förste bibliotekariebefattningarna vid de statliga
biblioteken. För en dylik placering talar — förutom att kompetensfordringar
och arten av arbetsuppgifter för nämnda befattningar synas vara jämförliga
— främst det förhållandet, att skillnaden i löneställning mellan förste och
andre bibliotekarierna eljest skulle bli alltför ringa, vilket ur olika synpunkter,
icke minst med hänsyn till rekryteringen, måste betecknas såsom mindre
tillfredsställande.

Den ifrågasatta förändringen i lönegradsplaceringen för bibliotekarierna
vid riksdagsbiblioteket torde böra tillämpas från och med den 1 juli 1945.
Nuvarande innehavare av befattningarna torde nämnda dag utan nytt kungörelseförfarande
böra erhålla de nya högre tjänsterna. Av uppflyttningen
betingade ändringar i den vid avlöningsreglementet för riksdagens verk fogade
tjänsteförteckningen (se bankoutskottets uti. nr 60/1939) ävensom i den

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

13

för biblioteket fastställda personalförteckningen (se bankoutskottets uti. nr
75/1939) torde böra beslutas av riksdagen, att gälla från och med den 1
juli 1945.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket
förevarande framställning, må, med tillämpning från
och med den 1 juli 1945,

dels godkänna sådan ändring av den vid avlöningsreglementet
för riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen, i vad
densamma avser riksdagsbiblioteket, att de för närvarande
i lönegraderna RA 21 och RA 24 uppförda befattningarna såsom
andre bibliotekarie och förste bibliotekarie hänföras till
lönegraden RA 23 respektive lönegraden RA 26 samt att
tjänstebenämningen för förstnämnda befattning ändras till
bibliotekarie,

dels ock besluta, att personalförteckningen för riksdagsbiblioteket
skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade
lydelse:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 förste bibliotekarie ............................ RA 26

2 bibliotekarier ................................ » 23

Stockholm den 31 maj 1945.

På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandström, Leander*, Edin, Löfgren,
Andersson i Tidaholm och Näsgård*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Mattsson, Nilsson i Landskrona, Stjärne, fru Humla och herr Fagerholm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.