6
Bevillningsutskottets betänkande nr 5.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1945 kl. 5 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående
vissa ändringar i taxeringsförordningen m. m.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 173, har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att löneuppgifter m. m. jämlikt 33 § taxeringsförordningen må
avlämnas senast 15 februari under taxeringsåret;
_ häradsskrivare åvilande bestyr med längdföringen återföres till taxeringsnämndernas
ordförande;
samt att skattskyldiga, vilka anfört besvär hos prövningsnämnd och vilkas
besvär ej avgjorts före 10 oktober under beskattningsåret, erhålla anstånd
med skattens utgörande till dess beslut fattats angående besvären».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionen framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Enligt 33 § taxeringsförordningen åligger det arbetsgivare att till ledning
vid taxeringen avlämna uppgift beträffande hos honom anställda eller tidigare
anställda personer a deras under nästföregående år uppburna löne- och
pensionsförmåner. Sådan uppgift skulle enligt 36 § 3 mom. i dess till och
med år 1943 gällande lydelse avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret.
I samband med de nämnda år vidtagna ändringarna i taxeringsförordningen
bestämdes emellertid tidpunkten för avlämnandet av dylik
uppgift till senast den 31 januari under taxeringsåret.
I samband med 1943 års taxeringsreform beslöts vidare, att viss längdföring
skulle överflyttas från taxeringsnämndsordförandena till häradsskrivarna.
Enligt 78 § k) av ovannämnda förordning i dess tidigare lydelse ålåg
det taxeringsnämndsordföranden att helt ombesörja förandet av taxeringslängderna.
I syfte att åstadkomma lättnad i taxeringsnämndsordförandenas
arbete beslöts år 1943, att dessas befattning med förandet av avdelning A av
inkomstlängden skulle begränsas till införande av de uppgifter, som krävdes
för att uträkna taxerad inkomst eller taxerat belopp, ävensom angivandet
av denna inkomst och detta belopp. Å häradsskrivarna skulle däremot
ankomma att införa ortsavdrag samt verkställa uträkning av den beskattningsbara
inkomsten och det beskattningsbara beloppet ävensom summera
Bevillningsutskottets betänkande nr 5. (
nämnda inkomst och belopp. Dessa ändringar ha författningstekniskt kommit
till uttryck på så sätt, att det enligt 78 § k) i dess nuvarande lydelse åligger
taxeringsnämndsordföranden att i den utsträckning Kungl. Majit föreskriver
ombesörja förandet av taxeringslängdema. Genom ändringar i 20 och 22 §§
i kungörelsen med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet har Kungl.
Majit givit närmare anvisningar angående längdföringens uppdelning mellan
taxeringsnämndsordföranden och häradsskrivaren i enlighet med ovannämnda
grunder.
Vid 1943 års riksdag beslöts därjämte en förlängning av prövningsnämndens
arbetsperiod genom utsträckning av den tid, då prövningsnämndens arbete
skall vara avslutat, från den 10 oktober (i Stockholm den 31 oktober) under
taxeringsåret till den 30 juni året näst efter taxeringsåret (97 a § taxeringsförordningen).
Med denna anordning avsågs att uppnå en allsidigare prövning
av ärendena och därigenom en nedgång av antalet besvärsmål till skattedomstolarna.
Samtidigt underströks emellertid vikten av att, såvitt möjligt, samtliga
av skattskyldiga anhängiggjorda besvärsmål hos prövningsnämnden avgjordes
i så god tid, att besluten kunde påverka debiteringen av kronoutskylder
under taxeringsåret.
Någon bestämmelse, som medgiver möjlighet att erhålla anstånd med utskylders
erläggande på grund av besvär över taxering, finnes för närvarande
icke.
I den föreliggande motionen har anförts bland annat, alt den lättnad i
taxeringsarbetet, som vore att vinna genom den ändrade tidpunkten för avlämnande
av löne- och pensionsuppgifter, vöre ringa. Däremot hade denna
ändring medfört ett försvårande av taxeringsnämndsordförandens deklarationskontroll
å uppgiftslämnaren. Jämväl beträffande längdföringen hade
olägenheter uppkommit genom att denna arbetsuppgift knappast kunde rationellt
uppdelas mellan ordförandena och häradsskrivare. En återgång i
förevarande avseende till förutvarande ordning vore därför motiverad. Slutligen
medförde omläggningen av prövningsnämndens arbetsperiod nackdelar
för såväl de skattskyldiga som de restituerande myndigheterna i sådana
fall, då de skattskyldiga blivit för högt taxerade av taxeringsnämnderna, men
prövningsnämnden icke medhunnit att avgöra anhängiggjorda besvär i
så god tid att besluten kunnat påverka skattedebiteringen. Till undvikande
härav borde anstånd med skattens erläggande kunna medgivas.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen lia de i den föreliggande
motionen framställda yrkandena föranletts av vissa i samband med
1943 års taxeringsreform vidtagna ändringar i laxeringslörordningen. Motionären
yrkar sålunda, alt tiden för avlämnande av löneuppgifter rörande
anställda, vilken tid samma år ändrades från senast den 15 februari till senast
den 31 januari under taxeringsåret, ånyo skall bestämmas till senast
den 15 februari under taxeringsåret, att förandet av taxeringsnämndens
längder, vilket bestyr förut i sin helhet å landsbygden ankom på faxerings
-
Ulakottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 5.
nämndsordföranden men år 1943 delvis överflyttades till häradsskrivaren,
åter skall i sin helhet åligga taxeringsnämndsordföranden, samt att sådana
skattskyldiga, vilkas besvär hos prövningsnämnden ej blivit avgjorda före
den 10 oktober under taxeringsåret och som följaktligen enligt nuvarande
bestämmelser påföras utskylder med ledning av taxeringsnämndens beslut,
skola erhålla anstånd med ulskyldernas erläggande till dess prövningsnämnden
meddelat beslut i ärendet.
Utskottet får i anledning av de sålunda framställda yrkandena framhålla,
att de år 1943 vidtagna ändringarna i taxeringsförordningen trädde i kraft
den 1 januari 1944. De nya bestämmelserna ha följaktligen varit i tillämpning
endast under ett ar. Enligt utskottets mening torde det icke vara möjligt
att redan nu draga några bestämda slutsatser rörande verkningarna av
de nya föreskrifterna om tiden för löneuppgifternas avlämnande och om
längdföringen. Utskottet anser fördenskull ett bedömande av dessa verkningar
böra anstå till dess större erfarenhet vunnits i ifrågavarande hänseenden och
finner sig sålunda icke kunna förorda bifall till motionen i dessa delar. Motionärens
yrkande om anstånd med utskyldemas erläggande för vissa skattskyldiga
kan utskottet ej heller tillstyrka.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen 11:173 av herr Jacobson i Vilhelmina angående
vissa ändringar i taxeringsförordningen m. m. icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 februari 1945.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande: se under betänkande nr 4.
457258. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.