Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1945 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt giltighet av gällande
skattegruppering.

I en den 23 februari 1945 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 121, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att gällande skattegruppering må, utan hinder
av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), erhålla
förlängd giltighet till och med utgången av år 1945.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen indelas samtliga orter i riket med
avseende å levnadskostnadernas höjd i fem ortsgrupper. Denna indelning
den s. k. skattegrupperingen — verkställes av socialstyrelsen enligt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Majit äger meddela, och gäller enligt lagen för
en tid av fem år i sänder.

Den senast fastställda skattegrupperingen avser åren 1935—1939. Giltighetstiden
för denna gruppering har i enlighet med olika beslut av riksdagen
förlängts. Senast har 1943 års riksdag med bifall till propositionen nr 68
medgivit, att nämnda skattegruppering finge, utan hinder av 48 § 1 mom.
kommunalskattelagen, erhålla förlängd giltighet till och med utgången av
år 1944. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Majit genom kungörelse
den 24 mars 1944 (nr 128) förordnat, att den för åren 1935—1939 gällande
indelningen för taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
samt kommunal inkomstskatt av samtliga orter i riket skulle äga förlängd
giltighet till och med utgången av år 1944.

I propositionen nr 82 till 1944 års riksdag med förslag till förordning om
värnskatt för budgetåret 1944/45 lämnade departementschefen en redogörelse
för dyrortsgrupperingsfrågans läge. Departementschefen tog därvid
ställning till det av 1943 års riksdag uttryckta önskemålet, att det borde övervägas
att framlägga provisoriskt förslag rörande skattegrupperingen för 1944
års riksdag, för den händelse det skulle visa sig omöjligt att framlägga slutligt
förslag beträffande dyrortsgrupperingsfrågan i dess helhet till 1945 års
riksdag. 1943 års dyrortskommitté, som fått sig anförtrodd uppgiften att verkställa
den av riksdagen begärda förutsättningslösa och allsidiga utredningen
rörande dyrorlsgrupperingens framtida bestånd och utformning, hade i skrivelse
den 19 januari 1944 anmält, att kommittén icke kunde avgiva förslag

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 21—23. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Utskottet.

i ämnet inom sådan tid, att ärendet kunde underställas 1945 års riksdag,
och för sin del icke heller kunde tillstyrka införandet av ett skatteprovisorium,
grundat allenast på det då föreliggande materialet. Efter övervägande
av frågan fann sig departementschefen i likhet med de sakkunniga böra avstyrka
framläggandet av förslag örn provisorisk skattegruppering, baserad
på ifrågavarande utredningsmaterial.

1944 års bevillningsutskott uttalade i betänkande nr 14 sin tillfredsställelse
över att den begärda utredningen angående dyrortsgrupperingens framtida
bestånd och utformning igångsatts. Med hänsyn till frågans betydelse hade
det dock enligt utskottets mening varit önskvärt, att förslag i ämnet kunnat
förväntas till 1945 års riksdag eller att — sedan det visat sig, att detta icke
läte sig göra — åtminstone ett förslag till en provisorisk skattegruppering
kunnat föreläggas 1944 års riksdag. Då Kungl. Maj:t icke ansett sig böra avlåta
sådant förslag angående provisorisk skattegruppering, ville utskottet
starkt understryka vikten av att den pågående utredningen bedreves med
största möjliga skyndsamhet, så att ett slutligt förslag angående förevarande
spörsmål i dess helhet snarast kunde föreläggas riksdagen. Utskottets uttalande
godkändes av riksdagen.

I skrivelse den 11 januari 1945 har 1943 års dyrortskommitté anmält, att
kommittén beräknade kunna framlägga betänkande med förslag i ämnet
under första halvåret 1945. De ännu återstående arbetena, däribland vissa
utredningar örn verkan på skatteunderlaget av olika ändringar i orts- och
familjeavdragen, komme dock att taga så lång tid i anspråk, att — såsom
kommittén framhållit redan i sin skrivelse den 19 januari 1944 — någon på
kommitténs förslag grundad proposition icke kunde avgivas till innevarande
års riksdag.

I den nu föreliggande propositionen har departementschefen anfört bland
annat, att vad fjolårets riksdag uttalade vid behandlingen av frågan om
skattegrupperingen endast gåve departementschefen anledning understryka,
att han delade uppfattningen om att slutligt förslag i dyrortsgrupperingsfrågan
snarast möjligt borde föreläggas riksdagen.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har departementschefen
i den ifrågavarande propositionen uttalat, att han delade uppfattningen örn
att slutligt förslag i dyrortsgrupperingsfrågan snarast möjligt borde föreläggas
riksdagen. I förlitande på att så kommer att ske har utskottet intet
att erinra mot det i propositionen framlagda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 121.

Stockholm den 13 mars 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Bevillningsutskottets betänkande nr 21. 3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl, fri
herre De Geer, Ekman, Frans Ericson*, Velander* och Robert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Orgdrd, Jonsson
i Skedsbygd*, Sundström i Skövde*, Nilsson i Kristinehamn*, Fröderberg, Vigelsbo och
Karlsson i Granebo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.