BERÄTTELSE

till 1944 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 4 januari 1944.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätterna i Ronneby, Simrishamn, Skara och Strömstad hava upphört
från och med den 1 januari 1944 och städerna från och med samma dag
i judiciellt avseende förenats, Ronneby med östra och Medelsta domsaga,
Simrishamn med Ingelstads och Järrestads domsaga. Skara med Skånings,
Valle och Vilske domsaga samt Strömstad med Norrvikens domsaga. Från
och med den 1 januari 1944 skall enligt Kungl. Maj:ts beslut Skånings, Valle
och Vilske domsaga benämnas Skarabygdens domsaga.

För att bereda ökat antal platser för ungdomsfängelse ådömda kvinnor har
å egendomen Lannaskede i Lannaskede socken inrättats en ungdomsanstalt.

För omhändertagande av vissa utlänningar har i anslutning till rannsakningshäktet
i Kalmar anordnats en koloni å egendomen Ödevata i Vissefjärda
socken.

Utrikesdepartementet.

Ben 16 januari 1943 har i Köpenhamn undertecknats ett protokoll angående
det svensk- danska varuutbytet under första halvåret 1943.

Den 5 februari 1943 har i Rom undertecknats en handelsöverenskommelse
med den italiensk-albanska tullunionen.

Den 27 februari 1943 har i Stockholm undertecknats ett protokoll med
Slovakien angående varuutbyte.

Den 10 mars 1943 har i Stockholm undertecknats ett avtal med Finland
angående handräckning i skatteärenden. Avtalet har den 7 maj
1943 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Den 5 maj 1943 har i Stockholm undertecknats ett protokoll med Rumänien
angående handelsförbindelserna.

Den 22 juni 1943 bär i Stockholm undertecknats ett protokoll angående det
svensk- danska varuutbytet under andra halvåret 1943.

Bill. Ull nksd. prat. 1944. 1 sand.

RiksdagsberSttelsen.

Riksdagsberättelsen.

Den 31 juli 1943 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående del
svensk-f i n s k a varuutbytet under tiden 1 juli —31 december 1943.

Genom ministeriella noter, växlade med Finland i Helsingfors den 10
september 1943, har överenskommelse träffats angående befrielse för Torne
och Muonio gränsälvars flottningsförening från erläggande av viss i art. IV
av 1 a x f i s k e konventionen den 10 maj 1927 stadgad avgift.

Den 30 oktober 1943 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående
vissa svensk- finska betalningsförhållanden.

Försvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1944 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsväsendet.

Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har under tiden från och med den 1 december 1942 till och
med den 30 november 1943 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Ramundeboda socken, inom visst område invid Perstorps municipalsamhälle,
inom visst område vid Anderstorps järnvägsstation, inom
Mullhyttans samhälle, inom visst område invid Tumba municipalsamhälle
samt inom visst område invid Forserums municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans
och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom området
för Spånga järnvägsstation i Solhems municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom viss del av Svegs köping, inom Bromölla
köping, inom Norrahammars köping samt inom Åseda köping; samt

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom del av
Olofströms köping samt inom vissa områden invid Boxholms municipalsamhälle.

Under år 1943 intill utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsorgan anmälts 974,104 lediga platser samt förmedlats
772,560 arbetsanställningar.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har under året kännetecknats
av en fortsatt god sysselsättningsnivå för flertalet näringsgrenar. Arbetslösheten,
som redan under år 1942 varit osedvanligt låg, sjönk ytterligare
under första halvåret 1943 och uppnådde en bottennivå i augusti
månad. Härefter har en viss ökning av arbetslöshetssiffrorna kunnat förmärkas,
delvis sammanhängande med andra förhållanden än den sedvanliga
säsongnedgången under höstmånaderna.

Socialdepartementet.

Inom vissa näringsområden, företrädesvis skogsbruket, rådde under första
halvåret 1943 en betydande brist på arbetskraft, som nödvändiggjorde att
särskilda åtgärder vidtogos. Bland annat måste tjänsteplikt för män, födda
år 1923, tillgripas.

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket vörö ej så
stora år 1943 som föregående år. Vårarbetena kunde på grund av gynnsam
väderlek påbörjas tidigare än vanligt och slutföras i beräknad utsträckning.
För skördearbetet ställde sig liksom förut om åren frivillig arbetskraft
till förfogande, icke minst skolungdom.

På de industriella områdena har sysselsättningen varit synnerligen god
vid gruvorna samt vid skeppsvarven, järnbruken och mekaniska verkstadsindustrien.
Inom varvsindustrien har dock en viss råvarubrist varit kännbar.
Vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk var arbetstillgången däremot
väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna, som
mot slutet av året medförde en huvudsakligen till vissa delar av Västernorrlands
och Värmlands län lokalt begränsad arbetslöshet.

I syfte att för överföring till andra arbetsområden friställa arbetskraft,
sysselsatt i byggnads- och anläggningsverksamhet, samt att förhindra att
skogs- och jordbruksarbetare togo anställning i sådan verksamhet utfärdades
år 1942 vissa föreskrifter angående arbetsförmedlingstvång m. m. Dessa
bestämmelser ersattes från och med den 1 augusti 1943 av en lagstiftning
örn tillståndstvång för byggnadsarbete. Denna lagstiftning åsyftar att åstadkomma
en begränsning av byggnads- och anläggningsverksamheten inom
en ram, som bestämmes av tillgången på arbetskraft och material samt förändringarna
i det allmänna ekonomiska läget. Sedan tillgången på arbetskraft
under höstmånaderna 1943 väsentligt förbättrats har vid tillståndsprövningen
huvudvikten lagts på att möjliggöra en ändamålsenlig fördelning
av den i vissa hänseenden knappa tillgången på byggnadsmaterial.

En återhämtning har skett inom byggnadsproduktionen, vilken
kort efter krigsutbrottet drabbades av en svår kris. För att övervinna denna,
som redan under år 1941 resulterade i en markerad bostadsbrist inom städer
och stadsliknande samhällen, vidtogos 1941 och — framförallt -—• 1942
statliga åtgärder, ägnade att stödja bostadsproduktionen. Dessa ha visat sig
tjäna sitt syfte och nettotillskottet av lägenheter inom tätorterna — vilket
år 1941 uppgick till blott omkring 11,000 — kan för 1943 beräknas uppgå
till närmare 32,000, motsvarande drygt tre fjärdedelar av 1939 års tillskott.
Ehuru bostadsförsörjningsläget härigenom icke förbättrats kan någon mera
märkbar försämring av detsamma dock icke sägas ha skett under det gångna
året.

Statens stöd åt bostadsbyggandet har — utom i fråga om pensionärshem
— långivningens form. Genom utlämnande av tertiärlån i förmånsrättsläget
ungefär 70 till 90 (i vissa fall 95) procent av fastighetsvärdet — vilka lån
förräntas och återbetalas enligt en bestämd plan — erhåller byggnadsföretagaren
en möjlighet att på betryggande villkor anskaffa en del av fastighetskapitalet.
Härutöver kunna s. k. tilläggslån utgå, vilka, avsedda att möj -

Riksdagsberättelsen.

liggöra en bostadsproduktion med anknytning till förkrigshyran, ha en ren
subventionskaraktär. Vidare utlämnas särskilda lån för byggande av bostäder
åt mindre bemedlade, barnrika familjer.

Från statens byggnadslånebyrå, som omhänderhar långivningen, har meddelats,
att under tiden januari—november 1943 tertiärlån preliminärt beviljats
med tillhopa omkring 71,5 miljoner kronor. Härav hänför sig ett belopp
örn nära 58 miljoner kronor till hyresbostäder. Tilläggslån knutna till tertiärlånegivningen
ha under samma tid preliminärt beviljats med i runt tal 21,5
miljoner kronor. Byggnadslånebyrån har under det gångna året vidare beviljat
bostadsanskaffningslån åt mindre bemedlade, barnrika familjer med ett
sammanlagt belopp av drygt 29 miljoner kronor ävensom härtill hörande
tilläggslån med ungefär 5,4 miljoner kronor. För de barnrika familjerna
ha genom dessa åtgärder tillskapats 2,240 lägenheter, varav 1,570 utgöra
egnahem. Slutligen har byrån tillstyrkt ansökningar örn statsbidrag för uppförande
av pensionärshem till ett sammanlagt belopp av nära 5,3 miljoner
kronor, avseende 1,526 lägenheter.

De för bostadsproduktionen starkast begränsande faktorerna — bristen
på arbetskraft och material — ha föranlett vidtagande av vissa åtgärder,
ägnade att effektivt tillvarataga de knappa reala resurserna. Genom införande
av lagen örn tillståndstvång för byggnadsarbete har tillskapats en möjlighet
att reglera bl. a. byggnadsföretagens placering i tiden, varigenom för
folkförsörjningen besvärande konkurrenssituationer i fråga om arbetskraft
kunna undvikas. Staten har härigenom vidare fått en möjlighet att utgallra
sådana byggnadsföretag, där den beräknade åtgången av material måste
anses vara för stor.

Arbetslöshetsförsäkringen. Under år 1943 ha tillhopa 29 erkända
arbetslöshetskassor varit i verksamhet med sammanlagt omkring
672,000 medlemmar. Efter förslag av socialstyrelsen ha ett par ändringar
av mindre räckvidd genomförts i lagstiftningen rörande den statsunderstödda
arbetslöshetsförsäkringen.

Skyddshemsvården. Statens skol- och yrkeshem Vemyra har utbyggts,
varigenom möjlighet beretts att överbelägga skolhemmet med 14 elever.
Vidare har Göteborgs diakonissällskap enligt tilläggsavtal mellan sällskapet
och Kungl. Maj :t och kronan verkställt ombyggnadsarbeten vid Härsjögårdens
hemskola, varigenom platsantalet därstädes ökats med sex. Under tiden
1 januari—31 oktober 1943 lia omkring 520 ärenden rörande intagning av
barn i skyddshem handlagts av skyddshemsinsnektören, varav omkring 80
fall hänvisats till andra vårdformer än skyddshem.

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid början av
år 1943 femton allmänna och två enskilda alkoholistanstalter i verksamhet,
sedan en ny erkänd alkoholistanstalt, Vårnäshemmet, i december månad 1942
påbörjat sin verksamhet. Under år 1943 har sistnämnda anstalt utbyggts och
rymmer nu 35 vårdplatser. Under året har Frälsningsarméns alkoholistanstalt
Kurön, som tidigare drivits som enskild alkoholistanstalt, erkänts som allmän

Socialdepartementet.

sådan anstalt. Sedan den vid centralfängelset i Växjö drivna slutna alkoholistanstalten
för kvinnor under året helt upphört, voro den 1 november 1943
femton allmänna och en enskild alkoholistanstalt i verksamhet. Sammanlagda
vårdplalsantalet var vid 1943 års början 968 och den 1 november 1943 1,021,
varav 51 för kvinnor. Under tiden 1 januari—31 oktober 1943 ha, efter anvisning
om vårdplats i varje särskilt fall av socialstyrelsen, å samtliga alkoholistanstalter
intagits tillhopa 971 personer —• varav 726 tvångsintagna —
och utskrivits 765 personer. Den 1 november 1943 voro sammanlagt 1,670
personer inskrivna på alkoholistanstalterna, det största antal som någonsin
förekommit; härav bestred statsverket vårdkostnaden för 670. Av de inskrivna
voro 916 närvarande på anstalterna, medan 754 voro frånvarande på grund
av försökspermission eller av annan anledning.

Socialstyrelsen har under tiden 1 januari—31 oktober 1943 meddelat 221
beslut i ärenden angående kvarhållande på allmän alkoholistanstalt jämlikt
37 § alkoholistlagen av farliga och straffriförklarade alkoholister samt recidivister,
i 196 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt — varav i 77
fall från öppen till sluten anstalt — och i 58 fall örn direkt intagning å någon
av anstalterna å Svartsjö, i Karlstad eller å Haknäs.

Länsnykterhetsnämnderna lia fortsatt sin verksamhet efter samma linjer
som föregående år. Det alltmer försämrade nykterhetstillståndet har emellertid
medfört, att länsnykterhetsnämndernas verksamhet fått större omfattning.

Utlänningskontrollen. Under tiden 1 januari—31 oktober 1943
utgjorde sammanlagda antalet behandlade ansökningsärenden 82,246, medan
motsvarande antal för samma tid föregående år utgjorde 52,277.

Omkring den 1 oktober 1942 uppehöllo sig cirka 44,000 utlänningar i riket,
varav omkring 20,000 utgjordes av finska barn, som på grund av krigsförhållandena
vistades i Sverige. Sedan nämnda tidpunkt har vårt land mottagit
betydande kadrer flyktingar. Från Norge har sålunda tillströmningen av flyktingar
varit stor, särskilt under tiden fram till våren 1943. Från och med slutet
av augusti 1943 ha talrika flyktingar från Danmark sökt sig till Sverige. Även
från de baltiska staterna ha betydande grupper flyktingar hitkommit. Antalet
härvarande utlänningar i medio av november 1943 kan uppskattas till cirka
58,000, varav 12,000 finska barn.

Från och med den 1 oktober 1943 hava inrättats överums, Ullångers, Nederkalix
södra och Nederkalix norra provinsialläkardistrikt.

Inrättande av nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Majit medgivits vid
lasarettet i Linköping (å J. G. Westmans barnbördshus såsom specialavdelning
för obstetrik), vid lasarettet i Östersund (å barnavdelningen), vid lasarettet
i Sollefteå (å röntgenavdelningen), vid lasarettet i Falun (för vård av
sjuka barn) samt vid lasarettet i Nyköping (röntgenläkare med tjänstgöringsskyldighet
även å lasarettet i Flen och Kullbergska lasarettet i Katrineholm).

Sjukstugan i Nässjö har förändrats till lasarett.

Med hänsyn lill den rådande tandläkarbristen och den därav föranledda

Riksdcigsberättelsen.

svårigheten att besätta distriktstandläkartjänsterna hava utfärdats dels lag
den 30 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 467) om viss begränsning av legitimation
som tandläkare, dels ock kungörelse den 29 juli 1943 (Sv. förf.-saml. nr 645)
örn stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.

Beslut har fattats om inrättande av ett filialapotek i Alfredshem.

Det tidigare beslutade filialapoteket i Arbrå bär avsynats och öppnats för
allmänheten.

Beslut har vidare meddelats om inrättande av ett sjukhusapotek.

Medicinalstyrelsen har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å ytterligare
3 platser.

Genom beslut den 16 april 1943 har Kungl. Majit medgivit, att föreståndare
för apoteksinrättning, vid vilken farmacevtisk medhjälpare icke finnes anställd,
må på vissa villkor vara frånvarande från apoteksinrättningen. Rätt
att på enahanda villkor vara frånvarande från apoteksinrättning, då den
hålles stängd, tillkommer jämväl vederbörande jourhavande å apoteksinrättning
där nattjänsten delas mellan föreståndaren och ett farmacevtiskt biträde,
även örn annan apoteksinrättning ej finnes på orten.

Vidare må med vissa undantag på varje å apoteksinrättning mellan klockan
21 och 7 verkställd expedition uttagas en extra avgift av 50 öre (nattexpeditionsavgift)
.

Medicinalstyrelsen har låtit utarbeta en läkemedelsförteckning, avsedd att
befrämja sparsamhet vid läkares förskrivning av läkemedel. Förteckningen
kommer att tillställas samtliga läkare i riket med en anmodan att vid val
av läkemedel noga beakta att prisbilliga läkemedel komma till användning,
särskilt då de skola bekostas av allmänna medel.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1943 ökats i antal med
41 till 4,257.—Antalet postgirokonton har under året ökats från omkring
147,700 till omkring 161,000, vari dock ej inräknats konton, som öppnats
för försvarsväsendets krigskassor m. fl.

Postbefordran med dagflygmaskin har även under år 1943
obehindrat ägt rum å linjerna Malmö—Köpenhamn—Berlin, Stockholm—Berlin
och Stockholm—Abo—Helsingfors. Med kortare avbrott har även flygförbindelsen
Stockholm—Skottland kunnat uppehållas, varvid den utgående
posten huvudsakligen befordrats med svenska flygmaskiner.

Postutväxlingen med De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, som
varit helt inställd alltsedan utbrottet av det tysk-ryska kriget den 22 juni
1941, har från 1943 års ingång åter varit i gång örn ock i begränsad omfattning.
Däremot har postutväxlingen med Albanien och Raben varit inställd
alltsedan den 14 september 1943.

Kommunikationsdepartementet.

Den regelbundna f är jet r afiken mellan Trelleborg och Sassnitz har
varit inställd sedan den 27 april 1943. Posten till och över Tyskland har därför
sedan nämnda dag sänts via Danmark.

Till statens intressekontor voro vid 1943 års utgång anslutna omkring
86,000 kontoinnehavare, varav cirka 43,500 befatlningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med dem
likställda.

Rikskabeln örebro—Mjölby bär under år 1943 färdigställts. — Helautomatisk
drift har införts vid stationerna inom Eskilstuna-, Borlänge-
och Kumla-områdena. — Antalet telefonstationer, central-,
växel- och fristående samtalsstationer, har under år 1943 ökats från omkring
7,150 till omkring 7,300. — Antalet telefonapparater har under år
1943 ökats från omkring 1,014,000 till omkring 1,075,000 eller med omkring
60,000. — Direkt radiotelegrafförbindelse har under år
1943 öppnats med Ungern. — Antalet radiolicenser har under år 1943
ökats från omkring 1,630,000 till omkring 1,700,000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat dels de normalspåriga
järnvägarna Malm ö—S i m r i s h a m n, Malm ö—T r e 11 e b o r g—R yd sg
å r d och V e 11 i n g e—S kano r—F a 1 s t e r b o, dels de smalspåriga järnvägarna
Karlsham n—V island a—B Ölmen, Hönshylt e—K varnamåla
och östra Blekinge järnväg, vilka därvid införlivats med
statens järnvägar, och dels samtliga aktier i Svenska rederi aktiebolaget Öresund.

Linjen Hälsingbor g—H ässleholm och G ä v 1 e—D ala järnvägs
bandel mellan Gävle och Falun ha öppnats för elektrisk drift och å sträckan
östersun d—S t o r 1 i e n påbörjades elektrifieringsarbeten den 1 juli
1943. Kumi a—Y x hults järnväg har öppnats för persontrafik till
Kvarntorp.

Den nya kraftstationen i Trollhättan, Hojumstationen, har fullbordats,
och anläggningen invigdes den 25 september 1943. Även Torpshammars
kraftstation har blivit färdig och tagits i drift den 19
juli 1943. Arbetena med de nya kraftstationerna vid Midskogsforsen
och Leringsforsen hava fortskridit planenligt.

Arbetena för genomförandet av regleringen av Holmsjön och
Leringen i Gimåns vattendrag hava i stort sett avslutats, och regleringen
har tagits i drift i samband med igångsättningen av Torpshammars kraftstation.
Påbyggnaden av Suorvadammarna för möjliggörande av ökad
dämningshöjd hava likaledes i stort sett avslutats. — Distributionsanläggningarna
vid statens kraftverk hava förstärkts. Sålunda har den
nya 220 kV linjen Sladsforsen—Torpshammar—Ljusdal färdigställts och tagits
i drift i början av juni 1943. På sträckan Ljusdal—Hallsberg har arbetet
pågått i rask takt. Järnvägselektrifieringen med kraft från statens kraftverk
har utökats med bansträckan Gävle—Storvik.

Riksdagsberättelsen.

Under år 1943 har behovet av elektrisk kraft undergått en kraftig stegring.
Vattentillgången har i genomsnitt varit ungefär normal, något rikligare under
det första halvåret och något knappare under det senare. Tack vare det samarbete
mellan de statliga, kommunala och enskilda kraftföretagen, som etablerats
under kriget genom förmedling av den centrala driftledningen, har det
varit möjligt att på bästa sätt utnyttja landets samlade krafttillgång. På grund
av den goda tillgången på vattenkraft har behovet av kompletteringskraft,
som måste alstras med kol i ångkraftstationer, varit relativt lågt, och bränsleförbrukningen
för kraftalstring har därför blivit mycket måttlig till sin storlek.
De tidigare införda bestämmelserna om reglering av kolförbrukningen
för elektrisk kraftproduktion och om begränsning av elektrisk ånggenerering
hava gällt under hela året.

De nyanlagda vägar, som år 1943 färdigställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
centrala uppsikt och vilka utförts med statsbidrag,
uppgå till en sammanlagd längd av 267 km. Kostnaden härför uppgår till 9,5
miljoner kronor. Omläggningar och förbättringar av landsbygdens vägar hava
under året färdigställts till en längd av 302 km och för en sammanlagd kostnad
av 16,4 miljoner kronor. De permanenta och halvpermanenta beläggningarna
hava ökats med 62 km till 4,389 km.

398 i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts.
Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 114 broföretag. Därjämte har
entreprenör godkänts för 54 broarbeten för en entreprenadsumma av tillhopa
2,9 miljoner kronor.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farled sarbeten,
vatten- och avloppsledningsanläggningar samt o 1 j elagringsanläggningar,
vilka utförts genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg eller dess kontroll, utgör 113 respektive 39.

Under året hava anläggningsarbeten för nya civila flygplatser fortgått,
varjämte vissa befintliga flygplatser utvidgats och förbättrats. — Sundsvall/Härnösands
flygplats har färdigställts. — Två svåra olyckor hava drabbat
den civila luftfarten i och med flygplanen »Gladans» och »Gripens» haverier.

Bland större byggnadsarbeten, som handhafts av byggnadsstyrelsen
och fullbordats under år 1943, må nämnas: skyddsrumsbyggnad för
svenska beskickningen i Berlin, nybyggnad för flygvapnets myndigheter, laboratoriebyggnad
för gjuteriteknik vid tekniska högskolan och bränsleteknisk
försöksstation för ingenjörsvetenskapsakademien, nybyggnader för länsstyrelsen
i Halmstad, Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och Bulltofta flygstation,
förråds- och verkstadsbyggnader för postverket i Ulvsunda, bostadshus för
postverket i Krylbo, posthusbyggnad i Råda, telefonstationsbyggnader i Lund,
Lidingö villastad och Roslags-Näsby, överdragsstation för telegrafverket i
Åmme, tillbyggnader för länsstyrelserna i Göteborg och Nyköping, ombyggnad
av universitetsbiblioteket i Uppsala och dövstumskolan i Växjö samt inredande
av nya lokaler för Överståthållarämbetet. — Av tidigare igångsatta

Ecklesiastikdepartementet.

byggnadsarbeten hava under år 1943 pågått bland andra: nybyggnader för
gymnastiska centralinstitutet och veterinärmedicinska anstalten i Stockholm,
maskin- och redskapsprovningsanstalter vid lantbrukshögskolan i Uppsala
samt ombyggnad av posthuset i Malmö. — Under året hava bland andra följande
byggnadsarbeten påbörjats: tillbyggnad till marinens ämbetsbyggnad,
nybyggnader för bangårdspostkontor i Stockholm och bujatrisk-obstetrisk institution
vid veterinärhögskolan, nytt lantmäterikontor i Nyköping, nybyggnad
för länsstyrelsen i Linköping, höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten
i Ulvsunda, bostadshus vid lantbrukshögskolan i Uppsala, telefonstationsbyggnader
i Kristianstad, Hässelby och Lännersta, posthus i
Karlskrona, om- och tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg och av folkskolan
i Lappträsk.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1943 pågått inom
byggnadsstyrelsen, märkas utredningar rörande: nybyggnad för arméförvaltningen
samt administrations- och biblioteksbyggnad m. m. för Karolinska
institutet, nybyggnader för träforskningsinstitutet, statens reproduktionsanstalt,
krigsarkivet, statens skogsförsöksanstalt, betonglaboratorium vid
statens provningsanstalt, institutionen för farmakologi och medicinsk kemi
vid universitetet i Uppsala, lantmäterikontoret i örebro, länsstyrelsen i Linköping,
nya posthus i Växjö och Östersund, tillbyggnad av marinens ämbetsbyggnad,
till- och ombyggnad av Kungl, biblioteket, tandläkarinstitutet, landsstatshusen
i Göteborg, Uppsala, Växjö, Kalmar och Jönköping samt Västerås
domkapitelshus ävensom lokalfrågor för Högsta domstolen och Svea hovrätt,
för de nyinrättade vägförvaltningama och för den utökade taxeringsorganisationen.
Styrelsen har dessutom igångsatt utredningar i samråd med investeringsutredningen
samt slutfört arbetet med statens kontorsmöbelserie.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av betydelse afl böra införas i denna berättelse
ha lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1944 års statsverksproposition,
lill vilka redogörelser hänvisas.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar hava under år 1943 fastställts för omkring 70 pastorat.

Liksom under de närmast föregående åren hava ett stort antal beslut fattats
angående den framtida dispositionen av klockarfastigheter.

Statens historiska museum har efter samlingarnas uppställande i museets
nya lokaler öppnats för allmänheten.

Tandläkarinstitutets omorganisation har påbörjats.

Avvecklingen av högre lärarinneseminariet har slutförts med ulgången av
läsåret 1942/43. Bestämmelser ha utfärdats angående provisorisk omorgani -

Riksdagsberättelsen.

sation av statens skolköksseminarium. Statens normalskola har inrättats och
reglemente för denna utfärdats.

Samrealskolor äro upprättade i Ängby och Enskede.

Högre folkskolorna i Båstad, Sollentuna, Töreboda och Överkalix hava efter
ombildning erkänts såsom kommunala mellanskolor.

Kjellbergska kommunala flickskolan i Göteborg och flickskolelinjen vid
Karlstads högre elementarläroverk för flickor hava erkänts såsom kommunala
flickskolor från och med den 1 juli 1943.

I Luleå och Skellefteå hava upprättats nya tekniska gymnasier.

Kungl. Maj:ts beslutanderätt i fråga örn studielån från allmänna studielånefonden
har i huvudsak delegerats till studielånenämnden och generalpoststyrelsen.

En särskild överstyrelse för yrkesutbildning har inrättats.

Högre folkskolor hava erkänts i Kisa och Högsby och en av Stockholms
läns landsting beslutad verkstadsskola, som är avsedd att förläggas till Häggvik
i Sollentuna socken, har erkänts såsom central verkstadsskola.

Liksom under 1942 har i fråga örn beviljande av byggnadstillstånd och
statsbidrag tili byggnader för folkskoleväsendet tillämpats mycket stark restriktivitet.

Jordbruksdepartementet.

Årets skörderesultat synes vad höstsäden beträffar kunna betecknas såsom
omkring medelmåttigt. Vårsäden har med undantag av kornet, som
givit medelmåttig skörd, iämnat en skörd, som kan betecknas såsom ej obetydligt
under medelmåttig. Skördeutfallet blev för potatis och rotfrukter
något över men för hö åtskilligt under medelmåttigt. Köksväxterna ha i allmänhet
lämnat god skörd. Fruktskörden torde kunna betecknas såsom ej
obetydligt under medelmåttig, men fruktens utveckling har i regel varit tillfredsställande.
Liksom under föregående år ha statsmakterna med ett flertal
åtgärder ingripit reglerande i prisbildningen för jordbrukets produkter.

Knappheten på motorbränsle och fiskredskap ävensom den i synnerhet
på västkusten allvarliga minfaran ha vållat stora olägenheter för fiskerinäringen.
Havsfisket, som helhet betraktat, har dock under årets tre första
månader givit betydligt bättre fångster än under motsvarande tid föregående
år. Under den övriga delen av året har havsfisket, med undantag av sillfisket
på västkusten, med hänsyn till rådande förhållanden i allmänhet
givit ett någorlunda tillfredsställande fångstutbyte. Sötvattensfisket har givit
ett medelgott resultat. Bristen på finmaskiga nät har emellertid på sina
håll verkat hämmande på fångsterna. Fiskpriserna ha reglerats genom statligt
ingripande.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1943 254,2 miljoner respektive 38,2 miljoner kronor.
Arbetarsmåbruksstatslån ha under år 1943 beviljats 49 kommuner.

Handelsdepartementet.

Sedan berättelsen till 1943 års riksdag avgavs har för bildande av nya
eller utvidgande av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande
690,17 hektar mark för en köpeskilling av 399,531 kronor.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader och jordbrukets upplysningsnämnd
ha under året inrättats.

Ny organisation för statens veterinärbakteriologiska anstalt gäller från
och med den 1 januari 1944. Anstalten benämnes numera statens veterinärmedicinska
anstalt.

Handelsdepartementet.

Kungl. Majit har den 15 oktober 1943 uppdragit åt kommerskollegium
att verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1943 samt planerade dylika investeringar
under år 1944, beräknade att genomföras oberoende av ett vapenstillestånd,
ävensom rörande uppskattad reserv av investeringar för åren
1944—1945, avsedda att igångsättas under förutsättning av en gynnsam fredskonjunkiur.
■—- Kungl. Majit har den 30 juni 1943 efter förslag av kommerskollegium
utfärdat kungörelse angående bostäder m. m. å fartyg för ombord
anställda. — Kommerskollegium har den 29 mars 1943 utfärdat kungörelse
örn paravanutrustning för handelsfartyg. Kollegium har vidare den 30 juni
1943 utfärdat kungörelse rörande viss särskild utrustning av fartyg vid krig
eller krigsfara ävensom kungörelse örn ändring i vissa delar av byggnadsreglementet
samt kungörelse angående ändring av kungörelsen med närmare
föreskrifter rörande särskilda säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg vid
krig eller krigsfara. Sedan Kungl. Majit anvisat medel för anskaffning av radioapparater,
avsedda att försäljas för användning i livbåtar, har kollegium
den 20 november 1943 utfärdat kungörelse i ämnet.

Ett nytt tjänstefartyg, avsett för södra lotsdistriktet, har under år
1943 färdigställts och levererats till lotsverket. - - I och med öppnandet av
farleden mellan Ellös- och Havstensfjordarna för trafik ha de därstädes under
åren 1942 och 1943 uppförda sjutton nya fyrarna jämte ett antal fasadbelysta
kummel och tavlor trätt i funktion. Fyren Gåshällan har övertagits
av lotsverket och i samband därmed ombyggts. Även fyren Simpnäsklubb
har ombyggts, varvid den gamla fyrbyggnaden ersatts med ett nytt,
16,5 meter högt fyrtorn av betong. Arbetet med automatisering av lotsverkets
större angörnings- och kustfyrar har fortgått. Sålunda har på fyrarna Högbonden,
Draghällan, Storjungfrun och Häradskär fotogenglödljuset ersatts
med dalénljus.

Det geologiska kartarbetet har under år 1943 kunnat bedrivas
endast i inskränkt omfattning. Den under året nyrekognoscerade arealen
uppgår till sammanlagt 354 kvadratkilometer. Den under år 1942 påbörjade
översiktskarteringen av Kopparbergs län har fortsatts. Arbete för en motsvarande
berggrundskartering bar bedrivits i länets sydvästra del. Inom

Riksdagsberättelsen.

Storsjöbygden i Jämtlands län lia utförts förberedande rekognosceringar fölen
jordartskarta. De m a 1 m g e o 1 o g i s k a arbetena i övre Norrland
ha fortgått planmässigt. Den under år 1942 påbörjade underjordsundersökningen
av Lindsköldsmalmen inom Kuorbevarefältet i Västerbottens län pågick
intill den 15 augusti 1943, då fyndigheten uppläts till legodrift genom
Bolidens gruvaktiebolag. Borrningar ha utförts på fyndigheten Rudtjebäcken
och förberedelser vidtagits för dess undersökning genom arbeten under jord.
Uti Rävlidmyrgruvan har malmförningens karaktär och utsträckning närmare
bestämts genom ortdrivning och diamantborrningar. Inom Norrbottens län
har arbetet främst varit inriktat på uppspårandet av klyftorten till de sedan
några år kända manganmalmblocken i Jokkmokks socken, vilket arbete så
till vida lett till framgång som ett område med malm av den sökta typen påträffats.
— Borrningen efter salt och olja vid Höllviken i Skåne har under
år 1943 lett till påvisandet av en tillgång av vatten med så betydande salthalt
att möjlighet för dess industriella tillgodogörande kan föreligga. Med hänsyn
till de svårigheter, som mött för en effektiv fortsättning av borrhålet,
ävensom till behovet av vidare kännedom om det salthaltiga vattnets utbredning
i berggrunden avbröts borrningen på 1,416 meters djup, varefter nytt
borrhål upptogs på cirka 3 kilometers avstånd från det första. — Undersökningar
över alunskiffer, avseende att skaffa en fullständigare kännedom
om karaktären och storleken av denna råvarutillgång, ha pågått i Närke
och Östergötland samt på Öland. -— Agrikulturgeologiska undersökningar
lia utförts inom Skaraborgs län. — Under året har Sveriges geologiska
undersökning av trycket utgivit de geologiska kartbladen Lidköping och
Horndal med beskrivningar, jordartskarta över Västerbottens län i skalan
1: 300.000 med beskrivning samt sju avhandlingar och uppsatser tillhörande
Årsboksserien.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari
—31 oktober 1943 beviljat 2,718 patent ävensom registrerat 1,039 varumärken,
34 mönster och modeller samt 939 bolag med ett sammanlagt tecknat
aktiekapital av 47,6 miljoner kronor.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1943.

F ol k hush ållning s d epar t eili entet.

Redogörelse för åtgärder av betydelse att böra införas i denna berättelse
har lämnats vid behandlingen i 1944 års statsverksproposition av de frågor,
som beröra anslagen till folkhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

I Ju: 2

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. 1939 års utlänningssakkunniga (1941: I 21; 1942: I 15; 1943: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Friggeråker, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Bergquist, Th., statsråd, led. av I kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Engzell, G., utrikesråd.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 28.

Det av de sakkunniga påbörjade utredningsarbetet har ansetts icke kunna
fullföljas från de utgångspunkter, som angåvos vid deras tillkallande. Med
anledning härav har Kungl. Majit genom beslut den 21 april 1943, i samband
med tillkallande av nya sakkunniga för att verkställa översyn av gällande
utlänningslag (se I Ju: 24), förklarat det åt 1939 års sakkunniga givna
uppdraget hava förfallit.

2. Sakkunniga för utredning av frågan om skydd för anförtrodd egendom

(1943: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1942 för
att inom departementet verkställa utredning av frågan örn skydd för anförtrodd
egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 14 september 1942):

Walin, G., statssekreterare, ordförande;

Åström, A. M., bankombudsman;

Salmonson, S., advokat.

Beträffande direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Ju 22.

De sakkunniga lia den 13 april 1943 avgivit betänkande med förslag till
lag om redovisningsmedel m. m. (Statens off. utredn. 1943: 24).

Uppdraget är därmed slutfört.

1 Arbetsredogörelser för år 1943 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Riksdagsberätt elsen.

I Jm 3 3. Utredning angående lagstiftning rörande åtgärder i syfte att förhindra spekulation
i vattenkraft (1943: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för
att inom departementet verkställa utredning av frågan om lagstiftning rörande
åtgärder i syfte att hindra spekulation i vattenkraft (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 november 1942):

Walin, G., statssekreterare, ordförande;

Rignell, N., revisionssekreterare (avliden den 13 februari 1943);

Rusck, Å., driftdirektör;

Upmark, E., civilingenjör, sekreterare i Svenska vattenkraftföreningen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Ju 23.

De sakkunniga ha den 27 februari 1943 avgivit betänkande med förslag
till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen och lag om ändring i vissa delar
av kommunalskattelagen (Statens off. utredn. 1943: 14).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunnig för översyn av hovrätternas arbetsordningar.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1943:

Petrén, V. E. V., f. d. hovrättsråd.

Sekreterare:

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Direktiven för sakkunniguppdraget framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid:

Den av 1942 års riksdag godkända omorganisationen av domsagoförvaltningen,
vilken är avsedd att träda i tillämpning den 1 juli 1943, berör i många
hänseenden även hovrätterna. I anledning av denna reform måste hovrätternas
arbetsordningar revideras i ganska avsevärd omfattning.

De tre äldsta hovrätternas arbetsordningar ha utfärdats år 1923 och den för
hovrätten för Övre Norrland år 1936 i samband med hovrättens inrättande.
Samtliga ha efter sin tillkomst undergått ändringar. Sålunda ha 1923 års
arbetsordningar ändrats vid omkring femton tillfällen och dessa ändringar
ha delvis varit av ganska genomgripande karaktär.

En allmän översyn av hovrätternas arbetsordningar synes påkallad och torde
lämpligen böra ske i samband med den revision, som föranledes av
domsagoreformen. Härvid bör bland annat övervägas, huruvida ej vissa, i
arbetsordningarna nu förekommande föreskrifter örn befattningshavares åligganden
m. m. lämpligen böra överflyttas till särskilda instruktioner, utfärdade
av hovrätterna.

Den sakkunnige har den 9 juni 1943 avgivit promemoria med förslag till
nya arbetsordningar för rikets hovrätter (Justitiedepartementets promemorior
1943: 1).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 15

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid moängen av 1944.

5. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående lo kaler

för Högsta domstolen, Nedre justiticrcvisionen och Svea hovrätt
(1941: I 9; 1942: I 5; 1943: I 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 maj 1935 och den
5 december 1941:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, led, av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd;

Hesselgren, O., häradshövding (t. o. m. den 30 september 1943).

Sedan förutvarande revisionssekreteraren Hesselgren utnämnts och förordnats
att vara häradshövding och hans förordnande som Nedre justitierevisionens
ordförande förty upphört, har Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober
1943 entledigat Hesselgren från ifrågavarande sakkunniguppdrag och i
hans ställe såsom sakkunnig utsett

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 7 och 1942: I Ju 5.
Under år 1943 ha vissa inom byggnadsstyrelsen utarbetade förslag varit
föremål för övervägande.

6. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening av
vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar

(1941: I 10; 1942: I 6; 1943: I 5).

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall den del av
de sakkunnigas utredningsuppdrag som icke slutförts, nämligen frågan om
lagstiftning beträffande förorening av luften, lills vidare vila.

7. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningcns om råde

(1941:I 11; 1942:I 7; 1943: I 6).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

8. Sträffråttskommittén (1941: I 12; 1942: I 8; 1943: I 7).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni 1937 och
den 11 oktober 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937 och den 19
oktober 1940):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, R., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden;

Beckman, N., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Ju: 8

Riksdagsberättelsen.

I Ju: $ Jämlikt bemyndigandet den 11 oktober 1940 utsedda sakkunniga att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén:

Hallgren, E. S., underståthållare;

Lech, J. C. H., rådman;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.:

Persson, K. G., landsfogde;

Stjernstedt, C. M. V., friherre, advokat;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm. (fr. o. m. den 3 december

1943).

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande i''iktlinjerna för kommitténs uppdrag, se 1938: Ju 18 och
1941: I Ju 12.

Upprättade utkast till ny lydelse av strafflagens 7—13, 19, 24 och 25 kapitel
ha ytterligare genomgåtts vid plenarsammanträden den 1, 2 och 3 mars
samt den 5, 6 och 7 april 1943. Till den sålunda överarbetade lagtexten ha
författats allmän motivering och beträffande vissa kapitel specialmotivering.
Lagtext och motiv beräknas kunna framläggas under år 1944 i ett betänkande
med förslag till ny lagstiftning örn brott mot staten och allmänheten.

9. 1938 års patentutredning (1941: I 14; 1942: I 9; 1943: I 8).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Hjertén och von Zweigbergk hava tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland
och Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom
i frågor, som röra utredningen, hava den 11 september 1941 utsetts, likaledes
enligt ovannämnda bemyndigande:

Bergling, N., civilingenjör;

Brahmer, H., överingenjör;

Dahl, G., civilingenjör;

Eriksson, K. E., direktör;

Hasselrot, A., direktör.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

Det nordiska samarbetet på patentlagstiftningens område har icke kunnat
föras vidare under år 1943. Även den svenska patentutredningens interna
arbete har under året legat nere med undantag av att utredningsmannen
ytterligare övervägt olika med ny patentlagstiftning sammanhängande spers -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

mål, bl. a. i anslutning till inkomna yttranden över patentutredningens be- I Ju: 10
tänkande den 30 december 1942 med förslag till lag om ändring i vissa delar
av förordningen den 16 maj 1884 angående patent.

10. Strafflagberedningen (1941: I 15; 1942: I 10; 1943: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 oktober 1938 och
den 31 december 1942 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1938 och
den 12 januari 1943):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Bergendal, R., professor;

Göransson, H., överdirektör;

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare.

Sakkunniga, tillkallade jämlikt bemyndigandet den 31 december 1942 för
att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med beredningen:
Stenberg, S., överläkare;

Lindberg, H., advokat (t. o. m. den 20 september 1943);

Agge, I., professor;

Rosén, Göta, bärnavårdsinspektris;

Thurén, G., kronohäktesföreståndare;

Larsson, B., överkonstapel.

Sekreterare:

Lindberg, T., t. f. notarie (fr. o. m. den 1 februari 1943).

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 23.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25 och 1943: I Ju 9.

I enlighet med departementschefens uttalanden i anförande till statsrådsprotokollet
den 31 december 1942 har beredningen under år 1943 dels verkställt
vissa förberedande undersökningar till belysning av de problem som
föreligga i fråga om straffsystemet, straffverkställigheten och anstaltsväsendet
samt det inbördes sammanhanget mellan dem, dels ock efter bemyndigande
av departementschefen till behandling upptagit frågan örn reformer
av straffverkställigheten inom det bestående straffsystemets ram. För sistnämnda
ändamål har beredningen i olika sammansättning besökt flertalet
svenska fångvårdsanstalter ävensom ett antal anstalter inom angränsande
vårdområden. Representanter för beredningen hava även företagit en studieresa
till finska fångvårdsanstalter.

Plenarsammanträden med beredningens ledamöter och sakkunniga hava
hållits den 8 mars, den 22—23 maj samt den 22, 23 och 25 oktober 1943.
Under veckan den 30 augusti—den 4 september hava beredningens ledamöter
sammanträtt i Ängelholm.

Beredningen har utarbetat ett fullständigt utkast till lag örn verkställighet
av straffarbete och fängelse, så ock av förvaring och internering i säkerhetsanstalt.
Utarbetandet av förslag till vissa följdförfattningar samt av motiv

Bih. till riksd. prof. 19ii. 1 sami. o

Rlksdagsberiittelsen.

Riksdagsberätt elsen.

1 JlK 10 pågår inom beredningen. Betänkande om verkställighet av frihetsstraff m. m.
beräknas kunna avlämnas under första halvåret 1944.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande den 9 oktober 1942 skall 1942 års
skyddshemsutredning samråda med beredningen vid den på skyddshemsberedningen
ankommande utredningen av frågan örn åstadkommande av utvidgad
samverkan mellan å ena sidan de organ, vilka handhava verkställigheten
av tvångsuppfostran, och å andra sidan de för skyddsuppfostran avsedda
verkställighetsorganen. För detta ändamål hava skyddshemsutredningen
och beredningen hållit två gemensamma sammanträden, varjämte beredningen
besökt statens uppfostringsanstalt å Bona samt vissa skyddshem. Utan
avbidan å resultatet av den åt skyddshemsutredningen i samråd med beredningen
anförtrodda utredningen har beredningen i skrivelser till cheferna
för justitie- och socialdepartementen den 30 augusti 1943, under antagande
att såsom ett led i föranstaltningarna för den nya villkorligdomslagens ikraftträdande
åtgärder vidtagas för att sätta skyddshemsorganisationen i stånd
att mottaga den ökade tillströmning av elever, som kan väntas inträda, hemställt
att utredning måtte igångsättas angående Bonaanstaltens snara övertagande
för fångvårdsändamål.

På grund av remiss har beredningen den 31 augusti 1943 avgivit yttrande
över vissa av ungdomsfängelsenämnden i dess berättelse för år 1940 gjorda
uttalanden.

11. Auktorrättskommittén (1941: I 16; 1942: I 11; 1943: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.;
Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Dymling, G. A., fil. lie., verkst, direktör i Aktiebolaget svensk filmindustri
(t. o. m. den 5 oktober 1943);

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Hugo, Y., fil. kand., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst (fr. o. m. den
5 oktober 1943);

Lemon, C. G., direktör, förutvarande ordförande i Svenska musikerförbundet;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna; I Ju; J2
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst, direktör i Aktiebolaget P. A.

Norstedt & Söner (fr. o. m. den 5 oktober 1943);

Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri, led. av I kamm.;

von Konow, U., advokat, ombudsman i Sveriges författareförening och i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.

Sekreterare:

Zetterberg, H., hovrättsråd, ledamot av lagberedningen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommitténs arbete har under år 1943, liksom tidigare, på grund av tidsförhållandena
kunnat bedrivas endast i begränsad omfattning.

En tillämnad konferens i Stockholm, till vilken delegerade från Danmark
och Finland inbjudits, hade utsatts att taga sin början den 3 september 1943.

På grund av de politiska förhållandena i Danmark kunde emellertid de
danska delegerade icke infinna sig och konferensen blev till följd härav uppskjuten
tills vidare.

Något sammanträde med intresserepresentantema har icke hållits under
år 1943.

Efter att hava deltagit i förberedande arbeten på en omorganisation av
Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a., avgav
kommittén den 15 juni 1943, på grund av remiss, yttrande till Kungl.

Maj:t i denna fråga.

12. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning
örn allmänna handlingars offentlighet (1941: I 18; 1942: I 12; 1943: I 11).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1939 (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1939) tillkallades fem sakkunniga alt inom departementet
verkställa utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning om allmänna
handlingars offentlighet. Sedan departementschefen den 30 december
1941 förordnat att utredningen skulle vila tills vidare och dess återupptagande
bero av departementschefens bestämmande samt de tillkallade sakkunniga
senare, efter därom gjorda ansökningar, entledigats, har departementschefen
den 3 december 1943 förordnat, att utredningen skulle återupptagas, samt
såsom nya sakkunniga för ifrågavarande utredning tillkallat:

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Beckman, K. E. redaktionschef;

Casparsson, R., pressombudsman;

Hagström, B., borgmästare;

Håstad, E. W., docenl, led. av II kamm.

Lokal: Justitiedepartementet.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.

De sakkunniga lia påbörjat utredningsarbetet.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 13 13. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1941: 119; 1942: 113;

1943:1 12).

Enligt beslut av departementschefen den 23 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

14. Ungdomsvärdskommittén (1941: I 20; 1942: I 14; 1943: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning jämväl
upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det offentliga
nöjeslivet och örn botemedlen däremot, dels ock utreda fragan örn åtgärder
för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., redaktör, sekreterare i Arbetarnes bildningsförbund;

Råberg, E., major, direktör i Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Dahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund;
Berggren, A., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1943).

Jämlikt bemyndigande den 12 december 1941 och den 19 juni 1942 tillkallade
att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén: Alm,

Ulla, redaktör;

Beckman, Sigrid, advokat;

Cedergren, C. A. H., generalsekreterare;

Rosén, Göta, barnavårdsinspektris;

Stenberg, S. O., docent, överläkare (t. o. m. den 1 februari 1943);

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Sehlstedt, O., redaktör;

Hartmann, L., fil. lie., ordförande i folkpartiets ungdomsförbund;

Holmstedt, I., jur. kand., ombudsman i ungsvenskarnas riksförbund:
Eliasson, L., sekreterare i svenska landsbygdens ungdomsförbund;

Jonsson, G., leg. läkare (fr. o. m. den 1 februari 1943);

Inghe, G., med. lic. (fr. o. m. den 10 augusti 1943);

Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand. (fr. o. m. den 10 augusti 1943).

Sekreterare:

Hector, H., assessor;

Eriksson, G. T. (t. o. m. den 1 februari 1943);

von Hofsten, Birgitta, fru (fr. o. m. den 16 april 1943).

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14 och 20 71 41.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13. I Ju; 15

Kommittén har under år 1943 intill den 1 december hållit plenisammanträde
den 15 och 16 mars. I detta sammanträde deltogo de personer, som vid
sagda tid vörö utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i kommitténs
överläggningar. Till fullföljande av kommittéarbetet ha kommittéledamöterna
och de med kommittén adjungerade sakkunniga samt sekreterarna under
året varit verksamma i olika delegationer.

Kommitténs och delegationernas arbete har i stort sett koncentrerats på
följande uppgifter, nämligen organiserandet av psykisk hälso- och sjukvård
för barn och ungdom (rådgivning i uppfostringsfrågor), anordnandet av stöd
åt ungdom som flyttar från hemorten, stärkandet av ungdomens ekonomiska
ansvarskänsla, vidtagandet av åtgärder för sanering av nöjeslivet och alkoholsederna
ävensom vidtagandet av stödåtgärder för ungdomsorganisationerna
(jämte införandet å skolschemat av handledning i föreningsverksamhet),
åtgärder för ett tillgodoseende av ungdomens behov av sund förströelse
och lämplig fritidssysselsättning samt åtgärder för hemlivets förbättrande.

I och för ett riktigt bedömande av de frågor, varmed kommittén sysslat, ha
rundfrågningar anordnats samt vissa statistiska undersökningar påbörjats
eller slutförts. Sålunda har kommittén anordnat en socialstatistisk undersökning
rörande barnavårdsnämndernas klientel av vanartade barn och asocial
ungdom, påbörjat en undersökning rörande ungdomens sexualvanor,
verkställt en undersökning rörade ungdomens bostadsförhållanden och utfört
en bearbetning av genom Brevskolan och I. O. G. T. införskaffat statistiskt
material rörande ungdomens nöjesliv m. m.

Kommittén har till Kungl. Majit avgivit infordrade utlåtanden, nämligen
den 19 mars 1943 över en av svenska sparbanksföreningens styrelse gjord
hemställan om åtgärder till befrämjande av ungdomens fostran till sparsamhet
och ekonomisk ansvarskänsla och den 5 juni 1943 i anledning av de besvär
Borås arbetarekommuns fastighetsförening u. p. a. anfört över resolutioner
av länsstyrelsen i Älvsborgs län i fråga om tillstånd att anordna danstillställningar.
Den 9 november ingav kommittén till Kungl. Majit skriftlig
hemställan om uppdrag åt statens nämnd för samlingslokaler att beakta frågan
om tillgodoseendet av ungdomens behov av lokaler för fritidssysselsättning
utom föreningssammankomsternas ram.

Kommittén beräknas komma att i början av år 1944 avlämna betänkande
angående psykisk hälso- och sjukvård för barn och ungdom med därtill hörande
statistisk utredning. Särskilda betänkandcn rörande stödåtgärder för
ungdomsorganisationerna samt åtgärder för sanering av nöjeslivet och alkoholsedema
beräknas även kunna avlämnas under första halvåret 1944.

15. Fastighetsbildningssakkunniga (1941: 1 22; 1942: I 16; 1943: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, II., generaldirektör, ordförande;

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 15 Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.

Under år 1943 ha de sakkunniga hållit 4 plenisammanträden, varjämte ordföranden
samt ledamöterna Palm och Quensel bildat ett arbetsutskott och
samarbetat större delen av året.

De sakkunniga, som tidigare planerat att successivt avge förslag till ändringar
i spridda delar av hela fastighetslagstiftningen för landet, ha funnit
lämpligast att partiella reformer ske så, att särskilda fastighetsbildningsinstitut
mer allsidigt revideras i ett sammanhang. I anledning härav har arbetet
under året koncentrerats på den mest använda jorddelningsformen, avstyckningen,
ävensom det därmed nära förbundna institutet sammanläggning av
fastigheter. Förslag till nya lagregler om dessa båda institut lia utarbetats
och torde komma att framläggas i början av år 1944. Parallellt härmed har
bedrivits översyn av bestämmelserna om fastighetsregistreringen. Av de mest
centrala partierna av utredningsuppdraget återstå härefter revision av reglerna
örn laga skifte samt frågan örn ändringar i organisatoriskt hänseende.

Gemensamt med lantmäteristyrelsen ha de sakkunniga den 19 mars 1943
avgivit yttrande till riksdagens jordbruksutskott över en motion angående
utredning om de norrländska ägostyckningsinnehavarnas levnadsförhållanden
och försörjningsbetingelser, varjämte de sakkunniga till chefen för jordbruksdepartementet
den 19 augusti 1943 avgivit utlåtande med anledning av en
framställning om åtgärder för ordnande av småbrukens betesfrågor.

16. Revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag (1941: I 23; 1942: I 17; 1943: I 16).

Tillkallade den 20 september 1943, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 juni 1939, för att verkställa utredning rörande lämpligheten av de författningsbestämmelser,
som för närvarande begränsa kvinnors behörighet
att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag:

Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Olsson, G. P., led. av II kamm.;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r, led. av II kamm.;

Svenonius, Anna-Märta, ämneslärarinna.

Sekreterare:

Söderblom, Anna Lisa, fil. kand.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 665.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 30.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Konstituerande sammanträde har hållits, varvid utredningsarbetet plan- J Ju; 20
lagts. Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1944.

17. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling (1941: I 24;

1942: I 18; 1943: I 17).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

18. Sakkunnig för en förberedande utredning örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1941: I 25; 1942: I 19; 1943: I 18).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

19. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1942: I 20; 1943: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Walin, G., statssekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset 643.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.

Arbetet med författandet av motiv till utkast till föräldrabalk har fortsatt.
Genom medicinalstyrelsens försorg ha utarbetats vissa redogörelser för blodprovsundersökning
m. m. Utkast till ett flertal följdförfattningar ha upprättats.

20. Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten

(1942: I 21; 1943: I 20).

Tillkallad den 30 oktober 1941 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
maj 1936:

Regner, N., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Utredningen har med visst avbrott pågått under år 1943.

Den 22 december 1943 erhöll departementschefen Kungl. Maj:ts bemyndigande
att utse högst sju personer att på kallelse av den förut tillkallade
utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom angående revision
av strafflagen för krigsmakten. Tillkallade jämlikt detta bemyndigande:
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Lundström, B., ombudsman;

24 Riksclagsberättelsen.

I Ju: 20 Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden;

Thunborg, F., direktör;

Wetter, F., professor, krigsdomare;

Wilhelmsson, E. A., rådman, vice krigsdomare;

Öberg, S. E., överste.

Departementschefen anförde till statsrådsprotokollet vid meddelandet av
sistnämnda bemyndigande, att den gällande strafflagen för krigsmakten
av den 23 oktober 1914 otvivelaktigt redan vid sin tillkomst varit behäftad
med åtskilliga brister såväl i sakligt som i formellt hänseende samt
att vid granskning inom lagrådet år 1914 av det dit remitterade förslaget i
flera avseenden framställts anmärkningar, vilka i stort sett syntes äga giltighet
även beträffande de nuvarande bestämmelserna. Vidare erinrade departementschefen
att riksdagen i skrivelser till Kungl. Majit åren 1922 och
1932 hemställt örn revision av lagstiftningen samt år 1940 anhållit om utredning
rörande förhållandet i vissa hänseenden mellan tillämpningsområdet
för allmänna strafflagen och strafflagen för krigsmakten. Sedan departementschefen
omnämnt att sakkunniga för utredning i ämnet tillkallats år
1922, 1925, 1935 och 1936, att 1922 års sakkunniga år 1923 avgivit betänkande
med förslag angående vissa ändringar i lagstiftningen (Statens off. utredn.
1923: 78), att 1935 års sakkunniga den 30 september 1935 avlämnat ett betänkande
rörande grundlinjerna för en revision av strafflagen för krigsmakten
(Justitiedepartementets promemorior 1936: 1) men att de övriga utredningarna
avbrutits, redogjorde departementschefen för innebörden av 1923
års betänkande och de direktiv som lämnats 1925 års sakkunniga. Härefter
anförde departementschefen följande.

Den fortsatta utredningen under åren 1935—1939 utmärkes framför allt av
strävandet att begränsa omfattningen av en ny strafflag för krigsmakten. I
de sakkunnigas betänkande rörande riktlinjerna för en revision av lagstiftningen
angåvo de såsom utgångspunkt för revisionen, att en reviderad strafflag
för krigsmakten ej skulle givas större räckvidd eller innefatta flera eller
större avvikelser från allmän lag än som oundgängligen krävdes med hänsyn
till lagens ändamål, skyddet av krigsmaktens effektivitet. I detta hänseende
företogs en jämförande granskning av de utländska militärstrafflagarna,
framför allt den schweiziska lagen av år 1927. De sakkunniga uttalade att det
med hänsyn till den korta tid som stått dem till buds icke varit möjligt att i
fråga om samtliga brottsgrupper verkställa den synnerligen ingående undersökning
som erfordrades för prövning i varje särskilt fall av särbestämmelsers
behövlighet. De sakkunniga hade därför begränsat utredningen i denna
del till de viktigaste grupperna, nämligen dels brott mot krigslydnaden, däri
inräknade misshandel och ärekränkning mot överordnad ävensom uppror
och upplopp, dels missbruk av förmanskap och dels rymning. Denna utredning
rörande krigslagstiftningens centrala delar ansågs dock möjliggöra vissa
slutsatser med giltighet även för den fortsatta utredningen. I fråga örn innehållet
i en ny strafflag för krigsmakten torde huvudpunkterna i betänkandet
kunna angivas sålunda: Antalet av de särbestämmelser som krigsmaktens

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 25

ändamål krävde vore väsentligt mindre än den gällande lagens vidlyftighet I Jut 20
gåve intryck av; i denna funnes åtskilliga stadganden som icke kunde anses
sakligt motiverade. Bestämmelserna i fjärde delen av lagen om befälhavares
disciplinära myndighet borde — i den mån de icke sammanfördes med övriga
stadganden om rättegången i militära mål till en för domstolsmål och
disciplinmål gemensam processlag — upptagas i en särskild författning örn
disciplinmål. Även en del andra stadganden, som enbart av processuella skäl
upptagits i lagen, borde uteslutas ur denna. Minskningen av krigslagstiftningens
omfattning krävde förnyad undersökning av den av 1922 års sakkunniga
behandlade frågan, huruvida icke de erforderliga särbestämmelserna kunde
inarbetas i den allmänna strafflagen. Vid en kodifikation av de militära
straffbestämmelserna måste dessa grupperas på ett mera rationellt och överskådligt
sätt än i den nuvarande lagen skett. Stadgandena om brotten i krig
borde sammanföras med de för fredstid avsedda. De nu i lagen förekommande
brottsbeskrivningarna kunde i regel icke utan jämkning användas, bl. a.
måste tillses att brottsbeskrivningarna i sig själva vore klara och icke
för sin tolkning beroende av den terminologi som nyttjades i ofta ändrade
tjänstgöringsreglementen. En väsentlig humanisering av krigslagstiftningen
vore uppenbarligen erforderlig; det viktigaste vore att tillse att minimistraffen
ej sattes för höga. Antalet sträffskärpningsgrunder borde avsevärt reduceras.
Krigslagstiftningens natur av undantagslagstiftning medförde att dess tilllämpning
borde vara begränsad till personer, vilka tillhörde krigsmakten eller
av vilka denna i första hand vore beroende för fullföljande av sina uppgifter.
I fråga om lagstiftningens allmänna del borde särskild uppmärksamhet
ägnas åt straffarterna. Här förelåge sådana frågor som beträffande avskaffande
av den stränga arresten, användandet av dödsstraff såsom strafform i
krigstid, den utsträckning i vilken avsättning och suspension borde förekomma
samt utvidgad tillämpning av den villkorliga domen. — Såsom resultat
av den nu ifrågavarande utredningen föreligga, jämte principbetänkandet,
preliminära utkast till lagtext beträffande de centrala brottsgrupper som, enligt
vad förut nämnts, varit föremål för en mera ingående undersökning.

Vid beslutet år 1941 om reformarbetets återupptagande förklarade departementschefen
att utredningen skulle fullföljas på grundval av tidigare utarbetade
riktlinjer och lagutkast. Tillika skulle beaktas såväl de erfarenheter,
som efter stormaktskrigets utbrott kunde vinnas rörande tillämpning och utveckling.
av den militära strafflagstiftningen i krigförande och icke krigförande
länder, som ock det pågående utredningsarbetet för revision av allmänna
strafflagens speciella del i den mån detta kunde återverka på innehållet
i strafflagen för krigsmakten.

Efter att ha omnämnt vissa till Kungl. Majit under senare år inkomna
framställningar av intresse för utredningen, bland annat från Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund, yttrade departementschefen, att reformeringen
av strafflagen för krigsmakten enligt hans mening vöre en synnerligen
trängande uppgift samt att det år 1941 återupptagna arbetet därpå fördenskull
borde fullföljas utan dröjsmål.

26 Riksdagsberättelsen.

21. Stadsplaneutredningen 1942 (1942: I 22; 1943: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 för
att verkställa utredning av frågan om regionplanelagstiftning och en översyn
av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten jämte vad därmed
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1941)
dels såsom utredningsmän:

Elliot, K., statssekreterare, ordförande;

Malmberg, H., generaldirektör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen:

Ahlmark, S. A., advokat, ombudsman i Sveriges fastighetsägareförbund;
Andersson, E. V., byggmästare;

Bergvall, L., arkitekt;

Bernhard, H. B., civilingenjör;

Glimstedt, N. R., fastighetsdirektör;

Hast, N. B., civilingenjör, tekn. d:r;

Hedqvist, P. G., professor;

Häggboxu, S., länsarkitekt;

Janzon, K. A., brandingenjör (fr. o. m. den 5 mars 1943);

Lindström, S. A., arkitekt;

Lundquist, S. V., civilingenjör;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Moller, T., arkitekt;

Rydberg, J. A., byråingenjör, tekn. d:r (fr. o. m. den 5 mars 1943);

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Sörensen, K., länsarkitekt;

Wåhlin, P. F., bankdirektör;

Öberg, Th., f. d. drätseldirektör.

Sekreterare:

Nordenstam, A., hovrättsassessor.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44 (ordföranden) och 10 16 58 (sekre
teraren).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Ju 22.

Under år 1943 intill den 30 november ha 52 sammanträden hållits.

Den 17 juni 1943 avgav utredningen betänkande med förslag till vissa
ändringar i byggnadsstadgan (Statens off. utredn. 1943: 30).

Utredningen har efter samråd med 1942 års vägsakkunniga utarbetat förslag
till lag örn ändring i vissa delar av stadsplanelagen, ingående i nämnda
sakkunnigas den 27 januari 1943 dagtecknade betänkande med författningsoch
organisationsförslag för genomförande av förstatligande av den allmänna
väghållningen på landet m. m. (Statens off. utredn. 1943: 1). Vidare har
utredningen den 14 september 1943 avgivit av Kungl. Maj:t infordrat utlåtande
angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande tomtägares skyldighet
att ersätta stad värdet av gatumark.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 27

Arbetet med utformandet av en regionplanelagstiftning och verkställan-1 Jill 24
det av en allmän översyn av byggnadslagstiftningen har fortgått.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1944.

22. Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer,

som avse att nyttiggöra auktorrättigheter (1943: I 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för
att inom departementet, i samråd med auktorrättskommittén, verkställa utredning
angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra
auktorrättigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1942):

Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Ju 24.

Enligt departementschefens beslut den 20 december 1943 skall utredningen
vila i avbidan på vunna erfarenheter av den i juni 1943 beslutade omorganisationen
av Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,

Stim u. p. a.

23. Utredning rörande frågan örn fångvårdspersonalens utbildning och re krytering

(1943: I 25).

Sedan första lagutskottet vid 1942 års riksdag i sitt utlåtande nr 61 i anledning
av vissa motioner upptagit frågan om fångvårdspersonalens utbildning
och rekrytering och därvid uttalat, att det syntes önskvärt att nämnda
fråga bleve föremål för utredning, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den
6 november 1942 åt fångvårdsstyrelsen att verkställa utredning av nämnda
fråga samt bemyndigade därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla
särskilda, med pedagogisk och social verksamhet förtrogna sakkunniga
ävensom övrig expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens
verkställande.

Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör;

André, Märta, med. kand., föreståndare för socialinstitutets sociala praktiska
kurs.

Fångvårdsstyrelsen har under år 1943 hållit 3 sammanträden, vid vilka
de sakkunniga närvarit. Förslag angående fångvårdspersonalens utbildning
och rekrytering torde komma att avgivas i början av år 1944,

24. 1943 års utlänningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 för att
verkställa en översyn av gällande utlänningslag och vad därmed äger samband
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1943):

Dahlman, G., justitieråd, ordförande;

Casparsson, R., pressombudsman;

Riksdagsberättelsen.

I Jllt 24 Engzell, G., utrikesråd;

Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;

Schmidt, C., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Lindencrona, G., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset 600 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen framgå av t. f. departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Denne yttrade därvid:

Den nu gällande utlänningslagen av år 1937, vars giltighetstid ursprungligen
bestämdes till fem år, erhöll genom lag den 18 juli 1942 förlängd giltighet
under ytterligare tre år eller således t. o. m. 1945 års utgång.

I samband med prolongeringen vidtogos vissa ändringar i lagen, huvudsakligen
beträffande förpassnings- och ansvarsbestämmelserna. I övrigt har
lagen icke undergått någon ändring. De skärpningar av utlänningskontrollen,
som blivit erforderliga till följd av omvälvningarna på det utrikespolitiska
området, ha av Kungl. Maj:t genomförts i administrativ ordning med stöd av
fullmaktsbestämmelsen i lagens 54 §. Genom sådana föreskrifter, de första
utfärdade i september 1939, har utlänningskontrollen anpassats efter tidslägets
krav.

Fråga om revision av utlänningslagstiftningen väcktes redan vid 1939 års
lagtima riksdag genom motioner i båda kamrarna. Som skäl för ändringsyrkandena
åberopades huvudsakligen synpunkter av befolkningspolitisk och
social natur. I skrivelse den 13 maj 1939 anhöll riksdagen i anledning av motionerna,
att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning angående de ändrade
anordningar för utlänningsärendenas behandling och utlänningskontrollen samt
de ändringar i utlänningslagen, som gjorda erfarenheter under lagens tilllämpning
visat vara påkallade. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den
9 juni 1939 tillkallade chefen för justitiedepartementet sakkunniga för att
verkställa dylik utredning. Det av de sakkunniga påbörjade utredningsarbetet
avbröts emellei-tid till följd av de förhållanden som uppstodo genom
krigsutbrottet.

I skrivelse den 19 september 1941 anmodade chefen för justitiedepartementet
socialstyrelsen, chefen för försvarsstaben och samtliga länsstyrelser
att avgiva yttrande, huruvida med hänsyn till erfarenheterna under lagstiftningens
giltighetstid ändringar erfordrades i utlänningslagen eller författningar
som ägde samband därmed. Departementschefen anförde i skrivelsen,
att rådande förhållanden syntes utgöra skäl mot att företaga en mera genomgripande
lagrevision, som avsåge att åstadkomma en utlänningslagstiftning
av varaktig karaktär, men att det syntes önskvärt att de jämkningar företoges,
som vore påkallade. I flera av de med anledning av skrivelsen inkomna
yttrandena uttalades samma uppfattning. Det framhölls sålunda, att en
revision av lagstiftningen ur de synpunkter som lågo till grund för 1939 års
riksdagsskrivelse icke under rådande förhållanden torde kunna ifrågakomma
och att överhuvud taget en mera genomgripande lagrevision med hänsyn till

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 29

tidsomständigheterna svårligen kunde ske. Beträffande utlänningsärendenas J Ju; ^4
handläggning framställdes emellertid av chefen för försvarsstaben yrkande
rörande organisationsförändringar med syfte att inordna utlänningskontrollen
under en central polismyndighets ledning. I övrigt framkonnno i yttrandena
förslag till lagändringar allenast beträffande de förut nämnda spörsmålen
om förpassnings- och ansvarsbestämmelserna. Dessa senare förslag
beaktades i Kungl. Maj:ts proposition (nr 303) till 1942 års riksdag. Sedan
propositionen bifallits av riksdagen, utfärdades den 18 juli 1942 lag om ändring
i vissa delar av utlänningslagen.

Under behandlingen i första lagutskottet av nämnda proposition uppkom,
såsom framgår av utskottets utlåtande (nr 60), fråga örn ytterligare ändringar
i utlänningslagen. Utskottet erinrade örn de i kungörelse den 16 februari
1940 utfärdade bestämmelserna örn rätt för socialstyrelsen att i vissa
fall förordna, att utlänning skall omhändertagas för att vistas i förläggning
eller tagas i förvar, samt anförde härutinnan, att utskottet funnit starka skäl
tala för att åtgärder av detta slag, som avsåge inskränkningar i den personliga
friheten, utöver vad redan vore förhållandet till sina huvudgrunder bleve
reglerade i lag.

Här må ytterligare nämnas att vid innevarande års riksdag (motion i första
kammaren nr 182) väckts förslag om sådana ändringar och kompletteringar
i utlänningslagen att beslut om utlännings tagande eller kvarhållande
i fängsligt förvar icke må meddelas av administrativ myndighet annat än
såsom provisorisk åtgärd utan att domstolsförfarande föregått beslutet.

Såsom av det anförda framgår har efter utlänningslagens tillkomst år 1937
vid olika tillfällen och från skilda utgångspunkter framförts önskemål om
ändringar i lagen. Alt tidpunkten nu icke är lämplig för en genomgripande
lagrevision torde vara uppenbart. Under de senast gångna åren ha emellertid
åtskilliga betydelsefulla spörsmål på ifrågavarande område uppkommit, vilka
synas böra närmare övervägas. Särskild uppmärksamhet förtjäna i detta
sammanhang de i riksdagen väckta frågorna om sådana åtgärder mot utlänningar,
vilka innebära frihetsberövande i en eller annan form, och om den
ordning i vilken ärenden av detta slag böra handläggas, därvid spörsmålet om
beredande av tillfälle för utlänningen att utföra sin talan träder i förgrunden.
Likaledes bör undersökas i vad mån anordningar kunna vidtagas för att
säkerställa, att formerna för förvar icke bliva mera restriktiva än som i varje
särskilt fall är påkallat ur säkerhetssynpunkt, överhuvud taget synes det
vara önskvärt att de nu särskilt aktuella spörsmål som röra de politiska
flyktingarnas ställning och behandling i vårt land upptagas till omprövning.

Även vissa frågor av organisatorisk natur torde böra göras till föremål för
undersökning. Den organisation för utlänningsärendenas behandling, som i
huvudsak tillkom genom 1937 års lagstiftning, har under de sistförflutna
aren utsatts för mycket stora påfrestningar. Även örn den visat sig vara i
stånd att på ett i stort sett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift med hänsyn
såväl till rikets säkerhet som lill de härvarande utlänningarnas berättigade
intressen, synes det påkallat alt det i samband med en översyn av lagstift -

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 24 ningen undersökes i vad män genom centralisering i vissa hänseenden eller
på annat sätt förbättringar kunna ernås i organisatoriskt hänseende.

Vissa av de spörsmål som sålunda skulle ankomma på utredningen torde
vara av sådan natur att de böra upptagas till särskild behandling, så att
eventuella förslag till författningsändringar kunna framläggas utan dröjsmål.
Så torde de nämnda frågorna beträffande frihetsberövande åtgärder mot
utlänningar fordra skyndsam behandling. I övrigt bör utredningen bedrivas
på sådant sätt att de ändringar i gällande bestämmelser som med hänsyn till
tidsläget befinnas erforderliga och lämpliga i vart fall kunna genomföras
vid den tidpunkt då lagens giltighetstid utgår. Dessutom bör på de sakkunniga
ankomma att efter departementschefens bestämmande planlägga åtgärder
som kunna bliva erforderliga i händelse av nya växlingar i det utrikespolitiska
läget och därav betingade återverkningar på vår utlänningspolitik.

De sakkunniga ha såsom ett led i utredningsarbetet den 1 augusti 1943 avgivit
en promemoria angående utlännings omhändertagande i förläggning
eller tagande i förvar. Därefter ha de sakkunniga påbörjat utredningen örn
revision av utlänningslagstiftningen i allmänhet och därvid hållit sju sammanträden.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första halvåret 1944.

25. Utredning beträffande stängselskyldighet vid järnvägar.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 oktober 1943 för att
inom departementet verkställa utredning beträffande stängselskyldighet vid
järnvägar och därmed sammanhängande spörsmål:

Bexelius, T. A., hovrättsråd.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha omnämnt att riksdagen
i skrivelse den 3 juni 1942, nr 302, hemställt om utredning angående
statens järnvägars stängselskyldighet, anförde departementschefen:

Varken statens järnvägar eller enskilda järnvägsföretag äro i lag förpliktade
att hålla banorna inhägnade, och ej heller har sådan stängselskyldighet
ålagts ägarna av den mark som gränsar till banorna. Lagen den 2 juni 1933
om ägofred, som reglerar stängselskyldigheten, avser nämligen icke stängsel
utmed järnväg.

För statens järnvägar ha emellertid i administrativ ordning meddelats föreskrifter
om hållande av stängsel. Sålunda har Kungl. Maj:t i skrivelse den 18
juni 1926 anbefallt järnvägsstyrelsen att beträffande de järnvägslinjer, vilkas
underhåll ankommer på statens järnvägar, tills vidare upprätthålla befintligt
stängsel. Sedermera har Kungl. Majit i skrivelse den 18 november 1932 förklarat
bl. a., att hinder från Kungl. Maj:ts sida icke mötte för borttagande
av stängsel utmed statens järnvägar i den omfattning, som av vederbörande

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 31

länsstyrelse tillstyrkts, eller därutöver i den män överenskommelse kunde X Ju; 25
träffas mellan järnvägsstyrelsen samt vederbörande ägare och brukare avmark.
Dylika överenskommelser ha slutits i ganska stort antal.

I enlighet med sistnämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen underlåtit att
vidmakthålla stängsel utmed vissa bansträckor. Från jordägarhåll har emellertid
den åsikten hävdats, att statens järnvägar hade civilrättslig skyldighet
att hålla stängsel, oaktat sådan skyldighet icke stadgats i lag. Vid exproprialioner
av mark för anläggande av banor skulle nämligen jordägarna lia bihragts
den uppfattningen, att statens järnvägar för all framtid skulle hålla
banorna inhägnade. Därjämte har från jordägarhåll påpekats, att någon ersättning
för den kostnad, som ett framtida underhåll av stängsel skulle komma
att medföra för jordägarna, icke medräknats vid expropriationerna.

De enskilda järnvägsföretagen torde i regel vara förpliktade att hålla sina
banor inhägnade. Sådan skyldighet har nämligen brukat stadgas i samband
med att företagen erhållit koncession för järnvägsdriften.

Frågan om järnvägarnas stängselskyldighet står i nära samband med reglerna
örn skadestånd för sådana fall, då hemdjur skadats eller dödats i följd
av järnvägstrafik. Enligt 6 § lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet
för skada i följd av järnvägsdrift är järnvägens innehavare skyldig att betala
skadestånd, örn nötkreatur eller häst under betesgång skadats eller dödats
i följd av järnvägens drift, även örn icke järnvägens förvaltning eller betjäning
vållat skadan. Dock föreligger ej denna vidsträckta skadeståndsskyldighet
i vissa fall, bl. a. om djurets ägare själv föranlett skadan genom underlåtenhet
att fullgöra honom jämlikt åtagande eller på annan grund åliggande
skyldighet mot järnvägens ägare eller innehavare. Skadeståndsrisken kan alltså
överflyttas från järnvägsföretaget genom sådana överenskommelser örn
stängselunderhåll, som förut berörts. För mindre hemdjur, som skadats eller
dödats i följd av järnvägsdrift, är järnvägens innehavare ersättningsskyldig
endast örn järnvägens förvaltning eller betjäning varit vållande till skadan.

Såsom angivits i det föregående är stängselskyldigheten icke reglerad på
samma sätt för statens järnvägar och enskilda järnvägar. Omfattningen av
den stängselskyldighet, som åvilar statens järnvägar är ej fullt klar, och de
överenskommelser om upphävande av denna skyldighet, som järnvägsstyrelsen
träffat med olika markägare, ha fått ett något växlande innehåll.

Ifrågavarande spörsmål synas böra bliva föremål för särskild utredning.

Denna bör till en början avse att klarlägga det nuvarande rättsläget. På
grundval härav bör därefter övervägas, vilka regler som lämpligen böra gälla
på detta område. Utredningen bör avse såväl statens järnvägar som de enskilda
järnvägarna och åsyfta att i möjligaste mån undanröja opåkallade
olikheter i rättsläget. Örn det visar sig lämpligt, må även frågan örn stängsel
utmed spårvägar upptagas till behandling.

Vid utredningen bör en skälig avvägning eftersträvas mellan trafikföretagens
och markägarnas stridiga intressen. Det bör också undersökas, huruvida
den tekniska utvecklingen inom trafikväsendet eller de nutida förhållandena

Riksdagsberätt elsen.

I Ju: 25 på jordbrukets och boskapsskötselns område kunna möjliggöra en lösning av
hithörande spörsmål efter nya linjer. I den mån så befinnes påkallat, må
även de gällande skadeståndsreglerna på detta område upptagas till omprövning.

Utredningsarbetet har påbörjats.

26. Dissenterlagskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för att
verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, t. f. president, ordförande;

Brilioth, Y., biskop;

Mosesson, G. A., rektor, led. av II kamm.;

Sundqvist, G., sekreterare, led. av II kamm.;

Westin, G., professor.

Sekreterare:

Sahlin, E. C., stiftssekreterare.

Lokal: Domkapitlet, Prästgatan 18 A; tel. 10 38 08 (sekreteraren).

Riktlinjerna för kommitténs uppdrag framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid:

Sedan länge är religionsfrihetens princip allmänt erkänd i vårt land. Lagstiftningen
har dock alltjämt på flera punkter ett innehåll, som kan sägas stå
i mindre god överensstämmelse med denna princip. Delvis sammanhänger
detta förhållande med vissa andra bristfälligheter i den nuvarande lagstiftningen.

Den viktigaste författningen på detta område är Kungl, förordningen den
31 oktober 1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsövning,
den s. k. dissenterlagen. I 1 § regleras formerna för bildande av församlingar
av främmande trossamfund. Endast sammanslutningar av kristen troslära
kunna bli erkända av staten och få rätt till offentlig religionsutövning.
Ansökan härom skall ingivas till Kungl. Maj:t och därvid skall fogas bevis,
att vederbörande anmält utträde ur svenska kyrkan. Samma rättsliga ställning,
som de enligt detta stadgande erkända församlingarna erhålla, tillkommer
även sådana församlingar, som fått motsvarande tillstånd enligt tidigare
författningar. Erkända församlingar finnas för närvarande av romerska katoliker,
grekiska katoliker, katolsk-apostoliska, engelsk-episkopala, fransk-reformerta,
metodist-episkopala (omfattande endast en mindre del av samtliga
metodister), kväkare, svedenborgare, till christian-science anslutna samt mosaiska
trosbekännare. Det stora flertalet bland dem som tillhöra de frireligiösa
rörelserna har däremot icke anmält sitt utträde ur svenska kyrkan. De
största frikyrkliga samfundens rättsliga ställning är på grund härav icke särskilt
reglerad.

Rätten att utträda ur svenska kyrkan regleras i 3 § dissenterlagen. Anmälan

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 33

skall göras hos kyrkoherden i sökandens församling. Därvid skall sökanden J Jyuppgivai
till vilket trossamfund han vill övergå, och detta måste vara ett samfund
med kristen lära. Om sökanden, som det heter i stadgandet, framhärdar
i sin avsikt och, sedan minst två månader förflutit, personligen hos kyrkoherden
gör förnyad anmälan, får han utträda ur svenska kyrkan. Mot innehållet
i dessa föreskrifter har särskilt riktats den anmärkningen, att det icke är tilllåtet
att söka utträde ur svenska kyrkan utan att uppgiva avsikt att inträda
i annat kristet trossamfund. Visserligen utövas ingen kontroll över att denna
avsikt fullföljes, men för den som har allvarliga betänkligheter mot att tillhöra
något religiöst samfund måste det vara otillfredsställande att nödgas
lämna en oriktig uppgift just i detta hänseende för att få utträda ur svenska
kyrkan. Det nyss återgivna stadgandet bygger på den historiskt betingade uppfattningen,
att svenska kyrkan i princip skall omfatta hela svenska folket och
att den, som skiljer sig ur denna gemenskap, i varje fall måste tillhöra ett
annat religiöst samfund. Dessa grundsatser motsvara dock icke längre de faktiskt
rådande förhållandena. En mycket representativ opinion inom svenska
kyrkan har också funnit, att det ur rent religiösa synpunkter icke kan vara
gagneligt för kyrkan att med någon form av tvång kvarhålla medlemmar i sin
gemenskap.

Dissenterlagen innehåller vidare i 6 § bestämmelser örn den religiösa lära,
i vilken främmande trosbekännares barn skola uppfostras. För barn i s. k.
blandade äktenskap ger lagrummet ett visst företräde åt den evangelisk-lutherska
läran. Enligt 7 § kan barn, som icke skall uppfostras i sistnämnda lära,
fritagas från skolundervisningen däri, men skall då erhålla annan religionsundervisning.

Bland dissenterlagens övriga stadganden må nämnas, att 10 § uppställer
krav på särskilt tillstånd av Konungen för att främmande trosbekännares församlingar,
inrättningar och stiftelser skola få förvärva fast egendom, samt att
12 § innehåller ett absolut förbud mot inrättande av munk- eller nunneorden
eller kloster här i riket.

För främmande trosbekännare gälla enligt §§ 4 och 28 regeringsformen
vissa inskränkningar i fråga om rätten att bekläda ämbeten och tjänster. Sålunda
skola statsrådets ledamöter vara av den rena evangeliska läran. Till
prästerligt ämbete eller annan tjänst, varmed förenats åliggande att meddela
undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner nämnda lära. Till alla övriga ämbeten och tjänster må bekännare
av annan kristen troslära och den mosaiska kunna nämnas; dock må
icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, i egenskap av domare
eller innehavare av annan tjänst deltaga i handläggning eller avgörande av
fråga, som angår rehgionsvård, religionsundervisning eller befordran inom
svenska kyrkan.

Örn behörighet att förrätta kyrklig vigsel finnas bestämmelser i 4 kap 2 §
giftermålsbalk^. Där stadgas, att sådan vigsel må äga rum inom svenska
kyrkan, örn håda de trolovade äro medlemmar av kyrkan eller den ene är

Bill. lill riksd. prof. 1944. 1 sami.

Itiksdugsbcriittclsen.

34 Riksdagsberåttelsen.

T T ii» oa medlem därav och den andre tillhör annat kristet trossamfund. Inom främmande
trossamfund må kyrklig vigsel ske, om Konungen förklarat samfundets
prästerskap äga rätt att förrätta vigsel samt antingen båda de trolovade
äro medlemmar av samfundet eller, där samfundet är kristet, den ene är medlem
därav och den andre av annat kristet trossamfund. Rätt att förrätta vigsel
bär av Konungen meddelats prästerskapet i flera främmande trossamfund.
De frikyrkliga samfund, vilka såsom förut nämnts kvarstå inom svenska
kyrkan, kunna emellertid icke få denna rätt för sitt prästerskap.

Lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning innehåller föreskrifter om
jordfästning i svenska kyrkans ordning. Tidigare var sådan jordfästning obligatorisk
för kyrkans medlemmar. Jordfästning enligt främmande trosbekännares
ritual behandlades icke i lagen men ansågs tillåten för dem som erhållit
rätt till fri religionsutövning. Enligt en år 1926 genomförd lagändring kan
emellertid begravning alltid äga rum utan jordfästning i svenska kyrkans ordning,
därest den avlidne förordnat därom eller det begäres av hans narmasle
anhöriga eller av dem som eljest stått honom nära.

Av stor ekonomisk betydelse är frågan om främmande trosbekännares
skattskyldighet till kyrkliga och därmed jämställda ändamål. I en lag den 16
oktober 1908 stadgas, att avgifter till svenska kyrkan eller hennes prästerskap
eller betjäning, vilka efter kyrkostämmas beslut eller eljest uttaxeras, skola —
för den inkomst som är beskattningsbar till kommunal inkomstskatt — med
endast hälften av det belopp, som eljest bort utgå, påföras medlemmar av eikänd
församling av främmande kristna eller mosaiska trosbekännare. De avgifter,
vilka sålunda uttagas, betraktas såsom ersättning för arbetet med folkbokföringen
och de övriga borgerliga uppgifter, som åvila svenska kyrkans

prästerskap.

För mosaiska trosbekännare gälla, utöver de förut angivna bestämmelserna,
en förordning av den 30 juni 1938 jämte vissa andra särskilda föreskrifter.
Enligt dessa författningar ha mosaiska trosbekännare samma slags rättsställning
som kristna trosbekännare utanför svenska kyrkan.

Åtskilliga av de frågor, som berörts i det föregående, ha varit föremål for
reformförslag under de senaste decennierna. Sålunda framlade särskilda sakkunniga
den 9 augusti 1927 ett betänkande med förslag angående vidgad rätt
till utträde ur svenska kyrkan jämte därmed sammanhängande frågor (Statens
off. utredn. 1927: 13). Däri behandlades, förutom frågorna örn rätt till
utträde ur svenska kyrkan och inträde däri, bl. a. spörsmålen örn barns ställning
i konfessionellt hänseende, om skyldighet att deltaga i skolornas religionsundervisning,
om trosbekännelse såsom villkor för tillträde till ämbeten
och tjänster samt om skattskyldighet för kyrkliga ändamål. Betänkandet bär
icke föranlett någon lagstiftningsåtgärd.

Vid 1929 års kyrkomöte yrkades i en motion (nr 1), den s. k. biskopsmotionen,
att kyrkomötet måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om en allsidig utredning
angående vissa i motionen närmare angivna, med frågan om vidgad rätt
till utträde ur svenska kyrkan sammanhängande kyrkoorganisatoriska frågor
ävensom örn att de förslag som därav kunde föranledas måtte framläggas

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

för kyrkomötet. I anledning av denna motion anhöll kyrkomötet i skrivelse 1 J|j
(nr 30), att Kungl. Majit ville i samband med behandling av 1927 års betänkande
låta nied beaktande av vissa i skrivelsen omförmälda synpunkter
verkställa en allsidig utredning angående de i motionen berörda frågorna.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 juni 1935 hemställde frikyrkliga samarbetskommittén
—- vilken består av representanter för vissa frireligiösa organisationer,
nämligen svenska missionsförbundet, baptistsamfundet och metodistkyrkan
—- efter samråd med styrelserna för respektive samfund, att Kungl.

Majit måtte föranstalta örn en allsidig utredning såväl av frågan om de inom
svenska kyrkans ram existerande fria trossamfundens rättsliga ställning som
av behövligheten av en ny, förbättrad lagstiftning rörande s. k. främmande
trosbekännare.

Med anledning av en i andra kammaren vid 1938 års riksdag väckt motion
(nr 104) anhöll riksdagen i skrivelse (nr 300), att Kungl. Majit ville låta verkställa
en allsidig utredning av frågan om de fria religiösa samfundens rättsliga
ställning och om en revision av gällande dissenterlagstiftning. Denna skrivelse
har remitterats till samtliga domkapitel och åtskilliga frikyrkliga samfund.

Vid 1938 års riksdag väcktes vidare i andra kammaren en motion (nr 143),
vari hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn
utredning angående beredande av rättslig verkan åt frikyrklig vigsel. Andra
kammaren avslog motionen i enlighet med vad dess fjärde tillfälliga utskott
hemställt. Utskottet framhöll emellertid i sitt utlåtande (nr 8), att det vore
onödigt att begära särskild utredning av det i motionen berörda spörsmålet,
då det syntes utskottet uppenbart, att detta måste bli föremål för uppmärksamhet
vid den nyss angivna, av riksdagen begärda allmänna utredningen om
de fria religiösa samfundens rättsliga ställning m. m.

Slutligen anhöll samma års riksdag i skrivelse till Kungl. Majit (nr 323), i
anledning av en inom andra kammaren väckt motion (nr 141), att åtgärder
måtte vidtagas för att möjliggöra för svenska medborgare av judisk börd att
kunna utträda ur mosaisk församling utan att inträda i svenska kyrkan.

Det är enligt min mening angeläget, att lagstiftningen på här angivna områden
underkastas en omprövning. Den utredning, som härför erfordras, bör
omfatta hela ifrågavarande problemkomplex och syfta till att åvägabringa en
ny dissenterlagstiftning och samtidigt lösa övriga härmed sammanhängande
spörsmål. Utredningen bör drivas med utgångspunkt från de framställningar,
som angivits i det föregående, och under skäligt hänsynstagande till olika trosbekännares
önskemål. Däremot synes det icke lämpligt att närmare binda utredningsarbetet
vid några i förväg fastställda direktiv. Utredningen torde böra
anförtros åt fem inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga jämte
sekreterare. Experter med särskild insikt och erfarenhet inom skilda delar av
arbetsområdet böra vid behov kunna kallas att biträda de sakkunniga.

Konstituerande sammanträde med de sakkunniga har hållits den 23 november
1943.

Riksdagsbcrätt elsen.

I Ju: 27 27. Sakkunniga för utredning rörande domarutbildningen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för att
verkställa utredning rörande domarutbildningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 och den 10 november 1943):
Bendz, G. M. E., president, ordförande;

Danielson, B. G. E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B„ advokat, led. av II kamm.;

Laurin, J., borgmästare;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Rodhe, K., t. f. professor;

Siljeström, E. G. H., häradshövding, led. av I kamm.

Sekreterare:

Widegren, B. G., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Hovrätten, Jönköping.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha inledningsvis erinrat
örn att antalet icke ordinarie tjänstemän i hovrätterna ökat avsevärt under
de senaste tio åren samt att befordringsaldern i fråga om domarbefattningar
undan för undan stigit yttrade departementschefen bland annat följande.

Orsakerna till denna utveckling äro flera. Genom sekreterarreformen begränsades
domsagonotariernas behörighet och beslöts, att de större domsagornas
behov av mera kvalificerad arbetskraft vid sidan av häradshövdingen
i allmänhet skulle tillgodoses av — förutom i vissa fall biträdande domare —
sekreterare. Till dessa befattningar förordnades hovrättsfiskaler. Tjänstgöringstiden
för sekreterarna bär varit mycket varierande men i allmänhet växlat
mellan ett och fem år, varefter de återvänt till hovrätterna. För att kunna
förse domsagorna med dessa arbetskrafter ha hovrätterna nödgats antaga och
utbilda aspiranter i långt större utsträckning än tidigare.---

Det bör i detta sammanhang även nämnas att ett antal hovrättsfiskaler varit
sysselsatta med uppläggande av nya fastighetsböcker på landet, vilket bidragit
till att öka kraven på nyrekrytering.

Såväl den ordinarie som den icke ordinarie hovrättspersonalen tages i stor
utsträckning i anspråk för tjänstgöring utom hovrätter och häradsrätter. Åtskilliga
hovrättsråd och assessorer tjänstgöra sålunda regelmässigt som tillförordnade
revisionssekreterare och såväl assessorer som fiskaler erhålla förordnanden
såsom vattenrättssekreterare och ledamöter av rådhusrätt. Befattningshavare
av olika grader i hovrätterna ävensom revisionssekreterare sysselsättas
dessutom i växlande omfattning i departementen, i krisadminstrationen
och med andra offentliga uppdrag. — — —

Det är tydligt, att utvecklingen numera lett därhän att antalet domaraspiranter
är oproportionerligt stort. Ett ingripande är därför påkallat. Härvid
ligger nära till hands att söka minska användningen av domare eller domaraspiranter
utanför domstolsväsendet. Det är dock ovisst, huru mycket som
kan vinnas på denna väg. Da deras anlitande för sådana uppgifter visat sig

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

fylla ett verkligt behov, kan en avsevärd begränsning icke undgå att medföra I J lil 28
olägenheter ur allmän synpunkt.

Enligt vad förut framhållits är en av huvudorsakerna till det uppkomna
läget, att hovrätternas personal i betydande utsträckning tagits i anspråk för
tjänstgöring i domsagorna såsom sekreterare. Det torde därför vara nödvändigt
att frågan om organisationen av verksamheten i domsagorna tages under
omprövning. Vid denna bör bland annat tagas under övervägande, i vad mån
arbetsbördan i domsagorna är av den omfattning, att ett antal sekreterartjänster
lämpligen böra omändras till mera fasta poster. Självfallet bör vid ett
sådant övervägande även beaktas, hur arbetet i domsagorna bör organiseras
efter processreformens genomförande. En viss förbättring skulle vidare vinnas,
örn domartjänsterna vid stadsdomstolarna i större utsträckning kunde
påräknas såsom slutposter för dem som i första hand sökt sig till den statliga
domarbanan. Ä andra sidan är det önskvärt, att stadsdomarna i ökad omfattning
erhålla tillfälle att tjänstgöra vid överrätt och att erhålla befordran vid
de statliga domstolarna.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det överhuvud är angeläget att
den framtida befordringsgången på domarbanan klargöres. Vad särskilt angår
de statsanställda domarna bör härvid bland annat övervägas, vilken tjänstgöring
av olika slag, som i allmänhet bör föregå utnämning till assessor, revisionssekreterare,
hovrättsråd eller häradshövding. Även frågan vilket meritvärde
som vid tjänstgöring på domarbanan bör tillerkännas vetenskapligt arbete
inom det rättsvetenskapliga området bör i detta sammanhang beaktas.

Ett spörsmål, som äger nära samband med den nyss berörda frågan om
organisationen av arbetet i domsagorna, gäller den judiciella indelningen.
Domsagorna förete för närvarande betydande olikheter i fråga om storlek
och arbetsbörda. Även detta förhållande bör ägnas uppmärksamhet, varvid
i första hand synes böra undersökas huruvida ej de största domsagorna lämpligen
böra uppdelas på något mindre enheter.

Uppenbarligen böra endast sådana åtgärder övervägas som gagna det allmännas
intresse att erhålla goda domare.

Jag anser mig böra föreslå att nu berörda frågor bliva föremål för en allsidig
utredning. Vid denna torde även böra beaktas behovet av att under studietiden
bereda dem som avse att träda i rättslivets tjänst tillfälle att inhämta
praktiska erfarenheter i vidare mån än nu är fallet. Vidare böra särskilda anordningar
övervägas med syfte att öka möjligheterna för juris studerandena
att förvärva färdighet i stenograf; och maskinskrivning. Spörsmål av mera
brådskande natur böra först upptagas till övervägande.---

Utredningsarbetet har påbörjats.

28. Utredning av frågan angående revision av riksdagens arbetsformer.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1943 för
alt i enlighet med riksdagens i skrivelse lill Kungl. Majit den 11 december

Riksdagsberättelsen.

I JU*. 28 1943, nr 516, gjorda hemställan utreda frågan angående revision av riksdagens
arbetsformer:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Bärg, A. J., led. av 1 kamm.;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;

Andersson, S. O. M., ombudsman, led. av II kamm.;

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Brusewitz, A. K. A., professor.

Utrikesdepartementet.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

1. Understödsnämnden för Rysslandssvenskar (1939: 3; 1943: I 2).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Hallenborg, C. A. M., byråchef, ordförande;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1943 intill den 1 december hållit omkring femtio
sammanträden.

2. Sakkunniga för utredning rörande Sveriges kommersiella och kulturella
förbindelser med transoceana länder (Amerikautredningen).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943:
Boheman, E. Oison, kabinettssekreterare, ordförande;

Sahlin, S. E. G., generaldirektör;

Johnson, A. Alson, generalkonsul;

Lamm, O. H., generalkonsul;

Jonsson, P. C., landshövding;

von Heidenstam, R. M., kammarherre;

Vinell, K. T., handelsråd;

Myrdal, K. G., professor;

Öste, A., redaktör.

Sekreterare:

Stenström, C. J., förste sekreterare (t. o. m. den 16 september 1943);
Rydbeck, O., andre sekreterare (fr. o. m. den 17 september 1943).

Lokal och tel.: Utrikesdepartementet.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Ministern för utrikes ärendena anförde vid meddelandet av bemyndigandet I FÖ: 1
bland annat följande:

Det torde med stor sannolikhet kunna förutses, att sedan freden återställts
i Europa en betydande kraftansträngning erfordras från svensk sida för att
återupprätta och utveckla handelsförbindelserna med de transoceana länder,
med vilka genom krigshändelserna ett avbrott eller en begränsning skett
i det ömsesidiga varuutbytet.

Särskild betydelse torde i detta hänseende böra tilläggas handelsförbindelserna
med de nord- och sydamerikanska kontinenterna. Även de kulturella
förbindelserna med och den svenska upplysningsverksamheten i på dessa
kontinenter belägna länder synas ur svensk synpunkt kunna förväntas erhålla
ökad betydelse.

Även förbindelserna med andra transoceana länder torde böra ägnas uppmärksamhet.

Hithörande spörsmål torde böra utredas och lämpliga åtgärder måhända
särskilt i fråga örn utrikesrepresentationens anordnande och sammansättning
samt upplysningsverksamhetens bedrivande i tid förberedas eller vidtagas på
det att Sverige, när fredliga förhållanden återställts, må stå väl rustat att
med ifrågavarande länder på ett effektivt sätt bedriva det ömsesidiga kommersiella
och kulturella utbytet.

Sakkunniga hava under år 1943 intill den 1 december hållit 12 sammanträden,
varjämte 5 sammanträden hållits med underutskott.

Sakkunniga hava den 14 april 1943 avgivit ett första betänkande rörande
förstärkning av utrikesrepresentationen samt effektivisering av upplysningsverksamheten
i Amerika m. m.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. Utredning rörande örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden
m. m. (1942: I 17; 1943: I 13).

Genom beslut den 5 december 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
försvarsdepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig leda utredning
rörande om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden och om
inrättande av nytt krigssjukhus därstädes, och skulle den sålunda tillkallade
sakkunnige äga att hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och Norrbottens
läns landstings förvaltningsutskott göra framställning om utseende
av vardera två representanter för kronan och landstinget att deltaga i utredningen.

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

40 Riksdagsberättelsen.

I Fö: 1 Representanter för kronan, utsedda av arméförvaltningens sjukvårdssty relse

genom beslut den 16 december 1941:

Bohmansson, G., med. d:r, lasarettsläkare;

Engel, A., överläkare.

Representanter för Norrbottens läns landsting, utsedda av dess förvaltningsutskott
genom beslut den 2 januari 1942:

Hage, E. A., led. av I kamm.;

Nycander, H., landstingsdirektör.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Utredningen har erhållit bemyndigande att såsom sakkunnig anlita arkitekten
N. Grep, Stockholm.

Genom beslut den 25 september 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen
att föranstalta om en av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ifrågasatt utredning
rörande uppförande av personalbostadsbyggnader vid garnisonssjukhusen,
varvid den sakkunnige bemyndigades att hos arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, egnahemsstyrelsen och vederbörande landstings förvaltningsutskott
påkalla utseende av representanter för nämnda myndigheter
att deltaga i utredningen.

Representant för fortifikationsstyrelsen, utsedd genom styrelsens beslut
den 10 oktober 1942:

Fock, C. A. G., överste.

Representant för egnahemsstyrelsen, utsedd genom styrelsens beslut den
23 oktober 1942:

Delin, Y. T., verkst, direktör.

Representant för Norrbottens läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 21 oktober 1942:

Hage, E. A., led. av I kamm.

Representant för Västernorrlands läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 27 oktober 1942:

Strandlund, F., kommunalnämndsordförande, Söråker.

Representant för Östergötlands läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 19 oktober 1942:

Eriksson, J. N., kommunalkamrerare, Linköping.

Representant för Jönköpings läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 14 oktober 1942:

Nilsson, J., rektor, Eksjö.

Representant för Skaraborgs läns landsting, utsedd genom dess förvaltningsutskotts
beslut den 10 oktober 1942:
von Hofsten, E., landstingsdirektör, Mariestad.

Utredningen har för ifrågavarande uppdrag sammanträtt nio gånger samt
företagit studieresor till Sollefteå, Linköping, Karlsborg och Skövde.

Utredningen har den 30 november 1943 avgivit förslag rörande anordnande
av personalbostäder vid vissa garnisonssjukhus, varmed utredningens uppdrag
slutförts.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 41

2. Sjöförsvarets utbildningskommission (1943:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1942 för att
företaga undersökning rörande utbildningsarbetet vid marinen i vad avsåge
värnpliktiga och fast anställt manskap samt att till Kungl. Majit avgiva det
utlåtande och de förslag, vartill undersökningen kunde föranleda:

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör, ordförande;

Christiansson, E. Th., direktör;

Ekelöf, G. J., fil. d:r;

Måhlén, C. E., kommendör;

Nyman, A. E. W., underofficer av 2. graden;

Lagerberg, S. P. E., major.

Sekreterare:

Bohm, E. S., kapten.

Biträdande sekreterare:

Wejle, C. G., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 6 augusti 1943).

Såsom experter ha följande personer biträtt kommissionen, nämligen:
kaptenen vid flottan C. E. Blidberg vid utredning av vissa frågor berörande
de värnpliktigas och det fast anställda manskapets utbildning ombord; kaptenen
i flottans reserv N. D. Forssblad vid utredning av vissa frågor, som
beröra utbildningen av sjökaptener och likställda; souschefen vid sjökrigsskolan,
majoren i kustartilleriet A. H. A. Hilder vid utredning av vissa frågor
rörande manskapets utbildning vid kustartilleriet; samt e. o. förste byråingenjören
i skolöverstyrelsen, civilingenjören F. A. Wallmark vid uppgörandet
av förslag jämte kostnadsberäkningar till verkstadsskolor vid marinen.

Såsom expert vid språklig granskning av vissa läro- och instruktionsböcker
har kommissionen anlitat docenten vid Stockholms högskola C.
Larsson.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 17.

Kommissionen har hållit 8 sammanträden under år 1943. En del av kommissionens
ledamöter har anlitats under praktiskt taget hela verksamhetstiden.
Studiebesök har kommissionen avlagt bl. a. vid Ostkustens och Sydkustens
marindistrikt, varjämte kommissionen följt övningar på fartyg i
kustflottan.

Med skrivelse den 31 december 1942 har kommissionen till chefen för
försvarsdepartementet överlämnat preliminärt förslag till ordnande av rekrytutbildningen
vid flottan.

Kommissionen har den 27 november 1943 avgivit betänkande med förslag
angående utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap vid
marinen (Statens off. utredn. 1943:44).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1942 års krigsavlöningssakkunniga (1943: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att
inom departementet verkställa en allmän översyn av avlöningsbestämmel -

I Fö: 3

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 3 serna för personal vid försvarsväsendet under beredskaps- och krigstjänstgöring: Johnsson,

B. E., statskommissarie, ordförande;

Almroos, A., regementskassör;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Söderberg, G., t. f. sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Melén, O. F. R., t. f. sekreterare.

Expert:

Hilding, B. B. I., löjtnant.

Beträffande direktiven för sakkunniguppdraget, se 1943: I Fö 19.

De sakkunniga, som under år 1943 hållit 10 sammanträden, hava den 13
februari avlämnat utlåtande med förslag lill krigsavlöningsreglemente m. m.;
den 27 februari avgivit utlåtande över 1942 års reservbefälssakkunnigas förslag
till bestämmelser om förordnande av värnpliktig personal samt om konstituering;
samt den 30 juni —- i enlighet med åt de sakkunniga den 3 februari 1943
givet uppdrag — avlämnat förslag till bestämmelser om ekonomiska förmåner
till officersaspiranter, reservofficersaspiranter och motsvarande under utbildning
till officerare respektive reservofficerare.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1942 års flygutredning (1943: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att inom
departementet verkställa utredning rörande understödjande av privatflyget
samt att till Kungl. Maj:t avgiva det utlåtande och förslag som av utredningen
föranledes:

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Enell, H. G. H., generalsekreterare, överste;

Ljungberg, E. C. R., byråchef;

Kring, K. G. H., överstelöjtnant;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Wirseen, Å., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Linden, K. G., förste kanslisekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943:1 Fö 20.

Utredningen har under år 1943 hållit 20 sammanträden.

Den 23 februari 1943 avgav utredningen betänkande med förslag till statliga
åtgärder för stödjande av den privata motorlösa flygningens och modellflygningens
utveckling (Statens off. utredn. 1943: 12).

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

5. 19b3 års militära väderleksutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 för att inom
departementet biträda med utredning samt avgiva förslag rörande försvarets
väderlekstjänst:

Malm, G. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Herrlin, C. O. P., militärmeteorolog;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Östman, C. J., byrådirektör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., hovrättsfiskal.

Direktiven för utredningen framgå av cbefens för försvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet den 5 mars 1943. Departementschefen erinrade
därvid inledningsvis om Kungl. Maj:ts proposition, nr 190, till 1941
års riksdag angående anslag till den militärmeteorologiska informationstjänsten
samt riksdagens skrivelse i anledning därav, nr 4 punkten 140, samt anförde
vidare bland annat:

Ehuru de yttre förutsättningarna för den militära väderlekstjänstens bedrivande
— vilken organisationsform som än väljes — för närvarande under
alla förhållanden måste bliva ogynnsamma och endast kort tids erfarenhet
kan läggas till grund för ett omdöme rörande den nuvarande organisationens
ändamålsenlighet finner jag det befogat, att den ytterligare undersökning
på området, som vid 1941 års riksdags beslut rörande den nuvarande
väderlekstjänstens organisation förutsattes skola i sinom tid företagas,
redan nu igångsättes. Vid denna undersökning böra helt förutsättningslöst
prövas och mot varandra vägas de förslag rörande väderlekstjänstens
organisation, som kunna befinnas genomförbara, och eftersträvas en sådan
organisation av denna tjänst, att den på bästa sätt kan fylla försvarets behov
av väderleksunderrättelser. Uppmärksamhet bör sålunda ägnas, icke blott
flygvapnet utan även armén och marinen och hänsyn jämväl tagas till en
eventuell omorganisations inverkan på den på civila ändamål inriktade förmedlingen
av väderleksuppgifter. Vid utredningen bör härförutom undersökas
den lokala väderlekstjänstens organisation, speciellt då vad avser flygförbanden.
Det bör även undersökas om den flygande personalen vid flygvapnet
äger tillräcklig underbyggnad för att rätt kunna tillgodogöra sig de av de
meteorologiska organen lämnade väderleksuppgiftema. Med hänsyn till rekryteringsfrågans
läge kan det bli nödvändigt att taga ståndpunkt till frågan
örn utbildningen av meleorologer samt till löneställningen för den på området
sysselsatta personalen. I sistnämnda fråga ha i olika sammanhang förslag
framställts från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Vid utredningen bör ingående övervägas och belysas om och i vad mån organisatoriska
förändringar på detta område kunna förbättra flygsäkerhetstjänsten
samt möjliggöra snabbare och tillförlitligare väderleksförutsägelser
och en smidigare differentiering av förutsägelserna efter olika behov. Då en
omorganisation givetvis bör ske endast örn fördelar i dessa hänseenden kun -

Riksdagsberättelsen.

5 na ernås är det av särskild vikt att utredningen noggrant genom faktiska
uppgifter preciserar de fördelar och nackdelar som olika organisationsformer
härutinnan erbjuda.

Utredningen bör bedrivas med skyndsamhet och bör lämpligen uppdragas
åt särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade utredningsmän. De sakkunniga
böra beakta den utredning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30
oktober 1942 pågår rörande organisationen av samt arbetsuppgifterna för styrelsen
för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

De sakkunniga hava hållit 12 sammanträden. Vid två av dessa hava bland
annat representanter för armén och marinen varit närvarande. Härjämte hava
de sakkunniga vid ett tillfälle i studiesyfte medföljt vid flygningar från
Barkarby till Hässiö och åter.

De sakkunniga hava den 10 maj 1943 avgivit betänkande med förslag till
den militära väderlekstjänstens organisation. Härjämte ha de sakkunniga avgivit
en hemlig promemoria sistnämnda dag och en den 2 juni 1943.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1943 års örlogsvarvsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1943 för att
inom departementet enligt direktiv, som departementschefen meddelade, biträda
med fortsatt utredning rörande örlogsvarvens organisation samt avgiva
de förslag, vilka av utredningen kunde föranledas:

Qvistgaard, J. ID, marinöverdirektör, ordförande;

Allander, C. M. I., kommendörkapten av 1. graden;

Aste, J. G., generaldirektör;

Jedeur-Palmgren, A. G., kommendörkapten av 1. graden;

Lundeqvist, G. E. A., direktör.

Sekreterare:

Wedin, R. F., e. sekreterare.

Att såsom expert biträda utredningen har tillkallats:

Swenzén, B. T., chef för marinförvaltningens ingenjöravdelnings varvs- och

verkstadsdetalj, marindirektör av 1. graden.

Utredningsmännen, som sammanträtt under sammanlagt 46 sammanträdesdagar,
ha såsom arbetsresultat till chefen för försvarsdepartementet överlämnat
ett den 11 oktober 1943 dagtecknat betänkande med förslag till omorganisation
av örlogsvarven.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Försvarsförvaltningens organisationsnämnd.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1943 med uppgift
att skyndsamt utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med detaljerade
förslag rörande den överflyttning och uppdelning av personal mellan de centrala
militära förvaltningsmyndigheterna, som bleve erforderlig vid bifall till

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

propositionen nr 180 till 1943 års riksdag angående organisationen av för- J Fö: 7
svarsväsendets centrala förvaltning, samt övriga i samband därmed uppkommande
spörsmål rörande genomförandet av den planerade omorganisationen
ävensom att i samråd med byggnadsstyrelsen framlägga förslag rörande de
ifrågavarande förvaltningsmyndigheternas lokalbehov:

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Broomé, A., byråchef;

Carlberg, B. C., civilingenjör;

Hedqvist, K. B., överste;

Knutsson-Hall, N. A., överste;

Lundberg, N. R. W., byråchef, tillika sekreterare;

Lychnell, T., överste;

Nordlander, O., generalfältläkare;

Wijnbladh, T. O. R., generaldirektör;

Wirström, P. A., marinöverkommissarie.

Biträdande sekreterare:

Wallén, G. B., e. revisionskommissarie;

Krook, C.-O. R., sekreterare;

Edelsvärd, O. A., revisor.

Härjämte ha e. o. revisorn A. E. Jakobsson och amanuensen J. H. Örtengren
biträtt nämnden vid utförandet av vissa utredningsuppdrag.

Nämnden har under tiden den 26 maj—den 30 november 1943 hållit 25
sammanträden, varjämte en inom nämnden tillsatt delegation sammanträtt 4
gånger.

I vad avser inom organisationsnämndens uppdrag fallande personalfrågor
samt därmed sammanhängande spörsmål har nämnden till Kungl. Maj:t och
till cheferna (souscheferna) för vederbörande centrala ämbetsverk inom försvarsförvaltningen
avgivit fullständiga förslag till den överflyttning och uppdelning
av personalen mellan de centrala militära förvaltningsmyndigheterna,
som betingas av den nya förvaltningsorganisationens genomförande. I samband
härmed har nämnden verkställt utredning och avgivit förslag rörande
behovet av arvodespersonal och av särskilda arvoden inom de nya militära
förvaltningsorganen. Förslag ha därjämte av nämnden avgivits i fråga om
fastställande av nya personalförteckningar och avlöningsstater för vissa av
de militära förvaltningsmyndigheterna, varjämte frågan om förvaltningen av
anslagen till försvars- och därmed sammanhängande ändamål föranlett förslag
från nämndens sida.

Vid behandlingen av personalfrågor har nämnden vid ett tillfälle enligt
Kungl. Maj:ts förordnande låtit representanter för centrala statsförvaltningens
tjänstemannaförening inför nämnden framlägga föreningens synpunkter
på de spörsmål, som fallit inom nämndens arbetsområde.

De till organisationsnämnden hänskjutna lokalfrågorna ha efter verkställd
utredning föranlett vissa skrivelser till byggnadsstyrelsen. Sålunda har till
byggnadsstyrelsen överlämnats en inom nämnden verkställd utredning rörande
flygledningens lokalbehov. Nämnden har vidare lill byggnadsstyrelsen över -

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 7 lämnat förslag beträffande användandet och planeringen av den i propositionen
nr 58 till 1943 års riksdag förutsatta militära ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde
i Stockholm. Slutligen har nämnden för byggnadsstyrelsen framlagt
sina synpunkter på spörsmålet örn dispositionen av de s. k. Ostermanska
bilhallarna och på vissa i samband därmed stående lokalfrågor.

Organisationsnämnden har på grund av särskilda remisser avgivit utlåtanden
till Kungl. Maj:t beträffande dels förslag till provisoriska instruktionsbestämmelser
för marinförvaltningens ingenjör- och intendenturavdelningar
samt flygförvaltningen, dels ock förslag till instruktioner för försvarets civilförvaltning,
försvarets sjukvårdsförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning,
krigsmaterielverket, försvarets fabriksverk samt armé-, marin- och flygförvaltningarna.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning rörande prissättning å skifferolja.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1943 för att till
omprövning upptaga frågan angående uppkomna merkostnader för anläggningarna
vid skifferoljeverket å Kinnekulle m. m. samt angående prissättning
å skifferolja:

Engfors, B. G. O., bankdirektör;

Murray, C. A., t. f. byråchef.

Utredningsmännen hava den 12 oktober 1943 avgivit skrivelse med förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

9. 19A0 års militära byggnadsutredning (1941: I 9; 1942: I 9; 1943: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående erforderliga
åtgärder för förenkling och standardisering av nybyggnader för försvarsväsendets
räkning (se Post- och Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Lindh, E., överste, ordförande;

Bjurström, O. E., bataljonsläkare;

Carlquist, N. J. E., överste;

Dios, A. V., ingenjör;

Edler, C. F., civilingenjör;

Lychnell, T., överste;

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant.

Sakkunnig i frågor rörande matinrättningar m. m.:

Sjunnesson, N. S., syssloman (t. o. m. den 8 mars 1943).

Sekreterare:

Nilsson, C. E., sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Henriksson, E., notarie.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Arkitekt: ^ ^

Virke, T. F., arkitekt.

Härjämte äro för närvarande anställda en arkitekt, en byggnadsingenjör
och ett kvinnligt kontorsbiträde, tillika registrator.

Lokal: Drottninggatan 11; tel. 10 66 73 och 1175 17.

Beträffande direktiven för utredningsuppdraget, se 1941:1 Fö 9.

Under år 1943 har byggnadsutredningens arbete huvudsakligen inriktats
på att fullfölja den under år 1941 påbörjade utredningen om anordnande av
lämpliga fritidslokaler för manskapet vid de militära fredsförläggningsplatsema.

Enligt av chefen för försvarsdepartementet den 23 juli 1943 lämnat uppdrag
har byggnadsutredningen varit sysselsatt med att utreda frågan om och
i vad mån ytterligare lokaler oundgängligen erfordras för vämpliktsredovisningen
vid truppförbanden. Förslag härom torde komma att avlämnas inom
den närmaste tiden.

Härutöver har byggnadsutredningen under år 1943 handlagt huvudsakligen
remisser i olika byggnadsärenden. Utredningen har sålunda under
året avlåtit sammanlagt 27 till Konungen ställda utlåtanden och yttranranden
ävensom ett antal yttranden till olika myndigheter.

Utredningen har företagit studieresor till olika förläggnings- och byggnadsplatser.
Under tiden den 21 november 1942—den 20 november 1943 hava
hållits 146 sammanträden.

10. Utredning rörande tandvården inom försvarsväsendet
(1942:1 15; 1943:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för att
inom departementet biträda med utredning rörande tandvården inom försvarsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1941).
Ljungdahl, M. J. J., överläkare, professor, ordförande;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Nordlander, O., generalfältläkare;

Westin, G. E. N., professor;

Wistrand, K., direktör, led av I kamm.

Sekreterare:

Krook, C.-O., sekreterare.

Såsom experter har utredningen anlitat avdelningschefen G. Bjerne, aktuarien
G. Hävermark, professorn G. Dahlberg, landstingsdirektören G. Beijbom,
lasarettstandläkaren O. Ekdahl och professorn H. Wold.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942: I Fö 15.

Utredningen har under år 1943 sammanträtt 16 gånger.

Det material, som sammanbragts genom undersökningar under år 1942
vid försvarsväsendets tandpolikliniker, har av utredningen under år 1943
statistiskt bearbetats. Dessa statistiska bearbetningar, som anförtrotts åt professor
G. Weslin med biträde av professor H. Wold, hava slutförts.

Riksdagsbcråttelsen.

I FÖ.* 10 Utredningen behandlade vid sina sammanträden och konferenser under år
1942 huvudsakligen principerna för en utbyggd tandvårdsorganisation för
försvarsväsendet och de för- och nackdelar som kunde uppkomma vid en
koordination mellan den militära tandvården och folktandvården. Sedan i
slutet av år 1942 vissa uppgifter hade börjat kunna dragas ur det statistiska
materialet, fann utredningen att en effektiv tandvårdsorganisation för den
militära personalen måste bliva av en sådan storleksordning, att denna på
grund av såväl ekonomiska skäl som bristen på tandläkarpersonal måste
taga en avsevärd tid att genomföra. Då emellertid utredningen under sitt
arbete funnit, att omedelbara åtgärder för förbättrande av den militära tandvården
vore av behovet påkallade, koncentrerade utredningen sitt arbete på
detta spörsmål. Flera konferenser höllos därvid med företrädare för den militära
tandvården.

Den 20 mars 1943 framlade utredningen till chefen för försvarsdepartementet
förslag till provisoriska åtgärder för intensifierande och förbättrande av
den militära tandvården. Utredningen blev därefter satt i tillfälle att, under
beaktande av de över utredningens förslag avgivna yttrandena och under
iakttagande av vad i propositionen nr 235 till 1943 års riksdag anförts i frågan,
till Kungl. Maj:t inkomma med förnyat yttrande i ärendet. Sådant yttrande
avgavs den 24 maj 1943.

Utredningens arbete har därefter inriktats på att färdigställa betänkande
med förslag till organisationen av den militära tandvården och därmed sammanhängande
frågor.

Utredningens uppdrag beräknas kunna slutföras under första hälften av
ar 1944.

11. Militära expeditionstjänstkommittén (1943: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande möjligheterna att
förenkla och modernisera den militära expeditionstjänsten ävensom avgiva
de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda:

Bredberg, A., generalmajor, ordförande (t. o. m. den 3 januari 1943);
Ryman, F. S. A., överste, ordförande (fr. o. m. den 4 januari 1943);
Beckman, B. Y., direktör (vice ordförande fr. o. m. den 6 mars 1943);
Allander, C. M. I., kommendörkapten av 1. graden;

Schedin, V. E., löjtnant;

Stenström, J. A., revisionskommissarie.

Sekreterare:

Svensson, S. O., hovrättsfiskal (t. o. m. den 16 februari 1943);

Sidenbladh, K. J. E., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 17 februari 1943).

_ Kommittén har dessutom enligt särskilda förordnanden och medgivanden
biträtts av ett flertal experter.

Lokal: Rådmansgatan 18; tel. 10 84 11, 10 84 15, 10 84 31 samt 10 84 57.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1943: I Fö 14.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Kommittén har under tiden fr. o. m. den 1 december 1942 t. o. m. den 30 I FÖ: 12
november 1943 hållit 41 sammanträden. Särskilda inom kommittén tillsatta
arbetsutskott, ett för utredning rörande expeditionstjänsten och ett för utredning
rörande marinintendenturkårens framtida omfattning och organisation,
hava sammanträtt vid ett flertal tillfällen.

Enligt de givna direktiven skulle kommitténs arbetsområde begränsas till
de lägre truppförbanden inom försvaret. Under 1942 bedrevs detta arbete
huvudsakligen inom infanteriregementen, medan det under år 1943 utsträckts
till andra truppslag och försvarsgrenar. Sedan den 15 februari 1943 pågå
vid I 8 försök till utrönande av lämpligheten av vissa förslag, som framförts
av kommittén i dess rapport den 30 december 1942. Vid av I 8 uppsatta
fältförband hava under två tjänstgöringsomgångar prövats vissa ändringar
i expeditionstjänsten inom fältregemente. Inom marinen hava expeditionstjänstutredningar
verkställts huvudsakligen inom Stockholms kustartilleriförsvar
och Stockholms örlogsstation.

Studium har även verkställts inom högre expeditioner och vissa verksamheter
hava även blivit föremål för jämförande undersökningar inom de
olika försvarsgrenarna.

Då en effektiv rationalisering av expeditionstjänsten i vissa fall synts erfordra
ändring uti de organ, expeditioner (staber), som utöva expeditionstjänsten,
har kommittén i sådana fall ansett sig böra företaga särskilda
organisationsutredningar.

Kommittén har i anledning av särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t avlämnat
dels utredning med förslag rörande marinintendenturkårens omfattning och
organisation, dels ock en utredning med förslag till förenklad handläggning
av ärenden angående förlust av eller skada å Kronans egendom. Härutöver
har kommittén under år 1943 avgivit ett flertal utlåtanden och förslag. Den
fortsatta utredningen beträffande den militära expeditionstjänsten beräknas
komma att avslutas under första halvåret 1944.

12. Utredning rörande tillgodoråkning av viss värnpliktstjänstgöring för
civil verksamhet (1943: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 för att
verkställa utredning rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring
för civil verksamhet:

Bouveng, G. A., expeditionschef, ordförande;

Thomasson, E., hovrättsråd.

Sekreterare:

Gårdsten, B., förste amanuens.

Med stöd av förenämnda bemyndigande tillkallade såsom särskilda sakkunniga: Hallnäs,

S. J. A., ombudsman;

Karlén, O. J., förbundsordförande;

Nilsson, B. A., t. f. kansliråd;

Bill. till riksd. prof. 19it. 1 sami.

Riksdagslierättclscn.

Riksdagsberättelsen.

T Pfi'' 12 Ödholm, C. G. A., sekreterare;

1 10,12 Ruist, G. F., byråchef;

Tallroth, T., sekreterare;

Törngren, C. E. G., sekreterare;

Wold, S. G., byråchef.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 15.
Utredningsmännen hava den 20 december 1943 till chefen för försvarsdepartementet
avgivit betänkande med förslag rörande meritberäkning
m. m. för befälsutbildade värnpliktiga.

Uppdraget är härmed i huvudsak utfört. Vissa återstående detalj spörsmål
väntas bliva slutbehandlade före den 1 februari 1944.

13. 1942 års reparationstjänstutredning (1943: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1942 för att
verkställa utredning rörande ordnandet av reparationst jönsten i fråga om
uniformspersedlar m. m.:

Lychnell, T., överste, ordförande;

Larsson, I„ ordförande i svenska beklädnadsarbetarförbundet;

Öberg, Th., direktör vid Norrahammars bruk.

Sekreterare:

Edsberg, H., sekreterare.

Experter:

Ager, H., diplomingenjör;

Bromdal, S., kapten;

Bring, J., kommendörkapten av 1. graden;

Cedervall, N., civilingenjör;

Frendin, T., arkitekt;

Jönsson, T., civilingenjör;

Kjellén, B., förste aktuarie;

Nyberg, M., verkst, direktör i aktiebolaget Förenade Tvätt;

Romander, N., kapten.

Lokal: Birger Järngatan 15v; tel. 23 01 10.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 16.

Sedan utredningen den 16 oktober 1942 framlagt principbetänkande angående
centralisering av reparationstjänsten i fråga örn intendenturmateriel,
har utredningen i enlighet med givna direktiv inriktat sitt arbete pa utformandet
av de närmare förslag beträffande erforderliga nyanläggningar m. m.,
vilka föranletts av berörda principiella ställningstagande. I sådant hänseende
har utredningen den 23 januari respektive den 27 februari 1943 avgivit förslag,
jämte ritningar och kostnadsberäkningar, ifråga om uppförande dels
av central tvätt- och reparationsanstalt på Gotland, dels ock av centrala
tvätt- och reparationsanstalter i Stockholm och Boden.

I anslutning till av 1943 års riksdag fattade beslut har utredningen före -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

tagit undersökningar rörande lämpliga förläggningsplatser för centrala tvätt- I EÖt 14
och reparationsanstalter för försvarsväsendet och i sådant syfte företagit ett
flertal studieresor till olika platser inom riket, varvid även studerats driften
vid de nuvarande reparationsverkstäderna och tvättanstalterna. Vidare har
utredningen verkställt preliminära beräkningar rörande de blivande anläggningarnas
dimensionering. Under utredningsarbetets gång har utredningen
samrått med försvarets fabriksstyrelse. I anledning av ett av riksdagen gjort
uttalande rörande eventuellt utnyttjande av de centrala anläggningarna jämväl
för civilt bruk, har utredningen även trätt i förbindelse med representanter
för landstingen för utrönande av möjligheterna att åstadkomma samarbete
mellan kronan och landstingens sjukvårdsinrättningar med avseende
å utförande av tvätt vid anläggningarna i fråga. Utredningens arbete har
numera fortskridit sa långt, att förslag om uppförande av återstående anläggningar
beräknas kunna framläggas under januari 1944.

Utredningen har under år 1943 hållit 46 sammanträden.

14. Försvarsväsendets ingenjörutredning (1943: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 med uppgift
att inom departementet biträda med utredning rörande utnyttjandet av
ingenjörstekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1942):

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Dahlin, N. O., flygdirektör av 1. graden;

Gillner, E. G. T., överstelöjtnant;

Sterky, H. K. A., generaldirektör;

Swenzén, B. T., marindirektör av 1. graden;

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Lagergren, B. G. M., assessor (t. o. m. den 13 februari 1943);

Wadén, I. P. J., fil. d:r, kapten (fr. o. m. den 14 februari 1943).

Biträdande sekreterare:

Lindahl, K. G., civilingenjör (t. o. m. den 13 februari 1943);

Lagergren, B. G. M. (fr. o. m. den 14 februari 1943).

Såsom experter hava anlitats civilingenjör B. C. Carlberg, kapten S. B. F.

Kassell, civilingenjör B. K. G. Ehnbom, major T. K. E. Wiklund och civilingenjör
E. C. G. Beckman.

Lokal: Krigsmaterielverket, Grevturegatan 3; tel.: Krigsmaterielverket.

Beträffande direktiven för utredningsupdraget, se 1943: I Fö 18
Utredningen har den 19 februari 1943 till chefen för försvarsdepartementet
overlamnat en promemoria med preliminärt förslag till lösning i princip
av vissa med utredningsuppdraget förknippade frågor. Det fortsatta utredningsarbetet
bär koncentrerats på att i första hand undersöka arméns behov
av tekniskt utbildad personal på grundval av det överlämnade utkastet.

Ovannämnda promemoria har sedermera överlämnats till överbefälhavaren
och chefen för försvarsstaben, med vilka därefter överläggningar ägt

Rilcsdagsberättelsen.

I FÖ: 14 rum- Överläggningarna ha resulterat i att två delegationer tillsatts, en från
utredningen och en från försvarsledningen. Utredningen har härvid representerats
av ordföranden (vid förfall för honom generaldirektören Ödeen),
marindirektören Swenzén och sekreteraren, medan i försvarsledningens delegation
ingått majorerna C. F. Lemmel, försvarsstaben, S. N. W. Berggren,
arméstaben, och B. E. L. Brusewitz, arméinspektionen. Delegationerna ha
hållit sex sammanträden.

Då det visat sig erforderligt att i avbidan på utredningens slutliga resultat
vidtaga åtgärder för att bereda en säkrare ställning åt vissa vid tygdepartementets
materielvårdsavdelning samt vid arméns staber och truppförband
medelst kontrakt anställda ingenjörer, vilka i stort sett haft de åligganden,
som 1941 års försvarsutredning föreslagit skola ankomma på de av densamma
förordade s. k. arméingenjörerna, har utredningen den 26 februari
1943 till Kungl. Majit ingivit en framställning örn inrättande av ett sextiotal
befattningar för ingenjörer med extraordinarie anställning.

Utredningen har avgivit utlåtanden i anledning av remisser, nämligen den
8 juli 1943 angående en framställning från arméförvaltningens civilingenjörsförening
rörande dispositionen av vissa extra ordinarie tjänster; den 25
september 1943 över chefens för flygvapnet förslag till befordringskungörelse
för flygvapnet; samt den 4 november 1943 rörande tygdepartementets
förslag till inrättande av vissa extra ordinarie befattningar för ingenjörer.

De sakkunniga hava under tiden den 1 december 1942—den 30 november
1943 hållit 26 sammanträden. Mellan sammanträdena hava vissa av de sakkunniga
ävensom sekreteraren utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

Utredningen beräknas kunna slutföras under första halvåret 1944.

15. 1942 års civilanstållningssakkunniga (1943: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande ordnandet av civilanställning
för avgående fast anställt manskap vid försvarsväsendet:

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Curtman, C. W., byråchef;

Hasselrot, S. B., kapten;

Lundqvist, O. R., överdirektör.

Sekreterare:

Lindencrona, A., t. f. förste kanslisekreterare.

Expert:

Karén, H. V., fanjunkare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 21.

De sakkunniga hava under år 1943 hållit 40 sammanträden, varav flertalet
avsett överläggningar med representanter för myndigheter och näringsorganisationer.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört i början av ar 1944.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

16. 1942 års underbefälsutredning (1943: I 22). 1 JF8: 17

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande långtjänstunderbefäl
och värnpliktiga truppinstruktörer vid försvarsväsendet ävensom i samband
därmed stående frågor:

Möller, W. C. G., överste, ordförande;

Haglund, S. E., major;

Bergdahl, K. E., flaggjunkare;

Karén, H. V., fanjunkare.

Sekreterare:

von Horn, R. C. F. B., förste amanuens.

Experter:

Thorburn, U. A., kommendörkapten av 1. graden;

Holmberg, S., kapten;

Nordström, K. O. H., kapten;

Gustafson, E. M., styrman av 2. graden.

Lokal: Arméstaben, östermalmsgatan 87; tel.: Militärstaberna.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 22.

Utredningen, som första gången sammanträdde den 25 januari 1943, har
intill den 1 december hållit 60 sammanträden, varjämte utredningen företagit
studiebesök vid olika militära förband.

Utredningen har i enlighet med direktiven prövat möjligheterna att införa
särskilda beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet
samt i samband därmed behandlat anställnings- m. fl. frågor beträffande
dessa beställningshavare. Utredningen har vidare vid samtliga försvarsgrenar
— delvis med biträde av till utredningens förfogande ställda experter — prövat
möjligheterna dels att ersätta fast anställt manskap med civil personal,
dels ock att utnyttja värnpliktiga såsom truppinstruktörer. Slutligen ha vissa
andra spörsmål beträffande det fast anställda manskapet upptagits till behandling.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under januari månad 1944.

17. Utredning rörande garnisonssjukvården i Stockholm (1943: I 23).

Genom beslut den 28 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningen
och direktionen för karolinska sjukhuset att i samråd uppgöra och till Kungl.

Majit inkomma med förslag rörande slutlig organisation av garnisonssjukvården
i Stockholm. I anledning av en av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
i skrivelse den 20 oktober 1942 gjord framställning i ämnet har Kungl.

Majit den 6 november 1942 —- med återkallande av nämnda uppdrag — bemyndigat
chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en person att såsom
sakkunnig leda utredning genom representanter för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, vederbörande militära
myndigheter, direktionen för karolinska sjukhuset samt Stockholms läns
hmdsting rörande organisation av gamisonssjukvården i Stockholm; och

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 17 skulle den sålunda tillkallade sakkunnige äga att hos de nämnda myndigheterna
påkalla utseende av representanter för dessa, örn och i den mån behov
därav prövades föreligga (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1942).

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, j. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Wikland, L. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Representanter för ovannämnda myndigheter:

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse: Bohmansson, G., lasarettsläkare, med.
d:r;

Marinförvaltningen: Ekman, N. G. M., förste marinläkare;
Flygförvaltningen: Westring, L., förste flygläkare;

Militärbefälhavaren för fjärde militärområdet: af Klintberg, G., major;
Direktionen för Karolinska sjukhuset: von Dardel, F., överdirektör, och Hellström,
J., professor.

Stockholms läns landsting: Birke, E., grosshandlare, led. av II kamm.
Experter:

von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare;

Grep, N., arkitekt.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Utredningen har under år 1943 hållit 7 sammanträden samt företagit studieresor
till Vaxholm och Örebro. Skisser till ett nytt garnisonssjukhus för
Stockholms garnison äro under utarbetande och utredningsarbetet beräknas
vara avslutat under första delen av år 1944.

18. Utredning angående vidgad användning av extra ordinarie anställningsform
för försvarsväsendets fast anställda personal.

Genom beslut den 4 december 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
försvarsdepartementet att utse en utredningsman att inom departementet biträda
med utredning rörande de i propositionen nr 210 till 1942 års riksdag
och riksdagens i anledning därav avlåtna skrivelse nr 374 berörda frågorna
om vidgad användning av extra ordinarie anställningsform för försvarsväsendets
fast anställda personal och därmed sammanhängande spörsmål ävensom
att avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Tillkallad enligt förenämnda bemyndigande:

Ström, E. H. T., krigsråd.

Sekreterare:

Beskow, S. H. T., amanuens.

Experter, tillkallade enligt förenämnda bemyndigande:

Holmin, G. H., kapten;

Måhlén, C. E., kommendör;

Silfverberg, K. J. A., överste.

Lokal: Arméförvaltningens civila departement, Jakobsgatan 30, Stockholm;
tel.: 23 58 60.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 55

överläggningar mellan utredningsmannen och samtliga experter hava hål- I FÖ: 20
lits den 24 maj och den 8 juni 1943. I övrigt har utredningsarbetet bedrivits
av utredningsmannen med biträde av sekreteraren.

Utredningsmannen har den 15 oktober 1943 avgivit utlåtande i anledning
av remiss å förslag till flygvapnets befordringskungörelse.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

19. 1943 års militärmusikutredningskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1943 för att
inom departementet medverka vid lösandet av vissa spörsmål rörande musikpersonalens
rekrytering vid utbyggandet av försvarsväsendets musikorganisation: Grundström,

P. G. A., musikdirektör, ordförande;

Wiklander, N. B. V., musikdirektör.

Sekreterare:

Karén, H. V. fanjunkare.

De för kommittén meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat:

1942 års försvarsbeslut förutsatte en ökning under utbyggnadsperioden av
antalet musikkårer vid försvarsväsendet med tretton, varjämte organisationen
av en del redan befintliga musikkårer skulle förstärkas. Musikpersonalen
kunde i olikhet mot flertalet andra beställningshavare inom försvaret utan
särskild omskolning överflyttas till tjänstgöring vid andra truppslag eller försvarsgrenar.
Vid den i försvarsbeslutet förutsatta utökningen av musikorganisationen
måste ändock svårigheter uppstå för tillgodoseende av de nyupprättade
musikkårernas personalbehov. Svårigheterna ökades bland annat därigenom,
att någon för försvaret gemensam myndighet icke erhållit eller lämpligen
kunde erhålla i uppdrag att handlägga de i dessa hänseenden för de tre
försvarsgrenarna uppkommande, gemensamma frågorna.

Det syntes befogat, att åt rekryteringsarbetet gåves en fastare organisation.
Åt inom försvarsdepartementet tillkallade personer borde därför uppdragas
att medverka vid lösandet av de organisatoriska uppgifterna i detta
sammanhang.

Under tiden den 1 februari—den 4 augusti 1943 hava 38 sammanträden
hållits.

Kommittén avgav den 6 augusti 1943 berättelse över sitt dittillsvarande arbete.
På därom gjord hemställan beslöt departementschefen den 21 september
1943 förklara kommitténs arbete vilande tills vidare att återupptagas, när
kommittén prövade detta lämpligt.

20. Försvarets forskningsnämnd.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943 för
att — förutom att verkställa utredning rörande den militärtekniska forsk -

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 20 ningsverksamhetens framtida ställning och organisation — verka för att, intill
dess en slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt
vetenskapliga forskningen för militära ändamål kan genomföras, den pågående
militärtekniska forskningsverksamheten samordnas, effektiviseras och
bedrives med erforderlig skyndsamhet:

Siegbahn, K. M., professor, ordförande;

Edlén, T., flygdirektör av 2. graden;

Granström, G. M., kommendör;

Ljunggren, C. A. Oison, professor;

Odqvist, F. K. G., professor;

Sievert, R. M., professor;

Swedlund, N. P. R., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Lemmel, C. F. R., major;
af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Expert:

Jentzen, C. H., major.

Lokal: Militärstabsbyggnaden; tel.: Militärstaberna.

Nämndens samordnande verksamhet bedrives i nämndens samarbetssektion
under ledning av överstelöjtnanten T. A. Schmidt såsom kanslichef och
med biträde av en ingenjör och ett kvinnligt skrivbiträde. Av nämndens ledamöter
ingå i samarbetssektionen professorerna Ljunggren, Odqvist och
Sievert.

Under år 1943 hava inom nämnden avhållits 20 sammanträden.
Utredningen angående den militärtekniska forskningens framtida ställning
och organisation är i huvudsak verkställd.

21. Utredning för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eiler markförvärv
inom försvaret m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 med
uppdrag att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom departementet biträda vid prövning av skäligheten av från myndigheterna
inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag för
mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv inom försvaret
samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse med fastställda
ritningar och byggnadsnormer:

Wittrock, K. J. P., förste byrådirektör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., fil. lie., sekreterare;

Suwe, E. G., civilingenjör, byråingenjör, tillika sekreterare.

Nämnden har under år 1943 hållit ett tiotal sammanträden samt utfört
besiktning vid Kalmar flygflottilj och krigsflygskolan i Ljungbyhed.

över besiktningarna har nämnden avgivit rapport i skrivelse till chefen
för försvarsdepartementet den 26 november 1943.

Nämndens uppdrag utgöres av fortlöpande granskningsarbeten i den mån

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

ärenden inkomma och beräknas komma att sträcka sig under den tid, som I FÖS 28
åtgår för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena.

22. Såvekommissionen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1943 för undersökning
av vissa förhållanden i samband med utförande vid Göta flygflottilj
i Säve av i berg insprängda hangarer ävensom inkomma med utlåtande
i anledning av undersökningen:

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Magnell, K. J. T., överstelöjtnant;

löndahl, B., civilingenjör. ,

Sekreterare:

Rydback, A. V. L., t. f. sekreterare.

Expert:

Lidén, R. A., byråingenjör.

Av de i samband med tillsättandet av utredningen meddelade direktiven
framgår, att syftet med undersökningen vore att få klarlagt, huruvida företaget
att utspränga bergshangarer för Göta flygflottilj förberetts, planlagts
och utförts med tillbörligt förutseende och försiktighet.

Kommissionen har intill den 1 december 1943 hållit 32 sammanträden
samt avlagt två studiebesök vid Göta flygflottilj.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

23. 1943 års militära fastighet sutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1943 med uppgift
att inom departementet biträda med utredning rörande grunderna för
beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna
för bestridande av reparations- och underhållskostnader m. m., rörande
avvägningen av ingångsvärdena för de till nämnda fastighetsfond hörande
byggnaderna samt rörande separat anvisning av medel för bestridande av
utgifter för övnings- och skjutfält samt för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter
m. m.:

Murray, C. A., t. f. byråchef, ordförande;

Haglund, A. G., major;

Törn, E. W., civilingenjör, byggnadsintendent i Stockholms stads sjukhusdirektion.

Sekreterare:

Treschow, J. A. A., förste amanuens.

Att såsom expert biträda de sakkunniga i vissa bokföringstekniska och
liknande frågor tillkallades den 29 maj 1943 kamreraren A. H. Wennerberg.

De sakkunniga, som hållit 10 sammanträden, hava besökt elt flertal militära
etablissement i huvudstaden samt företagit en studieresa till vissa garnisonsorter
i Södra Sverige.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 23 De sakkunniga hava — förutom att de på grund av särskilda remisser avgivit
yttranden till Kungl. Majit i ett flertal frågor — den 1 oktober 1943
till chefen för försvarsdepartementet avgivit en promemoria med principutredning
rörande ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets
fastighetsfond uppförda posterna till bestridande av reparationsoch
underhållskostnader m. m.

24. Utredning rörande begränsning av antalet ridhästar vid armén.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943 för att
inom departementet biträda med utredning rörande begränsning av antalet
ridhästar inom armén ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen kunde
föranleda:

Tamm, V. S. H:son, överste.

Sekreterare:

Rudenschöld, A. H., jur. kand. (t. o. m. den 28 november 1943).

Vid utredningen bör i första hand undersökas, huruvida ridhästarna vid
arméns helt motoriserade truppslag, pansartrupperna och luftvärnet, kunna
slopas. Vidare bör utredas i vad mån behov av ridhästar fortfarande kan
anses föreligga vid motoriserade truppförband tillhörande övriga truppslag,
såsom motorinfanteriregementen och motorartilleriregementen. Då det även
torde kunna ifrågasättas, huruvida behov av ridhästar föreligger vid cykelinfanteriregementena,
böra jämväl dessa omfattas av utredningen. Därest
under utredningsarbetet befinnes, att minskning av hästbeståndet även vid
andra truppförband kan äga rum, böra förslag i sådant hänseende framläggas.
Slutligen bör undersökas, i vad mån med hänsyn till numera föreliggande
förhållanden antalet för stabspersonal avsedda ridhästar kan begränsas.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under januari 1944.

25. 1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att inom departementet biträda med fortsatt utredning rörande sjökrigsmaterielen
samt att avgiva de förslag, vartill utredningen måtte föranleda:
Bjurner, K. G., konteramiral.

Att såsom sakkunniga biträda utredningen hava tillkallats majoren S. E
Haglund, kommendörkaptenen av 1. graden O. H. L. Hammargren samt
Översten K. J. A. Silfverberg.

Att såsom expert, tillika sjömilitär sekreterare, biträda utredningsmannen
har tillkallats kommendörkaptenen av 2. graden A. E. B. Berthelsson.

Lokal: Birger Järngatan 13, 3 tr.; tel.: 11 43 75.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår, att uppdraget skulle

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. £>9

omfatta en teknisk-taktisk undersökning rörande riktlinjerna för sjöstrids-1 Fö; 26
krafternas ersättningsbyggnad under tiden närmast efter femårsperioden
1942/47. Med hänsyn till nya erfarenheter från det alltjämt pågående världskriget
skulle såväl operationsgruppernas utbyggnad som stödstyrkans omfattning
och beskaffenhet upptagas till behandling. Beträffande operationsgrupperna
skulle därvid främst undersökas erforderliga antalet fartygsenheter
samt behovet av en komplettering av fartygs- och flygmaterielen inom envar
av de redan befintliga eller beslutade grupperna.

Frågan om stödstyrkans uppgifter och lämpligaste sammansättning skulle
underkastas en allsidig och förutsättningslös undersökning i tekniskt-taktiskt
hänseende. Dess samband med de offensiva operationsgruppema liksom dess
medverkan i det marina lokalförsvaret skulle göras till föremål för utredning.
Vidare skulle undersökas, huruvida den i någon väsentlig utsträckning
även i fortsättningen kunde bygga på äldre fartygsmateriel, som efter uppnådd
viss livsålder icke längre borde höra hemma i de snabba operationsgrupperna.

Om stödstyrkan skulle innehålla artillerifartyg, skulle olika projekt beträffande
skrovets konstruktion (exempelvis möjligheterna att använda betong),
antal pjäser, fart m. m. undersökas.

Undersökningen borde icke heller bortse från att de en stödstyrka tillkommande
uppgifterna möjligen i viss utsträckning kunde lösas av kustartilleristridskrafter,
varvid skulle tagas under övervägande, om med hänsyn till denna
uppgift rörligt kustartilleri eller fasta kustartillerianstalter borde erhålla företräde.
Än vidare borde undersökas den roll, som landbaserade flygstridskrafter
skulle kunna spela för att helt eller delvis ersätta i stödstyrkan ingående
fartyg.

Sedan utredningen tagit sin början den 1 oktober 1943 och linjerna för
undersökningen uppdragits, har arbetet omfattat hopsamlandet av material
för sammanställning av krigserfarenheter, taktiska undersökningar, undersökning
av olika alternativa sammansättningsformer för stödstyrkan samt
studiet av olika projekt för fartygskonstruktioner.

Intill den 20 november 1943 ha avhållits 15 sammanträden med en eller
flera av de sakkunniga, expert samt representanter för olika myndigheter
och bolag samt förslagsställare till olika konstruktionsprojekt.

Utredningsuppdraget torde kunna slutföras under år 1944.

26. Arméns officersutbildningskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 5 november 1943 för
att inom departementet biträda med utredning rörande officersutbildningen
inom armén m. m. samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda: Douglas,

W. A., greve, generalmajor, ordförande;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Ericsson, H., fil. mag.;

Riksdagsberåttelsen.

I FÖ: 26 Granat, H. A., lektor;

Tamm, V. S. H:son, överste;

Wallberg, L. F. S., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Almgren, C. E. Å., kapten. .

Lokal: Arméinspektionen, östermalmsgatan 87v; tel.: 6194 29.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat, att de sakkunniga vid utredningen
borde ägna särskild uppmärksamhet åt utbildningsorganisationens uppbyggnad,
så att bland annat onödiga och tidsödande dubbleringar i studierna
undvekos. Möjligheterna till starkare koncentration av undervisningen kring
huvudämnena, till ökad självverksamhet av eleverna och till lämplig utbildning
i psykologi, pedagogik och samhällslära skulle undersökas. Åt högskoleundervisningens
anordnande och utbildningen av lärare i militära ämnen
för krigsmaktens skolor skulle särskild uppmärksamhet ägnas. Utredningen
begränsades, utom beträffande vissa delar av frågan örn enhetliggörande
av högskoleundervisningen, för närvarande till armén. De sakkunniga
skulle framlägga fullt utarbetade förslag och kostnadsberäkningar och grunda
sin utredning på de förhållanden, som förelåge efter det fullständiga genomförandet
av 1942 års beslut rörande försvarsväsendets utbyggnad och
organisation.

De sakkunniga sammanträdde under december 1943 två dagar.

27. Utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 för att
inom departementet verkställa utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet
samt avgiva de förslag, som av utredningen påkallas:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Brusewitz, B. E. L., major;

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm.;

Öhrling, P. O., auktoriserad revisor.

Sekreterare:

Lönnergren, B., t. f. assessor.

Expert:

Grönmark, J. E. H., förste revisor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet i samband med meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen yttrade därvid bland annat, att en mera ingående
undersökning borde verkställas av förhållandena i samband med framställning
av undervisnings-, upplysnings- och propagandafilm för militära ändamål.
Utredningen borde dock icke begränsas till en granskning av den hittillsvarande
verksamheten utan taga sikte även på frågan i vad mån och under
vilka former denna verksamhet i fortsättningen borde bedrivas.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.

I S: 3

1. 1937 års arbetslöshetssakkunniga (1941: I 8; 1942: I 15; 1943: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten och framlägga
förslag beträffande medlen för dess rationella bekämpande:

Möller, G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A. N., landshövding, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Rubbestad, A. L., statsråd, led. av II kamm.

Sekreterare:

Nordström, G. H., fil. d:r, chef för socialhjälpsbyrån hos statens arbetsmarknadskommission.

De sakkunnigas verksamhet, som under hösten 1939 upphörde tills vidare
på grund av det då inträdda krisläget, har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
17 december 1943 upphört.

2. Tjänsteförteckningssakkunniga för statens sinnessjukhus (1941:1 25;

1942:1 26; 1943:1 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1940
med uppgift att i samråd med 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga verkställa
översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen, i vad
den avser statens sinnessjukhus, ävensom att taga under omprövning de organisatoriska
frågor, som därmed äga sammanhang:

Karlsson, O. G., lokomotivförare, led. av I kamm., ordförande;

Björkquist, E., byråchef;

von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Stenberg, S. O., docent, överläkare.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941:1 S 25 och 1942:1 S 26.
De sakkunniga ha den 18 januari 1943 till chefen för socialdepartementet
avgivit betänkande angående översyn av tjänsteförteckningen för allmänna
civilförvaltningen, i vad avser statens sinnessjukhus och statens anstalt
för fallandesjuka, m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 19A1 års hemortsförsvarssakkunniga (1942:1 30; 1943:1 28).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1941 för att
biträda med fortsatt utredning av frågan örn samordning av hemortsförsva -

Riksdagsberättelsen.

I S: 3 rets olika grenar samt om revision av gällande luftskyddslagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 juni 1941):

Natt och Dag, Å. S. K:son, expeditionschef, ordförande;

Bengtsson, B. F., överstelöjtnant;

Göthberg, K. I., överstelöjtnant;

Göransson, E. W. Z., hovrättsassessor, tillika huvudsekreterare;

Hjelmberg, H. K., kommunalborgmästare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Lange, H. V., major;

Thunborg, T. F., direktör;

Zetterquist, A. F., kriminalpolisintendent.

Biträdande sekreterare:

Wernstedt, S. L. M. A., förste amanuens.

Militär sekreterare:

Lindencrona, P. A. H., kapten.

Experter:

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Lindroth, E. S., länsjägmästare;

Grönvall, N. J., brandchef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 30 och 1943: I S 28.
De sakkunniga, som under år 1943 hållit 13 sammanträden, hava den 17
juni 1943 avgivit betänkande med förslag till lag om folkskyddsväsendet
(folkskyddslag) m. m. (Statens off. utredn. 1943: 27), ävensom i samband
därmed 14 särskilda författningsförslag.

4, 1941 års utskyldsstreckssakkunniga (1942: I 37; 1943: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1941
med uppdrag att verkställa utredning av frågan om mildring eller upphävande
av de åren 1935 och 1936 beslutade skärpningarna av utskyldsstrecket
som valbarhets- och behörighetsvillkor för vissa kommunala förtroendeuppdrag
ävensom framlägga de förslag, till vilka denna utredning kunde föranleda
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1941):

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Albertsson, A. E. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1942: I S 37.

De sakkunniga ha utarbetat betänkande med förslag till lagstiftning i förevarande
ämne.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sinnesslövårdssakkunniga (1942: I 42; 1943: I 35).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 30 oktober 1941 med uppdrag att — efter
undersökning rörande antalet barn i skolåldern, som prövas böra intagas å

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

uppfostringsanstalt för sådana sinnesslöa barn, vilka icke äro fallandesjuka I Si 7
eller blinda, ävensom beträffande antalet platser å dylika, statsunderstödda
anstalter, vilka i första hand böra avses för förenämnda barn — upprätta och
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de åtgärder, som må vara erforderliga
för att, utan tillbakasättande av vårdmöjligheterna för andra sinnesslöa,
bereda nu ifrågavarande barn plats å uppfostringsanstalt:

Petrén, A., f. d. professor, ordförande i allmänna svenska föreningen för vården
om sinnesslöa och fallandesjuka, ordförande;

Annell, Anna Lisa, inspektör för sinnesslövården.

Tillkallade, med stöd av vederbörliga bemyndigande!!, såsom särskilda sakkunniga
för att biträda vid utredningsarbetet, såvitt detsamma berör frågan
örn statens övertagande av avlöningar till föres tåndar- och lärarpersonal vid
vissa skolor för sinnesslöa och fallandesjuka:

Jungner, Ragnhild, pedagogisk inspektör för sinnesslöundervisningen;

Björkman, G., undervisningsråd.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 42.

De sakkunniga, som under år 1943 hållit omkring 15 sammanträden, hava
avlämnat dels den 21 april 1943 betänkande rörande sinnesslövårdens organisation
med hänsyn till erforderliga åtgärder för beredande av skolundervisning
åt bildbara sinnesslöa barn (Statens off. utredn. 1943:29), dels ock
den 19 juli 1943 betänkande rörande reglering av löner och tjänsteförhållanden
m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda sinnesslöskolor (Statens off.
utredn. 1943:33).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1942 års poliskommission (1943: I 40).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1942 för att verkställa utredning
rörande förekomsten av politiska ytterlighetsriktningar inom polisväsendet
i riket m. m.:

Hasselrot, B., landshövding, ordförande;

Danielson, B. G. E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Stiernström, M., landsfogde.

Sekreterare:

Riben, K. O., hovrättsassessor.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1943: I S 40.

Kommissionen har den 15 februari 1943 avlämnat utredning rörande polismäns
anslutning till politiska ytterlighetsriktningar m. m. (Statens off utredn.

1943:5).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för utredning rörande löneförhållandena för landskanslister
och landskontorister (1943: I 42).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 9 oktober 1942 för att såsom sakkunniga
inom departementet verkställa utredning rörande lönegradsplaceringen för

Riksdagsberättelsen.

I Si 7 landskanslister och landskontorister samt därefter till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag i ämnet:

Nilsson, B., t. f. kansliråd;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

De sakkunniga ha den 25 februari 1943 avlämnat betänkande rörande löneförhållandena
för landskanslister och landskontorister jämte vissa därmed
sammanhängande frågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunnig för utredning rörande förhållandet mellan statens byggnadslånebyrås
låneverksamhet och den allmänna kreditmarknaden.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1943 med uppdrag
att inom departementet verkställa utredning rörande förhållandet mellan
statens byggnadslånebyrås låneverksamhet och den allmänna kreditmarknaden
samt framlägga de förslag, vartill utredningen föranledde:

Kock, Karin, docent.

Sekreterare:

Ohlsson, I., fil. kand.

Fem sammanträden ha hållits med representanter för svenska bankföreningen,
svenska sparbanksföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, svenska bostadskreditkassan och
svenska försäkringsföreningen. Nämnda representanter ha därvid framlagt
sina åsikter om vissa spörsmål av betydelse för utredningen.

Den sakkunnige har till chefen för socialdepartementet avlämnat promemoria
rörande statens byggnadslånebyrås låneverksamhet och den allmänna kreditmarknaden.
Promemorian var fogad såsom bilaga till Kungl. Maj :ts proposition
den 7 maj 1943, nr 243.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för översyn över assistent- och biträdesorganisationen vid
statens kriminaltekniska anstalt.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 med
uppdrag att företaga en allmän översyn över assistent- och biträdesorganisationen
vid statens kriminaltekniska anstalt samt att till Kungl. Maj:t inkomma
med de förslag, som härav kunde föranledas:

Valentin, N. G., t. f. landssekreterare;

Rosengren, O. A., landsfogde.

De sakkunniga ha den 4 september 1943 till chefen för socialdepartementet
överlämnat promemoria angående översyn över assistent- och biträdesorganisationen
vid statens kriminaltekniska anstalt.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

10. Sakkunnig för biträde vid utarbetande av en handledning rörande till- I Si 12
lämpningen av lagen den 13 mars 1942 med särskilda bestämmelser angående
stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig

eller krigsfara m. m.

Tillkallad av Kungl. Majit den 4 juni 1943:

Murray, U., f. d. direktör hos landskommunernas förbund.

På grundval av den sakkunniges förslag har inom departementet utarbetats
»Handledning rörande tillämpningen av administrativa fullmaktslagen»

(Statens off. utredn. 1943: 38).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

11. Hembitrådesutredningen (1941: I 4; 1942: I 12; 1943: I 14).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

12. Bostadssociala utredningen (1941: I 5; 1942: I 13; 1943: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., f. d. stadsarkitekt;

Åhrén, U., arkitekt.

Sekreterare:

Johansson, A., kanslichef.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., länsarkitekt;

Sterner, R., fil. lic.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom expert har under år 1943 medverkat hovrättsassessorn E. W. Z.
Göransson.

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under år 1943 i huvudsak
inskränkts till slutförande av återstående huvuduppgifter, nämligen dels
frågan örn sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i stadssamhällena
i dess samband med sociala och ekonomiska samt stadsplane- och byggnadstekniska
frågor, dels ock det därmed sammanhängande spörsmålet om åtgärder
för åstadkommande av en planmässig bostadspolitik på längre sikt,
syftande lill ett »fredsbercdskapsprogram» på detta område. Dessa arbets Bih.

till riksd. prof. 1944. 1 sami. 5

Itiksdagsberättclscn.

Riksdagsberättelsen.

I S: 12 uppgifter ha ännu icke kunnat slutföras, enär utredningen måst avvakta
resultaten av vissa bostadsstatistiska undersökningar m. m.

Till utredningen har av Kungl. Majit överlämnats åtskilliga framställningar,
avsedda att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens
uppdrag, däribland riksdagens skrivelse den 8 juli 1942, nr 423, punkt 9:o),
angående verkställande i rationaliseringssyfte av utredning rörande den statliga
låne- och bidragsverksamheten för egnahems- och bostadsförbättringsändamål.
Utredningen har den 14 maj 1943 avgivit utlåtande till Kungl.
Majit över en promemoria angående införande av behovsprövning å hyresmarknaden.

Utredningen har under år 1943 intill den 1 december hållit 19 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1944.

13. Fritidsutredningen (1941: I 7; 1942: I 14; 1943: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare;

Svenson, Gärda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.
Sekreterare:

Montell, E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset 150.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Sedan den 1 december 1942 har kommittén, för besvarande av remiss angående
skjutfält för Bergslagens artilleriregemente, avhållit ett sammanträde.

Kommittén har genom sin delegation för husmoderssemestern omhänderhaft
den statligt understödda husmoderssemesterverksamheten sommaren
1943.

Enligt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 skall kommitténs återstående
arbete vila tills vidare.

14. Socialvårdskommittén (1941: I 9; 1942: I 16; 1943: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef;

Hagård, A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.; I S: 14

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör;

Österström, A. E. I., redaktör, led. av II kamm. (avliden den 16 december
1943).

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av densamma
beslutad utredning rörande sjukkasseverksamheten har chefen för
socialdepartementet den 30 september 1938 och den 25 april 1940 tillkallat:
Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, C., direktör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Tegendal, O. E., byråchef.

Sakkunnig vid vissa försäkringstekniska utredningar i samband med behandlingen
av fragan om en effekti visering av den sociala sjukförsäkringen,
förordnad av departementschefen den 4 juli 1941:

Brundin, G. G., fil. d:r, byråinspektör.

Sakkunniga vid verkställande av en av kommittén beslutad utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:
Jerneman, T. G., t. f. byråchef;

Larsson, I., ordförande i Svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, K. O. A., advokat.

Sakkunniga vid behandling av fosterbarnsvården, förordnade av departementschefen
den 24 oktober och den 28 november 1941:

Wallgren, A., professor;

Malmroth, Elsa, fru, led. av Allmänna barnhusets direktion;

Rosén, Göta, barnavårdsinspektris;

Berglind, Ragnhild, fosterbarnsinspektris;

Bentzel, Maggie, föreståndarinna.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan om samordnande
av sjukkasseverksamheten och den sociala olycksfallsförsäkringen
har departementschefen den 4 september 1942 tillkallat:

Behring, I. A., lasarettsläkare;

Bergström, G., direktör i arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag; von

Schulzenheim, C. H. J., byråchef;

Östrand, D. O., byråchef.

Att såsom sakkunniga biträda kommittén vid utredning av frågan örn revision
av den allmänna folkpensioneringen har departementschefen den 9
oktober 1943 tillkallat:

Östlind, A. J., byråchef;

Riksdagsberättelsen.

I S: 14 Parenius, M. F., sekreterare.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Broberg, R., byråchef (sjukförsäkrings- och follcpensioneringsfrågor);

Hessler, T., sekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);

von Hofsten, E„ aktuarie (vid behandling av frågan om fosterbamsvården),

t. o. m. februari 1943.

Engström, E. M., e. o. sekreterare (vid behandling av frågan om samordnande
av sjukförsäkringen och den sociala olycksfallsförsäkringen).

Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under år 1943 intill den 1 december hållit 18 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit ett stort antal sådana. I vissa
frågor har samråd ägt rum med bland annat 1938 års arbetarskyddskommitté
och 1941 års befolkningsutredning.

Ett förslag till lagstiftning angående allmän sjukförsäkring föreligger i
korrektur, men slutbehandlingen av detta har uppskjutits i avbidan på vissa
undersökningar angående olycksfallsförsäkringens samordnande med sjukförsäkringen.
Dessa undersökningar torde kunna avslutas och förslaget till
allmän sjukförsäkring framläggas i början av år 1944.

De i berättelsen till 1943 års riksdag omförmälda utredningarna angående
ändrad lagstiftning rörande barnhemmen och fosterbamsvården ha fullföljts
under år 1943. Förslag i dessa ämnen torde komma att framläggas i början
av år 1944.

En särskild delegation har behandlat frågan om införandet av obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring. I anslutning härtill och som ett led i en kommittén
anförtrodd utredning rörande sociala hjälpåtgärder för de arbetslösa inom
säsongyrkena har kommittén verkställt en statistisk undersökning av till vissa
fackförbund inkomna medlemsrapporter. Erforderliga statistiska utredningar
i övrigt i samband med arbetslöshetsförsäkringen ha under året slutförts, de
allmänna riktlinjerna för en blivande lagstiftning äro behandlade och arbetet
med utarbetande av lagstiftning pågår.

Under år 1943 har påbörjats den översyn av lagen örn folkpensionering,
som uppdragits åt kommittén.

Utredningsarbetet på fattigvårdslagstiftningens område har under år 1943
i huvudsak varit vilande i avbidan på detaljutformningen av lagstiftningen
rörande en utbyggd socialförsäkring. Detta arbete torde komma att återupptagas
i början av år 1944.

Kommittén har under år 1943 på anmodan av Kungl. Maj:t avgivit åtskilliga
yttranden i sociala spörsmål.

15. 1938 års arbetarskyddskommitté (1941: I 10; 1942: I 17; 1943: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande; I St 15

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Fischer, Ida, yrkesinspektris;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Hultman, G., verkst, direktör i pappersmasseförbundet;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen.

Teknisk sekreterare, tillika föredragande:

Starland, H., yrkesinspektör.

Experter:

Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;

André, L., yrkesinspektör;

Bergwall, G., bergmästare (fr. o. m. den 9 oktober 1943);

Christenson, A., sekreterare;

Fahlman, T., ingenjör;

Gabrielson, E. V., byråchef;

Hansen, F. H. R., kapten i väg- och vattenbyggnadskåren (fr. o. m. den 24
september 1943);

Karlsson, K. V., gruvarbetare, led. av II kamm.;

Kvist, S., gruvarbetare;

Stahre, N. R., bergmästare (t. o. m. den 9 oktober 1943);

Welin-Berger, J., yrkesinspektör.

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel. 10 29 34 (ordföranden) och 11 29 33
(sekreteraren).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.

Kommittén har under år 1943 intill den 1 december hållit 34 sammanträden,
därav 17 med kommitténs experter. Arbetet har främst omfattat granskning
och överarbetning av det år 1942 inom kommittén framlagda utkastet
till ny lag örn arbetarskydd, och har därvid flertalet av de frågor, som enligt
meddelade direktiv uppdragits åt kommittén att utreda, upptagits till ytterligare
prövning. Förslag till bestämmelser angående reglering av nattarbetet
samt rörande raster och arbetspauser hava därjämte upprättats och behandlats
inom kommittén. I samband med behandlingen av förslaget till bestämmelser
rörande nattarbete hava yttranden i ärendet inhämtats från handelns
arbetsgivare- och arbetarorganisationer. I rastfrågan hava svenska arbetsgivareföreningen
och landsorganisationen bereus tillfälle att till kommittén avgiva
yttrande.

I anslutning till frågan örn läkarbesiktning av minderåriga arbetare hava
yttranden inhämtats från arbetsgivare- och arbetarorganisationerna inom handeln,
hotell-, kafé- och restaurangnäringarna samt skogsbruket, ävensom från
förste provinsialläkarna i de län, där skogs- och flottningsarbete bedrives i
större utsträckning. Vid överläggning i frågan om läkarundersökning av minderåriga
arbetare har under eli av kommitténs sammanträden skolöverstyrel -

Riksdagsbeiätt elsen.

I S: 15 sens skolöverläkare kallats att närvara. I frågan om revision av arbetarskyddslagens
särskilda föreskrifter rörande kvinnors användande till arbete hava
överläggningar även hållits med socialvårdskommitténs ordförande och sekreterare.

Kommittén har vidare under året bearbetat materialet över den utredning
rörande den kommunala tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad,
som påbörjades under år 1942. I anslutning härtill har till ytterligare prövning
upptagits frågan om den kommunala tillsynens organisation samt huruvida
kommunalt tiilsynsorgan bör tillerkännas befogenhet att meddela föreläggande
och förbud jämlikt arbelarskyddslagens 38 §. I frågan rörande den
kommunala tillsynens organisation har kommittén även rådfört sig med de
under innevarande år tillkallade sakkunniga för utredning av frågan örn ändrad
kommunal indelning.

Under år 1943 hava kommitténs ordförande och sekreterare dessutom uppgjort
ett preliminärt förslag till omorganisation av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Verkställande av översyn av de med stöd av arbetarskyddslagen
utfärdade författningarna har under året jämväl påbörjats och har kommittén
i samband härmed infordrat yttranden från yrkesinspektionens chefsmyndighet.

I samråd med kommitténs allmänna experter hava utarbetats förslag till
bland annat särskilda bestämmelser angående arbetslokaler och personalrum
samt i övrigt beträffande åtgärder till förekommande av ohälsa och olycksfall
i arbete, ävensom förslag till ändring av bestämmelserna i kungörelserna
den 26 september 1930 (Sv. förf.-saml. nr 344) angående förbud mot minderårigs
användande till vissa farliga arbeten och den 23 december 1931 (Sv.
förf.-saml. nr 426) örn uppfordringsanordningar för personbefordran i gruvor
och stenbrott. Med kommitténs experter på det gruvtekniska området
hava övervägts förslag örn åtgärder för åstadkommande av ett förbättrat arbetarskydd
inom gruvindustrien. Vidare har i samråd med kommitténs militära
experter uppgjorts förslag till bestämmelser angående arbetarskyddslagens
tillämpning i viss utsträckning å militär verksamhet.

Kommittén har med anlitande av särskilt biträde tillika fortsatt sitt arbete
med att sammanställa och bearbeta de av kommittén år 1939 införskaffade
uppgifterna rörande arbetsförhållandena vid de hos yrkesinspektörerna och
bergmästarna registrerade arbetsställena, där industriellt och därmed likställt
arbete bedrives.

Slutligen har kommittén under år 1943 dels på anmodan av Kungl. Majit
avgivit utlåtande över en av yrkesinspektionens chefsmyndighet år 1941
gjord framställning angående ändring av bestämmelserna i 6 a § lagen örn
arbetarskydd, dels ock till chefen för socialdepartementet lämnat vissa uppgifter
för besvarande av en under året i riksdagens andra kammare framställd
interpellation angående kontorsarbetet, särskilt med hänsyn till den
kvinnliga personalen.

Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1944.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

16. Utredning rörande kommunal samverkan (1941: I 12; 1942: I 19; I St 17

1943: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Karlsson, H., ombudsman;

Wigert, A. G. A., landskamrerare;

Valentin, N. G., t. f. landssekreterare.

Sekreterare:

Nordberg, L. F. G., krigsråd.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 581.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: S 22.

Utredningsarbetet har under året vilat.

17. Ordningsstadgeutredningen (1941: I 13; 1942: I 20; 1943: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938 och den 30
juni 1943 såsom sakkkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets
städer:

Lidén, A., landshövding, ordförande;

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Göransson, E. W. Z., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens ursprungliga uppdrag, se 1939: S 24.

Utredningsarbetet, som den 30 december 1939 förklarats skola vila tills
vidare, har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 återupptagits,
varvid utredningens uppdrag utvidgats till att omfatta frågan, huruvida ordningsstadgan
för rikets städer och därmed sammanhängande bestämmelser
lämpligen böra utbytas mot en författning, vari ordningsföreskrifter meddelas
för riket i dess helhet, ävensom därest detta skulle befinnas vara fallet,
utarbetande av förslag till sådan författning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 hava
följande personer tillkallats att såsom experter överlägga med utredningen
rörande med dess uppdrag sammanhängande frågor: nämligen polismästaren
i Örebro S. Beckman, landsfiskalen i Tumba distrikt S. R. Wadenius, kommunalborgmästaren
i Skövde A. B. Svensson, direktören G. H. Karlson såsom
representant för svenska stadsförbundet, direktören S. Larsson och,
vid förfall för denne, fil. d:r J. Olsson såsom representanter för svenska
landskommunernas förbund, redaktören K. G. Karlsson i Munkedal och,
vid förfall för denne, redaktören K. Kilbom såsom representanter för folketshusföreningarnas
centralorganisation, kamreraren R. Lundkvist såsom repre -

Riksdagsberättelsen.

I S: 17 sentant för folkets parkers centralstyrelse samt direktören K. Wennberg såsom
representant för nykterhetsrörelsen.

Utredningen har under år 1943 sammanträtt 13 dagar.

Från länsstyrelserna har införskaffats kompletterande material, vilket
tillika med det redan föreliggande materialet bearbetats. Utkast till allmän
ordningsstadga, gällande för hela riket, har uppgjorts och diskuterats. Motiv
och utkast till ändringar i andra författningar äro under utarbetande.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första delen av år 1944.

18. 1939 års polisutredning (1941: I 14; 1942: I 21; 1943: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1938):

Bergquist, Th., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;

Gustafsson, B., f. d. överkonstapel;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Ros, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman,

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Åbjörnsson, C. V., jur. kand.

Lokal: Polishuset; tel. 51 79 38.

I fråga örn utredningens uppdrag, se 1939: S 25.

Enligt vederbörligt medgivande äger utredningen vid behandlingen av olika
frågor såsom sakkunniga anlita följande personer: statspolisintendenten G.
Å. L. Thulin, landsfogden i Stockholms län K. G. Persson, polismästaren S.
Beckman i örebro, sekreteraren hos statens pensionsanstalt N. P. E. Isoz,
stadsfiskalen R. A. J. Stenvik i Kristianstad, landsfiskalerna S. R. Wadenius
i Tumba, B. E. Nyberg i Örebro och E. L. N. Grimlund i Arlöv, f. kriminalkommissarien
A. L. Sjögren i Stockholm och kriminalöverkonstapeln
A. V. Uhrbom.

Utredningen har under år 1943 hållit sju sammanträden med tillhopa
tjugu sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena har arbetet under ordförandens
ledning bedrivits inom sekretariatet och under medverkan i viss
utsträckning av ledamöter och sakkunniga. Utredningen beräknas komma
att slutföra sitt arbete under första halvåret 1944.

19. 1939 års stadsläkarutredning (1941: I 17; 1942: I 22; 1943: I 23).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

20. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m. I Si 22
(1941: I 21; 1942: I 24; 1943: I 24).

Tillkallade av Kungl. Majit den 16 februari 1940 för att i egenskap av
sakkunniga inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden
rörande beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm. (t. o. m. den 27
maj 1943);

Fast, E. G., led. av II kamm. (fr. o. m. den 28 maj 1943);

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1943 deltagit i ett par sammanträden i medicinalstyrelsen
ävensom under hand avgivit yttranden i olika frågor rörande
beredskapssjukhusen.

21. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största
möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt (1941: I 22; 1942: I 25; 1943: I 25).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie (fr. o. m. den 29 oktober 1943).

Lokal och tel.: Statens byggnadslånebyrå.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941:1 S 22.

På grund av andra offentliga uppdrag har den sakkunnige i fråga örn förevarande
utredningsuppdrag under år 1943 medhunnit endast vissa undersökningar
av mindre omfattning. Därjämte har den sakkunnige biträtt vid
handläggningen inom socialdepartementet av en del ärenden rörande länsstyrelserna.

22. Kommittén för rågösvenskarna (1941: I 26; 1942: I 27; 1943: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande i Utlandssvenskarnas förening,
ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstjerna, G. W. G., f. d. generaldirektör;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Skogh, S. A., byråchef;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Svedelius, E., direktör i Utlandssvenskarnas förening (fr. o. m. den 19 mars
1943);

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör (fr. o. m. den 30 juli 1943).

Riksdagsberättelsen.

I Si 22 Sekreterare:

Hafström, A. G. Gisern, fil. lie., jur. kand.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Öhr. W., byrådirektör.

Expert för mottagande och inkvartering av från Estland ankommande personer
av svensk härstamning m. m.:

Cronvall, M., kontorsassistent vid Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem.

Expert för befolkningsstatistiska utredningar rörande estlandssvenskarna:
Hyrenius, H., fil. d:r.

Lokal: Stockholmsföreningen av riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Herkulesgatan 26; tel. 11 35 00.

Angående kommitténs uppdrag, se 1941:1 S 26.

Genom beslut den 15 januari 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att dels vidtaga anstalter för mottagande och inkvartering av ett antal
från Estland ankommande personer av svensk härstamning, dels vidtaga
erforderliga åtgärder för att nämnda personer, såvitt möjligt må kunna bereda
sig sådan försörjning, att de inordnas i det svenska samhället, dels ock
vidtaga anstalter för att de av dessa personer, som på grund av sjukdom,
ålderdom eller eljest äro i behov av vård, må erhålla erforderlig vård.

Av de 110 till Sverige den 17 oktober 1940 överflyttade rågösvenskarna äro
för närvarande 66 personer bosatta på Rågöstiftelsens fastigheter på Gräsö,
Björkö och Vätö samt 36 på andra ställen i Stockholms skärgård, därav 20
på Björkö, där de försörja sig på fiske och jordbruk. De övriga 8 äro anställda
i skogsarbete, trädgårdsskötsel och hushåll.

23. Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter angående länskungörelserna
(1942:1 32; 1943:1 29).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Majit den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa översyn
av gällande föreskrifter angående länskungörelserna samt att till Kungl.
Majit avgiva de förslag, vartill nämnda översyn kan föranleda:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie (fr. o. m. den 29 oktober 1943).

Lokal och tel.: Statens byggnadslånebyrå.

På grund av andra offentliga uppdrag har den sakkunnige under år 1943
icke kunnat fullfölja sitt arbete på planerat sätt.

24. Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärsväsendet hos statens
förvaltningsmyndigheter (1942:1 33; 1943:1 30).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941, nr
405 — av Kungl. Majit den 11 juni 1941 med uppdrag att verkställa undersökning
rörande kommissionärsväsendet hos statens förvaltningsmyndigheter

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

samt att till Kungl. Majit avgiva det förslag, vartill nämnda undersökning I Si 25
kan föranleda:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie (fr. o. m. den 29 oktober 1943).

Lokal och tel: Statens byggnadslånebyrå.

På grund av andra offentliga uppdrag har den sakkunnige under år 1943
icke kunnat fullfölja sitt arbete på planerat sätt.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1944.

25. 1941 års befolkningsutredning (1942: I 35; 1943: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941 för
att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1941):

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm., ordförande;

Gyllenswärd, G., professor;

Johansson, A., byråchef;

Wahlund, S. G. W., professor.

Sekreterare:

Romanus, S. E., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Cederwall, G., fil. lie., sekreterare.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 42 98.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I S 35.

Vid sammanträde den 12 september 1941 tillsatte de sakkunniga en särskild
delegation för hem- och familjefrågor med uppgift att bland annat
till behandling upptaga frågor rörande social hemhjälpsverksamhet, arbetsförhållandena
inom det husliga arbetet, yrkesutbildningen för de inom hemmen
arbetande kvinnorna m. m.

Delegationens ledamöter:

Höjer, Signe, fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald'', Ingrid, fröken, inspektris för statens lanthushållsskolor;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r, led. av II kamm.;

Wiklund, Gertrud, fru.

Sekreterare:

Äkerman-Johansson, Brita, fru, fil. lic.

Biträdande sekreterare:

Olsson, Dagny, byrådirektör.

Under sitt arbete har utredningen för behandlingen av skilda befolkningspoliliska
problem tillkallat eller samråd med ett flertal experter.

Utredningen har den 10 september 1943 i samråd med fullmäktige för Sveriges
riksbank tillsatt en särskild kommitté för att utarbeta en broschyr örn
bosättning och heminredning avsedd för dem som silka de statliga bosättningslånen.

Riksdcigsberättelsen.

I St 25 Kommitténs ledamöter:

Björnsson, J. E., riksbanksfullmäktig, led. av I kamm., ordförande;
Ekengren, Hj., bankråd;

Ahlsén, E., arkitekt;

Curman, J., länsarkitekt;

Huldt, Å. H., arkitekt;

Wsern Bugge, Ingeborg, arkitekt;

Kring, E., avdelningschef;

Andersson, K., redaktör;

Jeansson, Alice, fini;

Åkerman-Johansson, Brita, fru, fil. lic.

Den 20 oktober 1943 har utredningen tillsatt en särskild delegation för frågor
rörande utbildningen av personal till daghem och lekskolor.
Delegationens ledamöter:

Elmgren, B., Överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Nordenfelt, P., doktor;

Myrdal, Alva, fru;

Arnesen, Märta, fru;

Gustafsson, Gunvor, fröken;

Lindblom, Helena, sjuksköterska.

Under tiden från och med den 1 december 1942 till och med den 30 november
1943 har utredningen hållit 46 sammanträden, varvid bland annat ett
gemensamt med socialvårdskommittén, ett med representanter för 1942 års
jordbrukskommitté samt ett med representanter för statens arbetsmarknadskommission.
Delegationen för hem- och familjefrågor har deltagit i 10 av
dessa sammanträden samt dessutom haft 21 sammanträden enskilt.

Sedan Kungl. Maj:t därtill lämnat medgivande, företog ledamoten av riksdagens
andra kammare folkskolläraren L. V. Lindén såsom utredningens representant
en resa till Finland under tiden den 16 september—1 oktober 1943
för att därstädes studera vissa socialpedagogiska välfärdsanordningar.

Under 1943 har flertalet av de i 1943 års riksdagsberättelse omförmälda
undersökningarna och utredningarna slutförts. Den 6 februari framlade utredningen
sålunda en promemoria angående anslag för upplysningsverksamhet
i befolkningsfrågan, den 18 februari utredning och förslag angående
statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. (Statens off. utredn. 1943: 9), den
19 februari en promemoria angående ökat statsbidrag till skolbarnsbespisning,
den 10 mars utredning och förslag angående statsbidrag till social hemil
jälpsverksamhet (Statens off. utredn. 1943: 15), den 18 mars utredning och
förslag angående planmässigt sparande för familjebildning och statens bosättningslån
(Statens off. utredn. 1943: 18) samt den 28 oktober förslag till hembiträdeslag
med motivering.

Åtskilliga nya undersökningar lia igångsatts av utredningen. Sålunda ha
undersökningar verkställts beträffande barnkostnaderna och verkningarna
av olika barnbidragssystem, vissa socialpolitiska åtgärders betydelse för befolkningens
levnadsförhållanden, omfattningen och kostnaden av socialvår -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

den efter 1930 med särskild hänsyn till befolkningspolitiska åtgärder, social- J §; 26
politikens inverkan på inkomstbildning och inkomstfördelning m. fl. Vidare
har företagits ett flertal undersökningar till belysning av abortfrågan samt
dessutom undersökningar i Borås angående sambandet mellan mödrarnas förvärvsarbete
och amnings- och barnavårdsförhållandena. Vissa befolkningsstatistiska
undersökningar ha även igångsatts bl. a. avseende nativitetsutvecklingen
i några av krisförhållandena speciellt präglade städer samt beräkningar
angående befolkningsutvecklingen under de närmaste årtiondena.
Utredningen har även till behandling upptagit bl. a. akademikernas familjebildningsproblem,
förlossningsvårdens planmässiga ordnande samt möjligheterna
av statsbidrag till anskaffande av lustgasapparater för beredande av
smärtlindring vid förlossning.

Under delegationens för hem- och familjefrågor ledning har verkställts ett
flertal undersökningar rörande spörsmål av betydelse för fullföljandet av
de delegationen tilldelade arbetsuppgifterna, såsom undersökningar angående
hemarbetets ekonomiska värde, tillgången på huslig arbetskraft, den husliga
utbildningens omfattning, bostäder av kollektivtyp, andelstvättstugor,
kvalitetsbedömning av textilier etc. Dessutom ha vissa arbetsstudier av hemarbetet
bedrivits.

Utredningen har under år 1943 avgivit utlåtanden den 11 februari över
medicinalstyrelsens promemoria angående anslag för budgetåret 1943/44 till
bidrag till förebyggande mödra- och barnavård, den 19 februari över skolöverstyrelsens
framställning angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/

44 bl. a. för bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning, varvid överlämnades
ovannämnda promemoria angående ökat statsbidrag till skolbarnsbespisning,
den 27 februari till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott
över motion angående anordnande av diabetesdispensärer och inrättande
av sommarkolonier för sockersjuka barn, den 13 mars till riksdagens
andra kammares tredje tillfälliga utskott över motion angående åtgärder för
införande av deltidstjänst samt till riksdagens andra lagutskott över motioner
angående beredande av ökat skydd åt hyressökande familjer med barn, den
15 mars till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott över motion
angående viss ändring av hälsovårdsstadgans bestämmelser angående bostads
beskaffenhet.

Delegationen för hem- och familjefrågor har den 9 juni 1943 i skrivelse till
riksdagens statsutskott framfört vissa synpunkter med anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 232 angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildningen.

Utredningens arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under våren 1944.

26. Statens flykting snämnd (1942: I 36; 1943: I 32).

Enligt kungörelse den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 753) örn statlig
och statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober
1941 en särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för hand -

Riksdagsberättelsen.

I S: 26 läggning av ärenden om bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt
om direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom
flyktingskommitté.

Genom beslut den 26 september 1941 fastställde Kungl. Maj:t instruktion
för statens flyktingsnämnd samt förordnade ledamöter och ersättare i nämnden
för en tid av ett år, räknat från och med den 1 oktober 1941.

För tiden den 1 juli 1943—den 30 juni 1944 har nämnden följande sammansättning.

Ledamöter:

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Nilsson, T., partisekreterare, led. av II kamm.;

Skogh, S. A., byråchef;

Wahlberg, E., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Ersättare:

Bexelius, E., byråchef;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Wallentheim, A., sekreterare, led. av II kamm.;

Granath, A., sekreterare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.

Enligt instruktionen skall socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
tjänstgöra såsom nämndens kansli.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Nämnden har under år 1943 sammanträtt elva gånger.

För bestridande av kostnaderna för handhavande av flyktingshjälpverksamheten
— med undantag för avlöningar och andra ersättningar till personal
ävensom för expenser — har nämnden för det senast tilländalupna budgetaret
tillsammnas med socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
fått sig anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor. Härav beräknas nämndens
utgifter uppgå till cirka 700,000 kronor.

Under samma tid har genom nämnden utbetalts understöd med sammanlagt
733,639 kronor 58 öre. Härav ha 467,230 kronor 91 öre beviljats i bidrag
at flyktingskommittéerna och 266,408 kronor 67 öre såsom direktunderstöd
åt enskilda flyktingar.

27. 1941 års reumatikervårdssakkunniga (1942: I 40; 1943: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 med
uppdrag att inom departementet biträda med fortsatt utredning av frågan
om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för
de reumatiska sjukdomarnas bekämpande (se Post- och Inrikes tidn. den 23
oktober 1941):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Edström, G., docent;

Lindberg, E. H., landshövding;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.; I S: 38

Petterson, A., med. d:r;

Svartz Malmberg, Nanna, professor.

Sekreterare:

Runald, M., förste amanuens.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 40 och 1943: I S 34.

De sakkunniga hava efter den 30 november 1942 hållit 4 sammanträden.

Mellan sammanträdena hava vissa av de sakkunniga ävensom sekreteraren
utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

De sakkunniga hava under år 1943 fortsatt utredningen rörande behovet
av och formen för statligt understöd till utbyggande av efterbehandling och
konvalescentvård i allmänhet. De sakkunniga hava låtit utföra skisser och
utredningsritningar till E-avdelningar (efterbehandlingsavdelningar). Den 29
oktober 1943 hade de sakkunniga överläggningar med statens sjukhusutredning
av år 1943 rörande en enhetlig begreppsbestämning å anstalter för efterbehandling
och konvalescentvård.

De sakkunniga torde under första halvåret 1944 komma att avgiva förslag
rörande behovet av och formen för statligt understöd till utbyggande av efterbehandling
och konvalescentvård i allmänhet. Sedan berörda förslag avgivits,
komma de sakkunniga att fortsätta utredningen rörande reumatikervårdens
utbyggande.

28. Medicinalstyrelseutredningen (1943: I 36).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande organisationen av
den centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 februari 1942):

Tiselius, K. E., f. d. landshövding, ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Borg, A. W., länsveterinär;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Hesselgren, O., häradshövding;

Lindberg, E. H., landshövding (t. o. m. den 25 februari 1943);

Thunberg, T. L., professor;

Höglund, H., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 25 februari 1943).

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Mac Dowall-Pililström, G. IL, t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2; tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 36.

Under år 1943 lia hållits 7 plenisammanträden, varjämte arbetsutskottet
sammanträtt tillhopa 7 gånger under tiden januari—juni samt 6 gånger under
tiden september—november.

Riksdagsberättelsen.

1 Si 28 Den 16 februari 1943 har utredningen avlämnat särskilt betänkande angående
anordningarna för kontrollen av farmacevtiska specialiteter.

Vidare hava till följd av remiss yttranden avgivits rörande organisationen
av statens veterinärbakteriologiska anstalt; inrättande av en central sjukvårdsberedning;
medicinalstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1944/45,
i vad angår styrelsens avlöningsanslag; samt tillsättande av en för statens
bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt gemensam
serumnämnd m. m.

Inom utredningen hava preliminära riktlinjer uppdragits för den centrala
ledningen för medicinal- och veterinärväsendet. Härjämte hava speciella undersökningar
verkställts i syfte att utröna, huruvida och i vad mån ärenden,
vilka för närvarande slutligen handläggas hos medicinalstyrelsen, lämpligen
kunna decentraliseras till lokala organ, ävensom för att klarlägga möjligheterna
överhuvud taget av en begränsning av den centrala förvaltningsverksamheten
på området.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1944.

29. Sakkunnig för revision av »handbok» rörande länsstyrelsernas och dem
underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara (1943: I 37).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 april 1942 med uppdrag att inom departementet
biträda med revision av den år 1940 genom departementets försorg
av trycket utgivna handboken rörande länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Med uppdragets slutförande har ansetts böra anstå i avvaktan å den pågående
allmänna omorganisationen av det civila försvaret.

30. 7942 års skyddshemsutredning (1943: I 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 juni och den 18
december 1942 med uppdrag att inom departementet verkställa utredning
rörande möjligheterna till effektivisering av skyddshemselevernas eftervård
jämte därmed sammanhängande spörsmål ävensom framlägga de förslag, till
vilka utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1942):
Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Forssell, E. G. B., direktör för statens uppfostringsanstalt å Bona;

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Grenander-Pehrling, Greta, byråinspektör hos socialstyrelsen.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 38.

Under tiden den 1—6 mars 1943 hava de sakkunniga företagit en studieresa
till vissa skyddshem.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Den 2 april 1943 hava de sakkunniga avlåtit utlåtande i anledning av re- I S: 31
miss av en socialstyrelsens framställning angående åtgärder för beredande
av ökad tillgång på vårdplatser för skyddshemselever.

Under maj månad hava överläggningar hållits med strafflagberedningen
rörande frågan om utvidgat samarbete mellan uppfostringsanstalter och
skyddshem.

Statistiskt material har insamlats för utrönande av huru eftervården av
skyddshemmens elever för närvarande är ordnad. Materialet har varit föremål
för bearbetning.

Förberedande åtgärder lia vidtagits för överväganden i enlighet med ett
förut uppgjort preliminärt arbetsprogram.

De sakkunniga ha sammanträtt 18 gånger intill den 1 december 1943.

Utredningen beräknas bliva avslutad under år 1944.

31. 1942 års semesterkommitté (1943: I 39).

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
verkställa en allmän förutsättningslös översyn av lagen örn semester och
framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1942):

Hagander, J„ justitieråd, ordförande (t. o. m. den 18 oktober 1943);
Hesselgren, O., häradshövding, ordförande (fr. o. m. den 19 oktober 1943);
Adamsson, H., ingenjör;

Jansson, A. F., led. av II kamm.;

Ödholm, C. G. A., sekreterare;

Sölvén, K. O. A., advokat;

Wikander, R., jägmästare.

Sekreterare:

Samuelsson, G. Y., hovrättsassessor.

Lokal: Kungsgatan 35; tel. 11 61 05.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1943: I S 39.

Under 1943 hava intill den 1 december hållits 5 sammanträden med kommittén
in pleno, varjämte ordföranden vid olika tillfällen haft överläggningar
med enskilda kommittéledamöter. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet
bedrivits av ordföranden och sekreteraren samt i viss utsträckning av
kommittéledamöter.

För vinnande av närmare kännedom örn gällande semesterlags verkningar
ör skogsarbetarnas vidkommande har kommittén från domänverket samt
enskilda arbetsgivare inom skogsbruket införskaffat vissa uppgifter i detta
hänseende. Inkomna uppgifter hava bearbetats. Utredningsarbetet har bitti
s främst gällt frågan om semesterrätt för säsongarbetare och andra arbetstagare
utan längre sammanhängande anställning. I detta ämne har kommittén
utarbetat en prmcippromemoria med förslag till vissa ändringar i semesterlagen,
varöver yttranden inhämtats från ett antal av arbetsmarknadens

Bih. till riksd. prof. 1944. 1 sami.

Itiksdagsberättelsen. 1

Riksdagsberuttelsen.

I Si 31 organisationer. Även andra spörsmål avseende semesterlagen hava varit föremål
för behandling.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1944.

32. Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade (1943:1 41).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1942 för att
inom departementet verkställa utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1942):

Larsson, S., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Berggren, N., advokat;

Collin, E., ombudsman;

Lundquist, O. R., överdirektör;

Styrman, G. A., direktör;

Waldenström, H., professor emeritus;
von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare.

Sekreterare:

Jakobson, K. H., sekreterare.

Experter:

Tengwall, E. J., f. d. lasarettsläkare;

Lundberg, K. G., assessor (fr. o. m. den 12 februari 1943).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I S 41.

Under tiden den 1 december 1942—den 30 november 1943 hava de sakkunniga
hållit 19 sammanträden.

De sakkunniga hava den 29 september 1943 avgivit yttrande till ecklesiastikdepartementet
över en skrivelse från Steneby skolor för yrkesundervisning
angående eventuell utredning rörande utvidgning av verksamheten vid
skolorna m. m.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1944.

33. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst m. m.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 22 januari 1943 för att inom departementet
biträda med utredning dels rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst, dels rörande en jämnare fördelning
de olika länen emellan av landsfiskalsaspiranter och landsfiskalselever,
dels ock rörande vidtagande av särskilda åtgärder i avlöningshänseende beträffande
vissa landsfiskalselever och landsfiskalsbiträden, ävensom för undersökning
av möjligheterna att rationalisera arbetet å landsfiskalskontoren
och i samband därmed översyn av biträdestilldelningen å landsfiskalskontoren: Stiernström,

M., landsfogde.

Tillkallade experter:

Fallstedt-Lindholm, G. IL, revisionskommissarie;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 83

Björne, F. H., länsassessor;

Wadenius, S. R., landsfiskal.

Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Västerås.

Sammanträde med experterna har ägt rum i Stockholm den 12—13 oktober
1943.

Den sakkunnige har till chefen för socialdepartementet avlämnat dels den
11 april 1943 promemoria innefattande utredning rörande tillgodoseendet av
behovet av vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst, dels ock den
17 april 1943 promemoria rörande vidtagande i avlöningshänseende av särskilda
åtgärder beträffande vissa landsfiskalselever och landsfiskalsbiträden.
Sagda promemorior hava legat till grund för Kungl. Maj :ts proposition till
riksdagen den 14 maj 1943, nr 298, angående anslag till landsfiskalerna m. fl.

Vidare har den sakkunnige den 9 september 1943 till chefen för socialdepartementet
avlämnat promemoria rörande verkställd utredning angående en
jämnare fördelning länen emellan av vissa landsfiskalselever. Sedan sagda
promemoria överlämnats till nämnden för antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst
har nämnden vid sammanträde den 28 oktober 1943 beslutat
rörande elevernas fördelning.

I avvaktan på att åtskilliga för tillfället vakanta landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänster
bliva besatta med stadigvarande innehavare har utredningen
icke kunnat avslutas rörande en jämnare fördelning länen emellan av
vissa färdigutbildade landsfiskalsaspiranter.

Utredningen rörande möjligheterna att rationalisera arbetet å landsfiskalskontoren
har påbörjats. Länsstyrelserna ha anmodats att efter hörande av
vederbörande länsavdelning av föreningen Sveriges iandsfiskaler lämna uppgift
å arbetsområden, inom vilka en förenkling av arbetsuppgifterna å landsfiskalskontoren
kan tänkas. Den sakkunniges närmaste uppgift är att bearbeta
det material, som väntas inkomma. Sedan statsmakterna fattat ståndpunkt
till de förslag, som kunna komma att framläggas, återstår för den sakkunnige
att verkställa den anbefallda översynen av biträdestilldelningen å
landsfiskalskontoren samt att framlägga förslag till en jämnare fördelning
länen emellan av vissa färdigutbildade landsfiskalsaspiranter.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1944.

34. Krigshjälpssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 22 januari 1943 med
uppdrag att dels avgiva förslag till rättslig reglering av hjälpverksamheten
till förmån för dem, vilka blivit hemlösa till följd av alt deras bostäder genom
krigsåtgärd förstörts eller eljest blivit obeboeliga, dels ock överväga de
åtgärder, som må vara erforderliga för samordning och förenkling av socialvården
under krig:

Hagard, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Wahlbäck, J. M., hovrättsråd.

8:34

Riksclagsberättelsen.

1 S: 34

Sekreterare:

Hultström, L., t. f. kanslichef (fr. o. m. den 7 maj 1943).

Lokal och tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1943 hållit 31 sammantraden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1944.

35. 1943 års bevakningsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943 för att
inom departementet verkställa utredning rörande vissa bevakningsfragor
(skyddsåtgärder vid industrier, legitimationshandlingar m. m.) (se os - o
Inrikes tidn. den 11 februari 1943):

Tottie, A. V. R., t. f. kansliråd, ordförande;

Melin, S. S., kapten;

Laurin, N. O., civilingenjör;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Åselius, K. H., direktör.

Sekreterare:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat: . , , .

I en den 30 september 1942 avgiven berättelse angående sin verksamhet
under budgetåret 1941/42 har bevakningsinspektören ifrågasatt en utredning
av frågan i vad mån skyldighet bör åläggas företag att bekosta eller
deltaga i kostnaderna för ordnandet av skyddsbevaknmg (ordningsvakter,
brandvakter, stängselanordningar, larmanordningar m. m.). ^

I berättelsen har framhållits, att enligt upprättade planer åtskilliga industriella
anläggningar och förråd skulle i samband med påbjudande av förstärkt
försvarsberedskap eller mobilisering bevakas av militär eller land
stormspolis. Visserligen intoge dessa bevakningsföremal nyckelstallmngar
och enligt bevakningsinspektörens mening kunde med visst fog framhallas,
att det vore ett statligt intresse, att dessa skyddades mot sabotage och spionage
Förnekas kunde emellertid icke, att industriföretagen borde sjalva ha
det största intresset av att skada icke åsamkades deras värdefulla, under nu
rådande världsläge ofta kanske oersättliga maskiner och annan teknisk utrustning
ävensom värdefulla förråd och lager. Många industriföretag hade
visat stort intresse för skyddsbevakningsfrågor och offrat egna medel tor
dessas genomförande. På många håll hade emellertid industriledningarna
ställt sig avvisande. Givetvis vore förhandlingsvägen i och for sig att förorda
för åstadkommande av förbättringar. Då emellertid icke några som helst
bestämmelser angående de enskilda industriföretagens skyldigheter i detta
hänseende funnes, vore det ofta till men vid underhandlingarna.

Redan tidigare har en liknande fråga underställts Kungl. Maj:t i det att
statens livsmedelskommission med skrivelse den 9 december 1940 overlam -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 85

nät två till kommissionen inkomna framställningar från länsstyrelserna i I S: 35
Skaraborgs respektive Västmanlands län angående bevakning av vissa för
folkförsörjningen betydelsefulla, enskilda företag tillhöriga anläggningar. I
ett i ärendet den 21 februari 1941 avgivet yttrande har t. f. statspolisintendenten
framhållit, bland annat, att kostnaderna för ifrågavarande skyddsåtgärder
ej borde påläggas företagens ägare, örn de ej godvilligt åtoge sig
dessa, att ej heller polisdistrikten syntes vara skyldiga att ombesörja bevakning
för samma ändamål samt att enda utvägen, därest vakthållning ansåges
behövlig, syntes vara, att kostnaderna gäldades av statsmedel.

För egen del finner jag skyddandet av anläggningar och förråd, som äro
av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen, mot spioneri och sabotage
vara ett intresse såväl för det allmänna som för vederbörande företag. I likhet
med bevakningsinspektören finner jag vissa skäl tala för att ett företag,
som ej frivilligt vidtager de skyddsåtgärder, som vederbörande myndigheter
anse erforderliga, bör kunna åläggas föranstalta härom. Jag vill erinra, att
liknande spörsmål beträffande vissa kraftanläggningar vunnit sin lösning
genom utfärdandet av lagen den 12 juni 1942 (Sv. förf.-sami. nr 335).

Nu förevarande fråga bör enligt min mening göras till föremål för utredning
genom särskilda sakkunniga. En lösning bör sökas under hänsynstagande
såväl till det allmännas som de enskilda företagens intressen. Härvid
måste ett flertal detaljproblem beaktas, bl. a. vilka företag som böra åläggas
skyldighet att vidtaga skyddsåtgärder, den eller de myndigheter som böra
bestämma de åtgärder, vilka böra komma till utförande, skyddsåtgärdernas
art och omfattning samt bestridandet av kostnaderna för åtgärdernas genomförande.

Vid utredningen bör jämväl uppmärksammas ett förslag angående anordnande
av inhägnade bevakningsområden inom tullhamnar, som i september
1941 avgivits till besparingsberedningen av särskilda utredningsmän i fråga
om besparings- och rationaliseringsåtgärder inom tullverket.

I detta sammanhang får jag anmäla en annan fråga, som upptagits av
överbefälhavaren. Denne har i skrivelse den 30 maj 1942 hemställt, att
Kungl. Maj:t mätte låta verkställa utredning av frågan om lämplig legitimationshandling
för passering av bevakning och behörighet att utfärda sådan
handling samt låta meddela av utredningen betingade föreskrifter.

I sin skrivelse bär överbefälhavaren framhållit, att under förstärkt försvarsberedskap
och under krig vissa områden eller platser avspärrades och
bevakades av militär personal, landstormspolis eller annan polispersonal, i
allmänhet i nära anslutning till bevakningsföremålets egen civila, i vissa
fall även i fredstid förekommande bevakning. Vidare anordnade militära
myndigheter vägspärrar och andra anordningar för trafikkontroll. Slutligen
utövade vissa civila myndigheter inpasseringskontroll inom vissa områden,
kontroll av rättigheten alt vistas utomhus under flyglarm o. s. v. I avsikt
att bereda därtill behöriga personer tillträde till bevakningsföremål eller rörelsefrihet
inom avspärrat område hade en mångfald legitimationshandlingar
utfärdats av olika militära och civila myndigheter. Å andra sidan hade

Riksdagsberättelsen.

I St 35 vissa myndigheter icke ansett sig behöriga att utfärda några legitimationshandlingar,
enär vederbörlig myndighet icke kunnat meddela föreskrifter
till de militära eller civila bevakningsorganen angående legitimationshandlingarnas
giltighet. Dessa förhållanden hade medfört, dels att bevakningspersonalen
hade svårt att hålla reda på de olika legitimationshandlingarna,
varför det inträffat, att personal, som varit behörig att passera en spärr eller
ägt tillträde till visst område, förvägrats detta, dels att vissa myndigheter
underställd personal icke hade möjlighet att utföra sin verksamhet i myndighetens
tjänst. Det vore emellertid nödvändigt, att militär personal, den
civila ordningsmaktens representanter och övriga inom hemortsförsvaret
verksamma personer och organisationer samt inom vederbörligt företag o. s.
v. anställd personal kunde röra sig fritt inom respektive verksamhetsområden.
Härför erfordrades, att de vore försedda med lämplig legitimationshandling,
vars värde och giltighet snabbt kunde bedömas av såväl civil som
militär bevaknings- och kontrollpersonal av olika kategorier.

Då jag funnit lämpligt att, innan ytterligare åtgärder vidtoges, från myndigheter
och organisationer, som berördes av ifrågavarande spörsmål, inhämta
upplysningar rörande nu tillämpade system för legitimationshandlingars
utfärdande samt rörande de synpunkter och förslag i ämnet, som de
önskade framföra, hava yttranden i berörda avseende inhämtats från chefen
för försvarsstaben, samtliga länsstyrelser, statens kriminaltekniska anstalt,
bevakningsinspektören, luftskyddsinspektionen, statens utrymningskommission,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, generaltullstyrelsen, lotsstyrelsen, Sveriges industriförbund,
svenska hamnförbundet, Sveriges skeppsklarerare- och skeppsmäklareförening,
Södra Sveriges stuvareförbund och Norrlands stuvareförbund.

I de inkomna yttrandena tillstyrkes den ifrågasatta utredningen. Det
framhålles, att de nu använda olikartade systemen med passersedlar och
legitimationshandlingar av växlande typer ej vore tillfredsställande och att
hithörande frågor borde närmare regleras.

Enligt min uppfattning bör jämväl det av överbefälhavaren berörda problemet
göras till föremål för närmare utredning i syfte att undersöka möjligheterna
att förenkla metoderna för legitimation vid passering av olika
slag av bevakning. Det bör tillses, å ena sidan, att den eller de handlingar,
som företes för att styrka rätt att passera en bevakning, bliva av sådan beskaffenhet,
att granskningen därav ej vållar onödig tveksamhet eller omgång,
och å andra sidan, att kontrollen över utfärdandet blir tillräckligt effektiv
i syfte att förebygga missbruk.

övervägas bör, om ej det genom gränskontrollkungörelsen den 13 februari
1942 (Sv. förf.-sami. nr 59) införda medborgarkortet eller någon liknande
handling skulle kunna användas.

Frågan om legitimationshandlingar synes lämpligen böra utredas av samma
sakkunniga, vilka enligt vad jag förut anfört böra verkställa utredning
i fråga om skyddsåtgärder vid anläggningar. Vid behandlingen av spörsmålet
örn legitimationshandlingar torde de sakkunniga böra söka kontakt

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

med ifrågakommande statliga myndigheter såsom kommunikationsverken, I S: 36
luftskyddsinspektionen och statens utrymningskommission.

I den mån de sakkunniga under fortgången av sitt arbete finna, att andra
än nu berörda bevakningsspörsmål böra komma under övervägande, torde
de sakkunniga jämväl få upptaga dessa till behandling.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1943 sammanträtt 9 dagar. Mellan
sammanträdena ha vissa utredningsarbeten utförts.

Samråd har ägt rum mellan representanter för olika verk och myndigheter.

Utredningen har avlämnat dels den 1 juni 1943 betänkande med förslag
angående rätt att vinna tillträde till vissa förbjudna föremål och områden
dels ock den 28 oktober 1943 betänkande med förslag angående särskilda
skyddsåtgärder för vissa anläggningar.

Därjämte har utredningen utarbetat förslag till anvisningar för legitimationskontrollen
i bevakningstjänsten samt förslag till formulär till legitimationshandlingar
för tillträde till förbjudna föremål och områden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under februari 1944.

36. Statens sjukhusutredning av dr 1943.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att biträda
med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid sådana
sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför
landsting i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):

Ljungdahl, M. J. J., professor, ordförande;

Björkquist, E. G. A., byråchef;

Bohmansson, G., lasarettsläkare (t. o. m. den 7 juli 1943);

Goldkuhl, A. E., docent, överinspektör för sinnessjukvården i riket;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Olsson, C. P., led. av II kamm;

Höglund, H., sjukhusdirektör;

Sällfors, C. T., generaldirektör (t. o. m. den 21 augusti 1943);

Odelberg, A. A., lasarettsläkare (fr. o. m. den 7 juli 1943);
von Hofsten, E., landstingsdirektör, tillika sekreterare (fr. o. m. den 7 juli
1943).

Genom beslut den 21 augusti 1943 har departementschefen medgivit, att
Sällfors må i mån av behov anlitas såsom expert vid utredningen.

Efter därom av utredningen gjord framställning har departementschefen
den 3 september 1943 dels tillkallat sysslomannen G. Ström i Göteborg att
såsom expert ifråga örn sjukhusens driftsekonomi biträda utredningen dels
ock medgivit, att vissa ledamöter av utredningen må i egenskap av subkommittérade
för fullgörande av visst uppdrag sammanträda i Göteborg, i
den utsträckning utredningens ordförande finner påkallat.

Lokal: Hamngatan 14.

Riksdagsberätt elsen.

I Si 36 Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat följande:

Utredningen torde böra omfatta såväl kroppssjukvård som sinnessjukvård
men begränsas till sådana sjukhus, för vilkas driftkostnader staten, landstingen
eller städerna utanför landsting i sista hand svara. Utredningen torde
böra inriktas på att åvägabringa ett fullt jämförbart statistiskt material och
utarbeta närmare riktlinjer för sjukhusstatistikens upprättande framdeles.
Med ledning av sålunda erhållet material böra verkställas jämförande undersökningar
dels mellan sjukhus av samma art och storleksordning dels
ock mellan sjukhus av olika typer, främst A- och B-sjukhus. I samband härmed
torde uppmärksamhet böra ägnas åt frågan, om och i vad mån en avlastning
av A-sjukhusen kan åstadkommas genom överflyttning av patienter
till B-sjukhus av olika slag. Härutinnan torde samråd böra äga rum med
1941 års reumatikervårdssakkunniga, som bland annat erhållit i uppdrag
att verkställa utredning rörande behovet av och formen för statligt understöd
till utbyggande av efterbehandling och konvalescentvård i allmänhet,
önskvärt är, att normer i görligaste mån uppdragas för en ur vård- och
kostnadssynpunkt rimligt avvägd uppdelning av sjukhusklientelet på A- och
B-platser. Härjämte torde böra undersökas lämpligheten av att, där så ske
kan, åstadkomma en förkortning av liggetiden på sjukhusen samt de möjligheter,
som kunna föreligga, för att åvägabringa en sådan förkortning. Vidare
torde undersökningar böra företagas i syfte att inom de skilda sjukhusen
och sjukhustyperna söka rationalisera arbetet samt inom ramen för
gällande arbetstidsbegränsning bättre tillvarataga personalens arbetskraft.
Jag vill i detta hänseende såsom exempel framhålla, att skilda meningar
alltjämt råda om den lämpligaste storleken av en vårdavdelning för ett och
samma klientel. Angeläget är även, att olika vägar prövas för att under
epidemifria perioder sysselsätta den vid epidemisjukhusen anställda personalen.
Särskild uppmärksamhet bör härjämte ägnas åt kostnaderna för
bränsle, elektrisk energi och läkemedel samt åt utspisningen.

I den mån så lämpligen kan ske, bör resultatet av utredningen framläggas
successivt.

Plenisammanträden med utredningen hava hållits den 23—25 augusti och
den 28—30 oktober 1943. Därjämte ha subkommittérade sammanträtt i
Göteborg den 21 september, 16 oktober samt den 19 och 20 november.

Under tiden från den 23 augusti har utredningen i samarbete med centrala
sjukvårdsberedningen låtit verkställa viss statistisk utredning rörande driftkostnadsstegringen
vid rikets kroppssjukhus under åren 1934—1942 samt
därjämte påbörjat viss inventering angående platsantalet och dettas fördelning
å olika slag av vårdplatser vid rikets kroppssjukvårdsanstalter samt
viss undersökning rörande personalförhållandena å sjukhusen överhuvudtaget
och å vårdavdelningar av olika slag och typ. Den av utredningen tillsatta
subkommittén har — biträdd av sin expert sysslomannen Ström —

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

igångsatt arbetet med upprättandet av förslag till nytt statistikformulär för I S; 37
sjukhusen.

Utredningen har vid sammanträde den 29 oktober 1943 samrått med 1941
års reumatikervårdssakkunniga rörande en enhetlig begrepps- och klientelbestämning
beträffande sjukhus av olika typ, främst de hittills s. k. A- och
B-sjukhusen.

Inom utredningen överväges bland annat att i anslutning till en av Sällfors
för utredningen framlagd promemoria anordna arbetsstudier vid rikets
såväl kropps- som sinnessjukhus.

37. 1943 års sockersjukutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943
(nr 223) begärd utredning rörande åtgärder för att förbättra förhållandena
för de sockersjuka:

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Möllerström, J. V. S., med. d:r;

Restad, E. H., landstingsdirektör.

Tillkallad att såsom expert biträda de sakkunniga:

Cramér, C. H., professor.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., t. f. sekreterare.

Lokal: Munkbron 11; tel. 11 78 53.

Såsom en första åtgärd har utredningen genomgått de redogörelser, vilka
från landets sjukvårdsanstalter årligen insändas till medicinalstyrelsen, och
ur dessa hämtat uppgifter rörande antalet sockersjuka patienter, som under
den senaste 10-årsperioden vårdats på varje sådan anstalt. Med ledning härav
kommer utredningen att under den närmaste tiden från sjukvårdsanstalterna
införskaffa uppgifter beträffande ålder, yrke, vårdtid, sjukdomskomplikationer
m. m. för samtliga sockersjuka, som behandlats under angivna
10-årsperiod. Syftet är att genom bearbetning av detta material, som
kommer att sammanställas i form av ett kortregister, erhålla noggrann kännedom
örn den nuvarande diabetesvården inom landet och de kostnader
den medfört för det allmänna. De sakkunniga vilja härigenom skapa en fast
utgångspunkt för fortsatt allsidig utredning av diabetesfrågan och en grundval
för en rationell lösning av densamma.

Uppgifter rörande landets insulinförsörjning hava inhämtats från medicinalstyrelsens
materielnämnd. Utredningen har därjämte genom svenska
landstingsförbundet erhållit uppgifter angående de olika landstingens åtgärder
för tillhandahållande av insulin åt sockersjuka.

De sakkunniga hava hållit fyra sammanträden, varjämte överläggningar
ägt rum mellan ordföranden och enskilda ledamöter.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

Riksdagsberättelsen.

I S: 38

38. Kommunindelning skommittén.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 med
uppdrag att utreda frågan örn åstadkommande av en mera rationell kommunal
indelning och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juli 1943).

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.:

Olsson, A., redaktör;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Schalling, E. H., kammarråd;

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., länsassessor.

Biträdande sekreterare:

Kilander, E. T. E., länsnotarie.

Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Göteborg.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

Under senare tid har i olika sammanhang bragts under diskussion frågan,
huruvida vårt lands nuvarande primärkommunala indelning kan anses motsvara
de ökade krav, som genom samhällsutvecklingen måste ställas på
kommunerna såsom bärare av folklig självstyrelse.

Socialvårdskommittén har i sitt förslag till lag om socialvårdskommuner
föreslagit inrättandet av särskilda socialvårdskommuner för handhavande
av socialvårdsuppgiferna. Socialvårdskommitténs förslag har varit föremål
för remissbehandling. I remissyttrandena har så gott som enstämmigt givits
uttryck åt den uppfattningen, att en sammanslagning av de mindre kommunerna
till sådana enheter, som avsåge alla kommunala uppgifter, vore
den enda effektiva lösningen av småkommunsproblemet.

På grund härav bör man enligt min mening inrikta sig på att med det
snaraste få samtliga de spörsmål utredda, som äro förutsättning för ett
ställningstagande till frågan örn en allmän, hela landet omfattande och i ett
sammanhang företagen kommunal nyindelning.

Den nyindelning, varom i det föregående varit tal, har avsett uteslutande
den borgerliga kommunen och icke vare sig socknen såsom kameral enhet
eller den kyrkliga församlingen.

Med hänsyn till angelägenheten av att principerna för nyindelningen på
ett tidigt stadium underställas statsmakternas prövning bör utredningen utmynna
i ett förslag till förändrad lagstiftning angående ordning och villkor
för ändring i kommunal indelning, i vilket riktlinjerna för indelningsändringen
uppdragas utan att i samband därmed ett i detalj utarbetat förslag
till nyindelning av hela riket i primärkommuner framlägges. I anslut -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

ning till utarbetandet av nyssnämnda riktlinjer bör förslag upprättas till I St 39
generella regler om ordnandet av de ekonomiska förhållandena mellan såväl
de gamla kommunerna inbördes som mellan dessa och de nybildade
kommunerna. Då de för en sammanslagning erforderliga ekonomiska utredningarna
rörande de olika kommunernas donationer, fonder och annan
egendom i många fall torde i och för sig bliva av invecklad natur, böra,
med hänsyn till intresset av att indelningens genomförande ej skall draga för
långt ut på tiden, de i samband med utredningen utarbetade generella reglerna
göras så enkla och schematiska som möjligt.

Av sakens natur följer, att tillfälle bör lämnas kommunerna att under
utredningsarbetets gång framföra sina synpunkter och erfarenheter. Utredningen
bör även i erforderlig utsträckning ske i samråd med socialvårdskommittén
och andra utredningsorgan, vilkas arbete berör områden, som
den här ifrågasatta utredningen kommer att omspänna.

Kommittén har intill den 1 december 1943 haft tre plenisammanträden
ävensom gemensamt sammanträde med socialvårdskommittén och stadsplaneutredningen
1942. Kommittén har företagit en studieresa till vissa kommuner
i Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Ordföranden och biträdande
sekreteraren ha dessutom verkställt provindelning av Göteborgs och
Bohus län samt därunder haft flera sammanträden å olika orter i länet
med representanter för kommunerna. Provindelning av vissa delar av Älvsborgs
län har företagits av länsstyrelsen i nämnda län, därvid kommitténs
sekreterare biträtt. Kommittéledamöterna Schalling och Weijne ha verkställt
vissa specialutredningar.

39. Sakkunnig för översgn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försåkringsrådets sammansättning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försåkringsrådets sammansättning samt till
Kungl. Maj:ts avgiva det förslag, vartill denna utredning kan föranleda:
Nordin, J. V., chef för arbetsrådet.

Sekreterare:

Rune, I. F., sekreterare (fr. o. m. den 17 september 1943).

Lokal: Kungsgatan 2; teli 10 29 33.

I anförande till statsrådsprotokollet den 30 juni 1943 yttrade departementschefen
bland annat följande:

1 skrivelse den 5 april 1938, nr 166, har riksdagen, under åberopande avvad
som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr
29, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en översyn av bestämmelserna
rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försåkringsrådets sammansättning
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda, över denna skrivelse har yttrande avgivits av försäkringsrådet.

Riksdagsberåttelsen.

I S: 39 Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund har i skrivelse den
1 juli 1938 hemställt, bland annat, att det måtte åläggas arbetsrådet och
arbetsdomstolen att vid handläggandet av ärenden berörande de anställda
trädgårdsmännen tillkalla av Kungl. Maj:t utsedd på detta område speciellt
sakkunnig person. Sedan arbetsrådet och arbetsdomstolens ordförande avgivit
yttranden över skrivelsen, har förbundet i ny skrivelse den 10 juni
1939 hemställt, att de synpunkter, som framförts i förbundets skrivelser,
måtte vinna beaktande vid genomförandet av den av riksdagen begärda
översynen.

Vidare har Daco (de anställdas centralorganisation) i skrivelse den 10
september 1942 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allmän
översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets
sammansättning.

Slutligen har riksdagen i skrivelse den 10 april 1943, nr 126, under åberopande
av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 16, anhållit, att den översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning, varom
riksdagen hemställt i sin förenämnda skrivelse den 5 april 1938, snarast
måtte fullföljas samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första delen av år 1944.

40. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:Is bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
von Bergen, J. A., byrådirektör;

Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;

Eriksson, G., ombudsman;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Nilsson, H., led. av II kamm.;

Saemund, G., direktör;

Sjögren, E., direktör;

Strandberg, E., ombudsman;

Örbom, A., agronom.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Utredningen har till uppgift att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete
för jordbrukets behov. Därvid bör utrönas, huruvida gängse arbetsmetoder
och planläggning äro tillfredsställande eller ej. Det bör undersökas,
i vad mån det är möjligt att genom rationalisering av arbetsmetoderna
kunna nedbringa kostnaderna för byggenskap på landsbygden och skapa en
fast grundval för en sådan avvägning av ackordspriserna, som av alla intresserade
parter kunna erkännas såsom riktig.

Såsom en första åtgärd skola de sakkunniga utarbeta en fullständig plan

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

för arbetsstudiernas anordnande. Därvid bör övervägas, vilka delar av lan- I Si 41
det och vilka storleksklasser av jordbruk studierna böra avse samt vilka
olika slag av byggnader, som böra göras till föremål för undersökning. Vidare
bör utrönas, huru de åsyftade arbetsstudierna böra samordnas med
andra igångsatta eller planerade undersökningar på området. Slutligen böra
detaljplaner för studiernas bedrivande utarbetas, behovet av tekniskt skolad
arbetshjälp utredas och kostnadsberäkningar verkställas. Förslag i nu angivna
hänseenden böra av kommittén framläggas före början av 1944 års
byggnadssäsong.

Intill den 1 december 1943 ha 2 sammanträden hållits med kommittén.

41. 1943 års civil för sv ar sutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943
för att inom departementet biträda med fortsatt utredning om hemortsförsvarets
samordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1943):

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Ehrensvärd, C. A., överste;

Mossberg, H. K. E., hovrättsassessor;

Zetterquist, A. F., kriminalpolisintendent.

Sekreterare:

Skogman, H., hovrättsassessor.

Militär sekreterare:

Starck, K. G.-A., kapten.

Biträdande sekreterare:

Hultström, L., t. f. kanslichef (fr. o. m. den 1 november 1943);

Wernstedt, S. L. M. A., förste amanuens.

Experter:

Rosenquist, G. W., major (fr. o. m. den 5 november 1943);

Hermansson, B. A., brandchef (fr. o. m. den 12 november 1943);

Persson, E., länsjägmästare (fr. o. m. den 12 november 1943).

Lokal och tel.: Riksdagen.

Enligt statsrådet Rubbestads anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet
av ovannämnda bemyndigande kunde åtskilliga av de kritiska synpunkter,
som särskilt av överbefälhavaren och från länsstyrelsernas sida
framförts i remissuttalandena över 1941 års hemortsförsvarssakkunnigas förslag
till lag om folkskyddsväsendet (folkskyddslag), icke frånkännas berättigande.
Statsrådet ville därför förorda en överarbetning av nämnda förslag.

En sådan överarbetning borde taga sikte på att i större utsträckning än vad
enligt de sakkunnigas förslag vöre fallet för det framtida arbetet inom hemortsförsvaret
bevara de nu inom detsamma verkande organen. Vid bedömandet
av de organisatoriska problemen borde nämligen en avvägning ske mellan
å ena sidan kravet på effektivitet och samordning och å andra sidan intresset
av att icke i nuvarande läge utan tvingande skäl företaga omgestaltningar
som kunde skapa förvirring för den händelse verkställighet av planerna
skulle påbjudas innan åtgärderna blivit genomförda.

Riksdagsberättelsen.

I 8: 41 Med utgångspunkt från vad sålunda anförts borde en ny hemortsförsvarsorganisation
förlänas civil karaktär, och i densamma borde icke ingå militära
försvarsuppgifter av det slag som nu åvilade hemvärnet. Däremot borde
de militära organen erhålla det inflytande och de befogenheter, som erfordrades
för att den med hänsyn till nutida krigföring nödvändiga samordningen
av resurserna inom det militära och civila försvaret skulle kunna åvägabringas
på ett ändamålsenligt sätt.

Under planläggningsarbetet för de civila myndigheternas verksamhet under
krig hade allt tydligare framträtt hur nära avhängiga av varandra de
olika civila förvaltningsgrenarna vöre under krig. Allvarliga olägenheter kunde
därför följa, örn myndigheterna vidtoge sina dispositioner oberoende av
varandra. Lokalt sett vore länsstyrelserna de organ, hos vilka utan rubbning
av deras allmänna uppgifter kunde koncentreras de befogenheter, som vore
erforderliga för att vinna den i ett sådant läge erforderliga överblicken över
den samhälleliga verksamheten. Både med hänsyn härtill och till länsstyrelsernas
nuvarande ställning inom hemortsförsvaret borde en ny hemortsförsvarsorganisation
bygga på deras medverkan. För ändamålet erforderlig
sakkunskap borde tillföras länsstyrelserna, varjämte sådana organisatoriska
åtgärder borde föreslås, som befunnes oundgängliga för utövandet av en
handlingskraftig ledning i nära samarbete med de militära myndigheterna.

Vid en överarbetning av de sakkunnigas förslag aktualiserades givetvis
även såväl frågan om den centrala ledningen av hemortsförsvaret som spörsmålet
huru det på grundval av luftskyddsdistrikten uppbyggda hemortsförsvaret
borde organiseras. Därvid borde undersökas i vad mån särställningen
i fråga örn handläggningen av utrymningsärendena borde bibehållas. Vad
anginge polisväsendet borde detsamma i princip fortfarande förbliva inordnat
i hemortsförsvaret.

Vid en överarbetning av förslaget borde även övervägas, huruvida modifikationer
i förslaget i andra avseenden än som berörde organisationen vore
påkallade med hänsyn till vad i remissyttrandena därom anförts. Särskilt
kunde framhållas önskvärdheten av ett ytterligare övervägande av de den
allmänna arbetsmarknaden berörande problem, till vilka personalrekryteringen
inom hemortsförsvaret gåve upphov. Vad anginge den av de sakkunniga
föreslagna folkskyddsplikten borde övervägas, huruvida sådan plikt
borde förefinnas och, därest sådan befunnes nödvändig, huruvida icke dess
ikraftträdande kunde göras på det sätt fakultativt, att Kungl. Majit skulle
äga att, om personalbehovet icke kunde inom visst distrikt fyllas på frivillighetens
väg, efter förslag av länsstyrelsen förklara, att folkskyddsplikt enligt
lagen skulle inträda för distriktet.

Intill den 1 december 1943 hava hållits 18 sammanträden. Utredningen
jämte sekreteraren har den 27—28 oktober 1943 närvarit vid en luftskyddsövning
i Växjö med efterföljande krigsspel.

Förslag i ämnet beräknas bliva avlämnat under första delen av år 1944.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

42. Kommittén för partiellt arbetsföra. I S: 42

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se rostoch
Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):

Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;

Cederström, H., ingenjör;

Hedkvist, C., sekreterare;

Larsson, K., sekreterare;

Myrdal, Alva, fru;

Rulcker, A., stadsdistriktsläkare;

Sterner, R., fil. lie.;

Thorelli, H., överingenjör;

Thornander, T., direktör.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Att medborgarna, en var efter sin förmåga, skola deltaga i det produktiva
arbetet och därigenom försörja sig och sina familjer är en självfallen sak.

Deras arbetsförmåga är emellertid skiftande. Under ekonomiska kriser, som
skapa arbetslöshet, ställas i första rummet äldre eller fysiskt eljest icke fullvärdiga
personer utanför produktionen. Sedan de en gång slagits ut, lia de
svårt att vinna återanställning och att överhuvud taget åter inpassas på någon
plats i produktionen. Därför plägar under högkonjunkturer städse en
viss restarbetslöshet kvarstå från lågkonjunkturerna. Undersökningar ha visat,
att de restarbetslösa till övervägande del äro personer, som icke anses
såsom fullt arbetsdugliga och därför icke kunna placeras på den öppna arbetsmarknaden.
Därjämte finnes städse étt mycket stort antal medborgare,
som på grund av olika slags lyten eller sjukdomar äro halvinvalida, och ett
ännu större antal, som, ehuru de endast förlorat en del av sin arbetsförmåga,
icke kunna beredas arbete och därför äro hänvisade att huvudsakligen leva
på enskilda eller statliga pensioner.

Den arbetskraft dessa medborgare, som kunna skattas till sammanlagt åtskilliga
hundratusental, representera tillvaratages i regel icke.

De åtgärder, som samhället hittills vidtagit i syfte att förbättra läget för
partiellt arbetsföra personer, äro föga omfattande. Hit höra den av pensionsstyrelsen
bedrivna verksamheten till förebyggande och hävande av invaliditet’
den inom vanföreanstalterna bedrivna verksamheten för yrkesutbildning
åt invalider och den undervisning m. m., som beredes dövstumma och blinda
i syfte att bereda detta klientel vissa försörjningsmöjligheter. Hit hör delvis
även genom arbetsmarknadskommissionen bedrivna arkivarbeten.

Vidare lia förslag framlagts om förbättrad eflervård för tuberkulösa. Den
genomgående grundprincipen i härutinnan framlagda förslag är att de iuberkulösas
arbetsförmåga bör i möjligaste män tillvaratagas och utvecklas för
att sätta dem i stånd att försörja sig själva eller i varje fall bidraga därtill
i den utsträckning deras hälsotillstånd medgiver.

Riksdagsbcrätt elsen.

I S: 42 De partiellt arbetsföras sysselsättningsproblem har beaktats av 1940 års
lagtima riksdag, som i tvenne skrivelser, båda dagtecknade den 12 juni 1940,
hemställt örn vissa åtgärder.

I den ena av dessa skrivelser (nr 386) anhåller riksdagen, att Kungl. Maj:t
ville gå i författning örn vidtagande av åtgärder i syfte att underlätta för vanföra
personer att vinna arbetsanställning.

Den andra skrivelsen (nr 387) utmynnar i en hemställan om en utredning
rörande de praktiska åtgärder, som äro ägnade att i framtiden tillgodogöra
samhället och det produktiva livet de partiellt arbetsföras arbetskraft.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en från ingenjören Hj.
Cederström i Stockholm till socialdepartementet den 14 februari 1941 inkommen
framställning, benämnd »Ett produktivt socialväsen», vari Cederström
hemställer örn uppdrag åt sig »att organisera av riksdagen beslutad utredning
beträffande omhändertagandet och sysselsättandet av partiellt arbetsföra
och vissa överåriga och att för detta ändamål skapa ett utredningsorgan
i form av ett forskningsinstitut för socialväsendet.» Detta institut skulle undersöka
tvenne alternativ, nämligen dels »öppet förfaringssätt eller de partiellt
arbetsföras placering i det ordinarie näringslivet», dels slutet förfaringssätt
gående ut på »att sammanföra detta klientel i självförsörjande enheter,
tills vidare såsom förberedelse för ett experiment i liten skala i en forskningsinstitutets
provningsavdelning, socialstaden, vars planering och kalkylering
skulle ingå i utredningsuppdraget».

Inom ett rationellt organiserat samhälle böra — såsom jag redan anfört —
icke blott de fullt arbetsföra utan även de partiellt arbetsdugliga deltaga i
produktionen. Uppnåendet av detta mål är givetvis förenat med svårigheter,
men samhällets eget intresse härav torde i de flesta fall sammanfalla med
individernas; man synes nämligen kunna utgå från att flertalet partiellt arbetsföra
lida av den tvungna sysslolöshet, vari de ofta måste leva. Det torde
vidare med hänsyn till den framtida befolkningsutvecklingen vara av vikt,
att samhället inriktar sig på att söka skapa förutsättningar för ett bättre tillvaratagande
av den tillgängliga arbetskraften. Verkställda utredningar visa
sålunda, att antalet individer inom de effektivaste arbetsåldrarna kommer
att avsevärt sjunka under de närmaste tjugu åren, samtidigt som en avsevärd
ökning av de äldre, mindre arbetsföra eller helt arbetsoförmögna årsklasserna
kan förväntas inträda.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra förorda, att en
särskild utredning verkställes med syfte att skapa ökade möjligheter för tillvaratagande
av de partiellt arbetsföras produktiva förmåga. Härvid böra de
hittills vidtagna åtgärderna på området göras till föremål för prövning; jämväl
nu föreliggande förslag, däribland det av ingenjör Cederström framlagda
projektet —- till vilket jag själv icke ansett mig kunna taga ställning — böra
tagas under övervägande. Då förevarande spörsmål till stor del torde kunna
betecknas såsom ett arbetsförmedlingsproblem, bör vidare utredning ske rörande
eventuellt erforderliga anordningar för att göra arbetsförmedlingsorganen
bättre rustade att tillgodose de partiellt arbetsföras intressen. Vidare

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 97

bör undersökning företagas beträffande möjligheterna alt förmå såväl enskil- I K: 1
da som allmänna arbetsgivare att i högre grad än hittills utnyttja de partiellt
arbetsföra inom områden, där detta utan nackdel kan ske.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1943 hållit tre sammanträden.

Åt blindvårdskonsulenten K. Montan har uppdragits att verkställa en inventering
av de olika kategorierna av de partiellt arbetsföra samt av hittillsvarande
åtgärder för eftervård, arbetsanskaffning m. m. Inventeringen beräknas
bliva färdig i början av januari 1944.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. 1942 års väg sakkunniga (1943: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juni 1942 för att i enlighet
med av chefen för kommunikationsdepartementet till statsrådsprotokollet
för den 6 mars 1942 (se proposition nr 122) angivna huvudgrunder för
ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet och med beaktande
av vad riksdagens andra särskilda utskott anfört i sitt utlåtande den
22 maj 1942, nr 2, utarbeta förslag till de författningar samt de åtgärder i
organisations- och övriga hänseenden, som erfordrades för att genomföra ett
förstatligande av den allmänna väghållningen på landet:

Lidén, A., landshövding, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Hjort, K.-G. M., överdirektör;

Mattsson, V. J., led. av II kamm.;

Severin, F. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Bexelius, T. A., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Tillkallade att deltaga i behandlingen av frågor rörande lönesättningen för
personalen vid den statliga vägorganisationen:

Stridsberg, E. R., generaldirektör;

Ruist, G. F., byråchef.

Under år 1943 hava de sakkunniga sammanträtt 13 gånger.

De sakkunniga hava den 27 januari 1943 avgivit betänkande med författnings-
och organisationsförslag för genomförande av förstatligande av den
allmänna väghållningen på landet m. m.( Statens off. utredn. 1943: 1).

De sakkunniga hava därefter avgivit förslag till instruktion för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar, till indelning i vägnämndsområden,
till ändringar i kungörelsen angående statsbidrag lill enskild
väghållning, till besparingsreglemente för den statliga vägorganisationen,
till detaljbestämmelser rörande avvecklingen av vägdistriktens verksam Bih.

till rilcsd. grot. 19H. 1 sami. 7

Riksdagsberättelsen.

I K: 1 het samt rörande vilka städer och stadsliknande samhällen, som böra själva
vara väghållare inom sina områden m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944. j
2. 1939 års traktorsutredning (1941: I 8; 1942:1 4; 1943:1 5).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen: Björklund,

L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;

Lindberg, C., ordförande i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Sjögren, C. E., verkst, direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., t. f. sekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Av utredningens uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jordbruksdepartementet
överlämnad, till nämnda departement ingiven framställning
om undantagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från
särskild skatt. Med hänsyn till inträdda förhållanden på bensinmarknaden
har med uppdragets utförande i denna del fått tills vidare anstå.

3. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde m. m. (1941: I 11; 1942:

I 7; 1943: I 6).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Öhr., revisionssekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Chefen för kommunikationsdepartementet har den 17 december 1943 uppdragit
åt nämnden att med Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag
upptaga underhandlingar i syfte att åstadkomma godtagbart förslag
till uppgörelse rörande statsförvärv av bolaget tillhöriga järnvägar.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

4. 1940 års civila byggnadsutredning (1941: I 12; 1942: I 8; 1943: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för
verkställande av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling
och standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindh, E., överste, byggnadschef;

Markelius, S. G., byggnadsråd;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Tillkallade experter:

Berggren, A. B., byråchef;

Edén, E., medicinalråd;

Björck, P., medicinalråd;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Lichtenstein, A., professor;

Åkerlund, Å. O., professor;

Odin, M., överläkare;

Bohmansson, G., lasarettsläkare;

Vidfelt, G., lasarettsläkare;

Lundquist, J„ sanatorieläkare;

Sjunnesson, N. S., syssloman;

Dahlberg, E., arkitekt;

Lindh, A. V., landstingsdirektör;

Nordgren, G., laborator (t. o. m. den 24 november 1943);

Wetterling, G. M., stadsarkitekt;

Birch-Lindgren, G. M., arkitekt.

Sekreterare:

Lindegren, S. G., arkitekt.

Biträdande sekreterare:

Holmqvist, S. E., notarie.

Härjämte äro för närvarande anställda två arkitekter.

Lokal: Karduansmakaregatan 14; tel.: 20 51 21.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I K 12.

Under tiden den 21 november—-den 31 december 1942 hava hållits 10 sammanträden
och under tiden den 1 januari—den 25 november 1943 82 sammanträden.

I likhet med vad som skett under föregående år har de sakkunnigas arbete
i stor utsträckning varit inriktat på att i anledning av Kungl. Majlis remisser
eller särskilda uppdrag granska planerade ännu icke påbörjade byggnadsföretag.
I samband härmed har utredningen företagit två studieresor till
olika byggnadsplatser och låtit utföra ritningar och utredningar, illustrerande
utredningens besparingsförslag.

Utredningen har till Kungl. Majit eller vederbörande statsdepartement av -

100

Riksdagsberättelsen.

I Kt 4 givit 23 utlåtanden samt till statens arbetsmarknadskommission m. fl. 3
utlåtanden.

Den 15 februari 1943 har utredningen avgivit betänkande I med förslag till
ändringar i Kungl. Maj:ts byggnadsstadga samt till föreskrifter rörande
planläggning och utförande av byggnad för vissa vårdanstalter och folktandpolikliniker
(Statens off. utredn. 1943: 10).

Jämsides med utredningens granskningsarbete hava bedrivits studier för
normering av byggnader för lasarett, sanatorier, annexsjukhus i anslutning
till lasarett eller sanatorium m. m., varvid ett antal expertöverläggningar och
två studieresor till olika lasarettsanläggningar förekommit.

Utredningen beräknas under år 1944 komma att avgiva betänkande med
förslag till kungörelser angående planläggning och utförande av vissa sjukvårdsanläggningar.

5. 1942 års järnvägskostnadsutredning. (1943: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för de kostnadskalkyler,
på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes tidn. den
26 januari 1942):

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Tillkallade experter:

Sjöberg, E. A., e. o. sekreterare;

Rapp, Y., civilingenjör.

Sekreterare:

Kristensson, F., D. H. S. (t. o. m. den 31 januari 1943);

Sjöberg, E. A., e. o. sekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1943).

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 436.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943:1 K 8.

Utredningen bär under 1943 intill den 1 december hållit 14 sammanträden
samt företagit studiebesök vid godsexpeditioner, godsmagasin och rangerbangårdar
i Stockholm och Hallsberg. Mellan utredningens sammanträden ha
vissa utredningsarbeten utförts, förutom av utredningens experter och sekreterare,
av vissa av utredningens ledamöter.

Utredningens arbete har hittills i huvudsak varit inriktat på en principiell
undersökning av statens järnvägars kostnadsbetingelser, varvid bland annat
en terminologi utformats och ett flertal specialundersökningar planlagts,
bland annat angående statens järnvägars pensionskostnader, energiförbrukningen
i elektriska godståg, underhållskostnaderna för den rullande materielen,
behovet av rullande materiel efter kriget m. m. Dessa olika specialundersökningar
äro under arbete inom järnvägsstyrelsen. Vidare pågår ut -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 101

redning genom de tillkallade experterna dels angående styckegodsets last- I Kl 7 f
egenskaper och deras inverkan på järnvägsarbete! och vagnsutnyttjandet. dels
angående möjligheterna till sådan omläggning och komplettering av kontoschemat
för statens järnvägars utgiftsbokföring, att denna blir bättre lämpad
än hittills att tjäna som underlag för självkostnadsberäkningarna utan
att bokföringsarbetet alltför mycket försvåras eller ökas.

6. Personalsakkunniga vid statens järnvägar (1943: I 9).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 24 april 1942:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist, IL, förste trafikinspektör;

Butén, H., förste maskiningenjör;

Christiansson, S., förste förbundsordförande;

Dahlberg, IL, notarie.

Sekreterare:

Anderson, F. V., bokhållare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 404.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943:1 K 9.

Under tiden den 16 november 1942—den 30 november 1943 ha de sakkunniga
sammanträtt 7 dagar i Stockholm och 7 dagar å andra orter i samband
med på dessa orter hållna överläggningar med statens järnvägars linjemyndigheter
eller företagna studier av personalens arbetsuppgifter vid statsövertagna
smalspårsbanor.

De sakkunniga ha under år 1943 utfört huvudparten av de undersökningar
rörande personalens vid de ifrågakommande smalspårsbanorna arbetsuppgifter,
som erfordras för ett fullföljande av uppdraget. Dessutom ha de sakkunniga
avgivit ett antal av järnvägsstyrelsen begärda utlåtanden i frågor,
som angått personaluppsättningen vid normalspåriga bandelar. Visst samarbete
har dessutom ägt rum med besparingsberedningens järnvägssakkunniga.

7. 1943 års rundradioutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1943):

Sävström, A. V., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;

Berger, O. A., t. f. kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Hugo, Y., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Hökerberg, Eva, chefredaktör, fru;

Johansson, J., rektor;

Linder, E. H., redaktör;

Sterky, H. K. A., generaldirektör.

Sekreterare:

Hahr, II., redaktör.

102

Riksdagsberätt elsen.

I K: 7 Biträdande sekreterare:

von Schéele, C.-A., förste amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

I skrivelse den 18 maj 1943, nr 200, anhöll riksdagen hos Kungl. Maj:t, med
hänvisning till de många olösta ekonomiska, tekniska och kulturella problem,
som vore förknippade med svensk rundradios verksamhet, örn en snabb och
allsidig utredning samt om förslag rörande rundradion, dess aktuella behov
och riktlinjerna för dess framtida verksamhet.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens uttalande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat:

Utredningen bör gå ut på en inventering av de krav i programhänseende,
som den fortgående utvecklingen kan väntas ställa på radion, samt en prövning
av de tekniska och ekonomiska möjligheter, vilka kunna föreligga att
tillgodose nämnda krav. Utredningen bör närmast åsyfta förbättrade lvssnarmöjligheter,
örn detta begrepp tages i vidsträckt bemärkelse. Det gäller
sålunda till en början frågan, i vad mån de tekniska förutsättningarna att
avlyssna radioutsändningarna kunna förbättras i de delar av landet, där förhållandena
i detta avseende nu ej äro tillfredsställande. Vidare bör beaktas
frågan örn förstärkning av den svenska radions resurser för kontakt med utlandet
och med svenskar i främmande länder. Det gäller här i främsta rummet
kortvågssändningarna och därmed förbundna problem. Jämsides med
dessa utredningsuppgifter uppställer sig till bedömande frågan örn behovet
av samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för anordnande av
dubbelprogram i syfte att vidga radions verksamhet.

I samband med utredningsarbetet rörande de tekniska förutsättningarna
för att förbättra hörbarheten för ett eller flera svenska program bör uppmärksamhet
även ägnas frågan om nedbringande av kostnaderna för rundradiomottagama
samt den roll anskaffnings- och driftkostnaderna för dessa
spela i totalkostnaderna för rundradiodistributionen.

Vid utredningen måste de med radions vidare utveckling förbundna ekonomiska
problemen ägnas synnerlig uppmärksamhet. För en fortsatt förbättring
av radiorörelsens resurser torde krävas såväl vissa nya kapitalinvesteringar
i anläggningar som ökade medel till driftkostnader för den tekniska
utrustningen och för programtjänsten.

Den 23 september 1943 har utredningen avgivit förslag rörande trådradioanläggning
på Gotland.

Utredningen har intill november månads utgång sammanträtt 13 gånger
samt företagit en studieresa till Motala.

8. Utredning rörande revision av gällande vägtrafikstadga m. m.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för
att inom departementet, enligt de närmare anvisningar, som departementschefen
under arbetets gång kunde komma att meddela, biträda med utred -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

103

ning och avgivande av förslag i fråga om revision av gällande väglrafikstad- I Kt 9
ga samt beträffande de spörsmål som därmed ägde samband:
von Hartmansdorff, C.-II., förste kanslisekreterare.

Tillkallade den 4 och den 25 oktober 1943 att deltaga i överläggningar med
utredningsmannen:

Bäckman, K. G., polisintendent;

Ekberg, G., vägtrafikinspektör;

Olsson, K. A., t. f. byråingenjör;

Wallenberg, O., direktör;

Hagardt, S., advokat;

Lindgren, S., direktör;

Olsson, J. L., ombudsman;

Holmstedt, E. W., rektor;

Tengblad, E., överinspektör;

Hellqvist, H., direktör;

Christensson, J., ombudsman;

Holtz, G., ombudsman.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Med de för överläggningar tillkallade personerna hava under oktober och
november månader 1943 hållits 5 sammanträden.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1944.

9. 1913 års jårnvägskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.,

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sandström, K. H., byråchef;

Sundberg, C. G., disponent, led. av I kamm.;

Söderling, E. G., direktör.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., e. o. notarie.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 977.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

Frågan, huruvida en ombyggnad helt eller delvis bör komma till stånd
beträffande de till det s. k. Blekingenätet hörande järnvägslinjerna, är med
hänsyn till betydelsen av åtskilliga därmed förknippade intressen förtjänt av
utredning. Utredningen måste göras allsidig och förutsättningslös. Icke blott

104

Riksdagsberättelsen.

I K: 9 trafiktekniska och järnvägsekonomiska förhållanden böra sålunda prövas,
utan jämväl näringspolitiska samt allmänt ekonomiska förutsättningar för och
verkningar av en ombyggnad måste underkastas skärskådande. Särskild uppmärksamhet
bör självfallet ägnas frågan örn tekniska normer för en ombyggnad.
Vid bedömande av denna fråga liksom överhuvud av ombyggnadens
förutsättningar och verkningar måste noggrann åtskillnad göras mellan de
faktorer, som bero av spårvidden såsom sådan, och de förhållanden, vilka
hänföra sig till den allmänna tekniska standarden. Av stor betydelse är vidare
ett klarläggande av omlastningsproblemen, varvid de fördelar i omlastningshänseende,
som kunna vinnas genom ombyggnad, få vägas mot de olägenheter,
vilka vid en icke fullständig ombyggnad kvarstå eller till äventyrs uppkomma,
och de särskilda vanskligheter, som kunna framträda vid en på
flera olika etapper fördelad ombyggnad. I vad mån i stället för ombyggnad till
annan spårvidd inläggandet av en tredje skena på vissa sträckor kan övergångsvis
eller såsom bestående anordning lösa svårigheterna torde i detta
sammanhang få prövas.

Emellertid synes ett bedömande av spörsmålet huruvida, på vad sätt
och i vilken utsträckning en ombyggnad av smalspårsbanor bör komma till
stånd icke lämpligen kunna inskränkas till de linjer, vilka ingå i det s. k.
Blekingenätet med dess i vårt land eljest ej förekommande spårvidd 1.067
meter. Betydande smalspårsnät av annan spårvidd finnas inom skilda delar av
landet. Beträffande en del av dessa nät torde kunna förebringas omständigheter
av liknande art som de, vilka givit upphov till tanken på en ombyggnad
av Blekingelinjerna. Sannolikt torde jämväl på andra håll kunna väntas
föreligga motsvarande ombyggnadsönskemål. Ett ställningstagande till ombyggnadsfrågan
är visserligen med avseende å Blekingenätet mera brådskande
än beträffande flertalet andra smalspårsbanor såtillvida som utgifterna
för en behövlig förnyelse av den rullande materielen för Blekingebanorna
skulle, om en spårviddsomläggning är nära förestående, innebära ett väsentligen
bortkastat kapital, medan materiel för den vanliga smalspårsvidden
0.891 meter kan finna användning vid ett flertal olika banor i landet. Icke dess
mindre synes det önskvärt, att frågan om behovet av och förutsättningarna
för eventuella ombyggnadsåtgärder underkastas en åtminstone preliminär
prövning i ett sammanhang jämväl beträffande andra mera betydande smalspårsbanor
än Blekingenätets. Resultaten av denna prövning böra sammanföras
i en i stora drag utformad, på nödiga kostnadsberäkningar baserad preliminär
plan, ägnad att tjäna till ledning för de ansvariga myndigheternas
och statsmakternas framtida politik beträffande utveckling och förbättring
av ifrågavarande järnvägars resurser i avseende å spåranläggningar och rullande
materiel.

Då en prövning av ombyggnadsfrågan beträffande smalspårsbanor ytterst
syftar till en rationalisering av den spårbundna trafiken, lärer utredningen
även böra innefatta ett bedömande av spörsmålet om nedläggande av vissa
linjer, vilkas bibehållande befinnes otillräckligt motiverat.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 105

Kommittén tiar intill den 1 december 1943 sammanträtt två gånger samt I Kt 11
under tiden den 16—den 19 november 1943 företagit en informationsresa över
det s. k. Blekingenätet.

10. Utredning rörande behovet samt den lämpliga utformningen av särskilda
föreskrifter beträffande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig

automobiltrafik.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943:

Hagbergh, E., revisionssekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Utredningen har föranletts av en framställning av statens billrafiknämnd,
över vilken framställning yttranden inhämtats av vissa länsstyrelser samt av
några inom trafikväsendet verksamma sammanslutningar. Vid beslutet örn utredningens
igångsättande framhöll departementschefen, att utredningen till en
början borde avse att konstatera den omfattning, i vilken trafiktillstånd hittills
meddelats åt juridiska personer, samt söka klarlägga, huruvida och i vilken
omfattning en tendens till koncentrering av dylika tillstånd till ett fåtal
innehavare vare sig genom formell överflyttning av trafiktillstånden, genom
överlåtelse av aktieinnehav eller på annat sätt kunde anses vara för handen.

Skulle en dylik tendens befinnas föreligga eller vara att befara, borde de
sannolika verkningarna därav klarläggas och prövas. Vidare borde tagas under
bedömande, på vad sätt det kunde anses möjligt att, därest så befunnes erforderligt,
förebygga att monopolartade sammanslutningar på ifrågavarande
område uppkomme genom sådana överlåtelser av trafiktillstånd, som för
närvarande icke kunde kontrolleras genom de tillståndsbeviljande myndigheternas
försorg. Vilka åtgärder som i detta syfte kunde bliva lämpliga, kunde
ej på förhand angivas utan måste bli föremål för en förutsättningslös prövning.
Det vore tänkbart, att en sådan prövning komme att ådagalägga, att
mindre omfattande föranslaltningar inom ramen av den nuvarande förordningen
angående yrkesmässig automobiltrafik icke komme att bliva tillfyllest
utan att mera genomgripande åtgärder måste tillgripas, exempelvis i form
av särskild lagstiftning åsyftande att möjliggöra en prövning och en kontroll
från det allmännas sida beträffande ägarintresset i den rörelse, varom här
vore fråga.

Utredningsmannen har haft överläggningar med representanter för statens
biltrafiknämnd.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1944.

11. Utredning rörande revision av gällande regler örn järnvägs ansvar för

skada å gods m. m.

Tillkallad med stöd av Kungl. Majlis bemyndigande den 3 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1943) för att verkställa av riksdagen
i skrivelse den 1 juli 1943, nr 440, begärd utredning i ämnet:

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

106

Riksdagsberåttelsen.

I K: 11 Direktiven för utredningen framgå av departementschefens uttalande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat:

I första hand synes böra upptagas till behandling frågan örn de krav, som
böra ställas på beskaffenheten av det emballage, som användes vid godstransporter
på järnväg. Härvid bör övervägas, i vad mån allmängiltiga bestämmelser
om emballagets beskaffenhet kunna och böra meddelas. Härutinnan
böra förhandlingar mellan representanter för å ena sidan järnvägarna och å
andra sidan trafikanterna samt av frågan berörda områden av näringslivet
i övrigt äga rum inför utredningsmannen. På grundval av det resultat, vartill
undersökningen i denna del kan leda, bör upptagas till övervägande, i vad
mån ändringar i järnvägstrafikstadgans ansvarsbestämmelser lämpligen böra
vidtagas med hänsyn till eventuella särskilda emballageföreskrifter. Parallellt
härmed torde spörsmålet om revision i övrigt av reglerna om järnvägs ansvarighet
för skada å gods få upptagas till utredning och bedömande.

Under utredningsarbetets fortgång får prövas, i vad män ändringar i järnvägstrafikstadgan
kunna och lämpligen böra genomföras utan avvaktan på
revision av de internationella bestämmelserna rörande godsbefordring.

12. Utredning rörande behovet av civila liggplatser och därmed sammanhängande
förhållanden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1943):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Delin, B. G., kapten;

Jung, E. S., överlantmätare;

Ljungberg, C. R., byråchef;

Lundqvist, R., byråchef;

Wirseen, Å., t. f. byråchef.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat.

Innan nya arbeten av mera betydande omfattning igångsättas beträffande
flygplatser, vilka icke redan efter hittillsvarande anspråk iordningställts för
reguljär flygtrafik, bör en plan upprättas för att klarlägga, i vilken omfattning
offentliga flygplatser kunna väntas bliva behövliga inom skilda delar av landet.
En sådan plan framstår såväl ur statens som ur kommunernas synpunkt
såsom erforderlig för ett tillfredsställande ordnande av det civila flygväsendets
markorganisation inför väntade framtida krav. Det är härutinnan lika
angeläget, att nödiga markreservationer säkerställas och andra erforderliga
förberedande åtgärder i tid vidtagas som att överdimensionering och onödiga
kostnader undvikas.

För uppgörande av en dylik plan beträffande anläggning av civila flygplatser
måste givetvis icke blott bedömas det erforderliga antalet och den

Kommittéer oell sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

107

lämpliga belägenheten av sådana platser utan även preliminär ståndpunkt I K: 13
tagas till frågan om olika flygplatsers beskaffenhet och utrustning med hänsyn
till de ändamål, som de skola tjäna. Det torde vara lämpligt att i sistnämnda
avseende söka verkställa en gruppering av flygplatserna från synpunkten
av de krav, som olika slag av luftfart väntas ställa.

Vid bedömande av omfattningen av och utrustningen för flygplatser avsedda
för regelbunden trafik måste självfallet synnerlig hänsyn tagas till vad som
kan förutsättas rörande tänkbara flygleders räntabilitet. Val av orter för dylika
flygplatser bör ske under beaktande av kostnaderna på olika håll för markanskaffning
och anläggningsarbeten.

För planläggningen torde jämväl principiell ställning få tagas till spörsmålet,
i vilken utsträckning anordnande och förbättring av flygplatser bör ankomma
på staten och i vilken omfattning detta bör bliva en angelägenhet för kommunerna.
I nämnda hänseende hava tidigare vissa allmänna grundsatser kommit
till uttryck i förslag från statliga utredningsorgan eller i uttalanden från
statsmakternas sida, men utvecklingen har delvis avvikit från sålunda angivna
riktlinjer. En omprövning av detta spörsmål synes påkallad. Allmänt
lärer böra förutsättas, att beträffande flygfält i eller invid städer eller
större samhällen kommunerna själva svara för markanskaffningen samt
att staten i regel ej medverkar vid anläggning eller utrustning av andra
flygplatser än sådana, som huvudsakligen avses för flygtrafik av mera
reguljär natur. En dylik princip behöver ej utesluta, att staten bidrager
till kommunala anläggningskostnader, då så befinnes påkallat för motverkande
av arbetslöshet. Angeläget är emellertid, att sådana arbeten komma till
stånd endast i den mån de låta sig inordnas under en allmän plan för tillgodoseende
av flygplatsbehovet i landet, och bidragsprocenten bör i dylika fall
bestämmas nied fasthållande av vad som påkallas enbart av arbetsmarknadspolitiska
skäl.

I samband med det bedömande av flygplatsernas utrustning, som enligt vad
förut anförts bör ingå i en utredning rörande flygplatsbehovet, torde uppmärksamhet
böra ägnas även åt frågan, i vad mån täckning kan och bör beredas
det allmänna för löpande kostnader för markorganisationen.

13. Utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda fiske hamnsbyggnader.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1943
{se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1943):

Hansén, D., landshövding, ordförande;

Hessle, Öhr. W., byrådirektör;

Hällgren, E. W., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Stenberg, S. J., byråchef;

Utbult, B., affärsföreståndare.

Av de av departementschefen vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
för utredningen lämnade direktiven framgår bland annat:

I K: 13

108 Riksdagsberättelsen.

Utredningen bör i första hand avse en kartläggning av nuvarande läge beträffande
statliga och statsunderstödda fiskehamnar samt en granskning av
föreliggande förslag och önskemål beträffande utbyggnad och förbättring
med hänsyn till behoven inom olika trakter av landet. Beträffande arbeten,
vilka efter en dylik granskning anses böra ifrågakomma till utförande, bör
vidare verkställas en gradering efter angelägenhetsordning, varvid hänsyn
bör tagas till fiskets omfattning och betydelse på skilda platser samt endast
sådana utbyggnadsförslag medtagas, som äro fullt försvarbara från näringsekonomiska
utgångspunkter. I sistnämnda hänseende böra beaktas även föreliggande
förutsättningar för en snabb och rationell distribution av fisk till
konsumtions- eller beredningsorter. Resultaten av den här angivna prövningen
böra sammanföras i en på summariska kostnadsberäkningar grundad allmän
plan, ägnad att tjäna till ledning för medelsanvisningen under en kommande
tidsperiod av lämplig utsträckning. Om denna plan blir av större omfattning,
måste dess realiserande naturligen bli en fråga på jämförelsevis lång sikt med
fördelning någorlunda jämnt på olika år inom en tänkt utbyggnadsperiod.
Härigenom underlättas en lämplig avvägning av utbyggnadsorganisationen i
avseende å personal och materielutrustning samt med hänsyn tagen jämväl
till ett rationellt och arbetsekonomiskt tillfredsställande bedrivande av löpande
underhållsarbeten. Vad här anförts utesluter dock icke, att utbyggnadsarbetena
kunna tänkas ske i den takt, som med hänsyn till konjunkturerna på
arbetsmarknaden befinnes önskvärd.

14. Djurgårdskommissionen.

Ledamöter:

Malmberg, IL, generaldirektör, ordförande;

Andersson, A. B., snickare, led. av II kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör.

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Blasieholmstorg 11 C; tel.: 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.
Beträffande kommissionens allmänna uppgifter samt huvudsakliga förvaltningsuppgifter,
se 1937 sid. 60 och 1942:1 K 11.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Under budgetåret 1942^43 hava sammanlagt 19 tomter försålts i kvarteren
New York, Oporto och London. Dessutom har villkorligt försäljningsavtal upprättats
rörande visst område i kvarteret Smedsbacken vid Tegeluddsvägen, vilket
område enligt ett ännu ej fastställt stadsplaneändringsförslag är avsett

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

10Ö

att disponeras för uppförande av byggnader, inrymmande bland annat filmin- J [4
spelningsateljéer. Sammanlagda köpeskillingarna för de försålda tomterna
jämte området inom kvarteret Smedsbacken uppgå till 3,776,000 kronor.

Budgetårets gatuarbeten inom det stadsplanelagda Ladugårdsgärdesområdet
har huvudsakligen omfattat iordningställandet av gator med ledningar
inom de områden försäljningsverksamheten omfattat. Vidare har huvudavloppsledningen
från Stalionsvägen och fram till korsningen mellan Gärdesgatan
och Sandhamnsgatan med avloppstunnel under Kampementsbacken
ävensom terrasseringsarbeten för Banérgatans förlängning norrut mellan
Valhallavägen och Värtavägen blivit färdigställda.

B. Verksamheten för exploatering av Marieberg—Konradsbergsområdena.

Genom beslut den 25 september 1942 och den 12 februari 1943 har Kungl.

Majit förordnat, att vissa delar av sjukhusområdet vid Konradsberg samt
vissa delar av det av försvarsväsendets verkstadsnämnd disponerade Mariebergsområdet
skola ställas under djurgårdskommissionens omedelbara vård
och förvaltning.

Sedan kommissionen erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december
1942 att på vissa villkor försälja tomterna inom Konradsbergsområdet,
har kommissionen under budgetåret 1942/43 påbörjat tomtförsäljningarna.
Bestämmandet av försäljningspriserna för tomterna har skett efter samråd
med statens byggnadslånebyrå. Under budgetåret har försålts 7 tomter.
Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till 1,860,500 kronor.

I enlighet med §§ 4 och 5 i 1937 års avtal rörande Marieberg-Konradsbergsområdenas
intagande i stadsplan bär kommissionen den 25 september
1942 erbjudit staden tillträda vissa utanför exploateringsområdet belägna
parkområden. Då staden i följd härav tillträtt mark utanför exploateringsområdet
med en areal överstigande 15,000 kvadratmeter, bär staden börjat
gäldandet av det i nyssberörda avtal under § 2 omförmälda beloppet av
1,000,000 kronor.

Arbetena för iordningställande av gator med ledningar påbörjades omedelbart
efter det områdena ställdes under kommissionens vård och förvaltning
och lia under budgetåret omfattat de gatudelar inom exploateringsområdet,
där försäljningen av tomter ägt rum. Vidare pågå arbeten
för framdragandet av huvudtrafikleden Rålambsvägen mellan Fredhällsområdet
och Västerbron.

Under budgetåret 1942/43 har djurgårdskommissionen i samråd med stadens
vederbörande myndigheter föranstaltat örn bland annat sådan ändring
i stadsplanen för kvarteren Signalpatrullen och Signallyktan, att de
nordsydligt orienterade huskropparna erhålla en husbredd av 13 meter i
stället för den fastställda bredden av 12 meter, ifrågavarande stadsplaneändringsförslag
fastställdes den 8 juli 1943.

Stockholms stad har gjort framställning örn och utsett delegerade för förhandlingar
med kommissionen rörande ändringar i stadsplanen för Marie -

ilo

Riksdagsberättelsen.

I K: 14

Ekonomiskt sammandrog rörande djiirgurds -

Inkomster:

1. a) Influtna köpeskillingar för tomter, försålda under

budgetåret..................................

b) Köpeskillingsandel för fastigheter, försålda under
budgetåret, som skall erläggas budgetåret
1943/44 .....................................

2. Å reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid

för tomter, på budgetåret belöpande räntor____

3. Arrenden och hyror m. m. för områden.........

4. Inkomster av administrationstillägg.............

5. Inkomster från fastighetsägare för gårdsutrym menas

inom kvarteren iordningställande:

a) för inteckningar.............................

b) » planteringsarbeten........................

6. Inkomst av för skotterad kostnad för expenser, ren hållning

och fastighetsbildning................

7. Inkomster för förskotterade gatukostnader:

a) Kostnader att helt återgäldas kommissionen...

b) Kostnader för breddning av Valhallavägen öster

örn Värtavägen..............................

c) Kostnader för breddning av Värtavägen......

d) Övriga gatuanläggningskostnader.............

Summa inkomster

Ulgifler:

1. Förvaltningskostnader:

a) Avlöningar och expenser.....................

b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn ........

c) Skatter.....................................

d) Kostnader för fastighetsbildning..............

e) Övriga förvaltningskostnader ................

2. Stadsplanearbete och kartläggning ..............

3. Flyttning och iordningställande av militära och

övriga anordningar m. m.....................

4. Kostnader för gatuarbeten:

a) att helt återgäldas kommissionen .............

b) för breddning av Valhallavägen öster om Värtavägen
.......................................

c) för breddning av Värtavägen.................

d) Övriga gatuanläggningskostnader.............

5. Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren iordningställande: För

inteckningar.............................

> planteringsarbeten........................

Summa utgifter

1 Härtill komma förra!jningsmedel, cirka 1,872,0(0:— kronor, för tomtområden för folkskola
11 maj 1942.

Ladugårdsgärdes området kronor -

2,895,000: —
881,000: —3,776,000: —1
	44,013: 37 86,869: 47
	4,125: 94
1,535:36
47,399: 22	48,934: 58
	753: 11
18,867:10
20: 46
52,675:33	71,562: 89

4,032,259: 3(51

27,713:77
12,832: 52
22,128:29
4,002: 75

3,551: 65 70,228: 98

7,093: 37

17,589: 97
8,303: 43

082,659:32 708,552: 72
1,061: —

26.312: 19 27,973: 19

813,848: 26

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

lil

kommissionens förvaltuingsverksamhet budgetåret 1942/43. 1 K: 14

Johanneshov— Kvarnängen kronor	Marieberg- Konrads-bergsoinrådena kronor	Årsta-Bellevue- områdena kronor	Summa kronor
2,107,050: —	955,500: —
31,000: — 2,138,050: —	905,000: - 1.860.500: —		7,774,550: —
33,432: 40	7,128:68	_	84,574: 45
—	1,175:—	—	88,044: 47
11,383: 63	—	—	15,511:57
2,330: 50 109,934:62 112.265:12	310: - — 310: -		161,509: 70 982:33
83: 11	146: 11	—
24,429: 5S - 166,261:89 190.691:47	310: — .390:.— 700: —		262.954: 30
2,485,907: 73	1,809,959: 79	~~	8,3.88,120:88
27,713:76	27,713:76
500: —	100: —	—
6,300: 45	284: 32	_
3,900: —	891: 50	—
- 38,414:21	28,989: 58	—	137,632: 77
2,105: 07	2,750: —	—	11,948: 44
__	10,366:95	—	10,366: 95
18,236: 88	1,540: 12	—
—	—
—	—
601,218:24 619,455:12	224,936:14 226.476:26	—	1,554,484: 10
1,982: —	270: -
89.980:— 91,962: —	270: —	—	120,205:19
751,930:40	268,852: 75)	_	1,834,037:45

å Ladugårdsgärdet enligt förslag till principöverenskommelse mellan kronan och staden av den

112

Riksdcigsberättelsen.

.1 Kl 14 berg-Konradsbergsområdena samt förvärv av mark därstädes för skola,
park och vissa andra ändamål.

C. Exploateringsverksamheten inom Johanneshov—Kvarnängen.

Under budgetåret 1942/43 har tomtförsäljningen inom dessa områden fortsatts.
Därvid ha försålts 14 tomter för låghusbebyggelse och 12 tomter för
höghusbebyggelse. Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till 2,138,050
kronor.

Arbetet med iordningställande av gator och ledningar har fortsatts under
budgetåret i gatudelarna inom de exploateringsområden, där försäljningen
av tomter nu ägt rum, samt inom den sydvästra delen av Johanneshov.

Stockholms stad har gjort framställning om vissa ändringar i stadsplanen
för Johanneshovsområdet i syfte att erhålla bättre och ekonomiskt fördelaktigare
trafikleder; förhandlingar härom pågå med kommissionen.

D. Förhandlingar med Stockholms stad rörande reglering av vissa markfrågor
m. m.

Sedan Stockholms stads fastighetsnämnd å sammanträde den 27 oktober
1942 beslutat uppdraga åt vissa av nämndens ledamöter att med djurgårdskommissionen
upptaga förhandlingar rörande Stockholms stads förvärv för
folkskoleändamål av visst område å Ladugårdsgärdet har kommissionen upptagit
förhandlingar härom. Förhandlingarna hava resulterat i en principöverenskommelse
av den 11 maj 1943, enligt vilken kronan skall till staden med
full äganderätt överlåta två områden å Ladugårdsgärdet, att disponeras det
ena området för skol- och därmed jämförligt ändamål och det andra enbart
som gatumark till breddning av Valhallavägen och förlängning av Banérgatan.
Skolområdets areal har ännu icke definitivt bestämts men kommer
att utgöra 29,950 kvadratmeter eller den något mindre areal, som staden
efter närmare utredning finner erforderlig. Det avtalade priset utgör 62: 50
kronor per kvadratmeter, varför köpeskillingen för de överlåtna områdena
alltså skulle kunna beräknas till i runt tal 1,872,000 kronor. Stockholms
stadsfullmäktige hava å sammanträde den 21 juni 1943 för sin del godkänt
principöverenskommelsen. Efter beslut av riksdagen har Kungl. Majit den
26 november 1943 för kronans del godkänt överenskommelsen.

Stadsplanearbetet för stadsplaneläggning av ytterligare delar av Ladugårdsgärdet
har under budgetåret påbörjats och pågår alltjämt inom kommissionen.

Anmärkas bör vidare, att Stockholms stad gjort framställning örn vissa
ändringar i stadsplanen för Årstaområdet i syfte att erhålla mark för skoländamål.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

113

I Fi: s

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet linder 1943.

1. Kommunalskatteberedningen (1941:18; 1942:18; 1943:120).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936.

Sammansättning:

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led av II kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare, tillika sekreterare;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Statistiker:

Östman, O.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Under år 1943 ha hållits nitton sammanträden.

Beredningen har dels den 13 april 1943 avgivit utlåtande över socialvårdskommitténs
betänkande VI: Utredning och förslag angående socialvårdens
organisation m. m., dels ock den 19 augusti 1943 avgivit tredje delen av
sitt betänkande med förslag till omläggning av den kommunala beskattningen
m. m., avhandlande den kommunala skatteutjämningen (Statens off. utredn.
1943:43).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna

fastighetstaxering (1941:19; 1942:19; 1943:121).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1938:

Höijer, E. J., överdirektör;

Lindeberg, E. F. L., landshövding.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 21.

De sakkunniga lia den 23 februari 1943 avlämnat betänkande angående
undersökning av taxeringsutfatlet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden
vid 1938 års allmänna fastighetstaxering (Statens off. utreda.

1943:23).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning angående statens pcnsionsanstalts fondställning

(1941:110; 1942:1 10; 1943:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 juni 1938:

Lindstedt, S., direktör för statens pensionsanstalt;

Kjellén, T. B., förste aktuarie.

Piil, tilt riksd. prof. 19H. 1 sand. S

Riksdagsberfittelsen.

114

Riksdagsberättelsen.

1 Fi:

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 13.

De sakkunniga ha den 30 december 1943 avlämnat betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för utredning av frågan om reglering av vissa militära arvoden
(1941:117; 1942:1 17; 1943:127).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939:

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Rubbestad, A. L., statsråd, led. av II kamm.;

Nilson, J. F., byråchef.

Sekreterare:

Wikland, L., t. f. andre kanslisekreterare.

De sakkunniga, som under år 1943 hållit sex sammanträden, ha den 18 mars
1943 överlämnat betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet
(Statens off. utredn. 1943:21).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Besparingsberedningen (1941:1 25; 1942:1 23; 1943:1 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1940):

Akselsson, L., direktör;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jonsson, P. C., landshövding;

Löwbeer, N. T., generaldirektör;

Nordström, V., direktör;

Sjögren, I., direktör;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sällfors, C. T., generaldirektör;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Beredningen har biträtts av finansdepartementets statssekreteraravdelning.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1941: I Fi 25.

Beredningen har den 27 februari 1943 avgivit sitt slututlåtande (Statens off.
utredn. 1943:13). I bilagor till slututlåtandet ha redovisats samtliga av beredningen
avgivna förslag varjämte intagits en förteckning över de sakkunniga,
experter och övriga biträden som anlitats för utredningsarbete åt
beredningen.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 10 december 1943 har beredningens
verksamhet upphört med utgången av år 1943.

Under år 1943, intill den 27 februari, ha av beredningen till vederbörande
departementschefer överlämnats ett antal promemorior eller skrivelser, nämligen
den 4 januari angående rationaliseringsundersökningar i tullverket, arbetsstudier
utförda på arbeten inom vissa tullbehandlingsavdelningar, tullklarering
i ökad omfattning genom postverkets försorg, den statliga statisti -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 115

kens organisation m. m. (den sistnämnda tryckt, Statens off. utredn. 1943: 28), I Fi; 5
besparingsmöjligheter vid folkskoleväsendet, den 1 februari angående vissa
besparings- och rationaliseringsfrågor på rättsväsendets område, den 11
februari angående bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, bidrag till
avlöning åt distriktssköterskor m. m., vissa frågor inom sinnessjukvården,
sambandet mellan öppen och sluten sjukvård m. m., sjukledigheter inom
statsförvaltningen.

Efter avgivandet av beredningens slututlåtande ha några plenisammanträden
icke förekommit. Sammanlagda antalet plenisammanträden under året
har utgjort 6.

De av beredningen igångsatta organisationsundersökningarna ha fortsatt
under ledning av beredningens ledamot, numera ordföranden och chefen för
statens organisationsnämnd, generaldirektören C. T. Sällfors. Chef för den
under Sällfors ledning stående avdelningen för kontorsorganisation har varit
kanslichefen i statens organisationsnämnd G. W. Dahlberg. Som biträde å
avdelningen ha tjänstgjort dels civilingenjören B. Bredberg, assistenten S.

Lindfeldt samt civilingenjörerna O. Rimér och B. Tesch, dels ock representanter
för verk som blivit eller avsetts att bli föremål för undersökningar.
Undersökningsrapporter ha, utöver ovannämnda av besparingsberedningen
överlämnade promemorior, avgivits den 19 mars angående pensionsstyrelsen
och den 22 mars 1943 angående medicinalstyrelsen samt patentverket.

Vidare föreligga ännu icke slutbehandlade rapporter beträffande skolöverstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, kommerskollegium och lotsstyrelsen, varjämte
själva undersökningarna ännu ej avslutats beträffande telegrafverket, statens
järnvägar, domänverket, postverket och statens reproduktionsanstalt.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 10 december 1943 skola de av besparingsberedningen
igångsatta organisationsundersökningarna fullföljas av statens
organisationsnämnd.

Särskilda sakkunnigutredningar, som igångsatts av beredningen i fråga
örn statens järnvägar, folkbokföringen samt hyressättningen i staten tillhöriga
fastigheter, pågå alltjämt.

Utredningen angående statens järnvägar omhänderhaves av disponenten
B. A. F. Carleson, ombudsmannen J. Lingman, byråchefen R. Lundqvist och
direktören Y. A. Simonsson såsom sakkunniga med e. o. sekreteraren hos
järnvägsstyrelsen E. A. Sjöberg såsom sekreterare.

I utredningen angående folkbokföringen deltaga såsom sakkunniga överdirektören
E. J. Höijer, borgmästaren A. O. E. Rylander och professorn
S. G. W. Wahlund med hovrättsassessorn A. Olsson som sekreterare. De
sakkunniga ha biträtts av följande särskilt tillkallade experter, nämligen
prosten P. D. G. Bergfors, stadsarkivarien professorn S. B. Boethius, aktuarien
N. A. Lagerström, kyrkoherden J. E. Lindholm, kontraktsprosten J. A.

Nordberg, kyrkoherden K. G. A. Qvarnström, häradsskrivaren B. F. Steen,
byråchefen I. 1. Uhnbom, kyrkoherden A. Wihlborg samt kronouppbördskassören
A E. Winnermark.

Utredningen angående hyressättningen i staten tillhöriga fastigheter

116

Rilcsdagsberättelsen.

I Fi! 5 fortgår genom den för ändamålet tillkallade experten kamreraren B. A. H.
Löhr.

Nämnda sakkunnigutredningar skola jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den
10 december 1943 fullföljas även efter besparingsberedningens upphörande.
De beräknas vara slutförda under första halvåret 1944.

6. Sakkunniga för utredning av frågan om försäkring av statens egendom

(1942: I 27; 1943: I 33).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1941:
Lindeberg, S. J., bankinspektör;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Modig, J. O., bitr. sekreterare hos statens krigsförsäkringsnämnd.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 27.

De sakkunniga lia under år 1943 sammanträtt elva gånger.

Den 27 februari 1942 avgåvo de sakkunniga till chefen för finansdepartementet
den med uppdraget avsedda utredningen i vad avsåg brandförsäkring
samt transportförsäkring mot krigsrisk jämte annan transportförsäkring.
Den 19 februari 1943 avlämnade de sakkunniga utredning beträffande
trafikförsäkring av statens motorfordon.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1941 års familjebeskattningssakkuiuiiga (1942: I 29; 1943: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1941):

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm., ordförande;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Lembke, C. B. M., borgmästare.

Sekreterare:

Wulff, K., byråchef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Fi 29.

Utredningsarbetet har bedrivits av de sakkunniga och 1941 års befolkningsutredning
gemensamt. Efter den 30 november 1942 ha de sakkunniga
hållit 7 sammanträden.

De sakkunniga ha den 30 januari 1943 avlämnat betänkande med förslag
till ändrade grunder för familjebeskattningen (Statens off. utredn. 1943: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga för utredning rörande verkningarna på restaurangnäringens
område av utskänkningsvinstens avveckling (1943: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1942):

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

117

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande; I [(''jj [(j

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Garsten, B., fil. lie., ombudsman;

Kollberg, J. A., överdirektör;

Segerstråhle, G. T. M., major.

Sekreterare:

Nilsson. H. V., hovrättsassessor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 35.

De sakkunniga ha under år 1943 hållit 2 sammanträden.

I skrivelse den 20 februari 1943 ha de sakkunniga anmält, att de fullgjort
det åt dem lämnade utredningsuppdraget. I skrivelsen framhöllo de sakkunniga,
att den verkställda utredningen givit vid handen, att för närvarande
icke tillräckliga skäl förelåge att framlägga förslag till revision av gällande
bestämmelser i ämnet utan att därmed borde anstå tills mera normala förhållanden
inträtt inom restaurangnäringen.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Flgttningsersättning ssakkunniga (1943:1 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942 (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 mars 1942):

Ekenberg, O. J., kammarrättsråd, ordförande;

Anderberg, H. B., stationsmästare, led. av I kamm.;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Beskow, S. H. T., amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 36.

De sakkunniga ha hållit sex sammanträden under tiden den 9 december
1942—den 20 januari 1943. Överläggningar ha därvid jämväl hållits med
representanter för personalorganisationer.

De sakkunniga ha den 28 januari 1943 till chefen för finansdepartementet
överlämnat betänkande med förslag till författningar angående ersättning
för flyttningskostnad (Statens off. utredn. 1943: 2).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Institutionsvaktmästarutredningen (1943: I 37).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1942 med uppdrag
att utreda institutionsvaktmästarnas och dem motsvarande befattningshavares
lönegradsplacering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 mars 1942):

Andersson, J., förste expeditionsvakt;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Bydback, A. V. L., t. f. sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 37.

Utredningen har under år 1943 avlagt besök vid Uppsala universitet, lant -

118

Riksdagsberättelsen.

I Fi 10 brukshögskolans avdelningar vid Ultuna och Experimentalfältet, statens
provningsanstalt, statens bakteriologiska laboratorium samt statens kriminaltekniska
anstalt. Tretton sammanträden ha hållits.

Utredningen har den 20 september 1943 avgivit betänkande angående institutionsvaktmästares
och dem morsvarande befattningshavares lönegradsplacering.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. 1942 års omsättningsskattesakkunnigci (1943: I 38).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 med uppdrag
att verkställa utredning rörande kontrollen över den allmänna omsättningsskattens
utgörande ävensom rörande taxeringen till sådan skatt (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1942):

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Almgren, S. G., byråchef;

Karnell, E. A. G., t. f. byråchef, tillika sekreterare;

Lindén, E. A. I., t. f. häradsskrivare;

Wingård, E., revisionschef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 38.

De sakkunniga ha efter den 30 november 1942 hållit 5 sammanträden.
Den 28 januari 1943 ha de sakkunniga avgivit betänkande med förslag
till ändringar i förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) örn allmän
omsättningsskatt m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för beräkningen av
levnadskostnadsindex (1943:1 39).

Tillkallade enligt kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1942):

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör, ordförande;

Ahlberg, E., ombudsman i Daco;

Andersson, G., andre ordförande i landsorganisationen;

Christiansson, K. G. S., ordförande i svenska järnvägsmannaförbundet;
Cramér, H., professor;

Ekdahl, H., postmästare;

Johansson, A., byråchef;

Lundberg, E. F., docent;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen.
Sekreterare:

Soop, E. E., t. f. förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Metelius, B. E., amanuens;

Rehn, G., D. S. I.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

119

Experter:

Lindahl, E. R., professor;

Wold, H. O. A., professor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 39.

De sakkunniga ha sedan den 1 december 1942 hållit 11 sammanträden. En
arbetsdelegation inom de sakkunniga har därutöver sammanträtt 11 gånger.

De sakkunniga ha den 13 februari 1943 överlämnat betänkande med förslag
till nya riktlinjer för indexberäkningen (Statens off. utred. 1943: 8).

Uppdraget är därmed slutfört.

13. Sakkunnig angående den ekonomiska politikens utformning i syfte att

motverka en skadlig prisstegring (1943: I 40).

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 25 september 1942 erhöll direktören G.
Söderlund i uppdrag att biträda vid ledningen av överläggningar och utredningar
angående den ekonomiska politikens utformning i syfte att motverka
en skadlig prisstegring (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1942).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 6 oktober 1942 t. f. bankrådet K. Böök samt docenterna E. F. Lundberg
och I. Svennilson att såsom sakkunniga inom departementet vara Söderlund
behjälpliga vid fullgörandet av ovannämnda uppdrag.

I skrivelse den 13 mars 1943 har den sakkunnige avgivit redogörelse för
utredningsarbetet.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Sakkunniga för utredning beträffande möjligheterna att genomföra enhetlighet
i fråga örn den kompensation som på arbetsmarknaden utgår för

levnadskostnadsstegringen (1943: I 41).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1942):

Nordenfalk, J. A. E., f. d. revisionssekreterare, ordförande;

Johansson, G. S., drätsel direktör;

Westling, P. W. N., advokat.

Sekreterare:

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Fi 41.

De sakkunniga ha den 17 februari 1943 avlämnat promemoria med förslag
till lag om begränsning av dyrtidstillägg å lön och pension.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Sakkunnig angående utredning rörande behovsprövning å hyresmark naden.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942:
Hagbergh, E. revisionssekreterare.

120

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 15 Den sakkunniges uppdrag har ingått som ett led i utredningen angående
den ekonomiska politikens utformning i syfte att motverka en skadlig prisstegring
(se I: Fi 13).

Den sakkunnige har den 19 mars 1943 överlämnat promemoria angående
införande av behovsprövning på hyresmarknaden jämte utkast till lag örn
tillstånd att hyra bostad (hyreslicens) m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Militära m o rato ne u tre d ning en.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1943):

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av II kamm., ordförande;

Bergholtz, O. A., t. f. revisionssekreterare, tillika sekreterare;

Curtman, C. W., byråchef.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen erinrade
därvid till en början om en av 1941 års krigsfamiljebidragskommitté avgiven
promemoria angående revision av gällande bestämmelser rörande betalningsanstånd
m. m. samt en av svenska exekutionsmännens riksförbund avlåten
skrivelse jämte avgivna remissyttranden samt anförde vidare bland annat:

Med hänsyn till vad som anförts i riksförbundets skrivelse samt i remissyttrandena
synes det lämpligt, att en allsidig översyn nu verkställes av gällande
bestämmelser rörande anstånd med indrivning av utskylder hos värnpliktiga.
Vid denna översyn torde böra särskilt beaktas i vad mån tillkomsten
av ny värnpliktslag ävensom nya bestämmelser rörande värnpliktigas
ekonomiska förmåner — vilka förmåner numera torde vara väsentligt större
än de med vilka man räknade hösten 1939 — bör föranleda jämkning av
anståndsreglerna. Självfallet böra även de erfarenheter beaktas, som under
den förflutna tiden vunnits rörande bestämmelsernas praktiska tillämpning.

Bland de frågor, som under beaktande av nyss anförda synpunkter böra
undersökas, må först nämnas frågan om å vilka grupper av värnpliktiga
eller i försvarsberedskapen eljest tjänstgörande anståndsreglerna skola äga
tillämpning. Härvid uppställer sig bland annat frågan om anstånd bör få
åtnjutas jämväl av dem, som inkallas till fullgörande av sin första värnpliktstjänstgöring.
Vidare böra beaktas de särskilda frågor, som sammanhänga
med tillkomsten av vissa nya grupper av värnpliktiga, nämligen de
s. k. överåriga samt de efterbesiktade. Ävenså torde böra klarläggas örn
och i vad mån reservpersonalen samt de krigsfrivilliga böra inbegripas under
ifrågavarande lagstiftning.

Vidare bör vid översynen av författningsbestämmelserna undersökas, i
vad mån anståndsreglerna böra jämkas med hänsyn till sitt materiella innehåll.
Riktpunkten bör härvid vara, å ena sidan, att samhället bör taga
största möjliga hänsyn till de inkallades ekonomiska intressen, å andra sidan,
att det ekonomiska rättsskyddet icke får gå längre än som är förenligt

121

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

med de krav samhället i nuvarande läge måste ställa på den civila befolk- I
ningen. I den mån gällande bestämmelser leda till orättvisa mellan de inkallade
inbördes, böra erforderliga jämkningar vidtagas. Härvid böra särskilt
beaktas de olägenheter, som enligt riksförbundets skrivelse äro förknippade
med gällande regler rörande hemortslönen. I den mån så kan
ske, bör även den ekonomiska betydelsen för det allmänna av de påtalade
olägenheterna undersökas.

Vid översynen av gällande anståndsregler bör beaktas det av 1941 års
krigsfamiljebidragskommitté framlagda förslaget om utsträckning av anståndstiden
från två till tre månader.

Det torde vara lämpligt att, i samband med den förordade översynen av
1939 års förordning med särskilda bestämmelser angående indrivning av
utskylder hos vissa skattskyldiga, jämväl vissa närstående författningar göras
till föremål för en översyn.

De sakkunniga ha under tiden den 22 maj—den 30 oktober 1943 hållit
32 sammanträden.

Den 30 oktober 1943 avlämnades betänkande med förslag till militär moratorielag
m. m. (Statens off. utredn. 1943: 42.)

Uppdraget är därmed slutfört.

Fi:

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

17. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1941: I 7; 1942: I 7; 1943: I 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Med hänsyn till de uppgifter av mera brådskande art, som ålegat den sakkunnige,
har uppdraget ej kunnat avslutas under år 1943.

På grund av inträdande ändrade förhållanden med avseende å den sakkunniges
övriga arbetsåligganden kan uppdraget väntas bliva slutfört i början
av år 1944.

18. 1938 års tulltaxerevision (1941: I 11; 1942: I 11; 1943: 1 23).

Enligt departementschefens beslut är de sakkunnigas verksamhet sedan
juli 1940 tills vidare inställd.

19. Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik (1941: I 12; 1942: 1 12; 1943: I 24).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vihl tills vidare.

20. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1941: I 15; 1942: 1 15; 1943: I 25).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

122

Riksdagsberättelscn.

I Fi: 21 21. Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskapsåtgärder på det
skattepolitiska området (1941: I 16; 1942: I 16; 1943: I 26).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:

Lindahl, E., professor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: Fi 22.

Den sakkunnige har den 5 oktober 1943 avgivit en promemoria angående
en tillsammans med amanuensen M. Lemne verkställd undersökning rörande
skattetrycket för olika inkomstklasser.

22. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1941: I 19; 1942: I 19;

1943: I 28).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

23. Sakkunnig angående det enskilda sparandet (1941: I 22; 1942: I 21;

1943: I 30).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1940:

Kock, Karin, docent.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I Fi 22.

Under förra hälften av år 1943 har den sakkunnige övervakat arbetet inom
statens informationsstyrelses avdelning för aktiv hushållning, vilken avdelning
den 1 juli 1943 överförts till priskontrollnämnden.

Under året har den sakkunnige vidare tjänstgjort som ordförande i den
av sparorganisationerna och informationsstyrelsen bildade samarbetskommittén
för sparpropaganda.

I november 1943 överlämnades till chefen för finansdepartementet en promemoria
rörande Storbritanniens upplåning under kriget.

24. 1941 års lärarlönesakkunniga (1942: I 25; 1943: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande
avlöningsreglemente för folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende
likställda befattningshavare, lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt nomadlärare ävensom rörande anställnings- och avlöningsförhållandena
för Övningslärare vid statliga och statsunderstödda undervisningsanstalter
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, D. E., undervisningsråd;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Swartling, A. E. V., expeditionschef;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

123

Sekreterare: I Fil 35

Ölne, J. 0., e. o. sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Öhman, B., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

De sakkunniga ha under tiden den 15—17 november 1943 haft överläggningar
med folkskolinspektörerna C. J. N. Hedegård, N. A. Persson, J, A.

Sjöstedt, H. G. Pihl, J. S. Gralén och N. B. Karnell såsom experter i frågor
rörande statens folkskolinspektörers verksamhetsområde.

De sakkunniga ha hittills hållit omkring 190 sammanträden.

Under år 1943 ha de sakkunniga utarbetat förslag till överlärarnas fastare
inordnande i skoladministrationen. Vidare ha de sakkunniga under utredning
dels frågan örn ny boställsordning för folk- och småskollärare, dels
frågan om ändrade grunder för avvägningen mellan stat och kommun av
kostnaderna för folkskolan och de högre kommunala skolorna och dels frågan
om övningslärarnas vid det högre skolväsendet anställnings- och avlöningsförhållanden.
De sakkunniga torde komma att avgiva förslag i dessa
hänseenden under första halvåret 1944.

Dessutom ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till provisorisk reglering
av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarinnor i kvinnlig slöjd
och hushållsgöromål vid fortsättningsskolan.

Av de sakkunnigas uppdrag återstår slutligen frågan örn löneförmåner till
lärare vid fortsättningsskolan samt Övningslärare vid folkskolan. De sakkunniga
ha i avvaktan på 1940 års skolutrednings blivande förslag beträffande
folk- och fortsättningsskolväsendets organisation ännu icke upptagit nämnda
frågor till behandling.

25. -■Sakkunnig för utredning angående kostnaderna för restskatteförmedling
genom statens intressekontors försorg för i Stockholm mantalsskrivna personer.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1943 med uppdrag
att såsom sakkunnig inom departementet verkställa utredning och efter
förhandlingar med Stockholms stad till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
överenskommelse mellan staten och staden örn fördelning av kostnaderna för
restskatteförmedling genom statens intressekontors försorg för i Stockholm
mantalsskrivna personer:

Björck, K. A. W., generaldirektör.

Sekreterare:

Holmqvist, S. E., revisor.

Från generalpoststyrelsen hava inhämtats uppgifter för åren 1937—1942
angående storleken av de till Stockholms stad genom intressekontoret inlevererade
restskatterna, antalet personer, som anlitat intressekontoret för restantieinbetalning,
samt kostnader för verksamheten m. m. Överståthållarämbetet
har på begäran lämnat vissa upplysningar rörande organisationen av iimbe -

124

Riksdagsberättelsen.

25 tets avdelning för skatteärenden och meddelat uppgift å totalbeloppen av till
ämbetet influtna skatterestantier under nyssnämnda tidsperiod m. m. De erhållna
uppgifterna hava sammanställts i en promemoria.

Förhandlingarna med Stockholms stad torde komma att upptagas inom den
allra närmaste tiden.

26. Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1943 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att föranstalta om vissa utredningar rörande de ekonomiska problem,
som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Direktiven för nämnda
utredningar ha återgivits i proposition nr 365 till 1943 års riksdag.

Med stöd av nämnda bemyndigande ha uppdrag att verkställa utredningar
lämnats enligt följande översikt:

Konjunkturinstitutet. Allmänna konjunkturproblem i efterkrigsläget. Uppdrag
lämnat den 24 september 1943.

Arbetsmarknadskommissionen. Friställning av arbetskraft vid demobilisering,
inom skogsbruket respektive inom krisförvaltningen. Åtgärder för beredande
av sysselsättning. Uppdrag lämnat den 27 maj 1943.

Överstyrelsen för yrkesutbildning. Vissa frågor om yrkesutbildning och omskolning
av arbetskraft. Uppdrag lämnat den 12 november 1943.

Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation. Se vidare under
I: Fi 32.

Industriens utredningsinstitut. Friställning av arbetskraft inom industrien.
Sysselsättningsmöjligheter inom industrien vid fredskonjunktur. överenskommelse
träffad den 7 maj 1943.

lnvesteringsutredningen. Se vidare under I: Fi 27.

Sakkunnig rörande bostadsproduktionen. Se vidare under I: Fi 28.

1942 års jordbrukskommitté. Inventering och planläggning av arbetsreserv
inom jordbruket. Sysselsättningsmöjligheter inom jordbruket. Uppdrag lämnat
den 27 maj 1943. Kommittén har den 22 september 1943 till chefen för
finansdepartementet överlämnat en promemoria angående beredande av sysselsättning
inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets
slut.

Skogsstyrelsen. Inventering och planläggning av en arbetsreserv inom skogsbruket.
Sysselsättningsmöjligheter inom skogsbruket. Uppdrag lämnat den
27 maj 1943. Styrelsen har den 30 december 1943 till chefen för finansdepartementet
överlämnat en promemoria angående beredande av sysselsättning
inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut.

Kommerskollegium. Investeringsbehov vid handelshamnarna. Tonnageutvecklingen
(tillsammans med Sveriges redareförening). Industriens investeringsplaner
(tillsammans med industriens utredningsinstitut). Uppdrag lämnat
den 27 maj 1943. Kommerskollegium har den 15 september 1943 till chefen
för finansdepartementet överlämnat en efter samråd med Sveriges redareförening
verkställd utredning rörande tillgången på tonnage. Vidare har kom -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

125

merskollegium den 29 oktober 1943 till chefen för finansdepartementet över- J pjlämnat
en utredning angående handelshamnarnas investeringsbehov.

Industrikommisionen. Åt industrikommissionen har uppdragits att utreda
materielbehoven vid återgång till fredskonjunktur.

Exportorganisationerna. Med exportorganisationerna har överenskommelse
träffats om utredning av bl. a. frågor om exportindustriens kapacitet (tillsammans
med kommerskollegium och industriens utredningsinstitut).

Valutasakkunniga. Utgångspunkter för penningpolitiken efter kriget. Fullmäktige
i Sveriges riksbank beslöto den 6 maj 1943, att särskilda sakkunniga
skulle verkställa en undersökning rörande frågan om utgångspunkterna för
en reglering av den svenska kronans internationella värde efter ett vapenstillestånd.
Till sakkunniga utsågos t. f. bankrådet K. Böök, statssekreteraren
D. Hammarskjöld, professorerna E. Lindahl och A. Montgomery samt riksbankschefen
I. Rooth. Såsom ordförande vid de sakkunnigas överläggningar
har statssekreterare Hammarskjöld fungerat. Sekreterare Ilar varit amanuensen
M. Lemne.

De sakkunniga ha den 22 november 1943 till fullmäktige överlämnat en
utredning, vilken den 2 december 1943 av fullmäktige överlämnats till Kungl.

Maj :t.

Kungl. Majit har den 7 maj 1943 uppdragit åt statssekreteraren i finansdepartementet
D. Hammarskjöld att biträda vid planläggningen och samordnandet
av de med bemyndigandet den 19 mars 1943 avsedda undersökningarna.
Chefen för finansdepartementet har förordnat fil. d:r B. A. Björnberg att
fr. o. m. den 1 december 1943 såsom sakkunnig inom departementet biträda
med utredningar av ekonomiska problem, sammanhängande med omställningen
efter ett vapenstillestånd.

27. Investeringsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.:

Sundström, E. V., e. byråchef;

Westling, E. A., statssekreterare.

Särskild expert:

Blomberg, Dag Alson, gasinspektor.

Sekreterare:

Gustafsson, T. B., civilingenjör;

Klintstedt, H. G., byråingenjör;

Petrelius, B., byråingenjör.

Lokal. Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens an -

126

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 27 förande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Även om den arbetslöshet som är att motse vid en demobilisering och en
inskränkning av den krisbetingade produktionen i stor utsträckning kan väntas
kompenserad genom ökade sysselsättningsmöjligheter inom expanderande
produktionsområden, måste man räkna med risker för en omfattande krisarbetslöshet.
För att möta denna kan det bli nödvändigt att igångsätta för
ändamålet lämpade anläggningsarbeten. Erfarenheterna visa, att sådana arbeten
måste omsorgsfullt planläggas för att resultatet skall bliva tillfredsställande.

Den statliga och kommunala investeringsreserven har delvis undersökts avarbetsmarknadskommissionen.
Inventeringen torde i samråd med kommissionen
böra fullföljas genom sakkunniga, representerande berörda myndigheter
och investeringsområden.

Det utredningsarbete, som bör verkställas av de sakkunniga, torde böra
utsträckas att gälla hela den statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten
med undantag tills vidare för vissa delar av denna
som lämpligen böra upptagas till behandling av andra organ.

Avgränsningen av de sakkunnigas arbetsområde betingas av att den enskilda
investeringsverksamheten och vissa delar av den anläggningsverksamhet,
som eljest i princip faller inom ramen för de sakkunnigas uppdrag, äga sådant
samband med planläggningsfrågor som hänskjutits till utredning i annan
ordning, att de lämpligen böra behandlas i sammanhang med dessa.

De sakkunnigas arbete bör närmast avse att inregistrera föreliggande investeringskrav
inom de områden, som falla inom ramen för de sakkunnigas
uppdrag. En första avgränsning av behoven torde lämpligen kunna vinnas
därigenom, att uppgifter infordras endast om sådana investeringskrav, som
enligt vederbörande statliga eller kommunala myndigheters mening böra tillgodoses
under de närmaste två eller tre åren under fönitsättning av den för
fredsförliållanden normala angelägenhets- och produkiivitetsbedömningen.
Inventeringen av behoven bör följas av en gallring och inbördes avvägning
som åsyftar att få fram de investeringsobjekt, vilka med tillämpning av såvitt
möjligt enhetliga normer enligt de sakkunnigas mening framstå såsom så
motiverade, att fullgod anledning föreligger att omedelbart utarbeta närmare
planer för anläggningarna. De sålunda utvalda arbetsobjekten böra därefter på
de sakkunnigas initiativ i kontakt med vederbörande departement bli föremål
för skyndsam detaljplanering. Målet bör vara att nå fram till en total investeringsreserv
motsvarande ungefär två års normala investeringsbehov, vilken
är så noggrant förberedd, att den, om så anses önskvärt, kan fullt utnyttjas
redan under ett första år.

En undersökning av den art som här angivits kan givetvis icke betraktas
som en engångsåtgärd. Den bör avse att bilda grunden för ett fortsatt vidmakthållande
av en detaljplanerad investeringsreserv av offentliga arbeten.
Med hänsyn härtill är det önskvärt, att de sakkunniga försöka vinna en såvitt
möjligt fast organisatorisk ram för utredningsarbetet, som med lämplig

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

127

anknytning till statsdepartementen kan äga bestånd, även sedan de sakkunni- I Fi: 28
gas omedelbara uppgift blivit löst. Det är önskvärt att den grundläggande utredningen
skyndsamt slutföres. De sakkunniga torde böra bedriva arbetet
etappvis, så att delresultat inom varje särskilt område framkomma snarast
möjligt och sålunda eventuellt påkallade praktiska åtgärder kunna komma
till stånd redan innan utredningsarbetet i dess helhet avslutats. I första hand
böra resultat eftersträvas beträffande de rent statliga arbetena.

Vid de sakkunnigas sovring av de arbetsobjekt som framkomma vid den
grundläggande inventeringen synes urvalsgrunden böra vara arbetenas förmåga
att snabbt bidraga till en höjning av nationalinkomsten. Denna rent ekonomiska
bedömningsgrund är motiverad med hänsyn till att det ekonomiska
läget efter ett vapenstillestånd trots en eventuellt omfattande arbetslöshet likväl
sannolikt kommer att framstå såsom en bristsituation, i det att betydande
eftersatta behov föreligga samtidigt som landets produktionsmöjligheter i varje
fall icke förbättrats. Den här angivna bedömningsgrunden måste tillämpas
även när det blir fråga om att i en arbetslöshetssituation med beaktande av
den planerade anläggningsverksamheten i övrigt bestämma, i vilken utsträckning
de allmänna investeringarna böra komma till stånd.

Utredningen har intill den 1 december 1943 sammanträtt under tillhopa
10 dagar.

Utredningen har hittills huvudsakligen sysslat med att insamla och bearbeta
för uppdragets fullgörande erforderligt material samt med studium av
vissa principiella problem för utredningsarbetets bedrivande.

Utredningsarbetet bedrives i forcerat tempo för att möjliggöra att ett första
yttrande med förslag till investeringsplan för allmänna arbeten för budgetåret
1944/45 skall kunna avgivas vid slutet av första kvartalet 1944.

28. Sakkunnig rörande bostadsproduktionen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943:

Johansson, A., byråchef.

Biträdande experter:

Bergvall, L., arkitekt;

Cederwall, G., fil. lie.;

Hedmark, M., arkitekt;

Strokirk, E., civilingenjör.

Den sakkunniges uppdrag ingår som ett led i utredningen av de ekonomiska
problem, som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Utredningen
avser byggnadsindustriens produktionsförhållanden, i första hand kostnadssituationen
inom denna industri och möjligheterna att skapa förutsättningar
för en normal bostadsproduktion, varvid även omfattningen av
byggnadsindustriens behov av arbetskraft efter ett vapenstillestånd samt
möjligheterna att inom byggnadsindustrien bereda sysselsättning åt arbetslösa
skola upptagas till övervägande.

Inom utredningen ha gjorts undersökningar av kostnadssituationen inom

128

Riksdagsberättelscn.

I Pii 28 bostadsbyggandet, av bostadsbehovets sannolika utveckling under följande år,
av behovet av olika slag av material, av tomttillgångarna inom städerna, av
betydelsen ur kostnadssynpunkt av vissa byggnadstekniska förhållanden samt
av förhållanden på byggnadsarbetsmarknaden.

Utredningen beräknas kunna avslutas under januari månad 1944.

29. Ngkterhetsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 april 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 21 april 1943):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Dahlberg, G., professor;

Klackenberg, 0. IL, byråchef, tillika sekreterare.

Statistisk expert:

Gahn, H. H. A. C., förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Lane, S., amanuensaspirant.

Utredningens arbetsuppgifter framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande, därvid bland annat framhölls
följande:

Vid utredningen bör eftersträvas ett klarläggande av de orsaksfaktorer av
skilda slag, som framkallat det ökade spritmissbruket under krigsåren. En
mångfald olika omständigheter av psykologisk, ekonomisk och social natur,
som delvis torde vara statistiskt oåtkomliga, kunna antagas ha medverkat
härtill. Givetvis ligger en mera uttömmande analys av dessa faktorer utom
ramen för nu ifrågavarande utredning. Därtill skulle erfordras relativt
omfattande och tidsödande sociologiska undersökningar. Det uppställda syftet
för utredningen — att tjäna till ledning för omedelbara samhälleliga åtgärder
mot fylleriet — medför en naturlig begränsning i dess omfattning
och i kraven på dess resultat. Undersökningen bör sålunda verkställas mot
bakgrunden av de praktiska handlingsmöjligheter, som för närvarande föreligga.
Vid utredningen bör undersökas i vad mån en förskjutning inträtt
beträffande utskänkningen och utminuteringens andel i fylleriförseelserna.
Det synes önskvärt att i fråga om utskänkningen vinna kännedom om
den utsträckning i vilken fyllerifallen inträffat efter besök å restaurang med
utskänkning i samband med danstillställning. I avseende å utminuteringen
är av intresse att få utrett vilken roll s. k. överlåten motbokssprit spelat.
Uppmärksamhet bör även ägnas åt betydelsen av andra berusningsmedel
såsom pilsner, teknisk sprit och lönnbränd sprit. Vad den allmänna inkomstutvecklingen,
de påtvungna förändringarna i levnadsvanorna och andra
påfrestningar under kriget kunna ha betytt för nykterhetstillståndets försämring
låter sig givetvis icke siffermässigt fastställa. De sakkunniga kunna
möjligen nå fram till ett grundat allmänt omdöme härom. Säkrare upplysningar
torde utredningen kunna väntas ge beträffande mera speciella frågor.
Den synes kunna klargöra inom vilka grupper av befolkningen, som

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

129

den stegrade fyllerifrekvensen föreligger, därvid synes angeläget att belysa, I Fi: 30
huruvida sådana yrkeskategorier, som haft en särskilt gynnsam inkomstutveckling
under kriget, i ökad utsträckning kommit att rekrytera fylleristernas
led, huru ungdomsfylleriet utvecklats och vilken omfattning det militära
alkoholmissbruket haft och har. Vidare bör undersökas, om någon förskjutning
inträffat i relationen mellan antalet förstagångsfyllerister och antalet
återfallsfyllerister samt vad den effektiviserade alkoholistvården kan ha
betytt härvidlag. Utredningen bör bedrivas med den skyndsamhet, som finnes
möjlig. De sakkunnigas arbete torde böra avse att angiva de punkter
på vilka de nu påkallade ingripandena lämpligen böra insättas. Därvid är det
tillräckligt om de sakkunniga angiva endast riktlinjer till ifrågasatta åtgärder.

Utredningen har intill utgången av november månad 1943 sammanträtt
trettio gånger.

De sakkunniga komma att i början av januari 1944 avlämna betänkande
angående verkställd utredning.

30. Sakkunniga för utredning angående ny dyrortsgruppering.

Tillkallade enligt Kungl. Majds bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 7 augusti 1943):

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Ekegård, E. A., lektor;

Ericsson, C. H., led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ohlon, S. J. E., rektor;

Rosberg, K. G., folkskollärare;

Rundlöv, H. N., stationsmästare.

Direktiven för sakkunnigutredningen framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat: På de sakkunniga bör i första hand ankomma
att i princip pröva frågan örn dyrortsgrupperingens fortsatta bestånd och allmänna
utformning. De sakkunniga böra sålunda taga under omprövning de
motiv, som föranlett införandet av en dyrortsgruppering, med ledning därav
bilda sig en mening örn principerna för denna gruppering samt taga ställning
även till de av 1936 års lönekommitté föreslagna och av statsmakterna godkända
grunderna för mätningen av lokala olikheter i levnadskostnaderna.

Under förutsättning att dyrortsgrupperingen anses böra äga fortsatt bestånd,
torde de sakkunniga böra framlägga förslag till de modifikationer i nämnda
grunder, vartill de kunna finna anledning, samt till de nya utredningar av
prisstatistisk natur som äro erforderliga för att en dyrortsgruppering enligt av
de sakkunniga förordade riktlinjer skall kunna genomföras.

Såsom av ärendets behandling vid 1943 års riksdag framgår, måste en ny
dyrortsgruppering i vad avser lönerna komma att innebära en lönereglering.

Bill. till aksel. prof. 19U. 1 sami.

Riksdagsbcrättelsen.

130

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 30 De sakkunniga torde lämpligen böra pröva, huruvida löneplanerna i de statliga
avlöningsreglementena och de i analogi med dessa utformade författningarna
i detta sammanhang böra omarbetas, samt — därest så är fallet — taga
ställning till spörsmålet örn tidpunkten och riktlinjerna för en sådan reglering.
Däremot torde frågan örn regleringens närmare utformning få upptagas till
behandling i särskild ordning på samma sätt som övriga allmänna löneregleringsspörsmål.
Det bör därför icke åligga de sakkunniga att framlägga förslag
lill nya löneplaner i de statliga avlöningsreglementena utan endast att föra
undersökningen av dyrortsgrupperingsfrågan så långt, att en utgångspunkt
erhålles för de förhandlingar som sedermera vid lämplig tidpunkt böra upptagas,
om en överarbetning av löneplanerna visar sig påkallad. På det skattepolitiska
området torde de sakkunnigas uppdrag böra på likartat sätt begränsas;
eventuellt påkallade justeringar i fråga om skatteavdragen synas sålunda
böra bli föremål för särskild prövning med stöd av de resultat som nås vid de
sakkunnigas utredningar.

Vid verkställandet av utredningen av dyrortsgrupperingsfrågan bör sammansatta
stats- och bevillningsutskottets uttalanden tjäna till ledning samt
beaktande skänkas den omfattande diskussion som i övrigt förekommit i
ämnet.

De sakkunniga ha hittills sammanträtt två gånger, varvid utredningen planlagts.

31. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om en omläggning av upp bördsförfärandet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juli 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 augusti 1943):

Quensel, N. J. E., statsråd, ordförande;

Laurin, J., borgmästare;

Lundqvist, J. O., ingenjör;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Steen, B. F., häradsskrivare;

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Jarnerup, S. E., assessor, tillika sekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat: Frågan örn en omläggning av uppbördsförfarandet har under senare
år varit föremål för upprepade utredningar. Senast ha två sakkunnigförslag
i ämnet framlagts år 1941.

Olägenheten av att skatterna hänföra sig till tidigare års inkomster och att
skattebetalningarna alltså icke äro anpassade efter de inkomster som föreligga
vid tidpunkten för betalningen gör sig givetvis särskilt gällande vid ett
förhållandevis högt skattetryck. Det är därför naturligt, att frågan om upp -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 131

bördens utformning tilldragit sig ökad uppmärksamhet i sammanhang med I Fi: 31
den stegring av skattetrycket som ägt runi under krigsåren. Vid de två senaste
utredningarna har riktpunkten för arbetet också varit att nå fram till en
källbeskattning, vid vilken den skatt som skall gäldas så nära som möjligt
ansluter sig till löpande inkomst. Det har hittills icke visat sig möjligt att finna
en lösning på uppbördsproblemet som på ett tillfredsställande sätt tillgodoser
önskemålet om en sådan anpassning. Alternativa utvägar ha diskuterats,
men dessa ha i olika avseenden ansetts behäftade med sådana brister,
att de icke lämpligen kunnat anlitas.

Förklaringen till att uppbördsfrågan visat sig så besvärlig att lösa ligger
främst däri, att de svenska inkomst- och förmögenhetsskatterna erhållit en
sådan utformning, att ett summariskt taxerings- och uppbördsförfarande icke
kunnat genomföras utan att väsentliga rubbningar skulle inträda i den eftersträvade
skatteavvägningen. En annan svårighet har framträtt med avseende
å den stora olikhet som råder i fråga örn möjligheterna att genomföra en
källbeskattning vid olika slag av inkomster; en källbeskattning av arbetsinkomst
låter sig exempelvis lättare genomföra än en motsvarande beskattning
av rörelseinkomst. Om man med hänsyn härtill begränsar källbeskattningen
till vissa slag av inkomster, uppkomma emellertid allvarliga svårigheter, bl. a.
örn den skattskyldige övergår från en inkomsttyp till en annan. Bedömningen
av uppbördsfrågan har slutligen också påverkats av den oklarhet som råder
rörande de organisatoriska förutsättningarna för den i administrativt avseende
mera betungande uppbördsform som en källbeskattning medför.

Även vid sidan av de statliga utredningarna har uppbördsfrågan varit föremål
för utredningar. Sålunda ha från enskilt håll olika förslag till en lösning
av uppbördsfrågan framlagts med i huvudsak samma syfte som sakkunnigförslagen
men med utgångspunkt från delvis andra principer. Nya uppslag
ha vidare framkommit vid remissbehandlingen av sakkunnigförslagen.

Det förhållandet att några tillfredsställande resultat hittills icke uppnåtts
bör icke få hindra, att arbetet på en lösning av uppbördsfrågan föres vidare.

Hittills verkställda utredningar ha varit ägnade att klarlägga de olika alternativ
som föreligga och ge alltså tillsammans en god grund för en slutlig
prövning av möjligheterna att komma till rätta med ifrågavarande problem.

Uppgiften för en ny utredning i ämnet bör bli att med fasthållande av det
förut angivna syftet med en uppbördsreform väga de olika förslagen mot
varandra, pröva deras fördelar och nackdelar samt ■— om någon linje med
beaktande av både skatterättsliga och praktiska synpunkter anses möjlig att
rekommendera — utarbeta ett förslag efter denna linje, omfattande såväl författningsbestämmelser
som riktlinjer för de åtgärder i administrativt hänseende,
som förslagets genomförande skulle påkalla.

Syftet med den ifrågasatta uppbördsreformen anger ramen för den nya utredningen.
Denna bör i övrigt vara bunden endast av den förutsättningen, att
inkomst- och förmögenhetsskatternas rättsliga utformning icke i detta sammanhang
kan tänkas i väsentliga avseenden reviderad. I organisatoriskt hän -

132

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 31 seende har utredningen givetvis att utgå från i huvudsak den förvaltningstekniska
ram, som redan föreligger.

De sakkunniga ha hittills sammanträtt under tre dagar.

De sakkunniga ha under sitt hittillsvarande arbete diskuterat och övervägt
olika förslag, som tidigare framlagts i syfte att åstadkomma ett uppbördsförfarande,
enligt vilket utskylderna erläggas samtidigt med eller i så nära samband
som möjligt med inkomstens förvärvande.

Inom den närmaste tiden komma de sakkunniga att framlägga förslag med
vissa riktlinjer för åvägabringande av en tidigare inbetalning av utskylder.

32. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Lindberg, A., ordförande i landsorganisationen;

Söderlund, G., ordförande i svenska arbetsgivareföreningen.

Såsom kommitténs sekreterare tjänstgör kontorschefen hos arbetsnämnden
i Stockholm, fil. kand. O. Jönsson.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 uppdrog chefen
för finansdepartementet åt statens arbetsmarknadskommission att enligt
en av kommissionen uppgjord plan verkställa utredning angående bland annat
de frågor beträffande arbetsförmedlingens organisation, som kunde väntas
bliva aktualiserade efter ett vapenstillestånd.

Chefen för finansdepartementet har sedermera den 21 september 1943 beslutat
att befria kommissionen från uppdraget, i vad det avsåg frågan om
arbetsförmedlingen, och att åt särskilda sakkunniga uppdraga att utreda
nämnda fråga.

Arbetsmarknadskommissionen skall tillhandahålla erforderlig kanslipersonal
åt de sakkunniga.

De sakkunniga ha hållit ett sammanträde, vid vilket utredningsarbetet
planlades.

33. 1943 års järnvägspensionsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1943 för
att inom departementet biträda med utredning av frågan örn tjänste- och
familjepensioneringen beträffande personal vid av staten övertagna enskilda
järnvägar (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november 1943):

Lindstedt, S., direktör för statens pensionsanstalt, ordförande;

Gemzell, Chr., revisionssekreterare;

Ruist, G. F., byråchef i järnvägsstyrelsen.

Lokal: Statens pensionsanstalt; tel.: 23 27 30.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 133

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid £ Fj; 33
meddelandet, av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid:

I propositionen nr 207 till 1939 års riksdag angående åtgärder för enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet berördes frågan örn statens övertagande
av de vid enskilda järnvägar förefintliga pensionskassorna och dessas
förpliktelser. I propositionen förutsattes, att prövningen av hithörande
spörsmål skulle föregås av en särskild utredning i ämnet.

Sedermera har järnvägsstyrelsen i utlåtande över en framställning om statens
övertagande av två pensionskassor, avsedda för personal vid numera
förstatligade enskilda järnvägar, förordat en allmän utredning genom sakkunniga
av frågan om statens övertagande av förefintliga sådana pensionskassor.

Den största av de för enskilda järnvägars personal avsedda pensionskassorna,
nämligen Enskilda järnvägarnas pensionskassa, har delägare från såväl
förstatligade som icke förstatligade järnvägar. För de förstatligade järnvägarnas
del anmälas dock inga nya delägare. Frågan om statens övertagande
helt eller delvis av denna kassa har förevarit vid 1942 års riksdag. I utlåtande
nr 47 över vid riksdagen väckta motioner uttalade bankoutskottet sig
för en utredning i detta ämne. Därvid borde, enligt vad utskottet vidare
anförde, jämväl undersökas, i vad mån större jämnställdhet i pensionshänseende
kunde ernås mellan olika grupper av anställda och pensionärer vid
de av staten övertagna järnvägarna. Med hänsyn till att frågan om verkställande
av utredning rörande pensionskassornas övertagande redan tidigare
bragts under Kungl. Maj:ts prövning, hemställde emellertid bankoutskottet
icke om framställning i ärendet från riksdagens sida.

Utom Enskilda järnvägarnas pensionskassa finnas nio smärre pensionsinrättningar,
vilka meddela pension åt personal vid förstatligade järnvägar.

Dessa pensionsinrättningar ha uteslutande från enskilda järnvägar övertagen
personal soip delägare. För fyra av pensionsinrättningarna har verksamheten,
utan ändring av bestämmelserna, övertagits av statens järnvägar.

Ytterligare finnes ett antal pensionskassor, vilkas samtliga delägare, med
något enstaka undantag, äro anställda vid icke förstatligade enskilda järnvägar.
I den mån ifrågavarande järnvägar förstatligas, uppkomma beträffande
dessa kassor samma spörsmål som beträffande de tidigare omnämnda.

Frågan om statsövertagande är närmast aktuell beträffande de pensionskassor,
vilka höra samman med numera förstatligade enskilda järnvägar.

En avveckling av dessa kassors rörelse är påkallad redan med hänsyn till
att tillförseln av nya delägare avskurits. Härtill kommer att, enligt vad som
uppgivits, förflyttning av personal, som deltagit i kassornas förvaltning, i
vissa fall medfört svårigheter för den fortsatta verksamheten.

Främst är emellertid att märka, att den nuvarande ordningen för tjänsteoch
familjepensioneringen för de av staten övertagna anställningshavarna ur
såväl statens som personalens synpunkt framstår som ett provisorium, vilket
hör avlösas av mera definitiva anordningar. För staten, som har att vidkän -

134

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 33 nas avsevärda kostnader för ifrågavarande pensionering, är det önskvärt att
vinna däremot svarande inflytande över den med pensioneringen sammanhängande
förvaltningsverksamheten och större möjlighet att reglera pensionsvillkoren
i närmare anslutning till det statliga pensioneringssystemet. Kassornas
avgifts- och pensionsbestämmelser skilja sig i väsentliga delar från motsvarande
statliga bestämmelser. Detta förhållande har, ehuru statliga fyllnadspensioner
och rörliga tilläggsförmåner tillkommit, föranlett påtagliga
ojämnheter beträffande pensionsvillkoren mellan i övrigt likställda anställningshavare.

I detta sammanhang föreligga jämväl till beaktande vissa spörsmål berörande
pensioneringen av personal, som vid vederbörande järnvägs förstatligande
icke övergått i statens järnvägars tjänst och blivit uppförd på aktiv
stat, samt av efterlevande till sådan personal. För närvarande utgår statlig
dyrtidshjälp till här avsedda tjänste- och familjepensionärer.

Vid sakkunnigutredningen böra undersökas förutsättningarna för ett övertagande
av de ifrågavarande kassornas rörelse. Som led i undersökningen böra
ingå förhandlingar med representanter för vederbörande kassor, förda på
grundval av försäkringstekniska utredningar angående kassornas ställning.
I anslutning härtill bör utredning ske i fråga om reglering av pensionsvillkoren
för de av undersökningarna berörda anställningshavar- och pensionstagargruppema.

Särskilda spörsmål föreligga beträffande Enskilda järnvägarnas pensionskassa,
som fortfarande har ett stort antal delägare bland personalen vid de
icke förstatligade järnvägarna. Jämväl såvitt angår denna kassa bör utredningen
vara inriktad på en lämplig reglering av pensionsförhållandena för
anställningshavarna vid de av staten övertagna järnvägarna och dessa anställningshavares
efterlevande. I vad mån en tillfredsställande dylik reglering
förutsätter ett statsövertagande av kassans rörelse, är en fråga, som bör
få sin belysning genom utredningen. Möjligt är, att det kan finnas påkallat
att härutinnan framlägga alternativa förslag till övervägande.

Utredningsmännen ha intill november månads utgång sammanträtt en
gång.

34. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om reglering av vissa militära
arvoden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1943):

Nilson, J. F., byråchef;

Swedenborg, G. B. V. E., major.

Sekreterare:

Lagergren, B. G. M., assessor.

Lokal: Flygförvaltningens civilbyrå.

I samband med tillsättandet av utredningen anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet bland annat följande: De sakkunniga, som enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 tillkallats att biträda med ut -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

135

redning av frågan om reglering av vissa militära arvoden, hade den 19 mars J Fj; 35
1943 avgivit betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet
(Statens off. utredn. 1943:21). I betänkandet hade utredningsmännen
föreslagit avveckling i väsentlig utsträckning av det inom försvarsväsendet
uppbyggda systemet med arvoden utöver lön, utan att kompensation för
hittills utgående arvoden förordats annat än undantagsvis, där särskilda skäl
därtill ansetts vara för handen. Förslaget hade vid remissbehandlingen mött
starka erinringar från försvarsväsendets myndigheter, vilka bland annat uttryckt
farhågor, att en beskärning av arvodesväsendet, genomförd i den omfattning
utredningsmännen föreslagit och utan kompensation för bortfallande
arvoden, skulle äventyra rekryteringen av de befattningshavaregrupper, som
komme att beröras av beskärningen. I avvaktan på en allmän lönereglering,
varvid dessa spörsmål borde bli föremål för prövning, syntes det nödvändigt
att taga i övervägande om icke arvodesregleringen tills vidare borde inskränkas
till en översyn av arvodesväsendet innefattande mindre genomgripande
begränsningar och en viss rationalisering i övrigt. Härför erfordras ytterligare
sakkunnigutredning beträffande olika närmare angivna delar av det tidigare
sakkunnigförslaget.

Uppdraget beräknas bbva slutfört i början av år 1944.

35. Sakkunniga för utredning av frågan örn införande av uttryckliga bestämmelser
örn rätt för jordbrukare att taxeras enligt bokföringsmässiga

grunder.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 november 1943):

Rietz, A. T., landskamrerare, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Janson, S., agronom, led. av II. kamm.;

Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II. kamm.

De för de sakkunniga gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
hänvisade därvid inledningsvis till riksdagens skrivelse den 14 april
1943, nr 185, och bevillningsutskottets betänkande nr 21 samt anförde vidare
bland annat:

Frågan om införande av uttryckliga bestämmelser örn rätt för jordbrukare
att taxeras enligt bokföringsmässiga grunder hade tidigare vid upprepade
tillfällen varit under behandling ulan att någon utredning i ämnet kommit
till stånd. Bevillningsutskottet ansåge för sin del angeläget, att en sådan utredning
utan dröjsmål ägde rum. Ej minst med hänsyn till betydelsen av att
taxeringsmyndigheterna, då jordbrukare medgåves rätt att taxeras enligt bokföringsmässiga
grunder, tillämpade enhetliga principer syntes en reglering
på förevarande område vara i hög grad önskvärd. Vid utredningen torde
enligt utskottets mening böra övervägas, huruvida bokföringsplikt borde

136

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 35 föreskrivas för åtminstone vissa kategorier av jordbrukare, i första hand
givetvis de större jordbrukarna. Införande av en allmän bokföringsplikt
för jordbrukare torde däremot vara uteslutet. Tänkbart vore att bokföringen
för jordbruk skulle kunna vara av något enklare slag än för rörelse. Vid utredningen
borde även undersökas, i vilken utsträckning avskrivningar skulle
vara medgivna i beskattningshänseende för värdeminskning å inventarier,
då taxering ägde rum enligt bokföringsmässiga grunder. Särskilda bestämmelser
borde även meddelas rörande inkomstberäkningen vid övergången
till nytt redovisningssystem.

I förevarande betänkande har bevillningsutskottet vidare —- i anledning
av framställda yrkanden om skrivelse till Kungl. Majit med begäran om utredning
angående grunderna för beräkning av överpris och merkostnad vid
ny-, till- eller ombyggnad av fastighet och nyuppsättning av maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier — uttalat, att utskottet
funne jämväl berörda spörsmål böra upptagas till behandling i samband
med den av utskottet nu föreslagna utredningen; därvid borde undersökas,
huruvida i nämnda hänseenden överensstämmelse kunde vinnas med vad
som gällde beträffande rörelse.

Slutligen har i bevillningsutskottets ifrågavarande betänkande behandlats
fragan om skrivelse till Kungl. Majit med begäran om utfärdande av sådana
direktiv till ledning för taxeringsmyndigheterna, att avdragen för värdeminskning
å byggnader, tillhörande jordbruksfastighet, bättre avpassades
efter byggnadskostnaderna och byggnadernas varaktighetstid. Utskottet har
härvid erinrat om att 1941 års riksdag på förslag av samma års bevillningsutskott
i skrivelse till Kungl. Majit hemställt örn utredning rörande bland
annat frågan om avskrivning å driftbyggnader i jordbruk. Utskottet förutsatte,
att i samband med den av utskottet nu föreslagna utredningen jämväl
berörda spörsmål ägnades uppmärksamhet.

Frågan om införande av uttryckliga bestämmelser örn rätt för jordbrukare
att taxeras enligt bokföringsmässiga grunder bör göras till föremål
för utredning. I samband därmed torde jämväl övriga av bevillningsutskottet
i förenämnda betänkande berörda spörsmål böra upptagas till behandling.
Utredningen bör verkställas under beaktande av vad i betänkandet
anförts.

De sakkunniga ha under december 1943 hållit ett sammanträde, varvid
utredningen planlades.

36. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den statliga
statistiken.

Tillkallad genom Kungl. Majits beslut den 17 december 1943:

Höijer, E. J., överdirektör.

Direktiven för den sakkunnige framgå av en vid Kungl. Majits ovannämnda
beslut fogad, inom finansdepartementet upprättad promemoria, i vilken
bland annat anföres:

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 137

Besparingsberedningens statistikkommitté har den 19 december 1942 avgi- 1 Et 1
vit betänkande med förslag angående den statliga statistikens organisation
m. m. (Statens off. utredn. 1943:28). De i betänkandet intagna förslagen
synas böra bli föremål för fortsatt utredning inom finansdepartementet, innan
slutlig ställning kan tagas till desamma. I avbidan härpå synes önskvärt, att
kommitténs omfattande utredningsmaterial utnyttjas för sådan rationalisering,
som endast kräver smärre organisationsförändringar eller innebär att
vissa grenar av statistiken effektiviseras och förbilligas utan omorganisation.

Det av kommittén påbörjade utredningsarbetet synes böra fullföljas verk för
verk i syfte att genom ökad användning av representativa metoder, anlitande
av maskinella hjälpmedel i vidgad utsträckning, ändrade former för publicering
m. m. åstadkomma en rationalisering och ett förbilligande av ifrågavarande
statistik.

37. Sakkunniga för utredning av vissa kommunalskattefrågor.

Sedan kommunalskatteberedningen (se I: Fi 1) avlämnat tredje delen av
sitt betänkande (Statens off. utredn. 1943: 43) och uppdraget därmed slutförts,
har chefen för finansdepartementet den 23 december 1943 uppdragit
åt ledamoten av I kamm., f. d. förrådsförmannen A. J. Bärg och landskamreraren
C. J. Bergstedt att såsom sakkunniga inom departementet biträda med
utredning av vissa återstående kommunalskattefrågor.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1941: I 9; 1942: I 10; 1943: I 9).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset, varefter Kungl. Maj:t den
22 augusti 1941 meddelade beslut rörande handhavandet av kommitténs arbetsuppgifter
efter den 1 juli 1941.

Sammansättning under år 1943

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., f. d. häradshövding, ordförande;

Key, E. S. H., professor emeritus;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleant:

Forssell, C. G. A., professor emeritus.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. kansliråd, sekreterare;

Rundgren, O. F., kassaförvaltare och bokhållare.

138

Riksdagsberåttelsen.

I E: 1 Från och med den 1 juli 1943 har å direktionen för karolinska sjukhuset
överlämnats att i kommitténs ställe verkställa besiktningar beträffande det
fåtal entreprenader, vilkas ansvarstider ännu icke utgått.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark
m. m. (1941: I 12; 1942: I 13; 1943: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1938:

Nilsson, Joli., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Borelius, A. J. T., docent;

Ericsson, A., landstingsman;

Grönvall, S. I., kammarråd;

Hådding, A. R., professor;

Hedqvist, P. G., professor.

Sekreterare:

Örtengren, P. I., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 23.

De sakkunniga ha den 27 februari 1939 överlämnat utlåtande angående
universitetets i Lund behov av tomtmark m. m. I anslutning till den av de
sakkunniga verkställda utredningen ha kammarrådet Grönvall och byggnadsingenjören
A. Nordström den 16 oktober 1942 erhållit uppdrag att verkställa
värdering av viss tomtmark. Den 19 januari 1943 inkom förslag till värdering
av ifrågavarande markområden.

Utredningen är därmed slutförd.

3. Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg

(1942: I 25; 1943: I 19).

Genom beslut den 26 september 1941 förordnade Kungl. Majit kammarrådet
E. H. Schalling att i enlighet med bestämmelserna i lagen den 13 juni
1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1943: I E 19.

Den sakkunnige överlämnade den 28 augusti 1943 betänkande med titeln
»Utredning med förslag angående reglering av den territoriella församlingsindelningen
i Göteborg» (Statens off. utredn. 1943:31).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för utredning rörande verksamheten vid August Abrahamson
stiftelse för slöjdlärarutbildning m. m. (1943: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
verksamheten vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

139

samt angående läroanstaltens ställning och de ekonomiska förutsättningar- I Et 7
na för dess upprätthållande m. m.:

Falck, K. R., undervisningsråd;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.

Den 4 februari 1943 avlämnade de sakkunniga betänkande, benämnt Utredning
rörande August Abrahamsons stiftelse på Nääs.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkmmig för utredning rörande livrustkammarens organisation

(1943: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1942 för att
inom departementet biträda med utredning av frågan, huruvida en omorganisation
av livrustkammaren bör genomföras, samt avgiva de förslag, vartill
utredningen kunde föranleda:

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Den sakkunnige har den 30 april 1943 avgivit betänkande med förslag i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning rörande avlöningsgrupperingen för rektorerna
vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor (1943: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående avlöningsgrupperingen
för rektorerna vid allmänna läroverk och högre kommunala
skolor:

Knave, E. A., lektor;

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I E 24.

De sakkunniga ha den 30 januari 1943 överlämnat utredning och förslag
angående avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de allmänna läroverken
samt de högre kommunala skolorna.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Studielånenåmnden.

Genom beslut den 31 december 1942 tillsattes ledamöter i den nämnd,
som jämlikt reglementet för utdelning av studielån från allmänna studielånefonden
hade att upprätta förslag till utdelning år 1943 av dylika lån.
Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Smedberg, E. K. G., lektor, vice ordförande, tillika sekreterare;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna, f. d. rektor.

140

Riksdagsberättelsen.

I E: 7 Rektor Sörensen avled, innan hon hunnit taga del i nämndens arbete. Ny
ledamot efter henne förordnades icke, utan den del av arbetet, som skolat
åvila henne, har utförts av vice ordföranden.

Under år 1943 har nämnden sammanträtt den 5 februari samt den 22,
23 och 26 mars. Nämndens förslag till fördelning av studielånen läsåret
1943/44 avgavs den 26 mars 1943. Sökande voro 1,173. Fortsatta lån tillstyrktes
för 179 sökande och nya för 202 sökande. Tillstyrkta lånebelopp
voro för fortsatta lån 184,750 kronor och för nya lån 197,200 kronor. Sammanlagt
tillstyrktes sålunda 381,950 kronor, varav för seminarieelever 85,000
kronor.

Genom beslut den 30 juni 1943 utdelade Kungl. Majit studielånen i huvudsaklig
överensstämmelse med nämndens förslag.

Nämnden har vidare avgivit utlåtanden i anledning av remisser. Sekreteraren
har besvarat ett stort antal förfrågningar, som från allmänheten brevledes
inkommit till nämnden.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

8. Chalmerska byggnadskommittén (1941: I 10; 1942: I 11; 1943: I 10).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Majit, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Sammansättning under år 1943:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., speciallärare.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Kommitténs arkitekt:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 59 86
och 13 12 85.

Sektionen för skeppsbyggeri har under år 1943 haft två sammanträden.
I statens skeppsprovningsanstalts byggnad hava en del smärre justeringsoch
kompletteringsarbeten utförts och anstaltens utrustning har komplette -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 141

rats med en propellersvarv. I skeppsbyggeriinstitutionens källarvåning har I El 9
inretts en ritsal. Kommittén beräknar att byggnaderna skola kunna överlämnas
i början av år 1944.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad har sammanträtt fem gånger. Kaptenen
E. Lindquist, Stockholm, har även under 1943 konsulterats och som
kontrollant vid byggnadsarbetena har fungerat ingenjören A. H. Erlandzon.

I det uppgjorda byggnadsprogrammet hava under arbetets gång vissa
ändringar och tillägg gjorts. Hörsalsbyggnadens vindsutrymmen hava inretts
för undervisningsändamål. På grund av brist på arbetskraft och i någon
mån på grund av brist på material och försening i leveranser hava
byggnaderna icke kunnat göras färdiga till de förut beräknade tidpunkterna.
Inflyttning i hörsalsbyggnaden kunde ske i början av oktober månad 1943.

Under hösten har besiktning av denna byggnad ägt rum.

Laboratoriebyggnaden beräknas först i början av 1944 bliva färdig att
tagas i bruk. Elektriskt drivna traverser ha uppmonterats i brobyggnadslaboratoriet
och i byggnadstekniska laboratoriet. Största delen av laboratoriets
maskiner och apparater återstå ännu att anskaffa. Av 1943 års riksdag anslagna
medel för inköp av laboratorieutrustning ha fördelats på olika institutioner
i förhållande till dessas behov. Anbud ha infordrats och beställningar
gjorts men i allmänhet har utrustningen icke hunnit levereras. Anskaffandet
har i vissa fall omöjliggjorts därigenom att byggnaden ännu icke
är färdig för inflyttning.

Kungl. Majit har den 8 oktober 1943 uppdragit åt kommittén att i enlighet
med av länsarkitekt E. Friberger uppgjort förslag utföra ändrings- och
ombyggnadsarbeten i den till Chalmers tekniska högskolas institution för
kemisk teknologi hörande maskinhallen. Vid behandling av ärenden i samband
härmed adjungerade kommittén med sig professor J. A. Hedvall. Anbud
å dessa arbeten ha infordrats, entreprenadkontrakt ha tecknats med
olika byggnadsfirmor och byggnadsarbetena ha redan förberedelsevis påbörjats.
Samtliga arbeten å denna byggnad äro avsedda att vara färdiga den
15 mars 1944.

9. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfrdga (1941: I 11;

1942: I 12; 1943: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 april 1937 och den
22 oktober 1943 att biträda med utredning och avgiva förslag angående sjöfolkets
bildningsfråga:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, M. A., kassör;

Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Gorthon, S., skeppsredare (fr. o. m. den 29 oktober 1943).

Sekreterare:

von Schwerin, F. K. W., greve, sekreterare (adr. Storgatan 1, Stockholm;
tel.: 61 37 87).

142

Riksdagsberättelsen.

I E 9 Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 16.

Sedan departementschefen den 30 december 1939 beslutat, att utredningen
tillsvidare skulle vila, förordnade Kungl. Maj:t den 4 juni 1943, att utredningsarbetet
skulle återupptagas. I samband därmed överlämnades till de
sakkunniga, för att tagas i övervägande vid det fortsatta arbetet, särskilda
framställningar av Sveriges redareförening m. fl. sjöfartsorganisationer samt
svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse i fråga om anordnande av yrkesutbildning
för sjöfolk av manskapsgrad.

De sakkunnigas arbete hade redan på försommaren 1939 fortskridit så
långt, att betänkande i vissa delar förelåg i korrektur. Arbetet med revidering
av dessa och andra delar av betänkandet har fortgått under hösten 1943.
Två sammanträden ha under tiden hållits.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

10. Läkarutbildningssakkunpiga (1941: I 13; 1942: I 14; 1943: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens
reformering:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Ankarswärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare (adr. Olof af Acrels väg 3, tel.:
33 23 11);

Skoog, T. O., professor;

Wallgren, A. J., professor.

Biträdande sekreterare:

Malmberg, P. G., t. f. andre kanslisekreterare (fr. o. m. den 18 oktober 1943).
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

De sakkunniga ha under år 1943 sammanträtt in pleno 10 dagar. Förberedande
arbeten ha utförts av ett inom sakkunniga verksamt arbetsutskott.

De sakkunniga hava den 4 november 1943 överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående läkarutbilningen, II. Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare (Statens off. utredn. 1943:41). Den återstående och
sista delen av de sakkunigas arbete kommer att ägnas frågan örn den specialutbildning,
som bör äga rum efter medicine licentiatexamen. Vissa för arbetet
erforderliga statistiska utredningar och undersökningar ha verkställts.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1944.

11. 1940 års arkivsakkunniga (1941:1 19; 1942:1 17; 1943:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

143

Almquist, H. K. H., riksarkivarie; I E: 12

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boéthius, S. B., professor, stadsarkivarie i Stockholm.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., andre arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.), 11 25 98
(sekr.: Riksarkivet).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19.

De sakkunniga ha under år 1943 hållit 16 plenisammanträden. Mellan
sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter. Överläggningar och samråd
ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga ha under år 1943 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 18 mars angående gallring i skolöverstyrelsens arkiv; den 14
april angående gallring i de allmänna läroverkens arkiv; den 14 april angående
gallring i folk- och småskoleseminariemas arkiv; den 14 april angående
deklarationerna till 1933 års allmänna fastighetstaxering; den 28 juni
angående gallring i arméförvaltningens arkiv; den 11 november angående
gallring i marinförvaltningens arkiv; den 22 november angående möjligheterna
att nedbringa statsmyndigheternas kostnader för inbindning av handlingar;
samt den 15 december angående gallring i statens livsmedelskommissions
arkiv.

De sakkunniga komma att fullfölja genomgången av de mera skrymmande
arkivaliesamlingarna inom statsförvaltningen. De myndigheter, vilkas arkivalier
närmast äro avsedda att bliva föremål för de sakkunnigas prövning,
äro flygförvaltningen, generalpoststyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
samt statens arbetsmarknadskommission.

Genom beslut den 9 april 1943 föreskrev Kungl. Maj:t, att de sakkunniga
skulle dels inom departementet jämväl biträda med utredning och avgiva
förslag angående gallring i kyrkoarkiven m. m., dels ock i erforderlig omfattning
biträda besparingsberedningens folkbokföringskommitté vid fullgörandet
av det kommittén anförtrodda utredningsuppdraget. Tillika bemyndigades
departementschefen att tillkalla ytterligare en sakkunnig för att tillsammans
med 1940 års arkivsakkunniga fullgöra de genom detta beslut lämnade
uppdragen.

Tillkallad med stöd av bemyndigandet den 9 april 1943:

Lindholm, J. E., kyrkoherde.

Vissa förberedande arbeten lia företagits för utredningen angående gallring
i kyrkoarkiven m. m.

12. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen (1941: I 22;

1942: I 19; 1943: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den

144

Riksdagsberättelsen.

E: 12 högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor (se rostoch
Inrikes tidn. den 13 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Grabe, A. G., myntdirektör;

Hultin, S., professor, rektor vid Chalmers tekniska högskola;

Kreuger, H., professor emeritus;

Lundquist, O. R., överdirektör;

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., hovrättsfiskal.

Lokal: Tekniska högskolan; tel.: 23 28 20.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 22.

Såsom experter hava av departementschefen den 13 april 1942 tillkallats
överingenjören A. N. Engblom, Borås, för utredning av frågan om ordnandet
av den tekniska undervisningen och forskningen på textilområdet, samt bibliotekarien
A. Silow, Falun, för utredning av frågan örn ordnandet av det tekniska
biblioteksväsendet.

Av de sakkunniga i samarbete med utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande (se I H: 11) verkställda utredningar om
ordnandet av den tekniska undervisningen och forskningen på textilområdet
ha slutförts (se Statens off. utredn. 1943: 11).

De sakkunniga överlämnade den 25 oktober 1943 betänkande med utredning
och förslag angående den högre tekniska undervisningen (Statens off.
utredn. 1943:34), tabellbilaga till betänkandet (Statens off. utredn. 1943: 35),
bihang 1 innehållande förslag angående läroämnen, lärarbefattningar samt
läro- och timplaner vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska
högskola av professorerna H. Kreuger och S. Hultin (Statens off. utredn.
1943:36), bihang 2 innehållande förslag angående byggnader samt utrustning
och möblering för de båda högskolorna av samma författare (Statens
off. utredn. 1943: 37) samt bihang 3 innehållade en statistisk undersökning
av ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939 av revisorn i socialstyrelsen E. Olsson.

Den 17 september 1943 uppdrogs åt de sakkunniga att i samråd med lantmäteristyrelsen
verkställa utredning beträffande organisationen av undervisningen
i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm ävensom
till Kungl. Majit avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde
föranleda. För behandling av denna fråga har ett arbetsutskott bestående av
ordföranden samt ledamöterna Grabe och Kreuger med biträde av sekreteraren
hållit fyra sammanträden med representanter för respektive lantmäteristyrelsen,
tekniska högskolan i Stockholm och rikets allmänna kartverk samt med
stadsingeniören i Stockholm. Utredningen beräknas vara avslutad inom en
snar framtid.

Av de sakkunnigas arbete återstår därefter att avgiva förslag angående den
tekniska bibliotekstjänstens ordnande. Denna fråga är sedan våren 1942 under
beredning av en särskild bibliotekskommitté under ordförandeskap av
professor Kreuger och bestående av representanter för de sakkunniga och ut -

145

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

redningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande nied I Et 13
biträde av bibliotekarien Silow. Bibliotekskommitténs förslag kommer att
granskas av de sakkunniga och utredningen. Betänkande med förslag i ärendet
beräknas kunna framläggas i början åv år 1944.

13. 1940 års skolutredning (1941:1 23; 1942:1 20; 1943:1 16).

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andrae, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;

Hjärne, U. G. E:son, docent;

Iverus, G. H., rektor;

Jonsson, Sigrid Maria Eleonora, Överlärare;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Karnell, N. B., folkskolinspektör;

Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare;

Wellander, E. L., professor;

Hänninger, N. H., f. d. undervisningsråd (den 29 oktober 1943 förordnad att
såsom ledamot av skolutredningen biträda vid utarbetandet av en översikt
av frågor rörande skolans uppfostrande och undervisande verksamhet
m. m.).

Biträdande sekreterare:

Arén, T. S., t. f. förste kanslisekreterare;

Bruce, N. O. H., assessor vid Stockholms rådhusrätt.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.

Under år 1943 har kommittén vid sitt arbete biträtts av ett flertal experter,
nämligen rektorn K. S. Erlandson samt läroverksadjunkterna O. I. Björkhagen
och K. E. J. Näsmark såsom representanter för vissa läroämnen i realskolan,
f. d. undervisningsrådet H. Wallin för vissa kostnadsberäkningar m. m., överdirektören
O. R. Lundquist, rektorerna N. Alsén och A. Rosén, sludierektorn

T. O. Karlbom och vice verkställande direktören N. Holmström för att biträda
den inom kommittén utsedda särskilda delegationen för behandlingen av vissa
frågor angående praktisk utbildning för skolungdom, överläraren C. Holm,
folkskollärarna G. Hellsten, B. Hillman och A. Skånberg, folkskollärarinnan

Hilt. lill rilcsd. prof. 11)/ti. 1 sami. jO

Riksdagsberättelsen.

146 Riksdagsberåttelsen.

I E: 13 Ann-Marie Roman samt småskollärarinnorna Stina Borrman och Aina Hedman
såsom representanter för vissa läroämnen i folkskolan respektive för
småskolans kurser, undervisningsrådet J. J. E. Weijne för utredning av vissa
med en eventuell förlängning av småskolestadiet förknippade omständigheter
av ekonomisk och organisatorisk art, teckningslärare!! K. A. R. Bendelius,
teckningslärarinnan Astrid Blomqvist, musikdirektören W. Åhlén, gymnastiklärarna
Anna (Annickan) Aurora Evelina Edde och G. H. Lindau, slöjdläraren
G. Andersson, folkskolläraren G. Thylén samt lärarinnorna Valborg
Flagge och Ester Boéthius såsom representanter för vissa övningsämnen i
realskolan och folkskolan, överlärarna B. Björkegren och H. Persson, folkskollärarinnan
Stina Rosinsky samt småskollärarinnan Ruth Wittmark för
utarbetande av kursplaner för B-former enligt undervisningsplanen för rikets
folkskolor, lektorerna N. G. Carlsson, H. I. During, C. G. Larsson, G. R. E.
Lindeskog, A. F. Mante, E. C. R. T. Nordefeldt, A. R. Nyhlén, Karin Elisabeth
Ringenson, S. F. P. Silén, W. R. S. Tham och J. G. Westin, rektorn T. V.
Wetterblad samt läroverksadjunkterna O. I. Björkhagen och K. E. J. Näsmark
såsom representanter för vissa läroämnen på gymnasiet, ävensom e. o. byråinspektören
B. E. B. Stensiö vid behandlingen av frågan om jordbruksbetonade
praktiska mellanskolor.

Jämlikt bemyndigandet den 22 november 1940 tillkallade departementschefen
den 12 juni 1943 ett antal personer för att såsom representanter för
allmän lekmannauppfattning i skolfrågor biträda 1940 års skolutredning. De
sålunda tillkallade äro: litografen F. Allard, fröken Gertrud Aulén, landstingsdirektören
G. O. L. Beijbom, teol. kand. Sonja Ehrwall, fängelsedirektören
Rut Grubb, agronomen U. Hanno, fru Sigrid Hasselrot, studierektorn G.
Hirdmän, provinsialläkaren N. H. Håkansson, fru Agnes Ingvar-Nilsson,
landstingsmannen R. Kahlström, skräddarmästaren E. V. Lund, sekreteraren
G. Malmström, butiksföreståndaren A. Nilsson, fru Ilma Nilsson, fru Gunnel
Nyblom, fru Aina Nycander, lantbrukaren G. Spetz, landstingsmannen O.
Svärd, fru Margareta Vestin, borgmästaren I. Wikström, kyrkoherden J.
Akeson, disponenten K. H. Åselius och fil. lie. Brita Åkerman-Johansson.
Denna skolutredningens s. k. rådgivande nämnd sammanträdde i Stockholm
den 15—17 juni 1943.

Kommittén har under år 1943 sammanträtt in pleno 20^ gånger, varjämte
de båda avdelningar, läroverks- och folkskolavdelningen, på vilka kommittén
särskilt vid den mera förberedande behandlingen av vissa frågor varit fördelad,
var för sig haft ett stort antal sammanträden. Jämväl den ovan omnämnda
delegationen för behandlingen av vissa frågor angående praktisk utbildning för
skolungdom har sammanträtt ett flertal gånger.

Under år 1943 har kommittén väsentligen slutbehandlat frågan om anknytningen
mellan folkskolan och den högre skolan. Förslag till yttrande rörande
denna fråga föreligger i korrektur och betänkandet torde komma att avlämnas
i början av år 1944. Frågan om landsbygdens skolproblem har likaledes
väsentligen slutbehandlats. Det utarbetade förslaget till betänkande torde kom

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 147

ma att avgivas i början av år 1944. Vad beträffar övriga i kommitténs upp- I Et 14
drag ingående frågor ha de flesta bland dem mer eller mindre ingående behandlats
av kommittén. Särskilt må nämnas frågorna om fortsättningsskolan
och om ett åttonde skolar. Betänkande angående dessa frågor, så ock beträffande
realskolan och dess organisation torde komma att avgivas under förra
hälften av år 1944.

Kommittén har under år 1943 publicerat bilagor I och II till sina betänkanden
och utredningar: Hygieniska förutsättningar för skolarbetet av ledamoten
U. Hjärne (Statens off. utredn. 1943: 7) samt Den psykologiska forskningens
nuvarande ståndpunkt i fråga örn den psykiska utvecklingen hos
barn och ungdom m. m. (Statens off. utredn. 1943: 19).

Till Kungl. Maj:t har kommittén avgivit följande yttranden, nämligen: den
21 juni 1943 angående viss ändring i till gällande stadga för kommunala
flickskolor fogade normalundervisningsplaner samt den 30 september 1943
angående betänkande rörande sinnesslövårdens organisation med hänsyn
till erforderliga åtgärder för beredande av skolundervisning åt bildbara sinnesslöa
barn.

14. Liturgisk-musikaliska kommittén (1942:1 22; 1943:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1941 för att
inom departementet biträda med utarbetande av förslag till lösning av sådana
med den svenska kyrkohandboken förbundna liturgisk-musikaliska frågor,
som stå i samband med det den 27 december 1940 dagtecknade förslaget till
revision av nämnda handbok:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., professor;

Wikander, D., organist.

Expert:

Hellerström, A. O. F., kyrkoherde.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist.

Sammanhängande sammanträden ha hållits i Stockholm den 19_30 ja nuari

1943, varvid melodiförrådet till mässbokens andra del samlats och
granskats i de i kungl, biblioteket befintliga handskrifterna och äldre trycken.

Detta arbete har utförts till större delen av Wikander, Weman och Hellerström.
Vid sex särskilda sammanträden senare under året hava framlagts
och dryftats de uppteckningar och harmoniseringar, som varit föremål för
kommitterades behandling under det hela tiden pågående enskilda hemarbetet.

För kommittén återstår den musikaliska slutredigeringen av melodimaterialet
till mässbokens andra del samt uppsättande av praktiska anvisningar
källförteckning, förord m. m. Hela arbetet beräknas vara slutfört under dé
forsta manaderna av år 1944 för att örn möjligt andra delen skall kunna tagas
i bruk vid ingången av fastetiden.

148

Riksdagsberättelsen.

I El 15 15. Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet
m. m. (1942:1 23; 1943:1 18).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1941 (se rostoch
inrikes tidn. den 20 juni 1941):

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1942:1 E 23.

Sedan erforderliga resor för besiktning av ett antal ecklesiastika boställen
inom de olika stiften avslutats under år 1942, har det sålunda samlade utredningsmaterialet
bearbetats. Detta arbete har krävt längre tid än förut
beräknats.

Utredningen beräknas bliva slutförd i början av år 1944.

16. Socialutbildningssakkunniga (1943:1 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1942):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Heckscher, G. E., docent, tillika sekreterare;

Högbom, I., professor;

Karlbom, T. O., studierektor;

Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Lindahl, E. R., professor;

Swartling, A. E. V., expeditionschef.

Lokal: Socialinstitutet, Odengatan 61; tel. 32 41 10.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943:1 21.

Jämlikt av departementschefen meddelat bemyndigande ha de sakkunniga
haft överläggningar med följande särskilt tillkallade experter, nämligen
fröken Märta André, Stockholm, borgarrådet H. Göransson, Stockholm,
socialvårdsassistenten Maj Hamrin, Arboga, barnavårdsmannen Elsa Hellström,
Borås, sekreteraren S. Humble, Stockholm, drätseldirektören G.
Johansson, örebro, direktören H. Karlson, Stockholm, stadsombudsmannen
E. Ljungdahl, Växjö, konsulenten H. Lövgren, Stockholm, stadskamreraren
E. Nordén, Uddevalla., kommunalborgmästaren E. Norman, Lidingö,
stadskamreraren M. Rehman, Vänersborg, socialvårdssysslomannen
A. Rodahl, Borås, fattigvårdsdirektören R. Schiöler, Gävle, sekreteraren E.
Törngren, Stockholm, och stadskamreraren S. Wendt, Karlstad.

Under år 1943 ha hållits 18 sammanträden in pleno, varjämte delegationer
av de sakkunniga sammanträtt 6 gånger.

Till de sakkunniga ha överlämnats dels riksdagens skrivelse den 18 maj
1943 angående utredning om en förstärkning av akademisk forskning och
undervisning rörande samtida svenska samhällsförhållanden, dels ock Sveriges
förenade studentkårers skrivelse den 30 september 1943 angående in -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

149

rättande av samhällsvetenskapliga fakulteter vid universiteten i Uppsala och I Et 18
Lund. Dessutom lia Sveriges förenade studentkårer i skrivelse till de sakkunniga
den 30 september 1943 framfört vissa önskemål beträffande statsvetenskaplig
examen.

De sakkunniga ha i samarbete med finansdepartementet insamlat och bearbetat
material beträffande utbildningsförhållandena inom statsförvaltningen,
varjämte sekreteraren haft förberedande överläggningar i detta ämne med
företrädare för ett flertal ämbetsverk. Vidare ha företagits undersökningar
rörande tjänsteförhållandena inom den kommunala förvaltningen, varvid
de sakkunniga överlagt med representanter för ifrågavarande förvaltningsgrenar.
Under vintern 1942—43 gällde de sakkunnigas överläggningar i
främsta rummet den högre socialvetenskapliga utbildningen samt statsvetenskaplig
examen. Återstoden av år 1943 har ägnats åt undersökningar och
överläggningar rörande utbildningen för kommunal tjänst och annat socialt
arbete. I sistnämnda ämne beräknas de sakkunniga komma att avge yttrande
i början av år 1944. Därefter kommer frågan örn den högre socialvetenskapliga
utbildningen åter att upptagas.

Utredningsuppdraget torde i sin helhet kunna avslutas under år 1944.

17. 1942 års kyrkomusikerutredning (1943:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
en nyorganisering av klockarinstitutionen och dit hänförliga befattningar
samt vad därmed sammanhänger (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Gustafsson, K. G., kantor;

Ralf, E. C., direktör för musikhögskolan;

Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wohlin, T. H., kammarråd, tillika sekreterare.

Lokal: Konstitutionsutskottets ordföranderum i riksdagshuset; tel.: 10 51 50.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1943:1 E 22.

De sakkunniga hava under 1943 sammanträtt för överläggningar under
tiderna den 24—den 26 februari, den 28 juni—den 2 juli samt den 9—den
11 november.

Uppdraget kan förväntas bliva slutfört under år 1944.

18. Utredning angående upprättande av ett svensknordiskt institut och därmed
sammanhängande frågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
upprättande av ett svensknordiskt institut och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1943):

Nothin, T. K. V., överståthållare, ordförande;

150

Riksdagsberättelsen.

I Et 18 Hedlund, K. V., rektor;

Karlbom, T. O., studierektor;

Tunberg, S. A. D., chef för statens informationsstyrelse, professor.

Sekreterare:

Andreen, P. G., fil. lic.

Lokal och tel.: Överståthållarämbetet.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid ärendets anmälan den 26
februari 1943 framhöll departementschefen — efter att hava erinrat om
vissa preliminära utredningar avseende upprättande i Sverige av en central
institution för nordisk kulturell verksamhet — att man borde skilja mellan
ett svensknordiskt och ett samnordiskt institut. Under nuvarande förhållanden,
då möjligheterna till samråd med representanter för de nordiska grannländerna
vore starkt begränsade, läte det sig icke göra att planlägga ett institut
av sistnämnda art. Förverkligandet av tanken på ett svensknordiskt
institut framstode däremot ur såväl svensk som allmänt nordisk synpunkt
såsom en aktuell uppgift.

Beteckningen nordiskt institut åsyftade närmast en institution för ickeakademisk
högre undervisning rörande nordiska frågor. Inom dess verksamhetsområde
finge dock anses falla även annan verksamhet för spridande
av nordisk upplysning samt för ökad personlig kontakt mellan Nordens folk.

Institutet borde bedriva en specialiserad undervisning, som utan att vara
akademisk likväl hade vetenskaplig halt. Därjämte kunde förekomma kurser
av allmänbildande art. Särskilt önskvärda som kursdeltagare vore bl. a.
studerande vid universitet och högskolor, statstjänstemän, tidningsmän, lärare,
intresserade medlemmar och tjänstemän i fackliga, politiska, ekonomiska
och ideella sammanslutningar etc.

Man borde räkna med att verksamheten kunde igångsättas i relativt begränsad
omfattning men samtidigt icke underlåta att uppdraga de riktlinjer
för en framtida utveckling, som kunde förefalla välbetänkta.

I avseende på lokalfrågan borde särskilt övervägas möjligheterna att träffa
överenskommelse om samverkan med annan institution eller att förlägga institutets
verksamhet till någon redan befintlig byggnad.

Utredningsmännen borde undersöka, huruvida möjligheter funnes att från
sammanslutningar eller enskilda erhålla ekonomiskt bidrag till institutets
upprättande och drift. Det finge bero av dessa undersökningars resultat, huruvida
en särskild stiftelse borde bildas såsom huvudman för institutet eller
om detta borde organiseras såsom en rent statlig institution. Vilketdera av
dessa alternativ, som än valdes, borde staten erhålla ett betryggande inflytande
på ledningen av institutets verksamhet.

Vid valet av förläggningsort borde utredningsmännen i främsta rummet
fästa vikt vid goda kommunikationer och ett ur nordisk synpunkt centralt
läge. Valet av plats för det institut, som i en framtid eventuellt skulle utvecklas
till en samnordisk kulturhärd, borde träffas så att det underströke
alla de nordiska ländernas likställighet. Utredningsmännen borde särskilt
pröva, huruvida icke något mindre samhälle med gamla kulturtraditioner,

151

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

beläget på lämpligt avstånd från Stockholm, skulle kunna erbjuda en pas- I E: 19
sande miljö för den tilltänkta institutionen. I händelse utredningsmännen
icke ansåge sig kunna förorda någon viss plats framför varje annan, borde
alternativa förslag jämte kostnadsberäkningar framläggas.

Sedan de sakkunniga den 27 december 1943 avlämnat betänkande med
förslag angående upprättandet av ett nordiskt institut (Statens off. ufredn.

1943: 46), återstår endast visst, åt sekreteraren anförtrott avslutande arbete.

19. 1943 års riksteaterutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande riksteaterns
omorganisation (se Post- och Inrikes tidn. den 15 mars 1943):
Juhlin-Dannfelt, C. G., direktör, ordförande i teaterrådet, ordförande;

Andersson, M. A., kassör hos arbetarnes bildningsförbund;

Wärn, T. G., f. d. statssekreterare, direktör.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Med stöd av förenämnda bemyndigande har departementschefen dels den
5 juli 1943 tillkallat regissören K. Martin för att såsom expert biträda riksteaterutredningen
med utredning av frågan om möjligheterna och de ekonomiska
förutsättningarna för anordnande av en fast ensemble för riksteatern,
dels ock den 6 september 1943 tillkallat t. f. byråchefen G. A. Murray att
såsom expert biträda med utredning av frågan beträffande eventuellt införande
av aktiebolagsform för riksteaterns organisation.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 5 mars 1943 erinrade departementschefen
till en början örn ett av teaterrådet uppgjort förslag till lösning
av riksteaterfrågan. Härefter anförde departementschefen bland annat följande: Erfarenheterna

från de senare åren av riksteaterns verksamhet synas ge
vid handen, att riksteatern icke fått den förankring hos allmänheten, som
man vid dess tillkomst hyste förhoppningar om. Teaterrådet har i sin utredning
påvisat åtskilliga brister, som vidlåda riksteatern i dess nuvarande
uppbyggnad. Dessa brister synas delvis vara av sådan art, att de böra kunna
avhjälpas inom organisationens nuvarande ram; delvis kräva de emellertid
mera genomgripande organisatoriska förändringar. Med hänsyn till de betydande
anslag av statsmedel, som årligen ställas till organisationens förfogande,
är det angeläget, att bristerna så vitt möjligt undanröjas och att riksteatern
erhåller en struktur, som gör det möjligt för densamma att fullgöra
sin uppgift.

Teaterrådet har allenast angivit vissa huvudriktlinjer för frågans lösning.

Åtskilliga betydelsefulla spörsmål beträffande riksteaterproblemet stå emellertid
alltjämt öppna, problem som fordra en ingående undersökning och
närmare omprövning. Förevarande fråga bör därför underkastas ytterligare
utredning.

152

Riksdagsberättelsen.

I E: 19 Vid utredningen bör ekonomiska kalkyler förebringas för den fortsatta
riksteaterverksamheten. Skulle det härvid visa sig, att de av teaterrådet
framförda förslagen beträffande verksamhetens utbyggande komme att medföra
kostnader för statsverket av väsentligt större mått än hittills varit fallet,
bör det vara utredningen angeläget att framlägga annat förslag till organisation
av riksteatern, som utredningen finner ur ekonomiska, konstnärliga
och organisatoriska synpunkter mest ändamålsenligt. Om det för frågans
behandling är till fördel, att alternativa förslag utarbetas, böra de sakkunniga
utforma de olika förslagen så detaljerat, att en inbördes jämförelse är
möjlig och att de var för sig kunna utgöra underlag för de åtgärder, som befinnas
böra vidtagas.

Då riksteatern för sin verksamhet är helt beroende av anslag av statsmedel
synes det lämpligt, att företagets ledning, på vilken ansvaret för riksteaterns
ändamålsenliga utveckling vilar, bör utses av den anslagsbeviljande
myndigheten. Såväl ledamöterna i centralstyrelsen som företagets chef böra
följaktligen förordnas av Kungl. Maj:t. Antalet ledamöter i centralstyrelsen
bör icke bliva större än att smidiga arbetsformer kunna ernås. Vid sidan av
centralstyrelsen kan, såsom teaterrådet antytt, tillsättas ett råd eller en församling
av representanter för sammanslutningar, intresserade för teaterverksamhet.

De sakkunniga böra ägna särskild uppmärksamhet åt teaterlokalfrågorna
och härutinnan samråda med den av Kungl. Maj:t jämlikt beslut den 11 december
1942 tillsatta nämnden för samlingslokaler. Önskvärt är, att problemen
angående samlingslokaler ute i landet för olika ändamål samordnas och
i största möjliga utsträckning bringas till en planmässig lösning. Uppenbart
är, att särskilt lokalfrågorna kräva samförstånd och positivt samarbete mellan
de olika parter, som äro i behov av samlingslokaler.

Vad lokalavdelningarna beträffar bör vid utredningen uppmärksammas
angelägenheten av att den publikkärna, som nu finnes inom RPO-avdelningarna,
vid en omorganisation av riksteatern tillvaratages och alltjämt kvarstår
i organisationen. Utrymme bör emellertid även beredas medlemmar av
andra på de olika platserna förefintliga organisationer och sammanslutningar,
som äro intresserade för teaterverksamheten, varvid kollektiv anslutning
även bör kunna komma i fråga. Då det icke minst för lokalfrågornas lösning
är nödvändigt, att olika intressen bliva så fylligt som möjligt representerade,
torde de sakkunniga böra undersöka möjligheterna av att plats beredes även
åt företrädare för kommunerna och för skolväsendet i lokalavdelningarnas
styrelser. Av stor betydelse för riksteaterverksamheten är, att de lokala organisationerna
vinna mera stadga och fastare organisation med ett starkare
ekonomiskt ansvar än vad för närvarande synes vara förhållandet.

De sakkunniga böra vidare närmare utreda frågan om avskaffande av det
nuvarande rabatt- och förköpssystemet samt detta systems ersättande — om
så befinnes lämpligt -— med någon form av abonnemang.

Förslag till stadgar för riksteaterorganisationen torde även böra utarbetas.

De sakkunniga böra slutligen undersöka möjligheterna av och särskilt de

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 153

ekonomiska förutsättningarna för att riksteaterns verksamhet grundas på en I El 20
vid teatern knuten fast ensemble. Vidare bör prövas i vilken utsträckning de
fasta statsunderstödda scenerna och enskilda teatersällskap lämpligen böra
medverka i riksteaterns turnéverksamhet. Härvid bör eftersträvas att få en
sådan organisation till stånd, att turnéverksamheten icke i alltför hög grad
rubbar nämnda sceners ordinarie verksamhet till förfång för deras ekonomi,
samtidigt som det privata initiativets medverkan bör underlättas i syfte
att befordra uppkomsten och möjliggöra fortbeståndet av enskild teaterverksamhet.

Utredningen har under år 1943 hållit 24 sammanträden.

Utredningen har konfererat med och till sammanträden kallat vissa enskilda
teaterledare, regissörer och tuméledare ävensom representanter för centralstyrelsen
för riksteaterns publikorganisation, vissa av dess lokalavdelningar, statens
nämnd för samlingslokaler, de kungl, teatrarna, svenska teaterförbundet,
folkets parkers centralstyrelse, andelsföreningen Skådebanan och Resö. Hösten
1943 Ira studieresor företagits till vissa orter med lokalavdelningar av
riksteaterns publikorganisation (Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Nyköping), varvid
överläggningar hållits med representanter för teaterföreningsstyrelser
samt för kommunala myndigheter och skolväsendet.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år
1944.

20. Sakkunnig för förhandlingar med landsting och andra kommuner rörande
anordnande av flggmekanikerutbildning vid centrala verkstadsskolor

och kommunala yrkesskolor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943:

Arvas, C. G. B., byråchef.

Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 67 09 50.

Förhandlingar ha förts och förås med 4 landsting och 7 andra kommuner
om inrättande av verkstadsskolor för flygmekaniker enligt de av riksdagen
godkända riktlinjer, som uppdragits i Kungl. Maj:ts proposition nr 255 till
1943 års riksdag. Den sakkunnige har å ort och ställe undersökt möjligheterna
att anordna ifrågasatt utbildning. Formella ansökningar örn tillstånd
att anordna sådan utbildning föreligga från samtliga tillfrågade kommuner
utom en (Stockholms stad), där ärendets behandling något fördröjts genom
en ofrånkomlig sammankoppling med andra yrkesutbildningsfrågor. Förberedelser
för central upphandling av stadigvarande undervisningsmateriel ha
vidtagits med bistånd av krigsmaterielverket. Utbildning har påbörjats vid
vissa skolor och beräknas kunna bedrivas vid 9 skolor med tillhopa 21 utbildningsavdelningar
under budgetåret 1943/44, under förutsättning att erforderliga
maskiner kunna erhållas. I full utsträckning, 40 avdelningar, beräknas
utbildning kunna bedrivas från och med arbetsåret 1944/45, örn erforderliga
byggnader kunna uppföras.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

154

Riksdagsberättelsen.

I Et 21 21. Sakkunniga för översyn av kulturhistoriska museets i Lund organisation

och arbetsformer.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943 för ati
— med beaktande av vad departementschefen anfört under punkten 29 i
åttonde huvudtiteln av 1943 års statsverksproposition — dels i samråd med
kulturhistoriska museet i Lund verkställa översyn av museets organisation och
arbetsformer ävensom på grundval härav och under hänsynstagande till
övriga på frågan inverkande omständigheter söka beräkna kulturhistoriska
föreningens för södra Sverige medelsbehov, dels ock efter förhandlingar med
representanter för institutioner och kommunala organ inom föreningens verksamhetsområde
framlägga förslag till finansiering av museiverksamheten:
Wistrand, K., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Andrée, T. E., ordförande i drätselkammaren i Lund;

Berg, G., intendent vid Nordiska museet, tillika sekreterare.

Ledamöterna Wistrand och Berg ha sammanträtt i Stockholm den 8 september
samt den 8 och 12 november 1943. Därjämte ha de sakkunniga sammanträtt
i Lund dels den 13—15 augusti, då besök även gjordes vid den
museet tillhöriga gården Östarp i Everlövs socken, och dels den 17—19 november,
varvid de sakkunniga besökte Malmö och Hälsingborg för förhandlingar
med representanter för institutioner och enskilda företag.

De sakkunniga ha i huvudsak avslutat sitt arbete i vad angår översynen
av museets organisation och arbetsformer samt beräkningen av föreningens
medelsbehov. Till stor del ha också förhandlingarna med representanter för
institutioner och kommunala organ inom föreningens verksamhetsområde
blivit slutförda, men definitiva besked om dessas möjligheter att skänka
museet ekonomiskt stöd lia i många fall ännu icke kunnat erhållas.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

22. Sakkunniga för sexualundervisningens ordnande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 augusti 1943 för att
inom departementet i anslutning till gällande författningar och i samråd med
1940 års skolutredning skyndsamt utarbeta och avgiva förslag till instruktionskurser
och annan handledning i sexualundervisning för lärare vid folkskolor
och övriga under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter samt
förslag till anordnande av ifrågavarande undervisning för lärjungar på olika
åldersstadier i nämnda skolor:

Herlitz, C. W., skolöverläkare, sammankallande ledamot;

Ahlberg, G. A., Överlärare;

Nordlund, Elsa-Brita, med. lie.;

Runestam, A., biskop.

Sekreterare:

Näsmark, K. E. J., fil. d:r, läroverksadjunkt.

Lokal: Skolöverstyrelsen.

De sakkunniga hava hållit sex sammanträden, varvid plan för små- och

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 155

folkskolestadiernas sexualundervisning uppgjorts och riktlinjer uppdragits I El 23
för en brett lagd lärarutbildning i hithörande frågor. De sakkunniga hava
åhört lektioner i sexualundervisning på småskolestadiet och bevistat en diskussion
i sexuella frågor.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1944.

23. Flygmedicinska utredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1943 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande ordnandet
av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 sept. 1943):

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Berg, I. O. D., major;

Christensen, H. E., professor;
von Euler-Chelpin, U. S., professor;

Sundgren, N. E. G., förste flygläkare.

Sekreterare:

Bjurstedt, A. G. H., med. kand.

Lokal: Riksdagshuset.

Direktiven för utredningen framgå av t. f. departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Han yttrade därvid: Flygtekniken
har undergått en så stark utveckling, att den numera endast begränsas
av den mänskliga organismens förmåga att uthärda de med flygningen förenade
påfrestningarna. Därför måste den flygande personalen utväljas med
största omsorg samt åtgärder vidtagas för att vidmakthålla flygarens kondition
och så långt möjligt öka hans prestationsförmåga. En flygorganisations styrka
har blivit väsentligt beroende av personalens fysiologiska funktionsduglighet.

Jämsides med teknikens framsteg har därför flygmedicinen utvecklats och
blivit ett med hänsyn till problem och metoder självständigt medicinskt område.
Särskilt har ett omfattande teoretiskt och praktiskt forskningsarbete
bedrivits i fråga örn den mänskliga organismens funktioner vid flygning på
höga höjder och vid accelerationer under avancerad flygning.

I utlandet funnos redan före kriget institutioner och laboratorier, som speciellt
bearbetade flygmedicinska problem. Inom vårt land däremot ha hittills
icke större möjligheter härför stått till buds. För närvarande råda dessutom
svårigheter att erhålla del av forskningsresultaten i de krigförande länderna.

Det framstår med hänsyn såväl till den militära som den civila flygningens
intressen såsom nödvändigt, att möjligheter öppnas för en självständig flygmedicinsk
forsknings- och försöksverksamhet i vårt land.

Alla möjligheter till samarbete med redan existerande försöksanstalter inom
landet av här ifrågavarande slag böra tillvaratagas, därvid de medicinska
fakulteterna främst komma i fråga. Vid utredningen bör övervägas, huruvida
icke den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten bör ledas från
en särskild central organisation och befintliga vetenskapliga institutioner tagas

Riksdagsberättelsen.

I Et 23 i anspråk för specialuppgifter. Samarbete bör äga rum med den militära
flygledningen. Den flygmedicinska forskningen kräver en speciell apparatur,
ofta helt olik utrustningen i de vanliga fysiologiska laboratorierna. Särskilda,
verklighetstrogna anordningar måste vidtagas.

De sakkunniga hava under år 1943 hållit 26 sammanträden, varjämte särskilda
underavdelningar inom utredningen sammanträtt 6 gånger. Under utredningens
förlopp hava de sakkunniga haft överläggningar med flygöverläkaren,
öron- och ögonspecialister samt med representanter för den psykologiska
urvalsverksamheten vid armén och marinen, den flygtekniska vetenskapen,
luftfartsmyndigheten och svenska aeroklubben.

Utredningen, som utarbetat preliminära utkast till vissa avsnitt i ett kommande
betänkande, beräknas kunna slutföra sitt arbete under första hälften
av år 1944.

24. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1943:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Bohmansson, G., med. d:r, lasarettsläkare;

Hellerström, S. C. A., professor;

Hellström, J. G. L., professor;

Lichtenstein, A., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Öman, I., borgarråd.

Ledamöterna Hellerström och Lichtenstein skola deltaga i kommitténs över ■
läggningar och beslut endast såvitt angår den dermato-syfilidologiska respektive
den pediatriska kliniken.

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., förste amanuens (tel. Kanslihuset).

Arkitekt:

Ahlbom, S. A. W., stadsarkitekt.

Lokal: Karolinska institutets kollegierum, Hantverkargatan 3.

I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 24 september 1943 meddelades följande
föreskrifter beträffande kommitténs verksamhet:

Kommitténs uppgift skall i första hand vara att — med ledning av vad
chefen för ecklesiastikdepartementet enligt proposition nr 151 till 1943 års
riksdag och riksdagen enligt dess skrivelse den 8 juni 1943, nr 280, i ämnet
anfört —- uppgöra och för Kungl. Maj:t framlägga förslag till karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande med en dermato-syfilidologisk och en pediatrisk
klinik.

I fråga om den dermato-syfilidologiska kliniken åligger det kommittén
särskilt att utreda, i vad mån behovet av en nybyggnad påverkas av frågan
örn det slutliga ordnandet av garnisonssjukvården i Stockholm. Skulle härvid

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 157

befinnas, att klinikens lokalbehov bör tillgodoses genom nybyggnad även vid l E: 35
ett nedläggande av de nuvarande garnisonsavdelningarna vid karolinska sjukhuset,
har kommittén att upptaga till prövning den framtida användningen
av de härigenom ledigblivande lokalerna inom nämnda sjukhus.

Kungl. Maj :t anbefaller kommittén att vid uppdragets fullgörande noggrant
beakta, dels att organisationen av de ifrågavarande klinikerna utformas på
sådant sätt, att driftkostnaderna må kunna i största möjliga utsträckning begränsas,
dels ock att vid planläggningen av byggnaderna tillvarataga alla de
möjligheter till förenklingar och begränsningar i fråga om utrymmen, byggnadsmateriel
och konstruktioner samt inredning och utrustning, som kunna
—- utan eftersättande av klinikernas ändamålsenlighet —- leda till besparingar
i anläggnings- och driftkostnader.

Departementschefen har den 15 november 1943 tillkallat sysslomannen vid
karolinska sjukhuset G. Heimer att såsom expert biträda kommittén med verkställande
av utredning rörande kostnaderna för utrustning av ifrågavarande
kliniker ävensom med uppgörandet av erforderliga personal- och driftkostnadsstater.

Kommittén har sammanträtt in pleno den 27 oktober samt den 3, 4 och 20
—25 november 1943.

Förslag till karolinska sjukhusets utbyggande med nämnda kliniker torde
komma att avlämnas under första halvåret 1944.

25. Sakkunnig för Stockliolmsmuseernas luftskgdd.

Tillkallad den 25 oktober 1943 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 21 augusti 1939 för att inom departementet biträda vid fortsatt utredning
av frågan rörande gemensamma åtgärder för vissa museisamlingars i Stockholm
skyddande i händelse av krig eller krigsfara och därmed sammanhängande
spörsmål (jfr 1940: E 20); skolande den sakkunnige därvid verkställa undersökning
av museer och liknande institutioner ur luftskyddssynpunkt saipt
till departementet inkomma med förslag till de åtgärder, som med hänsyn
till nyare erfarenheter på luftskyddets område kunna anses påkallade:

Langenskiöld, E. J., friherre, docent.

Lokal: Riksluftskyddsförbundet, Sturegatan 6; tel.: 61 08 68.

I nämnda förbunds lokaler har den sakkunnige upprättat en särskild luftskyddsbyrå
för museer och liknande institutioner.

Arbetet har huvudsakligast omfattat besök vid museer och liknande institutioner
ävensom i Riddarholmskyrkan, varvid undersökningar verkställts
angående befintliga skyddsanordningar och förhandlingar förts med vederbörande
luftskyddschefer. Ett frågeformulär i ämnet har utsänts till samtliga
berörda institutioner. Vidare hava överläggningar hållits med luftskyddschefen
i Stockholm. Bearbetningen av inkommet material torde vara avslutad
i början av år 1944.

158

Riksdagsberättelsen.

1 E: 26 26. Sakkunniga för utredning rörande lämpliga organisatoriska åtgärder för
den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande

frågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemvndiganden den 26 november och den
10 december 1943:

Engströmer, Th., professor emeritus, ordförande;

Carlström, A. B., professor;

Dillner, H. J., kansliråd;

Fåhraeus, R. S., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Perman, E. G. S., docent;

Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare;

Westin, G. E. N., professor;

Westman, A. E., professor.

Direktiven för de sakkunnigas uppdrag framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av bemyndigandet den
26 november 1943. Han anförde därvid bl. a.:

I två vid 1943 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 33 och II: 42)
yrkades, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om verkställande
av utredning angående inrättande av ett statligt medicinskt forskningsråd.

Såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 311 anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning och framlägga förslag i ämnet.

Viktiga arbetsuppgifter vänta ännu den medicinska forskningen. Det finnes
anledning antaga, att deras lösning verksamt skulle främjas örn organisatoriska
förutsättningar skapades för en intimare kontakt mellan de på skilda
områden av den medicinska vetenskapen och därtill gränsande discipliner
verksamma forskarna, liksom mellan dessa och sjukvårdsväsendet. Därigenom
skulle forskningsresultaten snabbare kunna upptagas till allsidig prövning
och tiden mellan en upptäckt och dess tillgodogörande minskas. Under
de senaste åren ha för andra områden av svensk vetenskaplig forskning inrättats
centrala instanser.

En utredning bör komma till stånd också rörande på vilket sätt — genom
inrättande av ett medicinskt forskningsråd eller vidtagande av andra
åtgärder — den medicinska forskningen inom landet kan främjas och dess
resultat nyttiggöras för sjukvården och hälsovården både inom vårt eget
land och utom dess gränser.

Vid utredningen bör beaktas, att den ifrågasatta centrala instansen icke
bör givas en sådan organisation, att den skulle innebära en dubblering av
redan befintliga instanser för angivna ändamål eller medföra intrång i befintliga
organs arbetsområden. Närmast avses härvid de medicinska fakulteterna.
Ett nära samarbete bör komma till stånd mellan ett eventuellt medicinskt
forskningsråd å ena sidan samt de medicinska fakulteterna och vetenskapsakademien
å andra sidan liksom även mellan rådet och andra på
det medicinska området verksamma institutioner, såsom medicinalstyrelsen,

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

159

försvarets blivande sjukvårdsförvaltning, statens institut för folkhälsan och I El 27
karolinska institutets nobelkommitté.

I vårt land har man redan tidigare sökt planmässigt främja utforskandet
av vissa sjukdomar, såsom tuberkulos, kräfta och reumatiska sjukdomar, för
vilkas bekämpande stora fonder stå till förfogande. Därest ett medicinskt
forskningsråd befinnes böra komma till stånd, synes mig en av dess angelägnaste
uppgifter böra vara att taga initiativ till utforskande och bekämpande
av även andra svåra sjukdomar än de nyss nämnda samt verka för
understödjande av dylik forskning. Härvid bör givetvis samarbete inledas
med olika institutioner, som förfoga över befintliga medicinska fonder.

En medicinskt-vetenskaplig centralorganisation som den, varom nu är
fråga, bör kunna bliva till nytta även för den militära medicinska forskningen
och sjukvården. Den kan komma att få till uppgift att främja även
forskning på gränsområden till andra vetenskaper än den rent medicinska.

I detta sammanhang erinrar jag om den betydelse för folktandvården och
därmed för folkhälsan, som en vidgad och intensifierad odontologisk forskning
kan få. De sakkunniga böra ej heller förbigå frågan om det föreslagna
centralorganets ställning till den farmaceutiska och den veterinärmedicinska
forskningen.

För närvarande kunna många inom den medicinska undervisningen eller
den praktiska sjukvården verksamma forskare av olika anledningar, främst
måhända ekonomiska skäl, icke fullfölja sina arbeten med lösandet av vitala
medicinska problem. Vidare har det stundom förekommit, att forskare, oberoende
av varandra, äro sysselsatta med undersökningar av samma fråga.

Därest de sakkunniga komma till det resultatet, att ett medicinskt forskningsråd
bör inrättas, böra de avgiva förslag lill rådets sammansättning
och organisation, ävensom upptaga frågan, huruvida rådet för att kunna
fylla sina uppgifter bör utrustas med anslagsmedel för den medicinska forskningens
understödjande och stimulerande. Slutligen böra de sakkunniga
dryfta det vid 1943 års riksdag framförda förslaget örn utgivande på statens
bekostnad av en tidskrift, innehållande för de praktiserande läkarna avsedda
upplysningar om medicinska forskningsresultat.

27. Sakkunniga för utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt
forskningsråd jämte därmed sammanhängande frågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1943:

Heckscher, E. F., professor, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Karlbom, T. O., studierektor;

Kinberg, O. V., professor;

Lundberg, E. F., docent;

Munktell, A. H., professor;

Nelson, H. M. O., professor;

Quensel, C.-E., professor;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör.

leo

Riksdagsbercittelsen.

1 E: 27 Sekreterare:

Dahl, S. G., docent.

Lokal: Utrikespolitiska institutet, Medborgarhuset; tel.: 41 01 21.

I anförande till statsrådsprotokollet den 26 november 1943 uttalade departementschefen
bland annat följande:

Med hänsyn till de genomgripande förändringar i samhällets byggnad,
vilka inträtt under de senaste årtiondena och som kunna väntas fortsätta i
ökad omfattning under efterkrigstiden, måste det samhällsvetenskapliga arbetet
bli av stigande betydelse för det allmänna. Viktiga problem rörande det
ekonomiska livets gestaltning aktualiseras under delvis nya förutsättningar.
Bland mängden av hithörande uppgifter utgöra konjunkturväxlingarna, den
ekonomiska verksamhetens jämna gång och arbetskraftens sysselsättning
samt finanspolitiken ett komplex i medelpunkten av såväl vetenskapsmännens
som de breda lagrens uppmärksamhet. Nära förenad därmed liksom
med en mängd andra områden är socialpolitiken, där exempelvis forskningen
rörande befolkningsutveckling och befolkningsstruktur är av stor vikt för
utformning av sociala reformer liksom för offentlig hushållning. En i många
hänseenden grundläggande uppgift har vidare den moderna deskriptiva sociologien.
Studier av olika samhällsgruppers organisation och handlingsvanor
i skilda lägen böra kunna ge värdefulla anvisningar för lagstiftningens och
samhällsinstitutionernas utformning; att dylika i så ringa utsträckning ännu
ha förekommit hos oss utgör en brist i svensk samhällsvetenskap. Alla dessa
problem måste ses mot historisk bakgrund. I verkligheten utgör vårt lands
ekonomiska och sociala historia ett särdeles viktigt forskningsområde, vars
bearbetning ej är mer än påbörjad. På den ekonomiska geografiens område
lia inletts betydelsefulla undersökningar av såväl bygdens som stadens struktur
och växt, och de förtjäna att fullföljas. För statskunskapen väntar en
mångfald viktiga uppgifter. Förvaltningens, folkrepresentationens, den kommunala
självstyrelsens och organisationsväsendets utveckling under intryck
av samhällsstrukturens allmänna omdaning måste exempelvis studeras i
långt större utsträckning än hittills. Den statistiska vetenskapens metoder äro
även de av mycket stor betydelse för behandling av allt samhällsvetenskapligt
material och givetvis oumbärliga, när det gäller de stora centrala frågorna
om vårt lands befolkningsutveckling, vilkas vikt knappast ens behöver påpekas.
Genom befolkningsomflyttningen från land till stad har landsbygdens
problem alltmer ryckt i förgrunden och tarva ingående belysning, bland annat
med vetenskapligt statistiska metoder. Utvecklingen av dessa metoder är
dessutom av direkt värde för statens egen verksamhet. Slutligen måste den
moderna psykologiens iakttagelser, exempelvis om individens förhållande till
gruppen, grundvalarna för asocialitetens uppkomst m. m., beaktas inom
övriga samhällsvetenskaper.

Forskningsarbetets fullföljande på här nämnda områden måste i stor utsträckning
kräva ekonomiskt stöd från det allmännas sida. Sådant erfordras
dels för att i allmänhet skapa möjligheter för bedrivande av samhällsvetenskaplig
forskning, dels för bestämda större undersökningar, vilka icke kunna

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 161

genomföras av enskilda forskare utan hjälp av en större institution eller med- I E: 28
arbetarstab. Å andra sidan måste undersökningar av detta slag i stor utsträckning
spränga ramen för varje särskild samhällsvetenskap. Undersökningar
inom skilda samhällsvetenskaper böra genomföras parallellt och på
lämpligt sätt samordnas.

Med tanke härpå har i olika sammanhang förordats, att samhällsvetenskaperna
vid universitet och högskolor skulle utbrytas till särskilda socialvetenskapliga
fakulteter. Av flera skäl synes denna lösning dock ej vara tillfredsställande.
Dels rör det sig här om forskningsuppgifter, vid vilka medverkan
kräves ej blott av samhällsvetenskaperna i trängre mening, utan även
av vetenskaper, som naturligt höra hemma i de redan existerande fakulteterna
— rättsvetenskap, psykiatri, historia. Dels kan samverkan komma att
krävas ej blott av olika vetenskapers utövare vid samma lärosäte utan även
av olika universitet och högskolor. Dels slutligen måste fördelningen av de
medel, vilka av statsmakterna ställas till förfogande för samhällsvetenskaplig
forskning, äga rum centralt med hänsyn till betydelsen av olika föreliggande
forskningsuppgifter.

På ovan anförda grunder bör utredas, huruvida ett samhällsvetenskapligt
forskningsråd bör inrättas för att pröva sådana frågor, vilka kräva samordning
av forskningsarbetet inom flera socialvetenskaper, samt uppgöra förslag
till fördelningen av statens anslag till samhällsvetenskaplig forskning.

Härvid bör även undersökas, huru ett sådant råd bör vara sammansatt och
vilka åtgärder som kunna vidtagas för att skapa garantier för erforderligt
samarbete mellan rådet och samhällsvetenskapernas företrädare vid universitet
och högskolor liksom även med vetenskapsakademien och andra institutioner,
som förvalta fonder, avsedda att främja forskning på hithörande
områden.

28. Utredning angående ordnandet av den andliga vården vid sjukhusen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1943 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
förbättrade betingelser för den andliga vården å sjukvårdsinrättningar jämte
därmed sammanhängande frågor:

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Hillbom, Karin, sjuksköterska;

.Skoglund, H. L., kammarråd;

Ysander, D. T., biskop.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat:

I gällande sjukhusstadga förutsättes, att de sjuka å de allmänna sjukvårdsinrättningarna
hilva föremål jämväl för andlig omvårdnad. Uppskattningen
av denna verksamhet torde ock under senare år lia avsevärt ökats Insikten
har fördjupats örn själavårdens betydelse icke blott för övervinnande

lith. titt riksd. grot. 19U. 1 sami. ..

Riksdagsbcrättclscn.

162

Riksdagsbercittelsen.

1 El 28 av psykiska konflikter och depressioner utan även för återvinnande av förlorad
kroppslig hälsa. I olika sammanhang ha emellertid från kyrkliga institutioner,
läkare och andra för saken ansvarskännande samt från enskilda
sjuka framhållits, att denna betydelsefulla verksamhet, trots visat intresse
från såväl direktionernas som de anställda prästernas sida, ännu lämnar åtskilligt
övrigt att önska.

Önskningar örn en förbättring av förhållandena härutinnan hava motionsvis
framförts vid 1932 och 1941 års kyrkomöten och föranlett skrivelser
(1932: 22 och 1941: 29) till Kungl. Maj:t med anhållan örn utredning angående
förbättrad ordning för den andliga vården å sjukhusen.

Efter 1941 års kyrkomötes beslut förekommo överläggningar i saken mellan
ledningen för Svenska kyrkans diakonistyrelse och mig, vilka ledde till
att diakonistyrelsen den 24 september 1942 beslöt verkställa en preliminär
undersökning för att få underlag för en mera ingående utredning i spörsmålet.

Jämväl inom riksdagen har frågan örn förbättring av den andliga vardén
å sjukhusvårdsinrättningarna upptagits till behandling. Sålunda yrkades i
två vid 1943 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:94 och II: 147),
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning av denna fråga.
Med hänsyn till att en förberedande undersökning i ämnet påginge inom diakonistyrelsen
och att det kunde förutsättas, att Kungl. Maj :t efter avslutandet
av denna undersökning komme att upptaga frågan till närmare prövning,
funno utskotten det icke behövligt, att riksdagen gjorde särskild hemställan
till Kungl. Maj:t örn frågans utredning, utan hemställde, att motionerna icke
måtte föranleda någon åtgärd. Kamrarna beslöto i enlighet med respektive
utskotts hemställan.

Med skrivelse den 14 oktober 1943 ha av diakonistyrelsen utsedda kommittérade
överlämnat en promemoria, innefattande resultaten av förenämnda
preliminära undersökning.

Den inom diakonistyrelsen utförda förberedande undersökningen synes
mig klart ha ådagalagt behovet av en reformering och modernisering^ av den
andliga vården på våra sjukhus. En mera ingående belysning av frågan an
som varit möjligt med de resurser, som stått till diakonistyrelsens förfogande,
är emellertid nödvändig. Med utgångspunkt från den inom diakonistyrelsen
upprättade promemorian synes därför den av kyrkomötet begärda utredningen
nu böra igångsättas. Utredningsarbetet torde böra anförtros åt
särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga — till antalet
högst fem — vilka böra äga att i den utsträckning så finnes påkallat
anlita experter som biträde vid uppdragets fullgörande.

De sakkunniga böra till en början söka klarlägga uppgifterna för en reformerad
andlig vård vid sjukhus och liknande vårdanstalter. Tyngdpunkten
måste härvid ligga på sjukhusprästens uppgifter att meddela direkt och individuell
religiös hjälp åt sjukhusets patienter. Därjämte böra prövas de
vägar, på vilka prästen kan göra insatser bland den sjukvårdande personalen.
Även sjukhusprästens uppgifter bland och för de sjukas anförvanter

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 163

böra av de sakkunniga uppmärksammas. Jag förutsätter, att de sakkunniga I El 28
vid fullgörandet av dessa utredningsuppgifter komma att rådgöra med styresmän
och andra för sjukhusens ledning ansvariga personer och organ.

Av redogörelsen för de nuvarande förhållandena har framgått, att gudstjänster
och andakter på ett stort antal lasarett för närvarande icke äro tillfredsställande
inordnade i sjukhusets arbetsliv. De sakkunniga böra eftersträva
att finna en sådan anordning, att de sjuka oftare kunna deltaga i den
söndagliga gudstjänsten eller i varje fall någon kortare andakt. Det behov,
som bör tillgodoses genom särskilda andaktsstunder på lämpliga rum för
sjukhusets personal, får ej heller förbises. Åtgärder böra föreslås i syfte att
göra även den ambulerande sjukhusgudstjänsten värdig och skänka den tillbörlig
yttre helg.

Pastors skyldigheter att utföra sådana kyrkliga förrättningar, som påkallas
inom sjukhuset eller som äga rum genom dess försorg, böra preciseras.

Frågan om meddelande av anvisningar rörande dessa förrättningars yttre
form bör upptagas till prövning. De sakkunniga böra vidare i samråd med
besparingsberedningens folkbokföringskommitté ägna uppmärksamhet åt frågan
om kyrkobokföringen på sjukhusen och därmed sammanhängande spörsmål.

Med utgångspunkt från erfarenheterna från in- och utländska sjukhus
torde frågorna om pastors medverkan i sjukhusets allmänkulturella och
sociala verksamhet utredas. Härvid böra de sakkunniga givetvis icke förbise,
att reformer i sist antydda riktning icke få innebära, att gränserna för
pastors egentliga själavårdande uppgifter utsuddas. I detta sammanhang
bör vidare undersökas, i vilken utsträckning och på vilket sätt sjukhusprästen
kan tagas i anspråk vid ordnandet av patienternas, enkannerligen konvalescenternas,
samt sjukvårdspersonalens förströelse och sysselsättning på
fritid. Slutligen torde, i de fall, där sjukhuset har elevskola för sköterskeutbildning,
pastor kunna lämna biträde vid undervisningen, varför ej heller
denna fråga bör förbigås av de sakkunniga. — Mot bakgrunden av de olika
uppgifter, som det kan befinnas lämpligt anförtro åt sjukhusprästerna, bör
vid utredningen jämväl övervägas vad tillfälliga utskottet vid 1941 års kyrkomöte
anfört angående behovet av ett visst mått av särskild utbildning för
dessa prästmän.

Den andra huvuduppgiften för utredningen blir att pröva och framlägga
förslag till ordnande av sjukhusprästernas anställnings- och löneförhållanden.
De sakkunniga böra härvid särskilt uppmärksamma, att åtminstone när
det gäller mindre och medelstora sjukhus en avsevärd förbättring torde
kunna astadkommas genom rationalisering Förslag böra sålunda framläggas
till samordnande i pastoralt hänseende av närliggande sjukhus, på så
sätt att samma prästman anställes vid två eller flera sjukhus eller vid ett
sjukhus och ett större ålderdomshem eller annan liknande institution. Åtskilliga
sjukhus lia emellertid en sådan belägenhet, att ren anstaltskombinati°n
lcke är tänkbar för den prästerliga befattningen. För dessa fall bör undersökas,
huru kombination av sjukhustjänst och församlingstjänst lämp -

161

Riksdag?,berättelsen.

I E: 28 ligell bör ordnas. Även möjligheten av att stiftsadjunktur för anstaltsvård
inrättas torde i detta sammanhang förtjäna att upptagas till prövning. När
de sakkunniga ingå på hithörande spörsmål, böra de eftersträva sådana
lösningar, som utan att de religiösa kraven eftersättas, tillgodose de fordringar
på sparsamhet, som med hänsyn till rådande förhallanden mäste
uppställas. Överhuvudtaget böra de ekonomiska konsekvenserna av vad de
sakkunniga komma att föreslå ingående belysas, och i samnand därmed bör
ställning tagas jämväl till frågan om finansieringen av sjukhusprästorgarusationen.

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1913.

1. 1936 års skogsuf redning (1941:1 10; 1942: I 12; 1943:1 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 juli och den 3
oktober 1936 samt den 10 januari 1941 (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli
1936 och den 13 januari 1941).

Utredningsmän:

Strindlund, G., överdirektör, ordförande;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare;

Schager, C. A. N., jägmästare, ombudsman hos Sveriges skogsägareförbund.
Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Förordnad att såsom särskild sakkunnig biträda utredningen vid utarbetandet
av vissa författningsförslag:

Grafström, N. H:son, revisionssekreterare.

Sekreterare:

Plym-Forshell, W. N., biträdande jägmästare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1937: Jo 19, 1939: Jo 12 och
1942: I Jo 12.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 5 juni 1942 förordnat, att de arbetsuppgifter,
som åvilade 1936 års skogsutredning, skulle, sedan denna avslutat
den inom utredningen pågående undersökningen rörande skogsbrukets
transporter på vägar och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I
Jo 32).

Utredningen har den 11 februari 1943 avgivit betänkande nr 3 med förslag
rörande skogsbrukets transportfrågor: vägar och järnvägar (Statens
off. utredn. 1943:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

165

2. Ladugårdsbgggnadssakkunniga (1941: I 15; 1942: I 16; 1943: I 19). I Jö

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 14 januari 1938 och
den 14 februari 1941:

Hedulff, E. N:son, överdirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, J. H., landstingsman;

Örbom, K. A., agronom.

Sekreterare:

Stael von Holstein, K. O. J., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Junaeus, H. A. G., byrådirektör (t. o. m. den 28 februari 1943).

Att såsom experter biträda de sakkunniga har departementschefen jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938 förordnat följande personer: Eriksson,

K. J., professor;

Royen, N., byrådirektör;

Nohrman, G., distriktsveterinär;

Edholm, H., förrådsdirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 36.

Arbetet har år 1943 huvudsakligen omfattat färdigställande av de sakkunnigas
meddelande nr 1 angående djurstallars planering, värmehushållning
och ventilation (Statens off. utredn. 1943:26).

Sedan Kungl. Maj:t den 20 augusti 1943 inrättat statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader, har de sakkunnigas arbete avslutats.

3. Statens veterinärbakteriologiska (veterinärmedicinska) anstalts nämnd
(1941: I 20; 1942: I 20; 1943: I 22).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 11 november 1938 för handhavande av de
åligganden, som i administrativt hänseende åvila veterinärbakteriologiska
anstaltens föreståndare. Instruktion utfärdad av medicinalstyrelsen.

Ledamöter:

Forssell, C. E. G., professor, ordförande;

Hulphers, G. B., professor;

Hjärne, A., professor;

Fallenius, B. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare;

Lagerlöf, N. P., professor.

Sekreterare:

Swedenborg, J. E., t. f. kamrerare (t. o. m. den 14 februari 1943);

Eldin, P. G., förste amanuens (fr. o. m. den 15 februari 1943).

Nämnden, som under år 1943 sammanträtt sex gånger, har i enlighet med
sin instruktion utövat överinseendet över anstalten och därvid handlagt ett
flertal ärenden rörande anstaltens verksamhet. Jämlikt Kungl. Majlis beslut
den 27 oktober 1939 har professor Hjärne handhaft anstaltens närmaste
ledning.

166

Riksdagsberättelsen.

I Jo: ä Sedan Kungl. Majit genom beslut den 29 oktober 1943 förordnat styrelse
och föreståndare från och med den 1 januari 1944 för anstalten, vilken
sedan den 1 juli 1943 benämnes statens veterinärmedicinska anstalt, är
nämndens uppdrag slutfört.

4. 1940 års Norrlandsutredning (1941: I 27; 1942: I 26; 1943: I 26).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 16 augusti 1940 att, enligt
departementschefens närmare bestämmande, verkställa förberedande undersökning
angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran:
Lindeberg, E. F. L., landshövding.

Sekreterare:

William-Olsson, W. F., fil. d:r, docent.

Den 15 oktober 1943 har avlämnats utredning angående Norrlands näringsliv,
förberedande undersökning (Statens off. utredn. 1943: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning angående revision av lagstiftningen om gemensamhetsfiske

(1943: I 33).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1942 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1942):

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden.

Angående utredningsmannens uppdrag, se 1943:1 Jo 33.

Utredningsmannen har den 31 augusti 1943 avgivit betänkande angående
lag örn fiskevårdsområde.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1943 års skogsundervisningsutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 13 mars 1943)
dels såsom utredningsman:

Näsgård, B., statssekreterare;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm.;

Aminoff, F., byråchef;

Wesslén, G., skogschef;

Söderström, E., skogsförvaltare;

Björkman, E., länsskogvaktare;

dels ock såsom experter att biträda utredningsmannen:

Kinnman, R. F. G., lektor;

Lindman, K., forstmästare;

Larsson, E., skogsmästare.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

167

Det måste betecknas som en brist i vår nuvarande skogsundervisning, att
någon mellanform icke finnes mellan den huvudsakligen på folkskolan grundade
utbildningen vid statens skogsskolor och den på studentexamen eller
ungefärligen likvärdiga kunskaper baserade utbildningen vid skogshögskolan.
Härigenom torde många av skogsskolornas elever, som skulle vara lämpade
för vidare utbildning, utestängas från möjligheten härtill, enär den utväg som
öppnats att över den förberedande kursen vid Vilan skaffa sig inträde vid
skogshögskolan synes vara alltför tidskrävande och på grund av den långa
utbildningstiden alltför kostsam för att endast ett mycket litet fåtal skulle
kunna begagna sig av densamma. Utvecklingen har även medfört, att det kan
ifrågasättas örn ej en större specialisering fordras vid den skogliga utbildningen.
Det torde redan nu råda en viss brist på specialutbildad arbetskraft
och denna brist kan väntas bliva mera markerad i den mån den nuvarande
utvecklingen fortskrider. Särskilt torde detta vara fallet på skogsteknologiens
område. Överhuvud taget synas de tekniskt betonade grenarna av utbildningen
på skogsområdet böra uppmärksammas, såsom vägbyggnader för skogsbrukets
räkning, transportteknik, arbetsstudier och skoglig arbetslära, virkesmätning,
torrläggningsteknik, sågverksdrift o. s. v. Det förefaller icke osannolikt att
det bland annat för utbildning av dylika specialister, vilka torde kunna bliva
av stor betydelse för det praktiska skogsbruket, skulle kunna visa sig ändamålsenligt
att inrätta en ny utbildningsform, huvudsakligen som påbyggnad
av den vid statens skogsskolor meddelade utbildningen, men vilken även borde
stå öppen för elever, som på annat sätt förvärvat de nödvändiga förutsättningarna
att tillgodogöra sig ifrågavarande utbildning. Vid den utredning, som
sålunda förordas, torde i den mån så är möjligt behovet av personal inom olika
verksamhetsområden av skogsbruket böra undersökas ävensom den lämpligaste
utbildningsformen för denna personal. Härvid böra såväl olika möjligheter
att skapa en påbyggnad till den nuvarande skogsskolan som det av
forstmästareförbundet framförda förslaget örn ett skogligt gymnasium liksom
även den tidigare diskuterade frågan om inrättande av en s. k. skogsbrukskurs
underkastas en allsidig prövning.

Utredningsmannen har den 8 december 1943 till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat utredning och förslag angående införandet av en
mellanform i det skogliga undervisningssystemet.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning rörande vissa bestämmelser örn virkesmätning.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 2 april 1943 att verkställa utredning
rörande vissa bestämmelser om virkesmätning:

Hagbergh, E., revisionssekreterare.

Den 12 maj 1943 har utredningsmannen till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat en promemoria i ämnet jämte utkast till lag angående auktoriserad
mätning av ved och annat virke.

Uppdraget är därmed slutfört.

Jo: 7

168

Riksdagsberätt elsen.

I Jo: 8 8 Utredning angående forsknings- och försöksverksamhet rörande lantmannabyggnad
er.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943 för utarbetande
av riktlinjer för forsknings- och försöksverksamhet rörande lantmannabyggnader: Hedulff,

E. N:son, överdirektör, ordförande;

Äkesson, T., arkitekt;

Örbom, A., agronom.

Utredningsmännen ha den 30 juni 1943 avgivit förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

K B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

9. Statens sockernämnd (Folkhushållningsdepartementet 1941:1 1; Jordbruksdepartementet
1942: I 8; 1943: I 14).

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (Sv. förf.-saml. nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (Sv. förf.-saml. nr
710).

Ledamöter:

Mannerfelt, G. E. A., landshövding, ordförande;

Carlbom, Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m. m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef.

Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel.: 710 97.

Nämnden har under år 1943 sammanträtt 31 dagar.

Jämlikt sin instruktion bär nämnden utövat fortlöpande kontroll över dels
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet, dels den betodlare åliggande
skyldigheten att jämlikt till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss
minsta ersättning för utfört biarbete. Nämnden har uppburit den avgift som
betodlarna enligt samma förbindelse haft att erlägga samt efter av Kungl.
Maj:t lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel. Slutligen har nämnden
haft att handlägga inkomna ansökningar örn bidrag och lån av statsmedel
till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

169

10. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1941:1 8; 1942:1 10;

1943: I 15).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Berger, O. A., t. f. kansliråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm. (avliden den 16 december
1943);

Carlgren, E., f. d. hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80.

Nämnden har under år 1943 sammanträtt åtta gånger.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat
sig erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa. Utlåtanden ha
avgivits beträffande av Kungl. Majit till nämnden remitterade ärenden, avseende
låneverksamheten.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1,847,100 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 381 stycken.

För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha
åtskilliga resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

11. Lyckebgåutredningen (1941: I 11; 1942: I 13; 1943: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Hagströmer, S. A. E., f. d. landshövding, ordförande (avliden den 28 maj
1943);

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 21 juni 1943);

I Jo: n

170

Riksdagsberättelsen.

I Jo: n Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Ehrenberg, N. G., godsägare (avliden den 22 april 1943);

Herbe, G. H., egnahemsdirektör (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: 11 23.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under år 1943 har utredningen hållit sex sammanträden.

Vad angår utredningens huvuduppgifter, vattenavledningsföretaget och kolonisationen,
må nämnas följande.

Årensningsarbetet har under år 1943 fortsatt och väntas bli slutfört i
slutet av år 1944. En del arbeten med upptagande av bikanaler ha pågått.
Hittills torrlagda arealer ha brukats med goda skörderesultat.

I avseende å kolonisationen ha inom Blekinge län lagfarts- och sammanläggningsåtgärder
beträffande av Kungl. Maj:t och kronan förvärvade områden
i det närmaste slutförts. I Kalmar län fortgå ännu lantmäteriförrättningar
för avstyckning och sammanläggning.

12. 1937 års riksskogstaxeringsnämnd (1941: I 14; 1942: I 15; 1943: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Hesselman, O. A. H. V., professor, f. d. chef för statens skogsförsöksanstalt,
ordförande (avliden den 11 juli 1943);

Nyblom, A. E., länsjägmästare, ordförande (fr. o. m. den 24 september 1943);
Jonson, T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Nordquist, M., jägmästare;

Näslund, H. M. E., e. jägmästare (fr. o. m. den 24 september 1943).

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E.

Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:

Hagberg, A. E., bitr. jägmästare.

Den 1 december 1943 voro hos nämnden anställda tre personer. Vid fältarbetets
igångsättande i juni månad 1943 voro omkring 80 personer anställda.

Lokal: Tegnérgatan 15; tel.: 112137 (sessionsrum) och 112138 (sekreterare)
.

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Nämnden har under år 1943 intill den 1 december hållit sex sammanträden,
omfattande sju dagar. Härjämte lia två av nämndens ledamöter företagit en
studieresa till Kopparbergs län.

Under sommaren har nämnden igångsatt taxering av Kopparbergs län.
Bearbetningen av taxeringsmaterialet för Västerbottens och Norrbottens
län, som taxerades åren 1939 och 1941, har avslutats.

Vidare har nämnden till statens bränslekommission överlämnat redogörelse
för utförd vedskogsinventering av örebro län ävensom utredning angående
beräknade vedskogskvantiteter inom Gävleborgs län.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

171

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1943 har den av riksskogstaxe- 1 Jo: 15
ringsnämnden bedrivna verksamheten från och med den 1 juli 1943 överförts
till statens skogsförsöksanstalt. Riksskogstaxeringsnämnden skall dock under
budgetåret 1943/44 färdigställa och publicera vissa i sagda beslut angivna
arbetsuppgifter.

13. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt

till område å Djurgården (1941: I 16; 1942: I 17; 1943: I 20).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 9 januari 1942 för att verkställa utredning
rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därvid
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Fallenius, B. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Undersökningen är beroende på vissa utredningar angående trädgårdsundervisningen.

14. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig (1941:1 18; 1942: I 19; 1943: I 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:

Akerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Fridendahl, N. M., agronom.

Lokal: Statens livsmedelskommission, Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Jo 24.

Utredningsarbetet fullföljes tillsvidare inom statens livsmedelskommissions
produktionsavdelning.

15. Epizootisakkunniga (1941: I 21; 1942: I 21; 1943: I 23).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Fallenius, B. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare;

Jerlov, E. S., chefveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, IF. Hj., distriktsveterinär;

Wingborg, A. IL B., förste aktuarie;

Svegare II. L., landskanslist.

172

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 15 Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

Av utredningsuppdraget återstår i huvudsak frågan om den statsunderstödda
försäkringsverksamheten mot förluster till följd av smittsamma husdjurssjukdomar,
vilken fråga tills vidare vilar (jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima
riksdag. Bil. 16, sid. 120).

16. Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande (Statens off. utredn. 1936: 23) ävensom den utredning i övrigt
rörande lappväsendet, som sammanhänger med i betänkandet omhandlade
spörsmål (1941: I 22; 1942: I 22; 1943: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1939
dels såsom utredningsman:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med denne deltaga i överläggningar i ämnet:

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Kangas, K. E., t. f. lappfogde;

Wanhainen, W. L., jordbrukskonsulent;

Park, G. L., kyrkoherde;

Andersson Juuso, P. L., lappman.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., krigsråd.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Under år 1943 ha hållits sammanträden under tiden den 7—12 juni. överläggningar
ha ägt rum med vissa lappfogdar. Resor ha företagits i lappmarkerna.

Utredningsmannen har med skrivelse den 27 oktober 1943 framlagt förslag
i fråga om lappväsendets administration.

Uppdraget beräknas bliva i sin helhet slutfört i början av år 1944.

17. Statens linnämnd (1941: I 26; 1942: I 25; 1943: I 25).

Tillsatt av Kungl. Majit den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad den 31 maj
1940 (Sv. förf.-saml. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Olsson, L., f. d. riksdagsman;

Bendz, G., godsägare.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

173

Sekreterare: I Jo: 19

Heidendahl, N. M., agronom.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.

Under år 1943 har nämnden hållit sjutton sammanträden.

Nämnden har vidtagit åtgärder i syfte att få till stånd ytterligare lin- och
hampberedningsverlc samt för att åstadkomma ökad odling av lin och hampa.

Genom nämndens medverkan ha anordnats omskolningskurser för arbetare
till lin- och hampberedningsverk. Nämnden har utarbetat nya kvalitetsbestämmelser
för linhalm, lintåga och linblånor.

18. Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av
plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens
län (1941:128; 1942:1 27; 1943:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1940:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent, ordförande;

Hultin, I. I., jägmästare;

Hedbäck, E. G., lappfogde.

Lokal och tel.: Domänstyrelsen.

Angående utredningsmännens uppdrag, se 1941:1 Jo 28.

Under år 1943 ha sammanträden hållits under 5 dagar i Stockholm.
Yttranden ha under året avgivits över cirka 50 ansökningar rörande tomtupplåtelser
för sportstugor och kojbyggen. Preliminärt förslag till regionplan
för den fortsatta bebyggelsen av förenämnt slag har avlåtits i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 27 mars 1943.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

19. Elektrifieringsberedningen (1942: I 32; 1943: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941:

Malm, N. P., kommerseråd, ordförande;

Ytterborn, G. R., överdirektör (t. o. m. den 31 januari 1943);

Granström, E. A., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1943);

Helleberg, N., byråchef;

Fletcher, J. F., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Lund, IL N., civilingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Jo 32.

Sedan den 30 november 1942 har beredningen hållit 28 sammanträden
samt avgivit utlåtanden i 393 ärenden rörande elektrifieringsbidrag eller därmed
sammanhängande förhållanden. Åtta bidragsärenden avseende anläggningar
som på grund av materialbrist icke kunnat komma till utförande ha
bordlagts.

174 Riksdagsberättelsen.

I JO! 20 20. 1942 års björnutredning (1943: I 29).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1942):

Sundberg, R. A., landssekreterare, ordförande;

Johansson, H., lappfogde;

Dahlbeck, N., fil. lie., tillika sekreterare.

Lokal: Mästersamuelsgatan 3; tel.: 21 06 86.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943:1 Jo 29.

Utredningen avvaktar verkningarna av de bestämmelser angående jakt
å björn och lo, som finnas intagna i kungörelsen den 17 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 519) angående tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna för vissa
djurslag.

21. 1942 års jordbrukskommitté (1943: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och den
12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1942)
dels såsom sakkunniga:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Bonow, M., fil. lie.;

Ekström, B., lantbrukare;

Eriksson, G., ombudsman;

Fallenius, B. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare (fr. o. m. den 21 juni 1943);
Fredgardh, F., lantbrukare;

Gullander, Å., lantbrukare;

Gustafsson, E. A., led. av II kamm.;

Hérnod, T. R., direktör (t. o. m. den 22 mars 1943);

Johansson, R., landshövding;

Johansson, J. H., lantbrukare;

Jönsson, N., lantbrukare;

Larsson, K., sekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, E. F., docent;

Norrman, E., ombudsman;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Ringborg, H., lantbrukare;

Sahlin, G., direktör (fr. o. m. den 22 mars 1943);

Själander, E., lantbrukare;

Stensgård, A. H., direktör;

Sträng, G., förbundsordförande;

Svennilsson, I., docent;

Söderström, O., hovrättsråd;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

175

Wethje, E. J., direktör; 1 J(K 21

Ytterborn, G. R., överdirektör;

dels ock såsom särskilda sakkunniga att biträda vid verkställandet av vissa
utredningar:

Axelsson, J., professor (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Berglund, N., ingenjör (fr. o. m. den 12 februari 1943);

Bonnier, G., professor (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Eklundh, B. E. Hj., förvaltare (fr. o .m. den 21 juni t. o. m. den 10 oktober
1943);

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm. (fr. o. m. den 12 februari 1943);

Hyrenius, H., fil. d:r (fr. o. m. den 12 februari 1943);

Jarre, F., jägmästare (fr. o. m. den 12 februari 1943);

Johansson, K. I., professor (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Lagerlöf, N. P., professor (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Lindahl, E., professor;

Ringborg, G., docent (fr. o. m. den 21 december 1943);

Ryde, B. H., statskonsulent (fr. o. m. den 21 juni 1943);

Streyffert, K. T., professor (fr. o. m. den 12 februari 1943);

Vieweg, O. V. K., rektor (fr. o. m. den 11 oktober 1943);

Zetterberg, O., byråchef;

Åkerman, E. Å., professor (fr. o. m. den 12 februari 1943).

Sekreterare:

Nordlander, C. H., e. o. hovrättsassessor.

Kansliföreståndare:

Rodhe, S. O., sekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1943).

Notarie:

Engfeldt, H., amanuens.

Biträdande sekreterare:

Juréen, L., aktuarie;

Olsson, H., aktuarie.

Tjänstemän:

Lemne, L., fil. lie.;

Meidner, R., fil. kand. (fr. o. m. den 1 februari 1943).

Lokal: Valhallavägen 132; tel.: Livsmedelskommissionen.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Jo 30.

Under år 1943 ha intill den 1 december sammanträden hållits av kommittén
in pleno tre gånger och av arbetsutskottet åtta gånger. Kommitténs delegationer
och särskilda utskott lia sammanträtt ett flertal gånger.

Ett antal specialundersökningar ha igångsatts. Vissa av dessa ha redan
slutförts. Bland de viktigaste kunna nämnas undersökning rörande den
svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inriktande efter kriget;
undersökning rörande animalieproduktionens utveckling och önskvärda
omfattning; undersökning rörande tillgången på arbetskraft inom jordbruket;
undersökning rörande arbetsmetoder och utnyttjande av maskiner inom
jordbruket; undersökning rörande utvecklingen av livsmedelskonsumtionen;

176

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 21 undersökning rörande jordbrukets inkomster av skogskörsler; samt undersökning
rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader.

Kommittén har den 5 mars 1943 till Kungl. Majit överlämnat inom kommittén
utarbetade promemorior rörande dels metoderna för prissättningen
på jordbrukets produkter, dels jordbrukets inkomster och kostnader 1938/39
—1942/43, dels ock jordbrukets produktionskostnader för olika produktionsgrenar
samt produktionskostnader för sockerbetor och oljeväxter.

Vidare har kommittén den 21 augusti 1943 till Kungl. Majit överlämnat en
promemoria rörande jordbruksfastigheternas saluvärden samt i samband
härmed ifrågasatt en fortlöpande statistik över förhållandet emellan sagda
fastigheters saluvärden och deras taxeringsvärden.

På uppdrag av chefen för finansdepartementet har kommittén vidare verkställt
utredning av frågan angående beredande av sysselsättning inom jordbrukets
område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut samt den 22
september 1943 överlämnat en promemoria i ärendet.

Kommittén beräknas kunna under år 1944 avgiva huvudbetänkande i ämnet.

22. Utredning angående den ekonomiska kartläggningen m. m. (1943: I 31).

Tillkallad enligt Kungl. Majits bemyndigande den 5 juni 1942 (se rostoch
Inrikes tidn. den 6 juni 1942):

Bouveng, G. A., expeditionschef.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.

Lokal: Utredningsmannen: Jordbruksdepartementet; tel.: Kanslihuset; sekreteraren:
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit, Näckströmsgatan 1;
tel.: 20 02 80.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Jo 31.

Utredningsmannen har under år 1943 införskaffat utredning från överlantmätare,
hushållningssällskap och skogsvårdsslyrelser i de län, varöver den på
fotografisk väg framställda ekonomiska kartan upprättats, rörande hittills
vunnen erfarenhet av sagda karta ävensom dennas betydelse inom berörda
myndigheters och organisationers verksamhetsområden. En länsstyrelse har
avgivit utredning angående länets behov av en ekonomisk karta, varav särskilt
framgår kartans användbarhet för taxeringsändamål. I samråd med
chefen för rikets allmänna kartverk ha undersökningar företagits rörande
kostnadsökningar för kartframställningen under krisåren ävensom orsakerna
därtill.

Utredning har verkställts rörande verksamheten vid försvarsstabens fotoanstalt.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1944.

177

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

23. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1943: I 32).

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat att de arbetsuppgifter, som åvilade
1936 års skogsutredning, skulle, sedan denna avslutat den inom utredningen
pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter på vägar
och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I Jo 16).

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallade att såsom särskilda sakkunniga biträda skogsstyrelsen med ovannämnda
utredningsuppgifter:

Bogren, G. H., hovrättsråd, tillika sekreterare;

Ekdahl, N. G. F., hovrättsråd.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
inom skogsstyrelsen biträda vid utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen: Näsgård,

B., statssekreterare;

Fallenius, B. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare (fr. o. m. den 18 oktober
1943);

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Petterson, C. H., professor;

Chöler, C. G., länsjägmästare;

Ekman, G. I., skogschef;

Jansson, A., jägmästare.

Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 12; tel.: 23 59 10.

Beträffande direktiven för skogsstyrelsens utredningsuppdrag, se 1943:

I Jo 32.

Utredning angående flottningslagstiftningen har påbörjats.

Under år 1943 ha två sammanträden hållits med de sakkunniga. Därjämte
ha överläggningar ägt rum med, bland annat, representanter för skogsvårdsstyrelserna.

I Jo: 24

24. 1942 års torrläggningssakkunniga (1943: I 34).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1942
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1942)
dels såsom sakkunniga:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande (t. o. m. den 28 februari
1943);

Näsgård, B., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 1 mars 1943)-Flodkvist, G. H., professor;

Bill. till riksd. prof. 19ii. 1 saini
Hiksdagsbcrättelsen.

178

Riksdag sb er ätt ehen.

I Jo; 24 Eklundh, B. E. Hj., förvaltare;

Welin-Berger, A. H., statens lantbruksingenjör;

Enderstein, P. E., sekreterare (fr. o. m. den 26 februari 1943);

Holm, E. M., häradshövding, tillika sekreterare (t. o. m. den 31 oktober
1943);

Schirén, G. U., t. f. revisionssekreterare, tillika sekreterare (fr. o. m. den 1 november
1943);

dels ock såsom expert att biträda de sakkunniga vid behandlingen av vissa
vattenrättsfrågor m. m.;

Schirén, G. U., (fr. o. m. den 24 september t. o. m. den 31 oktober 1943).
Lokal: Rimmargatan 6, Höglandstorget; tel.: 25 86 18.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Jo 34.

Under år 1943 ha de sakkunniga intill den 1 december hållit tio sammanträden.

De sakkunniga ha tolv dagar i juli och två dagar i september företagit studieresor
till ett flertal län, därvid sammanträden hållits med för torrläggningsverksamheten
intresserade personer.

De sakkunniga ha avgivit av Kungl. Maj:t infordrade utlåtanden, dels den
8 mars 1943 i ärenden angående tilläggsunderstöd till vissa torrläggnings- och
dikningsföretag, dels ock den 8 december 1943 över en promemoria angående
vissa ändringar i vattenlagen för att underlätta tillgodogörandet av mineralfyndigheter.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under andra halvåret 1944.

25. Utredning rörande organisationen av styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt (1943:1 35).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1942 att enligt
departementschefens närmare bestämmande verkställa utredning rörande organisationen
av samt arbetsuppgifterna för styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., hovrättsfiskal.

Lokal: Utredningsmannen: Valhallavägen 77; tel.: 32 50 45; sekreteraren.
Valhallavägen 79; tel.: 23 28 20.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

26. Utredning angående markkarteringens ordnande.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 att,
enligt departementschefens närmare bestämmande, verkställa utredning rörande
organiserandet av markkarteringsverksamheten efter för hela landet
ensartade principer:

Torstensson, G., professor.

Lokal: Lantbrukshögskolan, Ultuna; tel.: Uppsala 25 036.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 179

Utredningsmannen har från samtliga hushållningssällskap, statens lant- I Jo: 27
brukskemiska kontrollanstalt och de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna
införskaffat vissa upplysningar rörande markkarteringsverksamheten.
överläggningar ha hållits med föreståndarna för nämnda kontrollanstalt
och kontrollstationer. Utredningsmannen har besökt svenska sockerfabriksaktiebolagets
centralinstitut i Arlöv för vinnande av närmare kännedom
om av institutet igångsatt undersökning i ämnet, avseende de sockerbetsodlande
områdena. En sammanställning av karteringsmaterial från enskilda
gårdar i Uppland har genomförts.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1944.

27. Utredning rörande tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943
(Sv. förf .-sami. nr 453) med vissa bestämmelser örn mätning av ved och

annat virke m. m.

Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att utarbeta förslag till föreskrifter angående tillämpningen av lagen den
30 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 453) med vissa bestämmelser om mätning
av ved och annat virke ävensom till de ytterligare bestämmelser i ämnet,
vilka i anledning av 1943 års riksdags beslut borde av Kungl. Majit meddelas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallade att biträda skogsstyrelsen

dels såsom utredningsman:

Hagbergh, E., revisionssekreterare;

dels ock såsom särskilda sakkunniga:

Carlson, O. G., jägmästare;

Edström, Th. G. F., direktör;

Herlitz, N. A., jägmästare;

Hérnod, C. O., direktör;

Nordquist, M., jägmästare;

Winbladh, A. Th., jägmästare.

Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 12; tel.: 23 5910.

Under tiden juli november 1943 ha hållits sju sammanträden. Dessutom
ha särskilda överläggningar ägt rum rörande utarbetande av mätningsregler
för de delar av riket, där virkesmätningsföreningar icke äro verksamma.

Förslag till sådana regler ha för yttrande överlämnats till vissa myndigheter
och sammanslutningar.

Skogsstyrelsen har till Kungl. Majit avlåtit skrivelser i ämnet, nämligen
den 12 oktober 1943 angående förordnande därom att sådan mätning av
brännved och vissa slag av rundvirke, som är avsedd att ligga till grund för
bestämmande av vederlag för virket, skall utföras enligt av skogsstyrelsen
meddelade föreskrifter; den 8 november 1943 rörande den tillsynsverksamhet,
som enligt kungörelsen den 15 oktober 1943 (Sv. förf.-saml. nr 754)
med förordnande jämlikt förenämnda lag åligger skogsstyrelsen; samt den

180

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 27 27 november 1943 rörande tillämpning av lagens bestämmelser om mätnings
utförande av auktoriserade virkesmätare ävensom angående anordnande av
kurser för virkesmätare.

Skogsstyrelsen bär utfärdat kvalitetsbestämmelser och vissa mätningsregler
för mätning av brännved i travat mått samt vissa slag av upphugget
gagnvirke av barrträd och lövträd.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1944.

28. Fiskeråttskommittén.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1943 för
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning angående rätt till
fiske m. m. (se Post- och inrikes tidn. den 12 oktober 1943):

Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Alm, G. O., byråchef;

Andersson, P. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd, t. f. byråchef för lagärenden;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Widerberg, H., fiskerikonsulent.

Sekreterare:

Thulin, G., t. f. revisionssekreterare.

I anförande till statsrådsprotokollet den 8 oktober 1943 anförde departementschefen
i avseende å direktiven för utredningsarbetet i huvudsak följande: Frågan

örn en revision av fiskerättslagstiftningen i dess helhet bör göras
till föremål för en förutsättningslös utredning i syfte att utarbeta och framlägga
förslag såväl till den nya lagstiftning i ämnet som befinnes erforderlig
som ock till de åtgärder i administrativt häseende, som kunna finnas påkallade
i anslutning till lagstiftningen. Även frågan om särskilda bestämmelser
vid utarrendering av fiskerätt bör under utredningen övervägas. Vid
utredningsarbetet böra beaktas de synpunkter som anförts i jordbruksutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 30/1942 samt en lantbruksstyrelsens
skrivelse i ämnet den 5 januari 1942. Även i andra avseenden synas emellertid
nya bestämmelser kunna vara erforderliga. Utredningsarbetet bör i den
mån så befinnes lämpligt bedrivas i samråd med lagberedningen.

De sakkunniga ha hållit ett sammanträde.

29. Utredning rörande ledningen av forsknings- och försöksverksamheten pd
mejerihanteringens område m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1943):

Johansson, R., landshövding, ordförande;

Fenelius, S., disponent;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

181

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.; I Jqj 29

Nilsson, N. R., rektor;

Platon, J. B., professor;

Samuelsson, E. J. G., professor;

Waern, C. F., godsägare.

Sekreterare:

Lindström, C. S., sekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid: Riksdagen

har i skrivelse den 28 juni 1943, nr 417, i anledning av riksdagens
år 1942 församlade revisorers berättelse anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta
verkställa utredning beträffande ledningen av forsknings- och försöksverksamheten
på mejerihanteringens område och denna verksamhets framtida
organisation.

I sin berättelse ha riksdagens revisorer anfört bland annat följande.

Förhållandena på förevarande område synas revisorerna icke tillfredsställande.
Enligt gällande stadgar för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
har statens mejeriförsök till ändamål att genom vetenskapliga undersökningar
och systematiska försök utreda för mejerihanteringen praktiska
frågor. I sådant syfte beviljade riksdagen medel för byggande och inrättande
av ett försöksmejeri vid Alnarp. Ehuru lokaler för ändamålet uppförts och
utrustning anskaffats, har någon mejeriverksamhet av sådan beskaffenhet
därstädes icke kommit till stånd. Det vid Alnarp bedrivna arbetet har utgjorts
av laboratoriemässiga undersökningar. Detta arbete, som är av mera vetenskaplig
natur, utgör den ena sidan av verksamheten för lösande av för mejerihanteringen
viktiga praktiska frågor. Den andra omfattar systematiska försök,
vid vilkas utförande statens mejeriförsök dels på grund av avsaknaden
av eget försöksmejeri och dels med hänsyn till önskvärdheten att utföra försök
med olika slag av mjölk varit hänvisat till enskilda mejerier i olika delar
av landet.

För fullgörande av sin uppgift är statens mejeriförsök icke utrustat på tillfredsställande
sätt. För tillgodoseende av mejerinäringens behov har staten
därför vid skilda tillfällen beviljat anslag såväl för fortlöpande verksamhet
som för genomförande av speciella undersökningar. Dessa medel ha icke
ställts till statens mejeriförsöks förfogande utan ha anvisats till lantbruksstyrelsen
och svenska mejeriernas riksförening. Vidare har riksföreningen för
att kunna bedriva verksamheten i nödig omfattning dels själv utfört undersökningar,
dels ock lämnat medel för verkställande av sådana vid eller i samarbete
med statens mejeriförsök eller föreningens egna medlemmar.

Det torde vara uppenbart, att en dylik splittring av verksamheten på olika
organ, som vart och ett äger besluta örn det praktiska genomförandet av de
med de anslagna medlen avsedda åtgärderna, ävensom det förhållandet att
något organisatoriskt samarbete mellan de på området verksamma personer
icke föreligger, måste leda lill dubbelarbete, bristande elfeklivitet och sålunda

182

Riksdagsberättelsen.

Jo 29 slöseri med medel. Forskningsverksamheten är enligt revisorernas mening av
så grundläggande betydelse för mejerihanteringen, att staten bör handhava
densamma eller i varje fall ha ett bestämmande inflytande däröver. Denna
verksamhet försiggår i regel på lång sikt, varför staten bör giva erforderlig
stadga och garanti för dess fortsatta bedrivande. Det av staten för ändamålet
nedlagda kapitalet torde med hänsyn till verksamhetens betydelse för mejerinäringen
kunna anses nationalekonomiskt väl motiverat.

Det synes ofrånkomligt att åtgärder vidtagas för avhjälpande av de påtalade
olägenheterna på forsknings- och försöksverksamhetens område. Härvid
torde olika utvägar kunna tänkas. Främst synas följande två alternativ
böra bliva föremål för övervägande. Enligt det ena alternativet bör forskningsverksamheten
utföras av ett statligt organ och den praktiska försöksverksamheten
handhavas av mejerinäringen själv. Enligt det andra alternativet bör
såväl forsknings- som försöksverksamheten omhänderhavas av en institution
under statlig medverkan, på så sätt att staten lämnar bidrag för ändamålet
och tillsätter visst antal representanter i institutionens styrelse. Institutionen,
som bör stå under statlig kontroll, förutsättes även erhålla anslag från mejeriorganisationer.

Vid ett realiserande av det första alternativet synes specialkonsulentverksamheten
såsom en statsunderstödd verksamhet böra avvecklas, under det att
vid ett genomförande av det andra alternativet specialkonsulenterna i produktberedning
böra överföras till den nya institutionen. I båda fallen synes
ändamålsenligast, att forsknings- och försöksverksamheten under en på området
sakkunnig ledning avskiljes från Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
De av statens mejeriförsök för närvarande disponerade lokalerna
synas dock alltjämt böra utnyttjas för institutionens verksamhet.

I detta sammanhang bör jämväl tagas under övervägande, huruvida icke
lantbruksstyrelsen bör förstärkas med en på mejerihanteringens område sakkunnig
såsom föredragande.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anse revisorerna, att en utredning
snarast bör komma till stånd beträffande ledningen av forsknings- och försöksverksamheten
på mejerihanteringens område och verksamhetens framtida
organisation.

Statsutskottet har i sitt av riksdagen såvitt nu är i fråga godkända utlåtande
nr 141 i anledning av revisorernas uttalande i denna del framhållit, att den
av revisorerna påtalade splittringen av ifrågavarande verksamhet givetvis
måste medföra nackdelar såväl i ekonomiskt hänseende som i fråga om verksamhetens
effektivitet. Behovet av en samordning av här verkande krafter
gjorde sig därför starkt gällande. Med hänsyn till att förhållandena sålunda
icke kunde anses tillfredsställande har utskottet tillstyrkt, att en utredning
av frågan kommer till stånd.

Även enligt min uppfattning synas förhållandena på ifrågavarande område
ur organisatoriska synpunkter vara mindre ändamålsenligt ordnade. Den
splittring av verksamheten på olika organ, som är för handen, synes inverka
menligt på arbetsresultaten. Såsom statsutskottet framhållit torde en samord -

183

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

ning av de här verkande krafterna vara behövlig. Med hänsyn till det anförda I Jot 81
anser jag, att en utredning bör komma till stånd rörande ledningen av forsknings-
och försöksverksamheten i fråga om mejerihanteringen samt beträffande
verksamhetens framtida organisation. Vid denna utredning torde i första
hand böra undersökas möjligheterna att organisera verksamheten enligt någon
av de två av riksdagens revisorer antydda linjerna. Av dessa synes den
förstnämnda, enligt vilken forskningsverksamheten skulle utföras av ett statligt
organ och den praktiska försöksverksamheten handhavas av mejerinäringen
själv, ansluta sig till de riktlinjer, efter vilka den tekniskt-vetenskapliga
forskningen organiserats. Flera av de skäl, som föranlett ordnandet av
verksamheten på sistnämnda område efter berörda linjer, torde tala för att
en liknande organisationsform vinner tillämpning i fråga om forsknings- och
försöksverksamheten på mejerinäringens område. Under utredningen bör
jämväl upptagas frågan om mejerikonsulentverksamhetens framtida ordnande.
Huruvida det ur alla synpunkter är ändamålsenligt att, såsom riksdagens
revisorer ifrågasatt, avskilja forsknings- och försöksverksamheten på mejerinäringens
område från Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, kan
givetvis vara föremål för delade meningar. Denna fråga torde under utredningsarbetet
böra upptagas till närmare övervägande. Utredningen bör i den
mån så finnes lämpligt bedrivas efter samråd med utredningen rörande den
tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande.

Utredningen har påbörjats.

30. Utredning angående svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 att
verkställa utredning angående svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet: Sylvan,

H. T., generaldirektör, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Rappe, G., fil. lie., föreståndare för svenska vall- och mosskulturföreningen;

Nilsson, N. R., rektor.

Sekreterare:

Sjöfält, E. E., byrådirektör.

Lokal: Egnahemsstyrelsen; tel.: 23 10 20.

Utredningen har påbörjats.

31. Utredning för verkställande av överarbetning av betänkande med förslag
rörande veterinårinråttningens i Skara framtida användning m. m. (Statens

off. utreda. 1942: 43).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
dels såsom utredningsman:

Bouveng, G. A., expeditionschef;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

184

Riksdagsberättelsen.

I JO! 31 Erikssson, K. J., professor;

Lagerlöf, N. P., professor;
Ryde, B. H., statskonsulent;
Svanberg, A. K. O., professor.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Utredningen har påbörjats.

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. 1938 års gruvsakkunniga (1941: I 14; 1942: I 12; 1943: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 september 1938):

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Falkman, O. C. A., direktör;

Gavelin, A. O., f. d. överdirektör;

Lindberg, E. H., landshövding.

Sekreterare:

Stahre, N. R., bergmästare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: H 15.

De sakkunniga ha under år 1943 hållit nio sammanträden.

Den 2 december 1943 ha de sakkunniga avgivit betänkande med förslag
till organ för förvaltning av kronans gruvegendom (Statens off. utredn.
1943: 45).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Pappersformatsakkunniga (1942: I 14; 1943: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1941 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 februari 1941):

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Antoni, N.-F. G., förste intendent;

Köhler, S., förste avdelningsingenjör.

Tillkallade experter:

Hartelius, Å., häradshövding;

Lindholm, J. E., kyrkoherde;

Wistrand, W. H., magistratssekreterare.

Sekreterare:

Wallberg, A. A., postkontrollör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I H 14.

De sakkunniga ha den 15 februari 1943 överlämnat utredning och för -

185

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

slag angående pappersformaten inom statsförvaltningen (Statens off. utredn. I H* 4
1943: 6).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1943 års utredning rörande handelsfartygs bärgning sredskap.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 för att
verkställa utredning rörande handelsfartygs bärgningsredskap med särskilt
beaktande av livbåtarna och deras sjösättningsanordningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 mars 1943):

Petersson, T., generallotsdirektör, ordförande;

Cederström, M., sjökapten;

Christiansson, E. T., direktör;

Herlin, C. T., marindirektör av 1. graden;

Olsson, N., sekreterare i Svenska sjöfolksförbundet;

Osvald, G. S., sjökapten, verkst, direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;

Reuterskiöld, H. F., verkst, direktör i Sveriges redareförening;

Sjöholm, K. H., kommerseråd;

Söre, A., direktör i Svenska maskinbefälsförbundet.

Sekreterare:

Råberg, F. R., amanuens (t. o. m. den 18 april 1943).

Koch, C. O., sekreterare (fr. o. m. den 19 april 1943).

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat: Under den senaste tiden ha från skilda håll uttalats önskemål
örn en översyn av bestämmelserna rörande handelsfartygens bärgningsredskap.
Därvid har frågan om livbåtarna och deras sjösättningsanordningar
särskilt uppmärksammats, och det har härutinnan framhållits, att nya uppfinningar
och konstruktioner numera föreligga, vilka äro värda en sakkunnig
undersökning och prövning. Frågan, huruvida möjligheter till snara tekniska
förbättringar av livbåtsmaterielen sålunda äro för handen, är av sådan
betydelse, att den nu bör göras till föremål för en skyndsam och allsidig
utredning. Utredningen bör jämväl avse frågan, huruvida bestämmelserna örn
fartygs övriga bärgningsredskap äro i behov av ändringar eller kompletteringar.

Utredningen har hållit nio sammanträden, därav ett i Landskrona, två i
Göteborg och de övriga i Stockholm.

Utredningen har den 22 maj 1943 avgivit betänkande rörande handelsfartygs
bärgningsredskap samt den 18 juni 1943 överlämnat skrivelse rörande
vissa uppfinningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1943 års krigsskadeutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 för att
verkställa utredning av frågan örn ersättning för krigsskador å egendom under
neutralitetstid (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1943):

186

Riksdagsberåttelsen.

I H: 4 Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Juhlin-Dannfelt, C. G., försäkringsdirektör;

Ulmgren, P., försäkringsdirektör.

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gällde följande. Vid utredningen borde
i första hand fastställas, i vilken utsträckning behov kunde anses föreligga
av ett ingripande från statens sida i syfte att lagstiftningsvägen säkerställa
att ersättning erhölles för krigsskador som under neutralitetstid uppkomme å
egendom i Sverige. Vidare borde frågan om lagstiftningens omfattning och
närmare utformning samt dess giltighetstid upptagas till behandling. De principer,
som läge till grund för lagen om krigsskadeersättning, torde därvid kunna
tjäna till ledning; övervägas borde, huruvida den föreliggande frågan
lämpligen kunde lösas genom ändringar i nämnda lag eller örn de nya bestämmelserna
borde sammanfattas i en särskild lag, som antingen gjordes helt fristående
eller i tillämpliga delar hänvisade till lagen om krigsskadeersättning.
Särskild uppmärksamhet borde ägnas finansieringsfrågan. Därvid skulle
eftersträvas en sådan lösning, att administrationskostnaderna icke bleve oskäligt
höga i förhållande till de utgående ersättningsbeloppen.

Utredningen har hållit tolv sammanträden.

Utredningen har överlämnat dels den 31 augusti 1943 betänkande med förslag
till lag angående ändring av lagen om krigsskadeersättning m. m., dels
ock den 1 oktober 1943 promemoria angående instruktion för krigsskadenämnden
jämte förslag till sådan instruktion.

Uppdraget är därmed slutfört

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.

5. Traktatberedningen (1941:1 7; 1942:1 6; 1943:1 6).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning under år 1943:

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., envoyé;

Nylander, O. E., landshövding.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., byråchef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beredningen har under år 1943 icke hållit några sammanträden.

187

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

6. Exportkreditnämnden (1941:1 8; 1942:1 7; 1943:1 7). I Hl 7

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit m. m.
jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf.-saml. nr 214), vilken genom
kungörelsen den 19 juni 1942 (Sv. förf.-saml. nr 425) förordnats skola med
viss ändring äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1944.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1943

a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Sohlman, R., byråchef, vice ordförande;

Hammarskjöld, D. H. A. C., statssekreterare (t. o. m. den 30 juni 1943);

Eckerberg, E. L., t. f. statssekreterare;

Lilja, C. B., generalkonsul;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening; Forsman,

K. H. G., verkst, direktör i Svenska lantmännens riksförbund;

Böök, K. E., t. f. bankråd (fr. o. m. den 1 juli 1943).

b) suppleanter:

Böök, K. E., t. f. bankråd (t. o. m. den 30 juni 1943);

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund;

Belfrage, L. A. L., direktör i statens handelskommission (fr. o. m. den 1
juli 1943).

Såsom verkställande direktör har under året tjänstgjort suppleanten i nämnden
B. R. Frick, såsom kontorschef f. d. bankdirektören F. Santesson och
såsom biträdande sekreterare jur. kand. J.-O. Modig. Antalet i nämndens
kansli anställda har under året minskats från nitton till elva personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 58 30.

Nämnden har i allmänhet sammanträtt en gång i veckan.

7. Clearingnåmnden (1941: I 10; 1942: I 8; 1943: I 8).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 örn fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-saml. nr 464),
den 28 juni 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september 1936
om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml. nr 511), den 28 juni 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i
förhållande till Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml. nr 633), den 12 juli 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i
förhållande till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 örn fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml.
nr 720), den 9 september 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i för -

188

Riksdcigsberättelsen.

I Hl 7 hållande till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sv. förf.-saml. lusi
1) och den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till de till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union anslutna republikerna
Litauen, Lettland och Estland (Sv. förf.-saml. nr 375) ankommer handläggningen
av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt
utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en av
Kungl. Majit för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden). Motsvarande
åligganden jämlikt kungörelsen den 22 juni 1934 örn fullgörande i vissa
fall av betalningsskyldighet i förhållande till Turkiet m. m. (Sv. förf.-saml.
nr 348), vilken författning den 30 augusti 1943 upphävts (Sv. förf.-saml.
nr 662), omhänderhades enligt kungörelsen den 26 september 1941 angående
överflyttande på clearingnämnden av vissa clearingkontoret åvilande uppgifter
m. m. (Sv. förf.-saml. nr 766) t. o. m. den 30 augusti 1943 jämväl av
nämnden. Nämnden utövar därjämte viss av gällande svensk-bulgariska handelsavtal
föranledd kontroll.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Majit den 28
augusti 1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1943

a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, f. d. verkst, direktör i Svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Ihre, N. E., byråchef;

Magnusson, H., bankråd;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening; Belfrage,

L. A. L., direktör i statens handelskommission (fr. o. m. den 1 oktober
1943);

b) suppleanter:

Böök, K. E., t. f. bankråd;

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden ha följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden, Wallberg och
Böök.

Verkställande direktör: L. A. L. Belfrage (t. o. m. den 30 september 1943);

Markland, W., direktör (fr. o. m. den 1 oktober
1943);

Biträdande direktör: Palm, G. R., bankdirektör.

Sekreterare: Eberstein, Chr., jur. kand.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

189

Biträdande sekreterare: Arnheim, F., jur. kand. och von Rosen, F. W. F. C. I J[; 8

G. B. R. E., greve, jur. kand.

Ombudsman: Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

8. Försäkringsutredningen (1941: I 11; 1942: I 9; 1943: I 9).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937 tillkallade chefen
för handelsdepartementet dels genom beslut samma dag tre utredningsmän,
av vilka en skulle vara ordförande, att inom departementet verkställa
utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten dels ock genom
senare beslut tio särskilda sakkunniga att, på kallelse av ordföranden
för utredningsmännen, med dessa deltaga i överläggningar i ämnet.

Beträffande de tillkallade utredningsmännen och de särskilda sakkunniga
ävensom försäkringsutredningens ursprungliga uppdrag, se 1938: H 12.

Enligt departementschefens beslut den 12 januari 1940 skulle arbetet inom
försäkringsutredningen tills vidare anstå och återupptagas först efter departementschefens
bestämmande.

Kungl. Majit har den 20 november 1942 bemyndigat departementschefen
att dels tillkalla högst sex utredningsmän för att, med vissa ändringar i direktiven,
återupptaga försäkringsutredningens arbete, dels uppdraga åt en
av utredningsmännen att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet,
dels ock i mån av behov ställa sekreterare och experter till utredningsmännens
förfogande (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1942).

Tillkallade jämlikt sistnämnda bemyndigande:

Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Cramér, C. H., professor;

Ekwall, N. J., försäkringsdirektör;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, försäkringsdirektör.

Tillkallade experter vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag
med lokalt begränsade verksamhetsområden:

Rudling, B., jur. kand., försäkringsdirektör (avliden i april 1943).

Bylund, J. G., försäkringsdirektör (fr. o. m. den 17 maj 1943).

Den 3 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit departementschefen
dels att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörande av sitt uppdrag
till behandling upptaga jämväl frågan örn ändring — i viss omfattning —
av gällande skattebestämmelser rörande livförsäkringsväsendet, dels ock tillkalla
en särskild utredningsman att biträda utredningen vid behandlingen av
nämnda fråga (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1943).

Tillkallad jämlikt sistberörda bemyndigande:

Stern, E., kammarrättsråd.

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 52; tel.: 60 88 94.

190

Riksdagsberättelsen.

I H: 8 Beträffande direktiven för utredningens nuvarande uppdrag, se vidare
1943: I H 9.

Som regel ha sammanträden avhållits en gång i veckan, med avbrott för
månaderna juli—september. En ledamot, Cramér, har enligt utredningens
uppdrag självständigt verkställt vissa undersökningar på det försäkringstekniska
området.

Uppdraget beräknas bliva slutfört före den 1 juli 1944.

9. 1937 års granitutredning (1941: I 12; 1942: I 10; 1943: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1937):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., reklamchef;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfeldt, A. T. W. A., vägingenjör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., väginspektör;

Schlyter, R. O. O., doktoringenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., revisor.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg och vatten.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: H 13.

Under år 1943 har utredningen hållit ett sammanträde.

Utredningen har under år 1943, i likhet med föregående år, handhaft överinseendet
över de genom försorg av Sveriges geologiska undersökning, statens
provningsanstalt och statens väginstitut pågående provningarna av bergarter,
som lämpa sig för tillverkning av gatsten.

Sedan bearbetandet av provningsresultaten hos respektive institutioner avslutats,
kommer publicering av dessa resultat att verkställas.

10. 1938 års sjöfartskommitté (1941: I 13; 1942: I 11; 1943: I 11).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

11. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
(1941: I 17; 1942: I 13; 1943: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

191

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande; I Ht 11

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kreuger, H., professor emeritus;

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., professor, verkst, direktör i ingenjörsvetenskapsakademien;

Westerberg, S. Alson, direktör.

Särskilda sakkunniga för att biträda med utredning av frågan om ordnande
av forskning rörande lagring av livsmedel:

Hovgård, T. Å., lantbruksskoleföreståndare, vice ordförande i statens livsmedelskommission
;

Nilsson, N. R., professor;

Platon, J. B., professor;

Sjöholm, S., förste aktuarie;

Sonesson, N. M., byrådirektör.

Sekreterare:

Sundström, E., byråchef.

Experter:

Stridsberg, E. R., generaldirektör;

Waldenström, E., civilingenjör;

Lallerstedt, L. E., arkitekt;

Sieurin, S. E., direktör;

Engblom, A., överingenjör;

Silow, A., bibliotekarie;

Brahmer, H., överingenjör;

Norlin, E., professor, avdelningschef vid statens provningsanstalt.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I H 17.

Inom utredningen ha under tiden 1 januari—1 december 1943 hållits tillhopa
tolv sammanträden, därav åtta plenisammanträden.

Utredningen har den 18 februari 1943 avgivit ett betänkande nr IV (Statens
off. utredn. 1943: 11) med förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande,
den 23 samma månad ett betänkande nr V (Statens off. utredn. 1943:

16) med förslag till åtgärder för järn- och metallforskningens ordnande samt
den 18 mars 1943 ett betänkande nr VI (Statens off. utredn. 1943: 22) med
förslag till åtgärder för den geotekniska forskningens ordnande. Därjämte
har utredningen i anledning av remisser från Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden
dels den 18 februari 1943 över framställning av professor A. Hedvall om anslag
till inredning och förändring av maskinhallen vid institutionen för kemisk
teknologi vid Chalmers tekniska högskola, dels den 9 april 1943 angående
förläggningsplats för tillämnad nybyggnad för Metallografiska institutet,
dels den 1 oktober 1943 över framställning av Sveriges utsädesförening
örn statsbidrag till uppförande och utrustning av ny försöksanstalt för
linberedning jämte linlaboratorium, dels ock den 5 november 1943 över
framställning av Sveriges lantbruksförbund om inrättande av ett jordbrukets
forskningsråd.

192

Riksdagsberättelsen.

I H: 11 Utredningen beräknar att inom den närmaste tiden kunna framlägga ett
betänkande med förslag till åtgärder för främjande av den tekniskt-vetenskapliga
livsmedelsforskningen ävensom ett slutbetänkande. Vidare torde
utredningen inom den närmaste tiden komma att gemensamt med 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen avgiva förslag till ordnandet
av bibliotekstjänsten på det tekniskt-vetenskapliga området.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1944.

12. 1942 års sakkunniga för reinsion av förordningen angående explosiva

varor (1943: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., verkst, direktör i Nitroglycerin aktiebolaget,

ordförande;

Andersson, J., järnhandlare;

Jentzen, C. H., major;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

''Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., länsassessor.

Lokal: Sprängämnesinspektionen, Drottninggatan 89; tel.: 30 50 22. Sekreterarens
tel. och postadress: Länsstyrelsen, Vänersborg.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I H 15.

Ett arbetsutskott, bestående av ordföranden, sprängämnesinspektören och
sekreteraren, har hållit tolv sammanträden med sammanlagt tjugusex sammanträdesdagar.
Vid särskilda sammanträden har arbetsutskottet varit förstärkt
med olika ledamöter. De sakkunniga ha varit samlade till plenisammanträde
en gång.

De sakkunniga ha funnit en fullständig omarbetning av 1928 års förordning
angående explosiva varor nödvändig med hänsyn till de omfattande
ändringar, bland annat i avseende å de explosiva varornas indelning, som visat
sig erforderliga. Större delen av författningstexten till en ny förordning
föreligger i utkast. Ett flertal frågor, bl. a. de om transportbestämmelsernas
omarbetning efter internationellt gällande normer, örn samordning av förordningens
och vapenkungörelsens bestämmelser och om särbestämmelser rörande
militärens handhavande av explosiva varor, äro emellertid så vittomfattande
att de sakkunniga tills vidare icke kunna bedöma, när uppdraget
kan förväntas bliva slutfört.

13. Elkraftutredningen av år 1943.

Tillkallade den 23 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 december 1942 att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom
statens medverkan mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

193

den svenska landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och In- J Hl 13
rikes tidn. den 25 januari 1943):

Hagströmer, S. A. E., f. d. landshövding, ordförande (avliden den 28 maj
1943);

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 8 juli 1943);

Brandin, G. G., agronom;

Malm, N. P., kommerseråd;

Persson, P. H. Y., civilingenjör, belysningschef i Örebro;

Svensson, D., lantbrukare;

Sylwan, N. E., överdirektör;

Upmark, E. G. J., civilingenjör, sekreterare i Svenska vattenkraftföreningen;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Sekreterare och kanslichef:

Rusck, Å., driftdirektör.

Biträdande sekreterare:

Nilsson, G., förste byråingenjör.

Särskilda biträden:

Westerberg, M. O., civilingenjör;

Sundquist, B. V., civilingenjör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel.: Vattenfall.

Efter att lia erinrat om riksdagens i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj
1942, nr 199, gjorda hemställan om en utredning i ämnet och därvid angivna
riktlinjer för densammas bedrivande anförde departementschefen vid meddelandet
av förenämnda bemyndigande bland annat:

Utredningen bör i första hand avse att klargöra, i vilka hänseenden missförhållanden
råda beträffande produktionen och distributionen av elektrisk
kraft samt vilka orsakerna till dessa missförhållanden äro. En av utredningens
första uppgifter blir alltså att vinna överblick över de redan ianspråktagna
eller för utbyggnad lämpade kraftkällorna, över de redan utförda
stamlinjerna för överföring av kraft från Norrland till konsumtionscentra i
mellersta och södra Sverige, över de elektriska kraftledningsnäten inom skilda
delar av landet och deras utnyttjande för olika ändamål samt över föreliggande
utbyggnadsprogram. I den mån det därvid visar sig, att kraftförsörjningen
inom vissa landsdelar blivit i anmärkningsvärd grad eftersatt,
böra orsakerna härtill utrönas. De villkor, på vilka kraften tillhandahålles
konsumenterna, böra även göras till föremål för studium. Där energipriset
tlärvid synes anmärkningsvärt högt, bör undersökning göras rörande anledningen
till en sådan prissättning och till att den icke genom reglering blivit
jämkad enligt de år 1938 i 1902 års lag, innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar, införda föreskrifterna om reglering av priset för elektrisk
ström. Särskilt bör uppmärksamheten härvid riktas på den kedjehandel,
vilken på sina håll förekommer och som är ägnad att menligt påverka
såväl tillgången sorn priset på den elektriska energien. Likaledes bör utredas,
i vad mån en ytterligare standardisering av krafttaxornas utformning lämp Bih.

till riksd. ptrot. 194i. 1 sami. 13

Itiksdagsberättelsen.

194

Riksdagsberåttelsen.

I H: 13 ligen är genomförbar. Då vidare värdet av den elektriska kraften i väsentlig
grad beror på den tillförlitlighet, varmed densamma tillhandahålles, samt på
spänningsregleringen, bör det undersökas i vad mån påtagliga brister förekomma
i dessa hänseenden. Utredningen bör givetvis omfatta frågan, huruvida
icke affärstransaktioner förekomma, vilka kunna vara ägnade att onödigtvis
driva upp kraftpriset. Den bristande enhetligheten i fråga om standardiseringen
av elektrisk materiel och apparatur är otvivelaktigt delvis beroende
på teknikens snabba utveckling men delvis också på det stora antalet
företag i branschen. Om och i vad mån även andra omständigheter medverkat
till att standardiseringssträvandena på detta område hittills mött svårigheter
böra närmare utredas. I anslutning härtill bör jämväl utredas, huruvida
en tillfredsställande ordning härutinnan kan åvägabringas genom härför
särskilt avsedda åtgärder. Det hör vidare prövas, huruvida det bör givas
fastare former än hittills åt den samverkan vid kraftproduktionen, som redan
nu upprätthålles mellan statliga och enskilda kraftintressenter, samt örn
staten bör genom en vidgad egen insats eller särskilda kontrollåtgärder erhålla
ökat inflytande över de viktiga stamlinjerna från Norrland till mellersta
och södra Sverige. Måhända kan det komma att visa sig, att kraftförsörjningen
inom vissa delar av landet skulle kunna avsevärt förbättras genom
en skärpning eller utvidgad tillämpning av vattenlagens bestämmelser
angående skyldighet för kraftverksägare att tillhandahålla s. k. bygdekraft.
Därest det av utredningen framgår, att vissa leverantörer — trots 1902 års
lags bestämmelser om prisreglering — med utnyttjande av sin faktiska monopolställning
hålla ett alltför högt pris, bör det övervägas, huruvida en mera
tillfredsställande ordning härutinnan står att vinna genom en effekti visering
av berörda prisregleringsbestämmelser eller på annat sätt. Det torde vidare
böra undersökas, huruvida det hittills tillämpade systemet att bereda befolkningen
i vissa trakter lättnader med avseende å elektrifieringskostnaderna bör
ändras eller utbyggas i en eller annan form. Spörsmålen angående ett förstatligande
av produktionen och distributionen av elektrisk kraft böra i enlighet
med riksdagens önskan upptagas till behandling och därvid underkastas
en ingående och sorgfällig utredning och prövning. Därvid böra icke
minst kostnadsfrågorna beaktas. Om utredningen leder till att inlösen av
enskilda anläggningar förordas, bör förslag till inlösenbestämmelser upprättas
och beräkning verkställas rörande kostnaderna för inlösningen och för
cle nya anläggningar, som kunna behöva utföras av statens vattenfallsverk
för att inlösta anläggningar skola kunna på lämpligt sätt utnyttjas i samarbete
med de statliga kraftverken.

Utredningen har för att kunna sammanställa och granska förekommande
tariffer för elektrisk kraft gjort en inventering av inom landet befintliga
distributörer av elektrisk kraft. Utredningen har vidare från länsstyrelserna
infordrat vissa uppgifter angående elektrifieringens läge m. m. inom länen.
Svaren härpå ha bearbetats och sammanställts. Planläggningen av arbetet
med tariff in venteringen, som skett jämsides med övriga arbeten, har medfört
att ett särskilt frågeformulär utarbetats och dess lämplighet bedömts

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

195

genom en provundersökning, omfattande ett mindre antal företag. Därefter I H: 15
Ilar frågeformuläret utsänts till landets samtliga omkring 4,000 distributörer.

14. Utredning rörande frågan örn ordnande av vetenskaplig försöksverksamhet
med flygmotorer och propellrar.

Tillkallade den 30 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 december 1942 (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1943):

Franzén, H. D., kraftverksdirektör, ordförande;

Boestad, G., professor;
af Geijerstam B. G., flygdirektör;

Key, M., diplomingenjör;

Malmer, I., överdirektör;

Sekreterare:

Björnsjö, A. E., flygdirektör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel.: Vattenfall.

Såsom direktiv för utredningen gäller följande: I första hand bör utredas,
huruvida staten ensam bör åtaga sig forskningsuppgifterna på förevarande
område eller örn samverkan härutinnan bör etableras mellan staten
och vederbörande industriföretag. I senare fallet bör vid planläggningen
hänsyn tagas till vad som nyligen beslutats rörande dylik samverkan på
skogsproduktforskningens område. Utredningen bör vidare avse upprättandet
av detaljerade och av kostnadsberäkningar åtföljda förslag rörande anskaffning
av lokaler för flygmotor- och propellerforskningen samt utrustning av
dessa lokaler ävensom organisationen av forskningsverksamheten. Därest denna
anses böra bedrivas i samverkan mellan staten och vederbörande industriföretag,
bör jämväl frågan örn den lämpliga fördelningen av de olika kostnaderna
intressenterna emellan klarläggas.

Utredningen har under år 1943 sammanträtt sexton gånger. Underavdelningar
av utredningen ha dessutom sammanträtt tjugutvå gånger.

På grundval av sitt hittills utförda arbete har utredningen framlagt visst
förberedande förslag i ämnet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1944.

15. 1943 års sjöbefålssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av dels fartygsbefäl (nautiska utredningen)
dels ock maskinbefäl (maskintekniska utredningen) för handelsflottan
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1943).

Nautiska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Osvald, G. S., sjökapten, verkst, direktör i Sveriges fartygsbefäIsförening.

196

Riksdagsberättelsen.

I H: 15 Maskintekniska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Söre, A., direktör i Svenska maskinbefälsförbundet.

Sekreterare (i båda utredningarna):

Harland, E., amanuens.

Lokal och tel.: Patentverket (ordf.); Kommerskollegium (sekr.).

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör till en
början taga silde på rationalisering och modernisering av navigationsskolornas
kursplaner. Sådant lärostoff, som icke längre äger aktualitet, bör utmönstras
och ersättas med sådant kunskapsmaterial, som oavvisligen påkallas
av den moderna utvecklingen. Därvid bör emellertid en förlängning av studietiden
om möjligt undvikas. Av särskild betydelse i sistnämnda hänseende
är frågan örn fordringarna å teoretisk och praktisk utbildning för vinnande
av inträde i navigationsskola.

Nära sammanhängande med frågan örn studietidens längd är spörsmålet
om möjligheten och lämpligheten av en differentiering av kursplanerna därhän
att tillfälle till mera ingående studier beredes sådana navigationsskoleelever,
vilka aspirera å samt befinnas lämpliga för befälsposter av särskilt
krävande art. Detta spörsmål bör bliva föremål för noggrant övervägande.

Av betydelse för ordnandet av undervisningen vid navigationsskolorna är
utformningen av den värnpliktsutbildning, som de från dessa skolor utexaminerade
befälsaspiranterna ha att genomgå. Dyrbar tid och värdefulla studieresultat
skulle troligen stå att vinna genom en samordning av det civila
kunskapstillägnandet med den militärteoretiska utbildningen. Möjligheterna
till en dylik samordning böra därför undersökas, varefter vid utarbetande av
förslag till nya kursplaner för navigationsskolorna resultatet av undersökningen
bör beaktas.

Ett ändamålsenligt ordnande av den praktiska fartygsbefälsutbildningen
har länge varit ett önskemål i sjöfartskretsar. För närvarande saknas klara
linjer för en dylik utbildning, vilket synes ha sin orsak däri, att den allt
starkare markerade övergången från segelsjöfart till sjöfart med maskindrivna
fartyg skapat osäkerhet i fråga om de utbildningsmetoder, som i nu förevarande
hänseende äro att föredraga. Frågan härom synes nu böra upptagas
till granskning, i samband varmed hänsyn bör tagas till den numera å vissa
fartyg anordnade utbildningen för befälselever och till den nyligen från enskilt
håll gjorda insatsen för byggande av skolskepp. Liksom beträffande den
teoretiska utbildningen bör även här samordning med värnpliktstjänsten
eftersträvas.

Även beträffande den praktiska utbildningen för maskinbefäl torde föreligga
en del frågor, som i detta sammanhang böra uppmärksammas. Särskilt
syftas därvid på de svårigheter, som åtminstone tidigare visats föreligga för
aspiranter till eller utexaminerade elever från navigationsskolornas maskinist -

197

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

klasser att erhålla möjlighet till sådan verkstadstjänst som erfordras för in- 1 Hl 16
träde i maskinistklass eller för maskinistbehörighet.

Det synes naturligt att samtidigt som befälsutbildningsfrågan utredes i nyss
antydd omfattning jämväl de nu gällande bestämmelserna örn fordringarna
för befälsbehörighet göras till föremål för översyn.

Intill den 1 december 1943 lia sex sammanträden hållits med de sakkunniga,
därvid informatoriska överläggningar ägt rum med representanter för
näringslivet och navigationsskolorna. De sakkunniga lia i studiesyfte besökt
navigationsskolan i Malmö. Därjämte lia vissa förberedande undersökningar
verkställts.

16. Utredning av frågan om äganderätten till resultaten av tekniskt-vetenskaplig
forskning vid statliga verk och institutioner.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juli 1943):

Elliot, K. E., statssekreterare.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

Då en i annans tjänst anställd person gjort en uppfinning, kan — särskilt
därest uppfinningen är patenterbar och den gjorts i tjänsten — fråga uppstå
huruvida rätten till uppfinningen tillkommer arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Den svenska lagstiftningen innehåller icke bestämmelser för reglering av
denna fråga och densamma lärer ej heller här i landet ha varit föremål för
rättsligt avgörande i sista instans. Att behov av klargörande bestämmelser
härutinnan föreligger synes emellertid uppenbart. Bland de spörsmål, som
1938 års patentutredning enligt sina direktiv har att behandla vid utarbetandet
av förslag till ändringar i patentlagstiftningen, märkes också frågan om
vem som har rätten till patent, när uppfinnaren är anställd i annans tjänst.

Att vägledande domstolsavgöranden i denna fråga saknas torde väsentligen
bero därpå, att flertalet av de mera betydande enskilda företag, som syssla
med tekniska problem, i sina anställningsvillkor inryckt bestämmelser härutinnan.
För det allmännas vidkommande saknade frågan större betydelse så
länge forsknings- och nydaningsarbetet på det tekniska området endast i
jämförelsevis mycket begränsad omfattning bedrevs i statlig regi. Utvecklingen
har emellertid gått i sådan riktning, att staten numera i betydande omfattning
deltager i eller understöder detta arbete. I samband härmed har vid
vissa tillfällen den nyss berörda frågan varit föremål för uppmärksamhet.

Sålunda behandlades densamma i det av utredningen rörande den teknisktvetenskapliga
forskningens ordnande den 23 februari 1942 avlämnade betänkandet
nr I (Statens off. utredn. 1942:6), vilket föranledde avlåtandet till
1942 års riksdag av propositionen nr 282 angående anslag till tekniskt-vetenskaplig
forskning m. m. — Frågan örn äganderätten till resultaten av den tek -

198

Riksdagsberuttelsen.

I H: 18 niskt-vetenskapliga forskning, som helt eller delvis bekostas med statsmedel,
är svår att lösa med allmängiltiga föreskrifter. I den mån särskilda medel anvisas
för bestämda forskningsarbeten, torde det vara lämpligast att frågan
löses från fall till fall och att, därest så anses böra ske, villkor rörande äganderätten
till forskningsresultaten föreskrivas i samband med medelsanvisningen.
Vad beträffar den forskning, som bedrives vid statliga verk och institutioner
såsom ett led i den ordinarie verksamheten, är förevarande spörsmål av
mera invecklad natur. Emellertid är frågan uppenbarligen av den vikt, att en
lösning av densamma bör sökas, därvid de av utredningen angivna riktlinjerna
böra tjäna till ledning. I samband därmed bör jämväl undersökas, i vad
mån och på vad sätt medel böra disponeras för belöningar till sådana forskare,
vilkas forskningsresultat bliva statens egendom. I den mån bestämmelser
på området redan äro meddelade eller under utredningens gång komma att
meddelas, bör utredningen jämväl avse en översyn av dessa bestämmelser.
Utredningen är icke avsedd att föregripa resultatet av 1938 års patentutrednings
arbete utan bör endast syfta till att inom statsförvaltningen åstadkomma
såvitt möjligt enhetliga bestämmelser motsvarande dem som på det enskilda
näringslivets område i nu förevarande hänseende avtalats eller eljest
gälla mellan flertalet ledande företag och deras anställda.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första delen av år 1944.

17. Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som ha till
ändamål att bedriva fastighetsbelåning, och därmed likartade bolag.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1943):

Elliot, K. E., statssekreterare.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44.

Såsom direktiv för utredningen gäller följande av departementschefen gjorda
uttalande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande:

Enligt lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse,
skall Konungens stadfästelse sökas å bolagsordning för aktiebolag, som haltin
ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt eller att driva
pantlånerörelse, men i vars verksamhet bankrörelse icke ingår. Konungen
prövar bolagsordningens överensstämmelse med nämnda lag samt lag och
författningar i övrigt, så ock huruvida därutöver med avseende på vidden och
beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda bestämmelser må erfordras. Å
ändring i bolagsordning för sådant bolag skall Konungens stadfästelse ock
sökas.

Den jämlikt sagda bestämmelser av Kungl. Majit stadfästa bolagsordningen
för aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa innehåller bland annat det stadgandet,
att chefen för handelsdepartementet eller det ombud, som av honom
förordnas, när som helst äger tillgång till bolagets räkenskaper och handlingar.
Sedan jag den 26 januari 1943 på förekommen anledning förordnat bankinspektören
och chefen för bank- och fondinspektionen S. J. Lindeberg att
vara dylikt ombud, har Lindeberg i skrivelse den 15 maj 1943 avgivit redogö -

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållning sdepartementet. 199

reise för de utav honom i anledning av förordnandet verkställda undersökning- I Fo
ania. Lindeberg, som funnit av redogörelsen framgå, att förvaltningen av bolaget
lämnade skäl till grava anmärkningar, har tillika erinrat, att år 1929
svåra missförhållanden avslöjades beträffande aktiebolaget Stockholms hypotekskassa.
Den kontroll, som man genom nyssnämnda lag avsett att erhålla
å aktiebolag med ändamål uteslutande att idka fastighetsbelåning, hade visat
sig fullständigt illusorisk i de fall, då bolagsordningen icke efterlevts. Då dessa
bolag erhållit rätt att emittera obligationslån, vilka godtagits för placering
av omyndigas medel utan särskilt tillstånd, syntes det vara ett intresse av
vikt, att bolagen i fråga underkastades offentlig tillsyn i likhet med bankaktiebolag,
sparbanker och försäkringsbolag. Det torde ligga närmast till
hands, att tillsynen anförtroddes åt sparbanksinspektionen. Vidare kunde
ifrågasättas örn icke i detta samband även borde övervägas, huruvida icke
jämväl tomträttskassor skulle läggas under statlig tillsyn. Samtidigt kunde
möjligen även en översyn av bestämmelserna örn förvaring av säkerhetshandlingar
och örn revision inom hypoteksinstitutionerna anses påkallad. Med anledning
av vad sålunda och i övrigt i skrivelsen anförts har Lindeberg -— såvitt
nu är i fråga — hemställt om verkställandet av utredning rörande behovet
av statlig tillsyn över aktiebolag, som ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning,
och därmed likartade bolag.

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1944.

Folkhushållningsdepartementet.

A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1943.

1. Utredning rörande möjligheterna för utnyttjande av vissa naturtillgångar
(1943:1 3).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1942:
Nordengren, S., direktör.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juli 1943 anbefallt statskontoret
att från reservationsanslaget till tekniskt-vetenskap lig forskning till statens
industrikommission, på rekvisition i mån av behov, utbetala högst 93,000
kronor att av kommissionen, i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningsmannen
angiven plan, användas för fortsatta försök i halvstor skala
att utvinna kalihaltiga gödselmedel ur svenska bergarter, har det fortsatta
utredningsarbetet övertagits av en av industrikommissionen för ändamålet
tillsatt kommitté.

200

Riksdagsberått elsen.

II U: i

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstgrelse (1941: II 1; 1942: II 1; 1943:11 1)

Tillsatt av Kungl. Majit den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920) samt den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 777).
Ledamöter:

Tunberg, S. A. D., professor, ordförande och chef;

Romberg, A. C. T., expeditionschef, vice ordförande och souschef;

Thorsing, O. U. K., byråchef;

Björck, K. G., överste, militär ledamot;

Källner, C. G. A., överste, militär ledamot;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Bjurman, G. A., fil. d:r;

Hugo, Y., direktör.

Inom styrelsen finnas förutom ett gemensamt sekretariat fyra avdelningar,
nämligen administrativa avdelningen, allmänna avdelningen, upplysningsavdelningen
samt rådgivnings- och dispensavdelningen, ävensom på grund av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1940 en fristående sektion för kulturell
folkberedskap.

Avdelningschefer:

administrativa avdelningen: Croneborg, A. Hj. F., byråchef;
allmänna avdelningen: Palm, C. Th., fil. d:r;
upplysningsavdelningen: Walles, K. L., redaktör;
rådgivnings- och dispensavdelningen: Frychius, S., redaktör;
sektionen för kulturell folkberedskap: Lund, R. F., rektor.

Lokal: Storkyrkobrinken 2—4; sektionen för kulturell folkberedskap:
Munkbron 7; tel.: Kanslihuset.

2. Pressnämnden (1942:11 2; 1943:11 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 12 september 1941. Instruktion bär ej utfärdats.
Allmänna riktlinjer för verksamheten ha av ministern för utrikes
ärendena angivits i uttalande till statsrådsprotokollet den 12 september 1941,
se 1942: II U 2.

Ledamöter och suppleanter i pressnämnden äro
a) ledamöter:

Dehlgren, S. F., chefredaktör, f. d. kommendörkapten, ordförande;

De centrala lcrisorganen: Försvarsdepartementet.

201

Olson, A. R., chefredaktör;

Berlin, B. Hj., chefredaktör;

Vougt, A. G. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hjörne, H., chefredaktör;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Andersson, N. A., redaktör;

b) suppleanter:

Ekman, R., chefredaktör;

Börjesson, J. M. D., chefredaktör;

Sjunneson, O. J., redaktör;

Greitz, K. B., redaktör;

Ståhl, D. E., chefredaktör;

Beckman, K. E., redaktör;

Tjus, G. G. R., redaktör.

Sekreterare:

Rynell, S. H. G., jur. och fil. kand.

Chefredaktören fil. d:r Ivar Anderson erhöll den 2 april 1943 på egen begäran
befrielse från uppdraget att vara ledamot av pressnämnden. Ny ledamot
i hans ställe har icke förordnats.

Sammanträdeslokal: Publicistklubben, Strömgatan 24; ordförandens postadress:
Dagens Nyheter, Stockholm 1; sekreterarens postadress: Utrikesdepartementet,
Stockholm 16.

Försvarsdepartementet.

1. Statens krigsmaterielnämnd (1941: II 1; 1942: II 1; 1943: II 1)
(tidigare Statens ammunitionsnämnd).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 mars 1940. Instruktion utfärdad den 19
april 1940 med tillägg den 24 april 1942.

Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande och verkställande ledamot (fr. o. m.
den 12 juni 1943);

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, verkställande ledamot (fr. o. m. den 12 juni
1943);

Osterman, O. F., generallöjtnant;

Odqvist, G. B., kommendör;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Runius, T., överstelöjtnant.

Kanslichef:

Holmer, N. T., advokat.

Lokal: Mästersamuelsgalan 6; tel.: Krigsmaterielnämnden.

II Fö: l

202

Riksdagsberättelsen.

II FÖ: l Enligt instruktionen den 19 april 1940 hade statens ammunitionsnämnd
till uppgift att, i överensstämmelse med instruktionen och i övrigt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter, under Kungl. Maj:t för försvarsväsendets räkning
omhänderhava anskaffningen av ammunition och för dennas framställning
erforderliga förnödenheter.

Härutöver erhöll nämnden genom inslruktionstillägget den 24 april 1942 till
uppgift att för försvarsgrensförvaltningarnas räkning efter därom av Kungl.
Maj :t i varje särskilt fall eller beträffande visst eller vissa materielslag meddelade
beslut ombesörja anskaffning av annan materiel, som är av mass- eller
standardkaraktär eller som kan anses fixerad i tekniskt hänseende eller vars
anskaffande bör handhavas centralt för att möjliggöra fullt effektiv krigsindustriplanering.
Enligt instruktionstillägget erhöll nämnden vidare till uppgift
att omhänderhava planeringen av landets krigsindustri, att utöva granskning
ur merkantil synpunkt och med hänsyn till krigsindustriplaneringen av
viktiga anskaffningsärenden som handläggas av försvarsgrensförvaltningarna
samt att i samråd med försvarsgrensförvaltningarna verka för att med avseende
å försvarsväsendets materiel tillverkningstekniska krav och standardiseringskrav
såvitt möjligt bliva tillgodosedda under beaktande av de fordringar,
som materielen ur funktionssynpunkt måste fylla. I samband med att
nämnden sålunda erhöll en vidgad uppgift ändrades dess namn från och med
den 1 juli 1942 till statens krigsmaterielnämnd.

Konstruktions- och försöksverksamhet samt anskaffning av för denna
verksamhet erforderlig materiel skulle fortfarande åvila vederbörande myndigheter
inom försvarsväsendet.

Anskaffning från utlandet av krigsmateriel och förnödenheter härtill fick
äga rum först efter av Kungl. Maj:t lämnat medgivande.

Nämndens verksamhet upphörde med utgången av juni 1943 och övertogs
av det från och med den 1 juli 1943 organiserade krigsmaterielverket,
för vars verksamhet provisoriska bestämmelser utfärdades den 30 juni 1943.

2. Försvarsväsendets verkstadsnämnd (1941: II 2; 1942: II 2; 1943: II 2).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag.
Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande;

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, verkställande ledamot (fr. o. m. den 1 januari
1943);

Woxén, R., professor;

Aste, J. G., generaldirektör;

Bjurner, K. G., konteramiral, chef för marinförvaltningen;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Gustafsson, H., generalfälttygmästare.

Chef för administrativa byrån: Broomé, J. T. A., byråchef.

Chef för fabriksbyrån: Ryner, L. A. R., överingenjör (fr. o. m. den 1 maj
1943).

Lokal: Birger Järngatan 7; tel.: Verkstadsnämnden.

De centrala krisorganen: Socialdepartementet. 203

Verkstadsnämnden hade till uppgift att, i överensstämmelse med instruk- II j§; 1
tionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter, under Kungl.

Majit i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava ledningen av driften
vid vissa försvarsväsendet tillhörande fabriker och anstalter.

Intill den 1 juli 1943 hava följande fabriker och anstalter varit underställda
nämnden, nämligen:

Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna;

Centrala torpedverkstaden, Motala;

Ammunitionsfabriken Karlsborg, Karlsborg;

Ammunitionsfabriken Marieberg, Stockholm;

Ammunitionsfabriken Zakrisdal, Karlstad;

Akers krutbruk, Åkers Styckebruk;

Försvar sväsendets kemiska anstalt, Ulriksdal.

Från och med den 1 juli 1943 har den verksamhet, som bedrivits av försvarsväsendets
verkstadsnämnd, övertagits av försvarets fabriksstyrelse.

Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1941:11 1; 1942:11 1; 1943:11 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 326; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 812 och 887
samt 1943 nr 250).

Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Lundquist, O. R., överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, K. O. IL, godsägare;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, E. A. H., f. d. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Malmström, C. G., sekreterare hos De anställdas centralorganisation (t. o. m.
den 7 oktober 1943);

Adamsson, H., ingenjör, ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet
(fr. o. m. den 8 oktober 1943).

För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt flir andra organisationer
inom näringslivet.

204

Riksdagsberättelsen.

II S: 1 Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Majit fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar, benämnda
första och andra avdelningen. Vardera avdelningen är uppdelad på byråer
och sektioner under chefer, utsedda av Kungl. Majit.

Av första avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden
angående arbetsförmedling samt planläggning och förberedelser för reglering
av arbetskraftens användning under krisförhållanden.

Chef för första avdelningen: Mossberg, H. K. E., hovrättsassessor.

Byrå- och sektionschefer:

för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråinspektör;

» kameral- och förrådsbyrån: Jacobson, J. E. K. G., civilingenjör;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbyrån: Fahlström, C. A. Hj., överste;

» arbetsblocksbyrån: Löfgren, K. H. F., barnavårdsinspektör;

» sektionen för administrativa ärenden rörande länsarbetsnämnderna: Norbäck,
K. G., länsarbetsdirektör;

» kanslisektionen: Mandorff, T. F., jur. kand.

Av andra avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden
angående hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden örn utbildningsverksamhet
och örn arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhöra
kommissionens handläggning.

Chef för andra avdelningen: Ericsson, J. A., led. av II kamm.

Byrå- och sektionschefer:
för tekniska byrån: Rudhagen, J. B., ingenjör;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» värnpliktshjälpsbyrån: Curtman, C. W., sekreterare;

» planläggningsbyrån: Lingren, W., jur. kand.;

» sektionen för byggnadsärenden: Celion, E. O. C., civilingenjör;

» utbildningssektionen: Hultengren, G., bitr. sekreterare.

För handläggning av vissa ärenden om värnpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift den 12 september 1940 finnas en särskild delegation.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 skall delegationen utgöras av
arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande i delegationen,
samt tre andra av Kungl. Majit särskilt utsedda ledamöter, en av
dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av delegationen
lia förordnats ombudsmannen A. Pettersson i Västerås, tillika vice ordförande
i delegationen, t. f. revisionssekreteraren O. Bergholtz och led. av II kamm.
fru Elsa Johansson i Norrköping med byråchefen C. W. Curtman som suppleant.

Enligt Kungl. Majt:ts beslut den 31 juli 1942 skall vidare inom arbetsmarknadskommissionen
finnas en särskild delegation för handläggning av
vissa ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen
utgöres av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ord -

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

205

förande i delegationen, samt fyra andra av Kungl. Majit särskilt utsedda II S:
medlemmar jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen ha utsetts
landshövdingen M. Jacobsson, tillika vice ordförande, förrådsdirektören
J. E. Nelander, direktören V. Kullgren, Uddevalla, och förtroendemannen

O. W. Karlsson, Göteborg, samt till ersättare för Kullgren ingenjören S.
Mattsson, Göteborg, och till ersättare för Karlsson ombudsmannen O. Nilsson,
Göteborg.

Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.; Arbetsmarknadskommissionen; adress:

Stockholm 19.

2. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1941: II 2; 1942: II 2; 1943: II 2).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1941.

Ledamöter:

Fast, J. E. G., led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B., lasarettsläkare;

Hellström, N., f. d. professor (t. o. m. den 2 mars 1943);

Telenius, S. F., civilingenjör (fr. o. m. den 3 mars 1943);

Natt och Dag, B. IL, major (t. o. m. den 3 februari 1943);

Appeltofft, G. A., major (fr. o. lii. den 4 februari 1943);

Svensson, S. E., apotekare;

Welander, L. A. E., apotekare.

Kanslichef:

Blom. S. D., byrådirektör.

Sekreterare:

Åkesson, E. K., notarie.

Lokal: Holländargatan 17; tel. 1188 18.

Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.

Nämnden har under 1943 intill den 1 december sammanträtt 37 gånger.

Av Kungl. Majit anbefalld utredning beträffande central anskaffning, lagerhållning
och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband
därmed stående frågor handhaves av ett särskilt arbetsutskott inom materielnämnden.
Denna utredning kan beräknas komma att bliva slutförd under
år 1944.

Under april och oktober 1943 bar nämnden låtit inventera landets förråd
av dels läkemedel, dels förbandsgas, operationshandskar och vissa andra
sjuk vårdsartiklar av betydelse för sjukvården inom landet. Sammanställningar
av uppgifter rörande de i april verkställda inventeringarna hava, jämte
redogörelser, överlämnats till departementschefen den 25 maj. Sammanställningar
jämte redogörelser för resultatet av de i oktober verkställda inventeringarna
torde komma att överlämnas under den närmaste tiden. Med
ledning av de uppgifter, som erhållits vid dessa inventeringar, bär materielnämnden
vidtagit åtgärder för att örn möjligt säkerställa tillgången på viktiga
läkemedel och sjukvårdsartiklar, antingen genom import eller genom

206

Riksdagsberätt elsen.

II St 2 inhemsk tillverkning. Vissa läkemedel och sjukvårdsartiklar, som äro av betydelse
för sjukvården inom landet men som på grund av rådande förhållanden
endast med största svårighet och i begränsad omfattning kunna anskaffas,
hava blivit föremål för en frivillig handelsreglering, varigenom materielnämnden
är i tillfälle att utöva en fortlöpande kontroll av apotekens
resp. sjukvårdsinrättningarnas inköp av dylika varor.

Vid förhandlingar i London under maj—juni 1943 mellan delegerade från
Sverige, Storbritannien och U. S. A. angående import av vissa nödvändiga
varor har träffats överenskommelse örn leveranser till Sverige av bland
annat sådana läkemedel m. m., som äro nödvändiga för uppehållande averforderlig
beredskap på sjukvårdens område. Vissa av dessa leveranser
hava redan fullgjorts. En representant för materielnämnden har deltagit i
förhandlingarna.

Det av nämnden organiserade arbetet med insamling och odling av medicinalväxter
har fortgått enligt samma riktlinjer som under föregående år.
En ny upplaga av broschyren »Samla medicinalväxter» har utgivits och
distribuerats. Odlingen av medicinalväxter har under våren 1943 utökats i
sådan omfattning, att avkastningen av den för ändamålet numera disponerade
arealen torde bliva tillräcklig för att under normala förhållanden tillgodose
landets behov av odlade droger.

De under senare delen av år 1942 påbörjade upphandlingarna av materiel
för dels provisoriska förlossningshem, avsedda att tagas i anspråk vid utrymning,
dels tillverkning av proteser för invalider hava fullföljts och avslutats
under år 1943.

Nämnden har under tiden 1 januari—30 november 1943 behandlat i runt
tal 1,200 ansökningar om licens för export av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

3. Statens utrymningskommission (1941: II 3; 1942: II 3; 1943: II 3).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad den 13 april 1940 (Sv.
förf.-saml. nr 297); ändrad lydelse den 28 juni 1941 (Sv. förf.-saml. nr 590).
Ledamöter:

Zetterquist, A. F., polisintendent, ordförande;

Elmgren, B. F., Överlärare, led. av I kamm., vice ordförande;

Höjer, Signe, fru;

Löfgren, K. H. F., byråchef;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Wahlbäck, J. M., hovrättsråd.

Vid utrymningskommissionens sida är ställd en rådgivande nämnd, bestående
av personer med erfarenhet inom olika verksamhetsområden, som
äro av betydelse för kommissionens arbete.

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

207

Kanslichef:

Hultström, L. A. I., jun kand.

Lokal: Hantverkargatan 21; tel. 52 02 20 (rikssamtal), 52 06 00 (lokalsamtal)
.

Angående kommissionens uppgifter, se 1941: II S 3, 1942: II S 3 och 1943-II S 3.

Kommissionen har under år 1943 bedrivit planläggningen av utrymning efter
samma allmänna riktlinjer som tidigare. Uppgjorda planer ha fullständigats
och reviderats allt efter de krav utvecklingen föranlett till, fortsatt anskaffning
av materiel för de planerade förläggningarna för inkvartering har ägt
rum.

Planläggningsarbetet har under året väsentligen inriktats på att fortsätta
den under året 1942 påbörjade planläggningen av socialtjänsten. Planläggningen
har utsträckts att omfatta nya orter och har i erforderliga delar utvidgats.
En avsevärd anskaffning av materiel har ägt rum eller förberetts
för bei edande av tillfälliga bostäder a luftskyddshärbärgen ävensom för vidgande
av möjligheterna till utspisning.

Genom beslut den 4 juni 1943 har åt kommissionen uppdragits att i anslutning
till vad som skedde sommaren 1942 i organisatoriskt hänseende medverka
vid de i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 5 mars 1943 vidtagna
åtgärderna för främjande av sommarvistelse på landet för barn från
städer och andra tättbebyggda samhällen samt att handhava det med denna
verksamhet förenade kontorsmässiga arbetet. Den centrala ledningen av
veiksamheten har åvilat socialstyrelsen, men beredning och expedition av
ärendena har i likhet med vad som var fallet under år 1942 skett inom kommissionens
kansli.

Finansdepartementet.

1. Statens krisrevision (1941: II 2; 1942: II 2; 1943: II l).

Ledamöter tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari och den 6
december 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1940), den 28 juni
och den 12 december 1941 samt den 23 oktober 1942:

Blomquist, R., direktör, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;
von Dardel, F., överdirektör;

Engfors, S., bankdirektör;

Falkman, O. C. A., direktör;

Lindberg, E. H„ landshövding (t. o. m. den 31 juli 1943);

Persson, G., lantbrukare, led. av II kamm..

II Fi

208

Riksdagsberättelsen.

II Fi: 1 Rubbestad, A. L., statsråd, led. av II kamm.;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Kanslichef:

Cardelius, E. C. F., e. o. sekreterare.

Genom beslut den 24 september 1943 har Kungl. Maj:t utsett led. av II
kamm. A. P. Pettersson till ledamot under tid då Rubbestad är förhindrad
utöva sitt ledamotskap.

Instruktion för revisionen utfärdad den 16 februari 1940 (Sv. förf.-sami.
nr lil).

Kungl. Majit har den 31 december 1943 meddelat beslut om krisrevisionens
upphörande med 1943 års utgång.

2. Valutakontoret (1941: II 3; 1942: II 3; 1943: II 2).

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-sami. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen, med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Majit.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940 och den 22 maj 1942 av Kungl. Majit förordnade ledamöter
av valutakontorets styrelse (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari
1940):

Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm.;

Lundgren, Th., konsul.

3. Centrala omsättningsskattenämnden (1942: II 4; 1943: II 3).

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., justitieråd, ordförande;

Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingård, E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Majit den 3 januari
1941 utsett för Wigert taxeringsintendenten T. H. F. Hjolman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
för Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.

209

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

4. Krigskonjunkturskatterådet (1942: II 5; 1943: II 4). Il H; 5

Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och den 8
oktober 1943:

Quensel, N. J. E., statsråd, ordförande (t. o. m. den 7 oktober 1943);

Nordenskjöld, H. J., friherre, t. f. president, ordförande (fr. o. m. den 8 oktober
1943);

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Söderlund, G., direktör.

Till suppleant för Söderlund har Kungl. Maj:t den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

5. Centrala krigskonjunkturskattenåmnden (1943: II 5).

Den i 32 § förordningen den 17 juni 1943 om krigskonjunkturskatt för år
1943 omförmälda krigskonjunkturskattenämnden har enligt Kungl. Maj:ts
förordnanden den 17 juni och den 3 september 1943 erhållit följande sammansättning: Edén,

N., f. d. landshövding, ordförande;

Rosenqvist, K. E. E., kammarrättsråd, vice ordförande (t. o. m. den 1 augusti
1943);

Hallberg, F. E. W., f. d. kammarrättsråd, vice ordförande (fr. o. m. den 3
september 1943);

Browaldh, E., bankdirektör;

Brunes, L., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

Jelf, O., auktoriserad revisor;

Persson, E., direktör;

Pettersson, T., direktör;

Stensgård, A. H., direktör;

Strindlund, G., överdirektör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t utsett för Rosenqvist
och Hallberg docenten E. F. Lundberg, för Browaldh direktören I.

Olsson, för Brunes kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Backman,
för Jelf auktoriserade revisorn E. Rydbeck, för Persson professorn
P. L. Nanneson, för Pettersson direktören B. Ljungberger, för Stensgård
led. av II kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund länsjägmästaren A. E
Nyblom.

Hill. till aksel. prof. 19ii. 1 sami

Itiksclnesberättelson.

210

Riksdagsberättelsen.

II Fo: l

Folkhushållningsdepartementet.

1. Statens reservförrådsnämnd (1941: I 2; 1942: II 1; 1943:11 1).
Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-sami. nr
754).

Ledamöter:

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1943);

Nauckhoff, S. A. G., direktör;

Wehtje, W., direktör;

Verkst, direktör:

Kindgren, R., f. d. kapten.

Vice verkst, direktör och sekreterare:

Lamberth, C. L., sekreterare.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel.: 23 06 65.

2. Statens krig sför säkring snämnd (1941: II 6; 1942: II 2; 1943: II 2).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) örn statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande (avliden den 22 mars 1943);
Östrand, D. O., byråchef, vice ordförande (fr. o. m. den 18 juni 1943);
Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., direktör (t. o. m. den 30 september 1943);

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;

Högberg, P. E„ direktör;

Kördel, E. R., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1943);

Lange, E. R., assuransdirektör (avliden den 16 maj 1943);

Rogberg, N., assuransdirektör;

Ståhle, A. N. O. K., byråchef (fr. o. m. den 18 juni 1943);

Åhmansson, N. C. E., direktör (fr. o. m. den 18 juni 1943).

Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

211

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

3. Statens industrikommission (1941: II 7; 1942: II 3; 1943: II 3). JJ Foi 3

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 787; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 582).

Ledamöter:

Söderlund, G., direktör, ordförande och chef t. o. m. den 31 januari 1943
(tjänstledig);

Schwartz, S. G., direktör, t. f. ordförande och chef t. o. m. den 31 januari samt
ordförande och chef fr. o. m. den 1 februari 1943;

Sohlman, S. R:son, vice direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. m. den 1 februari 1943);

Abenius, H. V., direktör (fr. o. m. den 1 juni 1943);

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Hedulff, E. N :son, överdirektör;

Kleman, C. F., direktör (t. o. m. den 31 maj 1943);

Rausing, A. R., direktör (t. o. m. den 31 maj 1943);

Sundfeldt, B., civilingenjör.

Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Jensen, O., agronom;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, IL, ingenjör;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet-.

Wehtje, E., direktör;

Westerberg, S. Axelsson, direktör;

Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järna vdelningen: Wahlström S. L., bergsingenjör (t. o. m. den 31 december
1943);

Herlenius, J., bergsingenjör (fr. o. m. den 1 januari 1944);

» verkstadsavdelningen: Leire, G. .Lson, direktör;

* nietallavdelningen: Jonson. G. R., bergsingenjör (t. o. m. den 28 februari
1943);

Lagerhjelm, P. E. G. .1., bergsingenjör (fr. o. m. den 1 mars 1943);

» kemiska avdelningen: Winbladh, II. Th. B:son, docent;

» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

212

Riksdags berat tellen.

II Fo: 3 för läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;

» krigsindustriavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., direktör;

» skogsindustriavdelningen: Ekman, P. W., direktör.

Kanslichef:

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare.

Lokal: Sveavägen 44 och 46; tel.: Industrikommissionen; läderavdelnmgen

23 50 60.

4. Statens livsmedelskommission (1941:11 8; 1942:11 4; 1943:11 4).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 788).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef;
för produktionsavdelningen:

Johansson, R., landshövding, ledamot samt t. o. m. den 30 september 1943
tillika vice ordförande och chefens ställföreträdare;

för allmänna avdelningen: ,

Hovgård, T. Å., lantbruksskoleföreståndare, ledamot samt fr. o. m. den 1 oktober
1943 tillika vice ordförande och chefens ställföreträdare;
för varuomsättningsavdelningen:

Cederlund, C. F., direktör (t. o. m. den 19 januari 1943);

Johansson, H. B., direktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 20 januari 1943),
för konsumtionsavdelningen:

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.

Ledamöter i kommissionens råd
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.,

Blomkvist, B., lantbrukare;

Ekström, B., landstingsman;

Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J. H., hemmansägare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Schälander, E. A., lantbrukare;

för varuomsättningsav delningen:

Börjesson, A., disponent;

Degerstedt, Hj., direktör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Molander H„ ordförande i Svenska livsmedelsindustnarbetareforbundet,
Myrgren, H„ ordförande i Svenska ostkustfiskarenas centralförbund;
Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, H. G., förvaltare;

213

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

Utbult, K. B., ordförande i Svenska västkustfiskarenas centralförbund; II F0t4
för konsumtionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Cederlund, C. F., direktör (fr. o. m. den 20 januari 1943);

Jansson, Linnea, fru;

Neumiiller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;
för allmänna avdelningen:

Beck-Friis, G. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Carlborn, Hj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Lindberger, A., redaktör;

Möller, K., direktör;

Sträng, G., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet.

Avdelningschefer:

för produktionsavdelningen: Åkerman, E. Å., professor;

» konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.

Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsätlningsavdelningen och
allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner och därmed sidoordnade
byråer, nämligen varuomsättning savdelning en å en sektion för ärenden
rörande spannmål och fodermedel m. m., en sektion för ärenden rörande
matfett m. m., en sektion för ärenden rörande slaktvaror, en sektion för ärenden
rörande potatis m. m., en sektion för ärenden rörande diverse livsmedel,
en sektion för administrativa ärenden och en utrikes- och licensbyrå, samt
allmänna avdelningen å en sektion för ärenden rörande organisatoriska frågor,
en planläggningsbyrå, en statistisk byrå och en upplysnings- och utredningsbyrå.
En från avdelningarna fristående sektion är juridiska sektionen.
Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande spannmål och fodermedel m. m.: Carlsson,
C. E. N., direktör (t. o. m. den 16 juli 1943); Törnblom, C. G. E.
agronom (fr. o. m. den 17 juli 1943);

» sektionen för ärenden rörande matfett m. m.: Gräslund, A. H., direktör;

» sektionen för ärenden rörande slaktvaror: Börjesson, J. A., disponent (t.
o. m. den 16 juli 1943); Lund, D. G. M., agronom (fr. o. m. den 17
juli 1943);

» sektionen för ärenden rörande potatis m. m.: Magnusson, R. A. Hj.,
länsassessor;

» sektionen för ärenden rörande diverse livsmedel: Tolstoy, N., greve,
sekreterare;

214

Riksdagsberättelsen.

II Fo: i för sektionen för administrativa ärenden: Viklund, N. D., hovrättsassessor;

» sektionen för ärenden rörande organisatoriska frågor: Magnusson, R. A.
Hj., länsassessor;

» juridiska sektionen: Söderström, O. A. V., hovrättsråd.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens handelskommission (1941:11 9; 1942:11 5; 1943:11 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 805).

Ledamöter:

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Eriksson, K., direktör, vice ordförande (t. o. m. den 5 februari 1943);
Lundvik, V. G., landshövding, ledamot samt fr. o. m. den 6 februari 1943
tillika vice ordförande;

Bonow, M., fil. lic. (fr. o. m. den 6 februari 1943);

Gillberg, K. E., direktör (t. o. m. den 30 september 1943);
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Kördel, E. R., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1943);

Sjögren, K. E., direktör;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Vinell, K. T., direktör;

Direktör:

Kördel, E. R., (t. o. m. den 30 september 1943);

Belfrage, L. A. L., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1943).

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

6. Statens priskontrollnämnd (1941: II 10; 1942: II 6; 1943: II 6).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (Sv. förf.-saml. nr 482; ändringar se Sv. förf.-saml. 1942
nr 607 och 1943 nr 312).

Ledamöter:

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Lundberg, E. F., docent, vice ordförande;

Lind, A., redaktör;

Matts, A. G., direktör (fr. o. m. den 15 mars 1943);

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

Schroff, R., direktör (t. o. m. den 14 mars 1943);

Ståhlbrand^ H., direktör;

Almeby, H., direktör.

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, Elsa fru;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

215

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen; II FO! 6

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör;

Flood, Hulda, fru;

Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Nilsson, H., lantbrukare;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Sträng, G., ordförande i Svenska lantarbetareförbundet;

Söderberg, E., direktör;

Throne-LIolst, H., disponent.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1943 skall inom priskontrollnämnden
från och med den 1 oktober 1943 tills vidare finnas — förutom
de sektioner om vilkas inrättande Kungl. Maj:t tidigare meddelat beslut — en
sektion, benämnd sektionen för aktiv hushållning, för handläggning av ärenden,
som sammanhänga med verksamheten för konsumtionsanpassning.
Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:

Lundberg, E. F., docent;

Östberg, P., jur. kand., ställföreträdande chef (fr. o. m. den 1 oktober 1943);

för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:

Rosén, R., jägmästare;

för sektionen för ärenden rörande textilprodukter:
de Broen, J. H. G., kamrerare;

för sektionen för ärenden rörande läder och skor:

Molin, R., direktör (t. o. m. den 31 januari 1943);

Almeby, H., direktör (fr. o. m. den 1 februari 1943);

för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande livsmedel:

Molin, R., direktör (t. o. m. den 31 januari 1943);

Almeby, IL, direktör (fr. o. m. den 1 februari 1943);

för sektionen rörande diverse produkter:

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande importhandeln:

Aleson, P., köpman (t. o. m. den 16 juli 1943);

Stenhammar, O., direktör (fr. o. m. den 17 juli 1943);

216

Riksdagsberut tetsell.

11 För 6 för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:

Wikström, F., revisor;

för sektionen för utredningar och planläggning:

Lundberg, E. F., docent:

för sektionen för ärenden rörande transporter:

Kamph, S., trafikinspektör;

för sektionen för aktiv hushållning:

Akerman-Johansson, Brila, fil. lie., fru (fr. o. m. den 1 oktober 1943).
Kanslichef:

Dahlin, E. H., hovrättsassessor.

Lokal: Drottninggatan 42—44; tel.: Priskonirollnämnden.

7. Statens bränslekommission (1941: II 11; 1942: II 7; 1943: II 7).

Tillsatt av Kungl. Majit den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 581).

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., jägmästare, ordförande och chef;

Pehrsson, E. G., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare (t. o.
m. den 31 maj 1943);

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ledamot samt fr. o. m. den 1 juni 1943
tillika vice ordförande och chefens ställföreträdare;

Carlsson, C. A., lantbrukare;

Lindberg, K. A., förste ordförande i landsorganisationen;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Wiberg, J. Å. T., direktör (fr. o. m. den 1 juni 1943).

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Andersson, G. K. H., direktör;

Bengtsson, O. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet:

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., landshövding;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, P. E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

217

Schager, N., jägmästare; II F0I8

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Christiansen, Th., bergsingenjör (t. o. m. den

30 juni 1943);

Diedrichs, B. E. J., civilingenjör (fr. o. m. den
15 november 1943);

» vedavdelningen: Malmgren, E. F. E., byråchef;

» kolavdelningen: Ström, T. V., konsul;

» oljeavdelningen: Kähr, H. N. G., disponent.

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Höjer, E. W., Överjägmästare (t. o. m. den 30 april 1943);

Leijonhufvud, E. S. A:son, friherre, hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 maj
1943).

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

8. Statens trafikkommission (1941: II 12; 1942: II 8; 1943: II 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747).

Ledamöter:

Granholm, A. M., f. d. generaldirektör, ordförande och chef (t. o. m. den 31
december 1943);

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(avliden den 22 mars 1943);

Frisell, E. G., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare den 22
april—den 31 december 1943, ordförande och chef fr. o. m. den 1 januari
1944;

Trolle, C. R., byråchef, ledamot samt vice ordförande och chefens ställföreträdare
fr. o. m. den 1 januari 1944;

Andersson, G. K. H., direktör;

Eriksson, C. A., åkeriägare;

Johanson, N. E., e. o. länsnotarie;

Kring, K. G. IL, överstelöjtnant;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Ståhle, A. N. O. K., byråchef (fr. o. m. den 22 april 1943).

Ledamöter i kommissionens råd:

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Byström, C., ombudsman;

218

Riksdagsberöittelsen.

II Fo: 8 Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., hamndirektör;

Ekman, J. L., direktör;

Gehlin, B., major (avliden den 6 februari 1943);

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Hallgren, H., fabrikör (fr. o. m. den 25 september 1943);

Hammarskjöld, A. P. M., civilingenjör (fr. o. m. den 25 september 1943);
Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindmark, G., direktör (fr. o. m. den 25 september 1943);

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Lundqvist, Hj., direktör;

Norenberg, C. W., vicekonsul (fr. o. m. den 25 september 1943);

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Reifors, Å., direktör (t. o. m. den 24 september 1943);

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1943 har i stället för biltrafiksektionen
från och med den 1 juni 1943 inrättats en sektion för ärenden
rörande personbiltrafiken (personbiltrafiksektionen) och en sektion för ärenden
rörande godsbiltrafiken (godsbiltrafiksektionen).

Kanslichef:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare (t. o. m. den 31 december 1943);

Månson, K. G., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 1 januari 1944).

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna:
Waern, B., direktör (t. o. m. den 30 september 1943);

Eggert, E. A. F., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1943);

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:
Brinck, P. E. H., byråassistent;

för motorfordonssektionen:

Fogelberg, S. G. H., direktör;
för godsbiltrafiksektionen:

Grönvall, C.-F., kapten (fr. o. m. den 1 augusti 1943).

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestås av direktören H.
Hoogland och skeppsredaren T. Pettersson gemensamt.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

9. överrevisionen för krisförvaltningen.

Instruktion för revisionen utfärdad den 31 december 1943.
Ledamöter:

Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.

Stockholms slott den 4 januari 1944.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

II Fo: 9

220

Riksdagsberättelsen.

Bilaga A.

Under år 1943 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	B	e 1 o p p kronor
Arvika församlingshem u. p. a., Föreningen........	S0/6			50,000: —
Dramatiska teatern...................	6/s	54,300	—
> > ............	3%	150,000	—
> > ...........	8/io	64,400	—
> » ..............	17/«	150,000	—	418,700: —
Estlandsutskottet inom Riksföreningen för svenskhetens be-varande i utlandet..................	80/e			7,000: —
Folkets parkers centralorganisation............	8/i			150,000: -
Gotlands fornvänner, Föreningen.............	3>			10,000: —
Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.......	>	75,000	—
> > > > ......	y	48,500	—	123,500: —
Gävleborgs läns orkesterförening.............	6/s	5,900	—
> » > .............	3%	50,000	—
» > » ....	»%	4,950	—	60,850: —
Göteborgs kvinnliga disknssionsklubb...........	30/e			6,000: —
Göteborgs lyriska teater.................	6/s	33,000	—
> y y ..............	3%	120,000	—
> » y ................	8/io	38,400	—
y y » ....... ........	17/l*	120,000	—	311,400: -
Göteborgs orkesterförening................	6/s	10,000	—
> > ................	30,6	35,000	—
> > ................		10,000	—
> > ................	17/l2	30,000	—	85,000: —
Göteborgs stadsteater..................	6/s	30,000	—
> > .............	3%	12,800	—
y y .......... ... . . •	>	75,000	—
y y .........	8/io	32,100	—
> y ..................	17/l3	75,000	—	224,900: -
Hallands hembygdsförbund...............	3%			15,000: —
Humanistiska fonden..................	17/l2			250,000: —
Hälsingborgs stadsteater u. p. a., Föreningen.......	6/s	8,200	—
> y y y	3%	57,000	—
y y y >	8/io	8,200	—
> y y y	17/l2	58,000	—	131,400: -
Hälsingborgs stadsteater, Viss personal vid........	»			32,400: —
Jämtlands läns museiförening..............	30/6			5,000: —
Karlskoga praktiska läroverk, Stiftelsen..........	>			60,000: -
Karlstads sj ömansvårdskrets...............	>			35,000: —
Klosters röstskola, Alvesta................	>			10,000: —

Lotterimedel.

221

Ändamål	Beslu-tets dag \|	B	e 1 o p p kronor
Konsertföreningen i Stockholm..............	6/a	11,400	—
> > > ..............	30/o	70,000	—
» » » ..............	''%	11,400	—
» > » ..............	''Via S	100,000	—	192,800: —
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige.......	>			55,000: —
Kronobergs regementes soldathem, Stiftelsen........	S0/6			40,000: —
Malmö konserthus, Stiftelsen...............	5/3	9,900	—
> > > ...............	''%	8,100
» » > ...............	''V12	12,500: —	30,500: —\|
Malmö stadsteater u. p. a., Föreningen..........	»			155,000: —
Musikaliska akademien.................	>			3,000: —
Marieborgs folkhögskola.................	30/e			75,000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening............		5.900	—
> > > ............	30/«	50,000	—
> > > ............	''%>	4,950	—	60,850: —
Norrköpings orkesterförening ..............	6/3	5,900	—
> > .............		50,000	_	f
> » ..............	”/•	4,950	—	60,850: —1
Operan.......................	5/s	145,500	—
> ........................	3%	500,000	—
> ........................	8/l0	163,600	—
> ........................	"/l2	500,000	—	1,309,100: —
Riksförbundet för bildande konst............	>			15,000: —
Riksteaterns publikorganisation.............	30/e	176,000: —
1 ’ .............	''Vin	176,000: —	352,000: -
Smålands fornminnen och kulturhistoria, Föreningen för . .	3%			40,000: —
Soldaternas vänner i Uppland, Föreningen.........	>			5,000: -
s » » Ostersund, > .........	>			100,000: -
Soldathemmet i Karlsborg, förening u. p. a.........	>			50,000: —
Svenska aeroklubben ..................	8/l0			40,000: —
Svenska dramatikers studio, ekonomisk förening u. p. a. . .	28/s	2,000: —
» > > > » > . .	3%	5,000: —	7,000: -
Sveriges körförbund..................	"/lä			10,000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	80/o	45,000: —
> » > ..........	"/l2	50,000: -	95,000: —
Vetenskapsakademien..................	3%			70,500: —
Västerbottens lapska museiförening............				10,000: —
Älvdalens jordägande socknemäns restanreringskommitté . .	>			4,000: —
Öl andskvarnarnas bevarande, Kommittén för........	»			3,500: —
! Önnestads folkhögskola.................	>			1 50,000: -
	Summa kronor	4,820,250: —

222

Riksdagsberättelsen.

Uppgift å kom -

Justitie -

1	2	1 3	1 4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1942	1943	1944	90/a 1942
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat gin verksamhet
under 1943.1
1939 års utlänningssakkunniga2.......... Sakkunniga för utredning av frågan om skydd för	15	14	1	4,298	—
anförtrodd egendom..............	—	22	2	—	2,560	—
Utredning angående lagstiftning rörande åtgärder i syfte att förhindra spekulation i vattenkraft3 . . Sakkunnig för översyn av arbetsordningarna för hov-	—	23	3	—	1,956	—
rätterna...................	—	—	4	—	312	—
Summa kr.				4,298	4,828	—
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1944.1
Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid
utredning angående lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea Hovrätt ....	5	4	5	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	6	5	6	84,725	—	—
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-				2,180
lagstiftningens område4.............	7	6	7	40,600	—
Straffrättskommittén...............	8	7	8	110,600	—
1939 års patentutredning6............	9	8	9	40,913	5,076	732
Strafflagberedningen...............	10	9	10	79,472	7,446	14,742
Auktorrättskommittén.............. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av	11	10	11	8,387	1,000
1937 års lagstiftning örn allmänna handlingars offentlighet..................	12	11	12	788	—	—
Sakkunnig för utredning angående möjlighet för kon-
kursbo att avsluta av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag.......■........	13	12	13	—	_	—
Ungdomsvårdskommittén6............	14	13	14	20,425	2,910	27,418
Fastighetsbildningssakkunniga7..........	16	15	15	104,383	8,974	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 9 juni 1939 skola kostnaderna bestridas från andra

* > > > > > 30 oktober 1942 > > > > >

> > > 16 oktober 1936 >

> > » 17 juni 1938 »

> > > 9 juni 1939 >

i >

> >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

223

Bilaga B.

mittékostnader.

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
	U	t g i	f t e r
Vt 1942—1“/• 1943	Vt—31/is 1943	Beräknad totalkostnad t. o. m. a‘/i2 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	V erkställ-da ntg.	Beräkna-de ntg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materi alier m. m.)		Vt-167u	16/u—S1/i2
								4,298
3,273	—	—	—	1,402	7,235	—	—	7,235
2,779	—	—	—	1,475	6,210	—	—	6,210
216	—	—	—	—	528	—	979	1,507
6,268				2,877	13,973		979	19,250
—	—	—	—	—	—	—	—	84,725
1,672 1,428	2,848	2,088 26 2,866	434	1,265 7,730 1,899	44.360 9.947 34,616 2,899	11,583 1,980 13,038 574	6,292 5,438 250	2,180 172,835 52,840 132.594 12,110 788
48 23,685	—	521 1,564	50 1,907	379 2,408	31,326 38,538	11,451 11,837	10,821 4,659	74,023 159,417

och femte

> sjätte

> åttonde
» tionde

femte och åttonde
och nionde

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften

tredjedelen

hälften

från vartdera anslaget.

> > >

> > i

> > >

» i >

224

Riksdagsberättelsen.

1	2 !	3 1	4 1	5	6	7
Revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag .	17	16	16
Sakkunnig för utredning om vissa fiottledsfrågors behandling..................	18	17	17	_	_
Sakkunnig för en förberedande utredning om det all-männas skyldighet att svara för skada, som upp-kommit genom fel eller försummelse av tjänsteman	19	18	18
Sakkunniga för kodifiering av ärvda balken ....	20	19	19	1,267	96	—
Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten................	21	20	20	1,416	900	_
Sakkunniga för revision av stadsplanelagstiftningen1 *	22	21	21	24,283	6,456	16,766
Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra auktor-rättigheter..................		24	22			_
Utredning rörande frågan om fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering...........	—	25	23	—	_	_
\| 1943 års utlänningssakkunniga3..........	—	—	24	—	—	—
! Utredning beträffande stängselskyldighet vid järnvägar	—	—	25	—	—	—
j Dissenterlagskommittén............	—	—	26	—	—	—
; Sakkunniga för utredning rörande domarutbildningen m. m. ...................	_	__	27
i Utredning av frågan angående revision av riksdagens			28	_	_	_
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingåugen av 1943.3 Sakkunniga för översyn av lagstiftningen om fri rätte-gång....................	23	1		478,839 10,452	73,458 2,142	59,658
Sakkunniga för utredning angående polismans rätt j att bruka våld4................		2			1,100	952
Sakkunniga för utredning angående ändringar i lösen-och stämpelförordningarna...........	_	3	_	_	2,076	_
Summa kr. i D. Av kommitténnslaget under budgetåret 1942/ 43 bestridda kostnader för sakkunuiga biträ-den inom departementet m. m. ; Ersättning till revisionssekreteraren M. Wijnbladh för biträde med överarbetning av lagbered-ningens förslag till aktiebolagslag . .				10,452	5,318	952
> » presidenten G. Bendz och expeditions- chefen C. Romberg för biträde vid utredning rörande uppförande av en hovrättsbyggnad i Göteborg ....
> > rådmannen H. Lech för biträde vid utarbetande av proposition angående anslag till krigsrätterna......
> » tryckfrihetsnämnden........	—	—	—	—	—	—
> > följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementsche-fen till dem överlämnade utrednings-uppdrag: häradshövdingen 0. Thulin.....

1 Jämlikt Kungl. Haj:ts beslut den 28 november 1941 skola kostnaderna bestridas från andra,

* > » ■ » > 21 april 1943 > » » > »

3 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 april 1942 skola kostnaderna bestridas från andra, fjärde

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 225

8	9	10	n	12	13	14	15	16
702	—	—	—	—	798	—	—	2,065
—	—	—	—	—	900	720	276	3,312
20,658		728	2,012	1,789	48,409	14,006	7,580	94,278
1 1 1 1 1 1 1	—	1,325	1 III! 1 1	1 lill 1 1	1,325	3,615	2,200	7,140
48,198	2,848	9,118	4,403	15,470	213,148	68,804	37,516	79S,307
178	4,748	1,132		2,262	10,462			20,914
505	2,756	_	—	1,446	6,759	—	—	6,759
2,801	—	284	—	1,810	5,971	—	—	5.971
2,984	7,504	1,416		5,018	23,192			33,644
—	—	—	—	—	19,443	—	—	—
					517 1,127
					483
					2,646			J

femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanalag med tredjedelen från vartdera anslaget,
och femte > > > hälften > > >

och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med tredjedelen från vartdera anslaget.

Bill. till rilcsd. prof. 1044. 1 stind. 15

Iliksdagsberftttelscn.

226

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
revisionssekreteraren N. Rignell . . .	_	_	—	—	—	—
hovrättsrådet H. Zetterberg ....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn S. Romanus ....	—	—	—	—	—	—
> K. Holmgren . . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsfiskalen B. Larson.....	—	—	—	—	—
Kostnader i samband med överläggningar inför departe-mentschefen angående revision av lag-stiftningen örn utbetalande av krigsrisk-ersättning till sjömän.........
> för militära moratorieutredningen ....	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	_	_	_	_	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 227

8	9	10	11	12	13	14	15	16
_	_	_	_	_	6,137
—	—	—	—	—	5,781	—	—	_
—	—	—	—	—	11,576	—	—	_
—	—	—	—	—	6,231	—	—	_
					7,346	—	—	—
_					160
—	—	—	—	—	641	—	—	—
—	—	—	—	—	10,000	—	—	_
	-	—	—	—	72,088	—	—	—

228

Riksdag sberättelsen.

Utrikes -

1	2 !	3 1	i 1	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
''	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1942	1943	1944	30/6 1942
	Leda- möter	Sekt., 1 experter j o. bitr. ———
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.1
TJnderstödsnämnden för rysslandssvenskar.....	-	2	1	—	2,868	2,400
Amerikantredningen........■......	—	—	2	—	966	534
Summa kr.				—	3,834	2,934
\| D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/13 bestridda kostnader för sakkunniga bi-träden inom departementet lii. m.
Ersättning till ombud vid förhandlingar med Finland i vissa beskattningsfrågor...........		_	_	_	—	—
Summa kr.				—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

229

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	1 16
U t g i f t e	r
V» 1942—30/6 1943	V7-sl/i2 1943	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (trvck-ningskostna-	Summa	Verk- ställda	Beräk-nade ut-	totalkostnad t. o. m. S1/i2 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14, och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	utgifter V?—16/n	gifter 16/it—S1/iä
				273	5,541	1,632	800	7,973
—	670	~	—	—	2,170	—	872	3,042
	670		—	273	7,711	1,632	1,672	11,015
					1,318
—	—	—	—	—	1,318	—		—

230

Riksdagsberättelsen.

Försvars -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1942	19431944	90/e 1942
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat siu verksam-
Let under 1943.1
Utredning rörande örn- och tillbyggnad av gar-
nisonssjukhuset i Boden m. m........	17	13	1	4,608	1,524	5,373
Sjöförsvarets utbildningskommission......	—	17	2	4,900	14,075	3,018
1942 års krigsavlöningssakkunniga......	—	19	3	—	1,644	1,750
1942 års flygutredning2...........	—	20	4	—	2,199	969
1943 års militära väderleksutredning.....	—	—	5	—	1,104	600
1943 års örlogsvarvsutredning........	—	—	6	—	1,824	1,283
Försvarsförvaltningens organisationsnämnd . . .	—	—	7	—	—	—
Utredning rörande prissättning å skifferolja . .	—	—	8	—	240	—
Summa kr.				9,508	22,610	12,993
B. Kommittéer som fortsätta sill verk-
samhet vid ingången av 1944.1
1940 års militära byggnadsordning..... Utredning rörande tandvården inom försvarsvä-	9	11	9	155,898	10,854	43,308
sendet ..................	15	12	10	4,600	1,530	2,908
Militära expeditionstjänstkommittén...... Utredning rörande tillgodoräkning av viss värn-	—	14	11	20,034	4,380	24,241
pliktstjänstgöring för civil verksamhet ....	—	15	12	7,713	2,544	510
1942 års reparationstjänstutredning......	—	16	13	2,266	7,554	6,984
Försvarsväsendets ingenjörutredning......	—	18	14	—	1,956	3,766
1942 års civilanställningssakkunniga......	—	21	15	—	852	—
1942 års underbefälsutredning........ Utredning rörande garnisonssj ukvården i Stock-	—	22	16	—	1,476	174
holm3................. Utredning angående vidgad användning av extra	—	23	17		72	754
ordinarie anställningsform för försvarsväsendets fast anställda personal...........	_	_	18	_	_	_
1943 års militärmusikutredningskommitté . . .	—	—	19	—	—	—
Försvarets forskningsnämnd......... Utredning för mötande av prisstegring å bygg-	—	—	20		828	374
nadsföretag eller markförvärv inom försvaret			21
m. m...................	—	—	—	—	—
Sävekommissionen.......... ...	—	—	22	—	228	—
1943 års militära fastighetsutredning.....	—	—	23	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 augusti 1942 skola kostnaderna bestridas med hälften från
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1942 skola kostnaderna bestridas med tre fjärde -

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

231

departem entet.

1 8 t	9 1	10 \|	11 I	12 \|	13 \|	14	15	16
u	t g i	r t e r						Beräknad totalkost-nad t. o. m. ai/iä 1943 ,s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Vt 1942-	so/e 1943				Vt—''31/i2	1943
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskost-nader,hyror, skrivmateri-alier m. m.)	Summa	Verk- ställda utg. Vt-,6/ii	Beräk-nade utg. 16/n— S1/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
		2,919	1,686	434	11,936	450	1,000	17,994
10,032	—	5,105	625	3,000	35,855	12,375	—	53,130
4,198	5,626	109	—	500	13,827	150	684	14,661
—	92	1,456	182	721	5,619	—	—	• 5,619
_	—	60	13	923	2,700	—	—	2,700
_	_	1,362	131	965	5,565	—	—	5,565
_	_		_	_	—	876	4,626	5,502
—	—	177	—	—	417	—	—	417
14,230	5,718	11,188	2,687	6,543	75,919	13,851	6,310	105.588
2,309	3,226	5,137	1,883	7,075	73,792	17,228	8,000	254,918
1,195	3,158	2,366	16	_	11,173	1,011	100	16,884
1,156	9,330	789	6,448	10,000	56,344	20,277	9,700	106,355
10,193	_	_	_	_	13,247	7,351	10,800	39,111
—	1,298	3,237	1,062	6,883	27,018	14,460	1,800	45.544
333	5,738	1,841	1,530	4,200	19,364	705	2,545	22,614
—	—	_	—	1,000	1,852	2.628	2,150	6,630
—	—	1,292	544	1,000	4,486	3,489	3,150	11,125
—	965	308	73	750	2,922	—	1,359	4,281
							1,300	1,300
		_	_	—	—	2,312	200	2,512
—		822	13	—	2,037	774	2,000	4,811
						3,121	978	4,099
1 _		528	132		888	1,032	1,000	2,920
—		—	—	—	—	3,329	675	4,004

vartdera av IV. och VI. huvudtitlarnas kommittéanslag.

delar frän IV. och en fjärdedel från VIII. huvudtitelns kommittéanslag.

232

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning rörande begränsning av antalet rid-
hästar vid armén.............	—	—	24	—	—	—
1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen .	—	—	25	—	—	—
Arméns officersutbildningskommitté......	—	—	26	—	—	—
Utredning rörande filmverksamheten inom för-
svarsväsendet ...............	—	—	27	—	—	—
Summa kr.				190,511	32,274	83,019
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het före ingången av 1943.1
Utredning örn sammanslagning av marinens sjuk-
husvärd i Karlskrona med Blekinge läns lands-
tings sjukhusvård.............	10	i	—	6,569	2,350	5,234
1939 års sjöfartsskyddsutredning.......	—	—	—	4,195	30	—
1940 års militära socialvårdskommitté.....	4	—	—	13,335	—	—
1941 års försvarsutredning..........	11	2	—	80,568	—	—
1941 års krigsfamiljebidragskommitté.....	12	3	—	41,471	198	3,141
1941 års militära förvaltningsutredning ....	13	4	—	34,638	—	—
1942 års militära bolagsutredning.......	—	8	—	2,617	1,140	1,092
1942 års reservbefälssakkunniga........	—	9	—	—	2,028	2,622
Försvarsväsendets tryckeriutredning......	—	10	—	—	3,072	980
Summa kr.				183,393	8,818	13,069
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1942/43 bestridda kostnader för sakkun-
niga biträden inom departementet m. m.
Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdeparte-
mentet . .................	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	-	—

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

233

8	9	10	il 1	12	13	14	15	16
						399	180	579
—	—	—	—	—	—	3,868	5,139	9,007
15,180	23,715	16,320	11,701	30,908	213,123	81,984	51,076	336,694
! . 247				746	8,577			15,146
	_	—	_	—	30	—	—	4,225
_	_	—	—	2,654	2,654	—	—	15,989
_	_	1,539	—	118	1,657	—	—	82,225
_	_	104	—	2,032	5,475	—	—	46,946
_	_	—	—	7,068	7,068	—	—	41,706
2,760	1,841	448	381	—	7.662	—	—	10,279
6,821	1,046	633	1,373	—	14,523	—	—	14,523
272	210	1,045	497	2,727	8,803	—	—	8.803
! 10,100	3,097	3,769	2,251	15,345	56,449	—		239,842
					26,448		-
-1 -	—	—	—	26,448	—	—	-

234

Riksdag sberättelsen.

Social -

1	2 1	3 1	4	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1942	1943	1944	t. o. m. 30/« 1942	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.1 1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	15	17	1	110,071
Tjänsteförteckningssakkunniga för statens sinnessjuk-hus .....................	26	26	2	9,530	1,614	770
1941 års hemortsförsvarssakkunniga........	30	28	3	75,860	10,625	4,008
1941 års utskyldsstreckssakkunniga........	37	33	4	288	1,120	— ''
Sinnesslövårdssakkunniga............	42	35	5	—	8,610	450
1942 år poliskommission.............	—	40	6	—	5,718	5,863
Sakkunniga för utredning rörande löneförhållandena för landskanslister och landskontorister.....	_	42	7	_	420	310
Sakkunnig för utredning rörande förhållandet mellan statens byggnadslånebyrås låneverksamhet och den allmänna kreditmarknaden...........		•	8		1,500	872
Sakkunniga för översyn över assistent- och biträdes-organisationen vid statens kriminaltekniska anstalt	_	_	9	_	_	_
Sakkunnig för biträde vid utarbetande av en hand-ledning rörande tillämpningen av lagen den 13 mars 1942 med särskilda bestämmelser angående stats-och kommunalmyndigheterna och dess verksamhet vid krig eller krigsfara m. m..........			10		300	i
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1944.1 Hembiträdesutredningen.............	12	14	11	195,749 57,118	29,907	12,273
Bostadssociala utredningen............	13	15	12	177,320	3,348	5,993
Fritidsutredningen................	14	16	13	95,541	42	—
Socialvårdskommittén..............	16	18	14	303,965	9,571	30,398
1938 års arbetarskyddskommitté.........	17	19	15	39,502	4,740	9,670
Utredning rörande kommunal samverkan.....	19	20	16	18,913	—	—
Ordningsstadgeutredningen............	20	21	17	1,995	—	—
1939 års polisutredning.............	21	22	18	63,930	1,890	23,160
1939 års stadsläkarutredning...........	22	23	19	2,474	—	—
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-sjukhus m. m................	24	24	20	84	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

235

departementet.

8	9	10	11	12	13 !	14 \|	16	16
II t g	i f t e r
1h 1942—8% 1943	‘/v—S1/i2 1943	Beräknad totalkostnad t. o. m. 3l/i* 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)	''	V 7-15/11	16/n—SI/i2
								110,071
34,429 2,634	7,853 374 6,780	672 509 302 160 2,093	2,176 25	1,352 4,837 1,288 1,499	4,408 64,437 1,422 10,907 24,587	4,232 208	1,080	13,938 144,529 2,998 10,907 24,587
66	—	152	—	144	1,092	—	—	1,092
—	—	—	—	205	2,577	—	—	2,577
	—	—	—	—	—	3,379	—	3,379
					300			300 1
37,129	15,007	3,888	2,201	9,325	109,730	7,819	1,080	814,878 !
3,777	46,984 13,614 416	904 146 3,238 691 501	1,200 ’ _ 1,109 95 742	6 12 49,772 857 9,292	11,451 200 141,072 29,667 ! 39,778	1,230 27,916 '' 11,755 2,861 19,676	1,100 17,200 6,476 2,846 7,000	57,118 191,101 95,741 490,153 87,400 18,913 7,702 130,384 2,474
	—	—	—	—	—	—	—	84

236

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet
oell arbetssätt...............•	25	25	21	29,838	—	—
Kommittén för rågösvenskarna.........	27	27	22	7,393	—	2,700
Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter an-
gående länskungörelserna............	32	29	23	—	—	—
Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärs-
väsendet hos statens förvaltningsmyndigheter . . .	33	30	24	—	—	—
1941 års befolkningsutredning..........	35	31	25	111,123	12,863	30,605
Statens flyktingsnämnd.............	36	32	26	288	552	—
1941 års renmatikervårdssakkunniga.......	40	34	27	12,694	2,700	2,292
Medicinalstyrelseutredningen...........	—	36	28	4,121	2,580	3,572
Sakkunnig för revision av handbok rörande läns-styrelsernas och dem underlydande myndigheters		37
åligganden vid krig eller krigsfara.......	—	29	225	—	—
1942 års skyddshemsutredning..........	—	38	30	—	1,308	468
1942 års semesterkommitté............	—	39	31	—	2,364	1,180
Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigs-
skadade ...................	—	41	32	—	480	1,470
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhållan-de av vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassi-
stenttjänst..................	—	—	33	—	—	—
Krigshjälpssakkunniga..............	—	—	34	—	318	306
1943 års bevakningsutredning..........	—	—	35	—	685	750
Statens sjukhusutredning av år 1943 .......	—	—	36	—	—	—
1943 års sockersjukutredning...........	—	—	37	—	—	—
Kommunindelningskommittén..........	—	—	38	—	798	1,266
Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, ar betsrådets och försäkringsrådets
sammansättning................	—	—	39	—	—	—
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté1......	—	—	40	—	—	—
1943 års civilförsvarsutredning..........	—	—	41	—	—	—
Kommittén för partiellt arbetsföra........	—	—	42	—	—	—
Summa kr.				926,524	44,239	113,830
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/43 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde å social-departementets rättsavdelning:
hovrättsassessorn M. Wahlbäck..........	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn N. Berggren.........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa till dem överlämnade utrednings-uppdrag :
landssekreteraren N. 0. Akesson........	—	—	—	—	—	—
til. lic. P. Nyström..............	—	—	—	—	—	—
byråchefeno E. Bexelins............	—	—	—	—	—	—
assessorn A. Nordwall.............	—	—	—	—	—	—
lie aktnarien B. Kjellén............	—	—	—	—	—	—
landsfogden M. Stiernström..........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Jämlikt Kungl. Majja beslut den 15 oktober 1943 skola kostnaderna bestridas från femte och nion -

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

237

8 1	9	10 \|	11	12	13	14	15 \|	16
						220	423	30,481
—	—	—	—	1,641	4,341	122,654	200,000	334,388
—	—	—	—	—	—	—	—	—
i 2,804	5,447	1.469	2,139	45,813	101,140	34,289	15,000	261,552
		_	_	—	552	—	—	840
526	7,497	2,181	489	5,194	20,879	5,846	2,959	42,378
478	5^454	3,423	—	27	15,534	4,239	1,000	24,894
211				_	211	_	_	436
i 425	_	1,033	—	—	3,234	1,510	3,000	7,744
963	6,874	124	—	175	11,680	5,265	3,800	20,745
	8,894	—	—	—	10,844	2,668	5,051	18,563
2,063		344			2,407	458	700	3,565
	1,138	—	_	—	1,762	3,516	1,250	6,528
_	5,339	55	—	381	7,210	^4548	4,750	16,508
	_	_	_	—	—	6,071	4,200	10,271
	_	_		—	—	555	2,600	3,155
693	1,993	2,139	824	—	7,713	—	3,050	10,763
						1,701	1,430	3,131
	_	_	_	—	—	—	1,500	1,500
_	_	_	_	—	_	1,356	6,750	8,106
—	—	—	—	—	—	—	1,050	1,050
11,940	103,650	16,248	6,598	113,170	409,675	258,334	293,135	1,887,668
	—	—	—	—	—	—	—	9,084
								16,962
—	—	—	—	—				1,205
								865
_	_	_	—	—	—	—	—	7.500
_	__	_	_	—	—	—	—	500
_	_	_	—	—	—	—	—	1,000
	_	_	_	—	—	—	—	150
—	—	—	—	—	—	—	—	150
_	—	—		—	—	—	—	37,416

de huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

238

Riksdagsberättelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1942	1943	1944	s7e 1942
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet
under 1943.1
1942 års vägsakkunniga..... .......	—	10	1	—	5,677	2,236
Summa kr.					5,677	2,236
B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet
vid ingången av 1944.1
1939 års traktorsutredning2...........	4	5	2	9,652	—	_
Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägs-
egendomens värde m. m.5...........	7	6	3	—	—	—
1940 års civila byggnadsordning4......	8	7	4	71,956	7,566	28,682
1942 års järnvägskostnadsutredning3........	—	8	5	3.471	1,260	10,003
Personalsakkunniga vid statens järnvägar3 . . .	—	9	6	234	1,392	923
1943 års rnndradioutredning...........	—	—	7	—	—	—
Utredning rörande revision av gällande vägtrafik-
stadga m. m................	_	_	8	__	—
1943 års järnvägskommitté3..........	_	—	9	—	—	—
Utredning rörande behovet samt utformningen av före-
skrifter beträffande tillstånd för juridisk person att
utöva yrkesmässig automobiltrafik........	_	—	10	—	—	—
Utredning rörande revision av gällande regler örn järn-
vägs ansvar för skada å gods m. m.......	_	—	11	—	—	—
Utredning rörande behovet av civila flygplatser och
därmed sammanhängande förhållanden......	_	—	12	—	—	—
Utredning rörande planläggning av statliga och stats-
understödda fiskehamnsbyggnader ...	—	—	13	—	—	—
Summa kr.				85,813	10,218	39,608
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1943.1
Statens steninköpskommitté3.........	5	1	—	100,351	372	1,369
1938 års personalkommission vid statensjärnvägar3 .	6	2	—	166,341	—	432
1942 års bilregisterntredning...........	10	4	—	8,818	444	1,400
Summa kr.				275,510	816	3,201
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1942/43 bestridda kostnader för sakkunniga bi-
träden inom departementet.
Hovrättsrådet T. A. Bexelius.......
Hovrättsfiskalen B. A. W. Petri	—	—	—	—	—	—
Summa kr.	\| 1	—	—	—

, Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1939 från sjätte och nionde
Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

4 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1940 från andra samt femi

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

239

departementet.

1 8	9	10	li	12	13	14	15	16
		u t	g i f	ter
	V» 1942—s% 1943			''/T—*1	As 1943	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. ®1/is 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräknade utg.
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		l/r—15/11	ls/n—3,/i»
experter o. bitr.''	experter o. bitr.	materialier m. m.)
11,183		3,336	327	6,794	29,553	203	2,477	32,233
11,183		3,336	327	6,794	29,553	203	2,477	32,233
3,164	780	2,855	708	8,093	51,848	17,742	6,600	9,652 148,146
	—	332	539	—	12,134	4,524	1,727 1,669	21,856
_	1,219	2,094	395	4	6.027	831	8,761
—	—	—	—	—	—	995	800	1,795
	_	_	_	_	_	3,381	2,704	6,085
—	—	—	—	—		—	4,000	4,000
—		—	—	—		—	1,465	1,465
3,164	1,999	5,281	1,642	8,097	70,009	27,473	18,965	201,760
73	23	253	99	262	2,451			102,802
_	_	—	—	—	432	—	—	166,773
-	-	—	—	110	1,954	—	—	10,772
	23	253	9!)	372	4,837	—	—	2S0,347
					4,457
—	—		—	—	1,745	—	—	—
—		—	—	—	6,202	—	-	—

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

. o. m. tionde huvudtitlarnas konimittoanslag med en sjundedel från vart och ett av anslagen

240

Riksdagsberåitelsen.

Finans

1	2	3	4	5	6 !	7 \|
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1942	1943	1944	t. o. m. S0/6 1942	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under lulli.1 Kommunalskatteberedningen...........	8	20	1	''436,679	4,980	25,733
Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering......	9	21	2	44,261	1,080	362
Sakkunniga för utredning av statens pensionsanstalts fondställning.................	10	22	3	4,520	1,524	3,248
Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära arvoden.............	17	27	4	1,624	2,124	687
Besparingsberedningen2 •............	23	31	5	483,515	11,578	110,582
Sakkunnig för utredning av frågan om försäkring av statens egendom..............	27	33	6	184	252	500
1941 års familjebeskattningsakkunniga.......	29	34	7	2,211	1,496	—
Sakkunniga för utredning rörande verkningarna på restaurangnäringens område av utskänkningsvinstens avveckling..................		35	8		1,422
Flyttningsersättningssakkunniga..........	—	36	9	450	2,238	1,066
Institutionsvaktmästareutredniugen........	—	37	10	—	246	—
1942 års omsättningsskattesakkunniga.......	—	38	11	—	2,130	982
Indexkommittén................	—	39	12	—	3,540	6,655
Sakkunnig angående den ekonomiska politikens utform-ning i syfte att motverka en skadlig prisstegring .	_	40	13	_	19,122	1,650
Sakkunniga för utredning beträffande möjligheterna att genomföra enhetlighet i fråga om den kompensa-tion som på arbetsmarknaden utgår för levnads-kostnadsstegringen...............		41	14		600	1,477
Sakkunnig angående utredning rörande behovspröv-ning på hyresmarknaden............	—	—	15	—	330	—
Militära moratorieutredningen..........	—	—	16	—	—	186
Summa kr. 11. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1944.1 Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	7	19	17	973,444 1,709	52,662	158,128
1938 års tulltaxerevisiou............	11	23	18	47,195	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om malmexpor-tens fördelning mellan Luleå och Narvik ....	12	24	19	660		_
1939 års sulfits pritsakkunniga..........	15	25	20	144	—	—
Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskaps-åtgärder på det skattepolitiska området.....	16	26	21	11,615	3,000	400
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för personal vid tullverkets kust-od! gränsbevakning ..............	19	28	22		_	_

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Kostnaderna bestridas delvis av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

241

departementet.

1 8	I 9	! io	IX	1 12	1 13	1 14	1 15	16
		u t	g i f	ter
,/t 1942—so/« 1943	1h—SI/i2 1943	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-				totalkostnad t. o. m. 31/ia
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Samma	Verkställ-da ntg. ''/i—“/ll	Beräknade ntg. 16/n—**/u	1943 (s:a av kol. 5, 13,
	Sekr.,		Sekr.,	14 och 15)
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
132	17,999	677		26,022	75,543	14,588	24,412	551,222
—	—	—	—	5,562	7,004	—	—	51,265
10,641	—	—	—	118	15,531	3,212	3,800	27,063
3,858	396	1,005	—	890	8,960	2,945	_	13,529
286	103,793	198	4,490	8,685	239,612	55,183	20,750	799,060
—	—	—	_	205	957	__	_	1,141
308		1,426	—	7,095	10,325	—	—	12,536
_	_	19	_	232	1,673			1,673
4,965	2,441	231	—	3,261	14,202	—		14,652
298	550	542	270	—	1,906	1,837	—	3,743
36	—	—	—	518	3,666	—	—	3.666
38	4,612	—	488	3,641	18,974	—		18,974
—	—	—	—	3,800	24,572	—	_	24,572
254	1,924	300	—	30	4,585	—		4,585
2,485	—	—	—	_	2,815	_		2,815
—	1,238	—	—*	2,066	3,490	9,346	709	13^545
23,301	132,953	4,398	5,248	62,125	434,015	87,111	49,671	1,548,841
								1.709
—	1			—	—	—	—	47,195
—	—	—	-----	—	—	—	—	660
	—	—	—	—	—	—	—	144
1,000	—	—	—	1,877	6,277	991	—	18,883
	—	—	—	—	—	-	-	—

Hill. till riksd. prof. 19H. i sami.

Riksdagsberftttelsen.

242

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3 1	4 !	5	6	7
Sakkunnig angående det enskilda sparandet ....	21	30	23	6,864	575	_
1941 års lärarlönesakkunniga 1..........	25	32	24	27,613	5,712	4,008
Sakkunnig för utredning angående kostnaderna för restskatteförmedling m. m............	—	_	25	—	—	_
Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem .	—	—	26		—	—
Investeringsutredningen.............	—	—	27	—	—	—
Sakkunnig angående bostadsproduktionen.....	—	—	28	—	—	—
Nykterhetsutredningen..............	—	—	29	—	—	4,741
Sakkunniga för utredning angående en ny dyrorts-gruppering....... .........	—	—	30	—	—	—
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om en omläggning av uppbördsfdrfarandet.......	—	—	31	—	—	—
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation	—	—	32	—	—	—
1943 års jämvägspensionsutredning........	—	—	33	—	—	—
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om reg-lering av vissa militära arvoden.........	—	_	34	—	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om införande av uttryckliga bestämmelser om rätt för jordbrukare att taxeras enligt bokföringsmässiga grunder jämte vissa andra därmed sammanhängande frågor . . .			35
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1943.2 1939 års tjänsteförteckningssakknnniga.....	14	2		95,800 35,336	9,287 1,974	9,149 675
Sakkunniga för utredning av frågan örn principerna för den kommunala lånepolitiken........	18	3	—	16,297	2,834	—
1940 års finansstatistiksakkanniga........	22	4	—	14,910	4,928	—
1941 års sakkunniga för värdestegringsskatt ....	24	5	—	21,971	8,540	—
1941 års revisionsutredning............	26	6	—	13,698	2,406	1,104
1941 års beskattningsorganisationssakkunniga . . .	28	7	—	31,916	4,431	2,466
Sakkunniga för utredning av frågan örn skärpt be-straffning av falskdeklaration m. m........	32	10	_	305	900	_
Sakkunniga för utredning angående ändring av för-ordningen om nöjesskatt............	_	15	—	—	522	—
1942 års lärarpensionssakkunniga.........	—	16	—	—	1,104	—
Sakkunniga för verkställande av översyn av gällande bestämmelser angående beskattningen av fast anställd militär personal tillkommande löne- och övriga för-måner vid viss tjänstgöring...........		17			1,152
Sakkunniga för utredning av löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer..........		18			684
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/ 43 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Finansdepartementets skatteberedning......		_		134,463	29,475	4,245
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem lämnade utredningsuppdrag: hovrättsassessorn H. Nilsson..........
docenten P. E. C. Welinder..........
e. iägmästaren C. H. Carbonnier.......
bitr. jägmästaren M. br. i''. Malmgård......
förste postassistenten 0. B. Lindskog......	! -
expen3kostnader m. m. för inom flnansdepartemen-t,pt f.ill kallade utredningsmän ........		_	—	—	—	—
Summa kr.	!			—	-	—

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941 skola kostnaderna bestridas från sjunde och åttonde

2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet

243

8	9	1 io	1 U	12	18	14	15	16
_	_	_	_	_	575		554	7,993
	1,965			2,885	14,570	4,906	4,700	51,789
—	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	—	—	—	426	21,174	21,600
—	—	—	—	—	—	2,400	1,800	4,200
—	—	—	—	5	4,746	5,193	7,700	17,639
—	—	—	—	—	—	1,095	2,407	3,502
—	—	—	—	—	—	815	1,100	1,915
—	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	—	—	—	—	72	72
—	—	—	—	—	—	—	2,200	2,200
_	_	_	_	_	__	_	_
1,000	1,965	—	—	4,767	26,168	15,826	41,707	179,501
2,748	—	—	—	6 524	11,921	—	—	47,257
—	—	1,105	—	2,681	6,620	_	_	22,917
2,366	—	—	—	8,720	16,014	_	—	30,954
384	6,104	335	—	6,121	21,484	—	—	43,455
—	5,871	r 1,933	—	1,197	12,511	—	—	26,209
1,422	3,480	1,078	50	9,092	22,019	—	—	53,935
—	—	—	—	1,773	2,673	—	—	2,978
127	_	230	—	—	879	_		879
				402	1,506			1,506
2,417	—	—	—	300	3,869	—	—	3,869
2,323	—	112	—	—	3,119	_	_	3,119
11,787	15,455	4,793	50	36,810	102,615	—	—	287,078
—	—	—	—	—	58,620	—	—	—
					15,549
—	—	—	—	—	1,507	—	—	_
—	—	—	—	—	715	—	—	_
	—	—	—	—	1,353	—	—	—
—	—	—	—	—	200	—	—	—
—	—	—	—	—	1,200	—	—	—
-1	—	—	- \|	—	79,144		—	—

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

244

Riksdag sberättelsen.

Ecklesiastik -

1	2	3 1	4	5 1	6	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1942	1943	1944	t. o. m. so/el942	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1943.» Karolinska sjukhusets byggnadskommitté2.....	10	9	1	2,291,014	4,200	14,415
Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark m. m.........	13	12	2	7,378	_	_
Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg..................	25	19	3	_	1,740	_
Sakkunniga för utredning rörande verksamheten vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbild-ning m. ....................		20	4		912	1,026
Sakkunnig för utredning rörande livrustkammarens organisation.................	_	23	5	_	240	_
Sakkunniga för utredning rörande avlöningsgruppe-ringen för rektorerna vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor............		24	6		876	150
Studielånenämndon2...............	5	6	7	—	4,750	1,250
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1914.1 2 Chalmerska bvggnadskommittén2.........	10	10	8	2,298,892 170,322	12,718 2,875	16,841 12,750
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings-fråga....................	12	11	9	15,856	_	_
Läkarutbildningssakkunniga............	14	13	10	43,703	1,134	1,507
1940 års arkivsakkunniga............	17	14	11	59,278	2,760	2,004
1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-visningen................	19	15	12	31,145	4,788	13,402
1940 års skolutredning......... ....	20	16	13	180,668	33,596	10,515
Liturgisk-musikaliska kommittén......	22	17	14	10,110	3,987	1,346
Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löne-boställenas räntabilitet m. m..........	23	18	15	1,730	12	_
Socialutbildningssakkunniga...........	—	21	16	—	7,038	998
1942 års kyrkomusikerutredning..........		22	17	—	2,364	—
Utredning angående upprättande av ett svensk-nor-diskt institut och därmed sammanhängande frågor	_	_	18		778	525
1943 års riksteaterutredning...........	—	—	19	1,500	738	—
Sakkunnig för förhandlingar med landsting och andra kommuner rörande anordnande av flygmekanikerut-bildning vid centrala verkstadsskolor och kommu-nåla yrkesskolor...............			20	60

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,

245

departementet.

1 8	9	10	I 11	12	13	14	16	16
	U	t g i f	ter
	‘/r 1942-	—so/e 1943				Vr-*Vi» 1943	Beräknad
Ersättning flir	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. 81/is 1943 (s:a av kol. 5, 13,
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Samma	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utg. Vt—‘Vn	ntg. “/u—*7u	14 och 15)
				1,207	19,822	1,057	600	2,312,493
—	—	—	—	—	—	—	—	7,378
1,148	—	814	—	—	3,702	4,069	—	7,771
946	—	969	—	518	4,371	—	—	4,371
—	—	—	—	—	240	—	—	240
2,086				104	3,216			3,216
—	—	—	—	500	6,500	—		6,500
4,180	—	1,783	—	2,329	37,851	5,126	600	2,341,969
_	_	_	176	2,437	18,238	4,148	425	193,133
_	_	_	_	2,354	2,354	191	1,300	19,701
—	—	448	—	2,500	5,589	1,095	3,700	54,087
20,580	—	—	—	539	25,883	8,722	4,350	98,233
_	_	1,650	_	6,833	26,673	7,305	25,394	90,517
107,554	17,522	5,620	932	8,134	183,873	71,203	30,500	466,244
805	405	—	142	—	6,685	2,706	700	20,201
_	_	1,568	_	53	1,633	402	250	4.015
—	—	134	678	294	9,142	1,875	3,600	14,617
4,143	—	1,346	—	1,507	9,360	3,592	3,200	16,152
_		72	_	500	1,875	6,000	3,700	11,575
—	—	—*	—	—	2,238	3,439	848	6,525
_		_	_		60	4,500	890	5,450

246

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	&	6	7
Sakkunniga för översyn av kulturhistoriska museets i Lund organisation och arbetsformer......			21
Sakkunniga för sexualundervisningens ordnande . .	—	—	22	—	—	—
Flygmedicinska utredningen...........	—	—	23	—	—	—
Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande2 ..................	—	—	24	—	—	—
Sakkunnig för Stockholmsmuseernas lnftskydd . . .	—	—	25	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande lämpliga organisa-toriska åtgärder för den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor .			26
Sakkunniga för utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd jämte därmed sam-manhängande frågor....... ......			27
Sakkunniga för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen................	—	—	28	_	—	—
Summa kr. C.j Kommittéer som avslntat sitt verksamhet töre ingången ar 1943.1 2 Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets fa-miljepensionering2...............	2			512,812 41,943	60,892	43,785 416
1941 års ecklesiastika arrendeutredning3......	21	4	—	4,567	558	471
Filmutredningen ................	24	5	—	1,133	3,486	2,450
Sakkunniga för redigering av förslag till revision av den svenska evangelieboken..........	—	7	—	165	1,626	—
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/ 43 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till kammarrådet T. H. Woldin jämte förste kanslisekreterare N.-E. Brolin, stiftssekrete-raren T. V. K. Gynnerstedt samt stiftsjägmästarna H. G. Gadd och L. F. Övergaard........				47,800	5,670 1,830	3,337 1,659
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juni 1942 skola kostnaderna, vilka enligt förut gällande
medel än kommittéanslagen.

5 Jämlikt knngl. brev den 4 april 1942 skola kostnaderna för ifrågavarande utredning allenast till

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

247

8	9	10	H	12	13	14	16	16
	j			_	_	1,416	250	1,666
	_	_	_	_	—	264	132	396
—	—	—	—	—	—	988	6,546	7,534
				_		2,500	1,100	3,600
—	_	—	—	—	—	74		74
—		—	—		—	—	—	—
—		—	—		_	—	—
133,082	17,927	10,838	1,928	25,151	293,603	120,420	86,885	1,013,720
					416			42,359
1,168	2,262	—	245	180	4,884	—	—	9,451
		1,031	—	2,042	9,00^	—	—	10,142
—	—	303	—	1,500	3,429	—	—	3,594
1,168	2,262	1,334	245	3,722	17,738			65,546
3,837	11,310		131	68	18,835
—	_	—	—	—	18,835	—	—	—

föreskrifter skulle bestridas från sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag, bestridas av andra
viss del bestridas av kommittéanslaget.

248

Riksdag sberättelsen.

Jordbruks -

Kommitténs benämning

Kommitténs nummer i berättelsen
	1
1942	194c	1941	t. o. m so/el94t	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
12 16 20 26	16 19 22 26 33	1 2 3 4 5 6 7 8	154,392 45,774 25,127 43,430	8,202 600 1,811 2,856 306	2,559 2,656 5,842
			268,723	13,775	11,057
8	14	9	121,627	7,400	17,035
10	15	10	396,551	3,320	14,939
13	17	11	17,301	716	182
15	18	12	940,117	5,868	183,764
17	20	13	1,185	—	—
19	21	14	23,310	_
21	23	15	39,476	336	—
22	24	16	69,818	3,122	1,932
25	25	17	68,938	4,200	11,390
27	27	18	2,740
32	28	19	11,497	2,276	1,020
—	29	20	2.183	1,644	—
—	30	21	—	7,522	44,694
—	31	22	—	366	1,284

Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1943.1

1936 års skogsutredning

Statens veterinärbakteriologiska (veterinärmedicinska)

anstalts nämnd................

1940 års norrlandsutredning...........

Utredning angående revision av lagstiftningen om

gemensambetsflske..............

1943 års skogsnndervisningsutredning.......

Utredning rörande vissa bestämmelser om virkesmät ning.

....................

Utredning angående forsknings- och försöksverksam
het rörande lantmaunabyggnader.......

Summa kr.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1944.1

Statens sockernämnd2..............

Lånenämnden för sekundär jordbrnkskredit2 ....

Lyckebyåutredningen2..............

1937 års riksskogstaxeringsnämnd2........

Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården . .
Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad
tillförsel och krig ...........

Epizootisakkunniga...............

Utredning för verkställande av överarbetning av 1930

års lapputrednings betänkande.........

Statens linnämnd3................

Utredningsmän för verkställande av utredning om och
upprättande av plan för upplåtelse av tomter å
kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län .

Elektrifieringsberedningen 3............

1942 års björnutredning3.............

1942 års jordbrukskommitté2...........

Utredning angående den ekonomiska kartläggningen

m. m. ...........

'' Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

Kostnaderna bestridas delvis av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

249

departementet.

1 8	9	10	1 il	12	13	14	1 16	16
u t g i	f t e	r
	lh 1942-	1943				Vj—!J1/u 1943	Beräknad
								totalkost-
Ersättning för mis-	Bese- och trakta-	Övriga nt-				nåd t. o. m.
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-		Verk- ställda		“Aä 1943
förm iner	m	m.	ningskostna-		Berak-	(s:a av kol.
				der, hyror,	Summa	nade utg.	5, 13, 14
				utg. V?—16/x 1
	Sekr.,		Sekr.,	skrivmate-			och 15)
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	rialier m. m.)
5,058	9.420	405	114	4.471	30,229			184,621
—	—	—	—	55	3,311	2,556	90	51,731
7,663	—	—	—	_	9,474	2,584	1,881	39,066
—	—	236	151	8,449	17,534	3,728	800	65,492
—	—	268	—	_	268	660	_	928
—	—	—	—	—	—	4,513	4,500	9,013
2,161	—	—	—	—	2,467	—	—	2,467
—	—	—	—	—	—	231		231
14,882	9,420	909	265	12,975	63,283	14,272	7,271	353,549
87		4,741	11,445	3,314	44,022	15,850	5,600	187,099
—	—	808	40,643	6,059	65,769	13,104	5,300	480,724
—	—	292	—	94	1,284	248	550	19,383
—	—	2,095	17,150	45,465	254,342	2,403	6,000	1,202,862
—	—	—	—	—	—	—	—	1,185
—	—	—	_	—	_	—	_	23,310
—	—	1,432	162	—	1,930	—	—	41,406
1,749	14,775	3,155	514	7,571	32,818	17,018	3,300	122,954
—	—	6,240	5,603	12,100	39,533	9,100	7,000	124,571
_	_	86	_	784	870	496	357	4,463
—	15,023	—	—	1,788	20,107	6,824	2,982	41,410
5,582	—	5,863	—	1,463	14.552	—	16,735
721	—	7,175	3,400	343	63,855	38,699	18,200	120,754
—	—	435	334	—	2,419	1,158	500 ;	4,077

250

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . .	_	32	23		3,980	1,666
1942 års torrläggningssakkunniga.........	—	34	24	—	2,202	—
Utredning rörande organisationen av styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ....	—	35	25	—	—	—
Utredning angående markkarteringens ordnande . . .	—	—	26	—	—	—
Utredning rörande tillämpningsföreskritter till lagen den 30 juni 1943 (Sv.förf.-sami. nr 453) med vissa bestäm-melser örn mätning av ved och annat virke m. m. .			27
Fiskerättskommittén .............	—	—	28	—	—	—
Utredning rörande ledningen av forsknings- och för-söksverksamheten på mejerihanteringens område m. ......................			29
Utredning angående svenska vall- och mosskulturför-eningens verksamhet.............	—	—	30	—	—	—
Utredning för verkställande av överarbetning av be-tänkande med förslag rörande veterinärinrättningens i Skara framtida användning m. m. (Statens off. ntredn. 1942:43)...............			31
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1943.1 Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av bisamråtta..................	18	4		1,694,743 1,480	42,952 1,200	277,906
Utredning rörande upplysningsverksamheten på jord-bruks- och trädgårdsområdet..........	23	5	—	3,038	126	1,482
Hushållningssällskapsntredningen.........	24	6	—	34,251	1,440
Utredning rörande vattenförsörjning för vissa bebyg-gelseområden på landsbygden ..........	30	9	—	15,236	_	1,500
Veterinärinrättningssakkunniga.........•	31	10		6,577	990	7,412
Utredning rörande statens veterinärbakteriologiska anstalts organisation.............	_	13	—	2,505	1,320	840
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/ 43 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet: häradshövdingen H. E. Anderberg........				63,087	5,076	11,234
hovrättsrådet P. 0. Palmquist.........	—	—	—	—	—	—
byråchefen Y. A. R. Ericsson.........	—	—	—	—	—	—
t. f. förste kanslisekreteraren S. G. H. Mac Dowall-Pihlström..................	_	_	_	—	_	_
Ersättning till följande personer för utförande av vissa utredningsuppdrag: led. av II kamm. E. Y. Staxäng........
fil. d:r G. Ekström..............	—	—	—	—	—	—
Ersättning till kolonisten P. A. Andersson samt krono-torparna N. R. Näslund och J. A. Olsson för del-tagande i överläggningar rörande upplåtande av kronotorp å vissa kronoparker m. m.......
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

251

8	9	10	11	12	13	14	15	16
17,178	2,933	958	242	392	27,349	18,456	8,560	54,365
17,625		235	—	2,200	22,262	17,850	3,500	43,612
					_	_	2,600	2,600
—	—	—	—	—	—	—	749	749
				_	_,	7,468	11,200	18,668
—		—	-
—		—	-	—	—	—	—	—
—	_	-	_
42,942 ''	32,731	33,515	79,493	81,573	591,112	148,674	76,398	2,510,927
					1,200			2,680
			_	_	126	_	—	3,164
787	317	1,554	183	11,472	17,235		—	51,486
			.	344	1,844	—	—	17,080
—	—	616	98	1,474	10,590	—	—	17,167
_	3,196	—	—	3,529	8,885	—	—	11,390
787	3,513	2,170	281	16,819	39,880			102,967
					1,729
_	_	_	—	—	11,155	—	—	—
—	—	—	—	—	600	—	—	—
—	—	—	—	—	523	—	—	—
					360	_	_	_
—	—	—	—	—	543
				_	710	_	_	—
—	—	—	—	—	15,620	—	—	—

252

Riksdag sberätt elsen.

Handels -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. 0. m.	Arvoden
	1942	1943	1944	37e 1942
						Sekr.,
					möter	experter 0. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1943.1
1938 års gruvsakkunniga.......... .	12	12	1	886	348	62
Pappersformatsakkunniga............. 1943 års utredning rörande handelsfartygs bärgnings-	14	14	2	19,350	1,554	1,458
redskap ...................	—	—	3	—	276	—
1943 års krigsskadeutredning......4 . • . .	—	—	4	—	1,476	595
Summa kr.				20,236	3,654	2,115
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1944.2
Traktatberedningen...............	6	6	5	198,514	_	_
Exportkreditnämnden..............	7	7	6	507,159	10,854	98,935
Clearingnämnden................	8	8	7	7,959,851	11,928	632,447
Eörsäkringsutredningen .............	9	9	8	62,444	4,788	1,809
1937 års granitutredning.............	10	10	9	43,318	—	—
1938 års sjöfartskommitté............ Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-	11	11	10	2,374	—	—
ningens ordnande............... 1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-	13	13	11	43,438	2,976	7,064
gående explosiva varor.............	—	15	12	—	444	1,452
Elkraftutredningen av år 1943 .......... Utredning rörande frågan örn ordnande av vetenskap-	—	—	13	—	780	3,844
lig försöksverksamhet med flygmotorer och propell-rar3 .....................	_		14		1,245	564
1943 års 3jöbefålssakkunniga:
Nautiska utredningen.............	—	—	15	—	—	—
Maskintekniska utredningen.......... Utredning av frågan om äganderätten till resultaten	—	—	15	—	—	—
av tekniskt-vetenskaplig forskning vid statliga verk och institutioner...............			16
Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över
aktiebolag, som ha till ändamål att bedriva fastig-hetsbelåning, och därmed likartade bolag ....	—	—	17	—	—	—
Summa kr.					33,015	746,115

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Kostnaderna, med undantag av för de Tinder nr 5—7 angivna instituten, bestridas av kommitté

’ Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1942 skola kostnaderna bestridas frän fjärde

Kommittékostnader: Handelsdepartementet

253

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16	16
U t g	i f t	r
	Vt 1942—s“/e 1943			Vt—1“/h 1943	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. sl/i2 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sefa-., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vt-16/h	16/u—31/n
852		457		72	1,791	2,812	597	6,086
1,641	4,256	—	—	2,250	11,159		—	30,509
_	_	937	_	—	1,213	4,626	_	5,839
—	—	—	—	133	2,204	—	—	2,204
2,493	4,256	1,394		2,455	16,367	7,438	597	44,638
								198,514
—	—	—	—	36,466	146,255	47,372	16,000	716,786
—	—	—	—	884,320	1,528,695	296,964	500,000	10,285,510
—	7,265	31	—	136	14,029	9,480	3,385	89,338
—	—	—	—	18	18	—	—	43,336
—	—	—	—	—	—	—	—	2,374
—	5,843	1,029	175	7,570	24,657	1,356	1,500	70,951
_	2,574	554	735	144	5,903	2,709	530	9,142
102	—	366	—	522	5,614	8,307	5,500	19,421
—	—	1,783	194	—	3,786	3,450	—	7,236
_	_	__	_	—	—	1,039	2,025	3,064
—	—	—	—	—	—	1,123	2,025	3,148
—	—	—	—	—	—	360	240	600
102	15,682	3.763	1,104	929,176	1,727,957	372,160	531,205	11,448,420

anslaget.

och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

254

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1943.1 1941 års isbrytarutredning............	15	1		23,929	6,234	2,880
Utredning av frågan om förbättrad pensionering för sjöfolk och därmed sammanhängande frågor . . .	16	2	—	4,662	2,490	850
Kommittén för svenskt deltagande i varnmässorna i Leipzig, Wien och Königsberg.........	—	5	—	11,669	168	_
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1942/ 43 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Direktören H. Abenius..............				40,260	8,892	3,730
Revisionssekreteraren B. W. Behrman ....	—	—	—	—	—	—
F. d. Överdirektören A. 0. Gavelin........	—	—	—	—	—	—
Amanuensen 0. H. Kalén............	—	—	—	—	—	—
Översten G. A. Nyqvist............	—	—	—	—	—	—
Hovrättsassessorn K. 0. Riben..........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna, med undantag av 1941 års isbrytarutrednings och kommitténs för svenskt delta -

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

255

8	9	10	11	12	18	14	15	16
	9,584	3,372		19,003	41,073			I 65,002
—	—	—	538	2,480	6,358	—	—	11,020
_	—	—	—	—	168	—	—	11,837
—	9,584	3,872	538	21,483	47,599			87,859
—	—	—	—	—	498 7,480	—	—	—
_	_	—	—	—	1,005	—	—	—
_	_	—	—	—	150	—	—	—
_	—	—	—	—	1,284	—	—	—
—	—	—	—	—	6,896	—	—	—
—	—	—	—	—	17,313	—	—	—

gande i varumässorna i Leipzig, Wien och Königsberg, bestridas helt av kommittéanslaget.

256

Riksdag sberåttelsen.

Folkli lisli äl Illinos

1	2	3	i	5	6	1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1942	1943	1944	t. o. m. so/61942	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1943.1
Utredning rörande möjligheterna för utnyttjande av vissa naturtillgångar..............	_	3	1	_.	750	_
Summa kr.				—	750	—
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före ingången av 1943.1
Utredning rörande lagringsförhållandena på Gotland .	—	2	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—
D. Under budgetåret 1 42/43 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom departe-mentet m. m.1
Ersättning till hovrättsfiskalen C. G. Söderlund . .	—	—	—	—	—	—
> » hovrättsassessorn S. G. Eriksson . .	—	—	—	—	—	—
Summa kr.		\|	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Kommittékostnader: Folklmshdllningsdepartementet.

257

departementet.

1 8	9	10	11	12	13	14	16	16
		U t	g i t	ter
Vt 1942—*7. 1943	Vt-“/u 1943	Beräknad totalkostnad t. o. m. *l/i> 1943 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-ten tsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Samma	Verkställ-da ntg.	Beräkna-de ntg.
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materi alier m. m.)		Vt—15/ n	16/.i-81/i*
		1,350			2,100	2,900		5,000
—	—	1,350	—	—	2,100	2,900	—	5,000
					342			342
					342			842
—	—	—	—	—	4^29 6,615	—	—	—
	—	—	—	—	11,444	—	—	—

Bill. tilt riksd. prof. 19H. 1 sami.

KiksdagsberftUclsen.

258

Bilaga C.

Betänkan deri m. m. utkomna från trycket under år 1943.
Statens offentliga utredningar 1943

j. Betänkande med författnings- ock organisationsförslag
för genomförande av ett förstatligande av
den allmänna väghållningen på landet m. m. Beckman.
321 a. K.

2. Flyttningsersättningssakkunniga. Betänkande med
förslag till författningar angående, ersättning för
flyttningskostnad. Marcus. 156 8. Fi.

3. 1941 års familjebeskattningssakkunniga. Betänkande
med förslag till ändrade grunder för familjebeekattningen.
Marcus. 170 s. Fi.

4. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge
med förslag till åtgärder för höjande av näringens
bärkraft. 3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar
och järnvägar. Idun. 260 s. Jo.

5. Utredning rörande polismäns anslutning till politiska
ytterlighetsriktningarm. m. Norstedt. 40 s. S.

6. Utredning och förslag angående pappersformaten
inom statsförvaltningen. Beckman. 116 8. H.

7. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
Bilaga 1. Hygieniska förutsättningar för
skolarbetet. Av U. Hjärne. Idun. 66 s. E.

8. Betänkande angående levnadskostnadsindex. Norstedt.
147 s. Fi.

9. Utredning och förslag angående statsbidrag till daghem
och lekskolor m. m. Beckman. 100 s. S.

10. 194 0 års civila byggnadsordning. Betänkande 1.
Förslag till ändringar i Kungl. Marits byggnadsstadga
samt till föreskrifter rörande planläggning
och utförande av byggnad för vissa vårdanstalter
och folktandpolikliniker. Beckman. 80 s. K.

11. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textilforskningens
ordnande. Haeggström. 82 8. H.

12. Betänkande med förslag till statliga åtgärder för
stödjande av den privata motorlösa flygningens och
modellflygningens utveckling. Beckman. 77 8. Fö.

13. Besparingsberedningens slututlåtande. Marcus. 132
s. Fi.

14. Betänkande angående åtgärder mot spekulation i
vattenkraft. Norstedt. 79 s. Ju.

15. Utredning och förslag angående statsbidrag till social
hemhjälp8verksamhet. Beckman. 87 8. S.

16. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande. 5. Förslag till åtgärder för
järn- och metallforskningens ordnande. Haeggström.
79 s. H.

17. Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena
närmast efter avlagd examen samt
militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch
högskoleungdomens studier och ekonomiska
förhållanden. Norstedt. 145 s. S.

18. Utredning och förslag angående planmässigt sparande
för familjebildning och statens bosättningslån.
Beckman. 68 s. S.

19. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred ningar.

Bilaga 2. Den psykologiska forskningens
nuvarande ståndpunkt i fråga örn den psykiska
utvecklingen hos barn och ungdom m. m. Idun.
81 s. E. .

20. Betänkande med förslag angående omorganisation
av rättsmedicinalväsendet i riket. Beckman. 182 s.
S.

21. Betänkande med förslag till reglering av det militära
arvodesväsendet. Beckman 165 s. Fi.

22. Utredning rörande dén tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande. 6. Förslag till åtgärder för
den geotekniska forskningens ordnande. Haggström.
65 s. II.

23. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1938 års allmänna
fastighetstaxering. Norstedt, vj, 170 s. Fi.

24. Betänkande med förslag till lag örn redovisningsmedel
m. m. Norstedt. 77 s Ju.

25. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 3.
Tiden juli 1941—juni 1942. Idun. 528 s. Fo.

26. Ladugårdsbyggnadssakkunniga. Meddelande nr 1.
Djurstallars planering, värmehushållning och ventilation.
Rydahl. 153 s. Jo.

27. Betänkande med förslag till lag om folkskyddsväsendet
(folkskyddslag) m. m. Beckman. 406 s. S.

28. Betänkande med förslag angående den statliga statistikens
organisation m. m. Marcus. 146 s. Fi.

29. Betänkande rörande sinnesslövårdens organisation
med hänsyn till erforderliga åtgärder för beredande
av skolundervisning åt bildbara sinnesslöa barn.
Norstedt. 161 s. S.

30. Stadsplaneutredningen 1942. 2. Förslag till vissa
ändringar i byggnadsstadgan. Norstedt. 77 s. Ju.

31. Utredning med förslag angående reglering av den
territoriella församlingsindelningen i Göteborg. Ar
E. Schalling. Haeggström. 118 s., 2 kartor. E.

32. Betänkande med förslag till hamnförordning. Norstedt.
101 s. H.

33. Betänkande rörande reglering av löner och tjänsteförhållanden
m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda
sinnesslöskolor. Norstedt. 72 s. S.

34. Betänkande med utredning och förslag angående den
högre tekniska undervisningen. Hseggström. 447 s E.

35. Tabellbilaga till betänkande med utredning och förslag
angående den högre tekniska undervisningen.
Haeggström. 155 s. E.

36. Bihang 1 till betänkande med utredning och förslag
angående den högre tekniska undervisningen, innehållande
förslag angående läroämnen, lärarbefattningar
samt läro- och timplaner vid tekniska högskolan
i Stockholm och Chalmers tekniska högskola.
Av H. Kreuger och S. Hultin. Hseggström. 215 s. E.

37. Bihang 2 till betänkande med utredning och förslag
angående den högre tekniska undervisningen,
innehållande förslag angående byggnader samt utrustning
och möblering för tekniska högskolan i
Stockholm samt Chalmers tekniska högskola. Av
H. Kreuger och S. Hultin. Hseggström. 131 8. E.

38. Handledning rörande tillämpningen av administrativa
fullmaktslagen. Beckman. 36 8. S.

39. Utredning angående Norrlands näringsliv. Idun.
(2), 196 s., 1 karta. Jo.

40. Statliga cementbestämmelser av år 1943. Norstedt.
8 s. K.

41. Betänkande med utredning och förslag angående
läkarutbildningen. 2. Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare. Thule. 55 s. E.

42. Betänkande med förslag till militär moratorielag
m. m. Beckman. 115 s. Fi.

43. Kommunalskatteberedningen. Betänkande med förslag
till omläggning a.v den kommunala beskattningen
m. m. Del 3. Den kommunala skatteutjämningen.
Marcus. 526 s. Fi.

44. Betänkande med förslag angående utbildningen av
värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen.
Beckman. 436 s Fö.

45. Betänkande avgivet av 1938 års gruvsakkunmga.

Idun. 73 s. II. . _ .

46. Betänkande med förslag angående upprättandet a
ett nordiskt institut. Hseggström. 99 s. E.

47. Betänkande med förslag rörande meritberäk

m. m. för befälsutbildade värnpliktiga. Beckman
187 s. Fö.

Anni. Örn särskild trvckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. ^ ecklesiastikdepartementet. Jo.
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 fehr. 1922 äng. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för värjo departement.

Betänlcanden rn. m. utkomna frän trycket under Ar 1943.

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Fly t tn ingsered t tningssakkunniga. Betänkande med förslag
till författningar ang. ersättning för flyttningskostnad.
[2]

Utredning och förslag ang. pappersformaten inom statsförvaltningen.
[61

Betänkande med förslag till lag örn redovisningsmedel
m. m.[24]

Betänkande med förslag ang. den statliga statistikens
organisation m. m. [281

Handledning rörande tillämpningen av administrativa
fullmaktslagen. [38]

Kommunalförvaltning.

1940 års civila byggnadsordning. Betänkande 1. Förslag
till ändringar i Kungl. Maurts byggnadsstadga
samt till föreskrifter rörande planläggning och utförande
av byggnad för vissa vårdanstalter och folktandpolikliniker.
[10]

Stadsplaneutredningen 1942. 2. Förslag till vissa ändringar
i byggnadsstadgan. [30]

Statens och kommunernas finansväsen.

1941 års familjebeskattningssakkunniga. Betänkande
med förslag till ändrade grunder för familj ebeskattningen.
[3]

Besparingsberedningens slututlåtande. [13]

Undersökning av taxering sutfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1938 års allmänna
fastighetstaxering. [ 23]

Kommunalska tte bered ningen. Betänkande med förslag
till omläggning av den kommunala beskattningen m.
m. Del 3. Den kommunala skatteutjämningen. [43]

Politi.

Utredning rörande polismäns anslutning till politiska
ytterligbetsriktningar m. m. [5]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Betänkande ang. levnadskoetnadsindex. [8]

Utredning och förslag ang. statsbidrag till daghem och
lekskolor m. m. [9]

Utredning och förslag ang. statsbidrag till social hemhjälpsvérksamhet.
[15]

Utredning och förslag ang. planmässigt sparande för
familjebildning och statens bosöttningslån. |18|

Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd
av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 3. Tiden
juli 1941—juni 1942. 1251

Utredning ang. Norrlands näringsliv. [39]

Hälso- och sjukvård.

Betänkande med förslag ang. omorganisation av rättsmedicinalväsendwt
i riket. 1201

Betänkande rörande sinnesslövårdens organisation med
hänsyn till erforderliga åtgärder för beredande av
skolundervisning åt bildbara sinnesslöa barn. [29]

Allmänt näringsväsen.

Ladugårdsbyggnadssakkunniga. Meddelande nr 1. Djurstallars
planering, värmehushållning och ventilation.
126)

Fust egendom. Jordbruk med binäringur.

Vuttenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge med
förslag till Åtgärder för höjande av näringens bärkraft.
3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar och järnvägar.
[4]

Betänkande ang. åtgärder mot spekulation i vattenkraft.
[14]

Betänkande avgivet av 1938 års gruvsakkunniga. [45]
Industri.

Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textilforskningens
ordnande. [11] 5. Förslag till åtgärder
för järn- och metallforskningens ordnande. [16] 6.
Förslag till åtgärder för den geotekniska forskningens
ordnande. [22|

Statliga cementbestämmelser av år 1943. [40]

Handel och sjöfart.

Betänkande med förslag till hamnförordning. [32]
Kommunikationsväsen.

Betänkande nied författnings- och organisationsförslag
för genomförande av ett förstatligande av den allmänna
väghållningen på landet m. m. [1]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Betänkande med förslag till militär moratorielag m. m.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

194 0 års skolutrednings betänkanden och utredningar.Bilaga
1. Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. [7 ]
Bilaga 2. Den psykologiska forskningens nuvarande
ståndpunkt i fråga örn den psykiska utvecklingen hos
barn och ungdom m. m. [ 191

Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena
närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens
inverkan på universitets- och högskoleungdomens
studier och ekonomiska förhållanden.
[17]

Utredning med förslag ang. reglering av den territoriella
församlingsindelningen i Göteborg. [31]

Betänkande rörande reglering av löner och tjänsteförhållanden
m. m. för lärarpersonal vid statsunderstödda
sinnesslöskolor. [33]

Betänkande med utredning och förslag ang. den högre
tekniska undervisningen. [34] Tabellbilaga. [35] Bihang
1, innehållande förslag ang. läroämnen, lärarbefattningar
samt läro- och timplaner vid tekniska högskolan
i Stockholm och Chalmers tekniska högskola.
[36], Bihang 2, innehållande förslag ang. byggnader
samt utrustning och möblering för tekniska högskolan
i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola. [37]

Betänkande med utredning och förslag ang. läkarutbildningen.
2. Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare.
[41]

Betänkande med förslag ang. upprättande av ett nordiskt
institut. [46]

Försvarsväsen.

Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande
av den privata rnotorlösa flygningens och mo
dellflygningens utveckling. [12]

Betänkande med förslag till reglering av det militära
arvodesväsöndet. 1211

Betänknndo med förslag till lag örn folkskyddsväscndet
(folkskyddslag) m. m. | 27 ]

Betänkande med förslag äng. utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap vid marinen. [44]

Betänkande med förslag rörande meritberäkning m. m.
för bcfälsutbildade värnplikt!,a. [47]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

260

Riksdag sberättelsen

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

Abenius, H. V...........II Fo 3

Abramson, E. L.......... . II Fo 4

Adamsson, H.........I S 31: II S 1

Ahlberg, A..............I 11

Ahlberg, E..............I Fi 12

Ahlberg, G, A............I E 22

Ahlbom, S. A. W...........1 E 24

Ahlmark, S. A............I Ju 21

Ahlsén, E. . ............1 S 25

Akselsson, L.............I Fi 5

Albertsson, A. E. A. (I).......IS 4

Aleson, P.............II Fo 6

Allander, C. M. I.........I F6 6, 14

Allard, F...............I E 13

Alling, K. G.............1 S 15

Alm, G. O..............I Jo 28

Alm, M. F.............II Fo 7

Alm, Ulla . . . ............1 Jo 14

Almgren, C. E. A...........I Fö 2b

Almgren, S. G............I Fi 11

Almquist, H. K. H..........I F 11

Almroos, A..............I Fö 3

Alsén N...............I E 13

A Irén, Hildur M. (II).......II Fo 4

Aminoff, F..............I Jo 6

Anderberg, H. K. (I)........ I Fi 9

Anderson, F. V. . ..........I & ®

Andersson, A. B. (II)........I F 14

Andersson, C. O. H......I S 18; II Fi 3

Andersson, C. W. 11. (II).....I S 16, 20

Andersson, D. E...........I Fi 24

Andersson, E. V........... I Ju 21

Andersson, Ebon (H).....IS 26, E lb

Andersson, Elsa..........II Fo 6

Andersson, G.......I Fi 12; II Fo 3, 6

Andersson, G.............I E 13

Andersson, G. K. H........II Fo 7, 8

Andersson, J.............I Fi 10

Andersson, J.............I H 12

Andersson, J. A. (II).....I Ju 15, Jo 2

Andersson, J. E. (II).........IS 4

Andersson, J. E. (I).....I Fi 7; 11 Fi 1

Andersson, K............ I S 25

Andersson, K. A. M. (II) . I Fi 1, 35, Jo 10, 21;

II Fo 4

Andersson, K. Hj...........I S 14

Andersson, K.. O. H..........II S 1

Andersson, H. A..........I E 9, 19

Andersson, N. A. ...
Andersson, P. Y. (I) . .
Andersson, S. O. M. (II)
Andersson Juuso, P. L.

Andree, T. J. E.....

André, L........

André, Märta.....

Andrée, T. E......

Andreen, P. G.....

Andrén, G. (I).....

Ankarswärd, G. F. W. G.
Annell, Anna Lisa . , .

Antoni, N.-F. G.....

Appeltofft, G. A. ...
Appeltofft, O. H. ...

Arén, T. S.......

Arnesen, Märta ....

Arnheim, F.......

Arvas, C. G. B.....

Arvidsson, K. A. V. . .

Aste, J. G.......

Atterberg, K......

Aulén, G. E. H.....

Aulén, Gertrud ....

Aurén, N. E. J.....

Axelsson, J.......

... .IIU 2
.... I Jo 28
. . . . I Ju 28
.... I Jo 16
.... I E 13
.... I S 15
. I Ju 23, E 16
.... I E 21
.... I E 18
. . I S 26, E 27
. .... I E 10
.... IS 5

.....I H 2

.....II S 2

. ... I H 4, 8

.....I E 13

.... I S 25

.....I H 7

.....I E 20

. . I Fi 24, E 11
I Fö 6; H Fö 2

..... I Ju 11

.....I E 14

.....I E 13

.....I Ju 21

..... I Jo 21

Backman, H. B............I Jo 9

Baeckman, O............II Fi 5

Bager, E. B. E.....IS 28, E 28; II S 2

Bagge, A J. F............I K 11

Bagge, G. (II)...... I E 13

Bauer, F. H. N............I K 14

Beck-Friis, C. S. (I) .... I Jo 23; II Fo 4

Beckman, B. Y...........I Fö 11

Beckman, E. O. G. . . ......I Fö 14

Beckman, K. E.......I Ju 12; II U 2

Beckman, N .............I Ju 8

Beckman, S............I S 17, 18

Beckman, Sigrid.......... .1 Ju 14

Behring, I. A. ............I S 14

Beijbom, G...........I Fö 10, E 13

Belfrage, L. A. L.....I H 6, 7; II Fo 5

Sendelius, B. A. B..........I E 13

Bendz, G.............

Bendz, G. M. E.........

Bengtsson, B. F.........

Bengtsson, O. F.........

Bengtsson, Y..........

. I Jo 17
.I Ju 27
,IS3
II Fo 7
II Fo 7

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personregister,

261

Bentzel, Maggie...........I S 14

Berg, G...............I E 21

Berg, I. 0. D.............I E 23

Berg, N. R......I Ju 15, Jo 1; II Po 7

Berg. S. F..............I E 10

Bergdahl, K. E........... I Fö 16

von Bergen, J. A...........I S 40

Bergendal. R...........I Ju 8, 10

Bergengren, A. G..........II Fo 3

Berger, O. A........I K 7, E 1, Jo 10

Bergfors, P. D. G...........I Fi 5

Berggren, A.............I Ju 14

Berggren, A. B............I K 4

Berggren, H. A...........II Fo 3

Berggren, N..............I S 32

Berggren, S. N. W..........I Fö 14

Bergholm, C. J............I E 7

Bergholtz, O A........I Fi 16; II S 1

Berglind, Ragnhild.....• .... I S 14

Bergling, N..............I Ju 9

Berglund, H.............I K 2

Berglund, N.............I Jo 21

Berglöf, L..........I Fi 17, Jo 16

Bergquist, Th. (I).......I Ju 1. S 18

Bergstedt, C. J..........I Fi 1, 37

Bergström, B. G...........II Fo 2

Bergström, G.............I S 14

Bergvall, J. H. (II)........II Fo 6

Bergvall, h..........I Ju 21, Fi 28

Bergwall, G.............I S 15

Berlin, B. Hj............II D 2

Bernhard, H. B............I Ju 21

Berthelsson, A. E. B.........I Fö 25

Beskow, E. A.............I Jo 15

Beskow, S. H. T.......I Fö 18, Fi 9

Bexelius, E. G..........I S 14, 26

Bexelius, T. A.........I Ju 25, K 1

Bilde, T...............I H 9

Birch-Lindgren, G. M.........I K 4

Birke, E. (II).........I Fö 17, E 24

Bjerne. G..............I Fö 10

Bjurman, G. A...........II D 1

Bjurner, K. G.......I Fö 25; II Fö 2

Bjurstedt, A. G. H..........I E 23

Bjurström, O. E...........I Fö 9

Björck, K. A. W. .1 Ju 28, K 4, Fi 25, E 24,

H 6

Björck, K. G.............II U 1

Björck, P..............I K 4

Björkegren, B.............I E 13

Björkhagen, O. I...........I E 13

Björklund, L. A. (II).........I K 2

Björkman, E.............I Jo 6

Björkman, G.............IS 5

Blockman, V.............I S 40

Björkquist, E. G. A.......I S 2, 28, 36

Björnberg, B. A............I Fi 26

Björne, F. H.............1 S 33

Björnsjö, A. E............I H 14

Björnsson, J. E. (I) .... I S 25; II Fo 4

Blidberg, C. E............I Fö 2

Blom, S. D..............II S 2

Blomberg, D. Amon.........I Fi 27

Blomkvist, B........I Jo 21; II Fo 4

Blomquist, R............II Fi 1

Blomqvist, Astrid..... I E 13

Boestad, G..............I H 14

Boethius, Ester...........I E 13

Boéthius, S. B..........I Fi 5, E 11

Bogren, G. H.............I Jo 23

Boheman, E. Oison..........I O 2

Bohm, E. S.............I Fö 2

Bohmansson, G. . I Fö 1, 17, S 36, K 4, E 24

Bolinder, N. L...........I K 1, 3

Bonnier, G..............I Jo 21

Bonow, M.........I Jo 21; II Fo 5

Borelius, A. J. T...........I E 2

Borell, K. G. T............I E 1

Borg, A. W..............I 8 28

Borgström, N. O. G. J....... II Fo 4, 8

Borrman, Stina...........I E 13

Bouveng, G. A......I Fö 12, Jo 22, 31

B rahmer, H..........I Ju 9, H 11

Bromdal, S..............I Fö 13

Brandin. G. G............I H 13

Brandt, E. R. (II)..........IFi 7

Branne, E. G.............II S 1

Bredberg, A..............I Fö 11

Bredberg, B..............I Fi 5

Brilioth, Y..............I Ju 26

Brinck, P. E. H..........II Fo 8

Bring, J...............I Fö 13

Broberg, R..............I S 14

Brodén, E. H.........I S 14; II S 1

de Broen, J. H. G..........II Fo 6

Broomé, A..............I Fö 7

Broomé, J. T. A..........II Fö 2

Browaldh, E............II Fi 5

Browall, G.............II Fo 6

Bruce, N. O. H............I E 13

Brundin, G. G............I S 14

Brunes, L.............II Fi 5

Brunskog, U. A. J.........II Fö 1, 2

Brusewitz, A. K. A.......I Ju 28, E 7

Brusewitz, B. E. L........I Fö 14, 27

Brännberg, C.............IS 14

Butén, H...............I K 6

Bylund, J. G.............I H 8

Byström, C............II Fo 7, 8

Byttner, J. T...........I S 14, 37

Bäckman, K. G............I K. 8

Bärg, A. J. (I).....I Ju 28, Fi 1, 8, 37

Börjesson, A........I Jo 15; II Fo 4

Börjesson, J. M. D.........II D 2

Böök, K.........I Fi 13, 26, H 6, 7

Böös, G. M. E............I H 15

Cardelius, E. C. F..........U Fi 1

Cardell, Karin............I E 13

Carell, E. A. H...........II S 1

Carlberg, B. C..........I Fö 7, 14

Carlborg, P. A. H.....I H 1, 11; II Fo 3

Carlborn, Hj........I Jo 9; II Fo 4

Carleson, B. A. F...........I Fi 5

Carlgren, E..............I Jo 10

Carlquist, N. J. E...........I Fö 9

Carlsson, O. G............I Jo 27

Carlsson, C. A...........II Fo 7

Carlsson, C. E. N..........II Fo 4

Carlsson, N. G............I E 13

Carlström, A. B............I E 26

Carlström, O. L. (II).........I Fi 5

262

Riksdagsberåttelsen.

Carlsund, A.............I U 1

Casparsson, R...........I Ju 12, 24

Cedergren, C. A. H..........I Ju 14

Cederlund, C. F...........II Fo 4

Cederström, A.............I Jo 10

Cederström, H............I S 42

Cederström, M............I H 3

Cedervall, N.............I Fö 13

Cederwall, G..........IS 25, Ki 28

Cederwall, G. F. E..........I Fö 21

Celion, E. O. C...........II S 1

Cervin, N. H............II Fi 3

Christensen, H. E...........I E 23

Christenson, A............IS 15

Christensson J............I K 8

Christiansen, Th..........II Fo 7

Christiansson, E. Th......I Fä 2, H 3

Christiansson, K. G. S.........I Fi 12

Christiansson, S............I K 6

Christoffersson, O...........I Jo 9

Chöler, C. G.............I Jo 23

Collin, E...............IS 32

Collin, Karin.......IS 25; II Fo 6

Corin, G. E. M............I II 1

Corneliusson, S...........II Fo 8

Cramér, C. H.......I S 37, Fi 12, H 8

Cronvall, M...............IS 22

Cruse, C. S. (II)...........IS 1

Grönmark, J. E. H..........I Fö 27

Cronoborg, A. H. F..........II U 1

Curman, J............IS 12, 25

Curman, J. S.............IS 22

Curtman, C. W . . . . I Fö 15, Fi 16; II S 1

Dahl, G......			Ja	9
Dahl, S. G.....		......I	E	27
Dahlbeck, N. . . .		......I	Jo	20
Dahlberg, E. . . .		......I	K	4
Dahlberg, G. . . .		. . I Fö 10,	Fi	29
Dahlberg, G. W. . .		......I	Fi	5
Dahlberg, H. . . .		......I	K	6
Dahlberg, K. ...		. . I H 7; II	Fi	2
Dahlgren, I. J. G. .		......I	S	20
Dahlin, E. H. . . .		.....II	Fo	6
Dahlin, N. 0. . . .		......I	Fö	14
Dahlman, G.....		......I	Ju	24
Dahnberg, E. . . .			Ju	14
Dahr, Elisabeth . .		......I	E	13
Danielson, B. G. E.			S	6
von Dardel, F. . .		. I Fö 17; II	Fi	1
Degerstedt, Hj. . .		.1 Jo 9; II Fo 4	, 6
Dehlgren, S. F. . .		. I Ju 11; II	: u	2
Delin, B. T.....		......I	K	12
Delin, Y. T.....			Fö	1
Dieden, G.....		.....II	Fo	8
Diedrichs, B. E. J. .		.....II	Fo	7
Dillner, H. J. . . .		......I	E	26
Dios, A. V.....		... I Fö 9,	K	4
Douglas, W. A. . .			Fö	26
Dymling, C. A. . .		......I	Ju	11
During, H. I. ...		......I	E	13
	E.
Eberstein, Chr. . .		......I	H	7
Eberstein, G. . . .		......I	Ju	11

Eckerberg, E. L. . . .
Edde, Annickan . . .
Edelsvärd, O. A. . . .

Edén, E.......

Edén, N.......

Edholm, H......

Edlén, T.......

Edler, C. F......

Edsberg, H......

Edström, G......

Edström, Th. G. F.
Eggert, E. A. F. . . .
Ehnbom, B. K. G. . .
Ehrenberg, N. G. . .
Ehrensvärd, C. A. . .
Ehrnberg, G. Th. . .
Ehrwall, Sonja . . .

Ekberg, G......

Ekbom, C. A. H.

Ekdahl, H......

Ekdahl, N. G. F. . .

Ekdahl, O......

Ekeberg, B......

Ekeberg, L.-O.....

Ekegård, E. A. ...

Ekelöf, G. J.....

Ekelöf, J. A. A. S. . .
Ekenberg, O. J. ...

Ekengren, Hj.....

Eklund, C. A. R. . .

Eklund, J......

Eklundh, B. E. Hj. .

Ekman, G. I.....

Ekman, J. L.....

Ekman, N. G. M. . .

Ekman, P. W.....

Ekman, R......

Ekstam, A......

Ekström, B......

Ekwall, N. J.....

Eldin, P. G.....

Elfving, G......

Eliasson, L......

Elliot, C. W. . . . ,

Elliot, K. E.....

Elmgren, B. (I) . . .
Enderstein, P. E. . .
Enell, H. G. H. . . .
Engberg, N. F. ...
Engblom, A. N. . . .

Engel, A.......

Engel, G. A. G. . . .

Engfeldt, H.....

Engfors, B. G. O. . ,

Engfors, G......

Engfors, S......

Engkvist, O.....

Englund, A......

Engström, E. M. . . .
Engströmer, Th. . . .
Engzell, G. . , . . ,

Ericsson, A......

Ericsson, C. H. (I) . .

Ericsson, H......

Ericsson, J. A. (II) .
Eriksson, C. A. . , .
Eriksson, E. G. E. (II)

........I H 6

........I E 13

........I Fö 7

........I K 4

.......II Fi 5

........I Jo 2

........ I Fö 20

........I Fö 9

........ I Fö 13

........IS 27

........ I Jo 27

.......II Fo 8

........ I Fö 14

........ I Jo 11

........IS 44

.......II Fo 3

........I E 13

........I K 8

........1 E 24

........ I Fi 12

........ I Jo 23

........ I Fö 10

. . . . I Ju 5, 8, 11, 19
. . I Fö 5, E 12, Jo 25

........ I Fi 30

........I Fö 2

........ I Fö 26

........I Fi 9

........IS 25

........I Fo 2

....... II Fi 5

......I Jo 21, 24

........ I Jo 23

.......II Fo 2, 8

........I Fö 17

....... II Fo 3

.......II U 2

........IS 13

. . . I Jo 21; II Fo 4

........I H 8

....... • I Jo 3

........I Ju 14

........ I Ju 14

I K. 2
I Ju 21, H 5, 16, 17
.... I S 25; II S 3
. . . I Jo 24; II Fo 4

........I Fö 4

.......II Fo 6

.....I E 12, H 11

........I Fö 1

.......II Fo 6

........ I Jo 21

....... II Fo 9

........I Fö 8

.......II Fi 1

... I S 12; II Fo 3

.......II Fo 7

........IS 14

........I E 26

... I Ju 1, 24, H 7

........I E 2

........I Fi 30

........ I Fö 26

. I S 15, Fi 7; II S 1

.......II Fo 8

.... I Ju 27, E 7

Personregister.

263

Eriksson, G.......

Eriksson, G. A.....

Eriksson, G. T.....

Eriksson, J. B......

Eriksson, J. N.....

Eriksson, K......

Eriksson, K. E.....

Eriksson, K. J.....

Eriksson, Nancy . . . .
Erlander, T. F. (II) . .

Erlandson, K. S.....

Erlandzon, A. H.....

Ernmark, A. G.....

von Euler-Chelpin, U. S

. . I S 40, Jo 21

.....I Jn 10

. I Jn 14, S 30

......IS 14

.....I Fö 1

I H 4, 8; II Fo 5

.....I Ju 9

... I Jo 2, 31
.... II Fo 6
I S 1, 25, Fi 27

.....I E 13

......I E 8

..... II Fo 6

......I E 23

Fahlman, T..............IS 15

Fahlström, C. A. Hj.........II S 1

Falck, K. R.............I E 4

Falk, E............II S 1, Fo 3

Falkman, O. C. A.......I H 1; II Fi 1

Fallenins, B. A.....I Jo 3, 13, 15, 21, 23

Fallstedt-Lindholm, G. H.......I S 33

Fast, J. E. G. (II) . . . I Fö 1, 17, S 20, 28, 38,

E 10; II S 2

Fenelius, S..............I Jo 29

Fischer, Ida.............IS 15

Flagge, Valborg...........I E 13

Fletcher, J. F.............I Jo 19

Flodin, H............. . I Ju 11

Flodkvist, G. H............I Jo 24

Flood, Hulda...........II Fo 6

Flytström, A. Th..........II Fo 4

Fock, C. A. G............I Fö

Fogelberg, S. G. H.........II Fo

Forslund, J. A. (I).......I S 22, K.

Forsman, K. H. G...........I H

Forssblad, N. D............I Fö

Forssell, C. A. ..........I E

Forssell, C. E. G...........I Jo

Forssell, C. G. A...........I E

Forssell, E. G. B...........IS

Franzén, H. D............I H

Fredgardh, F.............I Jo 21

Fredriksson, V. A...........I E 13

Frendin, T..............I Fö 13

Friberger, E. G............I E 8

Frick, B. R.............I H 6, 7

von Friesen, E............I Jo 9

Friggeråker, J. (II)..........I Ju 1

Frisell, E. G............II Fo 8

Frychius, S.............II U 1

Fröberg, J..............I Jo 11

Frölén, G. H. F............I K 14

Fåhraeus, R. S............I E 26

Gabrielson, E. V...........IS 15

Gahn, II. II. A. C...........I Fi 29

Garsten, B..............I Fi 8

Gavelin, A. O.............I II 1

Gehlin, B.............II Fo 8

af Geijerstam, B. G. . . •......I II 14

Gemzell, Öhr. . . . I K 3, 9, Fi 33; II Fo 8

Gezelius, L. E. B. (II) .... I Ju 1, 20, 27

Giertz, G. B.............I E 10

Gillberg, K. E.........II Fo 2, 5, 8

Gillner, E. G. T...........I Fö 14

Gjöres, A...............I H 5

Glimstedt, N. R. . . . ........I Ja 21

Goldkuhl, A. E............IS 36

Gorthon, S...........I E 9, H 15

Grabe, A. G.............I E 12

Grafström, N. Heson.........IJo 1

Gralén, N. B.............I Fi 24

Granath, A............. . I S 26

Granat, H. A.......... I Fö 26

Granholm, A. M..........II Fo 8

Granholm, J. H........ I E 8

Granström, E. A......... I Jo 19, 30

Granström, G. M...........I Fö 20

Grape, A...............I Ju 11

Greitz, K. B............II D 2

Grenander-Pehrling, Greta .......IS 30

Grep, N.............I Fö 1, 17

Grewin, J..............IS 40

Grimlund, E. L. N..........IS 18

Grubb, Rut.............I E 13

Grundström, P. G. A.........I Fö 19

Gräslund, H. A...........II Fo 4

Grönvall, C.-F.......... II Fo 8

Grönvall, S. I..........I K 14, E 2

Grönwall, N. J............IS 3

Gullander, Å.............I Jo 21

Gummeson, P. E. S. . . . I Fö 14; II Fö 1, 2

Gustafson, E. M...........I Fö 16

Gustafson, K. Hj. (II).......II Fi 5

Gustafson, Ruth (II).........IS 13

Gustafsson, B.............I S 18

Gustafsson, E. A. (II)....... . I Jo 21

Gustafsson, Gunvor.........IS 25

Gustafsson, H............II Fö 2

Gustafsson, K. G...........I E 17

Gustafsson, T. B...........I Fi 27

Gyllenberg, G. E...........I H 9

Gyllenswärd, C............I S 25

Gillsman, Ester..........II Fo 7

Gårdsten, B.............I Fö 12

Gärde, A. B......I Fö 15, K 12; II Fo 1

Gärde, N. (I).........I Ju 1, 5, 12

Göransson, E. W. Z......I S 3, 12, 17

Göransson, H.............I Ju 10

Göransson, H.............I E 16

Göthberg, K. I............IS 3

Hådding, A. R. ...
Hafström, A. G. Geson

Hagander, .1.....

Hagardt, S......

Hagberg A. E. ...

Hagbergh, E.....

Hage, E. A. (I) . . .
Haglund, A. G. . . .

Haglund, S. E.....

Hagström, B.....

Hagströmer, S. A. E. .
Hagård, S. A. A. (II)

........I E 2

........I S 22

. . . I S 31; II Fi 3

........I K 8

........ I Jo 12

I K 10, Fi 15, Jo 7, 27

........I Fö 1

........ I Fö 23

......I Fö 16, 25

........I Ju 12

.....I Jo 11, H 13

. . . I S 14, 26, 34, 36

264

Riksdagsberättelsen.

Hahr, H...............I K 7

Hain, R. .T. F...........II Fo 7

Hallagård, G. A. (II)........1 Jo 10

Hallberg, F. E. W.........II Fi 5

Hallén, H. M. (II) .... I Ju 28, S 4, E 17

Hallenborg, C. A. M..........lil I

Hallgren, É. S............I Ju 8

Hallgren, H.............II Fo 8

Hallnäs, S. J. A...........1 Fö 12

Hallström, K. E............II Fo 3

Hammar, H. G. E..........I E 8

Hammargren, O. H. L........I Fö 25

Hammarskiöld, S. L........II Fo 3

Hammarskjöld, A. P. M........II Fo 8

Hammarskjöld, B. G. Hj. . I Jo 21; II Fo 4

Hammarskjöld, D. H.A. C. . .1 Fi 26, H 6; II Fi 2

Hamrin, Maj.............I E 16

Hanno, U...............I E 13

Hansen, F. H. R............I S 15

Hansén, D...............I K 13

Harland, E..............I H 15

Hartmann, L............I Ju 14

von Hartmansdorff, C.-H........I K 8

Hartelius, Å..............I H 2

Hasselrot, A.............I Ju 9

Hasselrot, B..............IS 6

Hasselrot, S. B............I Fö 15

Hasselrot, Sigrid...........I E 13

Hast, N. B..............I Ju 21

Heckscher, E. F...........I E 27

Heckscher, G, E...........I E 16

Hector, H..............I Ju 14

Hedbäck, E. G............I Jo 18

Hedegård, C. J. N. •.........I Fi 24

Hedelius, F. E. O..........II Fi 4

Hedkvist, C.............I S 42

Hedlund, G. (II)...........I Jo 21

Hedlund, K. V............I E 18

Hedlund, V. V. (II).........I E 28

Hedman, Aina............I E 13

Hedmark, M.............1 Fi 28

Hedqvist, K. B............I Fö 7

Hedqvist, P. G.........I Ju 21, E 2

Hedelii, E. N:son .... I Jo 2, 8; II Fo 3

Hedvall, J. A.............I E 8

Heidendahl, N. M.........I Jo 14, 17

von Heidenstam, R. M.........I U 2

Heiding, G. A. (I)..........I K. 14

Heimer, G..............I E 24

von Heland, K. E. H. (I) . . . I H 5; II Fo 5

Helgesson, R...........II Fo 7, 8

Helleberg, N.............I Jo 19

Hellerström, A. O. F.........I E 14

Hellerström, S. C. A.........I E 24

Hellquist, H.............I K 8

Hellstedt, E. F...........II Fi 3

Hellstedt, E. S............I S 22

Hellsten, G..............I E 13

Hellström, Elsa...........I E 16

Hellström, J..........I Fö 17, E 24

Hellström, N............II S 2

Hemming-Sjöberg, A.........I Ju 11

Henriksson, E............I Fö 9

Henriques, E............II Fo 2

Herbe, G. H.............I Jo 11

Herlenius, J............II Fo 3

Herlin, C. T.............I H 3

Herlitz, C. W.....

Herlitz, N. (I) . . . .

Herlitz, N. A.....

Hermansson, B. A. . .
Hermansson, J. A. (II)

Hérnod, O. O.....

Hérnod, T. R.....

Herrlin, C. O. P. . .

Hesselgren, O.....

Hesselman, O. A. H. V.
Hessle, Öhr. W. ...

Hessler, T......

Henman, M.....

Hilder, A. H. A. . . .
Hilding, B. B. I. . . .
Hillbom, Karin . . .

Hillman, B......

Hirdmän, G.....

Hjelmberg, H. K. . .
Hjertén, K. H. R. . .
Hjolman, T. H. F. . .
Hjort, K.-G. M. . . .
Hjärne, D. G. E:son .

Hjärre, A......

Hjörne, H......

von Hofsten, Birgitta .

von Hofsten, E.....

von Hofsten, E. G. N.
Hollström, K. E. . . .

Holm, C.......

Holm, E. M......

Holmberg, G. A. . . .

Holmberg. S.....

Holmbäck, B.....

Holmbäck, A. (I) . . .

Holmer, N. T......

Holmin, G. H. . . .
Holmqvist, S. E. . . .
Holmqvist, S. E. . . .
Holmstedt, E. W. . .

Holmstedt, I.....

Holmström, N. ...

Holtz, G.......

Hoogland, H.....

von Horn, K. R. L. .
von Horn, R. C. F. B. .

Horney, N......

Hosinsky, Stina . . . .
Hovgård, T. Å. . . .
Huggert, E. W. ...

Hugo, Y.......

Holdt, A. H.....

Hultengren, G.....

Hultin, I. I......

Hultin, S.......

Hultman, A......

Hultman, G.......

Hultström, L.....

Humble, S......

Hulphers, G. B. . . .

Hygnius, H.....

Håkansson, N. H. . .
Håstad, E. W. (II) . .

Häggbom, S.....

Hägglöf, B. G. . . .
Hällgren, E. W. (II) .

.......I E 22

.... I Ju 28, S 4

....... I Jo 27

.......I S 41

.......I H 8

....... I Jo 27

. I Jo 21; II Fo 3, 8

.......I Fö 5

. . I Ju 5, S 28, 31
....... I Jo 12

.....I S 22, K 13

........I S 14

....... I Jn 10

.......I Fö 2

.......I Fö 3

.......I E 28

.......I E 13

.......I S 3

.......I Ju 9

......II Fi 3

.......I K 1

.......I E 13

.......I Jo 3

.......II U 2

.......I Ju 14

... I Fö 1, S 2, 36

.......IS 14

....... I Jo 10

......II Fo 3

.......I E 13

....... I Jo 24

. . . I H 6; II Fo 1

.......I Fö 16

.......I Jo 1

.....I Ju 24, 28

......II Fö 1

....... I Fö 18

.......I K 4

....... I Fi 25

.......I K 8

.......I Ju 14

.......I E 13

.......I K 8

......II Fo 8

.......I H 5

....... I Fö 16

.......I S 13

.......I E 13

. . I H 11; II Fo 4
I E 8

I Ju 11, K V; II U 1

.......I S 25

...... II S 1

....... I Jo 18

......I E 8, 12

I H 9

.’ . .’ I S 15;'' II Fo 7
. . I S 34, 41; II S 2

.......I E 16

.......I Jo 3

. . . . I S 22, Jo 21

.......I E 13

... I Ju 12, Fi 7

....... I Ju 21

.......I H 5

.......I K 13

Personregister.

265

Hänningcr, N. H. . .	........I E 13	Jonson, B. G.......		.... I K 4
Hässelberg, A.....	........I Ju 14	Jonson, G. R.......		... II Fo 3
Hävermark, G. . . .		Jonson, P. C. (II) ....		.... I U 2
Högberg, P. E. ...	...... II Fo 2, 8	Jonson, T. W.......		.... I Jo 12
Högbom, I......		Jonsson, C. A. D. (II) . .		. I Jn 15, H 12
Högland, H......	......I S 28, 36	Jonsson, G........		... I Jn 14
Höijer, E. J.....		Jonsson, P. C. (II) ....		. . . . I Fi 5
Höjer, E. W.....	.......II Fo 7	Jonsson, Sigrid Maria Eleonora	.... I E 13
Höjer, J. A.....	.....I S 27, Jo 15	Jonzon, B. A. S...... Juhlin-Dannfelt, C. G. . .		.... I E 13
Höjer, K. J......	I S 14, 22, 26. Fi 12, 32		. I E 19, H 4
Höjer, Signe.....	. . . . I S 25; II S 3	Jonaeus, H. A. G.....		.... I Jo 2
Hökerberg, Eva . . .	........I K 7	Jung, E. S....... .
	I.	Jungner, Ragnhild .... Juréen, L......... Jönsson, N........		.... I S 5 .... I Jo 21 . . . . I Jo 21
Ihre, N. E......	........I H 7	Jönsson, 0........ Jönsson, T........		. . . . I Fi 32 . . . . I Fö 13
Inghe, G....... Ingvar-Nilsson, Agnes Isoz. N. P. E..... Iveras, G. H.....	........ I Jn 14 ........I E 13 ........I S 18 ........I E 13 J.	K. Kahlson, G. S....... Kahlström, R....... Kamph, S........		.... I E 26 .... I E 13 ... II Fo 6
Jacobson, J. E. K. G.	........II S 1	Kangas, K. E....... Karén, H. V.......		.... I Jo 16 I Fö 15, 16, 19
Jacobson, U. R. (II) .	........ I Jo 16	Karnell, E A. G.....		. . . . I Fi 11
Jacobsson, G.....	........I Jo 9	Karnell, N. B......		. I Fi 24, E 13
Jacobsson, M. F. . . . Jakobson, K. H. . . .	. I S 38, H 9; II S 1	Karlbom, T. 0. ....	I	E 13, 16, 18, 27
........I S 32	Karlén, 0. J.......		... I Fö 12
Jakobsson, A. E.	........I Fö 7	Karlson, G. H......		. I S 17, E 16
Jansén, J. V.....	........1 Jo 1	Karlsson, H.......		.... I S 16
Janson, S. (II) . . .	.....I Fi 35, E 4	Karlsson, K........		. . . II Fo 7
Jansson, A......		Karlsson, K. G......		.... I S 17
Jansson, A. F. (II)	........I S 31	Karlsson, K. V. (II) . . .		.... I S 15
Jansson, Linnéa . . .	.......II Fo 4	Karlsson, 0. G. (I) . . . .		.... I S 2
Janzon, K. A.....	........ I Ju 21	Karlsson, 0. W......		.... II S 1
Jamernp, S. E. ...	........ I Fi 31	Kassell, S. B. F......		. . . . I Fö 14
Jarre, F.......	........I .io 21	Key, E. S. H.......
Jeansson, Alice . . .	........I S 25	Key, M..........		.... I H 14
Jedenr-Palmgren, A. G	........I Fö 6	Kilander, E. T. E.....		.... I S 38
Jelf, 0........	.......II Fi 5	Kilbom, K........		.... I S 17
Jensen, 0.......	.......II Fo 3	Kinberg, 0. V......		.... 1 E 27
Jentzen, C. H.....	.....I Fö 20, H 12	Kindgren, R.......		. . . II Fo 1
Jeppsson, H. Hj. . . .	........ I Jo 15	Kinnman, R. F. G. ...		.... I Jo 6
Jerlov, E. S.....		Kjellén, B........		I Fö 13, Fi 3
Jerneman, T. G. . . .	........I S 14	Kjellman, G. H......		. . I S 13, 42
Johanson, N. E. . . .	.......II Fo 8	Klackenberg, 0. H.....		... I Fi 29
Johansson, A.....	........I S 12	Kleman, C. F......
Johansson, A.....	. . . I S 25, Fi 12, 28	af Klintberg, G......		. . . . I Fö 17
Johansson, B.....	.......II Fo 8	Klintstedt, H. G.....		.... I Fi 27
Johansson, C. A. A. .	.......II Fo 3	Knave, E. A.......	. •.	.... I E 6
Johansson, Elsa (II) .	.......II S 1	Knntsson-Hall, N. A.		.... I Fö 7
Johansson, G. . . . .	........I E 16	Knös, B. A. 0......		. I E 11, H 2
Johansson, G. S.	........ I Fi 14	Koch, C. 0........		.... I H 3
Johansson, H.....	........ I Jo 20	Kock, Karin.......		. I S 8, Fi 23
Johansson, H.....	.......II Fo 6	Kollberg, G. N......		. . . II Fo 4
Johansson, H. B. (I) .	.......II Fo 4	Kollberg, J. A......		... I Fi 8
Johansson, I. S. . . .	.......II Fo 3	Kolmodin, K. M......		.... I E 13
Johansson, J.....	........I K 7	von Konow, U......		. . . .I Jn 11
Johansson, J. H. . . .	. . I Jo 2, 21; II Fo 4	Kreuger, H........		. I E 12, II 11
Johansson, K. I. . .	........ I Jo 21	Kring, E.........		.... I S 25
Johansson, R.....	I Jo 21, 29; 11 Fo 4, 7	Kring, K. G. H......		I Fö 4; II Fo 8
Johnson, A. A:son . .	........I TJ 2	Kristenson, F.......		.... I K 5
Johnsson, B. E. . . I U 1, Fö 3, S 3, Fi ti, 10	Krook, C.-O....... Kallgren, V.......
Johnsson, P. A. (II) .	........I K 9		.... II S 1
löndahl, B......	........ I Fö 22	Kuylenstjerna, G. W. G. .		.... I S 22

266

Riksdagsberåttelsen.

Kähr, H. N. G.......	.... II Fo	7
Källner, C. G. A......	.....II U	1
Kälvesten, Anna-Lisa . . .		14
Kärre, K..........	.....1 E	13
Köhler, S.........	.....I II	2
Kördel, E. R. ...... .	... II Fo 2	, 5

Lagerberg, S. P. E.	• t •	......I Fö	2
Lagergren, B. G. M.		. . I Fö 14, Fi	34
Lagerhjelm, P. E. G.	J. .	.....11 Fo	3
Lagerlöf, N. P. . .		. . . I Jo 3, 21,	31
Lagerström, N. A. .			5
Lallerstedt. L. E. .		......I H	11
Lamberth, C. L. . .		.....II Fo	1
Lamm, O. H. ... Landberg, C. E. . .		......I U	2
	. . . . II Fo 2,	8
Lane, S......		......I Fi	29
Lange, E. R. ...		.....II Fo	2
Lange, H. V. . . .		......IS	3
Laugenskiöld, E. J.		......I E	25
Lanke, B. T. ...		......I Jo	15
Larsson, B.....		......I Ju	10
Larsson, C.....		......I Fö	2
Larsson, C. G. . . .		......I E	13
Larsson, E.....		......I Jo	6
Larsson, I.....		. . . I Fö 13, S	14
Larsson, K.....		. . . I S 42, Jo	21
Larsson, L. G. E. .		......IJo	11
Larsson, L.....		......I H	7
Larsson, S.....		......IS	14
Larsson, S.....		......IS	17
Larsson, S. (I) . . .		......IS	32
Larsson, Y. G. R. .		......I E	16
Laurin, J......		. . I Ju 27, Fi	31
Laurin, N. O. . . .		......IS	35
de Laval, Märta . .		.....II Fo	6
Lech, J. C. H. . . .		......I Ju	8
Leire, G. J:son . .		.....II Fo	3
Leijonhufvud, E. S.	Amon	.....II Fo	7
Leman, A.....		......I Jo	17
Lembke, C. B. M. .		......I Fi	7
Lemue, L......		......I Jo	21
Lemne, M......		.... I Fi 21,	26
Lemmel, C. F. . . . Lemon, C. G. . . .		.... I Fö 14,	20
	. . • ... I Ju	11
Leo, H. V.....		. . . . I K 3, H 1
Levin, H. S. (II) .		......I Jo	28
Levinson, K. S. . .		......I Fö	7
Lichtenstein, A. . .		... I K 4, E	24
Lidén, A......		. . . I S 17, K	1
Lidén, R. A. ...		,.....I Fö	22
Liedberg, C. G. (II)	. . I	Jo 21, 29; II Fo	4
Lilja, C. B.....		......I H	6
Lilliehöök, Eleonore	M.. .	.....II Fo	3
Lind, A......		.....11 Fo	6
Lindahl, E. R.. . I	Fi 12,	21, 26, E 16, Jo	21
Lindahl, K. G. . . .			14
Lindau. G. H. . , .		......I E	13
Lindberg, A.....		. I Fi 32; II Fo	7
Lindberg, C. . . .			2
Lindberg, C. A. E. (II) .	. . I E 9; II Fo	8
Lindberg, E. ...		......I Ju	11
Lindberg, E. H. . .	. I S	27, 28, H 1; II Fi	1

Lindberg, H.............I Jn 10

Lindberg, O. F............I E 14

Lindberg, T..............I Ju 10

Lindberger, A...........II Fo 4, 6

Lindblad, A. F............I E 8

Lindblom, Helena..........I S 25

Lindeberg, E. F. L. IS 22, 40, Fi 2, Jo 4, 11,12,

H 13

Lindeberg, S. J.......I Fi 6; II Fo 2

Lindegren, S. G............I K 4

Lindén, E. A.............I Fi 11

Linden, K. G.............I Fö 4

Lindén, L. V.............I S 25

Lindencrona, A............I Fö 15

Lindencrona, G............I Ju 24

Lindencrona, P. A. H.........IS 3

Linder, E. H.............I K 7

Lindeskog, G. R. E..........I E 13

Lindfeldt, S.............I Fi 5

Lindgren, S..............I K 8

Lindh, A. V.............I K. 4

Lindh, E............I Fö 9, K 4

Lindholm, J. E......I Fi 5, E 11, H 2

Lindmark, G............II Fo 8

Lindman, K.............I Jo 6

Lindqvist, A. A. (II).......I Ju 8, 27

Lindquist, E.............I E 8

Lindqvist, J. L.........II Fi 3, Fo 6

Lindroth, E. S............I S 3

Lindskog, B............II Fi 4

Lindskog, H...........II Fo 3, 8

Lindstedt, S...........I Fi 3, 33

Lindström, C. S............I Jo 29

Lindström, K. J. O........II Fo 4, 8

Lindström, S. A............I Ju 21

Lingman, J..............I Fi 5

Lingren, W..............II S 1

Linnér, S. N. (I)........I Ju 8, Fi 30

Ljungberg, C. R...........I K 12

Ljungberg, E. C. R..........I Fö 4

Ljungberger, B. G.....I H 6, 7; II Fi 5

Ljungdahl, E.............I E 16

Ljungdahl, K.-G.........II Fo 1, 7

Ljungdahl, H. J. J.......I Fö 10, S 36

Ljunggren, A. A......... .1 Jo 9

Ljunggren, C. A. Oison........I Fö 20

Ljunggren, V............II Fo 7

Lodenius, V. G. (I).........I Fi 35

Lovén, P...............I Jo 9

Lund, D. G. M...........II Fo 4

Lund, E. V......... ... I E 13

Lund, R. F.............II U 1

Lund, R. N..............I Jo 19

Lundberg, E. F. I Fi 12,13, E 27, Jo 21; II Fi 5,

Fo 6

Lundberg, F.............I H 8

Lundberg, K. G............I S 32

Lundberg, N. R. W..........I Fö 7

Lundberg, S. E. (II)........II Fi 2

Lundborg, S..........I S 21, 23, 24

Lundeqvist, G. E. A..........I Fö 6

Lundgren, Hj.............I H 9

Lundgren, Th............II Fi 2

Lundh, E. A. F...... II Fo 7

Lundkvist, R.............I S 17

Lundquist, J.............I K 4

Lundquist, O. R. . . I S 32, E 12, 13; II S 1

Personregister.

267

Lundquist, S. V. . . .		..... I Ju 21
Lundqvist, H.....
Lundqvist, Hj.....		.... II Fo 8
Lundqvist, J. 0. . . .		..... I Fi 31
Lundqvist, 0. R. . .		......I Fö 15
Lundqvist, R.....		. . I K 12, Fi 5
Lundström, B.....		.....1 Ju 20
Lundvik, V. G. . . .	. I K 5, H 5: II Fo 5
Lychnell, T......		. . I Fö 7, 9, 13
Lönnergren, B. . . .		..... I Fö 27
Löfgren, K. H. F. . .		... II S 1, 3
Löfgren, T. E.....		.....I K 6
Löfvander, A. (I) . .		.....I S 15
Löhr, B. A. H. . . .		.....I Fi 5
Lövgren, H......		.....I E 16
Lövgren, 0. W. (II) .		..... I Jo 16
Löwbeer, N. T. . . .	I Fö 27, Fi 5, E 10, H 15
	M.
Mac Dowall-Pihlström,	, G. H.	.....I S 28
Magnell, E. J. T. . .		. . . . I Fö 9, 22
Magnusson, H. . . .		.....I H 7
Magnusson, H. G. . .		..... I Jo 15
Magnusson, K. H. (II)		... I Jo 10, 28
Magnusson, R. A. Hj.		.... II Fo 4
Malm, G. G. 0. . . 1 Fö 5.	E 12, Jo 25, H 11
Malm, N. P......		. . I Jo 19, H 13
Malmberg, H.....	I Ju 15, 21, S 16, K 14
Malmberg, P. G. . . .		.....1 E 10
af Malmborg, N. M. .		I Fö 20, S 2, E 6
Malmer, I......		.....I H 14
Malmfors, N. A. E. .		......I Jo 1
Malmgren, E. F. E. .		.... II Fo 7
Malmkvist, E. V. . .		.... I K 5, 9
Malmroth, Elsa . . .		.....I S 14
Malmström, C. G. . .		.....II S 1
Malmström, G.....		.....I E 13
Mandorff, T. F. . . .		... . II S 1
Mannerfeldt, A. T. W. A. . .	.....I H 9
Mannerfelt, C. E. A.		. . I Jo 9, 10, 24
Mante, A. F.....
Markelius, S. G. . . .		.....I K 4
Marklund, W.....		.....I H 7
Martin, K......		.....I E 19
von Matern, N. A. . .		.....I II 9
Matts, A. G......		.....II Fo 6
Mattsson, S......
Mattsson, V. J. (II)		.. I Ju 21, K 1
Matz, K.. S. . . . ''.
Maunsbach, A. B. . .		. . . I Fö 10, K 4
Meidner, R......
Melén, 0. F. R. . . .
Melin, S. S......		.....I S 35
Metelius, B. E. . . .		.....I Fi 12
Modig, J. 0.....		. . . I Fi 6, H 6
Molander, H.....
Molin, R.......		.... II Fo 6
Montan, K......		.....I S 42
Moutelius, S. C. G. . .		.....I Ju 20
Montell, E...... Montgomery, A. . . .		.....I S 13 .....I Fi 26
Mosesson, G. A. (Il) .		.....I Ju 26
Mossberg, II. K. E.	. . . .	. . I S 41; II S 1
Munktell, A. H. . . .		.....I E 27
Murray, C. A. . . . .		. 1 Fö 8, 23, E 19

Murray, U..............I S 10

Myrdal, Alva...........I S 25, 42

Myrdal, K. G...........I U 2, S 12

Myrgren, H.............II Fo 4

Månson, K. G............II Fo 8

Måhlén, C. E...........I Fö a, 18

Mårtensson, J. W. (II)........I Fi 30

Möller, G. (I) ... ,........I S 1

Möller, K...............II Fo 4

Moller, T..............I Ju 21

Möller, W. C. G............I Fö 16

Möllerström, J. V. S..........I S 37

Nannesson, P. L..........II Fi 5

Natt och Dag, Å. S. K:son......IS 3

Natt och Dag, B. H.......i . . II S 2

Nauckhoff, S. A. G. . I E 12, H 12; II Fo 1

Nelson, H. M. O............I E 27

Nerell, Å. N. J...........II Fo 7, 8

Neneiu Iler, Margareta........II Fo 4

Nilson, Hj. R. (II)..........I Fi 30

Nilson, J. F............I Fi 4, 34

Nilsson, A..............I E 13

Nilsson, B..............IS 7

Nilsson, B. A.............I Fö 12

Nilsson, C. E.............I Fö 9

Nilsson, C. O. (II)..........IS 4

Nilsson, G..............I H 13

Nilsson, G. E. (II)..........IS38

Nilsson, G. V. (II)..........1 S 30

Nilsson, H.............II Fo 6

Nilsson, H. (II)...........I S 40

Nilsson. H. V............I Fi 8

Nilsson, Ilma............I E 13

Nilsson, J..............I Fö 1

Nilsson, Joh. (I)........I E 2, Jo 17

Niisson, M. Hj............I Jo 15

Nilsson, N. R........I Jo 29, 30, H 11

Nilsson, O..............II S 1

•Nilsson, P. B. (I) .......I S 27, E 15

Nilsson, S. J..........I S 38, H 12

Nilsson, T. (II)...........I S 26

Nohrman, G.............I Jo 2

Norbäck, K. G............II S 1

Nordberg, J. A............I Fi 5

Nordberg, L. G. F........I S 16, Jo 16

Nordefeldt, E. C. R. T.........I E 13

Nordén, E..............I E 16

Nordenfalk, J.......I Ju 11, 22, Fi 14

Nordenfelt, P.............I S 25

Nordengren, S............I Fo 1

Nordenskjöld, H. J.....I Ju 26; II Fi 4

Nordenson, C.............I S 13

Nordenson, H. (I)..........I H 11

Nordenstam, A............I Ju 21

Nordgren, G.............I K 4

Nordgren, Olivia (II) .... I S 14; II Fo 4

Nordin, A. G.............II S 1

Nordin, J. V...........I S 15, 39

Nordlander, C. H...........I Jo 21

Nordlander, O..........I Fö 7, 10

Nordland, Elsa-Brita.........I E 22

Nordquist, M...........I Jo 12, 27

Nordström, A.....I E 1, 2, 24; II Fo 6, 7

Riksdagsberättelsen.

268

Nordström, G. H. .
Nordström, K. O. H.
Nordström, V. . . .
Nordwall, K. E. . .
Norenberg, C. W.
Norgren, N. O.
Norinder, ,Y. H. T. .

Norlin, E......

Norman, E.....

Norrman, E.....

Norup, B. S. B. (II)
Nothin, T. K. V.
Nyberg, B. E. . . .

Nyberg, M.....

Nyblom, A. E. . .
Nyblom, Gunnel . .
Nycander, Aina . .
Nycander, H. . . .
Nyhlén, A. K. . . .
Nylander, O. E. . .
Nyman, A. E. W. .
Nyström, B. A. E. .
Nyström, P. E. . .

Näsgård, B.....

Näslund, H. K. E. .
Näslund, P. J. (I) .
Näsmark, K. E. J. .

......I S 1; II S 1

.........I Fö 16

.........I Fi 5

.........I E 8

.......II Fo 4, 8

.........II Fo 7

......I Ju 23, Fö 2

.........I H 11

.........I E 16

......... I Jo 21

.......II Fo 6, 8

.........I E 18

.........I S 18

......... I Fö 13

.... I Jo 12; II Fi 5

.........I E 13

.........I Fö 1

.........I E 13

.........IS 5

.........I Fö 2

.........I S 12

......II Fo 3, 6, 7

......I Jo 6, 23, 24

......... I Jo 12

.....I Ju 15, Jo 23

.......I E 13, 22

Odelberg, A. A. .
Odencrants, J. O.
Ödholm, C. G. A.

Odia, M.....

Odqvist, G. B. .
Odqvist, F. K. G.
Ohlin, B. G. (I) .
Ohlon, 8. J. E. .
Ohlsson, I . . . .

Olin, G.....

Olovson, O. E. (II)
Olson, A. R.

Olsson, A.....

Olsson, C. P. (II)
Olsson, Dagny . . ■
Olsson, Erica . .

Olsson, E.....

Olsson, G. A. (II)

Olsson, H.....

Olsson, I.....

Olsson, J.....

Olsson, J. L. . .
Olsson, K. A. . .

Olsson, L.....

Olsson, N.....

Osterman, O. F. .
Osvald, G. S. . .
Osvald, Ingrid . .

......I S 36

...... I Ju 15

. . . I Fö 12, S 31

......I K 4

..... II Fö 1

......I Fö 20

. . . I K 5, Jo 21

......I Fi 30

......IS 8

.....II Fo 4

......I S 15

......II U 2

......I S 38

......I Fi 5

. . . I Ju 16, S 36

......I S 25

.....II Fo 7

......I S 14

......I E 12

......I S 18

...... I Jo 21

.....II Fi 5

......I S 17

......I K. 8

......I K 8

...... I Jo 17

......I H 3

.....II Fö 1

I H 3, 15; II Fo 8

. I S 25; II Fo 4

Palander, T. F...........I K 5, 9

Palm, 0. Th............II U 1

Palm, G...............I Ju 15

Palmquist, L. P. 0. .		. . . I Jo 5, 15, 28
Parenius, JI. F. . . .		......I 8 14
Park, G. L......		...... I Jo 16
Panes, E. W.....		. I Jo 17; II Fo 3
Pauli, I. H. E. (I) . .	, . .	.....I E 5, 23
Pehrsson, E. G. . . .		.....11 Fo 7
Perman, E. G. S. . .
Persson, E......		.....II Fo 8
Persson, E......		......I S 41
Persson, E......		..... II Fi 5
Persson, G. (II) . .		..... II Fi 1
Persson, II.....		......I E 13
Persson, I. (I) ... .		......I S 38
Persson, K. G.....		. . . . I Ju 8, S 18
Persson, N. A. . . .		. . I Fi 24. E 13
Persson, P (II) . . .		......II S 3
Persson, P. H. Y. . .		. • .... I H 13
Petersen, K.....		......I H 9
Petersson, T. P. J. .		. I Fi 8, 29, H 3
Petrelius, B......		...... I Fi 27
Petrén, A......		......IS 5
Petrén, V. E. Y. . . .		......I Ju 4
Petri, B. A. W. . . .
Petterson, A.....		......I S 27
Petterson, C. H. . . .		...... I Jo 23
Pettersson, A.....		......II 8 1
Pettersson, A. P. (II) . Pettersson, T.....		. . . II Fi 1, Fo 9
	. . . II Fi 5, Fo 8
Pihl, H. G......		...... I Fi 24
Platon, J. B.....		. . I Jo 29, H 11
Ploman, P. F.....
Plym-Forshell, W. N. .	Q.	......I Jo 1
Qvarnström, K. G. A. .		......I Fi 5
Quensel, C.-E. . . . ;		......I E 27
Quensel, N. J. E. . .		. I Fi 31; II Fi 4
Quensel, S. G. L. . .		......I Ju 15
Qvistgaard, J. H. . .	B.	......I Fö 6
Ralf. E. C......		......I E 17
Rapp, Y.......		......IS 5
Rappe, G.......		...... I Jo 30
Ransing, A. R. . . .		..... II Fo 3
Regner, N.......		...... I Ju 20
Rehman, M......		......I E 16
Rehn, G.......
Restad, E. II.....		......I S 37
Reifors, A......		......II Fo 8
Reuterskiöld, B. H. C.		......I H 7
Reuterskiöld, H. F. . .		......I H 3
Reuterswärd, G. F. A.		..... II D 1, 2
Riben, K. 0.....
Rietz, A. T......		...... I Fi 35
Rignell, N......
Rimér, 0....... Ringborg, G.....		......I Fi 5
	...... 1 Jo 21
Ringborg, H.....		...... L Jo 21
Ringborg, H. G. . . .		.....II Fo 4
Ringenson, Sarin Elisaheth .	......I E 13
Rodahl, A......		......I E 16

Personregister.

269

Rodhe, K...............I Ju 27

Rodhe, S. 0.............I Jo 21

Rogberg, N.............II Fo 2

Roman, Ann-Marie..........I E 13

Romander, N.............I Fö 13

Romanne, S. E............I S 25

Romberg, A. 0. T. . .1 Ju 16, Jo 28; II U 1

Ronner, G..............I Ja 14

Rooth, I..............I Fi 26

Ros, A. K. E..... I S 18

Rosberg, K. G............I Fi 30

Rosén, A..............I E 13

von Rosen, F. W. F..........I H 7

Rosén, Göta........I Ju 10, 14, S 14

Rosén, R...............II Fo 6

Rosengren, O. A...........IS 9

Rosenquist, G. W...........I S 41

Rosenqvist, K. E. E.........II Fi 5

Royen, N...........I Jo 2, H 9

Rubbestad, A. L. (II) . . I S 1, Fi 4; II Fi 1

Rudenschöld, A. H..........I Fö 24

Rudhagen, J. B............II S 1

Rudling, B..............I H 8

Ruist, G. F........I Fö 12, K 1, Fi 33

Rånald, M..............I S 27

Rundgren, O. F............I E 1

Rundlöv, H. N...........I Fi 30

Rune, I. F..............I S 39

Hanéstam, A.............I E 22

Runius, T.............II Fö 1

Rusck. k............I Ju 3, H 13

Rydback, A. V. L........I Fö 22, Fi 10

Rydbeck, E.............II Fi 5

Rydbeck, O..............I U 2

Rydberg, J. A............ I Ja 21

Ryde, B. H............I Jo 21, 31

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna (II) I Ju 16,

S 25

Rylander, A. G. E..........I Fi 5

Rulcker, A..............I S 42

Ryman, F. S. A............I Fö 11

Rynell, S. H. G...........II U 2

Rvner, L. A. R...........II Fö 2

Råberg, E..............I Ju 14

Råberg, F. R.............I H 3

Saemnnd, G. . . .
Sahlin, E. C. ...

Sahlin, G......

Sahlin, S. E. G. . .
Salmonson, S. . . .
Samuelsson, E. J. G.
Samuelsson, G. Y. .
Samzi-lius, P. P. M.
Sandberg, A. E. . .
Sandberg, F. W. E.
Sandberg, O. E. (II)
Sandén, J. E. (I). .
Sandler, R. J. (I) .
Sandström, A. E. F.
Sandström, K. H. .
Santesson, F. . . .

Sauber, K.....

Schager, O. A. N. .

.....I S 40

..... I Ja 26

..... I Jo 21

1 U 2; II Fo 5

.....I Ju 2

.... I Jo 29

.... I S 31
.... I E 11
. . . II Fo 3

.... I E 13
. . . . I Fi 1
. I Fö 27, S 37

.....I S 41

.... I S 22
.... I K 9
.... I II 6

.....I II 7

I Jo 1; II Fo 7

Schalling, E. H......

Schedin, V. E........

von Schéele, C.-A.....

Schirén, G. U.......

Schiöler, R........

Sehlyter, K. (I).....

Schlyter, R. O. O.....

Schmidt, C.......i

Schmidt, C. S:son ....

Schmidt, T. A......

Schroff. R.........

von Schulzenheim, C. H. J.

Schwartz, S. G......

Schwartz, V. A. O. . . . ,
von Sehwerin, F. K. W. .

Schälander, E. A.....

Schönmeyr, L. J.....

Segerstråhle, G. T. M. . .

Sehlstedt, O.......

von Seth, T. G. A (II) . .
Severin, F. F. (II) . . . . ,
Sidenbladh, K. J. E. . . .

Siegbahn, K. M......

Sieurin, S. E.......

Sievert, R. M.......

Silén, S. F. T......

Silfverberg, K. J. A. . . .

Siljeström, G. (I)......

Silow, A..........

Simansson, Y. A.....

Sivert, E. D........

Sjunneson, O. J......

Sjunnesson, N. S. . • . . .

Själander, E.......

Sjöberg, E. A.......

Sjödahl, H. L. E. (II) . .

Sjöfält, E. E.......

Sjögren, A. L........

Sjögren, C. E.......

Sjögren, E........

Sjögren, I........

Sjögren, K. E........

Sjöholm, B. E.......

Sjöholm, K. H......

Sjöholm, S........

Sjöstedt, J. A.......

Skogh, S. A.......

Skoglund, G. T. (II) . . .

Skoglund, H. L......

Skoglund, J. M. (II) . . .

Skogman, H.......

Skoog, T. O.......

Skånberg, A.......

Smedborg, E. K. G. ...

Sohlman, R........

Sohlman, S. Risön ....

Sunesson, N. M......

Soop, E. E........

Spetz. G.........

Springor, T. T. G.....

Stael von Holstein, K. O. J

Stahre, N. R.......

Starck, K. G.-A.....

Starland, H........

Staxäng, E. V. (II) . . .

Stcon, B. F........

Steen, S. O........

... I S 38, E 3

...... I Fö 11

......I K 7

...... I Jo 24

......I E 16

...... I Ju 10

......I H 9

...... I Ju 24

.....II Fo 6

...... I Fö 20

..... II Fo 6

.....I S 14

.....II Fo 3

......I K 2

......I E 9

.....II Fo 4

......I K 14

......I Fi 8

...... I Ju 14

...... I Jo 23

......I K 1

...... I Fö 11

...... I Fö 20

......I H 11

...... I Fö 20

......I E 13

. I Fö 4, 5, 18, 25
. ... I Ju 11, 27
. . . I E 12, H 11

......I Fi 5

. I Fi 31; II Fi 4

..... Il D 2

... I Fö 9, K 4

...... I Jo 21

. . . I K 5, Fi 5

...... I Fi 16

...... I Jo 30

......I S 18

......I K 2

......I S 40

......I Fi 5

. I Jo 21; II Fo 5
. . . . I S 29, 35

......I H 3

......I H 11

...... I Fi 24

I S 22, 26; II S 1

...... I Jo 28

......I E 28

. . . 1 Ju 28, S 14

......I S 41

......I E 10

......I E 13

......I E 7

......I H 6

.....II Fo 3

......I II 11

...... I Fi 12

......I E 13

......I H 9

......IJo 2

. . . I S 15, II 1

......I S 41

......I S 15

......I E 17

. . . . I Fi 5, 31
......I E 8

270

Riksdag sberättelsen.

Steenberg, K. J. E..........II S 3

Sten, H. (I).........I S 14, Jo 1, 23

Stenberg, S. J............I K 13

Stenberg, S. O.......I Ju 10, 14, S 2

Stenhammar, 0...........II Fo 6

Stensgård, A. H.......I Jo 21; II Fi 5

Stensiö, B. E. B...........I E 13

Stenström, C. J............I U 2

Stenström, J. A............I Fö 11

Stenvik, R. A. J...........I S 18

Sterky, H. K. A........I Fö 14, K 7

Stern, E...............I H 8

Sterner, R............I S 12, 42

Stiernström, M...........I S 6, 33

Stjernberg, S. T.........I Jo 10, 22

Stjernstedt, C. M. V.........I Ju 8

Strahl, I...............I Ju 8

Strand, A.........I S 14; II Fi 5

Strand, A. TV. (I)..........I Fi 31

Strandberg, E.............I S 40

Strandlund, F.............I Fö 1

Streyffert, K. T............I Jo 21

Stridsberg, E. R......I Fö 22, K 1, H 11

Strindlund, G.......I Jo 1, 16; II Fi 5

Strokirk, E..............I Fi 28

Sträng, G........I Jo 21; II Fo 4, 6

Ström, E. T. H........I Fö 18, Fi 9

Ström, G...............I S 36

Ström, T. Y............II Fo 7

Styrman, G. A............IS 32

Ståhl. D. E.............II G 2

Stålbrandt, H...........II Fo 6

Ståhle, A. N. O. K........II Fo 2, 8

Sundberg, C. G. (I)......I K 9, Jo 6

Sundberg, R. A............I Jo 20

Sundblad, G.............I Jo 1

Sundfeldt, B............II Fo 3

Sundfeldt, R............II Fo 7

Sundgren, N. E. G..........I E 23

Sundquist, B. V............I H 13

Sundquist, G. (II)..........I Ju 26

Sundström, E.............I H 11

Sundström, E. V...........I Fi 27

Suwe, E. G..............I Fö 21

Svanberg, A. K. O..........I Jo 31

Svartz Malmberg, Nanna.......IS 27

Svedberg, T.............I H 11

Svedelius, E.............IS 22

Svegart, H. L.............I Jo 15

Svennilson, I.........I Fi 13, Jo 21

Svenonius, Anna-Märta........I Ju 16

Svenson, Gärda......I S 13; II Fo 4

Svensson, A. B............IS 17

Svensson, D.............I H 13

Svensson, G Hj. (II) ... I Ju 28, K 2, Fi 5

Svensson, J. S............I K 9

Svensson, S. E............II S 2

Svensson, S. O............I Fö 11

Svensson, W. (II)..........I Fi 35

Sverne, E. V.............I Fi 4

Svärd, O...............I E 13

Swartling, A. E. Y.......I Fi 24, E 16

Swedenborg, G. B. V. E........I Fi 34

Swedenborg, J. E...........I Jo 3

Swedlund, N. P. R..........I Fö 20

Swenzén, B. T..........I Fö 6, 14

Sylvan, H. T.............I Jo 30

Sylwan, N. E.............I H 13

Sällfors, C. T....... I S 36, K 5, Fi 5

Sävström, A. V. (II).........IK 7

Söderberg, E............Il Fo 6

Söderberg, G.............I Fö 3

Söderblom, Anna Lisa........I Ju 16

Söderbäck, C. F.....I S 14, 15, Fi 12, 31

Södergren, J. R. A.......I Ju 21, H 9

Söderling, E. G............I K 9

Söderlund, G. . . . I Fi 13, 32; II Fi 4, Fo 3

Söderström, E............I Jo 6

Söderström, O.......i I Jo 21; II Fo 4

Sölvén, K. O. A.........I S 14, 31

Söre, A...............I H 3, 15

Sörensen, Anna Elisabeth.......I E 7

Sörensen, K.............I Ju 21

Tallroth, T..............I Fö 12

Tamm, K. G. L. H.......I Fö 3, Fi 24

Tamm, V. S. Ipson.......I Fö 24, 26

Tegendal, O. E............1 S 14

Telander, N. G...........II Fo 7

Telenius, S. F............II S 2

Tengblad, E.............I K 8

Tengwall, E. J............I S 32

Tesch, B...............I Fi 5

Tham, W. R. S............I E 13

Thomasson, E.............I Fö 12

Thomson, A. N. . . I S 1, Fi 27, 32, E 9, 16;

II S 1

Thorburn, U. A............I Fö 16

Thorelli, H..............I S 42

Thornander, T. •...........I S 42

Thorsing, O. U. K..........II U 1

Throne-Holst, H...........II Fo 6

Thulin, G..............I Jo 28

Thulin, G. Å. L......I S 3, 18, 35, H 12

Thunberg, T. L............I S 28

Thunborg, T. F.........I Ju 20. S 3

Thurén, G........... I Ju 10

Thylén, G..............I E 13

Tigerschiöld, K. M. . ; . . I E 27; II Fo 7

Tiselius, K. E............I S 28

Tjus, G. G. R............II U 2

Tjällgren, O. L. (I).........I Jo 23

Tolstoy, N.............II Fo 4

Topelius, G. Z............I E 19

Torstensson, G........... . I Jo 26

Tottie, A. V. R............I S 35

Treschow, J. A. A..........I Fö 23

Trolle, C. R.............II Fo 8

Tunberg, S. A. D......I E 18; II G 1

Törn, E. W.............I Fö 23

Törnblom, C. G. E..........II Fo 4

Törngren, C. E. G..........I Fö 12

Törngren, E.............I E 16

Törnquist, G............ II Fi 3

Elmbom, I. T.............I Fi 5

Ghrbom, A. V............I S 18

Elmgren, P. ............I H 4

Elne, J. O..............I Fi 24

I Upmark, E...........I Ju 3, H 13

Personregister.

271

Utbult, B..............I K 13

Utbult, K. B............II Fo 4

Utterström, C.............I H 7

Vahlberg, G. E........I S 15; II S 1

Valentin, N. G...........I S 9, 16

Velander, C. G. (I) I Fi 1

Velander, E..............I H 11

Vestin, Margareta..........I E 13

Vid felt, G..............I K 4

Vieweg, O. V. K...........I Jo 21

Viklund, N. D............II Fo 4

Vinell, K. T.....I U 2, H 6, 7; II Fo 5

Virke, T. F..............I Fö 9

Vougt, A. G. F. (II) . . I Ju 1, Fö 4; II U 2

Vult von Steyern, N.........I Ju 5

Västberg, Disa (II)..........II S 1

W. *

Wadén, I. P. J. . . .
Wadenius, S. E. . . .

Waern, B.......

Waern, C. F......

Waern Bugge, Ingeborg

Wahlberg, E.....

Wahlbäck, J. M. . . .
Wahlstedt, G. V. R. .
Wahlström, S. L. . .
Wahlund, S. G. W. .
Waldenström, E. . . .
Waldenström, H. . . .

Walin, G.......

Wallander, S.....

Wallberg, A. A. . . .
Wallberg, C. E. F. . .
Wallberg, L. F. S. . .

Wallén, G. B.....

Wallén, O. A. (II) . .
Wallenberg, O. ...
Wallentheim, A. (II) .

Waller, P.......

Waller, T......

Walles, K.. L.....

Wallin, H......

Wallgren, A......

Wallmark, F. A. . . .
Wangsén, O. R. . . .
Wanhainen, W. L. . .
Ward, K. S. V. (II) .

Wedin, R. F.....

Wehtje, E......

Wehtje, W......

Weijne. J. J. E. . . .

Wejle, C. G......

Welander, L. A. E. .
Welin-Berger, A. H. .
Welin-Berger, J. . . .
Wellander, E. L.. . .

Wendt, S.......

Wennberg, K.....

Wennerberg, A. H. . .
Weman, N. H. P. . .
Werner, O. E. (II) . .
Wernstedt, C. M.. . .

........ I Fö 14

.....I S 17, 18, 33

.......II Fo 8

........ I Jo 29

........I S 25

........I S 26

. . . . I S 34; II S 3

......II Fo 7, 8

.......II Fo 3

.....I S 25, Fi 5

........1 H 11

........I S 32

.....I Jn 2, 3, 19

........I S 12

''. ''. ''. I H 7; i/Fo 5

........ I Fö 26

........I Fö 7

........I S 14

........I K 8

........I S 26

.......II Fo 8

........ I Jo 10

........II U 1

........I E 13

.....I S 14, E 10

........I Fö 2

.....I Ju 14, S 14

........ I Jo 16

. I Fö 3; II Fi 1, Fo 9

........IFö 6

.......II Fo 3

.......II Fo 1

I S 30, 38, Fi 24, E 13

........I Fö 2

........II S 2

........ I Jo 24

........I S 15

........I E 13

........I E 16

........I S 17

........ I Fö 23

........I E 14

.....I Ju 8, Fi 1

........1 E 8

Wernstedt, S. L. M. A........I S 3, 41

Wesslén, G..........I Jo 6; II Fo 7

Westerberg, M. O...........I H 13

Westerberg, P. O..........II Fo 8

Westerberg, S. Alson.....I H 11; II Fo 3

Westerlund, O...........II Fo 3

Westgren, A. F............I E 26

Westholm, S.............I S 12

Westin, G..............I Ju 26

Westin, G. E. N........I Fö 10, E 26

Westin, J. G.............I E 13

Westling, E. A............I Fi 27

Westling, P. W. N..........I Fi 14

Westman, A. E......... . . . I E 26

Westman, K. A. (II).........I K 3

Westrell, C. F.............I H 12

Westring, L.............I Fö 17

Wethje, E. J.............I Jo 21

Wetter, F..............I Ju 8, 20

Wetterblad, T. V..........I E 13

Wetterling, G. M. W......I Ju 21, K. 4

Wi tieck, J. E.............I Jo 18

Wiberg, J. i. T...........II Fo 7

Wibom, T.............II Fo 7

Widegren, B. G...........I Ju 27

Widerberg, H.............I Jo 28

Wigert, A. G. A. . . IS 16, Fi 11; II Fi 3

Wihlborg, A.............I Fi 5

Wijkander, R. T..........II Fo 8

Wijnbladh, O. M. E..........I Ju 5

Wijnbladh, T. O. R.........I Fö 7

Wikander. D.............I E 14

Wikander, R.............1 S 31

Wikland, L. E.......I Fö 1, 17, Fi 4

Wiklander, N. B. V..........I Fö 19

Wiklund, Gertrad.....I S 25; II Fo 4

Wiklund, T. K. E..........I Fö 14

Wikström, F............II Fo 6

Wikström, I.............I E 13

Wilhelmsson, E. A...........I Ju 20

William-Olsson, W. F.........I Jo 4

Winbladh, A. Th...........I Jo 27

Winbladh, R. Th. B:son......II Fo 3

Wingborg, A. H. B..........I Jo 15

Wingård, E........I Fi 11; II Fi 3

Winnermark, A. E..........I Fi 5

Wirseen, Å...........I Fö 4, K 12

Wirström, P. A............I Fö 7

Wistrand, A. D. H..........I S 37

Wistrand, K. (I) . . I Fö 10, S 18, Fi 5, E 21

Wistrand, W. H............I H 2

Wittmark, Ruth...........I E 13

Wittrock, K. J. P...........I Fö 21

Wohlin, T. H............I E 17

Wold, H. O. A.........I Fö 10, Fi 12

Wold, S. G..............I Fö 12

Woxén, R.............II Fö 2

Wulff, K...............I Fi 7

Wåhlin, P. F.............I Ju 21

Wähl, G...............I S 18

Wärn, T. G.............I E 19

Yllner, C. A. T.
Ysander, D. T.
Ytterborn, G. R.

.....I S 15

.....I E 28

I S 22, Jo 19, 21

272

Riksdagsberättdsen.

Åseskog, S..............IS 18

Åström, A. M.............I Ju 2

Zetterberg, H......

Zetterberg, O......

Zetterquist, A. F. . . .
Zickerman, S. O. G. . .
von Zweigbergk, J. O. .
von Zweigbergk, Å. . .

.......I Ju 11

....... I Jo 21

. . I S 3, 41; II S 3

.......I H 13

. ... I Fö 17, S 32
.......I Ju 9

Å.

Åbjörnsson, O. V...........I S 18

Åhlén, W..............I E 13

Åhmansson, N. C. E........II Fo 2

Åhrén, C. ,.............IS 12

Åkerlund, Å. 0............I K 4

Åkerman, E. Å. ... I Jo 14, 17, 21; II Fo 4
Åkerman-Johansson, Brita . . . . I S 25, E 13;

Il Fo 6

Åkeson, J. Y.............I E 13

fkes-on, E. K............II S 2

akesson, N. O......I S 7, 17, 21, 23. 24

Åkesson, O. A...........I H 4, 8

Åkesson, T..............I Jo 8

Åselius, K. H..........IS 35, E 13

Ä.

Almeby, H.............II Fo 6

Öberg, S. E..............I Ju 20

Öberg, Th..............I Ju 21

Öberg, Th..............I Fö 13

Ödeen, S. A. E.....I Fö 14, ; II Fö 1, 2

Ohman, B..............I Fi 24

Öhrling, P. 0.............1 Fö 27

Öman, I...............I E 24

Örbom, A.........I S 40, Jo 2, 8

Örtengren, J. H............I Fö 7

Örtengren, P. I............I E 2

Östberg, Å manda..........II Fo 7

Östberg, P.............II Fo 6

Öste, A...............I D 2

Österström, A. E. I. (II).....I S 14, Jo 10

Östlind, A. J.............IS 14

Östman, C. J.............I Fö 5

Östman, O..............I Fi 1

Östrand, D. O.......I S 14; II Fo 2

Sakregister.

273

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

Abrahamsons stiftelse. Se Slöjdlärare.

Aktiebolag: utredn. rör. behovet av
statlig tillsyn över aktiebolag, som
ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning,
och därmed likartade bolag I H: 17
Allmänna handlingar: sakk. för utredn.
rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning örn allmänna handlingars

offentlighet............I Jn: 12

Amerikautredningen........ID: 2

Ammunitionsnämnd. Se Krigsmaterielnämnd.

Andlig vård. Se Sjukhus.

Anförtrodd egendom: sakk. för utredn.
av frågan örn skydd för ... I Ju: 2
Ansvar. Se Tjänsteman.
Arbetarskyddskommitté: 1938 års . . I S: 15

Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
Arbetsdomstol: sakk. för översyn av
bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbets rådets och försäkrings rådets

sammansättning......IS: 39

Arbetsförmedling: sakk. ang. arbetsförmedlingens
organisation .... I
Arbetslöshetssakkunniga: 1937 års . I

Arbetsmarknadskommission: statens II
Arbetsrådet. Se Arbetsdomstol.

Arbetstidsreglering. Se Tullverket.
Arbetsvärd ät krigsskadade: sakk.

för utredn. rör...........I

Arkivsakkunniga: 1910 års.....I

Arméns officersutbildningskommitté I

Arvoden. Se Militära arvoden.
Auktorrättigheter: sakk. för utredn.
ang. statlig kontroll över organisationer
som avse att nyttiggöra . . I

Auktorrätlsknmmittén.......I

Aut.o mobiltrafik: utredn. rör. behovet
samt den lämpliga utformningen av
särskilda föreskrifter betr. tillstånd
för juridiska personer att utöva
yrkesmässig automobiltrafik .... I K: 10

Fi: 32
S: 1

S: 1

S: 32
E: 11
Fö: 26

Ju: 22
Ju: 11

Beredskapssjukhus: sakk. för granskning
av planer för........I S: 20

Beredskapsåtyärder. Se Skattepolitik.
Beskattning. Se Familj ebeskattningssakkunniga.

Besparingsberedningen......I Fi: 5

Bevakning sutredning: 1943 års . . .IS: 35
Bildnings fråga. Se Sjöfolkets bildningsfråaa.

Björnutredning: 1942 års.....I Jo: 20

Boden. Se Oarnisonssjukhus.

Bolag. Se Aktiebolag.

Bostadsproduktionen: sakk. rör. . . I Fi: 28
Bostadssociala utredningen ....IS: 12
Bränslekommission: statens .... II Fo: 7

Byggnadsföretag. Se Konkurs och
Prisstegring.

Byggnadskommitté,. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Karolinska
sjukhuset.

Bygynadslånebyrå: sakk. för utredn.
rör. förhållandet mellan statens bvggnadslånebyrås
verksamhet och den
allmänna kreditmarknaden ....IS: 8

Byqqnadsstudier. So Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.

Byyynadsutredning: 1940 års civila I K: 4
1940 års militära I Fö: 9

Bärgningsredskap: 1943 års utredn.
rör. handelsfartygs........I H: 3

Centrala krig skonjunktur skatte nämnden.

...........II Fi: 5

Centrala omsättningsskattenämndenll Fi: 3
Chalmerska byggnadskommittén . . I E: 8

Civil verksamhet. Se Värnplikt.

Civila bygynadsutredninqen: 1940 års I K: 4

Civilanställning ssakkunniga: 1942

års...............I Fö: 15

Civilförsvarsutredning: 1943 års . . I S: 41
Clearingnämnden.........I H: 7

Befnlkningsutredning: 1941 års ... I S: 25
Behörighet: revision av lagstiftningen
örn kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag
...............I Jn: 16

Dissenterlagskommittén......I Ju: 26

Djnrgårdsknmmissionen......I K: 14

Domarntbildningen: sakk. för utredn.

rör. domarutbildningen m. m. ... I Ju: 27

Dyrort: sakk för utredn. ang. ny dyr ortsgruppering.

.........I Fi: 30

Bill. till riksd. prof. 1944. 1 sami.

Riksdagsberättelsen.

274

Riksdagsberättelsen.

£.

Ecklesiastika löneboställen: sakk. för
utreda, rör. de ecklesiastika löneboställenas
räntabilitet m. m. ... I E: 15
Efterkrigsproblem: utredn. ang. ekonomiska
.............I Fi: 26

Ekonomisk kartläggning. Se Kartläggning.

Ekonomisk politik. Se Prisstegring.

Elektrifieringsberedningen.....I Jo: 19

Elkraftutredningen av år 1943 . . . I H: 13
Enskilda järnvägar. Se Järnväg.

Enskilda sparandet: sakk. ang. det . I Fi: 23

Epizootisakkunniga........I Jo: 15

Ersättning. Se Tjänsteman.
Expeditionstjänst. Se Militära expeditionstjänst
kommittén.

Explosiva varor: 1942 års sakk. för

revision av förordningen ang. ... I H: 12
Exportkreditnämnden.......I H: 6

Familj^beskattning ssakkunniga: 1941

års...............I Fi: 7

Fartyg. Se Bärgningsredskap.

Fast anställd personal: utredn. äng.
vidgad användning av extra ordinarie
anställningsform för försvarsväsendets
fast anställda personal .... I Fö: 18
Se även Civilanställning ssakkunniga.

Fast egendom. Se Kronojord.
Fastighetsbildningssakkunniga ... I Ju: 15
Fastighetstaxering: sakk. för undersökning
av taxeringsutfallet vid 1938

års allmänna...........I Fi: 2

Fastighetsutredning: 1943 års militära I Fö: 23
Film: utredn. rör. filmverksamheten

inom försvarsväsendet.......I Fö: 27

Fiske: utredn. ang. revision av lagstiftningen
örn gemensamhetsfiske . I Jo: 5

— Fiskerättskommittén.......I Jo: 28

Fiskehamnar: utredn. rör. planläggning
av statliga och statsunderstödda iiske hamnsbyggnader.

........I K: 13

Flottledsfragor: sakk. för utredn. av

vissa fiottledsfrågors behandling . . I Ju: 17
Flygmedicinska utredningen .... I E: 23

Flygmekaniker: sakk. för förhandlingar
med landsting och andra kommuner
rör. anordnande av flygmekanikerntbildning
vid centrala verkstadsskolor
och kommunala yrkes -

skolor .............. I E: 20

Flygmotorer: utredn. rör. frågan örn
ordnande av vetenskaplig försöksverksamhet
med flygmotorer och propellrar
............. I H: 14

Flygplatser: utredn. rör. behovet av
civila flygplatser och därmed sammanhängande
förhållanden.....I K: 12

Flygntredning: 1942 års......I Fö: 4

Flyktingsnämnd: statens......I S: 26

Flyttningsersättningssakkunniga . . I Fi: 9

Forskning. Se Tekniskt-vetenskaplig

forskning.

Forskningsnämnd: försvarets . . . . I Fö: 20

Fritid sutredning en.........I S: 13

Fångvård: utredn. rör. frågan örn fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering
............I Ju: 23

Förorening av vatten och luft: sakk.
för utredn. rör. åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft
samt rör. rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar.......I Ju: 6

Församlingsindelning: utredn. rör.
reglering av församlingsindelningen i

Göteborg.............I E: 3

Förstatligande. Se Väg sakkunniga.
Försvarets forskningsnämnd . . . . I Fö: 20
Försvarets väderlekstjänst. Se Väderleksutredning.

Försvarsförvaltningens organisa tionsnämnd.

..........I Fö: 7

Försvarsväsendet. Se Film och Tandvård.

Försvarsväsendets ingenjörutredning
...............I Fö: 14

Försvarsväsendets verkstadsnämnd . II Fö: 2

Försäkring av statens egendom: sakk.

för utredn. av frågan örn.....I Fi: 6

Försakringsrådet. Se Arbetsdomstol.

Försäkringsutredningen......I H: 8

Försöksverksamhet. Se Flygmotorer.

Garnisonssjukhus: utredn. rör. omnell
tillbyggnad av garnisonssjukhuset

i Boden m. m...........I Fö: 1

— utredn. rör. garnisonssjukvården i

Stockholm............I Fö: 17

Gemensamhetsfiske. Se Fiske.

Granitutredning: 1937 års.....I H: 9

Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruv sakkunnig a: 1938 års.....I H: 1

Göteborg. Se Församlingsindelning.

Handelsfartyg. Se Bärgningsredskap.

Handelskommission: statens .... II Fo: 5
Handlingar. Se Allmänna handlingar.

Hembiträdesutredningen......I S: 11

Hemortsförsvarssakkunniga: 1941 års IS: 3

Hovrätternas arbetsordningar: sakk.

för översyn av..........I Ju: 4

Hyresmarknaden: sakk. för utredn.

rör. behovsprövning å.......I Fi: 15

Högsta domstolen: sakk. för samråd
nied byggnadsstyrelsen vid utredn.
ang. lokaler för Högsta domstolen,

Nedre justitierevisiouen och Svea
hovrätt.............I Ju: 5

Sakregister.

275

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.

Index. Se Levnadskostnadsindex.
Industrikommission: statens .... II Fo: 3
Information sstyrelse: statens .... II D: 1

Ingen forutredning: försvarsväsendets I Fö: 14
Institutionsvaktmästarutredningen . I Fi: 10
Investeringsutredningen......I Fi: 27

Jordbruk: ntredn. rör. jordbrukets inriktande
under försvårad tillförsel

och krig . ... ■........I Jo: 14

Jordbrukets byggnadsstudiekomnntté I S: 40
Jordbrukskommitté: 1942 års .... I Jo: 21
Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
.............I Jo: 10

Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildning
ssakkunnig a.

Justitierevisionen. Se Högsta domstolen.

Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 9

— ntredn. rör. revision av gällande regler
om järnvägs ansvar för skada å

gods m. m.............I K: 11

Se även Statens järnvägar, Statsinlösen
av järnväg och Stängselskyldighet.

Järnvägskostnadsutredning: 1942 års I K: 5
Järnvägspensionsutredning: 1943 års I Fi: 33

Karolinska sjukhuset: Karolinska

sjukhusets byggnadskommitté . . . I E: 1

— kommittén för Karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande........I E: 24

Kartläggning: ntredn. ang. den ekonomiska
kartläggningen m. m.....I Jo: 22

Klientmedel. Se Anförtrodd egendom.

Klockare. Se Kyrkomusikerutredning.

Kommissionärsväsendet: sakk. för undersökning
rör. kommissionärsväsendet
hos statens förvaltningsmyndig -

heter .............. I S: 24

Kommunal samverkan: ntredn. rör. . I S: 16
Kommunalmyndigheter. Se Statsoch
kommunalmyndigheter.
Kommunalskatteberedningen . . . . I Fi: 1
Kommunalskattefrågor: sakk. för utreda
av vissa..........I Fi: 37

Kommunindelning skommittén ... I S: 38
Konkurs: sakk. för utredn. ang. möjlighet
för konkursbo att avsluta av
konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag
.......... I Ju: 13

Krigsavlöningssakkunniga: 1942 års I Fö: 3
Krigsförsäkring snämnd: statens . . II Fo: 2

Krigshjälpssakkunniga......1 S: 34

Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
...............II Fi: 5

Krig skonjunkturslcatterådet .... II Fi: 4
Krigsmaterielnämnd: statens .... II Fö: 1

Krigsskadade. Se Arbetsvärd åt
krigsslcadade.

Krigsskadeutredning: 1943 års . . . I H: 4
Kriminaltekniska anstalten. Se Statens
kriminaltekniska anstalt.
Krisförvaltningen: överrevisionen för II Fo: 9

Krisrevision: statens.......II Fi: 1

Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen av
kronans fasta egendom......I Fi: 17

— utredn. örn och upprättande av plan
för upplåtelse av tomter å kronomark
ovan odlingsgränsen i Norrbottens län I Jo: 18
Kulturhistoriska muséet i Lund. Se
Museum.

Kvinna. Se Behörighet.

Kyrkolagstiftving: sakk. för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolag -

stiftniugcns område........I Ju: 7

Kyrkomusikerutredning: 1942 års . I E: 17

Ladugårdsbyggnadssakkunniga . . I Jo: 2
Landsfiskaler: sakk. för utredn. rör.
åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistent tjänst

m. m............I S: 33

landskanslist.er. Se Lnneutredning.

Lana skontorister. Se Löneutredning.
Lantbruksakademien: undersökning

av frågor berörande lantbruksakade -

miens nyttjanderätt till område å Djur -

gården ..............I Jo: 13

Lantmannabyggnader: utredn ang.

forsknings-och försöksverksamhet rör. I Jo: 8
Lapputredning: utredn. för verkställande
av överarbetning av 1930 års
lapputrednings betänkande m. m. . . I Jo: 16
Levnadskostnadsindex: sakk. för utredn.
rör. grunderna för beräkningen
av................I Fi: 12

Lemadskostnadsstegringen: sakk. för
ntredn. betr. möjligheterna att genomföra
enhetlighet i fråga om den kompensation,
som på arbetsmarknaden

utgår för.............I Fi: 14

Linnämnd: statens.........I Jo: 17

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättigheter och Auktorrättskommittén.

Liturgisk-musikaliska kommittén . . I E: 14
Livrustkammaren: sakk. för utredn.

rör. livrustkammarens organisation . I E: 5

Livsmedelskommission: statens ... II Fo: 4
Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Luftskydd: sakk. för Stockholms muséernas

luftskydd.......I E: 25

Lyckebyåutredningen.......I Jo: 11

Lånenämnd. Se Jordbrukskredit och
Studielånenämnd.

Länererksamhet. Se Byggnadslåne -

byrå.

Läharutbildningssakkunniga .... I E: 10
Län skungörelserna: sakk. för översyn
av gällande föreskrifter ang.....I S: 23

276

Riksdagsberåttelsen.

Länsstyrelse: sakk. för utreda, rör. åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i
fråga om länsstyrelsernas verksamhet

och arbetssätt..........I S: 21

— sakk. för revision av »handbok» rör.
länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid

krig eller krigsfara........I S: 29

Lärarlönesakkun niga: 1941 års . . . I Fi: 24

Lönebostaden. Se Ecklesiastika löneboställen.

Löneutredning: sakk. för utredn. rör.
löneförhållandena för landskanslister

och landskontnrister........IS: 7

Se även Institutinnsvaktmästarutredningen,
I\ rigsnvl/imri gs vakkuri
niga, Lärarlönesakkunniga och
Rektorer.

Malmexport: utredn. av frågan örn
malmexportens fördelning mellan

Luleå och Narvik.........I Fi: 19

Markkartering: utredn. ang. markkarte ringens

ordnande.........I Jo: 26

Materiel Se Sjökrigsmateriel.
Medicinalstyrelsens materielnämnd. II S: 2

Medicinulstyrelseutredningen .... I S: 28

Medicinsk forskning: sakk. för utredn.
rör. lämpliga organisatoriska åtgärder
för den medicinska forskningens
främjande jämte därmed sammanhängande
frågor.........I E: 26

Mejerihantrring: ntredD. rör. ledningen
av forsknings-och försöksverksamheten
på mejel ihanteringens område

m. m...............I Jo: 29

Meritberäkning. Se Värnplikt.
Metenridogisk- hydrografiska anstalten:
utredn rör. organisation av styrelsen
för............I Jo: 25

Militära arvoden: sakk. för ntredn. av

frågan om reglering av vissa .... I Fi: 4
— sakk. för fortsatt utredn. av frågan
om reglering av vissa, militära arvoden I Fi: 34
Militära byygnadsutredningen: 1940

års...............I Fö: 9

Militära expeditionstjänstknmmittén I Fö: 11

Militära fastighetsutredningen:

1943 års.............I Fö: 23

Militära moratorieutredningen . . . I Fi: 16
Milit är musikutredning sko inmitté:

1943 års.............I Fö: 19

Museum: sakk. för översyn av kulturhistoriska
muséets i Lund organisation
och arbetsformer.......I E: 21

Se även Luftskydd.

Musikaliska verk. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.

Naturtillgångar: ntredn. rör. möjligheterna
för utnyttjande av vissa . . I Fo: 1
Nedre justitierevisionen. Se Rogsta
domstolen.

Nordiskt institut. Se Svensk-nordiskt
institut.

Norrlandsutredning: 1940 års ... I Jo: 4
Nykterhetsutredningen.......I Fi: 29

Officersutbildning: arméns offleersnt bildningskommitté.

.......I Fö: 26

Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 3

Omsättning sskattesakkunniga: 1942

års...............I Fi: 11

Ordningsstadgeutredningen .... I S: 17

Organisationsnämnd: försvarsförvaltningens.
............I Fö: 7

Pappers/ormat sakkunnig a.....I H: 2

Partiellt arbetsföra: kommittén för I S: 42

Patentutredning: 1938 års.....I Ju: 9 •

Pension. Se J ärnväyspensionsutredning.

Pensionsanstnlt: sakk. för ntredn. ang.

statens pensionsanstalts fondställnlug I Fi: 3
Personalsakkunniga vid statens järn -

vägar ..............I K: 6

Pnliskommission: 1942 års.....IS: 6

Polisutredning: 1939 års......I S: 18

Pressnämnden...........II U: 2

Priskao t rollnämnd: statens.....II Fo: 6

Prisstegring: sakk. ang. den ekonomiska
politikens utformning i syfte
att motverka en skadlig prisstegring I Fi: 13
— ntredn. för mötande av prisstegring
å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret m. m........I Fö: 21

Radio. Se Rundradioutredning.

Rektorer: sakk. för ntredn. rör. avlöningsgrupperingen
för rektorerna vid
allmänna läroverk och högre kommunala
skolor..........I E: 6

Religionsfrihet. Se Dis sent erlag skommittén.

Reparationstjänstutredning: 1942

års...............I Fö: 13

Reservförrådsnämnd: statens .... II Fo: 1

Restaurangnäring. Se Utskänkningsvinst.

Restskatt: sakk. för utredn. ang. kostnaderna
för restskatteförmedling genom
statens intressekontors försorg
för i Stockholm mantalsskrivna personer
..............I Fi: 25

Renmatikervårdssakkunniga:

1941 års.............1 S: 27

Revision. Se Krisförvaltning.

Ridhästar: utreda, rör. begränsning av

antalet ridhästar vid armén .... I Fö: 24
Riksdagen: ntredn. av frågan ang. revision
av riksdagens arbetsformer . . I Ju: 28
Riksskogstaxeringsnämnd: 1937 års I Jo: 12
Riksteaterutredning: 1943 års ... I E: 19
Rundradioutredning: 1943 års ... I K: 7

Sakregister.

277

Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågösvenskarna: kommittén tor . . I S: 22

Sekretess. Se Allmänna handlingar.
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för.............I ,To: 10

Semesterkommitté: 1942 års .... I S: 31

Sexualundervisning: sakk. för sexual undervisuingens

ordnande.....I E: 22

Sinnessjukhus. Se Tjänst eförteckningssakkunniga
för statens sinnessjukhus.

Sinnesslövårdssakkunniga......IS: 5

Sjukhus: Statens sjnkhusutredn. av

år 1943 .............I S: 36

— ntredn. ang. ordnandet av den andliga
vården vid sjukhusen.....I E: 28

Se även Berellskapssj ukhus och
Qarniso " ssjukhus.

SjöbeJälssnkkunniga: 1943 års . . . I H: 15

Sjöfärtskommitté: 1938 års.....I H: 10

Siö/olkets bildninqsfråqa: sakk. för

utredn. rör............I E: 9

Sjöförsvarets utbildning skommission I Fö: 2

Sjökrigsmateriel: 1943 års utredu. rör.
siökrigsmaterielen........I Fö: 25

Skatt. Se Familjebeskattningssakkunniga,
Omsättningsskattesakkunnign,
Skattepolitik och Vtsky
lässi reckssakkunni ga.

Skattepolitik: sakk. för utarbetande
av förslag till beredskapsåtgärder på

det skattepnlitiska området.....I Fi: 21

Skiffer"lja: utredu. rör. prissättning å I Fö: 8
Skoqsunclervisninqsut redning: 1943

års ..........I Jo: 6

Skogsutredning: 1936 års......I Jo: 1

Skogsvårdslngstiftning: utredn. rör.

skogsvårdslagstiftningen m. m. . . . I Jo: 23

Skolutredning: 194o års......I E: 13

Skyddshemsutredning: 1942 års ... I S: 30
Slöjdlärare: sakk. för utredn. rör.
verksamheten vid August Abrabamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning
m. m.............I E: 4

Socialutbildningssakkunniga .... I E: 16
Socialvetenskap: sakk. för utredn. rör.
inrättandet av ett socialvetenskapligt
forskningsråd jämte därmed sammanhängande
frågor.........I E: 27

Socialvårdskommittén.......I S: 14

Sockernämnd: statens.......I Jo: 9

Sockersjukutredningen: 1913 års . . I S: 37
Sparande. Se Enskilda sparandet.
Spekulation i vattenkraft: ntredn.
ang. lagstiftning rör. åtgärder i syfte

att förhindra...........I Ju: 3

Sprittillverkning. Se Sulfitsprit sakkunniga.

Städsla karutredning: 1939 års ... I S: 19
Stadsplaneutredningen 1942 .... I Ju: 21
Statens flyktingsnämnd......I S: 26

Statens järnvägar: 1942 års järnvägs kostnadsutredning.

........I K: 5

— personalsakkunniga vid......I K: 6

Statens kriminaltekniska anstalt:
sakk. för översyn över assistent- och

biträdesorganisationen vid.....IS: 9

Statens pensionsanstnlt: utredn. ang.

statens pensionsanBtalts foudställning I Fi: 3

Statistik: sakk. för fortsatt utredn.
ang. rationalisering av den statliga . I Fi: 36

Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
örn järnvägsegendomens värde

m. m...............I K: 3

Stats- och kommunalmyndigheter:
sakk. för biträde vid utarbetandet av
en handledning rör. tillämpningen
av lagen den 13 mars 1942 med särskilda
bestämmelser ang. stats- och
kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eller krigsfara

m. m...............I S: 10

Strafflagberedningen........IJu:10

Strafflagen för krigsmakten: sakk.
för fortsatt utredn. ang. revision av . I Ju: 20

Straffrättsknmmittén.......I Jn: 8

Stnaielånevämuden........I E: 7

Stäng seht ky bligh et: utredn. betr. stängsciskyldighct
vid järnvägar .... I Jn: 25
Sulfit spritsakkunniga: 1939 års . . I Fi: 20
Svea hovrätt, Se Högsta domstolen.

Svensk nordiskt institut: ntredn. ang.
upprättande av ett svensk-nordiskt
institut och därmed sammanhängande

frågor..............I E: 18

Sävekommissionen.........I Fö: 22

Tandvård: ntredn. rör. tandvården inom
försvarsväsendet........I Fö: 10

Taxering: sakk. för ntredn. av frågan
om införande av uttryckliga bestämmelser
om rätt för jordbrukare
att taxeras enligt bokföringsmässiga

grunder.............I Fi: 35

Se även Fastighetstaxering och
Riksskogs taxering »nämnd.

Teknisk undervisning: 1940 års sakk.

för dan högre...........I E: 12

Tekniskt-vetenskaplig forskning: ntredn.
rör. den tekniskt-vetenskapliga

forskningens, ordnande.......I H: 11

Se även Äganderätt.

Tjänsteförteckning ssakkunniga för

statens sinnessjukhus......IS: 2

Tjänsteman: sakk. för en förberedande
ntredn. om det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit
genom fel eller försummelse av. . . I Jn: 18
Tomtmark. Se Kronojord.
TnrrläggningssnJckunniga: 1942 års I Jo: 24

Trafikkommission: statens.....II Fo: 8

Traktatberedningen........I H: 5

Traktorsutredning: 1939 års .... I K: 2

278

Riksdagsberåttelsen.

Truppinstruktörer. Se Underbefälsutredning.

Tulltaxerevision: 1938 års.....I Fi: 18

Tullverket: sakk. för fortsatt utredn.
av frågan om arlietstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och
gränsbevakning..........I Fi: 22

Underbefälsutredning: 1942 års . . I Fö: 16
Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.

Understödsnämnden för Rysslands svenskar.

............I D: 1

Ungdomsrårdskommittén.....I Jn: 14

Universitet: sakk. för ntredn. ang.
universitetets i Lund behov av tomtmark
m. m............I E: 2

Uppbörd: sakk. för fortsatt utredn. av
frågan örn en omläggning av upp bördsförfarandet.

........I Fi: 31

Utbildningsknmmission: sjöförsvarets I Fö: 2

Utlänningssakkunniga: 1939 års . . I Jn: 1

— 1943 års . . . .''........I Jn: 24

Utrymning skommission: statens . . II S: 3

Utskyldsstreckssakkunniga: 1941 års IS: 4

Utskänkningsvinst: saki. för ntredn.
rör. verkningarna på restaurangnäringens
område av utskänkningsvinstens
avveckling..........I Fi: 8

Vaktmästare. Se Institutionsvaktmä8tarutredningen.

Vall- och mosskulturföreningen: utredn.
ang. svenska vall- och moss -

hnlturföreningens verksamhet . . . I Jo: 30
Valutakontoret.........II Fi: 2

Vattenföroreningar: sakk. för ntredn.
rör. åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rör.
rätt att ntnyttja underjordiska vattentillgångar
............I Ju: 6

Vattenkraft. Se Spekulation i vattenkraft.

Ved. Se Virkesmätning.

Verkstadsnämnd: försvarsväsendets . II Fö: 2
Veterinärbakteriologiska anstalten:
statens veterinärbakteriologiska (veterinärmedicinska)
anstalts nämnd . I Jo: 3

Veterinärinrättning: ntredn. för verkställande
av överarbetning av betänkande
med förslag rör. veterinärinrättningens
i Skara framtida användning
m. m. (Statens oif. ntredn.

1942: 43).............I Jo: 31

Vikarie. Se Landsfiskaler.

Virkesmätning: ntredn. rör. vissa bestämmelser
örn..........I Jo: 7

—- utredn. rör tillämpningsföreskrifter
till lagen den 30 juni 1943 (Sv. Förf.
sami. nr 453) med vissa bestämmel -

ser örn mätning av ved och annat

virke m. m............I Jo: 27

Väder leksutredning: 1943 års militära
..... I Fö: 5

Vägsakkunniaa: 1942 års......I K: 1

Vägtrafikstadga: ntredn. rör. revision
av gällande vägtrafikstadga

m. m...............I K: 8

Värnplikt: ntredn. rör. tillgodoräkning
av viss vämpliktstiänstgöring för

civil verksamhet.........I Fö: 12

Se även Underbefälsutredning.

Yrkesmässig automobiltrafik. Se
Automobiltrafik.

Ä.

Äganderätt: ntredn. av frågan örn
äganderätten till resultaten av tekniskt-vetenskaplig
forskning vid statliga
verk och institutioner.....I H: 16

Arvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 19

Ö.

örlogsvarvsutredning: 1943 års ... I Fö: 6
Overrevisionen för kris förvaltningen II Fo: 9

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 2

Socialdepartementet...................... 2

Kommunikationsdepartementet.................. 6

Finansdepartementet...................... 9

Ecklesiastikdepartementet.................... 9

Jordbruksdepartementet..................... 10

Handelsdepartementet..................... 11

Folkhushållningsdepartementet.................. 12

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 13

Utrikesdepartementet (U)............... 38

Försvarsdepartementet (Fö)................... 39

Socialdepartementet (S)..................... 61

Kommunikationsdepartementet (K)..... 97

Finansdepartementet (Fi)....................113

Ecklesiastikdepartementet (E)..................137

Jordbruksdepartementet (Jo)...................164

Handelsdepartementet (H)....................184

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................199

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet......................200

Försvarsdepartementet.....................201

Socialdepartementet......................203

Finansdepartementet......................207

Folkhushållningsdepartementet..................210

Bil. A. Lotterimedel......................220

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....222

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1942 . . . 258

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 260

Sakregister » » * j> » » » . . 273