Bevillningsutskottets betänkande nr 44.

i

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående ändringar i förordningen den 14 juni 1940
(nr 478) om nöjesskatt.

Till bevillningsutskottet lia hänvisats följande, av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 83 av herrar Bror Nilsson och Gustavson
samt II: 102 av herr Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts »att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning angående ett överförande av
nöjesskatten till en statens kulturfond»; samt

2) motionen II: 283 av herr Johanson i Norrköping m. fl., vari hemställts
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att
frågan örn slopande av nöjesskatten på amatöridrottstävlingar må skyndsamt
utredas och förslag i denna riktning föreläggas riksdagen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 102 och II: 283.

Enligt 1 § förordningen den 14 juni 1940 (nr 478) örn nöjesskatt skall för
nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun,
inom vars område tillställningen hålles, uttaga nöjesskatt. Jämlikt 10 § samma
förordning åligger det kommun att till statsverket inleverera hälften av
influten nöjesskatt.

Jämlikt 5 § utgår nöjesskatten enligt tre olika tariffer, taxa I, taxa II och
taxa III, varav taxa I, som är den lägsta tariffen, innebär, att nöjesskatt
skall utgå med 15 procent av biljettpriset. Under taxa I hänföres bland annat
uppvisning eller tävling i icke professionell idrott.

Bestämmelser angående befrielse från nöjesskatt i vissa fall ha meddelats
ilig nöjesskatteförordningen. Enligt sistnämnda stadgande må länsstyrelsen,
när kommunen det tillstyrkt, medgiva befrielse från nöjesskatten, då
nöjestillställning äger rum uteslutande för välgörande eller allmännyttigt ändamål.

I de likalydande motionerna I: 83 och 11: 102 Ilar till stöd för yrkandet örn
nöjesskattens förstatligande och nöjeskatteintäkternas fondering anförts
bland annat följande. Tiden syntes nu vara mogen för att helt förstatliga
nöjesskatten, örn nöjesskatten redovisades till en kulturfond, skulle den ur Bihang

till riksdagens protokoll 7.945. 7 sami. Nr 44. 1

Bevillningsutskottets betänkande nr 44■

Utskottet.

sprungliga lanken nied nöjesskattens användning förverkligas. Samtidigt
skulle alla kommuner oberoende av läge och storlek komma i åtnjutande av
nöjesskattemedel. Ur fonden kunde bidrag lämnas exempelvis lill ungdomens
studier i form av stipendier, till inspelning av undervisningsfilm för skolorna,
skolresor och biblioteksverksamhet. Framför allt borde fonden användas till
ungdomens andliga och fysiska fostran.

I motionen 11:283 har beträffande nöjesbeskattningen av idrottsrörelsen
framhållits, att det här gällde en ideell rörelse, vars verksamhet borde på
allt sätt befrämjas i stället för att hindras genom hart när olidliga pålagor.
I ett aktuellt fall hade det inträffat att det verkliga nettot av en idrottstävlan
uppgått till allenast 37 kronor, ehuru bruttoinkomsten utgjort 3 314 kronor. Av
bruttoinkomsten hade nöjesskatten slukat 521 kronor. Beskattningen vore ett
mycket brännande problem för idrottssammanslutningarna. De stora inkomster,
som kunde noteras å stortävlingar, utgjorde ofta vederbörande arrangörers
enda inkomstkälla, som skulle ge underlag för verksamhet på bred
basis. Det stora flertalet idrottsarrangörer drabbades mycket hårt av nöjesskatten.
Det torde därför vara väl motiverat att avskaffa nöjesskatt på idrott.
Till samma resultat hade den .statliga ungdomsvårdskommittén kommit.

I de likalydande motionerna I: 83 och II: 102 har hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredning angående ett överförande av
nöjesskatten till en statens kulturfond. Vidare har i motionen II: 283 yrkats,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning
av frågan örn slopande av nöjesskatten på amatöridrotlstävlingar.

Utskottet får i anledning härav erinra örn att chefen för finansdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 tillkallat
sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med utredning
om en revision av gällande bestämmelser rörande nöjesskatten. De sakkunniga,
vilka antagit benämningen 1944 års nöjesskatteutredning. ha till
fullgörande av detta uppdrag den 10 februari 1945 till departementschefen
avlämnat en PM angående ändrade bestämmelser örn nöjesskatt. De sakkunnigas
förslag innebär bland annat, att nöjesskatten skall för alla nöjestillställningar
utgå med 20 procent av de erlagda avgifternas sammanlagda belopp.
att för uppvisning eller tävling i icke professionell idrott eller gymnastik
eller i hästsport nöjesskatten dock skall utgå endast å det belopp, varmed
summan av de erlagda avgifterna överstiger 2 000 kronor, ävensom att av
nöjesskattens belopp 97 procent skall lika fördelas mellan statsverket och
kommunen samt 3 procent avsättas till en fond. som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
skall användas till främjande av teater- och musiklivet. Enlig!
vad utskottet inhämtat är de sakkunnigas förslag föremål för fortsatt övervägande
inom finansdepartementet.

Då frågan örn ändrade bestämmelser för nöjesbeskattningen sålunda för
närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, finner utskottet ej skäl
tillstyrka bifall till motionärernas förslag örn skrivelse lill Kungl. Majit med
anhållan om utredning i motionernas syfte.

Bevillningsutskottets betänkande nr 44. 3

Under åberopande av vad sålunda anföris får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna 1:83 av herrar Bror
Nilsson och Gustavson samt II: 102 av herr Pettersson i Dahl
m. fl. angående utredning örn överförande av nöjesskatten
till en statens kulturfond icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt

2) att motionen II: 283 av herr Johanson i Norrköping m. fl.
angående utredning örn slopande av nöjesskatten på amatöridrottstävlingar
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 24 maj 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s

N ii r i) aran d e:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, ''Wahlmark, Sjödahl, friherre Be Geer,
Ekman, Frans Ericson, Velander, Herman Ericsson och Carl Eric Ericsson, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg, Orgård, Janson i Frändesta,
Falk, Jonsson i Skedsbygd, Olofsson i Höganäs, Vigelsbo och Karlsson i Granebo.

R eservation

av herr Jonsson i Skedsbygd.