Riksdagens skrivelse nr 81.

lf>

Nr 81.

Godkänd av första kammaren den 11 mars 1944.

Godkänd av andra kammaren den 11 mars 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn införande
i gällande lagstiftning av skyldighet att lämna
suppleant meddelande örn tid för sammanträde med kommunala
nämnder och sty relser.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen vackt motion, nr 178 i andra kammaren, Ilar hemställts,
att riksdagen mätte besluta sådana ändringar i gällande lagstiftning, att skyldighet
att lämna suppleant meddelanden örn när sammanträdena med kommunala
nämnder och styrelser äga rum införes, samt att konstitutionsutskottet
måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.

Bestämmelserna om att suppleanter i nämnder och styrelser i vissa fall äga
uttrycklig rätt att närvara vid sammanträden lia tillkommit för att bereda ifrågavarande
suppleanter tillfälle att förvärva kännedom örn och erfarenhet i de
angelägenheter, som nu nämnda förvaltningsmyndigheter handhava. Betydelsen
härav framhäves av bl. a. det förhållandet, att suppleant dels bör vara beredd
att när som helst rycka in till tjänstgöring i stället för ordinarie ledamot,
dels ock vanligen kommer att stå i viss tur när det gäller fyllande av ledighet
efter avgången ledamot. Det är med andra ord fråga örn en för både vederbörande
själv och för de kommunala angelägenheternas handläggning betydelsefull
skolning uti de uppgifter, som det ifrågavarande förtroendeuppdraget omfattar.

Det förefaller under sådana förhållanden självklart, att suppleant, som har
uttrycklig rätt att närvara vid visst sammanträde, även erhåller underrättelse
örn tidpunkten för sammanträdet. Därom säger emellertid lagtexten ingenting.
En ordförande, som icke vill underrätta suppleanten örn plats och tid för vederbörande
nämnds eller styrelses sammanträde, kan också underlåta detta och
därigenom göra suppleants rätt att närvara illusorisk.

Den förevarande frågan kan kanske synas vara av ringa betydelse. Enligt
riksdagens mening är den emellertid både betydelsefull och aktuell, och riksdagen
hävdar, att ett verkligt behov föreligger av ändring i motionens syfte.
Bland annat må framhållas, att den omfattande sociala lagstiftning, som tillkommit
och utbyggts under de senaste decennierna, ställer stora krav på sådana
kommunala förvaltningsmyndigheter som kommunalnämnd, barnavårdsnämnd,
hälsovårdsnämnd, pensionsnämnd och fattigvårdsstyrelse m. fl., och det mäste
anses vara av betydelse inte minst ur rekryteringssynpunkt att suppleanterna
i dessa myndigheter både äga rätt att närvara vid sammanträden samt att bli
underrättade örn när dessa hållas.

16

Riksdagens skrivelse nr 81—82.

Av praktiska skäl köra de meddelanden till suppleanterna om utsatt sammanträde,
som här avses, få sådant innehåll, att det klart framgår, att suppleant icke
har att inträda i ordinarie ledamots ställe. Detta är motiverat icke minst med
hänsyn till att suppleanten bör veta, örn han riskerar att få erlägga böter för
förfallolös utevaro, ifall han icke hörsammar kallelsen.

Riksdagen förutsätter, att vid en blivande utredning bestämmelser införas örn
rätt för suppleanter i alla nämnder och styrelser att närvara vid sammanträdena
på samma sätt som för närvarande gäller beträffande suppleanter i kommunalnämnd,
kyrkoråd o. s. v.

På grund av det anförda får riksdagen i anledning av förevarande motion
hos Eders Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till sådana ändringar
eller tillägg i gällande lagar och författningar, att suppleanterna skola underrättas
örn när sammanträden med kommunala nämnder och styrelser, vid vilka
de äga närvara, äga rum.

Stockholm den 11 mars 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 82.

Godkänd av första kammaren den 14 mars 1944.
Godkänd av andra kammaren den 14 mars 1944.

Riksdagens skrivelse till f ullmäktige i riksbanken angående verkställd
granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

(Bankoutskottets utlåtande nr 14.)

Till fullmäktige i riksbanken.

Efter erhållen del av riksdagens år 1943 församlade revisorers berättelse angående
riksbanken har riksdagen tagit under övervägande vad revisorerna i
denna berättelse anfört ävensom vad riksdagens bankoutskott i avgivet utlåtande
angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning anfört
och hemställt; och har riksdagen tillerkänt .fullmäktige ansvarsfrihet dels för
förvaltningen under år 1942 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
i orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den 10 januari 1943 till och med
den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 14 mars 1944.

Norrköping 1944. Östergötlands Dagblads Tryckeri