Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1945 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt.

I en den 23 mars 1945 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposion,
nr 250, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 194t

(nr 251) om varuskatt.

Härigenom förordnas, att i förordningen den 25 maj 1941 örn varuskatt
skall, närmast efter 3 §, införas en ny paragraf, betecknad 3 a §, av följande
lydelse.

3 a §.

Kungl. Majit äger, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från
eller återbäring av varuskatt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Enligt 1 g förordningen örn varuskatt skall för vara, som är upptagen i en
vid förordningen fogad förteckning — därest varan tillverkas yrkesmässigt
inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes lill riket
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 35. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

— lill staten erläggas särskild skatt (varuskatt). De i nämnda förteckning
upptagna varorna utgöras av bl. a. choklad med tillsats av socker, konlityrer,
vissa putsmedel och essenser samt toilettpreparat. I förordningen meddelas
närmare bestämmelser i fråga om kontrollen över tillverkningen och
importen av varor, för vilka varuskatt skall utgå, samt angående skattens
inbetalande m. m. Någon bestämmelse, som möjliggör för skattskyldig att i
fall, då en beskattning med hänsyn till omständigheterna skulle te sig obillig
eller obefogad, erhålla befrielse från skyldighet att erlägga varuskatt eller
att återfå redan erlagd sådan skatt, har icke upptagits i förordningen.

1 en vid innevarande års riksdag i första kammaren framställd interpellation
angående ändring i förordningen om varuskatt m. m. anförde interpellanten,
att i visst fall rörande ett namngivet förelag i Stockholm de rättstillämpande
myndigheterna icke ägt möjlighet att, såsom billigtvis bort ske, låta
varuskatten träda i tillämpning först från och med den dag då genom vederbörande
myndighets beslut fastslagits, att skatteplikt förelåge för de produkter
företaget tillverkade. I anslutning härtill ifrågasatte interpellanten komplettering
eller ändring av förordningen i syfte att undanröja ifrågavarande olägenheter
av dess tillämpning.

Vid besvarande av interpellationen uttalade departementschefen, att han
delade interpellantens uppfattning örn önskvärdheten av den ifrågasatta
kompletteringen av varuskatteförordningen.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har
departementschefen anfört bland annat följande:

»Såsom framgår av mitt svar å den förut omnämnda interpellationen anser
jag det önskvärt, ali möjlighet beredes Kungl. Majit att, då synnerliga skäl
därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av varuskatt. Införandet av
en dylik bestämmelse i varuskatteförordningen skulle innebära, att denna
förordning i nu förevarande hänseende bringades i överensstämmelse med
förordningen örn allmän omsättningsskatt. I enlighet härmed tillstyrker jag,
att i varuskatteförordningen införes ett stadgande av angivet innehåll. Detta
stadgande torde lämpligen böra upptagas såsom en ny paragraf, benämnd
3 a §.

Beträffande frågan örn de närmare förutsättningar, som böra gälla för tilllämpning
av det föreslagna stadgandet, torde viss ledning kunna hämtas från
förarbetena till förordningen örn allmän omsättningsskatt (se första särskilda
utskottets vid 1940 års urtima riksdag utlåtande nr 10 s. 26 o. f.). I övrigt
torde det få ankomma på Kungl. Majit att från fall till fall bedöma huruvida
''synnerliga skäl’ skola anses vara för handen. Jag förutsätter emellertid, att
med hänsyn till stadgandets karaktär detsamma erhåller en restriktiv tolkning.
Jag förutsätter även att, därest Kungl. Majit i visst fall skulle anse återbäring
av varuskatt böra medgivas, återbäringen skall kunna begränsas till
skälig del av det erlagda skattebeloppet. Den omständigheten, att varuskatt
erlagts redan innan den nu ifrågasatta ändringen i varuskatteförordningen
trätt i kraft, synes icke i och för sig böra hindra, att en framställning om återbäring
av skatten bifalles, därest förutsättningar härför eljest föreligga.»

bevillningsutskottets betänkande nr 35. 3

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 250, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående ändring i förordningen den
25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt.

Stockholm den 24 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Wahlmark, Sjödahl, Frans Ericson,
Björnsson, Gustal Elofsson, Lennart Johansson, Sundelin och Ramberg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Olsson i Gävle, Janson i Frändesta,
Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Bladh och Kristensson.

Utskottet.