Riksdagens skrivelse nr 326—327.
3
Nr 326.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1944.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändring i vissa
delar av krigsfamiljebidragsför ordning en den 30 juni 1942
(nr 521).
(Andra lagutskottets utlåtande nr 43.)
Till Konungen.
Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 211, har Eders Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat
förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
Riksdagen har bifallit förevarande proposition, vilket riksdagen härmed får
för Eders Kungl. Maj :t anmäla.
Stockholm den 3 juni 1944.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 327.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1944.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för försvaret.
(Statsutskottets utlåtande nr 145.)
Till Konungen.
I propositionen nr 112 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag avstatsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 18 februari 1944, föreslagit
riksdagen att under Försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45 anvisa dels
4
Riksdagens skrivelse nr 327.
till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag
av 15 000 kronor, dels till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor, dels ock till Anskaffning av
maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett
investeringsanslag av 925 000 kronor.
Såsom av ärendet framgår beslöt 1943 års riksdag, att den nuvarande, förbandsvis
bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten i fråga örn intendenturmateriel
vid försvarsväsendet skulle rationaliseras genom koncentration till ett
fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Samtidigt anvisade riksdagen medel
för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm och Boden samt på
Gotland ävensom maskiner m. m. Riksdagen framhöll därjämte, bland annat,
att vid organisationens fortsatta utbyggnad borde övervägas de fördelar, som
kunde ernås genom att anstalterna avsåges för såväl statligt som kommunalt
bruk.
I nu föreliggande proposition har på grundval av en av 1942 års militära
reparations^ änstutredning verkställd utredning förslag framlagts örn uppförande
av ytterligare centrala tvätt- och reparationsanstalter, varjämte till behandling
upptagits därmed sammanhängande spörsmål.
Den nu föreslagna fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande underhållstjänst
innebär att utöver ovannämnda redan beslutade tvätt- och reparationsanstalter
skulle uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta Norrland, en för
Västra Götaland, en för östra Götaland och en för södra Götaland. Mot förslaget,
som står i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förutsattes vid
ärendets behandling vid 1943 års riksdag, har riksdagen icke haft något att
erinra. Goda skäl hava synts riksdagen föreligga för att den för södra Sverige
avsedda centralanstalten med föreslagen förläggning till Hässleholm bör tills
vidare anstå. I fråga om de övriga anstalterna hava i fråga örn förläggningsplatsen
för de för östra och västra Götaland avsedda anstalterna icke några erinringar
rests mot en förläggning av desamma till Mjölby respektive Herrljunga.
Aven riksdagen har godkänt dessa förslag. Vad beträffar förläggningsplatsen
för den för mellersta Norrland avsedda anstalten har valet närmast
stått mellan Bräcke och Långsele. För att ifrågavarande anstalt med hänsyn
till omfattningen av det dit hänvisade militära tvättgodset skall erhålla en för
säkerställande av ett ekonomiskt tillfredsställande driftsresultat tillräcklig storleksordning
har verkställd utredning utvisat, att ett samgående med vederbörligt
landsting är erforderligt. Företagen undersökning rörande samarbetsmöjligheterna
har givit vid handen, att, därest anstalten förlägges till Långsele,
Västernorrlands läns landsting förklarat sig villigt att anlita anstalten för
länets sjukvårdsinrättningars behov. Härigenom skulle en till Långsele förlagd
tvättinrättning från länet tillföras omkring 700 000 kg. tvättgods eller lika
mycket som det beräknade militära tvättgodset. I fråga örn Bräcke-altemativet
bär Jämtlands läns landsting däremot avböjt ett samarbete med kronan. Även
örn ett dylikt samarbete med landstinget kunde komma till stånd, vill riksdagen
framhålla, att företagna undersökningar givit vid handen, att anstalten förlagd
till Bräcke ändock icke tillnärmelsevis kan ernå den tvättgodsmängd som
skulle bliva fallet, örn densamma förlädes till Långsele. Driftsekonomiskt sett
vore Långsele-alternativet sålunda att förorda. Även ur militär synpunkt har
detsamma ansetts godtagbart. Det förhållandet att Bräcke genom statliga åtgärder
åsamkats vissa ekonomiska förluster och att såsom kompensation härför
anstalten borde förläggas dit har riksdagen icke i detta sammanhang kunnat
Riksdagens skrivelse nr 327.
5
tillmäta avgörande betydelse. Riksdagen har vid övervägande av denna fråga
funnit på nu angivna och av departementschefen i övrigt anförda motiv företräde
böra givas åt Långsele-altemativet och har följaktligen beslutat, att anstalten
i fråga förlägges till nämnda ort.
En förläggning av centralanstalterna till ovan angivna orter medför givetvis
en icke oväsentlig stegring av behovet av bostäder därstädes. Emellertid hava,
såsom departementschefen meddelat, de kommunala myndigheterna å respektive
orter erbjudit sig att medverka till statlig låneförmedling för stimulerande av
bostadsproduktionen. Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit,
att anstalterna icke böra komma till utförande, förrän det kan antagas att bostäder
i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika platserna.
Vad beträffar anstalternas personalbehov och löneställning för denna personal
hava de av 1943 års riksdag därvid angivna principerna följts. Riksdagen
har godkänt vad härutinnan föreslagits.
För uppförande av byggnader m. m. för centralanstalterna i Långsele, Herrljunga
och Mjölby har beräknats ett sammanlagt belopp av 2 630000 kronor,
vartill kommer 15 000 kronor för förvärv av viss tomtmark för anläggningen
i Herrljunga. Vidare har för maskiner och annan utrustning avsetts ett
belopp av 925 000 kronor. Mot beräkning av angivna belopp har icke något
synts vara att erinra. Riksdagen har alltså beslutat att i enlighet härmed anvisa
anslag under försvarets fabriksfond. Därest ytterligare markkostnader skulle
visa sig oundgängligen erforderliga, må det ankomma på Kungl. Maj :t att
medgiva kostnadernas bestridande från de till fabriksstyrelsens förfogande stående
medlen för framtida täckande genom särskilt anslag under försvarets
fabriksfond.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag jämväl
i de delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till
erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen under försvarets fabriksfond för
budgetåret 1944/45 anvisat dels till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 15 000 kronor, dels till uppförande av
centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor,
dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala
tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 925 000 kronor.
Stockholm den 6 juni 1944.
Med undersåtlig vördnad.