8

Riksdagens skrivelse nr 368.

Nr 368.

Godkänd av första kammaren den 20 juni 1944.
Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits
proposition angående anslag för budgetåret 1944/45
till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 182.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln, punkterna
126, 132, 134 och 150 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1944, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna
för budgetåret 1944/45

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 525 000
kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
ett anslag av 8 700 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 4 050 000 kronor;

dels ock till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
ett reservationsanslag av 29 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 207, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25
februari 1944, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att samrealskolorna i Örnsköldsvik och Ludvika skola från och
med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
successivt utbyggas till högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu
befintliga realskollinjer, läroverket i Örnsköldsvik en fyraårig latinlinje och
en fyraårig reallinje samt läroverket i Ludvika en treårig latinlinje och en

9

Riksdagens skrivelse nr 368.

treårig reallinje, under förutsättning att nämnda städer åtaga sig att i fråga
om respektive högre allmänna läroverk ej mindre tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000 kronor till
komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;

2. besluta, att vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt
högre allmänna läroverken i Umeå och Västervik skola från och med budgetåret
1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
inrättas nya gymnasielinjer, nämligen vid högre allmänna läroverket för gossar
i Malmö en fyraårig reallinje i stället för en av de treåriga reallinjema vid
läroverket, vid högre allmänna läroverket i Umeå en treårig reallinje i stället
för en av de fyraåriga reallinjerna vid läroverket samt vid högre allmänna
läroverket i Västervik en treårig reallinje, under förutsättning att respektive
städer förplikta sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning samt bostäder åt för vederbörande läroverk
erforderlig vaktmästarpersonal;

3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de
allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;

4. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1944/45, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning; 5.

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

6. bemyndiga Kungl. Majit att — med iakttagande i huvudsak av de av
departementschefen angivna grunderna — meddela beslut angående successiv
ombildning från och med budgetåret 1944/45 av kommunala mellanskolor
till samrealskolor, under förutsättning att respektive kommun förpliktar sig
dels att i fråga om den ombildade läroanstalten tillhandahålla erforderlig
möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock, i den mån Kungl. Majit
så finner påkallat, att intill ett belopp av 5 000 kronor bekosta komplettering
av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket vid läroanstalten;

7. bemyndiga Kungl. Majit att förordna om de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avliiningsstaten,
som föranledas av beslut örn kommunala mellanskolors ombildning till samrealskolor; 8.

bemyndiga Kungl. Majit att meddela de bestämmelser i övrigt, som
erfordras i samband med ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor; -

10

Riksdagens skrivelse nr 368.

9. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 30 430 000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;

12. till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 52 100 kronor;

13. till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 15 500 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln
(punkterna 133,135—138 samt 145—147 av förutnämnda statsrådsprotokoll
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att de för budgetåret 1943/44 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna
för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna skola
äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels medgiva, att för budgetåret 1943/44 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa Övningslärare vid
nämnda skolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor;

dels besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1943/44 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under
budgetåret 1944/45 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen
förordat;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 658 600 kronor;

dels besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1944/45;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 446 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1944/45 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt
angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och av departementschefen
i förutnämnda statsrådsprotokoll för den 4 januari 1944;

11

Riksdagens skrivelse nr 368.

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor;

dels såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 28 000 kronor;

dels såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 80 000 kronor;

dels ock såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 14 900 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen I: 292, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de
vid 1940 års riksdag fattade besluten om ett maximum av 35 lärjungar i realskolans
högsta klass och avskaffande av rätten till uppdelning av vissa klasser
med mer än 24 lärjungar måtte upphävas från läsåret 1944/45, samt, för möjliggörande
härav, öka de i Kungl. Maj:ts proposition nr 207 upptagna förslagsanslagen
under punkterna 9 och 11 av 30 430 000 kronor och 4 100 000 kronor
med sammanlagt 420 000 kronor;

dels de likalydande motionerna I: 291 och II: 471, vari hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 6 500 kronor för
anordnande i enlighet med skolöverstyrelsens ovan nämnda förslag av en kurs
i psykologi för lärare vid kommunala flickskolor med flera läroanstalter;

dels motionen II: 260, vari hemställts, att riksdagen med bifall till vad i
statsverkspropositionens åttonde huvudtitel under punkterna 136—138 föreslagits
ville hos Kungl. Maj:t hemställa om igångsättande snarast av en allsidig,
förutsättningslös utredning av de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
löne- och pensionsförhållanden och örn de till dessa läroanstalter utgående
statsunderstödens form och omfattning;

dels motionen II: 363, vari bland annat hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att en utredning med åtföljande lönereglering för
lärarinnorna vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala liksom för lärarinnorna
vid övriga enskilda statsunderstödda skolköks- och handarbetsseminarier
måtte komma till stånd;

dels motionen II: lil, vari hemställts, att riksdagen med bifall till vad under
punkterna 145—147 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel föreslagits
ville hos Kungl. Majit anhålla om en snabb allsidig utredning av löneförhållandena
vid de privata seminarierna för utbildande av lärarinnor i kvinnlig
slöjd och i hushållsgöromål samt örn storleken av de härför utgående statsanslagen; dels

de likalydande motionerna 1:59 och 11:88, vari hemställts, l:o) att
riksdagen för budgetåret 1944/45 måtte anslå 100 000 kronor till stipendier
för korrespondensstudier för obemedlade eller mindre bemedlade studiebegåvade
ungdomar, 2:o) att riksdagen för samma budgetår måtte anslå 50 000
kronor att användas för statsbidrag till anskaffande av lokaler för s. k. roberts -

12

Riksdagens skrivelse nr 368.

forsskolor, samt 3:o) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära,
att 1940 års skolutredning måtte erhålla i uppdrag att särskilt utreda frågan
om att för landsbygdens ungdom skapa möjligheter att erhålla en efter bygdens
yrkes- och kulturliv anpassad undervisning, varvid särskilt bör tillses,
att undervisningen kan ske ute i bygden så långt detta är möjligt;

dels motionen 1:241, vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1944/45 anslå ett förslagsanslag av 50 000 kronor för understödjande av den
undervisningsverksamhet, som i motionen omnämnts, eventuellt genom deltagande
med viss procent i landstings eller kommuns havda kostnader för
ändamålet;

dels ock motionen II: 18, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit ville begära utvidgade direktiv till 1940 års nu arbetande skolutredning,
varigenom denna l:o) erhölle i uppdrag att med ändring av nu förebådade
förslag, avseende att komma företrädesvis landsbygdens befolkning
till godo, utarbeta och framlägga förslag till stödåtgärder för att underlätta
tillträdet till högre skolundervisning för därtill lämpade barn från ekonomiskt
svagt ställda familjer i hela riket, landsbygden såväl som städer och skolorter,
samt 2:o) erhölle i uppdrag att utreda frågan örn möjligheterna att vid
en eller flera av landets folkhögskolor inrätta ett »specialgymnasium» med
sikte på att tillgodose de senväckta studiebegåvningarnas utbildningsbehov
och skapa en kanal mellan det fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet
och den reguljära, högre skolundervisningen.

I. Organisatoriska förändringar.

1. Upprättande av nya statliga gymnasier.

I fjol uttalade riksdagen (skrivelse nr 229), att riksdagen fann starka skäl
tala för upprättandet av nya statliga gymnasier i landsorten, exempelvis i Örnsköldsvik
och Ludvika eller på annan ort i Bergslagen samt i Sollefteå. Riksdagen
ansåg sig böra understryka önskvärdheten av att i första hand de delar
av landet, vilka för närvarande intoge en i gymnasiehänseende mindre gynnad
ställning, bleve tillgodosedda med gymnasier. Riksdagen förutsatte, att 1940
års skolutredning ägnade frågan örn den nuvarande fördelningen av de statliga
gymnasierna mellan olika delar av landet en ingående översyn, i syfte att i sådant
avseende ernå en ur olika synpunkter jämn och rättvis uppdelning av desamma.
Det borde ankomma på Kungl. Majit att, sedan nämnda översyn vidtagits
och därest de statsfinansiella förhållandena sådant medgåve, för riksdagen
framlägga förslag i ämnet. Riksdagen ansåg sig emellertid böra framhålla,
att synnerligen starka skäl talade för upprättandet snarast möjligt av
ett statligt gymnasium i Örnsköldsvik, vilken fråga torde kunna lösas utan
avvaktan på att resultatet av omförmälda översyn förelåge.

13

Riksdagens skrivelse nr 368.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att statliga gymnasier skola
från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
upprättas i Örnsköldsvik och Ludvika. Enligt riksdagens mening
hava bärande skäl blivit anförda för ‘upprättande av dessa gymnasier, varför
riksdagen bifaller ifrågavarande förslag.

2. Anordnande av nya linjer vid vissa gymnasier.

I enlighet med departementschefens förslag medgiver riksdagen, att från
och med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö inrättas en fyraårig
reallinje i stället för en av de treåriga reallinjerna vid läroverket, att vid högre
allmänna läroverket i Umeå inrättas en treårig reallinje i stället för en av de
fyraåriga reallinjerna vid läroverket samt att vid högre allmänna läroverket
i Västervik inrättas en treårig reallinje.

3. Ombildning av kommunala mellanskolan i Solna

till samrealskola.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag angående ombildning av
kommunala mellanskolan i Solna till samrealskola från och med höstterminen
1944 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit med hänsyn till lokalfrågans
ordnande må komma att bestämma. Emot departementschefens förslag till
skolans organiserande och successiva utbyggande har riksdagen icke funnit
anledning till erinran. I detta sammanhang vill riksdagen framhålla, att frågan
örn inrättande vid skolan av en praktisk linje synes böra ägnas uppmärksamhet
från Kungl. Majits sida.

4. Förstatligande av kommunala mellanskolor i övrigt.

Departementschefen har ansett sig böra förorda, att staten successivt övertager
samtliga kommunala mellanskolor, med undantag för skolor, som uppvisa
påtagliga brister i fråga örn lokalförhållanden, lärjungefrekvens och verksamhetstid
etc. Förstatligandet föreslås av departementschefen tillgå så, att staten
under vart och ett av de fem närmast följande budgetåren övertager ett så stort
antal skolor, att statens slutliga merkostnad för de skolor, som varje särskilt år
övertagits av staten, uppgår till omkring Vs av den summa, som slutligt
skulle erfordras för ett förstatligande av samtliga nu existerande kommunala
mellanskolor. Den i varje särskilt fall nödvändiga prövningen överlämnas
åt Kungl. Majit, som bemyndigas att inom ramen för den för ändamålet
beräknade kostnaden vid varje särskilt tillfälle utvälja de skolor,
som med hänsyn till speciella förutsättningar och till skolväsendets allmänna
utveckling då böra ifrågakomma till förstatligande samt att i den
utsträckning, som förstatligandet kräver, överskrida vissa anslagsposter

14

Riksdagens skrivelse nr 368.

och genomföra nödiga ändringar i personalförteckningen för de allmänna
läroverken. Departementschefen har förutsatt, att de kommuner, vilkas
skolor ännu ej fylla alla betingelser för förstatligande, skola under femårsperioden
verka för att undanröja föreliggande hinder, i den mån dessa
bero på faktorer, varöver kommunerna råda. Likaledes har departementschefen
räknat med att det inom övergångstiden skall bliva möjligt att
bilda sig en säker uppfattning örn de yngre mellanskolornas framtidsutsikter
med avseende å elevantal m. m. För samtliga förstatligade skolor
böra vissa av departementschefen angivna villkor gälla.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla departementschefens förslag till
lösning av här förevarande fråga, vilket innebär, att samtliga nuvarande
kommunala mellanskolor, som uppfylla de av departementschefen angivna
villkoren och alltså visa nödig stabilitet, komma att förstatligas under en
femårsperiod.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang yttrat och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran.

5. Inrättande av ett psykologisk-pedagogiskt
institut.

1942 års riksdag uttalade sig i princip välvilligt till en av departementschefen
i propositionen 1942:255 framlagd plan för upprättande framdeles
av ett psykologisk-pedagogiskt institut. Denna plan har nu av skolöverstyrelsen
närmare utformats, varvid vissa konkreta arbetsuppgifter för institutet
angivits. Departementschefen har med vissa mindre justeringar tillstyrkt
den av skolöverstyrelsen föreslagna organisationen. Riksdagen anser
sig kunna godtaga departementschefens förslag. Riksdagen finner sålunda
lämpligt, att institutets styrelse får den av departementschefen angivna sammansättningen,
d. v. s. att den skall bestå av 10 ledamöter, varav rektor vid
statens normalskola, skolöverläkaren och landets fyra professorer i psykologi
och pedagogik skola vara självskrivna samt de fyra återstående — representerande
folkskolan, läroverken, yrkesundervisningen, respektive föräldraintresset
— skola utses av Kungl. Majit.

Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit att pedagogiska
biblioteket i organisatoriskt avseende skall övertagas av psykologisk-pedagogiska
institutet från den tidpunkt, som av Kungl. Majit må komma att
bestämmas. Innan en sådan sammanslagning kommer att äga rum, avses en
inventering skola komma till stånd av bokbestånden i pedagogiska biblioteket
och förutvarande högre lärarinneseminariets bibliotek, varvid förefintliga
dubbletter skola införlivas med skolöverstyrelsens bibliotek. Med hänsyn
till skolöverstyrelsens behov av ett rikhaltigt pedagogiskt bibliotek finner
riksdagen sig för närvarande icke beredd att taga definitiv ställning till
ifrågavarande förslag och förutsätter fördenskull att frågan om nämnda

Riksdagens skrivelse nr 368. 15

sammanslagning i vart fall underställes riksdagens prövning, innan den genomföres.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder.

Departementschefen har på anförda skäl föreslagit, att den sedan läsåret
1940/41 tillämpade mekaniskt verkande spärren för upprättandet av nya
klassavdelningar skall upphävas för nästa läsår. Departementschefen har dock
härvid förutsatt, att medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya
parallellavdelningar inom nybörjara vdelningar skall föregås av en omsorgsfull
prövning och att sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda
omständigheter därtill föranleda. Riksdagen anser i likhet med departementschefen,
att en ansvällning av gymnasierna icke är önskvärd och vill understryka
angelägenheten av att det allmänna undervisningsväsendet så utbygges och
organiseras, att rekryteringen av de praktiska yrkena underlättas. Vad sistnämnda
fråga beträffar har departementschefen framhållit, att det för närvarande
pågår en brett upplagd undersökning av ifrågavarande utbildningsmöjligheter.
Riksdagen får erinra om att riksdagen genom maximeringen
av antalet nybörj aravdelningar främst velat undvika en alltför stark
tillströmning till de teoretiska studiebanorna, men spärranordningen har
samtidigt haft betydelse ur statsfinansiell synpunkt genom att motverka
den eljest fortgående automatiska stegringen av statens utgifter för de allmänna
läroverken. Då riksdagen emellertid nu anser sig icke böra. motsätta
sig ett bifall till departementschefens förslag om spärrens upphävande har
för detta riksdagens ståndpunktstagande — förutom de skäl departementschefen
anfört — det förhållandet varit avgörande, att avsevärda svårigheter
med hänsyn till ovissheten om vilket antal kommunala mellanskolor
som komma att förstatligas nästa år föreligga för fastställande av en lämpligt
avvägd maximisiffra beträffande antalet nybörjaravdelningar. Riksdagen
vill emellertid starkt understryka angelägenheten av att medgivande
från Kungl. Maj:ts sida till upprättande av nya parallellavdelningar inom
nybörjaravdelningar — såsom departementschefen förutsatt — lämnas
allenast i sådana fall, då särskilda omständigheter därtill föranleda.

Vad riksdagen sålunda anfört Ilar avseende även på med de allmänna
läroverken jämförliga skolformer.

Riksdagen bifaller i övrigt vad departementschefen under denna punkt
anfört och föreslagit.

16

Riksdagens skrivelse nr 368.

Från och med budgetåret 1940/41 gäller i besparingssyfte att det högsta
tillåtna lärjungeantalet i realskolans högsta klass är 35 mot förut 30 varjämte
jämväl föreskrivits, att uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning
i modersmålet, tyska, engelska och franska i realskolan icke
må äga rum, om särskilda kostnader för statsverket därav föranledas. Härigenom
samt genom motsvarande åtgärder beträffande de högre kommunala
skolorna inbesparades för budgetåret 1940/41, enligt i propositionen
1940: 154 framlagda beräkningar, i runt tal 671 000 kronor, varav 345 000
kronor vid de allmänna läroverken, 145 000 kronor vid de kommunala
flickskolorna, 89 000 kronor vid de kommunala mellanskolorna och 92 000
kronor vid de högre folkskolorna och de praktiska mellanskolorna. Liknande
besparingar ha givetvis gjorts för de därpå följande budgetåren. Såsom
i motionen I: 292 framhålles, torde dessa besparingsåtgärder, vilka vid sin
tillkomst uttryckligen betecknades såsom av det statsfinansiella läget föranledda
tillfälliga restriktioner, ha vållat icke oväsentliga olägenheter för
undervisningen. Riksdagen är dock med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna
icke beredd att på sätt motionären synes avse förorda ett omedelbart
slopande av nämnda restriktioner. Emellertid vill riksdagen framhålla
vikten av att ifrågavarande restriktioner icke upprätthållas längre
än de statsfinansiella förhållandena oundgängligen kräva. Riksdagen förutsätter
därför, att Kungl. Maj:t så snart som möjligt för riksdagen framlägger
förslag om avveckling av ifrågavarande provisoriska besparingsåtgärder.

b) Anslagsberäkningar.

Departementschefens beräkning av det för nästa budgetår erforderliga
förslagsanslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken har icke givit
riksdagen anledning till annan erinran, än att riksdagen med hänsyn till
innevarande års riksdags i dess skrivelse nr 319 anmälda beslut örn höjning
av de av departementschefen i propositionen nr 193 förordade arvodena
till skolsköterskor vidtagit en höjning av delposten till arvoden åt
skolläkare m. m. med 11 500 kronor till 231 500 kronor. Till följd härav har
i avrundningssyfte anslagsposten till rörligt tillägg minskats med 1 500 kronor
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag och således uppförts med 3 887 800
kronor. Förevarande anslag har således uppförts med (30 430 000 + 11 500
— 1 500 =) 30 440 000 kronor.

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier.

Riksdagen bifaller vad departementschefen under förevarande punkt föreslagit.

Riksdagens skrivelse nr 368.

17

3. Förslagsanslagen till bidrag till kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och praktiska
mellanskolor.

Från och med den 1 juli 1943 har en definitiv lönereglering genomförts för
lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor, dock ej för Övningslärare, vilka i avbidan
på resultatet av en pågående utredning ansetts böra kvarstå vid nu gällande
provisoriska lönebestämmelser. Såsom departementschefen framhållit,
torde dessa provisoriska lönebestämmelser böra gälla även för nästa budgetår.

Riksdagen erinrar örn att riksdagen i det föregående yttrat sig angående
motionen I: 292, vilken äger avseende jämväl å förslagsanslaget till bidrag
till kommunala mellanskolor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag för nästa budgetår till högre
kommunala skolor bifalles av riksdagen.

4. Förslagsanslagen till bidrag till högre goss- och samskolor,
högre flickskolor och enskilda mellanskolor.

Departementschefen har framhållit, att han vöre medveten om att det ekonomiska
läget för flertalet privatläroverk vore sådant, att åtgärder för åstadkommande
av en förbättring i längden vore ofrånkomliga. Departementschefen
har vidare påpekat, att de förslag till löneförbättring åt lärarpersonalen vid
privatläroverken, som av skolöverstyrelsen nu framlagts, icke i och för sig
syntes kunna giva anledning till någon väsentlig erinran, men att departementschefen
likväl med hänsyn till de allmänna principerna för behandlingen
av lönefrågor i årets statsverksproposition sett sig nödsakad att släppa tanken
på att förorda förslagets genomförande redan från och med nästa budgetår.

Den skillnad som nu råder mellan vissa lärarlöner vid de kommunala skolorna
å ena sidan och vid de enskilda läroverken å den andra, är såsom av
skolöverstyrelsens yttranden och motionen II: 260 framgår mycket betydande.
Riksdagen anser, att frågan örn en definitiv löne- och pensionsreglering för
lärarpersonalen vid privatläroverken icke kan skjutas på framtiden, utan att
en utredning av dessa spörsmål samt rörande statsbidragets storlek och utformning
snarast bör komma till stånd. Emellertid hava dessa frågor även
ett bestämt samband med de organisationsproblem beträffande de allmänna
läroverken, vilka för närvarande äro föremål för skolutredningens prövning.
Skulle på grund härav ett uppskov visa sig nödvändigt för genomförande av
en definitiv löne- och pensionsreglering vid privatläroverken, anser riksdagen
det böra övervägas att bereda lärarpersonalen vid dessa skolor en provisorisk
förbättring av de nuvarande löneförmånerna, I enlighet med det i motionen
II: 260 framstiillda yrkandet anhåller riksdagen alltså hos Kungl. Majit om
verkställande av utredning i ovannämnda avseenden.

Bihang till riksdagens protokoll isilif. 1 !t sami. Nr 3G7- 363.

2

18

Riksdagens skrivelse nr 368.

I enlighet med departementschefens förslag har riksdagen för budgetåret
1944/45 anvisat till Bidrag till högre goss- och samskolor ett anslag av 658 600
kronor, till Bidrag till högre flickskolor ett anslag av 446 900 kronor och till
Bidrag till enskilda mellanskolor ett anslag av 54 100 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

5. Anslagen till enskilda handarbets- och skolköks seminarier.

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit i fråga
örn beredande av löneförbättring för nästa budgetår åt lärarpersonalen vid
de statsunderstödda enskilda läroanstalterna anser sig riksdagen böra bifalla
departementschefens föreliggande förslag. Riksdagen har emellertid funnit att
starka skäl blivit anförda i motionerna II: lil och II: 363 för att en utredning
kommer till stånd rörande de vid här ifrågavarande privata utbildningsanstalter
rådande löneförhållandena jämte därmed sammanhängande frågor. Vid
denna utredning torde även böra tagas under övervägande huruvida icke ett
statligt handarbetsseminarium borde upprättas. Skulle det av olika anledningar
visa sig ogörligt att inom rimlig tid genomföra en definitiv lönereglering för
lärarpersonalen vid berörda utbildningsanstalter torde det böra övervägas att
genom åtgärder av tillfällig natur skapa bättre löneförhållanden för dessa
anstalters lärarkategorier. Riksdagen anhåller alltså, i anledning av motionerna
II: lil och II: 363, hos Kungl. Maj:t örn verkställande av utredning i av riksdagen
ovan angivna avseenden.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran.

6. Anslag till kurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter.

Riksdagen bifaller vad departementschefen föreslagit ifråga örn anslag
för nästa budgetår å tillhopa 52 100 kronor till anordnande av kurser i sexualundervisning,
värntjänstutbildning samt hemsjukvård och olycksfallsvård.

I motionerna I: 291 och II: 471 har hemställts örn anvisande av ett belopp
av 6 500 kronor jämväl till en kurs i psykologi för lärare vid kommunala flickskolor
m. fl. läroanstalter i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag.
Riksdagen har funnit nämnda förslag väl motiverat och anvisar därför
6 500 kronor för nämnda ändamål.

Riksdagen har alltså för nästa budgetår uppfört ifrågavarande anslag med
(52 100 + 6 500 =) 58 600 kronor.

Riksdagens skrivelse nr 368.

19

lil. Motioner angående förbättring av studiemöjligheterna
för viss ungdom m. m.

Vid innevarande års riksdag ha väckts vissa motioner, vilka hava till syfte
att underlätta studiemöjligheterna för ungdom från landsbygden.

I motionerna I: 59 och II: 88 har sålunda yrkats, att riksdagen måtte för
nästa budgetår anvisa dels ett anslag av 100 000 kronor till stipendier för korrespondensstudier
för obemedlade eller mindre bemedlade studiebegåvade
ungdomar, dels ock ett anslag av 50 000 kronor att användas till statsbidrag
för anskaffande av lokaler för s. k. robertsf or sskolor, ävensom att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att 1940 års skolutredning erhåller
i uppdrag att särskilt utreda frågan om att för landsbygdens ungdom skapa
möjligheter att erhålla en efter bygdens yrkes- och kulturliv anpassad undervisning,
varvid särskilt bör tillses, att undervisningen kan ske ute i bygden
så långt detta är möjligt.

Vidare har i motionen I: 241 yrkats, att riksdagen måtte för nästa budgetår
anvisa ett anslag av 50 000 kronor för understödjande av kommunala korrespondensrealskolor,
eventuellt genom deltagande med viss procent i landstings
eller kommuns havda kostnader för ändamålet.

Härutöver har i en motion, II: 18, berörts frågan om stödåtgärder för att
underlätta tillträdet till högre skolundervisning för ungdom från såväl landsbygd
som städer och skolorter. I sådant avseende har i motionen föreslagits,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utvidgade direktiv till
1940 års skolutredning, varigenom denna erhåller i uppdrag att med
ändring av förebådade förslag, avseende att komma företrädesvis landsbygdens
befolkning till godo, utarbeta och framlägga förslag till stödåtgärder för
att underlätta tillträdet till högre skolundervisning för därtill lämpade barn
från ekonomiskt svagt ställda familjer i hela riket. I samma motion har
vidare yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att åt
skolutredningen uppdrages att utreda frågan om möjligheterna att vid en eller
flera av landets folkhögskolor inrätta ett »specialgymnasium» med sikte på
att tillgodose de senväckta studiebegåvningarnas utbildningsbehov och skapa
en kanal mellan det fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet och den
reguljära, högre skolundervisningen.

Sedan ifrågavarande motioner väckts har 1940 års skolutredning avgivit
utredning och förslag angående vidgade möjligheter till högre undervisning
för landsbygdens ungdom (stat. off. utredn. 1944:22).

Häri har skolutredningen till behandling upptagit de i motionerna I: 59 och
II: 88 och I: 241 berörda frågorna angående statligt understöd för deltagande
i korrespondensundervisning ävensom framställt en rad förslag till positiva

20

Riksdagens skrivelse nr 368.

åtgärder härutinnan. De i dessa motioner framställda olika förslagen örn anvisande
av vissa anslag redan för nästa budgetår för beredande av ökade
utbildningsmöjligheter för landsbygdens ungdom har riksdagen icke ansett sig
kunna bifalla. Det torde i första hand böra ankomma på Kungl. Maj:t att
pröva de förslag, som av skolutredningen framlagts i samma syfte. Riksdagen
förväntar, att denna prövning med det snaraste kommer att ske och att av
densamma föranledda förslag utan dröjsmål komma att föreläggas riksdagen.
Riksdagen får vidare framhålla, att skolutredningen meddelat, att utredningen
i ett senare betänkande har för avsikt att framlägga förslag till åtgärder i syfte
att skapa en för landsbygdens yrkesliv särskilt avpassad undervisning. Riksdagen,
som utgår ifrån att vad i motionerna I: 59 och II: 88 i detta ämne anförts
därvid kommer att av skolutredningen upptagas till övervägande, har
emellertid funnit sig böra i anledning av vad i motionerna yrkats för nästa
budgetår anvisa ett anslag av 50 000 kronor till statsbidrag för anskaffande
av lokaler för s. k. robertsforsskolor.

Med anledning av motionen II: 18 vill riksdagen till en början erinra, att
fjolårets riksdag i sin skrivelse nr 229 framhöll, att även ungdom från orter,
där högre läroanstalter funnes, ofta vore förhindrade att av ekonomiska skäl
genomgå dessa läroanstalter. De åtgärder för studiehjälp, som vore föremål
för övervägande, borde därför icke enbart taga sikte på landsbygdens ungdom.
Skolutredningen kommer att i annat sammanhang till behandling upptaga
de problem beträffande hjälpåtgärder för underlättande av tillträdet till högre
skolundervisning för studielämpliga barn från ekonomiskt svagt ställda familjer
i städer och tätorter, som diskuteras i nyssnämnda motion. Med anledning
härav har det icke synts riksdagen erforderligt att hos Kungl. Maj:t anhålla
örn utredning i ämnet.

I motionen II: 18 har vidare påyrkats, att utredning skulle verkställas av
skolutredningen rörande möjligheterna att vid en eller flera av landets folkhögskolor
inrätta ett specialgymnasium med sikte på att tillgodose de senväckta
studiebegåvningarnas utbildningsbehov och skapa en kanal mellan det
fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet och den reguljära högre
skolundervisningen. Riksdagen får erinra om att det av motionärerna angivna
syftet hittills i viss utsträckning tillgodosetts framför allt genom aftonundervisning
vid vissa läroanstalter. Dylik aftonundervisning har varit anordnad
vid Malmö aftonskola och vid Stockholms samgymnasium, varjämte
1938 års riksdag på förslag av Kungl. Majit beslöt upprättandet från och
med läsåret 1938/39 av en linje med aftonundervisning för real- och studentexamen
(statens aftonskola) vid allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm.
Vidare är såväl Fjellstedtska skolan i Uppsala som Lunds privata elementarskola
i viss utsträckning inriktad på en speciell studiegång för eleverna,
i syfte bland annat att underlätta studiemöjligheterna för sådana
studiebegåvningar, som i förevarande sammanhang beröras i motionen. Olika

21

Riksdagens skrivelse nr 368.

åtgärder kunna tänkas för att ytterligare öka möjligheterna på förevarande
område, såsom t. ex. upprättandet av flera aftonskolor och ställande av stipendiemedel
till förfogande. Ehuru riksdagen icke är övertygad om lämpligheten
av att anknyta av motionärerna ifrågasatta specialgymnasier till folkhögskolorna,
anser riksdagen emellertid erforderligt, att såväl denna fråga
som spörsmålet örn upprättandet av internat för här ifrågavarande elevklientel
kräver en närmare utredning. Denna utredning torde böra anförtros åt
skolutredningen, vilken riksdagen förutsätter komma att i samband med behandlingen
av gymnasieorganisationen överväga vilka åtgärder i övrigt som
lämpligen befinnas böra vidtagas för att tillgodose den nu berörda speciella
utbildningsuppgiften. Riksdagen anhåller därför, att Kungl. Majit ville uppdraga
åt skolutredningen att verkställa utredning i av riksdagen sålunda angivna
avseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna I: 59 och II: 88
samt med bifall till motionerna I: 291 och II: 471,

1. beslutat, att samrealskoloma i Örnsköldsvik och Ludvika skola från och
med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
successivt utbyggas till högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu
befintliga realskollinjer, läroverket i Örnsköldsvik en fyraårig latinlinje och
en fyraårig reallinje samt läroverket i Ludvika en treårig latinlinje och en treårig
realhnje, under förutsättning att nämnda städer ataga sig att i fråga
örn respektive högre allmänna läroverk ej mindre tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad at rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000 kronor till
komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;

2. beslutat, att vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt
högre allmänna läroverken i Umeå och Västervik skola från och med budgetåret
1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
inrättas nya gymnasielinjer, nämligen vid högre allmänna läroverket för gossar
i Malmö en fyraårig reallinje i stället för en av de treåriga reallinjema
vid läroverket, vid högre allmänna läroverket i Umea en treårig reallinje i
stället för en av de fyraåriga reallinjema vid läroverket samt vid högre allmänna
läroverket i Västervik en treårig reallinje, under förutsättning att
respektive städer förplikta sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte infedning och möbelutrustning samt bostäder åt för vederbörande
läroverk erforderlig vaktmästarpersonal;

3. godkänt följande personalförteckning för de allmänna läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

22 Riksdagens skrivelse nr 368.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I ........ E13

19 » » » » » » II ........ E12

23 » » » » » » in ........ E ii

3 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I .................... E9

25 » » » » II .................... gg

27 » » » » lil .................... E 7

23 » » » » iy .................... gg

448 lektorer ............................................... A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 443 uppehållas.

1 283 adjunkter .............................................. A 23

Anni. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 1 282.

265 ämneslärarinnor ......................................... y 21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att
antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat
ej överstiger sammanlagt 265.

114 lärare i teckning ........................................ A 20

85 » » musik .......................................... A 20

103 » » gymnastik med lek och idrott...................... A 20

4 övningsskollärare ........................................ A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd................................. A16

81 vaktmästare ...................................... A 7

61 » ............................................ A 6

17 » ............................................ A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter .............................................. a 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 1 282.

9 ämneslärarinnor......................................... A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att
antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 265.

1 lärare i teckning......................................... A21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.................................. A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än d’en 20:e.

250 adjunkter.............................................. Eo 21

4. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1944/45, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huru -

Riksdagens skrivelse nr 368. 23

vida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning; 5.

godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga
...................... kronor 450

b) Arvoden åt tillsynslärare...... » 8 450

c) Personliga tilläggsarvoden åt första
lärarinnor............... » 1200

d) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis.
................... » 231500

e) Arvoden åt bibliotekarier ..... » 93 200

f) Arvoden åt biträden på rektors expeditionerna.

............. » 123 000

g) Särskilda arvoden vid provårs läroverk.

.................. » 172 500

h) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola.................. » 5 800

i) Arvode åt biträdande föreståndarinna
..................... » 1200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer
...................... » 11500 » 648 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. » 5 840 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 3 887 800

Summa kronor 31 366 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror..... » 274 000

3. Avkastning av donationer från
kronan m. m

37 600

24

Riksdagens skrivelse nr 368.

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse . . . kronor 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens

avlöning.................... » 480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 30 440 000;

6. bemyndigat Kungl. Majit att — med iakttagande i huvudsak av de i
det föregående angivna grunderna — meddela beslut angående successiv ombildning
från och med budgetåret 1944/45 av kommunala mellanskolor till
samrealskolor, under förutsättning att respektive kommun förpliktar sig dels
att i fråga om den ombildade läroanstalten tillhandahålla erforderlig möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock, i den mån Kungl. Majit
så finner påkallat, att intill ett belopp av 5 000 kronor bekosta komplettering
av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket vid läroanstalten;

7. bemyndigat Kungl. Majit att förordna örn de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,
som föranledas av beslut om kommunala mellanskolors ombildning till samrealskolor; 8.

bemyndigat Kungl. Majit att meddela de bestämmelser i övrigt, som
erfordras i samband med ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor; 9.

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisat
ett förslagsanslag av 30 440 000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 12 000 kronor;

11. beslutat, att de för budgetåret 1943/44 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna
för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna
skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

12. medgivit, att för budgetåret 1943/44 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa Övningslärare
vid nämnda skolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

13. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor;

14. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;

15. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor;

Riksdagens skrivelse nr 368. 25

16. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1943/44 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

17. beslutat, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under
budgetåret 1944/45 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen
under punkten 136 i 1944 års åttonde huvudtitel förordat;

18. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 658 600 kronor;

19. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1944/45;

20. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1944/45
anvisat ett förslagsanslag av 446 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1944/45 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits
i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under punkten
137 i 1944 års åttonde huvudtitel;

21. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 54 100 kronor;

22. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig
slöjd för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 28 000 kronor;

23. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret
1944/45 anvisat ett anslag av 80 000 kronor;

24. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 14 900 kronor;

25. till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 58 600 kronor;

26. till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret 1944/45 anvisat
ett reservationsanslag av 15 500 kronor;

27. till Statsbidrag för anskaffande av lokaler för s. k. robertsforsslcolor för
budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Riksdagen får vidare

dels, med bifall till motionen II: 260, anhålla, att Kungl. Majit måtte låta
verkställa utredning angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid privatläroverken samt rörande statsbidragets storlek och omfattning;

dels, i anledning av motionerna 11:111 och 11:363, anhålla, att Kungl.
Majit mätte — med beaktande av vad riksdagen i det föregående anfört —
låta verkställa utredning angående löneförhållandena m. lii. vid de enskilda
handarbets- och skolköksseminarierna;

Bihang till riksdagens protokoll 10H. lif saini. Nr 007—808.

3

26

Riksdagens skrivelse nr 368.

dels ock, i anledning av motionen II: 18, anhålla, att Kungl. Majit måtte
— med beaktande av vad riksdagen i det föregående anfört — låta verkställa
utredning angående åtgärder för underlättande av studiemöjligheterna för i
motionen avsedda särskilda studiebegåvningar.

Stockholm den 20 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1944 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.