2
Riksdagens skrivelse nr 472.
Nr 472.
Godkänd av första kammaren den 12 juli 1944.
Godkänd av andra kammaren den 12 juli 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret
1944/45.
(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 6.)
Till KONUNGEN.
I proposition nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
211—225) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1944/45 beräkna vissa anslag till det civila luftskyddet.
I propositionen nr 270 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 12 maj 1944,
föreslagit riksdagen att
I) godkänna av föredragande statsrådet Rubbestad förordad personalförteckning
och avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, den senare att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45,
II) bemyndiga Kungl. Majit att från och med budgetåret 1944/45
dels å personalförteckningen för Överståthållarämbetet uppföra 1 civilförsvarsdirektör
i lönegraden Eo 27,
dels å personalförteckningen för länsstyrelserna uppföra 24 civilförsvarsdirektörer
i lönegraden Eo 27,
dels ock å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra, utöver vad i propositionen
1944: 185 föreslagits, ytterligare 1 major, militärassistent, i lönegraden
Oa 4,
III) medgiva
att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och den
i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämd av Kungl. Majit, upptagna delposten till ersättning
till försvarsassistenter må under budgetåret 1944/45 användas för
avlönande av militärassistenter vid Överståthållarämbetet respektive länsstyrelserna
och av hemortsförsvarsassistenter,
Riksdagens skrivelse nr 472.
3
att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45
överskridas med högst 10 000 kronor,
samt att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45
överskridas med högst 223 000 kronor,
IV) för budgetåret 1944/45 anvisa
vissa anslag till civilförsvaret.
Därefter har riksdagen den 28 juni 1944 under hänvisning till utskottets
utlåtande nr 2 beslutat att
1) under femte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 till Civilförsvaret anvisa
ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor att av Kungl. Majit disponeras i enlighet
med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker riksdagen må komma
att fastställa i anledning av Kungl. Majits proposition nr 270;
2) bemyndiga Kungl. Majit att av sistnämnda anslag bestrida dels kostnaderna
för uppehållande av luftskyddsinspektionens och statens utrymningskommissions
verksamhet enligt gällande stater intill dess ny organisation må
varda genomförd, dels ock oundgängliga kostnader för det civila luftskyddet
intill dess ovanberörda specificerade uppdelning å anslagsrubriker må varda
av riksdagen fastställd.
I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft fyra i anledning av propositionen nr 270 inom riksdagen
väckta motioner.
Med beteckningen »propositioner» avses i det följande, därest ej annat särskilt
angivits, propositionen nr 270.
Civilförsvarets organisation.
Civilförsvarets centrala organisation.
I likhet med föredragande statsrådet anser riksdagen att rikets civilförsvar
bör ställas under enhetlig ledning. Då efter krigets slut utformningen av
civilförsvarets centrala topporgan torde böra prövas på nytt, har inom riksdagen
gjort sig gällande viss tvekan, huruvida detta centralorgan borde såsom
i propositionen föreslagits givas formen av ett centralt ämbetsverk. Centralorganets
verksamhet i krig måste emellertid enligt riksdagens mening
komma att bedrivas i liknande former, som gälla för rikets centrala militära
försvarsledning. Även i fred torde betydande arbetsuppgifter komma att åvila
detta organ. Styrelsen torde böra verka som en stab för civilförsvaret med
avseende särskilt å allmän planläggning, utbildningens övervakande och det
byggnadstekniska luftskyddet. Riksdagen har därför ansett sig böra ansluta
sig till Kungl. Majits förslag i detta avseende. Mot den föreslagna benämningen
å ämbetsverket, civilförsvarsstyrelsen, har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen är även av den meningen att chefen för styrelsen bör vara en
generaldirektör. Tiden för dennes förordnande bör emellertid icke bestäm
-
4
Riksdagens skrivelse nr 472.
mas till mer än högst 3 år. Lönen bör utgå enligt lönegraden C 12 i civila
avlöningsreglementet. Riksdagen biträder alltså icke ett i motionen I: 328
framfört yrkande, att generaldirektören placeras i lönegraden C 13.
Jämväl det föreslagna överförandet av de två luftskyddsinspektörerna i
oförändrad löneställning till civilförsvarsstyrelsen finner sig riksdagen böra
godtaga. Efter överförandet böra dess inspektörer enligt riksdagens mening
tills vidare kunna såsom i propositionen föreslagits benämnas civilförsvarsinspektörer.
I motionen I: 339 har yrkats att den militärassistent, som avses skola knytas
till civilförsvarsstyrelsen, bör vara överstelöjtnant eller major i lönegraden
Oa 5 eller Oa 4 i stället för såsom i propositionen föreslagits major i lönegraden
Oa 4. Riksdagen har inhämtat, att hinder icke möter att, om den i
styrelsen placerade officeren i Oa 4 blir befordrad till beställning i Oa 5, fortsättningsvis
låta honom förbli placerad i styrelsen. Riksdagen understryker
att bevarande av några års kontinuitet på denna post är av betydande värde
och förutsätter att Kungl. Majit i den utsträckning det befinnes lämpligt begagnar
sig av angivna möjlighet. Syftet i sistnämnda motion torde därmed
vara tillgodosett.
I propositionen har föreslagits att arvode skall utgå med 1 200 kronor till
en fast anställd sakkunnig för statsfinansiella frågor hos civilförsvarsstyrelsen
samt att arvode till enahanda belopp skall beräknas för ytterligare en
fast anställd sakkunnig, varvid närmast åsyftas en expert på arbetsmarknadsfrågor.
Inom riksdagen har uttalats en viss tveksamhet, huruvida sakkunskap
bör på detta sätt tillföras ett centralt verk. I den mån expertis på ifrågavarande
områden är erforderlig, håller riksdagen före att det ur principiella
synpunkter är riktigast att sådan sakkunskap inhämtas genom samråd med
de statliga myndigheter, som förfoga över denna. Då emellertid under den nya
organisationens genomförande och någon tid därefter ett jämförelsevis stadigvarande
behov av sakkunskap inom nu ifrågavarande ämnesområden kan
antagas uppkomma, vill emellertid riksdagen för sin del ej motsätta sig att
särskild expertis knytes till styrelsen på det sätt Kungl. Majit förutsatt. Frågan
huruvida särskilt arvode till nu angivna experter skall utgå jämväl framdeles
bör enligt riksdagens mening‘göras till föremål för prövning i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1945/46.
Riksdagen förutsätter att Kungl. Majit i samband med anslagsäskandena
till civilförsvarsstyrelsen för sistnämnda budgetår för riksdagen framlägger
icke blott — såsom förutsättes i propositionen — en redogörelse för vidtagna
organisatoriska åtgärder beträffande civilförsvarsstyrelsen utan även
ett närmare utformat förslag till organisation av styrelsen.
Vad angår beräkningen av kostnaderna för civilförsvarsstyrelsen har riksdagen
ej kunnat på grundval av propositionens i denna del gjorda uttalanden
ingå på någon närmare granskning av denna beräkning. Riksdagen har
emellertid inhämtat att den nu inom luftskyddsinspektionen anställda förrådspersonalen,
för vilken avlöningskostnaden för närvarande uppgår till omkring
30 000 kronor för år, icke medtagits vid beräkningen av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i den föreslagna avlönings
-
Riksdagens skrivelse nr 472.
5
staten för civilförsvarsstyrelsen. I följd härav finner riksdagen en uppräkning
erforderlig av denna anslagspost från 170 000 till 200 000 kronor och
därmed även av eivilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag från 710 000 till
740 000 kronor.
Med hänsyn till att civilförsvarsstyrelsen ej lämpligen kan övertaga luftsky
ddsinspek tionens och statens utrymningskommissions uppgifter förrän
från och med den dag civilförsvarslagen träder i kraft, har riksdagen beslutat
att för budgetåret 1944/45 skall under förenämnda förslagsanslag till
civilförsvaret såsom delanslag upptagas dels ett avlöningsanslag och dels ett
omkostnadsanslag till luftskyddsinspektionen respektive statens utrymningskommission
för bestridande av avlöningskostnaderna och omkostnaderna för
dessa myndigheters verksamhet intill dess civilförsvarsstyrelsen träder i funktion.
Ett vart av anslagen bör uppföras med ett förslagsvis bestämt formellt
belopp av 100 kronor.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synes den maximala summan av styrelsens
samtliga avlöningskostnader under budgetåret 1944/45 böra begränsas
till en så stor del av det belopp å 740 000 kronor — varå avlöningsstaten
slutar — som svarar mot den tid, varunder civilförsvarsstyrelsen är organiserad
under budgetåret 1944/45, jämförd med hela budgetåret. Endast
om förhållandena medföra att styrelsen belastas med arbetsuppgifter som
nu ej kunna förutses bör den på angivna sätt bestämda kostnadsramen få
överskridas.
Utöver vad nu sagts har vad föredragande statsrådet föreslagit och anfört
angående den centrala organisationen icke givit riksdagen anledning till
någon erinran.
Civilförsvarets organisation i länen.
Lika med föredragande statsrådet anser riksdagen att en särskild försvarsavdelning
under chefskap av en civilförsvarsdirektör bör inrättas inom
landskansliet vid varje länsstyrelse samt inom överståthållarämbetets andra
kansliavdelning. Civilförsvarsdirektören torde komma att få en mycket betydelsefull
uppgift inom civilförsvaret. Det är därför av vikt att dessa befattningar
kunna besättas med lämpliga personer. För att öka utsikten härtill
har riksdagen beslutat att civilförsvarsdirektören skall placeras i lönegraden
Eo 28 i civila icke-ordinariereglementet. Detta förslag föranleder viss uppräkning
av de belopp, varmed Kungl. Majit hemställt att den i avlöningsstaten
för länstyrelserna och Överståthållarämbetet uppförda anslagsposten till
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge överskridas.
Vad beträffar den militära sakkunskap, som står till länsstyrelsernas förfogande,
bär föredragande statsrådet förklarat sig finna systemet med delad
ledning av det militära och det civila försvaret nödvändiggöra, att denna
sakkunskap förstärkes. Av kostnadsskäl och då en ökning av officerskadern
ej borde äga rum utan tvingande skäl har emellertid statsrådet ansett sig
icke böra biträda civilförsvarsutredningens förslag all aktiva officerare utses
lill militärassistenter i flertalet länsstyrelser utan förordat alt härtill för
-
6
Riksdagens skrivelse nr 172.
ordnas företrädesvis pensionerade officerare, vilka relativt nyligen lämnat
aktiv militärtjänst. För att kunna förvärva väl kvalificerade militärassistenter
har emellertid i Kungl. Maj:ts förslag förutsatts, att arvodet skall utgå efter
förmånligare grunder än som gälla i fråga om arvodet till de nuvarande
försvarsassistenterna.
Riksdagen kan för sin del icke biträda förslaget om att till militärassistenter
skola utses pensionerade officerare vid samtliga länsstyrelser. Den samordnande
verksamhet i fråga örn militärt och civilt försvar, som är avsedd
att förmedlas genom den militäre representanten i länsstyrelsen, torde komma
att avse, bland annat, flertalet av civilförsvarets tjänstegrenar, särskilt
undanförsel- och förstöringstjänsten. Härvid är det av väsentlig betydelse att
ifrågavarande militäre representant är väl insatt i modern militär stabstjänst
och har kännedom om de problem, som där behandlas samt tillika äger initiativkraft
och förmåga att upprätthålla en intim kontakt mellan det militära
och civila försvaret och att snabbt sätta sig in i den civila förvaltningens
uppgifter och arbetssätt. Det är enligt riksdagens mening icke antagligt, att
militärassistenter med nyssnämnda kvalifikationer vid samtliga länsstyrelser
kunna hämtas enbart ur de pensionsavgångna officerarnas led. Även örn en
pensionerad officer uppfyller angivna fordringar vid tidpunkten för avgången
ur den aktiva tjänsten, så är det dock knappast troligt, att han på samma
sätt underhåller sina militära kunskaper och följer den militära utvecklingen
som en officer på stat, vilken strävar efter befordran. Till förmån för det av
civilförsvarsutredningen föreslagna systemet talar även att därigenom det
högre militärbefälet så småningom kommer att inom sig inrymma ett antal
officerare med kännedom om civilförsvaret och den civila förvaltningen, vilket
ur det totala försvarets synpunkt torde vara av betydande värde.
På dessa och de skäl som i övrigt anförts av civilförsvarsutredningen (s.
147—148 i utredningens betänkande) och i motionerna I: 328, I: 334, I: 339
samt II: 531 anser sig riksdagen icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del oförändrat.
Den kaderökning, som genomförandet av civilförsvarsutredningens förslag
förutsätter, framkallar emellertid tveksamhet. Riksdagen har därför sökt finna
en lösning, som kan reducera denna ökning. Denna lösning innebär en
kombination mellan de i Kungl. Maj :ts proposition anvisade och den av utredningen
föreslagna linjen. Den innebär, att kaderökningen nu begränsas till
6 statofficerare, vilka böra placeras på de ur totalförsvarets synpunkt viktigaste
länen, att för Gotlands och Blekinge län avses arvodestjänster enligt
propositionen samt alt Kungl. Majit bemyndigas att efter övervägande av den
lämpliga placeringen för ytterligare 3 län inrätta liknande arvodestjänster.
I detta sammanhang vill riksdagen framhålla att Kungl. Majit genom särskilda
beslut vid utgången av ett vart av de tre senast förflutna budgetåren
förklarat att en av de å personalförteckningen för försvarsstaben uppförda
militärassistenterna (därvid närmast torde ha åsyftats en militärassistent
i lönegraden Oa 3) skall tjänstgöra i luftskyddsinspektionen. Hittills har emellertid
icke någon militärassistent ställts till förfogande för sådan tjänstgö
-
Riksdagens skrivelse nr 472.
7
ring. Riksdagen förutsätter att i samband med tillsättande av militärassistentbefattningen
i civilförsvarsstyrelsen den militärassistent i lönegrad Oa 3
som avsetts skola stå till luftskyddsinspektionens förfogande i stället placeras
som militärassistent i en länsstyrelse utöver de 6 länsstyrelser som enligt vad
förut angivits skola förses med statofficerare som militärassistenter.
Härmed skulle för omkring halva antalet län den nya ordningen genomföras
under det första året, i likhet med vad utredningen förutsatt. 1 återstående
län förutsättes däfemot nu gällande system med försvarsassistenter
skola bibehållas under ännu ett år.
Innan förslag om eventuellt erforderlig ytterligare kaderökning framlägges
för nästa års riksdag bör enligt riksdagens mening av Kungl. Majit undersökas
dels huruvida i gällande personalförteckning upptagna statofficerare
kunna i någon utsträckning placeras i tjänstgöring å försvarsavdelning i
länsstyrelse, dels ock huruvida för ytterligare något eller några län kunna
utan eftersättande av civilförsvarets intressen avses pensionsavgångna officerare
enligt propositionen. Riksdagen anser angeläget, att den nya organisationen
är helt genomförd inom två år och att därvid bör tillses att civilförsvaret
erhåller god effektivitet.
Riksdagen har sig bekant, hur trängd krigsmakten är i nuvarande beredskapsläge
med hänsyn till tillgången på statofficerare. Det bör emellertid
kunna förutses att läget blir gynnsammare, då lättnad kan beredas i nuvarande
beredskap. Möjlighet erbjuder sig måhända framdeles att utbyta arvodister
mot statofficerare, vilket skulle reducera kostnaderna och nu manar
till en viss återhållsamhet i fråga om officerskaderns ökning.
En förutsättning för den av riksdagen beslutade anordningen, som utskottet
vill understryka, är att, som civilförsvarsutredningen uttryckligen avsett,
såsom militärassistenter —■ i de fall då statofficerare ifrågakomma
— förordnas sådana officerare, vilka genomgått stabsutbildning och kunna
förväntas bli befordrade, ävensom att vid anställande av arvodister enligt
propositionens linje urvalet i regel göres bland de senast pensionsavgångna.
Då det nu icke kan bedömas vilka länsstyrelser som böra förses med aktiva
officerare som militärassistenter, har riksdagen beslutat, att dessa militärassistenter
skola uppföras på försvarsstabens stat. Övriga militärassistenter
böra, såsom förutsatts i Kungl. Maj:ts förslag, avlönas av de till överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas förfogande slående anslag som anlitas
för avlönande av försvarsassistenter.
I övrigt har riksdagen intet att erinra mot de uttalanden föredragande
statsrådet gjort beträffande civilförsvarets organisation i länen.
Civilförsvarets organisation i civilförsvarsområdena.
Riksdagen anser i likhet med föredragande statsrådet att arvode bör utgå
till sådana civilförsvarschefer och ställföreträdare, som ej äro befattningshavare
vid polis- eller brandväsendet.
8
Riksdagens skrivelse nr 472.
Riksdagen har vidare funnit starka skäl tala för att även de befattningshavare
vid polis- eller brandväsendet, som förordnats till civilförsvarscheler
eller ställföreträdare, tillerkännas arvode. Dock ha betänkligheter häremot
jämväl framförts, särskilt såvitt angår de statsavlönade befattningshavarna
vid polisväsendet.
Det synes riksdagen icke nödvändigt att nu taga ställning till frågan om
arvode under tid då civilförsvarsberedskap ej råder till sådana statsavlönade
civilförsvarschefer eller ställföreträdare. Då det angelägnaste nu torde vara
att förstärka civilförsvarsorganisationen under rådande beredskap, bemyndigar
riksdagen Kungl. Maj:t att efter verkställd utredning av behovet, ur
synpunkten av civilförsvarsuppgifternas tillfredsställande fullgörande, tillägga
dessa civilförsvarschefer arvoden med högst samma belopp, som enligt
vad nedan sägs skall utgå till civilförsvarschef, som ej är statsavlönad
befattningshavare vid polisväsendet.
Arvodet till icke statsavlönade civilförsvarschefer anser riksdagen skola
utgå jämlikt någon av de arvodesgrupper, som enligt Kungl. Maj:ts förslag
skola gälla för civilförvarschefer, som icke äro befattningshavare vid
polis- eller brandväsendet. Arvodet bör alltså icke såsom civilförsvarsuti edningen
föreslagit bestämmas halvårsvis i efterhand. De angivna arvodesbeloppen
böra i enlighet med civilförsvarsutredningens förslag utgå med 50
procent förhöjning under tid då förordnande om civilförsvarsberedskap
gäller.
För sådan ställföreträdare för civilförsvarschef, som förordnats att självständigt
fullgöra vissa på civilförsvarschef eljest ankommande uppgifter, bör,
om han ej är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet arvode utgå
i enlighet med vad i Kungl. Maj :ts förslag förordats skola gälla för sådan ställföreträdare,
som ej är befattningshavare vid polis- eller brandväsendet.
Vad beträffar sådan ställföreträdare, som är statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, bör Kungl. Maj:t efter utredning angående behovet kunna
tillerkänna denne särskilt arvode. Detta arvode bör, om ej särskilda skäl föranleda
annat, utgå med högst hälften av det arvode, som tillkommer civilförsvarschefen
inom området eller skulle ha tillkommit den sistnämnde, om
han ej varit statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om minskning av civilförsvarschef ens arvode,
när arvode utgår till ställföreträdare, har riksdagen intet att erinra.
I propositionen har föreslagits att Kungl. Majit skall i varje särskilt fall bestämma
arvodets storlek till civilförsvarschefer och ställföreträdare i rikets tre
största städer, när fråga ej är örn befattningshavare vid polis- eller brandväsendet.
Riksdagen biträder detta förslag nied den modifikationen att denna
Kungl. Maj:ts bestämmanderätt även skall avse ersättningen till civilförsvarschefer
och ställföreträdare, som tillhöra nyssnämnda kategori befattningshavare,
såvitt angår statsavlönade sådana befattningshavare dock endast under
tid då civilförsvarsberedskap är anbefalld.
Såväl civilförsvarschef som ställföreträdare böra komma i åtnjutande av
ersättning för mistad arbetsinkomst och detta även om de äro befattningsha
-
Riksdagens skrivelse nr 472.
9
vare vid polis- eller brandväsendet. Ersättningen bör bestämmas enligt de
grunder, som föreslagits i propositionen med det tillägget att, såsom civilförsvarsutredningen
föreslagit, ersättningen i intet fall må utgå med högre belopp
än efter 12 000 kronor för år.
Kostnaderna för arvoden, ersättningar för mistad inkomst och reseersättningar
åt civilförsvarscheferna och ställföreträdarna uppskattar riksdagen till
250 000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 150 000 kronor. Riksdagen har till utgångspunkt vid denna uppskattning
i huvudsak använt den av civilförsvarsutredningen verkställda beräkningen,
därvid viss reduktion gjorts dels med hänsyn till att arvode till äventyrs
icke kommer att utgå eller kommer att utgå med allenast ett jämkat belopp
till vissa civilförsvarschefer, som äro statsavlönade befattningshavare vid
polisväsendet, dels ock att riksdagen i detta sammanhang räknar med att civilförsvarscheferna
och deras ställföreträdare komma att genomsnittligt vara
tillsatta under allenast tre fjärdedelar av budgetåret 1944/45.
Riksdagen förutsätter att föreskrifterna i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr
556) med bestämmelser om arvode m. m. åt vissa luftskyddschefer och ställföreträdande
luftskyddschefer — vilken kungörelse upphört att gälla den
30 juni 1944 — göras tillämpliga jämväl under budgetåret 1944/45 intill dess
ny organisation av det lokala civila försvaret må varda genomförd. De kostnader
som kunna föranledas härav beräknar riksdagen till omkring en fjärdedel
av nettoutgifterna för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1942/43
eller till 20 000 kronor. Dessa kostnader förutsätter riksdagen skola bestridas
från det i propositionen föreslagna nya anslaget till Civilförsvaret: Arvoden
till vissa civilförsvarschefer m. m., ur vilken anslagsbeteckning dock ordet
vissa bör utgå. Anslaget bör uppföras såsom ett delanslag under förenämnda
förslagsanslag till Civilförsvaret. Sammanlagt skulle alltså för arvoden och
andra ersättningar åt civilförsvarschefer och ställföreträdare samt luftskyddschefer
och ställföreträdande luftskyddschefer utgå 270 000 kronor under budgetåret
1944/45.
Från ifrågavarande anslag skola vidare enligt Kungl. Maj:ts förslag gäldas
de till sammanlagt 150 000 kronor beräknade kostnaderna under budgetåret
1944/45 för dels ersättningar åt inkvarteringschefer, biträdande inkvarteringschefer
och sambandsmän i militärbefäls- eller kårstaber, dels ock administrationen
av sådana åtgärder inom civilförsvaret, som avse inkvartering och därmed
sammanhängande sociala uppgifter. Den omständigheten att ifrågavarande
administrationskostnader komma att avse en kortare tidsperiod än som
avsetts i Kungl. Maj:ts förslag föranleder riksdagen att sänka nyssnämnda
belopp å 150 000 kronor till 125 000 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts uppföres ifrågavarande delanslag till
Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer m. m. med (270 000 + 125 000)
395 000 kronor.
I fråga om grunderna för avlöning till annan personal inom allmänna civilförsvaret
än civilförsvarschefer och ställföreträdare får riksdagen hänvisa
till riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 269 med för
-
10
Riksdagens skrivelse nr 472.
slag till avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret. Med
riksdagens ställningstagande i angivna fråga uppkommer en kostnadsökning
i förhållande till vad Kungl. Maj :ts förslag skulle komma att föranleda, vilken
torde kunna uppskattas till omkring 125 000 kronor för år, så länge nuvarande
beredskapsläge består i huvudsak oförändrat.
Utöver vad riksdagen sålunda anfört föranleder vad föredragande statsrådet
andragit i propositionen om civilförsvarets organisation i civilförsvarsområdena
icke något uttalande från riksdagens sida.
Civilförsvarets utbildnings- och försöksverksamhet m. m.
På grund av innehållet i 45 § i det av riksdagen antagna förslaget till civilförsvarslag
åligger det kommun att i enlighet med gällande organisationsplan
ekonomiskt och materiellt svara för utbildningen inom det allmänna
civilförsvaret samt att, med visst undantag, sörja för att personalen inom det
särskilda civilförsvaret i erforderlig omfattning utbildas och övas. Sistnämnda
utbildning har hittills i regel handhafts av riksluftskyddsförbundet och föreningen
svenska röda korset, vilka för sin verksamhet erhållit .statsbidrag. 1
propositionen förutsättes, att kommunerna komma att anlita de frivilliga försvarsorganisationerna,
vilka genom avtal skulle tillförbindas att ombesörja
åtminstone viss fiel av den lokala utbildningen. För sina kostnader på grund
av dylika avtal skola kommunerna enligt Kungl. Maj:ts förslag i princip erhålla
ersättning av statsmedel med två tredjedelar. Som följd härav avses statsbidrag
icke längre böra direkt ställas till de frivilliga organisationernas förfogande
för deras befattning med den lokala utbildningen.
I enlighet härmed har i propositionen föreslagits att det statsanslag, som
äskats av svenska röda korset för budgetåret 1944/45 och som är avsett för
lokal utbildning av luftskyddssamariter, icke längre skall utgå direkt till
röda korset. Vad beträffar frågan om anslag till riksluftskyddsförbundets länsförbund
har föredragande statsrådet med utgångspunkt från dispositionen av
de medel, som ställts till förfogande för Stockholms länsförbund under nästföregående
år, förordat att tio procent, d. v. s. 30 000 kronor, av det till länsförbundens
verksamhet äskade statsanslaget anslås till den verksamhet, som
bedrives centralt inom varje län av de till riksluftskyddsförbundet anslutna
länsförbunden.
I en till utskottet inkommen promemoria från ordföranden i riksluftskyddsförbundets
arbetsutskott — vari bland annat framhålles att nyssnämnda procentsiffra
bör vara 20 i stället för 10 — har hemställts, att statsbidraget till
länsförbundens centralt bedrivna verksamhet måtte utgå med minst 87 500
kronor motsvarande ett genomsnittsanslag av 3 500 kronor till varje länsförbund.
Riksdagen anser sig icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
hänseende. Därest emellertid Kungl. Majit efter framställning skulle finna
att ytterligare statsbidrag bör utgå till den centralt inom varje län bedrivna
Riksdagens skrivelse nr 472.
11
verksamheten, vilken står under ledning av vederbörande länsförbund, bör
binder ej möta för Kungl. Majit att från ett under förenämnda anslag till
Civilförsvaret uppfört delanslag till Civilförsvaret: Utbildnings- och försöksverksamhet
disponera erforderliga belopp.
Vid angivna förhållande biträder riksdagen, som i likhet med föredragande
statsrådet anser att riksluftskyddsförbundets centrala verksamhet under budgetåret
1944/45 bör understödjas med 50 000 kronor, Kungl. Majits förslag om
att förbundet nu beviljas ett anslag av (30 000 + 50 000) 80 000 kronor. Även
detta anslag bör uppföras som ett delanslag under nyssberörda anslag till
Civilförsvaret.
Föredragande statsrådet har uttalat att utöver den utbildning, som avses
skola äga rum i skolorna, bör å tätorter en grundläggande civilförsvarsutbildning
meddelas så stor del av den vuxna icke värnpliktiga befolkningen
som möjligt. Beträffande riksdagens åsikt i denna fråga tillåter sig riksdagen
att hänvisa till andra särskilda utskottets uttalande i anslutning till 12 § förslaget
till civilförsvarslag i utskottets utlåtande nr 5.
Vad föredragande statsrådet i övrigt anfört och föreslagit beträffande
civilförsvarets utbildnings- och försöksverksamhet föranleder intet annat uttalande
från riksdagens sida än att riksdagen vill understryka att utbildningsverksamheten
skall stå under tillsyn av civilförsvarsmyndigheterna.
Materiel och anordningar för civilförsvaret.
Tidigare har nämnts att riksdagen beslutat att för budgetåret 1944/45 till
Civilförsvaret anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor att av Kungl.
Majit disponeras i enlighet med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker
riksdagen kunde komma att fastställa i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 270. Dessa anslagsruhriker kunna avse maximerade delanslag och
förslagsvis uppförda delanslag men av budgettekniska skäl däremot icke delanslag
av reservationsanslags karaktär. Vid sådant förhållande finner sig riksdagen
böra förorda att de tre anslag till Civilförsvaret: Engångsanskaffning
av materiel m. m., Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. och Arkivfotografering; av vissa handlingar, vilka
anslag i nyssnämnda proposition föreslagits skola uppföras såsom reservationsanslag,
i stället givas karaktären av maximerade delanslag. Härav följer
att förefintliga behållningar å åtminstone vissa av de under femte huvudtiteln
till det civila luftskyddet anvisade reservationsanslag, som funnos vid utgången
av budgetåret 1943/44, väl kunna av Kungl. Majit disponeras men icke,
såsom i propositionen föreslagits, kunna överföras lill förenämnda delanslag
till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. och Civilförsvaret:
Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.
Med hänsyn till att den föreslagna civilförsvarslagen icke, såsom i Kungl.
Maj:ts förslag förutsatts, kunnat träda i kraft redan den 1 juli 1944 torde det
vara erforderligt alt under nyssnämnda förslagsanslag lill Civilförsvaret upp
-
12
Riksdagens skrivelse nr 472.
taga ett förslagsvis beräknat delanslag till Civilt luftskydd: Övertagande av
egendom i annan ordning än genom rekvisition. Riksdagen finner detta delanslag
böra begränsas till 50 000 kronor. För sådan egendom, som före civilförsvarslagens
ikraftträdande tages i anspråk med förfoganderätt enligt luftskyddsförfogandelagen,
torde kostnaderna liksom hittills böra bestridas av
medel, som anvisas å förskottsstat. Vad sålunda föreslagits bör enligt riksdagens
mening icke föranleda någon reduktion av det i propositionen föreslagna
förslagsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel
m. m. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra örn att från sistnämnda anslag
skola bestridas jämväl statsbidrag till kommunernas kostnader för anskaffande
av materiel för blockorganisationen, vilken organisation avses skola
ingå i det allmänna civilförsvaret.
Riksdagen finner heller icke erforderligt att verkställa någon reduktion i
förhållande till Kungl. Majlis förslag av något annat under förevarande avsnitt
behandlat anslag.
Vad i propositionen i övrigt anförts beträffande materiel och anordningar
för civilförsvaret samt arkivfotografering av vissa handlingar föranleder icke
erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda i skilda hänseenden anfört får
riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna 1:328, 1:339,
1:334 och 11:531
I) godkänt
dels följande personalförteckning för civilförsvar sstyrelsen:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lönegrad
1 generaldirektör .............................................. C 12
2 civilförsvarsinspektörer ...................................... A 26
Tjänsteman å övergångsstat.
1 överdirektör ................................................ C 8
dels ock följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med den dag Kungl. Maj:t bestämmer:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 57 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis ................................ » 453 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 200 000
4 Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 30 000
Summa kronor 740 000;
Riksdagens skrivelse nr 472. 13
II) bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den dag Kungl. Majit bestämmer
dels
å personalförteckningen för Överståthållarämbetet uppföra 1 civilförsvarsdirektör
i lönegraden Eo 28,
dels å personalförteckningen för länsstyrelserna uppföra 24 civilförsvarsdirektörer
i lönegraden Eo 28,
dels ock å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra, utöver vad enligt
riksdagens skrivelse nr 321 beslutats,
a) 1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4 samt
b) 6 kaptener, militärassistenter, i lönegraden Oa 3;
III) medgivit
att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må
under budgetåret 1944/45 användas för avlönande av hemortsförsvarsassistent
och sådan i försvarsstabens personalförteckning icke uppförd militärassistent,
som må varda förordnad hos ämbetet,
att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, upptagna delposten
till ersättning till försvarsassistenter må under budgetåret 1944/45 användas
för avlönande av hemortsförsvarsassistenter och sådana i försvarsstabens
personalförteckning icke uppförda militärassistenter, som må varda förordnade
hos länsstyrelserna,
att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45
överskridas med högst 10 500 kronor,
samt att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret
1944/45 överskridas med högst 234 000 kronor,
IV) fastställt att det under femte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 till
Civilförsvaret anvisade förslagsanslaget av 11 800 000 kronor må av Kungl.
Majit uppdelas på följande delanslag:
a) till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar förslagsvis 100 kronor;
b) till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader förslagsvis 100 kronor;
c) till Statens utrymningskommission: Avlöningar förslagsvis 100 kronor;
d) till Statens utrymningskommission: Omkostnader förslagsvis 100 kronor;
e)
till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar förslagsvis 740 000 kronor;
f) till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader förslagsvis 200 000 kronor;
g) till Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer m. m. förslagsvis
395 000 kronor;
h) till Civilförsvaret: Utbildnings- och försöksverksamhet förslagsvis
480 000 kronor;
i) till Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet högst 80 000 kronor; -
14 Riksdagens skrivelse nr 472.
j) till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. högst 1 305 700
kronor;
k) till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel m. m. förslagsvis
280 000 kronor;
l) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. högst 7 112 000 kronor;
m) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel m. m. förslagsvis
660 000 kronor;
n) till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar
och materiel m. m. förslagsvis 200 000 kronor;
o) till Civilt luftskydd: övertagande av egendom i annan ordning än genom
rekvisition, förslagsvis 50 000 kronor;
p) Arkivfotografering av vissa handlingar högst 47 000 kronor.
Stockholm den 12 juli 1944.
Med undersåtlig vördnad.