Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

flr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr
895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda
bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning och
bankrörelse m. m.; given Stockholms slott den 18 februari
19M.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december
1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1(H4. 1 sami. Nr 97—98.

1

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående
rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 22 december 1939 angående rätt för
Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m., vilken jämlikt lag den 9 april 1943 (nr 142)
gäller till och nied den 30 juni 1944, skall äga fortsatt giltighet till och med
den 30 juni 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

3

Utdrag an protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.7
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 februari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Jämlikt lag den 22 december 1939 (nr 895) äger Konungen under vissa utomordentliga
förhållanden, på framställning av fullmäktige i riksbanken och
efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, i fråga örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper
meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället
för vad därutinnan finnes stadgat i 9—14, 16, 17, 21, 24 och 27 §§ lagen den
30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank. Syftet med berörda fullmaktslag
är att möjliggöra en smidig anpassning av vissa av de bestämmelser, som
reglera riksbankens verksamhet, efter sådana tidigare icke förutsedda förhållanden,
med vilka man i nuvarande läge måste räkna.

Enligt 11 § första stycket lagen för Sveriges riksbank må guld utom landet
inräknas i riksbankens metalliska kassa endast till eli belopp motsvarande
15 procent av hela metalliska kassan. Då denna bestämmelse med hänsyn
till sedelutgivningsrättens beroende av den metalliska kassan skulle kunna
lägga hinder i vägen för en sådan placering av riksbankens guldbehållning,
sorn anses mest betryggande, har Kungl. Majit med stöd av omförmälda fullmaktslag
genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54) förordnat, att i
stället för berörda stadgande i riksbankslagen skall gälla, att såsom riksbankens
metalliska kassa skall räknas allt riksbanken lillhörigt guldmsnl
och omyntat guld.

Ifrågavarande fullmaktslag gällde ursprungligen till och med den 31 mais
1940 men har därefter förlänats fortsatt giltighet, sista gången genom lag den
9 april 1943 (nr 142), enligt vilken giltighetstiden utsträckts till och med den
30 juni 1944.

I framställning till Kungl. Majit den 20 januari 1944 lia fullmäktige i riksbanken
— enär nämnda kungörelse enligt fullmäktiges mening under nuvarande
förhållanden borde äga fortsatt tillämpning även efter utgången av
juni 1944 och då det i fullmaktslagen lämnade bemyndigandet för Konungen
att jämväl i övrigt utfärda särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelut -

Departementschefen.

* Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

givning och bankrörelse m. m. borde bibehållas även i fortsättningen — hemställt,
att lagen måtte erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till och med den
30 juni 1945.

Fullmäktige i riksgäldskontoret lia, efter remiss, den 10 februari 1944 yttrat
sig i ärendet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall
till bankofullmäktiges framställning.

Den möjlighet att efter lägets krav anpassa reglerna för riksbankens verksamhet,
som ifrågavarande fullmaktslag innefattar, torde komma att vara
erforderlig även efter utgången av juni 1944. Jag förordar därför, att lagen
förlänas fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1945.

Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen
att meddela särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m. måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta Renlund.