Riksdagens skrivelse nr 289—290.
9
2:o) Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna
familjepensionskassor. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23) har
riksdagen till Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna
familjepensionskassor för budgetåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
3 :o) Dyrtidstillägg till personal å indragningsstat. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24) har riksdagen till Dyrtidstillägg till personal å indragningsstat
för budgetåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 25 000
kronor.
4:o) Kristillägg till personal å indragningsstat. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 25) har riksdagen i annat sammanhang (skrivelse nr 218)
meddelat sitt beslut.
Stockholm den 20 maj 1944.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 290.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1944.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn
viss ändring i stadgan örn ersättning för r i ks dags mann auppdragets
fullgörande, m. m.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.)
Till Konungen.
Under åberopande av konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 21, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen i anledning
av en inom riksdagen väckt motion för Eders Kungl. Majit anmäla att
riksdagen för sin del antagit följande
Lag angående ändrad lydelse av 3 och 7 §§ stadgan den 21 februari 1941
(nr 98) örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
3 §•
Riksdagsman, som är bosatt å annan ort än där riksdagen hålles, äger under
tid, då arvode till honom utgår, å det allmännas bekostnad företaga resor
mellan hemorten och riksdagsorten. Enahanda rättighet tillkommer honom
beträffande resa till och från riksdagen.
10
Riksdagens skrivelse nr 290—291.
7 §•
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga, efter samråd med kamrarnas talmän,
meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras för tillämpningen av denna
stadga.
Utbetalningar med stöd av denna stadga ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.
Stockholm den 20 maj 1944.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 291.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1944.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.)
Till Konungen.
Vår tryckfrihetsrätt har de senaste åren undergått en genomgripande omdaning.
Sålunda reviderades år 1937 reglerna örn allmänna handlingars offentlighet
och örn tryckfrihetsprocessen. År 1941 antogos nya regler örn ansvarighet
för innehållet i tryckt skrift. Samma år genomfördes också vissa
grundlagsändringar med avseende å tryckfriheten, vilka voro föranledda av de
under det ännu pågående kriget rådande förhållandena; de avsågo dels införande
av möjlighet att enligt särskild lag meddela föreskrift örn förhandsgranskning
av tryckta skrifter samt örn förbud mot införande i riket av sådana
skrifter och mot utgivande av periodisk skrift, dels viss komplettering
av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn konfiskation utan rättegång, dels
ock ändring av bestämmelserna örn förbud mot kungörande i tryck av vissa
underrättelser. (§ 6 resp. § 3 morn. 9 och § 3 mom. 10 tryckfrihetsförordningen.)
I ett interpellationssvar i andra kammaren den 9 februari innevarande år
har chefen för justitiedepartementet förklarat, att nied hänsyn till de allvarliga
brister, som otvivelaktigt vidlåda vår tryckfrihetsrätt, en allsidig utredning
angående revision av tryckfrihetsförordningen komme att igångsättas.
Härvid skulle särskild uppmärksamhet agnäs såväl åt reglerna örn publiceringsförbud
och behovet av censur och utgivningsförbud under utomordentliga förhållanden
som också åt föreskrifterna örn tryckfrihetsprocessen och om konfiskation
utan rättegång. I propositionen nr 246 till årets riksdag med förslag
till ändrad lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen m. m. har föredragande
departementschefen vidare framhållit, att vissa av processlagberedningen
föreslagna ändringar i fråga örn tryckfrihetsprocessen lämpligen borde