Bankoulskottets utlåtande nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om
rätt lill pension för vissa frånskilda hustrur.
I en inom andra kammaren under nr 292 väckt motion, vilken hänvisats
lill bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Witzell, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den i anledning av
riksdagens skrivelse nr 211, dag tecknad den 29 april 1944, ifrågasatta utredningen
även måtte få omfatta i motionen berörda kategori av frånskilda
hustrur, samt att i utredningen måtte tagas hänsyn till den omständigheten,
att, örn pension icke kan beredas dessa, desamma genom statens försorg
måtte beviljas skäligt understöd.
Till stöd för det väckta förslaget har i motionen anförts följande:
»Med anledning av motion nr 69 i andra kammaren, väckt vid 1944 ars
riksdag, beslöt riksdagen i skrivelse till Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t
ville låta verkställa utredning i fråga om ändring av gällande bestämmelser
beträffande frånskild makes familjepensionsrätt samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagens skrivelse
är dagtecknad den 29 april 1944.
Under tiden som denna utredning pågår gå emellertid åtskilliga frånskilda
hustrur omkring i landet utan förhoppning att ens om utredningen skulle
leda till positivt resultat komma i åtnjutande av någon som helst förbättring
i sin ekonomiska belägenhet. I många fall torde de för närvarande och för
framtiden för sin försörjning bli hänvisade till fattigvården på grund av tidigare
bristfälligheter i lagstiftningen. I 1936 års allmänna familjepensionsreglemente
för kronans befattningshavare liksom i det nya familjepensionsreglementet
av den 30 december 1941 och i 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare, vilka reglementen avse flertalet av statens befattningshavare,
tillerkännes frånskild make under vissa förutsättningar rätt till familjepension.
Denna rätt grundar sig på domstolens prövning.
I den av riksdagen begärda utredningen har hemställts, att bestämmelserna
i 1941 års allmänna pensionsreglemente och i 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare angående reglerna för familjepensionens fördelning
mellan frånskild make och efterlevande make måtte bli föremål för Kungl.
Maj:ts förnyade övervägande.
I samband därmed har riksdagen också hemställt, att det bör undersökas,
örn jämkning påkallas i föreskrifterna beträffande familjepensionens fördelning
med hänsyn till pensionsberättigade barn.
I motionen påpekades särskilt det förhållandet, att för befattningshavare,
som erhålla pension från statens pensionsanstalt, däribland den stora grup
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 28.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 28.
pen lärare vid folk- och fortsättningsskolor, icke finnes några bestämmelser
örn familjepensionsrätt för frånskild make.
Även örn denna sålunda av riksdagen begärda utredning i sinom tid skulle
komma att leda till åsyftat resultat, vilket skulle innebära en förbättring av
nu gällande bestämmelser, så återstår en kategori av frånskilda hustrur till
asyftade befattningshavare, vilka under åratal dragit sig fram utan någon
som helst erkänsla i form av änke- eller familjepension.
Den kategori, som åsyftas, utgöres av frånskilda hustrur, vilka genom
skilsmässa före ovan omförmälda lagändring icke kommit i åtnjutande av
förmånen att få sin pensionsrätt prövad av domstol.»
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som anfört:
I utlåtande till Kungl. Majit den 20 februari 1945 över en framställning
örn pension åt professorn vid tekniska högskolan E. G. Asplunds frånskilda
hustru Gerda Augusta Elisabeth Asplund, f. Sellman, har statskontoret upptagit
frågan om beredande av pension åt den kategori frånskilda hustrur,
som torde avses i förenämnda motion. Statskontoret har därvid erinrat, att
fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa med hänsyn till föreliggande
omständigheter av ömmande art i vissa fall beviljat efterlevande frånskild
maka, vars avlidne frånskilde man varit delägare i kassan, pension till
enahanda belopp, som skulle ha tillkommit henne därest äktenskapet varit
beståndande vid mannens död. Ämbetsverket framhöll vidare att efter statsverkets
övertagande av änke- och pupillkassan riksdagen hade i ett antal
fall tillerkänt frånskild hustru pension enligt angivna av kassafullmäktige
tillämpade grunder. Enligt statskontorets mening kunde ifrågasättas örn icke
beslutanderätten i dessa frågor borde läggas i Kungl. Majds hand. Ämbetsverket
visade på att i de fall, där pension åt frånskild maka kunde tänkas
ifrågakomma, understödsbehovet i regel vöre trängande. Tillkomme avgörandet
Kungl. Majit, möjliggjordes därigenom en snar behandling av ansökningarna.
För en sådan omläggning talade ock i viss mån den omständigheten,
att därigenom kunde undvikas, att större offentlighet gåves åt vederbörande
pensionssökandes levnadsomständigheter. Statskontoret ville därför
för sin del förorda, att understödsverksamheten på förevarande område överlätes
på Kungl. Majit.
Rörande riktlinjerna för en sålunda av Kungl. Majit omhänderhavd understödsverksamhet
framhöll statskontoret, att de i stort sett borde anknvtas
till den praxis, som under senare år utbildat sig vid förevarande ärendens
behandling. Understöd borde alltså kunna komma ifråga endast i sådana
fall, där möjlighet för den frånskilda maken att erhålla pensionsrätt
författningsenligt icke stått till buds. Tillräckliga skäl att begränsa Kungl.
Maj:ts befogenhet att medgiva understöd till enbart sådana fall, där mannen
ägt familjepensionsrätt enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa,
förefunnes enligt statskontorets mening icke. Såsom obetingad
förutsättning för att understöd skulle komma ifråga borde gälla, att vederbörande
frånskilda hustru i skillnadsdomen eller genom avtal varit berättigad
till underhållsbidrag av andra maken. Ytterligare förutsättning för understöd
borde vara, att pension efter den avlidne icke uppbures av efterlevande
hustru. Vidare borde krav uppställas på att äktenskapet icke varit
av alltför kort varaktighet. Såsom minimigräns syntes böra gälla 5 år. Den
omständigheten att äktenskapet varat kortare tid borde dock icke utgöra
Bankoutskottets utlåtande nr 28.
3
hinder för understöd för det fall att oförsörjda barn, om vilka den frånskilda
hustrun hade vårdnaden, funnos i äktenskapet
Statskontoret framhöll vidare, att understöd till frånskild hustru syntes i
sådana fall, där annan familjepensionsberättigad icke funnes, böra medgivas
med samma belopp, som skulle hava tillkommit vederbörande, därest
äktenskapet varit beståndande vid mannens död. För den händelse pensionsberättigade
barn funnos efter den avlidne, borde understödet åt den frånskilda
hustrun självfallet icke få inverka försämrande på barnens pensionsrätt.
Utginge pension efter den avlidne till barn i äktenskapet mellan honom
och hans frånskilda hustru, borde pensionen åt den senare icke bestämmas
högre än som motsvarade skillnaden mellan å ena sidan det belopp,
som skulle tillkommit henne och barnet gemensamt örn båda författningsenligt
ägt uppbära pension, samt å andra sidan det pensionsbelopp,
som utginge till barnet. Efterlämnade den avlidne pensionsberättigade barn
i annat gifte syntes i analogi med bestämmelserna i 9 § 3 mom. allmänna
familjepensionsreglementet pensionen åt den frånskilda hustrun böra begränsas
att motsvara högst 40 procent av familjepensionstalet eller motsvarande
grundbelopp av famil jepensionen. Understödet borde upphöra örn vederbörande
pensionär trädde i nytt gifte. Här avsedda understöd borde bestridas
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
Såsom i motionen erinras, anhöll 1944 års riksdag i skrivelse till Kungl.
Majit örn utredning av vissa spörsmål beträffande pensionsrätten för frånskild
make till statlig anställningshavare. Denna utredning avsåg närmast
en eventuell revision av de i gällande familjepensionsreglementen
•intagna reglerna för familjepensions fördelning i sådana fall, då a\ liden befattningshavare
efterlämnat såväl frånskild make som efterlevande make.
Den nu väckta motionen åsyftar, att pension eller understöd skulle genom
statens försorg beredas frånskilda hustrur till statliga anställningshavare,
på vilka de statliga familjepensionsreglementena icke varit tillämpliga. Det
rör sig här alltså om skilsmässofall, som inträffat före ikraftträdandet av
dessa reglementen.
Statskontoret har, såsom framgår av ovan intagna handlingar, nyligen
upptagit frågan om beredande av pension åt den kategori frånskilda hustrur,
som avses i molionen. Ämbetsverket har ifrågasatt, att riksdagen skudt
överlämna åt Kungl. Majit att härvidlag handhava en understödsverksamhet
efter vissa riktlinjer, nära anslutande sig lill hittills utbildad praxis.
I en till innevarande riksdag avlåten proposition nr 193 angående understöd
åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. har
föredragande statsrådet under punkten 3 framlagt förslag örn pension åt
avlidne professorn E. G. Asplunds frånskilda hustru och därvid upptagit
statskontorets förevarande förslag till omprövning. Statsrådet har antori,
att ela antalet uppkommande fall av nu föreliggande slag jämväl i fortsättningen
syntes bliva jämförelsevis ringa, tillräcklig anledning knappast
förelåge alt överflytta beslutanderätten i dylika frågor til! Kungl. Majit.
Med avseende å de av statskontoret förordade riktlinjerna för beviljande
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 28.
av understöd åt här avsedda frånskilda hustrur framgår av propositionen,
att dessa riktlinjer vunnit beaktande vid prövningen av de framställningar,
som upptagits i propositionen.
Med hänsyn till vad föredragande statsrådet sålunda anfört, anser utskottet
skäl icke föreligga, att Kungl. Maj:t bemyndigas att efter vissa grunder
besluta i fråga örn pension till här avsedda frånskilda hustrur till statliga
anställningshavare. Framställningar örn pension i dylika fall synas
alltjämt böra prövas i samma ordning som hittills och sålunda underställas
riksdagen. Enligt utskottets mening bör statens understöds verksamhet
på förevarande område i fortsättningen anknytas till den praxis, som
under de senare åren utbildat sig. Vid sådant förhållande finner utskottet
icke anledning tillstyrka riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit begära
en utredning i motionens syfte.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion 11:292 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 april 1945.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Friggeråker, Leander, Lindblom,
Löfgren och Fahlander;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Eriksson i Sandby*, Johnsson
i Kastanjegården, Sundberg, von Seth*, Persson i Norrby och fru Humla*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockhol» 1945
541017