Bankoutskottets utlåtande nr 14.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1945 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tjänstårsberäkning
i pensionshänseende för vissa personer.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottets
förberedande handläggning hänvisade motioner rörande rätt för
vissa personer att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna utomstatlig
tjänstgöring m. m.
I fråga om motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa
till motionerna.
l:o.
Professor emeritus Helge Backlund. I motionen II: 288 hemställer herr
Lundstedt, »att riksdagen ville medgiva, att professor emeritus Helge Backlund
utöver redan till honom utgående ålderspension finge under sin återstående
livstid uppbära ett årligt belopp av 576 kronor jämte härå belöpande
rörligt tillägg, allt räknat från 1 oktober 1943».
Av handlingarna inhämtas,
att Backlund är född den 3 september 1878 och således 66 år gammal;
att han innehade professuren i mineralogi och geologi vid Åbo akademi
under tiden 1 september 1918—30 juni 1924;
att han innehade professuren i geologi med petrografi och mineralogi vid
Uppsala universitet under tiden 1 juli 1924-—30 september 1943, vid vilken
sistnämnda tidpunkt han efter uppnådd pensionsålder frånträdde sistnämnda
professur;
att Kungl. Maj:t efter hörande av statskontoret genom beslut den 24
april 1942 med stöd av 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet medgivit,
att Backlund finge av tiden 1 september 1918—30 juni 1924, varunder
han innehaft professur vid Åbo akademi, såsom tjänstår för pension enligt
reglementet tillgodoräkna 3 år 10 månader;
samt att Backlund uppbär avkortad ålderspension, vilken utgår med ett
grundbelopp av 7 692 kronor för år jämte därå belöpande rörliga tilläggsförmåner.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 8 sami. Nr 14—16.
Utskottet.
2 Bankoutskottets utlåtande nr 1A.
Utskottet får erinra, att enligt särskild föreskrift i allmänna tjänstepensionsreglementet
— liksom tidigare enligt stadgande i civila tjänstepensionsreglementet
— prövningen av frågor om tillgodoräkning i pensionshänseende
av utomstatlig tjänstgöring lagts i Kungl. Maj:ts hand. Den praxis,
som vid handläggningen av dylika frågor utbildats, innebär, att av utomstatlig
tjänstgöring allenast viss del — högst två tredjedelar — må tagas i beräkning
i pensionshänseende. Av handlingarna i förevarande ärende framgår,
att ärendet blivit av Kungl. Maj:t prövat under hänsynstagande till de
normer, som sålunda vunnit tillämpning. Att vid sådant förhållande riksdagen
skulle, med avvikelse från vad Kungl. Maj:t i det föreliggande fallet
beslutat, medgiva professorn Backlund rätt att räkna omförmälda tjänstetid
vid Åbo akademi helt till godo såsom tjänstår för pension, kan utskottet icke
tillstyrka. Utskottet hemställer fördenskull,
att förevarande motion 11:288 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
2:o.
F. d. extra ordinarie adjunkten Gottfrid Otto Nordlindh. I motionen
II: 415 hemställer herr Allard, »att riksdagen måtte bevilja f. d. e. o. adjunkten
vid tekniska gymnasiet i Örebro Gottfrid Otto Nordlindh full pension
räknat från den 1 juli 1944».
Av handlingarna inhämtas,
att Nordlindh är född den 8 maj 1878 och således 66 år gammal;
att han åren 1904—1921 varit verksam såsom konstruktör, arbetschef eller
ingenjör vid olika industriföretag, respektive såsom konsulterande i byggnadsbranschen;
att
han under tiden 19 augusti 1921—31 december 1937 varit anställd
såsom extra lärare vid tekniska gymnasiet i Örebro, intill höstterminen 1929
med en tjänstgöring av 8 timmar per vecka och för tiden därefter med full
tjänstgöring;
att han under tiden 1 januari 1938—30 juni 1944 innehade anställning
såsom extra ordinarie adjunkt vid nämnda undervisningsanstalt;
samt att han efter avgång från tjänsten erhållit en avkortad tjänstepension
å 2 244 kronor exklusive tilläggsförmåner.
Hos Kungl. Maj:t anhöll Nordlindh år 1942 att för tjänstårsberäkning i
pensionshänseende få tillgodoräkna dels förenämnda tid, varunder han varit
verksam i olika industriella företag eller som konsulterande i byggnadsbranschen,
dels ock läsåren 1921/37 och höstterminen 1937 vid tekniska gymnasiet
i Örebro.
Bankoutskottets utlåtande nr 14.
3
I häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret i huvudsak följande:
Enligt statskontorets mening borde Nordlindh såsom tjänstår i pensionshänseende
skäligen få räkna sig till godo höstterminen 1929—höstterminen
1937 eller tillhopa 8Vt> år, under vilka han haft full tjänstgöring. Vad anginge
de av Nordlindh åberopade olika anställningarna inom industrien, syntes
dessa icke ha varit av sådan betydelse för hans statstjänst, att någon del
därav skäligen borde tillgodoföras honom för tjänstårsl>eräkning i pensionshänseende.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställde statskontoret,
att den gjorda framställningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts
vidare åtgärd.
Genom beslut den 15 januari 1943 fann Kungl. Maj.t den gjorda framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Vid sin avgång ur tjänst har Nordlindh erhållit avkortad tjänstepension,
beräknad efter författningsenliga grunder. Det i motionen väckta förslaget
innebär, att Nordlindh skulle på grund av dels viss tidigare utomstatlig anställning,
dels ock viss tjänstgöring såsom extra lärare vid tekniska gymnasiet
i Örebro medgivas rätt till full pension. Då emellertid Kungl. Maj:t, efter
hörande av statskontoret, funnit en i dylikt syfte gjord framställning icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka
det av motionären framställda förslaget.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion 11:415 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
3:o.
Lantbruksinspektoren vid statens alkoholistansialt å Vcnngarn Karl Arvid
Gustafsson. I motionen II: 148 hemställer herr Lindberg, »att riksdagen
måtte tillerkänna lantbruksinspektoren vid statens alkoholistanstalt å
Venngarn Karl Arvid Gustafsson rätt att av den tid, varunder han före inträdet
i anstaltens tjänst varit anställd såsom befallningsman och lärare eller
andre lärare vid de statsunderstödda lantbruksskolorna vid Nygård och Ulvhäll,
såsom tjänstår för pension tillgodoräkna sig så lång tid, som erfordras
för att han skall komma i åtnjutande av hel pension».
Av handlingarna inhämtas,
alt Gustafsson är född den 10 augusti 1881 och således 63 år gammal;
alt han innehade anställning såsom befallningsman och lärare vid Södermanlands
läns dåvarande lantbruksskola vid Nygård under tiden 1 november
1<)08—31 oktober 1912 samt vid lantbruksskolan vid Ulvhäll under tiden 1
november 1912—14 mars 1925;
att han alltsedan den 15 mars 1925 innehar befattningen såsom lantbruksinspektor
vid statens alkoholistanstalt ä \ rungarn;
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 14.
Utskottet.
att sistnämnda befattning, som till en början varit uppförd å extra stat,
alltsedan den 1 juli 1927 varit uppförd såsom ordinarie befattning i 17 lönegraden;
att
Gustafsson vid inträdet i pensionsåldern den 31 augusti 1946 kommer
att kunna i pensionshänseende åberopa en sammanlagd tjänstetid av 21 år
5 månader 17 dagar;
samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 1 juni 1928 förklarat Gustafsson
berättigad att för placering i löneklass tillgodoräkna sig 3 år av omförmälda
tjänstgöring vid lantbruksskolor.
I en den 26 augusti 1944 dagtecknad skrift anhöll Gustafsson hos Kungl.
Majit om medgivande att tillgodoräkna omförmälda anställningar såsom
befallningsman och lärare eller andre lärare vid lantbruksskolor såsom
tjänstår för pension i den utsträckning, som erfordrades för att han skulle
kunna komma i åtnjutande av hel pension.
Statskontoret erinrade i anledning av den sålunda gjorda framställningen,
att beträffande den av Gustafsson nu innehavda befattningen det för hel pension
erforderliga antalet tjänstår utgjorde endast 25, trots att för tjänsten
gällde en pensionsålder av 65 år. Genom föreskrivandet av en lägre tjänsteålder
än den reguljära syntes hänsyn hava tagits till de särskilda kvalifikationer
— såsom förhållandevis lång praktisk erfarenhet m. m. — som syntes
krävas för erhållande av sådan befattning. Den i ärendet åberopade icke
pensionsberättigande tjänstgöringen ansåge statskontoret vara sådan, för vilken
befattningshavaren i pensionshänseende redan kompenserats genom nedsättningen
av det för hel pension erforderliga antalet tjänstår. Ämbetsverket,
som jämväl ville erinra örn Kungl. Majits beslut den 16 juli 1943 angående
ansökning av trädgårdsmästaren vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
R. Hedberg i fråga om tjänstårsberäkning i pensionshänseende, kunde därför
för sin del icke tillstyrka, att sagda tjänstgöring toges i betraktande för
bestämmande av pension åt Gustafsson.
Genom beslut den 2 juni 1944 fann Kungl. Maj:t den av Gustafsson gjorda
ansökningen icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Under åberopande av vad i förevarande ärende förekommit vid detsammas
prövning av Kungl. Majit hemställer utskottet,
att förevarande motion lii 148 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 mars 1945.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Bankoulskottets utlåtande nr 14.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sandström, Sundvik, Leander, Edin, Lindblom,
Löfgren och Ljungdahl;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkal jungby,
Mattsson, Eriksson i Sandby, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg och von Seth.