4

Riksdagens skrivelse nr 286—287.

Nr 286.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 36
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning örn ändring i förordningen den 18 juni 1937
(nr 436) angående försäljning av rusdrycker, m. m., såvitt
propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 36 och memorial nr 41.)

Till Konungen.

Under åberopande av bevillningsutskottets betänkande nr 36 och memorial
nr 41, varav tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen för Eders Kungl.
Majit tillkännagiva, att, sedan första kammaren med avslag å utskottets hemställan
i förenämnda betänkande antagit det förslag som innefattades i den
av herr Sundström i Skövde vid betänkandet avgivna reservationen samt andra
kammaren bifallit, vad utskottet i sagda betänkande hemställt, frågan för innevarande
riksdag förfallit.

Stockholm den 2 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 287.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1944.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa byggnadsfrågor berörande staden
mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 131.)

Till Konungen.

I propositionen nr 220 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 mars 1944, föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik Statens
allmänna fastighetsfond anvisa dels till Annexbyggnad till kanslihuset ett

jRiksdagens skrivelse nr 287.

)

investeringsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Förberedande åtgärder beträffande
vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen i
Stockholm ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Kungl. Maj :ts i förevarande proposition framlagda förslag innefatta byggnadsprojekt
av betydande storleksordning. Sålunda uppskattas byggnadskostnaderna
för det nya kanslihusannexet till 4 300 000 kronor. Gamla rådhusets omändring
till lokal för högsta domstolen beräknas draga en kostnad av 1 750 000
kronor. Härtill komma kostnader på omkring 1 000 000 kronor för övriga i
propositionen angivna lokaldispositioner. Att under nuvarande ovissa tidsförhållanden
taga ställning till dessa både byggnadstekniskt och ekonomiskt vittutseende
förslag är självfallet förenat med vissa vanskligheter.

Av verkställda utredningar framgår, att statens lokalbehov i huvudstaden,
bortsett från de med krisadministrationen sammanhängande förhållandena,
vida överstiger de nu tillgängliga utrymmena. Förutom för högsta domstolen
och Svea hovrätt gör sig lokalbristen särskilt gällande för Kungl. Maj:t''s
kansli samt vissa centrala ämbetsverk, vilka på grund av sina arbetsuppgifter
sedan gammalt ansetts böra vara förlagda i närheten av Kungl. Maj:ts kansli,
däribland socialstyrelsen, kammarkollegiet och kommerskollegium.

En omständighet, som gör en snar lösning av här berörda och med varandra
sammanhängande lokalfrågor särskilt angelägen, är det av den beslutade rätte.
gångsreformen föranledda behovet av betydligt utökade utrymmen för högsta
domstolen. Det av kronan enligt 1940 års markavtal från Stockholms stad
förvärvade men hittills alltjämt av staden disponerade gamla rådhuset (mellan
kanslihuset och riddarhuset) har med sina redan tidigare för domstolsbruk
använda sessionssalar och sin delvis ganska väl bibehållna palatsinredning ansetts
särskilt väl lämpa sig för högsta domstolen. Enligt markavtalet måste
man emellertid räkna med att kronan vid den tidpunkt, då högsta domstolen
behöver inflytta, d. v. s. den 1 januari 1948, ej kan få disponera gamla rådhuset,
örn lokaler ej dessförinnan kunna på annan plats och eventuellt inom
det nya kanslihusannexet provisoriskt erbjudas för vissa stadens nu till gamla
rådhuset förlagda institutioner.

Samtliga här berörda lokalfrågor skulle erhålla sin lösning, därest genom en
annexbyggnad till kanslihuset vissa av Kungl. Maj:ts kansli nu disponerade
lokaler kunde frigöras för annat ändamål. I propositionen föreslås fördenskull,
att en sådan annexbyggnad uppföres å det till kanslihuset gränsande
området på andra sidan Myntgatan. Detta område förvärvades av staten genom
1940 års markavtal med Stockholms stad. Avsikten med förvärvet var
att skapa möjligheter för ett tillgodoseende av kronans behov av ytterligare
ämbetslokaler i kanslihusets närhet. Vid avtalet förutsattes, att vissa kulturhistoriskt
värdefulla byggnader skulle bibehållas för framtiden. Detta förbehåll
berör emellertid icke bebyggelsen å det område, till vilket kanslihuset
enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle förläggas.

En ytterligare omständighet, som talar för ett snabbt avgörande, är nödvändigheten
av ett slutgiltigt beslut snarast möjligt rörande dispositionen av
det för kanslihusannexet föreslagna området. De därå förefintliga av kronan
enligt 1940 års markavtal år 1942 från Stockholms stad övertagna byggnaderna
befinna sig nämligen i sådant skick, att behovet av en sanering av bebyggelsen
är synnerligen trängande.

Av pietetsskäl har enligt Kungl. Maj:ts förslag till grund för användningen
av ifrågavarande område lagts en mindre radikalt ingripande plan än den

6

Riksdagens skrivelse nr 287.

med Stockholms stad år 1940 överenskomna. Förslaget innebär, att de inom
kvarteret befintliga gränderna med sina välvda portaler skulle bibehållas närmast
Västerlånggatan för att inåt mynna ut i en rund gård, kring vilken det
nya kanslihusannexet skulle gruppera sig. Kontrasten mellan den öppna, örn en
torgplats påminnande gården oell de däri utmynnande gränderna har ansetts
bliva av god verkan. Då gården skulle vara upplåten för allmänheten, skulle
byggnadsföretaget tillföra stadsdelen ett tillskott av trevnad. Gatufasaderna utmed
Västerlånggatan liksom utmed Storkyrkobrinken skulle bibehållas i sin
olikartade utformning. För de nybyggda delarna mot Myntgatan och Riddarhustorget
samt kring den runda gården har eftersträvats en enhetlig och
monumental form.

Enligt den föreliggande planen löper i varje våning utmed den runda gården
en cirkulationskorridor, från vilken i erforderlig utsträckning trappsteg
eller halvtrappor leda till byggnadens övriga delar. Beträffande vissa av de
nu utmed Västerlånggatan och Storkyrkobrinken befintliga byggnaderna planeras
en ganska genomgripande ombyggnad och eventuellt ett återförande
till deras tidigare utseende i den mån ännu bevarade ritningar göra det möjligt.
Självklart är att sådana återställningsåtgärder måste bli tämligen kostnadskrävande.

Av det anförda framgår, att åt de kulturhistoriska synpunkterna ägnats betydande
uppmärksamhet vid utformningen av förslaget till annexbyggnad till
kanslihuset.

I anledning av de av föreningen Kolmätargränd i ärendet framförda synpunkterna
vill riksdagen framhålla, att ett bevarande av staden mellan broarna
från pietetslösa ingrepp självfallet framstår som ett vida mer än rent lokalt
intresse. De krafter, som verka härför, förtjäna också enligt riksdagens
mening allt stöd. Vid sin behandling av ärendet har riksdagen därför tillmätt
föreningens framställning stor uppmärksamhet. Redan enligt propositionens
förslag göras emellertid betydande uppoffringar för att bibehålla
de kulturhistoriska värden, som området rymmer.

I likhet med föreningen skulle riksdagen finna beklagligt örn de ingrepp,
som nu måste ske inom kvarteren närmast Myntgatan, skulle på grund av
statens växande lokalbehov följas av andra inom angränsande delar. Enligt
vad riksdagen sökt övertyga sig örn kunna i detta avseende möjligen förefintliga
farhågor icke anses befogade. Riksdagen har likväl velat uttala angelägenheten
av att staten vid framdeles eventuellt uppkommande ökade anspråk
på byggnadsmark inom Gamla staden tager all möjlig hänsyn till befintliga
historiska värden.

Sammanfattningsvis må erinras, att det förvisso varit önskvärt att ifrågavarande
kulturhistoriskt värdefulla del av staden mellan broarna kunnat
mera orörd överlämnas till eftervärlden. Såväl det synnerligen starkt framträdande
behovet av utökade lokaler för vissa viktiga ämbetsverk som den ej
mindre trängande angelägenheten av en snar sanering av ifrågavarande numera
av staten till största delen ägda kvarters- ooh gatumark påkallar emellertid,
att hithörande byggnadsspörsmål erhålla sitt preliminära avgörande
vid denna riksdag. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts förslag, såsom
ovan framhållits, ur såväl praktiska som kulturhistoriska synpunkter innebär
den under rådande förhållanden med all sannolikhet mest tillfredsställande
lösningen ay frågan, har riksdagen ansett sig böra bifalla propositionen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till A lin ex byggn ad till kansli -

Riksdagens skrivelse nr 287—288.

huset för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisat ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Förberedande åtgärder beträffande
vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen
i Stockholm för budgetåret 1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisat
ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 288.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1944.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsverkets övertagande av vissa städers
förpliktelser beträffande innehavare av befattningar,
vilka vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer
komma att indragas, m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 128.)

Till Konungen.

I propositionen nr 161 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 mars
1944, framlagt förslag rörande statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser
beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätterna
i samma städer komma latt indragas, m. m.

Efter propositionens avlämnande har till riksdagens statsutskott överlämnats
en den 25 april 1944 dagtecknad, inom justitiedepartementet upprättad promemoria
angående dyrtidstillägg å gottgörelse från allmänna indragningsstaten
till rådmannen i Filipstad G. S. Carlsson.

Med hänsyn till innehållet av ovannämnda, till statsutskottet överlämnade
promemoria har riksdagen medgivit, att till rådmannen i Filipstad G. S. Carlsson
utöver vad Kungl. Majit föreslagit må utgå gottgörelse i form av rörligt
tillägg å ett årligt belopp av 4 000 kronor.

Vad departementschefen anfört beträffande landsrättsfbiläggning av städerna
Filipstad och Hudiksvall och därmed sammanhängande ersättningsfrågor
föranleder i övrigt icke någon erinran från riksdagens sida. I samband med
beslut örn förenande av ifrågavarande städer med domsaga torde på sedvanligt
sätt böra tagas under omprövning, huruvida icke de till städerna från anslag
under sjunde huvudtiteln utgående ersättningarna av 139 kronor 62 öre respektive
76 kronor 78 öre för förlorade tullfriheter kunna indragas.