6

Riksdagens skrivelse nr 2S1.

Nr 281.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1944.

Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar ängdende
anslag för budgetåret 1944145 till förbättrande av
bostadsförhållandena m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 126.)

Till KONUNGEN.

l:o) Statens byggnadslånebyrå: Avlöningar. Statens byggnadslånebyrå:
Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln
(punkterna 19 och 20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att under rubriken
Statens byggnadslånebyrå för budgetåret 1944/45 såsom förslagsanslag
anvisa till Avlöningar 735 000 kronor och till Omkostnader 225 000 kronor.

Enligt vad riksdagen inhämtat har byggnadslånebyråns arbetsbalans visat
en avsevärd stegring sedan hösten 1943. Vid slutet av februari 1944 uppgick
antalet icke behandlade tertiärlåneärenden till 2 000. Riksdagens vederbörande
utskott har även vid behandlingen av ifrågavarande ärende tagit del av framställningar
från byggnadslånebyrån till Kungl. Maj :t örn tillfällig förstärkning
av byråns personal för successiv avarbetning av balansen under loppet av
innevarande kalenderår. Med hänsyn till rådande förhållanden har riksdagen
för sin del funnit ett ofrånkomligt behov av dylika åtgärder föreligga. Numera
har även Kungl. Majit i ett den 24 mars 1944 dagtecknat beslut för innevarande
budgetår medgivit överskridande av såväl den i avlöningsstaten för
byrån upptagna anslagsposten till ersättningar till kanslipersonal med högst
158 000 kronor som den i omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till expenser
med högst 30 000 kronor. Av förstärkningen föranledd merkostnad
under nästa budgetar torde lämpligen kunna bestridas på motsvarande sätt.
Med hänsyn till dess tillfälliga natur synes densamma icke böra föranleda
uppräkning av de av Kungl. Majit under ifrågavarande förslagsanslag äskade
beloppen.

Riksdagens vederbörande utskott har jämväl erhållit en redogörelse för
byråns administration och planerade åtgärder till förenkling av densamma. I

Riksdagens skrivelse nr 281.

7

likhet med departementschefen förutsätter riksdagen, att byrån, trots sina
pressande arbetsuppgifter, ägnar uppmärksamhet åt möjligheterna av rationaliseringar
inom den snabbt utbyggda organisationen.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisat dels till Statens bgggnadslånebyrå: Avlöningar
735 000 kronor, dels ock till Statens bgggnadslånebyrå: Omkostnader
225 000 kronor.

2:o) Bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer. Tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Kungl. Maj:t har (femte huvudtiteln, punkt 21, kapitalbudgeten,
bil. 3, punkterna 3, 6 och 7) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av föredragande departementschefen förordad jämkning i grunderna för
hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, dels till Hyresrabatter
för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1944/45 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor, dels till Lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för
samma budgetår under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 30 000 000 kronor, dels medgiva, att det för budgetåret 1940/41 under
fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget till Lån för stödjande
av bostadsproduktionen i vissa orter må disponeras enligt de grunder,
som gälla för dispositionen av tertiärlånemedel, samt att förefintlig reservation
å nämnda anslag må överföras till tertiärlåneanslaget, dels ock under fonden
för låneunderstöd för budgetåret 1944/45 såsom investeringsanslag anvisa, till
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet 80 000 000 kronor och till
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet 42 000 000 kronor.

Byggnadslånebyråns uppskattning av behovet av nya lägenheter — omkring
32 000 för år 1944 och omkring 30 000 för år 1945 — vilken uppskattning
ligger till grund för Kungl. Maj :ts förslag, har departementschefen ansett
ligga i underkant av behovet och betydligt understiga den i och för sig önskvärda
storleken av bostadsproduktionen. Mot bakgrunden av rådande ovisshet
örn de reala förutsättningarna för bostadsbyggnadsverksamheten, främst
beträffande materialtillgången, har departementschefen dock ansett, att nu
ifrågavarande anslagsberäkningar kunna grundas på nämnda uppskattning.
Därvid har departementschefen framhållit, att om förutsättningar för ett
utvidgat bostadsbyggande mot slutet av år 1944 eller början av år 1945 skulle
anses föreligga, därav påkallade förslag kunna underställas 1945 års riksdag.

Riksdagen har under hand inhämtat, att efter statsverkspropositionens avlåtande
en sådan lättnad inträtt i fråga om materiallillgången, att man redan
nu räknar med möjligheten av en väsentligt större bostadsproduktion än den,
på vilken anslagsberäkningen grundats. Härav föranledd ökning av medelsbehovet
torde emellertid kunna tillgodoses genom anslag å allmän beredskaps■slat
för nästa budgetår, varom förslag ännu icke förelagts riksdagen.

Grunderna för verksamheten förutsättas i Kungl. Maj:ts förslag skola för -

8

Riksdagens skrivelse nr 281.

bliva i huvudsak oförändrade. Endast i ett avseende, nämligen beträffande
familjebidragen till mindre bemedlade, barnrika familjer föreslås en ändring.
Örn stadgade villkor i övrigt äro uppfyllda, skall familjebidrag enligt ändringsförslaget
kunna beviljas ej blott familjer i s. k. barnrikehus utan även
barnrika familjer, som beredas bostad i med stöd av tertiärlån uppförda
fastigheter, tillhöriga kommun eller därmed i lånehänseende jämställt företag.
Familjebidrag skall dock i dylika fall utgå endast under förutsättning,
att den barnrika familjen kommer i åtnjutande av samma hyra och samma
bostadsstandard, som om den varit bosatt i ett barnrikehus av den hittills
vanliga typen. Ingår lägenheten i en fastighet, tillhörig en bostadsrättsförening,
innebär den angivna förutsättningen bland annat, att kapitalinsats icke
skall krävas av barnrikefamiljen, varvid viss kommunal medverkan förutsättes.

Den sålunda föreslagna utvidgningen av verksamheten har riksdagen funnit
välbetänkt, helst som densamma är ägnad att befordra en i och för sig önskvärd
uppblandning av här ifrågavarande mindre bemedlade bostadsbehövande
med andra grupper av medborgare.

Vidkommande frågan örn de mindre bemedlades bostadsförsörjning överhuvud
vill riksdagen understryka vikten av att åtgärder till nedbringande av
bostadskostnaden komma till stånd med minsta möjliga tidsutdräkt. Under
avvaktan pa statsmakternas beslut i anledning av bostadssociala utredningens
emotsedda förslag böra enligt riksdagens mening vederbörande kommuner
äga att understödja bostadsbehövande personer på de vägar kommunen
finner lämpliga, exempelvis genom nedsättning av tomtpris eller tomträttsavgäld.

Riksdagen vill även framhålla önskvärdheten av att byggnadslånebyrån
och de lokala förmedlingsorganen göra sitt inflytande gällande i fråga örn
val av hustyper och deras planlösning för åstadkommande av ändamålsenliga
bostäder. De hustyper, som hittills mest kommit till användning, synas vara
enplanshus med mycket låg takresning. En typ, viken i stället ger vindsutrymme
och möjlighet till framtida inredning av ett eller två rum på vinden,
är ur många många synpunkter att föredraga, i varje fall på landsbygden. I
den man familjen växer blir tillgången till en dyik utvidgningsmöjlighet av
stort värde. Likaså skulle därigenom möjlighet till husrum inom det egna
hemmet beredas ägaren även sedan han inträtt i pensionsåldern och hemmet
i övrigt övertagits av något av barnen. Merkostnaden för den högre takresningen
blir i förhållande till det övriga kubikutrymmet synnerligen obetydlig.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar förutsätta! bland annat, att det för
budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till lån för stödjande av bostadsproduktionen
i vissa orter skall få tagas i anspråk för utlämnande av
tertiärlån? Riksdagen medgiver, att nämnda beräkningar läggas till grund för
nu ifrågavarande medelsanvisning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

godkänt den i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 jami -

Riksdagens skrivelse nr 281.

9

ari 1944 förordade jämkningen i grunderna för hyresrabatter för mindre
bemedlade, barnrika familjer,

dels medgivit, att det för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
till Lån för stödjande av bostadsproduktionen i vissa orter må disponeras
enligt de grunder, som gälla för dispositionen av tertiärlånemedel, samt att
förefintlig reservation å nämnda anslag må överföras till tertiärlåneanslaget,

dels ock för budgetåret 1944/45 anvisat till Hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av
7 000 000 kronor, till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett investerinsanslag av
30 000 000 kronor, till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av 80 000 000 kronor samt till
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under fonden för låneunderstöd
ett investeringsanslag av 42 000 000 kronor.

3:o) Bostadsförbättringsvcrksamlieten på landsbygden. Kungl. Maj:t har
(femte huvudtiteln, punkt 22, och kapitalbudgeten, bilaga 3, punkterna 4, 8
och 9, s. 3 och 5) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 anvisa dels
till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden under femte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, dels till Lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 2 700 000 kronor, dels ock såsom investeringsanslag
under fonden för låneunderstöd till Lån för uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder 500 000 kronor och till Lån för bostadsförbättringsverksamhet
2 700 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till behandling förehaft
dels de likalydande motionerna I: 177 och 11:333, vari hemställts, att riksdagen
vid behandling av frågan örn lån och bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden måtte bemyndiga Kungl. Maj:! att företaga sådan
ändring av hithörande låne- och bidragsregler, vilka möjliggöra bidrag och
långivning till gemensamma vatten- och avloppsledningar samt förbättring
av vattentäkt, dels ock motionen II: 199, vari hemställts, att riksdagen i samband
med behandlingen av punkt 22 i femte huvudtiteln måtte uttala, att vid
beviljandet av bidrag för vattentäkt och avlopp egnahemsnämnderna erhålla
direktiv att undersöka förutsättningarna för gemensamma brunnar och ledningar,
och samtidigt i sin skrivelse till Kungl. Maj:t påkalla en snar utredning
örn behovet av och möjligheterna för anläggning av gemensamma vattenverk,
såväl för dricksvatten som för släckning av eldsvåda, och statens medverkan
härtill.

1 anledning av yrkandena i de likalydande motionerna I: 177 och 11:333
samt motionen II: 199 vill riksdagen framhålla, att redan gällande bestämmelser
öppna viss möjlighet lill bidrag och lån lill anordnande av för flera
fastigheter gemensamma vatten- och avloppsledningar. Såsom fjolårets riksdag
framhöll äro emellertid särskilda bestämmelser för de gemensamma
företagen av behovet påkallade. Förslag härom lia även numera framlagts

Hiliana lill riksdagens protokoll I t saini. Nr ISO — 2S1. :!

10

Riksdagens skrivelse nr 281.

av investeringsutredningen (SOU 1944: 12). Riksdagen förutsätter, att denna
fråga snarast möjligt underställes riksdagen.

Vidkommande medelsbehovet vill riksdagen erinra om att fjolårets riksdag
anvisade ett belopp av 10 000 000 kronor till förbättringsbidrag utan att samtidigt
anvisa medel till nybyggnadslån. Med hänsyn till önskvärdheten av att
i den ifrågavarande verksamheten samtidigt ha tillgång till medel för såväl
bidrag som lån, må Kungl. Majit i enlighet med vad föredragande statsrådet
anfört under löpande budgetår kunna medgiva, att frigjorda äldre lånemedel
få tagas i anspråk, därest ett behov av nybyggnadslån skulle uppkomma i
samband med fördelningen av lill förbättringsbidrag anvisade medel.

För nästa budgetår avses att komplettera de anslag, som nu äskas på riksstaten,
med medelsanvisning å allmän beredskapsstat. Med hänsyn till det
numera inträdda, förbättrade läget i fråga örn materialförsörjningen torde
skäl föreligga att på beredskapsstaten upptaga anslag med avsevärt högre
belopp än dem Kungl. Majit i statsverkspropositionen beräknat skola upptagas
å nämnda stat.

Mellan medel, som nu anvisas å riksstaten, å ena sidan, och belopp, som
frigjorts i form av förfallna eller annullerade förbättringsbidrag eller som anvisas
å allmän beredskapsstat, å andra sidan, kommer att föreligga den skillnaden,
att de förra få disponeras i vanlig ordning medan användningen av de
senare är avsedd att bliva beroende av Kungl. Majits prövning av det allmänna
läget. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra om att byggnadstillstånd
enligt 2 § lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete
genom Kungl. Majits beslut den 14 april 1944 meddelats för utförande av
sådana statsunderstödda bostadsförbättringsföretag, för vilkas utförande dylikt
tillstånd erfordras enligt gällande föreskrifter. Beslutet avser alla bostadsförbättringsföretag,
för vilka förbättringsbidrag, nybyggnadslån eller förbättringslån
beviljats eller avses att beviljas, oavsett den tidpunkt, då medlen
ställts till egnahemsnämndernas förfogande. Medan tillstånd enligt lagen om
tillståndstvång dessförinnan erfordrats för varje särskilt byggnadsföretag
oavsett detsammas storlek, innebär beslutet att nämnda lag praktiskt taget
icke längre är gällande för i beslutet avsedda företag. I anslutning till vad
sålunda förekommit förutsätter riksdagen, att den omständigheten, att särskilda
villkor skola gälla för viss del av de medel, som ställas till förfogande för
här ifrågavarande ändamål, ej skall föranleda, att frågan örn understöd i
varje särskilt fall skall behöva underställas Kungl. Majits prövning. I stället
torde Kungl. Majit, efter en bedömning av det allmänna läget, ställa belopp
till förfogande för vederbörande lokala myndigheter och åt dem överlämna
prövningen av de särskilda företagens angelägenhetsgrad.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som lagt Kungl.
Majits anslagsberäkningar till grund för nu ifrågavarande medelsanvisning,
anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 anvisat dels till Bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden under femte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 7 500 000 kronor, dels till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden under statens utlåningsfonder ett investe -

Riksdagens skrivelse nr 281.

11

ringsanslag av 2 700 000 kronor, dels till Lån till uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag
av 500 000 kronor, dels ock till Lån till bostadsförbättringsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av 2 700 000 kronor.

4:o) Bidrag till inrättande av pensionärshem. Kungl. Majit har (femte
huvudtiteln punkt 23) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till inrättande av
pensionärshem för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förslag har riksdagen förehaft dels motionen
II: 19, vari hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla om sådan
ändring av gällande författning angående statsbidrag för anordnande av pensionärshem,
att statsbidrag, på sätt i motionen angivits, framdeles kunna utgå
även till pensionärsbostäder inrymda i enskilda hyreshus av egnahemstyp,
dels ock motionen lii 110, vari hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande
ändamål anvisa 6 000 000 kronor.

I anledning av motionen lii 19 har styrelsen för svenska landskommunernas
förbund till riksdagens vederbörande utskott inkommit med ett den
26 februari 1944 dagtecknat yttrande, vilket fogats såsom bilaga till statsutskottets
utlåtande nr 126.

Riksdagen får erinra om att det för löpande budgetår anvisade anslaget å
4 000 000 kronor visat sig vara för lågt beräknat. För att undvika ett avbrott
i bidragsgivningen till pensionärshemmen har innevarande riksdag anvisat
ett tilläggsanslag av 2 000 000 kronor. Med anledning av det i motionen
lii 110 väckta förslaget om anvisande av 6 000 000 kronor för nästa budgetår
har riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat upplysningar från
statens byggnadslånebyrå rörande ansökningarna om bidrag från anslaget.
Därav framgår, att byrån under tiden till och med den 25 mars 1944 tillstyrkt
bidrag i sådan omfattning, att endast ett belopp av 323 695 kronor då kvarstod
odisponerat. Samtidigt förelåg av byrån ännu icke behandlade bidragsansökningar,
avseende ett belopp av tillhopa 1 634 925 kronor. Antages att bidrag
under den därefter återstående delen av innevarande budgetår sökes i ungefär
samma omfattning som under motsvarande lid förra året, skulle vid budgetårsskiftet
föreligga ett icke täckt bidragsbehov örn cirka 3 300 000 kronor.

Då med hänsyn lill dessa upplysningar måste befaras, att det av Kungl.
Majit äskade beloppet av 4 000 000 kronor icke täcker bidragsbehovet för
längre lid än till hösten 1944, har riksdagen funnit sig böra bifalla ifrågavarande
motion.

Vidkommande motionen lii 19 har riksdagen icke kunnat undgå hysa vissa
farhågor för att inrättande av pensionärsbostäder i enskilda hyreshus av
egnahemstyp kommer att möta vissa praktiska svårigheter. Med hänsyn emellertid
till vad motionären anfört och innehållet i styrelsens för landskommunernas
förbund ovannämnda skrivelse har riksdagen emellertid funnit en
utredning av frågan örn anordnande av pensionärsbostäder på landsbygden
böra komma till stånd.

12

Riksdagens skrivelse nr 281.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen dels anmäla, att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
II: 110 till Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret 1944/45
under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor,
dels ock hos Kungl. Majit hemställa om utredning av frågan om anordnande
av pensionärsbostäder på landsbygden.

Stockholm den 16 maj 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt A Söner.

442343