Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1945 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1945/46, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1945/46
vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1945 (bilaga till
1945 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1945/46
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1944 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I en den 11 maj 1945 dagtecknad proposition nr 313 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1945/46 har Kungl. Majit framlagt
förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1945 m. m.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1945/46 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ............ 685 000 000

Värnskatt ............................... 525 000 000

Krigskonjunkturskatt...................... 50 000 000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 34 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........ 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 100 000

Stämpelmedel ............................ 75 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 35 000 000

Bensinskatt .............................. 20 000 000

Kronor

1 370 100 000

55 000 000

1

Bihang till riksdagens protokoll 1055. 7 sami. Nr 58.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................... 70 000 000

Allmän omsättningsskatt .................. 330 000 000

Varuskatt ............................... 70 000 000

Trafikskatt .............................. 26 000 000

Tilläggsskatter å bensin .................. 40 000 000

Accis å silke.............................. 4 300 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror ... 12 000 000

Skatt å kaffe ............................ 15 000 000

Tobaksskatt............. 290 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 18 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 30 000 000

Detaljhandelsbolag ...................... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................... 290 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .... 15 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 35 000 000

Skatt å läskedrycker ...................... 11 000 000

Statlig nöjesskatt ......................... 17 000 000

Postverket (överskott) ..................................

Kronor

1 298 300 000
42 000 000.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande
redogörelse:

»I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar
riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över vissa sidor
av den statsfinansiella utvecklingen under krigsåren. I anslutning därtill anger
ämbetsverket närmare de förutsättningar med vilka verket arbetat vid inkomstberäkningen.
Med hänsyn till de mycket svårbedömbara framtidsutsikterna
finner ämbetsverket det vara en styrka, att inkomstutfallet för nästa
budgetår till icke mindre än cirka 40 procent hänför sig till de ekonomiska
förhållandena under kalenderåret 1944. I den mån icke detta är fallet, har
ovissheten om den framtida utvecklingen hänvisat verket till att i stor utsträckning
binda inkomstberäkningen för nästa budgetår nära vid det uppskattade
utfallet för innevarande budgetår. På vissa punkter har ämbetsverket
dock funnit anledning att avvika från denna beräkningsmetod. Sålunda
har verket beträffande inkomsttitlar, som i högre grad röna inflytande av
handelsavspärrningen och därmed sammanhängande förhållanden, beaktat
den återverkan krigshändelserna under år 1945 kunna tänkas erhålla.

Den arbetshypotes rörande utvecklingen av utrikeshandeln, från vilken
ämbetsverket utgått, innebär, att handelsspärrarna för vårt lands del under
nästa budgetår skola helt eller delvis bortfalla. Exporten antages i så fall
för vissa varugrupper nå en betydande omfattning. Å andra sidan anses det

Bevillningsutskottets betänkande nr 58-

3

icke möjligt att räkna med en häremot svarande ökning av importen under
ifrågavarande tid. Under angivna förhållanden anses man i stort sett icke
ha anledning att räkna med någon väsentlig försämring i läget på arbetsmarknaden.

Allmänt sett utgår riksräkenskapsverket i övrigt från förutsättningen, att
den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter
samt att pris- och lönenivån icke undergår några mera betydande
förändringar. En höjning av lönenivån skulle medföra minskad avkastning
av de affär sdrivande verken samt stigande inkomster för de titlar som äro
beroende av omsättningen under budgetåret 1945/46.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att
inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid tidpunkten
för fastställandet av riksstaten för nästa budgetår.

En beräkning av statsinkomsternas utveckling under nästföljande budgetår
möter av naturliga skäl i nuvarande läge ovanliga svårigheter. Jag har redan
i tidigare sammanhang framhållit, att den ekonomiska utvecklingen i
vårt land kommer att röna ett avgörande inflytande icke endast av krigets
längd och förlopp under ett slutskede utan även av den internationella handels-
och betalningspolitikens utformning efter fientlighetemas upphörande.
Örn dessa förhållanden råder ännu stor ovisshet. Den inkomstberäkning som
framlagts av riksräkenskapsverket måste under angivna omständigheter betraktas
såsom hypotetisk i den mån den gäller inkomsttitlar vilkas utveckling
är beroende av de ekonomiska förhållandenas framtida gestaltning. I
likhet med riksräkenskapsverket finner jag det därför nödvändigt, att inkomstberäkningen
göres till föremål för en översyn vid en så sen tidpunkt
som möjligt före det nya budgetårets inträde. I avvaktan härpå anser jag
mig i stort sett sakna anledning att beträffande de enstaka inkomsttitlarna
föreslå justeringar av de av riksräkenskapsverket förordade uppskattningarna.
Den enda inkomsttitel för vilken en större justering av riksräkenskapsverkets
förslag nu synts mig motiverad utgör tullmedlen. De risker för varuimporten
som jag i det föregående berört torde för denna titels del motivera
en reduktion av den beräknade avkastningen med 20 miljoner kronor.»

I det vid propositionen nr 313 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen
har därvid erinrat om att han i statsverkspropositionen i likhet
med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen gjorda
beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en
allmän översyn. Sedan departementschefen meddelat, att riksräkenskapsverket
i skrivelse den 26 april 1945 jämlikt gällande instruktion avlämnat
förslag lill förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
för budgetåret 1945/46, har departementschefen anfört bland
annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och
avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket icke i

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen,
emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i
författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt
material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen
torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande
riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som ay myndigheterna ifrågasatts,
framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner
kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor,
vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.
För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av
stämpelmedel lill 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att inkomsten upplages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas
fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär nu beräknat dessa skattetitlar
till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke
funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden,
har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas
med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår
beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn
tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt
med utgångspunkt från antagandet, att nettouppbörden av tullmedel under
innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har
vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer
att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna
beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen
i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

I riksstatsförslaget beräknas varuskatten till 70 miljoner kronor.
Skattens avkastning linder innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning
under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det
i riksstatsförslaget uppförda beloppet.

Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i
runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26
miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år
skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har
riksräkenskapsverket anslutit sig.

I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa
andra fett v åror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet un -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

5

der budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen
har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår
till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat,
att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i runt
tal 10 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor.
Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor.
Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel
under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen
till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma
en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda
någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med
ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa
budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med
utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket
tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt
anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda någon
ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.

I riksstatsförslaget har omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas
för innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår
skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att
intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig
för sin del icke ha anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget
upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare
för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner
kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning
förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner
kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår
till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill
förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner
kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 mil -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

joner kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat
inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.»

Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt
samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 313 anfört följande: »I

det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets
statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 miljoner
kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor.
Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som
upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten,
var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen
har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre
justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida
visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i
statsverkspropositionen.

Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomstsumman
på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner
kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits
om resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan om grunderna
för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt —
tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag
med de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln
Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock
därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material
rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen
till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det
internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under
olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär
måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för
en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en
ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom.

Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida
bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I
riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt
belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln
på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna
avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter
budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare
utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat
för nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen
skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under
sådana förhållanden har det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra
de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklings -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

7

kostnaderna, och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna
omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke
skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln
kommer att visa en ökning nied 114 miljoner kronor i förhållande till det
i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid
den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten
å 260 miljoner kronor helt bortfaller.

Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir
en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning
av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet
blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden
till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt.
Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av
att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat
till femte huvudtiteln å riksstaten.

Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits,
endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner
kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer
nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64
miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet
skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid
bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter
för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att
man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna
investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra
avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med
nödvändighet ha helt eliminerats, örn åtgärder nu kunnat vidtagas för en
första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda
i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.

När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investeringarna
böra avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning
till frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas
till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även om
detta skulle föranleda en underbalansering. Om så blir fallet, innebär avskrivningen
endast en formell reglering av kapitalbokföringen, genom vilken
en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten
bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond;
en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell
åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande
kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens
nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages,
blir frågan örn utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt
och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen
på budgetutjämningsfonden, sorn direkt bestämmes av budgetens övereller
underbalansering.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas
riksdagen, om förutsättningarna för riksstatsförslaget vid slutet av riksdagssessionen
icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av
finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget
återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon
saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen
motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag
får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst-
och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas
efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt
anmäles i annat sammanhang denna dag.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t
i omförmälda proposition nr 313 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt
enligt 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall
•— med iakttagande av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas
-—■ för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent
av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda pi-oposition föreslagit riksdagen att
upptaga inkomsterna i driftbudgeten förbudgetåret 1945/46 enligt en vid statsrådsprotokollet
såsom Bihang A fogad specifikation, vilken överensstämmer
med statsverkspropositionen utom i vad angår inkomsterna å följande

inkomsttitlar:

Stämpelmedel ............................ kronor 80 000 000

Trafikskatt........................................ » 28 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror............ » 10 000 000

Maltdrycksskatt .................................. » 38 000 000

Skatt å läskedrycker................................ » 12 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 313
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,
nämligen stämpelmedel med 5 miljoner kronor, trafikskatt med 2
miljoner kronor, maltdrycksskatt med 3 miljoner kronor och skatt å läskedrycker
med 1 miljon kronor samt nedsättning av accis å margarin och vissa
andra fettvaror med 2 miljoner kronor eller således — med frånräknande av
nämnda nedsättning — en sammanlagd höjning av 9 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet överlämnats
en inom riksräkenskapsverket upprättad, den 8 juni 1945 dagtecknad
promemoria, innehållande förnyade beräkningar rörande intäkterna under
budgetåret 1945/46 å vissa inkomsttitlar på grundval av från taxeringsmyndigheterna
införskaffat material. Enligt denna promemoria kunde nettoinkomsten
för nämnda budgetår av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknas till 665 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upp -

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

9

tagna 685 miljoner kronor, värnskatten till 515 miljoner kronor mot i
statsverkspropositionen upptagna 525 miljoner kronor samt krigskonjunkturskatten
till 40 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 50
miljoner kronor eller alltså sammanlagt till ett 40 miljoner kronor lägre belopp
än i statsverkspropositionen angivits.

Utskottet finner med stöd av de enligt ovannämnda inom riksräkenskapsverket
upprättade promemoria gjorda beräkningarna av intäkterna under
budgetåret 1945/46 inkomst- och förmögenhetsskatten böra för samma budgetår
upptagas till 665 miljoner kronor, värnskatten till 515 miljoner kronor
samt krigskonjunkturskatten till 40 miljoner kronor.

Mot de av departementschefen i övrigt verkställda beräkningarna av bevillningama
har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 313 framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas
— för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i samma moment b); samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1945/46 måtte beräk -

nas sålunda:

Skatt på inkomst, förmögenhet Kronor Kronor

och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt
.................... 665 000 000

Värnskatt .................. 515 000 000

Krigskonjunkturskatt ...... 40 000 000

Särskild skatt å förmögenhet
.................... 34 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
.............. 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 100 000

Stämpelmedel ............ 80 000 000 j 335 jqO 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 35 000 000

Bensinskatt .... t........... 20 000 000 55 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ................ 70 000 000

Allmän omsättningsskatt .... 330 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 58. 2

Utskottet.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

Kronor

Varuskatt ................ 70 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Tilläggsskatter å bensin .... 40 000 000

Accis å silke .............. 4 300 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 10 000 000

Skatt å kaffe .............. 15 000 000

Tobaksskatt .............. 290 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 18 000 000

Rusdrycksförsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag ........ 30 000 000

Detaljhandelsbolag ....... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker .. 290 000 000
Omsättnings- och utskänk ningsskatt

å vin.......... 15 000 000

Maltdrycksskatt ............ 38 000 000

Skatt å läskedrycker........ 12 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 17 000 000

Postverket (överskott) ....................

Kronor

1 302 300 000
42 000 000.

Stockholm den 14 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De
Geer, Frans Ericson, Velander, Heuman, Ramberg, Rosander* och Wehtje*, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Olsson i Gävle, Sandberg, Orgård, Falk, Olson i Göteborg och Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

458149. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.