Riksdagens skrivelse nr 45.
3
Nr 45.
Godkänd av första kammaren den 26 februari 1944.
Godkänd av andra kammaren den 26 februari 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning om kapitalbudgetens
omläggning m. m.
(Statsutskottets ulåtande nr 32.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t, under Kapitalbudgeten, Investeringsplan
(se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1944), föreslagit
riksdagen att, med godkännande av den föreslagna utformningen av kapitalbudgeten,
bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter i de i statsrådsprotokollet
berörda frågor som må befinnas erforderliga i samband med
dess genomförande.
Vidare har Kungl. Maj :t under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, 2. Anslag till anläggningsarbeten (se statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Maj :t att förfoga över investeringsanslagen å kapitalbudgeten samt reservat
ion.sanslagen å riksstatens utgiftshuvudtitel för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
därest de med investeringsanslagen avsedda arbetena påbörjats
före utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket anslagen sist blivit
i riksstaten uppförda.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag utgör en komplettering till 1937 års budgetreform.
Såsom departementschefen framhåller, åsyftas med förslaget en
rationalisering av den statliga kapitalbokföringen och redovisningen av investeringsverksamheten
över budgeten.
Den nuvarande kapitalbudgeten är såtillvida ofullständig, att ersättningsanskaffningarna
icke redovisas över riksstaten. Även åtskilliga andra investeringar
finansieras vid sidan av budgeten genom användning av de olika fondernas
likvida medel. Efter det den föreslagna omläggningen genomförts,
kan ur budgeten utläsas investeringsverksamhetens såväl brutto- som nettovolym.
Riksdagen finner önskvärt, att åtgärder vidtagas för att åstadkomma en
fullständigare överblick över den statliga investeringsverksamheten. Därigenom
erhåller såväl Kungl. Maj :t sorn riksdagen ökade möjligheter att kontrollera
kapitalutvecklingen och bedöma dess konsekvenser.
För närvarande ombesörjes redovisningen mot budgeten av de för olika invcsteringsändamål
förbrukade kapitalmedlen av riksgäldskontoret. Enligt
Kungl. Maj :ts förslag skulle denna redovisning, utom i vad avser lånemedlen,
åläggas de fondförvaltande myndigheterna. Att så skei1 synes riksdagen ändamålsenligt.
Det bör särskilt vara av värde att beträffande affärsverken kunna
4
Riksdagens skrivelse nr 45.
uv budgetredo visningen erhålla direkta uppgifter på de belopp, som taktiskt
förbrukats för olika investeringsändamål.
Liksom departementschefen anser riksdagen, att en särskild investeringsstat
bör upprättas för varje kapitalfond. På denna bör redovisas å ena sidan ett
belopp, utvisande den sammanlagda bruttoinvesteringen i fonden enligt av
riksdagen fattade beslut, och å andra sidan tillgängliga avskrivningsmedel samt
övriga å fonden disponibla likvida medel. Saldo! mellan dessa poster utvisar
det nettotillskott av kapitalmedel, som erfordras för de beslutade investeringarnas
finansiering.
Av det anförda följer, att riksdagen i sak icke har något att erinra mot
den ifrågasatta omläggningen av kapitalbokföringen och redovisningen av investeringsverksamheten
över budgeten. I formellt hänseende har riksdagen
emellertid ansett sig böra vidtaga viss jämkning av Kungl. Maj :ts förslag.
Vid den år 1937 beslutade budgetreformen infördes begreppen driftbudget
och kapitalbudget. Driftbudgeten motsvarar närmast ett enskilt företags vinstock
förlust räkning. Kapitalbudgeten åter utgör en från driftbudgeten skild
plan för ny kapitalinvestering i statens kapitalfonder. Riksstaten utgör den
sammanfattande benämningen å drift- och kapitalbudgeterna.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skall upprättas en särskild investeringsplan.
På denna skall för varje kapitalfond redovisas det bemyndigande att investera
nya kapitalmedel (investeringsbemyndigande), som erfordras för genomförande
av de av riksdagen beslutade utbetalningarna för olika investeringsändamål,
vilka på vanligt sätt skola specificeras på skilda investeringsanslag. Till varje
på investeringsplanen uppfört bemyndigande är knuten en investeringsstat, där
storleken av det erforderliga bemyndigandet framräknas såsom saldot mellan
å ena sidan summan av investeringsanslagen under fonden och å andra sidan
å fonden för investeringsändamål disponibla avskrivingsmedel och övriga kapitalmedel.
Enligt förslaget skall kapitalbudgeten utbrytas ur riksstaten, som
alltså efter förslagets genomförande skulle omfatta endast driftbudgeten. Såsom
sammanfattande benämning för den på detta sätt begränsade riksstaten
med därtill hörande inkomst- och anslagsspecifikationer samt kapitalbudgeten
— omfattande investeringsplanen jämte därvid fogade investeringsstater och
anslagsspecifikationer — föreslås beteckningen statsbudget.
De skäl, som i statsverkspropositionen åberopats till stöd för ett övergivande
av den år 1937 beslutade terminologien, synas riksdagen icke övertygande.
Redan begreppen statsbudget och riksstat med ordet stat i olika bemärkelser
innebära terminologiskt sett en försämring. Därtill kommer, att begreppet
kapitalbudget alltjämt skulle bibehållas, ehuru av delvis annan innebörd än för
närvarande. Enligt riksdagens mening tala övervägande skäl för att den nuvarande
terminologien med riksstaten såsom sammanfattande begrepp för driftbudgeten
och kapitalbudgeten bibehålies. Örn så sker, bör emellertid kapitalbudgeten
såsom en av riksstatens bägge huvuddelar alltjämt omfatta en inkomstsida
och en utgiftssida. Härvidlag synas vid en omläggning, som till
sin sakliga innebörd överensstämmer med Kungl. Maj :ts förslag, tvenne utvägar
stå till buds.
Enligt den ena, som redan 1936 års budgetsakkunniga anvisat, skulle å inkomstsidan
uppföras de medel som avses skola disponeras för ny kapitalinvestering,
uppdelade å avskrivningsmedel, äldre kapitalmedel och lånemedel. Å
utgiftssidan åter skulle uppföras de anslag för kapitalinvestering, vilka anvisats
för olika ändamål. Omsatt å Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag innebär
denna lösning, att å inkomstsidan skulle uppföras fem titlar, nämligen
Riksdagens skrivelse nr 45.
5
avskrivningsmedel från driftbudgeten, avskrivningsmedel inom statens kapitalfonder,
övriga kapitalmedel, bidrag från diversemedelsfond och lånemedel (investeringsbemyndigandena),
medan å utgiftssidan skulle såsom särskilda titlar
uppföras de olika kapitalfonderna.
Såsom antytts kunna ur formell synpunkt icke riktas några erinringar mot
en lösning i eldighet härmed. Emellertid är denna utväg ur synpunkten av
investeringsverksamhetens redovisning över budgeten behäftad med sådana
olägenheter, att ett av de väsentligaste syftemålen med den föreslagna reformen
skulle äventyras, nämligen överflyttningen av nämnda redovisning från
riksgäldskontoret till de fondförvaltande myndigheterna. Skall detta syftemål
uppnås böra med utgående från Kungl. Maj :ts föreliggande förslag å kapitalbudgetens
inkomstsida uppföras de lånemedel, som erfordras för de beslutade
kapitalinvesteringarna och vilka jämväl enligt Kungl. Maj :ts förslag alltjämt
skulle redovisas av riksgäldskontoret. Härav följer åter att å kapitalbudgetens
utgiftssida måste uppföras de belopp, som svara mot dessa lånemedel,
d. v. s. summan av de beslutade kapitalinvesteringarna minskad med summan
av avskrivningsmedel och övriga disponibla kapitalmedel. Kapitalbudgetens
utgiftssida kommer alltså att sammanfalla med den av Kungl. Majit framlagda
investeringsplanen.
Riksdagen anser att frågan bör lösas i enlighet med sist angivna alternativ.
Liksom fallet är med driftbudgeten torde åtminstone de å kapitalbudgetens
utgiftssida upptagna titlarna böra redovisas under en gemensam huvudrubrik.
.Möjligen kan rubriken kapitalinvestering därvid komma till användning. Å
Kungl. Maj :t torde emellertid få ankomma att vid utarbetandet av slutligt
förslag till kapitalbudget för nästa budgetår överväga förevarande ävensom
övriga vid genomförande av riksdagens beslut uppkommande, bär icke särskilt
berörda spörsmål av formell art.
Såsom specifikation till kapitalbudgeten böra även enligt riksdagens förevarande
beslut fogas investeringsstaterna och de av riksdagen anvisade anslagen
för investeringsändamål.
Riksdagen anser sig slutligen böra lämna det av Kungl. Maj :t äskade bemyndigandet
att i vidgad utsträckning förfoga över investeringsanslagen å kapitalbudgeten
samt reservationsanslagen å driftbudgetens utgiftstitel för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen dels
godkänt en utformning av kapitalbudgeten i enlighet med vad ovan anförts
samt bemyndigat Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter, som må befinnas erforderliga
i samband med beslutets genomförande, dels ock bemyndigat Kungl.
Maj :t att förfoga över investeringsanslagen å kapitalbudget en samt reservationsanslagen
å driftbudgetens utgiftstitel för avskrivning av nya kapital investeringar,
därest de med investeringsanslagen avsedda arbetena påbörjats före utgången
av tredje budgetåret efter det, för vilket anslagen isist blivit i riksstat»!
uppförda.
Stockholm den 26 februari 1944.
Med undersåtlig vördnad.