Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1945 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 24-5, angående reglering av sockernäringen
i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till
bevillningsutskottet.
Genom en den 16 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 245, i vad densamma
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1946 till och med
dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1947, rätt att
till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit
stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken
Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt
3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört.
I propositionen har vidare föreslagits, att riksdagen måtte dels till »Kostnader
i samband med sockerregleringen» å tilläggstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor, dels ock till »Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor» å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor. Propositionen
har, vad angår anslagsfrågorna, hänvisats till jordbruksutskottet.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit den i anledning
av propositionen väckta motionen II: 566 av herrar Sundström i Skövde
och Lövgren, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om skyndsam utredning om och förslag till enhetlig prissättning av
Svenska sockerfabriksakliebolagets på den inhemska marknaden saluförda
produkter».
Vad angår de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till molionen.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 7 samt. Nr 29. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.
Majit anfört till stöd för förslaget angående reglering av sockernäringen i
riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (s. 1—32 och
39—42). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska
staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
m. m. under tiden 1 augusti 1945—31 juli 1946 ävensom förbindelse till statens
sockernämnd angående betarbetarlönerna 1945 samt bestridande av vissa
på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta betänkande
såsom bilagor (Bilaga 1 och 2).
I motionen 11:566 har erinrats om att 1941 års bevillningsutskott till behandling
upptagit frågan örn en utjämning av detaljhandelspriserna å socker.
Utskottet hade därvid understrukit angelägenheten av att Kungl. Maj:!
ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet och därvid sökte åstadkomma
en skälig utjämning av försäljningspriserna å socker särskilt å sådana
orter, där priserna befunnes vara högre än som normalt tillämpades inom
handeln med denna vara. Det vore anmärkningsvärt, att denna utskottets
klart uttalade förväntan icke lett till något resultat, då det nu i stort sett
torde råda samma ojämnhet i prissättningen på socker som år 1941. Det vöre
orimligt, att en statligt reglerad näring, som därjämte erhölle ett statligt stöd
på 22 miljoner kronor, skulle tillämpa en metod för varans distribuering,
vilken nödvändiggjorde prisskillnader på upp till 15 procent på exakt lika
produkter. Sålunda utgjorde i december 1944 bitsockerpriset i Stockholm 66
öre, i Karlstad 71 öre och i Kiruna 76 öre. Lika väl som exempelvis tobaksvaror
och margarin kunde säljas till samma priser i samtliga butiker, som
förde dessa varor, borde det vara möjligt att åstadkomma en fraktutjämning
i fråga om socker, som gjorde en enhetlig prissättning möjlig. Att detta
skulle leda till en generell prishöjning på socker torde knappast vara att befara.
Det funnes anledning antaga, att sockerbolaget mycket väl kunde bära
den kostnadsökning, som en omläggning av distributionen till äventyrs kunde
medföra. En förutsättningslös utredning rörande denna fråga borde äga
rum.
Rörande detaljhandelspriserna å bitsocker har utskottet ur den av socialstyrelsen
utgivna publikationen »Sociala meddelanden» (1945 nr 1) inhämtat
följande uppgifter, avseende detaljhandelspriser i öre per kilogram för olika
orter i riket under december 1944:
Stockholm..... |
...66 |
Jönköping .... |
.... 68 |
Västerås....... |
...69 |
Göteborg....... |
... 68 |
Karlskrona...., |
.... 70 |
Örebro........ |
.... 68 |
Malmö......... |
.... 68 |
Karlstad....... |
.... 71 |
Avesta......... |
...69 |
Borås.......... |
...68 |
Linköping..... |
.... 69 |
Falun......... |
...68 |
Eskilstuna..... |
...66 |
Lund.......... |
... 69 |
Kalmar........ |
...69 |
Gävle.......... |
...66 |
Norrköping .... |
.... 68 |
Kiruna........ |
...76 |
Halmstad...... |
...70 |
Sundsvall...... |
,... 69 |
Kristianstad .... |
...69 |
Hälsingborg . ... |
...69 |
Uppsala........ |
... 70 |
Landskrona.... |
...68 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 29. 3
Lidköping...... |
.... 69 |
Östersund .. |
...... 69 |
Ludvika......... |
. 68 |
Luleå.......... |
... . 71 |
Arvika...... |
...... 70 |
Lysekil.......... |
. 69 |
Motala......... |
.... 67 |
Bodafors ... |
...... 69 |
Markaryd........ |
. 67 |
Nyköping...... |
.... 68 |
Degerhamn . |
...... 70 |
Morastrand...... |
. 70 |
Söderhamn .. . . |
... 71 |
Ed......... |
...... 69 |
Ringarum........ |
. 69 |
Södertälje...... |
... 69 |
Filipstad .... |
...... 71 |
Simrishamn...... |
. 68 |
Umeå ■......... |
.... 74 |
Gimo....... |
...... 70 |
Sundsvall sågv.-d.. |
. 72 |
Varberg....... |
. ... 70 |
Gällivare o. |
Mahn- |
Tidaholm ....... |
. 69 |
Visbv.......... |
. .. 76 |
berget .... |
...... 72 |
långsryd......... |
. 68 |
Vänersborg . ... |
...69 |
Höör....... |
...... 69 |
Töreboda ........ |
. 69 |
Västervik...... |
.. .. 71 |
Kisa........ |
...... 70 |
Vilhelmina....... |
. 74 |
Växjö......... |
... 71 |
Kramfors ... |
...... 75 |
Värnamo........ |
. 69 |
Ystad.......... |
.... 69 |
De i förevarande proposition framlagda förslagen angående reglering av
sockernäringen i riket innebära, att i huvudsak samma principer, som hittills
tillämpats, skola gälla även för nästa tillverkningsår. Enligt dessa principer
tillförsäkrar staten Svenska sockerfabriksakticbolaget ensamrätt till import
av socker, medan däremot bolaget åtager sig att inbjuda till teckning
av kontrakt om sockerbetsodling i enlighet med av staten godkända grunder
samt att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda betpriset
med mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Bolaget
åtnjuter för täckande av ett flertal kostnadsposter, däribland förräntning
av bolagets eget kapital, visst i avtal med staten fastställt belopp för
varje kilogram tillverkat råsocker. För övriga kostnadsposter, vilka ansetts
svårare att på förhand bedöma, garanterar staten bolaget täckning. Bolaget
är å sin sida gentemot staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster
på grund av tillverkningen och försäljningen av socker och sirap samt vid
sockertillverkningen erhållna biprodukter.
Vad angår de i propositionen framlagda förslagen har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot desamma och tillstyrker sålunda bifall till propositionen,
såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet.
I motionen II: 566 yrkas skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om skyndsam
utredning om och förslag till enhetlig prissättning av sockerbolagets på
den inhemska marknaden saluförda produkter. Med anledning av detta yrkande
får utskottet erinra om att frågan om en utjämning av detaljhandelsprisema
å socker vid flera tillfällen och senast år 1941 varit föremål för
riksdagens uppmärksamhet. Samma års bevillningsutskott framhöll sålunda,
sedan utskottet tagit del av en av statens sockernämnd verkställd utredning
rörande denna fråga, i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 18 angelägenheten
av att Kungl. Majit ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet
samt därvid sökte åstadkomma en skälig utjämning av försäljningspriset
å socker särskilt å sådana orter, där priset befunnes vara högre än som
normalt tillämpades inom handeln med denna vara. Av den i det föregående
lämnade redogörelsen för detaljhandelspriserna å socker under december
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
1944 å vissa orter framgår, att betydande olikheter härutinnan alltjämt förefinnas.
Priserna variera sålunda mellan 66 och 76 öre för kilogram, innebärande
en prisskillnad av 10 öre mellan billigaste och dyraste ort. Uppgifterna
utvisa även, att en rätt betydande prisskillnad föreligger mellan vissa
närbelägna orter. I likhet med 1941 års bevillningsutskott anser utskottet angeläget,
att sådana ojämnheter i detaljhandelspriserna å socker i möjligaste
mån elimineras. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Majit låter verkställa
ytterligare utredning rörande denna fråga i syfte att utröna, i vad mån en
sådan utjämning av nämnda priser kan åstadkommas. Däremot anser sig
utskottet icke böra förorda skrivelse till Kungl. Majit i ämnet och avstyrker
alltså bifall till motionärernas hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 245, i vad densamma hänvisats till
bevillningsutskottet,
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1946
till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast
den 31 januari 1947, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; och
3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit
anfört; samt
B) att motionen lii 566 av herrar Sundström i Skövde och
Lövgren icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 april 1945.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De Geer,
Ekman*, Velander, Eklund, Robert Berg, Heuman och Wehtje; samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hogberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Olsson i Gävle, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg och Kristensson.
*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
5
Bilaga 1.
Förslag
till
Kontrakt
mellan svenska staten och Svenska sockerfabriUsaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti
1945—31 juli 1946.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §•
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en
från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom
rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
2 §•
Bolaget förbinder sig alt inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1945 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares
centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall utgöra
4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1945 tecknar kontrakt
med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett
arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock
att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå
med allenast 5 kronor.
I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj:t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförlarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till
sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att
förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.
Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannafbefarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.
Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,
som härom tidigare tillämpats.
3 §■
Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt
för 1945 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven
förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema
1945 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser
skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda
nämnden.
Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget
innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.
4 §•
Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som av Kungl. Majit fastställas.
Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget
att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos
Kungl. Majit.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29. •
5 §•
För räkenskapsåret 1 augusti 1945—31 juli 1946 är bolaget gentemot slaten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,
som följer av bestämmelserna i 1 inom. här nedan — svara för täckning
av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.
1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke
kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,
skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition
stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,
vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets
eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det
att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,33 öre för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående
oavsett produktionens storlek.
Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,
överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta
moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar
skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra
sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,
cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å
respektive konton.
Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1946 sådana förändringar
beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda
i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen
undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång
i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten
förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd
skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,33 öre. Såsom exempel
på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens
allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,
jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga
lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,
så bör härav betingad .skälig jämkning företagas i förenämnda summa
av 17,33 öre.
I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara
av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verk
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
ställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.
1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av
beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa
kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och
alltså omfattas av statsgarantien.
Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare
ej får höjas.
2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter
må upptagas i bokslutet den 31 juli 1946, skall gälla, att räkenskapsårets
drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att
bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av
varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager
samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och
lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen
använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen
med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej
fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar
kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.
Därest lagret av någon i delta moment avsedd vara den 31 juli 1946 till
kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande
delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.
Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 understiger
det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande
underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta
innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten
skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,
genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt
från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å
varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —
förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda
avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfoncl, får bolaget varken
under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som
motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt
fran å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra
sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i
normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,
under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens
gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden
vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av
lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,
skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd
eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,
till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbör
-
Bevillningsutskottets bétänkande nr 29. •’
lig återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier
och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har
förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst
anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är
bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar
bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid
hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets
drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret
och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens
belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter
nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest
enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i
detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det
statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande
efter kontraktstidens utgång av lageråterstälningen, skall dylik tvistefråga
avgöras av skiljemän enligt lag.
3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad
skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under
räkenskapsåret 1945/46 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten
är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets
utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid
sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt
förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande
kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan
skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot
bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid
räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning
av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,
vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget
den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.
Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å
sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten
få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning
av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma
pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.
Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för konti aktsåret av Kungl. Maj:t
fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda
pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger
ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen
av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger
på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.
10 Bevillninc/sulskottets betänkande nr 29.
4 inom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom
återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens
biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.
5 mom. Linder statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet
den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej
ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.
Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.
6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga
all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.
7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn
beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång
utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit
i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga
vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan
uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda
överskjutande beloppet.
8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.
6 §•
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.
Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.
7 §•
Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).
Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderligt för tillsynens utövande.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
11
Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager
åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla
sagda myndighet.
8 §.
I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att
vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom
är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.
Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare
föreskrifter.
9 §■
Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget
och dess verksamhet.
10 §.
Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1945 till och
med den 31 juli 1946 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning
uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.
Allmänna uttalanden från förhandlingarna.
1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall
gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock näst sista stycket å s. 40 i
prop. nr 195/1944).
2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.
3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av
17,33 öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas
oförändrade.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 29-
Bilaga 2.
Förbindelse
till
statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1945 samt bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.
§ 1.
Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens
sockernämnd att vid användning under 1945 av lejd arbetskraft för
sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om
dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning
enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:
i
1) I fråga örn sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter
utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:
Per 100 sträck- Per 1 000
famnar meter
För första hackningen.............................. 28 öre 157 öre
» gallringen...................................... 87 » 488 »
» hackningen närmast efter gallringen.............. 47 » 264 »
> varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning. 23 » 129 »
dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare
höjes till 105 öre per 100 sträckfamnar (589 öre per 1 000 meter).
Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln
av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning
och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet
som två och betalas med lil öre per 100 sträckfamnar (623 öre per
1 000 meter).
Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring
och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,
utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar
(11,2 öre per 1 000 meter).
2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg
eller avdrag utgår enligt följande tabell.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
13
a) Tillägg: |
||
Vid plantantal |
Utgår |
|
39 000 ........ |
.. 1-50 |
|
40 000 ........ |
. . 3-00 |
|
41 000 ........ |
4-50 |
|
42 000 ........ |
. . 6-00 |
|
43 000 ........ |
. . 7-50 |
|
44 000 ........ |
. . 9-00 |
|
45 000 ........ |
. . 10-50 |
|
46 000 ........ |
.. 12-00 |
|
47 000 (12-00 — |
1-50=) . |
.. 10-50 |
48 000 (12-00 — |
3-00 = ) . |
... 9-00 |
O. S. V.
b) Avdrag:
Vid plantantal Verkställes
per 6 -100 sträck- avdrag med
famnar örn kronor
37 000 .................. 1-50
36 000 .................. 3-00
35 000 .................. 4-50
34 000 (4-50+3-00 = )..... 7-50
33000 (4-50 + 3-00 + 3-00=) 10-50
O. S. V.
Vid plantantal |
Utgår |
3 420 ......... |
....... 13-2 |
3 510 ......... |
....... 26-3 |
3 600 ......... |
....... 39-5 |
3 680 ......... |
........ 52-6 |
3 770 ......... |
....... 65-8 |
3 860 ......... |
....... 78-9 |
3 950 ......... |
........ 92-1 |
4 030 ......... |
........ 105-3 |
4 120 ......... |
........ 92-1 |
4210 ......... |
|
O. S. V. |
Vid plantantal |
Verkställes |
3 250 ........ |
........ 13-2 |
3 160 ........ |
........ 26-3 |
3 070 ........ |
........ 39-5 |
2 930 ........ |
........ 65-8 |
2 890 ........ |
........ 921 |
O. S. V. |
För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000
meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm,
utgår ej tillägg eller avdrag.
Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning
förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet
genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med
svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen
ej förekomma.
Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,
göres vid slutlikviden för sommarskötseln.
Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen
15 procent tills slutlikvid sker.
Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes
sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn
vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter
örn vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor representerande
det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen
av tillägg, respektive avdrag.
Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
3) Om jorden — å fället i sin helhet eller delar därav -— är avsevärt bemängd
med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden
av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från
5 till 30 procent.
Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande
ogräsbestånd.
4) För upptagning, innefattande att betonia skola omsorgsfullt avblastas,
val rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord
plats samt högarnas täckande med bläst, skall utgå ackord med minst
följande belopp:
Vid plantantal per 6 400 38 000 och därunder.......... 39 000 ............ |
Per 400 sträck-famnar med |
Per 1 000 |
40 000 .......... |
||
41 000 ................. |
||
42 000 ................ |
||
43 000 ............. |
||
44 000 ............... |
||
45 000 ............. |
1 9-9 1 |
|
46 000 och däröver.......... |
1 i- L 1 12-35 |
Ovanstående priser gälla för upptagning, verkställd under tiden 25 oktober
—9 november.1 För upptagning, verkställd före den 25 oktober,2 sker avdrag
med 55 öre per 400 sträckfamnar (respektive 77 öre per 1 000 meter) samt
för upptagning, verkställd fran och med den 10 november3 tillägg med 1
krona 30 öre per 400 sträckfamnar (respektive 1 krona 82 öre per 1 000
meter).
Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var
och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest
för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse örn
viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för
arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1
november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger
8 kronor per 400 sträckfamnar (respektive 11 kronor 23 öre per 1 000
meter) utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp.
Därest levnadskostnadsindex under år 1945 uppgår till minst 249, skall
från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal
mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarförbundet
(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna
utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000
meter).
1 I Östergötland och Västergötland under tiden 15—2F> oktober.
2 I Östergötland och Västergötland före den 15 oktober
2 I Östergötland och Västergötland från och med den 26 oktober.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
15
5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan
antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen
areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där
uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall
för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning
(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kilogram per hektar, varmed
skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram avräknade sockerbetor
per hektar, utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per
1 000 meter). Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall
är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget
utgå i proportion till upptagen areal.
För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda
uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000
meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än
det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400
sträckfamnar (70,2 öre per 1 000 meter).
Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, ha rätt til
eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.
6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid
vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som
är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver
fullständig adress.
Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,
för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget
tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor
under året.
7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan
under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd
förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som
felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande
ersättningen jämte 5 °/o årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt
av Kungl. Maj:! meddelade föreskrifter.
§ 2.
Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, under 1945 till nämnden erlägga en avgift
av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling
sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall
innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras
avgiften i proportion till arealen. 8
8 3.
Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri
inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med
iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för
Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Maj:t.
457736 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.