Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om avskaffande av allmänna omsättningsskatten å
färsk, frusen eller saltad fisk.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 174 av herr Arrhén och II: 280 av herr
Staxäng m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning och förslag till borttagande fortast möjligt av
omsättningsskatten på sill och fisk, som i färskt, fruset eller saltat tillstånd
saluföres i riket»; samt

2) motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa om utredning och förslag rörande
borttagande fortast möjligt av omsättningsskatten å färsk, frusen eller
saltad fisk».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 174 och II: 408.

Stadgande angående undantag från skatteplikt till omsättningsskatt beträffande
vissa livsmedel har meddelats i 2 § 1 mom. b) omsättningsskatteförordningen,
vilket författningsrum i vad angår urvalet av skattefria varor icke
undergått någon ändring sedan förordningens ikraftträdande. Där stadgas,
att allmän omsättningsskatt icke utgår vid försäljning eller uttag från rörelse
av mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl,
gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer, dock att skatt skall utgå vid
försäljning från restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse. Senare
bär genom en särskild förordning den 28 november 1941 (nr 889) stadgats,
att allmän omsättningsskatt icke skall utgå vid försäljning eller uttag från
rörelse av hönsägg.

Under förarbetena till omsättningsskatteförordningen uttalades, på sätt
framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 vid 1940 års urtima riksdag, att
begränsningen av antalet skattefria livsmedel föranletts framför allt av skat Rihang

till riksdagens protokoll t.945. 7 sami. Nr 30—32. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

tetekniska skäl, nämligen av hänsyn till svårigheten för vederbörande näringsidkare
att särskilja försäljning av skattefria och skattepliktiga varor. De
föreslagna undantagen avsåge elementära livsförnödenheter av mycket stor
betydelse för de breda lagrens ekonomi. Av praktiska skäl kunde skattefrihet
för livsmedel icke medgivas vid försäljning i restauranger och liknande
rörelser.

Vid 1940 års urtima riksdag framställdes såväl i väckta motioner som i
till vederbörande riksdagsutskott inkomna skrivelser yrkanden om ytterligare
undantag från skatteplikt beträffande bl. a. fisk eller vissa slag därav.
Å andra sidan föreslogs i skrivelser från ett flertal sammanslutningar begränsning
eller helt borttagande av undantagen.

Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i
anledning av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:

»Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen
beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga
olägenheter för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga starkt
intryck av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del, har
därför övervägt möjligheten att helt slopa dessa undantag. För en sådan åtgärd
skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska. Anordningen
med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo utan avseende
å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpukter vill det förefalla
mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt i en
eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i behov därav.
Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder under alla
förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket för de av beskattningen
tyngst drabbade. Å andra sidan är emellertid att märka, att en beskattning
överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i beskattningshänseende
mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem, som
konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta
de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen, anser utskottet
därför böra ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag från
egen fastighet beskattas.»

I anslutning härtill uttalade utskottet, att vissa livsmedel åtminstone för
det dåvarande borde undantagas från beskattning, men att utskottet å andra
sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.
Med anledning härav föreslogs i detta avseende ingen ändring i det i propositionen
framlagda författningsförslaget.

Jämväl efter ikraftträdandet av omsättningsskatteförordningen har frågan
om undantag från skatteplikt beträffande fisk eller vissa slag därav i anledning
av därom väckta motioner åren 1942 och 1944 varit föremål för riksdagens
prövning. Salunda framställdes vid 1944 års riksdag yrkanden örn
avskaffande av omsättningsskatten på fisk bland annat i de likalydande
motionerna I: 133 av herr Arrhén och II: 206 av herr Staxäng m. fl. Samma
ars bevillningsutskott uttalade i sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande,
nr 24, att de skattetekniska och andra skäl, vilka åberopats till
stöd för begränsningen av antalet skattefria livsmedel, alltjämt syntes utskot -

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

3

tet äga giltighet. Tillika framhöll utskottet, att den vid ett bifall till motionerna
uppkommande inkomstminskningen för statsverket i rådande statsfinansiella
läge komme att bliva av avsevärd betydelse. I anledning därav
avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

I de nu förevarande motionerna hemställes om utredning och förslag angående
borttagande av omsättningsskatten på färsk, frusen eller saltad fisk.

I de likalydande motionerna I: 174 och II: 280 anföres till stöd härför
bland annat följande. Särskilt av två bärande skäl vore det önskvärt att
snarast möjligt slopa omsättningsskatten på fisk. För det första hade fisken
även oavsett omsättningsskatten redan avsevärt fördyrats för de mindre bemedlade.
För det andra vore det fara värt, att ett bibehållande av omsättningsskatten
på fisk komme att avsevärt missgynna fiskerinäringen i konkurrensen
på livsmedelsmarknaden, när normala förhållanden åter inträdde.
De stegrade anskaffnings- och underhållskostnaderna för fiskets förnödenheter
medförde en nästan skrämmande stor skuldbelastning. Under nuvarande
förhållanden kunde skulderna förräntas och amorteras, men detta måste
bliva svårt, när freden komme och fisken icke bleve samma nödvändighetsvara
som nu. Berörda synpunkter, vilka återfunnes i motioner vid 1944 års
riksdag, utgjorde alltjämt motivering för befrielse från omsättningsskatt.

I motionen II: 408 har framhållits bland annat, att enligt gällande bestämmelser
flertalet lantmannaprodukter vore undantagna från omsättningsskatt,
medan beträffande fisk omsättningsskatt skulle uttagas på det pris,
som konsumenten finge betala. Ett borttagande av omsättningsskatten på
fisk skulle av priskontrollnämnden kunna utnyttjas på olika sätt. Man
kunde kompensera fiskarena för de fördyrade driftkostnaderna eller sänka
detaljhandelspriserna på fisken, vilket komme att befrämja avsättningen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran bär utskottet
emottagit yttranden över motionerna av statens livsmedelskommission, statens
priskontrollnämnd, centrala omsättningsskattenämnden, svenska ostkustfiskarenas
centralförbund och svenska västkustfiskamas centralförbund.

Livsmedelskommissionen har anfört i huvudsak följande. Kommissionen
delade uppfattningen, att ett borttagande av omsättningsskatten på fisk skulle
vara av betydelse såväl för konsumenterna som för fiskets utövare. Kommissionen
ville emellertid ifrågasätta, örn det för närvarande förelåge starkare
skäl därför än vid tidigare tillfällen, då frågan varit föremål för statsmakternas
prövning men lämnats utan åtgärd. Detaljhandelspriserna på de Åskslag,
som vore åsätta normalpris — vilket vore fallet beträffande de vanligare
fiskslagen, som hade den största betydelsen för livsmedelsförsörjningen
— vore genomsnittligt lägre än lidigare under kristiden. Utan att
förringa fiskens stora värde ville kommissionen dock ifrågasätta, örn icke de
enligt nu gällande bestämmelser från omsättningsskatt undantagna livsmedlen
åtminstone för vissa hushåll måste tillmätas en för försörjningen mera
avgörande betydelse. Kommissionen funne det vanskligt att bedöma örn och

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

i vad mån förslaget kunde förstärka fiskets konkurrensmöjligheter. Även om
så vore fallet syntes det, med hänsyn till det statslinansiella intresset av skattens
bibehållande, tvivelaktigt örn förslaget ur denna synpunkt vore tillräckligt
starkt motiverat. Med åberopande därav ansåge kommissionen för sin
del tillräckliga skäl ej föreligga för bifall till motionerna.

Priskontrollnåmnden har anfört följande:

»Frågan om borttagande av omsättningsskatten å fisk torde icke kunna
bedömas isolerat. Även å åtskilliga andra varor, som torde vara ur folkhushållets
synpunkt fullt jämförliga med fisk, utgår för närvarande omsättningsskatt.
Enligt nämndens mening bör därför den väckta frågan upptagas
till avgörande först i samband med en allmän revision av omsättningsskatteförordningen,
när en sådan anses möjlig.»

Centrala omsättningsskattenämnden har åberopat innehållet i ett av nämnden
till 1944 års bevillningsutskott avgivet yttrande, däri nämnden anfört
bland annat följande. De skattetekniska skäl, som åberopats för begränsningen
av antalet skattefria varor, ägde alltjämt giltighet. Därest fiskerinäringen
skulle anses vara i behov av stödjande åtgärder torde kunna ifrågasättas,
huruvida den lämpligaste formen därför vöre att finna i skattefrihet
för denna närings produkter. Jämväl beträffande det åberopade behovet att
lätta de ekonomiska bördorna för mindre bemedlade ville nämnden ifrågasätta,
huruvida icke det åsyftade ändamålet kunde vinnas genom andra stödåtgärder.
Vid generell befrielse från omsättningsskatt för försäljning av ifrågavarande
livsmedel — vilken befrielse i lika grad skulle komma alla konsumenter
till godo — bleve inkomstminskningen för statsverket avsevärt
större än lättnaden för de mindre bemedlade. Beträffande storleken av berörda
inkomstminskning hade nämnden endast kunnat verkställa approximativa
beräkningar. Nämnden hade emellertid ansett sig kunna beräkna inkomstminskningen
vid ett slopande av omsättningsskatt på fisk till omkring
10 miljoner kronor.

Svenska ostkustfiskarenas centralförbund har anfört i huvudsak följande.
Varje sänkning av minuthandelspriset på en vara torde i de flesta fall medföra
en ökad avsättning. Även den förhållandevis ringa sänkning av utförsäljningspriset
på strömming — vilken fisksort till övervägande delen fångades
av de till förbundet anslutna fiskarena — som bleve en följd, därest omsättningsskatten
på denna fisk slopades, borde medföra en viss ökning i avsättningen.
Det syntes emellertid som örn en prissänkning med 5 procent på
en vara, vilken redan måste räknas bland de billigaste livsmedlen, knappast
skulle lia någon större betydelse ur avsättningssynpunkt. Den viktigaste orsaken
till att enligt förbundets mening omsättningsskatten på fisk borde borttagas
vore emellertid, att möjlighet därigenom förelåge att kompensera
fiskarena för de fördyrade driftkostnaderna utan att därför ett högre pris
behövde uttagas av konsumenterna. Under år 1944 hade oron bland ström -mingsfiskarena över den alltmera minskade marginalen mellan priset på
strömming och de med fisket förenade omkostnaderna blivit allt starkare.
Förbundet åberopade därutinnan en genom Ostkustfisk centralförening u. p. a.

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

5

verkställd utredning angående strömmingsfiskets lönsamhet. Förbundet tillstyrkte
vad i motionerna föreslagits och hemställde, att utskottet måtte uttala
sig för att fiskarena i samband med att omsättningsskatten på fisk borttoges
i motsvarande mån skulle erhålla kompensation för de fördyrade driftkostnaderna.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund har i sitt yttrande uttalat bland
annat följande. Fisk hade sedan gammalt betraktats såsom god och billig
föda. Numera finge man höra en motsatt mening. Fisk vöre alltför dyr att
köpa. Att fisken måste fördyras genom fraktkostnader och försäljningsprovision
m. m. vore helt naturligt. Att fisken även skulle fördyras genom beskattning
kunde förbundet däremot icke finna riktigt. Fiskets män hade ständigt
haft stora bekymmer för att finna avsättning av fångsterna. För närvarande
syntes vara ytterst liten åtgång av fisk. Stora partier fisk, som ej
kunnat säljas i öppna marknaden, hade fått övertagas av livsmedelskommissionen
eller säljas till fiskmjölsfabrikation. Förbundet tillstyrkte bifall till
motionerna.

Under förarbetena till omsättningsskatteförordningen uttalades, på sätt utskottet.
framgår av den föregående redogörelsen, att begränsningen av antalet skattefria
livsmedel föranletts framför allt av skattetekniska skäl. Allenast vissa
elementära livsförnödenheter av mycket stor betydelse för de breda lagrens
ekonomi hade undantagits från skatteplikt. Det hade övervägts att helt slopa
även dessa undantag. För en sådan åtgärd kunde anföras även andra skäl
än de rent praktiska. Anordningen med undantag medförde, att skattefriheten
bomme alla till godo utan avseende å behovet. Ur såväl sociala som
statsfinansiella synpunkter ville det förefalla mera befogat att låta skatt utgå
å alla varor och att samtidigt i en eller annan form bereda kompensation åt
dem, som visades vara i behov därav. Å andra sidan skulle emellertid en
beskattning överlag av livsmedlen skärpa olikheten i beskattningshänseende
mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem, som konsumerade
produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta ifrågavarande
elementära livsförnödenheter ansags därför böra ifrågakomma
endast under förutsättning att jämväl uttag från egen fastighet beskattades.

Förenämnda skäl för en begränsning av det antal varor, som undantagas
från skatteplikt, synas utskottet alltjämt äga giltighet. Tillika vill utskottet
framhålla, att även åtskilliga andra varor, vilka ur folkhushållets synpunkt
torde vara fullt jämförliga med fisk, för närvarande äro underkastade omsättningsskatt.

Vad angår den i motionerna framförda synpunkten, att ett borttagande av
omsättningsskatten på fisk borde komma fiskerinäringen till godo, far utskottet
uttala, att därest fiskerinäringen skidle anses vara i behov av understöd,
ett dylikt understöd torde böra meddelas i annan form än genom en
skattebefrielse av nu ifrågasatt art.

Slutligen får utskottet framhålla, alt den vid ett bifall till motionerna uppkommande
inkomstminskningen för statsverket, vilken approximativt berak -

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

näts till 10 miljoner kronor, icke torde sakna betydelse ur statsfinansiell
synpunkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 174 av herr Arrhén
och II: 280 av herr Staxäng m. fl. om avskaffande av omsättningsskatten
på sill och fisk icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd; samt

2) att motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl. örn avskaffande
av allmänna omsättningsskatten å färsk, frusen eller
saltad fisk icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, friherre De Geer, Eklund, Henman, Franzon, Lennart Johansson och Ramberg,
samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo och
Kristensson.

Reservation

av herrar Hammarlund och Vigelsbo, vilka ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Ett bibehållande av omsättningsskatten på fisk innebär, att fiskarena komma
i ett sämre läge än övriga livsmedelsproducenter, då enligt gällande bestämmelser
livsmedel i allmänhet äro undantagna från omsättningsskatt.
Härigenom minskas möjligheterna att kompensera fiskarena för de fördyrade
driftkostnaderna samtidigt som konsumenterna måste betala ett högre pris
för fisken än vad som betingas av den ersättning fiskarena erhålla. Detta kan
särskilt befaras komma att missgynna fiskerinäringen vid övergången till

Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 7

normala förhållanden på livsmedelsmarknaden. Då fisken dessutom är en
nödvändighetsvara, synes det vara i princip riktigt, att den undantages från
omsättningsskatt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna
I: 174 av herr Arrhén och II: 280 av herr Staxäng m. fl.
samt motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl. i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till borttagande
fortast möjligt av omsättningsskatten på färsk, frusen eller
saltad fisk.»