Kungl. Majlis proposition nr 75.
1
Nr 75.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående försvarets
fabriksfond; given Stockholms slott den 28
januari 1944.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över'' försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 januari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld,
fråga om försvarets fabriksfond och anför därvid följande.
I. 1943 års riksdagsbeslut.
Under lång tid har övervägts på vad sätt en tillfredsställande form för omhänderhavandet
av verksamheten vid försvarsväsendets nytillverkande fabriker
och motsvarande anläggningar skulle kunna erhållas. I främsta rummet har
eftersträvats att ställa denna verksamhet under industriellt kvalificerad ledning.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 75—77.
200 44
2
Kungl. Majlis proposition nr 75.
Även bär åsyftats att ernå en lämpligare avgränsning av kostnaderna för
fabriksrörelsen gentemot försvars väsendets kostnader i övrigt. I sistnämnda
hänseende har under ärendets behandling framhållits, att enligt nuvarande
riksstatsuppställning kostnaderna för nytillverkningen inom försvarsväsendet
i statlig regi endast delvis drabba de för anskaffning och underhåll av vapen,
ammunition och beklädnad m. m. avsedda anslagen. Betydande kostnader för
central administration, löner till fast anställd personal, pensionering, förräntning
av kapitalet, nybyggnader, förnyelse, underhåll och reparation av byggnader
och anläggningar ävensom vissa hyres- och experimentkostnader m. m.
samt vissa oförutsedda utgifter redovisades å andra anslag, varför de icke
kunde påföras den färdiga produkten.
Sedan ledningen av fabriksrörelsen anförtrotts åt försvarsväsendets verkstadsnämnd
och denna nämnd genom beslut av fjolårets riksdag ersatts av
försvarets fabriksstyrelse, har i samband därmed beslut fattats, att verksamheten
vid ifrågavarande anläggningar skall omställas till statlig affärsdrift.
Vid de överväganden, som föregingo detta beslut, framhöll 1942 års militära
bolagsutredning, att anläggningarna vid statlig affärsdrift borde organiseras
såsom ett eller flera affärsverk med egna kapitalfonder och självständig
redovisning mot rikshuvudboken på samma sätt som statens hittillsvarande
affärsdrivande verk. Därvid borde så långt möjligt tillses, att företagen icke
erhölle en mindre konsoliderad ställning än de hade före övergången till affärsdrift.
Mark- och byggnadsvärden ävensom för byggnaderna till värdeminskningskonto
avsatta belopp borde omföringsvis från försvarsväsendets fastighetsfond
överföras till den nya kapitalfonden. Maskinutrustningen, vilken
helt anskaffats för medel anvisade å driftbudgeten (skattebudgeten) och alltså
vore helt avskriven, borde upptagas till sitt anskaffningsvärde, varvid motsvarande
värde upptoges å värdeminskningskonto. Itörelsemedel kunde erhållas
dels genom att förskottslikvider för gjorda beställningar ställdes till
förfogande för förvaltningsmyndigheterna och dels genom ett för ändamålet
avsett kapitalökningsanslag. För eventuella ytterligare utvidgningar borde
kapitalökningsanslag i vanlig ordning ställas till förfogande å kapitalbudgeten.
Företagens hela kapitalbehov bleve därmed reglerat.
Ett spörsmål, som vid dessa överväganden tilldragit sig uppmärksamhet, har
varit frågan örn bestridande av kostnaderna för vidmakthållande av företagens
beredskap i fredstid. 1941 års förvaltningsutredning framhöll härutinnan, att
de statliga krigsmaterielfabrikerna i fredstid måste arbeta med liten kapacitet
men vara utbyggda och organiserade för viss fastställd krigskapacitet samt att
de till följd härav i fredstid måste ha anställt ett i förhållande till privatindustrien
relativt stort antal arbetsledare och arbetare. Fabrikerna måste vidare
åtaga sig utbildning av personal för krigstillverkningen, biträda med krigsplanering
och vid behov tillhandahålla service åt privatindustrien. Utrustning
och anläggningar måste bli överdimensionerade och ofta utföras på ett relativt
dyrbart sätt.
De för upprätthållande av denna beredskap uppkommande kostnaderna
borde enligt förvaltningsutredningens mening uttagas genom en förhöjning
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
av priset å de till staten levererade varorna. En annan utväg vore visserligen
att anvisa särskilda anslag för täckande av beredskapskostnaderna men detta
skulle enligt utredningens mening innebära en oformlighet ur anslagsteknisk
synpunkt.
1942 års militära bolagsutredning uppdelade ifrågavarande beredskapskostnader
i tre olika grupper samt anförde därom i huvudsak följande.
1) Kostnader, vilka hänförde sig till särskilda uppdrag eller åligganden,
exempelvis tillverkning och utlämning av mallar för uniformstillverkning,
modeller, ritningar, verktyg, tillverkningsspecifikationer m. m. ävensom viss
annan service åt skuggfabrikerna och privatindustrien, borde särskilt kostnadsberäknas
och faktureras det beställande statliga organet.
2) Ränteförluster till följd av att fabrikerna av beredskapsskäl nödgades
hålla ett i förhållande till rörelsen under fred onödigt stort beredskapslager
borde täckas genom att staten för ändamålet tillhandahölle ett till beloppet
bestämt räntefritt förlagskapital.
3) Tomgångsförluster, d. v. s. de kostnader, som uppkomme genom att
fabrikerna vore utbyggda och utrustade för en tillverkning, som avsevärt
överstege fredsbehovet, vore svårare att exakt beräkna. Bolagsutredningen
hade under vissa förutsättningar vid en preliminär beräkning kommit till att
dessa förluster kunde beräknas till en och en halv miljon kronor örn året,
d. v. s. ett belopp som nära motsvarade räntan å det i fredsproduktionen
sysselsatta kapitalet, som beräknades till över 40 miljoner kronor. Då normal
kostnadsberäkning borde inkludera kapitalränta men det icke funnes anledning
att för de nu ifrågavarande företagen räkna med utdelbar vinst, syntes
det utredningen ligga nära till hands, att det överskott, som uppkomme
vid korrekt självkostnadsberäkning, användes till täckning av beredskapskostnaden.
Skulle ifrågavarande kostnad bliva större, borde det överskjutande
beloppet direkt belasta de för vapen- och ammunitionsförsörjningen
avsedda anslagen. Vid beräkningen av de statliga företagens bereÖskapskostnader
hade utredningen endast tagit i betraktande de kostnader,
som den privata industrien icke hade vid en motsvarande tillverkning.
Bolagsutredningen fann således, vad beträffar beräkningen av överskott
å de i företagen investerade kapitalmedlen, det irrationellt att tillskapa en
vinst att tillföras riksstatens inkomstsida samtidigt som särskilda medel
skulle behöva anvisas för täckande av beredskapskostnaderna.
Riksräkenskapsverket förutsatte för sin del att prissättningen borde så
avvägas, att på längre sikt varken vinst eller förlust uppstode. Enligt principerna
för statens kapitalredovisning borde i så fall anläggningarnas kapitalvärden
avskrivas utom vad avsåge markvärden. Med hänsyn till att reglering
av de kapitalvärden, som tillkommit under kristiden, ändock måste ske, när
krisläget upphört, hade ämbetsverket dock icke ansett nödvändigt påyrka en
omedelbar lösning av avskrivningsspörsmålet.
Vid anmälan av dessa frågor i propositionen 1943: 180 angående organisationen
av försvarsväsendets centrala förvaltning, i vilken den då föreliggande
utredningen återgavs, anförde jag för egen del bland annat följande.
Omhändertages fabriksrörelsen av ett statligt affärsverk, böra fabrikernas
tillgångar och skulder, inklusive avskrivnings- eller värdeminskningskontoD,
upptagas till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond.
Över denna kapitalfond böra redovisas fabrikernas samtliga driftskostnader
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 7o.
och inkomster. Inkomsterna utgöras huvudsakligen av militärmyndigheternas
likvider för levererad materiel och utförda arbeten, eventuellt "ersättning för
beredskap m. m.
Enligt vad bolagsutredningen förordat böra till en sådan fond överföras de
tillgångar, som disponeras av respektive fabriker, med de värden till vilka
dessa tillgångar vid tiden för överförandet äro uppförda i rikshuvudboken.
Härvid erfordras endast beslut örn att de av fabrikerna disponerade fastigheterna
skola omföringsvis överföras från försvarsväsendets fastighetsfond
till den nya kapitalfonden, att de till fastighetsfondens värdeminskningskonto
för de ifrågavarande byggnaderna avsatta beloppen skola överföras till ett
under den nya fonden upplagt värdeminskningskonto samt att maskin- och
inventarievärden i den nya fonden skola upptagas med sina anskaffningsvärden,
varvid motsvarande belopp böra uppföras å värdeminskningskonto.
Bolagsutredningen har utgått från att något överskott för de i fabrikerna
investerade kapitalmedlen icke skall tillföras budgetens inkomstsida. Riksräkenskapsverket
har härtill erinrat, att dessa kapitalmedel i så fall borde avskrivas
genom för ändamålet anvisat avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket
har emellertid, med hänsyn till att en reglering av de olika kapitalvärden,
som tillkommit under kristiden, ändock måste ske, när det nuvarande
krisläget upphört, icke påyrkat en omedelbar lösning av nu ifrågavarande
avskrivningsspörsmål.
Örn särskilda medel anses böra anvisas för täckning av beredskapskostnaderna
och fabrikerna därvid redovisa ett överskott att tillföras budgetens inkomstsida,
medför detta, att fjärde huvudtitelns slutsumma i motsvarande
mån ökas. Samma förhållande inträffar även, örn avskrivning av de i den nya
fonden investerade tillgångarna helt bestrides med fabrikernas driftsmedel i
stället för såsom hittills till viss del med särskilda avskrivningsanslag.
De för pågående byggnadsarbeten vid fabrikerna redan anvisade avskrivningsanslagen
skulle i så fall icke vidare behöva tagas i anspråk. Med hänsyn
till fabrikernas övervägande beredskapskaraktär finner jag emellertid tills
vidare lämpligast, att vid örn- och nybyggnader hälften av byggnadskostnaderna
även i fortsättningen i samma ordning som hittills bestridas från driftbudgeten,
varvid endast det återstående byggnadsvärdet blir föremål för framtida
avskrivning med fabrikernas driftsmedel.
I anslutning härtill föreslog jag, att riksdagens medgivande skulle inhämtas
till inrättande av en ny kapitalfond, förslagsvis benämnd försvarets
fabriksfond.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i överensstämmelse härmed gjorda hemställan
beslöt riksdagen, att de till försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas tillgångar
och skulder skulle från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning
å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets
fabriksfond.
I propositionen 1943:344 har vidare framlagts förslag örn anvisande av
rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse och för krigsmaterielverket. Härvid
anförde jag bland annat följande.
Den hittillsvarande ordningen för reglering av likvider för beställningar,
utlagda eller effektuerade av krigsmaterielverket (statens ammunitionsnämnd,
statens krigsmaterielnämnd) och försvarets fabriksstyrelse (försvarsväsendets
verkstadsnämnd), synes omöjliggöra en jämsides med betalningstransaktionerna
löpande redovisning av utgifterna och avsevärt försvåra överblicken
över betalningsläget även beträffande beställningar, som ligga relativt långt
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
tillbaka i tiden. Särskilt under den lörsta tiden av ammunitionsnämndens och
verkstadsnämndens verksamhet ha de ogynnsamma verkningarna framträtt i
form av medelsdispositioner från nämndernas sida, för vilka formella förutsättningar
icke förelegat. I icke så få fall ha dylika medelsdispositioner fått
i efterhand regleras genom äskanden hos riksdagen av särskilda anslag. Det
ligger i sakens natur, att medelsdispositioner av denna art icke få förekomma.
Utan anvisande av särskilt förlagskapital torde det dock vara praktiskt taget
ogörligt att åvägabringa ett nöjaktigt avräkningssystem.
Storleken av det erforderliga rörelsekapitalet har beräknats för fabriksstyrelsen
till 20 miljoner kronor under normala förhållanden och 40 miljoner
kronor under rådande beredskap under förutsättning att förskojttslikvider i
viss utsträckning erläggas av de militära förvaltningarna i samband med beställningar
av större omfattning. Enligt utredningsmannens förslag skulle
fabriksstyrelsen erhålla ett under fonden för förlag till statsverket anvisat
rörelsekapital å 20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgäldskontoret
å likaledes 20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande
icke finge tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är satt
i kraft.
De sålunda framlagda förslagen, Anika i allt väsentligt biträtts av de hörda
myndigheterna, finner jag mig kunna förorda. Därest rörelsekapitalet begränsas
på sätt förslaget innebär, torde det icke kunna undvikas, att förskottslikvider
måste av de militära förvaltningarna erläggas i samband med beställningar
av större omfattning. Jag vill emellertid framhålla, att så endast
undantagsvis bör ske och att frågor av denna art lämpligen böra, i varje fall
tills vidare, underställas Kungl. Majits prövning.
I anledning av Kungl. Majits i anslutning härtill gjorda hemställan beslöt
riksdagen, att till rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 20,000,000
kronor samt att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsekapital åt försrnrets fabriksstyrelse tillhandahålla en
rörlig kredit av 20,000,000 kronor.
2. Fabriksverkets omfattning.
Enligt den för försvarets fabriksverk gällande pro\risoriska instruktionen
(SFS 1943:559) utövar försvarets fabriksstyrelse under Kungl. Majit ledningen
över de statliga fabriker och anstalter, vilka underställts styrelsen. Styrelsen
åligger även att handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras
av andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde
och vilka äro avsedda att för försvarets räkning utnyttjas
i drift vid privata företag, ävensom i den mån så av Kungl. Majit bestämmes av
andra statliga kapitaltillgångar. Dessa fabriker, anstalter och andra anläggningar
utgöra tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk.
Under fabriksstyrelsens ledning lia jämlikt Kungl. Majits beslut den 30
juni 1943 ställts ammunitionsfabrikerna å Marieberg samt i Karlsborg och
Zakrisdal, Åkers krutbruk med den däri ingående gasmaskfabriken, Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden samt, intill dess annorlunda
förordnas, försvarsväsendets kemiska anstalt, ävensom, allteftersom
de inrättas, de för försvarets räkning avsedda centrala tvätt- och reparationsanstalterna.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
Beträffande de centrala beklädnadsverkstädernas inordnande under fabriksstyrelsen
har Kungl. Maj:t förklarat Sig vilja efter framställning av fabriksstyrelsen
förordna.
3. Föreliggande utredning.
Försvarets fabriksfond skall, såsom av det föregående framgår, inrättas
från och med budgetåret 1944/45.
I skrivelse den 9 december 1943 ha försvarets fabriks styr else och riksräkenskapsverket,
efter samråd i ifrågakommande hänseende med arméförvaltningens
tygdepartement och krigsmaterielverket, inkommit med förslag till
vissa av de bestämmelser, som i samband med fondens inrättande böra meddelas.
Ämbetsverken ha föreslagit, att å fabriksfondens tillgångssida skall upptagas
värdet av byggnader och markområden samt maskiner m. m. ävensom
det rörelsekapital å 20,000,000 kronor, vilket enligt det föregående ställts till
fabriksstyrelsens förfogande. Å skuldsidan borde upptagas till värdeminskningskonto
avsatta belopp, avseende byggnader och maskiner.
I övrigt inhämtas av utredningen i huvudsak följande.
Fabriksfondens kapitalredovisning.
1. Byggnader och markområden. Under ifrågavarande post lia fabriksfondens
tillgångar beräknats till i avrundat tal 28,425,000 kronor. Härom har
anförts följande.
Till en början torde erfordras beslut örn överförande till försvarets fabriksfond
av vissa av ovannämda fabriker och anstalter disponerade byggnader och
markområden, vilka för närvarande redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.
Sålunda böra av ammunitionsfabrikerna i Karlsborg och Zakrisdal,
Åkers krutbruk med gasmaskfabriken, Carl Gustafs stads gevärsfaktori och
centrala torpedverkstaden disponerade fastigheter ävensom de centrala tvättoch
reparationsanstalter, vilkas byggande för närvarande förberedes, omföringsvis
överföras till fabriksfonden. För ifrågavarande fabriker anvisade,
ej förbrukade kapitalinvesteringsmedel böra likaledes upptagas under fabriksfonden.
Beträffande ammunitionsfabriken i Karlsborg torde böra framhållas, att
kronan tillhörig mark åsatts ett gemensamt under rubriken Fastighetsförvaltningen,
Karlsborg upptaget värde. Något markvärde enbart för ifrågavarande
fabrik finnes således icke redovisat. Sedan värdering av området verkställts
i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har fabriksstyrelsen för avsikt
att för fastställelse underställa Kungl. Majit förslag i ärendet.
Sedan driften vid ammunitionsfabriken å Marieberg nedlagts, kommer
markområdet att disponeras av Djurgårdskommissionen för exploatering för
bostadsbebyggelse. Vid sådant förhållande synas nu disponerade fastigheter
allenast böra förhyras från arméns fortifikationsförvaltning efter samma
principer som hitintills.
Fabriksstyrelsen har för avsikt att senare föreslå Kungl. Majit, att arméns
och marinens centrala beklädnadsverkstäder överflyttas till fabriksverket,
senast vid tidpunkten för fabriksfondens inrättande. Med anledning härav
synes av arméns centrala beklädnadsverkstad disponerad fastighet i Stock
-
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 75. 7
holm böra överföras till fabriksfonden. Marinens centrala beklädnadsverkstad
är inrymd i en byggnad å Stumholmen i Karlskrona, i vilken byggnad
jämväl vissa expeditionslokaler för intendenturförvaltningen inom Sydkustens
marindistrikt äro belägna. Byggnaden ifråga ingår i det under försvarsväsendets
fastighetsfond redovisade fastighetskomplexet, Karlskrona
örlogsvarv och örlogsstation. Med hänsyn härtill och då frågan om en sammanslagning
av de båda verkstäderna är under övervägande synas för marinens
centrala beklädnadsverkstad erforderliga lokaler i förevarande byggnad tills
vidare böra förhyras från marinförvaltningen. Då fabriksstyrelsen förutsätter,
att kemiska anstalten inom en nära framtid kommer att ställas under ledning
av annat organ än styrelsen, böra anstaltens byggnader i samma ordning som
för närvarande redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.
Vidkommande lokaler för fabriksstyrelsens eget behov har Kungl. Maj:t
genom brev den 18 september 1942 och den 23 juli 1943 upplåtit större delen
av fastigheten Birger järngatan 7, Stockholm, till ämbetslokaler för fabriksstyrelsen.
Från och med den 1 oktober 1943 disponerar fabriksstyrelsen fastigheten
i sin helhet förutom en portvaktsbostad samt å nedre botten belägna
butikslokaler, vilka för närvarande äro uthyrda, därav en till telegrafverket.
Fastigheten i fråga redovisas för närvarande å byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond.
Då de affärsdrivande verkens fastigheter i Stockholm med undantag för
domänverkets sedan gammalt redovisas å vederbörande affärsverks fond och
då fabriksstyrelsen hos sin anläggningssektion äger tillgång till ett för fastighetsförvaltande
uppgifter lämpat organ, vilja ämbetsverken föreslå, att även
fabriksstyrelsens ämbetsbyggnad i Stockholm upptages till redovisning å
fabriksfonden.
2. Maskiner m. m. Under förutsättning att beviljade investeriugsanslag
för anskaffning av maskiner i sin helhet bliva förbrukade vid ingången av
nästkommande budgetår samt erhållna bemyndiganden att verkställa ersättningsanskaffningar
av förnyelsefondsmedel komma att utnyttjas i beräknad
omfattning, borde under forenämnda rubrik enligt fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket
redovisas en tillgång av 20.130.000 kronor.
Till stöd härför har framhållits:
Anskaffning av maskiner vid de fabriker, som komma att ingå i fabriksfonden,
har skett huvudsakligen med anlitande av å driftbudgeten anvisade
medel, i vilket fall desamma uppenbarligen äro att anse såsom i sin helhet
avskrivna. Därutöver har emellertid viss ersättningsanskaffning av maskiner
för fabriksstyrelsen nu underställda fabriker från och med budgetåret 1942/43
skett med anlitande av medel, som avsatts till en enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 30 juni 1942 inrättad förnyelsefond för maskiner och inventarier. Enligt
sistnämnda beslut ävensom särskilt beslut den 30 juni 1943 må högst 1,500,000
kronor för vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 användas för ersättningsanskaffning
av maskiner och inventarier. Jämlikt ifrågavarande bemyndiganden
beräknas den 30 juni 1944 vara disponerade omkring 2,450,000 kronor.
Jämväl för marinens centrala beklädnadsverkstad har upplagts särskild
förnyelsefond enligt beslut av Kungl. Majit den 8 april 1932, a vilken ersättningsanskaffning
av maskiner verkställes enligt av Kungl. Majit årligen
meddelade beslut. Fondens kapitalbehållning, cirka 139,000 kronor, redovisas
ett särskilt diversemedelskonto i marinförvaltningens räkenskaper. För
arméns centrala beklädnadsverkstad har särskild förnyelsefond icke inrättats.
Under år 1943 lia medel ställts till fabriksstyrelsens förfogande for
anskaffning av maskiner även efter andra principer än forenämnda. Det har
8
Kungl. Majlis proposition nr 75.
nämligen, såsom framgår av propositionen 1943:163 (sid. 59), ansetts riktigare,
att de produkter, som framställas med anlitande av de till anskaffning
föreslagna maskinerna, enligt till grund för fabriksfondens inrättande liggande
principer belastas med mot avsättningen till förnyelsefond svarande
01m^?sl:na<^sP®,^8g- Detta syfte ansågs kunna nås genom att medel för anskaffningen
anvisades över fonden för förlag till statsverket. Till följd härav
ha å nämnda fond anvisats dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 ett reservationsanslag å 2,500,000 kronor, dels ock å riksstaten för
budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag å 1,630,000 kronor eller tillhopa
4,130,000 kronor för anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker
och anläggningar samt å riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag
å 800,000 kronor för anskaffning av maskiner och annan utrustning för
centrala tvätt- och reparationsanstalter.
Då fabrikernas och verkstädernas maskiner skola redovisas såsom tillgangar
a fabriksfonden, har fabriksstyrelsen påbörjat en allmän värdering av
maskinerna. Arbetet härmed är emellertid synnerligen tidsödande och omständligt.
Da detsamma icke torde kunna slutföras inom den närmaste tiden,
1 och för erhållande av ett ungefärligt maskinvärde en uppskattning verkställts
huvudsakligen på grundval av ifrågavarande maskiners inköpspris.
Vid den sålunda verkställda värderingen ha maskinerna ansetts böra upptagas
till ett värde av omkring 12,000,000 kronor för fabriksverket inberäknat
ae centrala beklädnads verkstäderna. Till maskiner lia härvid räknats jämväl
vissa allmänna verktyg med stor livslängd. Maskiner anskaffade från och med
budgetåret 1942/43 med anlitande av fabriksstvrelsens förnyelsefondsmedel
enligt forenämnda bemyndiganden eller å fonden för förlag till statsverket lia
icke inräknats i detta värde.
Till maskiner torde därjämte böra hänföras lokomotiv, motorbåtar, bilar,
bussar och truckar m. m. samt vissa andra transportanordningar, såsom traverser,
i sistnämnda fall dock endast under förutsättning, att de icke äro mera
fast inbyggda i fabriksbyggnaderna, för vilket fall de torde böra hänföras till
fastigheter. Nu förefintliga transportanordningar av förevarande slag, vilka
ävenledes anskaffats huvudsakligen med anlitande av medel å driftbudgeten
torde kunna åsättas ett uppskattat värde av 750,000 kronor.
Vid fabriksfondens inrättande torde kapitalbehållningen å förnyelsefonden
vid mannens centrala beklädnadsverkstad böra tillgodoföras driftbudgeten.
3. Inventarier. Till inventarier borde enligt ämbetsverken hänföras kontorsmöbler
och kontorsmaskiner ävensom övrig förekommande lös inredning.
Inventarier av förenämnt slag, vilka merendels torde lia anskaffats med anlitande
i sista hand av medel å driftbudgetanslag, borde vid fabriksfondens
uppläggande åsättas ett värde av noll. Icke heller för framtiden borde inventarier
redovisas såsom tillgångar utan helt avskrivas redan vid anskaffandet.
4. Rörelsemedel. Forenämnda av 1943 års riksdag å investeringsanslag
beviljade 20,000,000 kronor ha föreslagits skola överföras från fonden för förlag
till statsverket till försvarets fabriksfond. Vidkommande den rörliga
krediten av 20,000,000 kronor, vilken avser tillgodoseendet av erforderligt
rörelsekapital utöver det normala, har förutsatts, att den skall stå till fabriksstyrelsens
förfogande under angivna förutsättningar även efter inrättandet
av fabriksfonden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 9
5. De s. k. skuggfabrikerna. Jämlikt den för försvarets fabriksverk fastställda
instruktionen åligger det fabriksstyrelsen att från tidpunkt, som Kungl.
Af a j. t bestämmer, handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras av
andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde
än styrelsen underställda fabriker och anstalter och vilka äro avsedda
att för försvarets räkning utnyttjas i drift vid privata företag. Dessa tillgangar,
vilka sammanfattats under benämningen skuggfabnker, uppgå enligt
en av krigsmaterielverket den 6 december 1943 gjord beräkning till ett sammanlagt
värde av 109,988,998, kronor varav för centrala förråd 38,500,000 kronor,
som icke ansetts böra här medtagas. Frånräknas jämväl hyresmedel, 4,395,998
kronor, och bidrag för uppförande av verkstadsbyggnader, 634,000 kronor,
återstå till redovisning å fabriksfonden tillgångar till ett belopp av (109,988,998
38,500,000 4,395,998 — 634,000=) 66,459,000 kronor. Ämbetsverken ha
vidare anfört följande.
Med anlitande av till förfogande ställda medel å driftbudgeten har arméförvaltningens
tygdepartement anskaffat vissa maskiner, vilka uthyrts till
privata företag för att utnyttjas vid tillverkningar för Carl Gustafs stads
gevärsfaktori. Sammanlagda inköpsvärdet av dessa maskiner uppgår till omkring
1,400,000 kronor. Enligt med företagen träffade hyresavtal äga dessa
ratt att inlösa maskinerna vid varje tidpunkt för ett belopp motsvarande inköpsvärdet
minskat med erlagda hyror. Huruvida och i vad mån ett sådant
inlösningsförfarande kan komma att äga rum, finnes icke möjlighet att nu
bedöma. Omfattningen av det maskinbestånd, som kommer att kvarbliva i
statsverkets ägo, kan således icke för närvarande fastställas. I den mån
maskinerna icke övertagas av privatindustrien, böra de upptagas till redovisning
å försvarets fabriksfond. Då emellertid hållpunkt saknas för bedömande
av det värde, som bör åsättas ifrågavarande maskinbestånd, synes det ämbetsverken
lämpligt, att Kungl. Majit av riksdagen bemyndigas att i sinom tid
efter framställning från tygdepartementet och fabriksstyrelsen avgöra frågan
om och i vad mån förenämnda maskiner skola upptagas till redovisning å
fabriksfonden.
Fabriksstyrelsens befattning med tillgångarna vid skuggfabrikerna synes
allenast böra avse redovisning av desamma. Den direkta kontrollen över samt
skötseln av de olika objekten torde alltjämt böra åvila krigsmaterielverket
eller, i den mån efter överenskommelse finnes lämpligt, fabriksstyrelsen.
Ämbetsverken förutsätta, att till krigsmaterielverket inflytande hyror ävensom
utgående ersättningar i övrigt för utnyttjandet av ifrågavarande objekt
skola inlevereras till fabriksstyrelsen och där tillgodoföras särskild i staten
för fabriksfonden upptagen inkomstpost. Kostnaderna för underhåll och vård
av dessa tillgångar böra bestridas från särskild för ändamålet upptagen utgiftspost.
Det torde ankomma å krigsmaterielverket att till Kungl. Majit inkomma
med äskanden avseende erforderliga ersättnings- och nyanskaffningar ävensom
beredskapskostnader.
Av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden) respektive krigsmaterielverket
under senare år för ersättningsanskaffning av maskiner och verktyg
m. m. samt för underhåll av byggnader fonderade medel utgöra för närvarande
i runt tal 9,800,000 kronor. I detta belopp ingå medel, avseende ersättning för
verktyg av förbruknings- eller invcntariekaraktär, å sammanlagt 7,400,000
kronor. Dessa medel synas även i fortsättningen böra stå till krigsmaterielverkets
förfogande för avsett ändamål. Återstoden av de fonderade medlen,
10
Kungl. May.ts proposition nr 75.
eller 2,400,000 kronor, torde under förutsättning att ersättningsanslag avseende
skuggfabrikerna anvisas för nästkommande budgetår böra tillgodoföras
driftbudgeten vid utgången av innevarande budgetår.
6. Värdeminskningskonto och avskrivning. A ett för fabriksfonden upplagt
värdeminskningskonto lia beräknats skola upptagas för fastigheter 17,464,000
kronor, för maskiner 12,750,000 kronor och för skuggfabrikerna 64,991,000
kronor eller tillhopa 95,205,000 kronor. För framtida avskrivningar å byggnader
och maskiner har föreslagits ett förfarande med uteslutande årliga avskrivningar.
I dessa avseenden har i skrivelsen anförts följande.
I en av riksräkenskapsverket den 12 juni 1943 avgiven utredning angående
kapitalbudgetens utformning har framlagts förslag om slopande av den hittillsvarande
förnyelsefondsredovisningen för bland annat de statliga affärsverksfonderna.
I stället skulle till ett värdeminskningskonto årligen avsättas
dels de belopp, som i förekommande fall lyftats från avskrivningsanslag, dels
ock därutöver för varje objekt eller objektgrupp ett belopp svarande mot den
på varje år med hänsyn till vederbörande objekts eller objektgrupps genomsnittliga
livslängd eller brukningstid fallande delen av det för fullständiga
avskrivningen erforderliga beloppet. Det synes ändamålsenligt att för fabriksfonden
redan från början upplägges ett värdeminskningskonto enligt ovan
berörda principer.
Å ett sålunda upplagt värdeminskningskonto torde i första hand böra upptagas
vid ingången av budgetåret 1943/44 avsatta belopp avseende fabriksverkets
från statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond
överförda fastigheter samt för sagda budgetår beräknad årsavskrivning
å nämnda fastigheter, uppgående till i runt tal 13,693,000 kronor, respektive
71,600 kronor.
Å försvarsväsendets fastighetsfond redovisade byggnadsvärden å nyare
fastigheter, varmed avses med kapitalinvesteringsmedel efter fondens inrättande
den 1 juli 1940 anskaffade byggnader, verkställes dels en grundavskrivning
med 50 % å byggnadsvärdet med anlitande av å driftbudgeten anvisade
avskrivningsanslag, dels årliga avskrivningar med 1,2 5 % å byggnadsvärdet.
I likhet med vad som vanligen förekommer inom privatindustrien och statens
affärsverk, bör efter fabriksfondens inrättande ett förfarande med uteslutande
årliga avskrivningar förekomma, Ett sådant ur kostnadsberäkningssynpunkt
mera korrekt avskrivningsförfarande bör enligt ämbetsverkens förmenande
även eftersträvas i fråga örn redan anvisade kapitalinvesteringsanslag i den mån
desamma icke utbetalats av riksgäldskontoret vid tidpunkten för fabriksfondens
inrättande den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för
nya kapitalinvesteringar, som vid sådant förhållande skulle uppstå, böra tillföras
budgetutjämningsfonden.
För fastigheter torde således å värdeminskningskontot, inklusive beräknad
grundavskrivning, 3,700,000 kronor, å före den 1 juli 1944 ianspråktagua
investeringsanslag, böra uppföras (13,693,000 + 71,600 + 3,700,000=) i avrundat
tal 17,464,<000 kronor.
De med anlitande av medel å driftbudgeten anskaffade maskinerna
m. m., vilkas värde, såsom tidigare angivits, uppskattats till omkring 12,750,000
kronor, torde böra betraktas såsom i sin helhet avskrivna.
Jämväl de med anlitande av driftbudgetsmedel till ett belopp av 63,579,000
kronor anskaffade byggnader och maskiner, vilka upplåtits eller
utlånats till enskilda (skuggfabrikerna), böra anses såsom helt
avskrivna. Dessutom bör å värdeminskningskontot avseende skuggfabrikerna
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
uppföras beräknad avsättning enligt hittills tillämpade principer för å fastighetsfonden
redovisade skuggfabriker med 1,412,000 kronor. För skuggfabrikerna
skulle alltså å värdeminskningskontot redovisas sammanlagt (63,579,000
+ 1,412,000=) 64,991,000 kronor.
Av fabriksstyrelsen med anlitande av förnyelsefondsmedel eller å fonden
för förlag till statsverket anskaffade maskiner, vilka till stor del icke alls eller
i mycket liten utsträckning hinna tagas i bruk före ingången av budgetåret
1944/45i torde däremot böra upptagas utan att till någon del avskrivas.
Vid utgången av budgetåret 1943/44 beräknas å fabriksstyrelsens nuvarande
provisoriska förnyelsefond kvarstå en odisponerad behållning av 4,600,000
kronor. Med hänsyn till de föreslagna ändrade principerna för avskrivningarnas
redovisning synes förnyelsefonden i samband med fabriksfondens
inrättande böra avvecklas. På grund härav synes nyssnämnda den 30 juni
1944 å fonden beräknade behållning böra tillgodoföras driftbudgeten med
undantag av det belopp, som erfordras för ersättningsanskaffning under nästkommande
budgetår. För detta ändamål har fabriksstyrelsen beräknat samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 1,500,000 kronor. Därest det av
riksräkenskapsverket den 11 juni 1943 framlagda förslaget till omläggning av
kapitalredovisningen genomföres, bör detta belopp i stället såsom ersättningsanslag
uppföras å investeringsstat. Driftbudgeten skulle sålunda komma att
tillgodoföras ett belopp av omkring (4,600,000—-1,500,000=) 3,100,000 kronor
eller under sistnämnda förutsättning 4,600,000 kronor.
Beträffande de framtida avskrivningarna å byggnader och maskiner kommer
förslag snarast att underställas Kungl. Majit. Såvitt nu kan bedömas,
torde avsättning till värdeminskningskontot för nästa budgetår kunna beräknas
till 600,000 kronor.
7. Beräkning av fabriksfondens ingående kapitalbehållning. Med ledning
av de värden, som i det föregående angivits, skulle fabriksfondens nettokapitalbehållning
den 1 juli 1944 aproximativt kunna beräknas till 39,809,000
kronor enligt nedanstående uppställning.
Kronor.
Fastigheter ........................................................................... 28,425,000
Maskiner m. m................................................................... 20,130,000
Rörelsekapital ..................................................................... 20,000,000
Byggnader och maskiner m. m., utnyttjade i drift vid privata företag 66,459,000
Summa 135,014,000
Avgår till värdeminskningskonto avsatta belopp:
Fabriksverket ................................................... 30,214,000
Krigsmaterielverket ............................................. 64,991,000 95,205,000
Beräknad kapitalbehållning 39,809,000
Särskilda frågor i samband med fabriksfondens
tillkomst.
1. Redovisning av fabriksfondens avkastning. För redovisning av överskott
å rörelsen, vilket förutsattes skola inlevereras till statskontoret, har en
särskild inkomsttitel ansetts böra uppläggas å driftbudgeten, förslagsvis
under B. Inkomster av statens kapitalfonder efter IV. Försvarsväsendets
fastighetsfond med rubriken Försvarets fabriksfond.
12
Kungl. Majlis proposition nr 75.
Med utgångspunkt från den ovan angivna nettokapitalbehållningen å fabriksfonden
vid ingången av budgetåret 1944/45 har överskottet för detta
budgetår efter en räntefot av 3,6 % beräknats till omkring 1,430,000 kronor.
2. Pensionering av tjänstemän och arbetare. Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket
ha föreslagit, att någon pensionsfondering, avseende fabriksverkets
personal, icke skulle äga rum samt att pensioneringen skulle ombesörjas
av statskontoret, i vad avsåge tjänstemän, och av statens pensionsanstalt
beträffande arbetare. Av fabriksstyrelsen under budgetåren 1940/41—
1943/44 innehållna pensionsavdrag samt därutöver avsatta belopp för täckande
av fabriksverkets pensionsförpliktelser, tillhopa 2,700,000 kronor, borde i anslutning
härtill tillgodoföras driftbudgetens inkomstsida.
I detta avseende har anförts följande.
Frågan angående sättet för bestridandet av pensionskostnaderna vid fabriksverket
torde kunna lösas i enlighet med tvenne alternativ. Det första innebär,
att pensionsfonder för ändamålet skulle uppläggas enligt samma principer
som för de affärsdrivande verken, varvid ett fortsättande av den fondbildning
för ifrågavarande ändamål, som redan påbörjats inom fabriksverket,
skulle äga rum. I detta fall skulle fabriksstyrelsen Ira att bevilja och utbetala
pensioner ävensom i övrigt svara för pensionsfrågornas handläggning. Det
andra alternativet innebär i stort sett, att pensionering av fabriksverkets
tjänstemän och arbetare skulle ombesörjas av statskontoret respektive statens
pensionsanstalt, varvid fabriksstyrelsen skulle ha att till nämnda verk årligen
inleverera ett belopp motsvarande dels å tjänstemäns och arbetares löner innehållna
pensionsavdrag, dels fabriksverket därutöver åvilande, efter en approximativ
försäkringsmatematisk beräkning fastställt tillskott till förenämnda avdrag
för de framtida pensionskostnadernas täckande. De sålunda inlevererade
beloppen förutsättas komma att upptagas såsom särskilda uppbördsmedel
under vederbörliga pensionsanslag å tolfte huvudtiteln.
Om det förstnämnda alternativet skulle genomföras torde för pensionsfrågornas
handläggning på detta område särskilt sakkunnig personal inom en
nära framtid behöva anställas hos fabriksstyrelsen. Med hänsyn härtill och
till den jämförelsevis ringa omfattning fabriksverkets pensionsväsende kan
väntas få, synes det andra alternativet vara att föredraga. Härigenom skulle
man även undvika vissa svårigheter, vilka alltid föreligga vid överförande av
pensionsberättigad personal från en statlig pensionskassa till en annan. Det
sistnämnda alternativet torde vidare stå i god överensstämmelse med de åtgärder,
vilka statsmakterna under senare år vidtagit för ernående av en centralisering
av det statliga pensionsväsendet.
För budgetåret 1944/45 kan det till inleverering ifrågasatta beloppet — under
förutsättning att förändringar i fabriksverkets sysselsättningsgrad icke komma
att inträffa ■— vid tillämpning av nuvarande beräkningsgrunder uppskattas
till i runt tal 755,000 kronor.
3. Beredskapskostnadernas täckande. Beträffande spörsmålet örn beredskapskostnadernas
täckande ha ämbetsverken erinrat örn 1941 års förvaltningsutrednings
och 1942 års militära bolagsbildning förslag. Ämbetsverken
ha för egen del anfört följande.
Såsom bolagsutredningen framhållit komma beredskapskostnaderna att
inkludera ett flertal olika kostnader, såsom ränteförluster, avskrivningar,
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 75.
reparations- och underhållskostnader samt vissa löner. Helt naturligt komma
ifrågavarande kostnader att i hög grad variera från månad till månad beroende
på fabrikernas sysselsättningsgrad. Att vid sådant förhållande angiva
några generella grunder för beräkning av beredskapskostnadernas storlek
torde icke vara möjligt. Det smidigaste sättet för beredskapskostnadernas
täckning torde vara, att ersättningsbelopp för täckning av dessa kostnader
årligen anvisas ur särskilt anslag å driftbudgeten.
Bland beredskapskostnaderna ingår förräntning av det i fabriksverket
nedlagda beredskapskapitalet. Storleken av sagda kapital kommer i samma
utsträckning som beredskapskostnaderna i övrigt att bliva underkastat betydande
variationer. Det torde böra framhållas, att kostnaderna för beredskapskapitalets
förräntning kunna ersättas efter två alternativ, nämligen antingen
genom att det vid varje särskilt tillfälle för investering i fabriksverket avsedda
kapitalet helt avskrives i den mån det kan hänföras till beredskapskapital
eller att fabriksverket i första hand förräntar hela det i verket nedlagda
kapitalet samt därefter beredes årlig ersättning för förräntning av det
särskilda beredskapskapitalet. Med hänsyn till att storleken av det vid varje
tidpunkt ianspråktagna beredskapskapitalet på samma sätt som de löpande
beredskapskostnaderna varierar efter sysselsättningsgraden vid fabrikerna,
vilja ämbetsverken förorda det senare alternativet, varvid i det allmänna beredskapsanslaget
även komma att inräknas förräntningskostnaderna för beredskapskapitalet.
Innan närmare erfarenhet vunnits örn beredskapskostnadernas storlek,
torde den av 1942 års bolagsutredning uppskattningsvis verkställda beräkningen,
enligt vilken dessa kostnader skulle uppgå till 1,500,000 kronor årligen
kunna tjäna såsom utgångspunkt. Sistnämnda belopp är emellertid uppskattat
med hänsyn till fredsförhållanden, varför anslagsbehovet för budgetåret
1944/45 för den händelse någon väsentlig minskning i fabriksverkets
sysselsättningsgrad icke kommer att inträffa, vilket givetvis är omöjligt att
nu förutse, kan väntas bliva väsentligt mindre.
Ämbetsverken ha approximativt uppskattat anslagsbehovet för fabriksverkets
del till 1,000,000 kronor, med vilket belopp å riksstaten för budgetåret
1944/45 borde uppföras ett förslagsanslag för beredskapskostnadernas täckande.
4. Övriga frågor. I och med inrättande av försvarets fabriksfond borde,
framhålla ämbetsverken, medelsanvisningar för byggnadsändamål och maskinanskaffning
m. m. vid fabriksverket tills vidare ske såsom kapitalinvesteringar
i fabriksfonden. Fabriksfonden syntes därvid lämpligen böra upptagas
under särskild rubrik omedelbart efter IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Efter fabriksfondens inrättande borde vidare medelsanvisningar över kapitalbudgeten
av riksgäldskontoret utbetalas till fabriksstyrelsen. Särskilt beslut
i sådant avseende erfordrades beträffande sådana kapitalinvesteringsanslag,
som beviljats å riksstaten till och med budgetåret 1943/44 men icke före utgången
av nämnda budgetår lyftats i riksgäldskontoret. För fabriksverket avsedda
medel å driftbudgeten borde efter fabriksfondens inrättande i förekommande
fall ställas till fabriksstyrelsens förfogande.
Fabriksstyrelsen har slutligen anmält sin avsikt att senare underställa
Kungl. Majit detaljerat förslag till ändringar och tillägg i instruktionen för
försvarets fabriksverk, varjämte frågan örn fastställelse av driftkostnadsstat
för fabriksverket snarast bomme att bringas under Kungl. Majlis prövning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
4. Yttranden.
Över förslaget lia yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, arméns
fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, byggnadsstyrelsen, statskontoret
och statens pensionsanstalt.
Marinförvaltningen Ilar icke framställt någon erinran mot förslaget i råd
detta rör centrala torpedverkstaden och marinens centrala beklädnadsverkstad.
Arméns fortifikationsförvaltning har icke haft annat att erinra mot förslaget
än att vissa närmare angivna byggnader i Karlsborg enligt förvaltningens
mening alltjämt borde redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.
Såsom skäl härför har anförts, att de i varje fall delvis erfordrades för tillgodoseende
av lantförsvarets behov.
Försvarets civilförvaltning har i huvudsak icke haft något att erinra mot
framställningen. Ämbetsverket har helt anslutit sig till förslaget, att medel
för täckande av de beredskapskostnader, som sammanfattas under benämningen
tomgångsförluster, årligen skulle anvisas från särskilt anslag å driftbudgeten.
Detta borde dock fa disponeras allenast efter beslut av Kungl.
Majit, sedan utredning inkommit om beredskapskostnadernas storlek under
tilländalupet budgetår. Ämbetsverket har vidare påpekat, att i det värde, som
för krigsmaterielverkets del skulle redovisas a fabriksfonden, kommit att medtagas
ett belopp av 700,000 kronor, vilket anvisats för anskaffning av råmateriel.
Såväl fondens tillgångs- »om skuldsida borde följaktligen minskas
med sagda belopp.
Byggnadsstyrelsen har framhållit, att upplåtelsen till fabriksstyrelsen av
fastigheten Birger Jarlsgatan 7 icke ansetts definitiv och att fastigheten som
kontorshus vore omodern. Då den emellertid hade ett synnerligen förmånligt
läge, vore den ett värdefullt bytesobjekt. Styrelsen har fördenskull funnit
lämpligast, att fastigheten alltjämt redovisades under byggnadsstyrelsens
delfond.
Statskontoret har framhållit, att affärsmässiga synpunkter icke anlagts vid
fastställandet av de värden, med vilka fabriksfondens tillgångar och skulder nu
vöre uppförda i rikshuvudboken. Det kunde därför ifrågasättas, huruvida
dessa värden utan vidare borde överföras till den nya fonden. Enligt ämbetsverkets
mening borde fondens kapital göras till föremål för en uppskattning
på affärsmässig grundval. Sedan denna verkställts, borde de framkomna
värdena uppföras å tillgångssidan, varjämte värdeminskningskontot icke
borde belastas med några ingångsavskrivningar. Vid varupriskalkyleringen
borde hänsyn icke tagas till beredskapskapitalet men däremot till att fredskapitalet
skulle förräntas efter en skäligt avvägd räntefot. Beträffande pensioneringsspörsmålen
har statskontoret anslutit sig till vad statens pensionsanstalt
anfört.
Statens pensionsanstalt har beträffande de med pensionering av tjänstemän
och arbetare vid försvarets fabriksverk sammanhängande spörsmålen
anfört bland annat följande.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
Enligt den nuvarande, av 1938 års riksdag godkända ordningen för de statliga
pensionsutgifternas bestridande utgå pensioner — av levnadskostnadsväxlingarna
beroende rörliga tillägg däri inbegripna — samt livräntor enligt
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena, 1942 års tjänste- och
familjepensionsreglementen för arbetare samt de s. k. summariska pensionsbestämmelserna
för arbetare såvitt angår andra förvaltningsgrenar än de
affärsdrivande verken från anslag å riksstatens tolfte huvudtitel. Vid samtliga
affärsdrivande verk utgå däremot pensions- och livränteförmånerna från
särskilda tjänste- respektive familjepensionsfonder vid de olika verken, vilka
fonder äro gemensamma för tjänstemän och arbetare. Fonderna tillföras den
överslagsvis beräknade summan av anställningshavarnas pensionsavdrag samt
därutöver vissa ersättningar av affärsverksmedlen för pensionsutgifterna.
Dessa ersättningar torde motsvara den del av de faktiska pensionsutgifterna,
som överstiger vad pensionsfonderna enligt försäkringstekniska grunder
kunna bestrida med hänsyn till fondernas medelstillgångar och pensionsavdragens
storlek. Utgifterna för kristillägg å jaensionerna från fonderna bestridas
från särskilda poster i verkens driftkostnadsstater.
Såsom huvudanmärkning mot det av ämbetsverken förordade förslaget
gäller, att detsamma skulle innebära en principiell avvikelse från nyssnämnda
ordning för pensionskostnadernas bestridande. Förslaget synes överhuvudtaget
sakna motsvarighet inom det statliga pensionsväsendet.
Pensionsanstalten har svårt att se, att tillräckliga skäl föreligga att i fråga
örn pensionskostnadernas bestridande tillämpa annan ordning för försvarets
fabriksverk än för övriga affärsdrivande verk. Härigenom åstadkommes visserligen
icke någon fullständig utjämning av pensionskostnaderna under
olika tidsperioder, och ej heller vinnes någon direkt grundval för rättvisande
självkostnadsberäkningar beträffande driften. Det borde dock enligt anstaltens
mening icke vara uteslutet att genom fristående utredningar skaffa underlag
för nödigt hänsynstagande till pensionsutgifternas betydelse såsom driftkostnadsfaktor.
Under alla förhållanden torde nämnda syfte med hänsyn till
vanskligheten att beräkna de rörliga delarna av pensionsförmånerna och jämväl
till andra omständigheter endast ofullständigt kunna vinnas.
Vad angår spörsmålet om sättet för pensionsärendenas handläggning, synes
detta kunna lösas oberoende av principfrågan örn kostnadernas bestridande.
Olägenheten att inom fabriksstyrelsen behöva anställa särskilt sakkunnig
personal för pensionsfrågornas handläggning synes kunna undvikas genom
att, liksom fallet är vid statens reproduktionsanstalt, låta prövningen av pensionsärenden
ombesörjas av statskontoret beträffande tjänstemännen och av
statens pensionsanstalt beträffande arbetarna. Bestyret att verkställa utbetalning
av de fastställda grundpensionerna med därå belöpande rörliga tilllägg
och kristillägg torde utan svårighet kunna skötas av fabriksstyrelsen.
På grund av vad sålunda anförts har pensionsanstalten förordat, att den
pensionsordning, som nu gäller för statens reproduktionsanstalt, bringas i tilllämpning
i fråga örn försvarets fabriksverk och att således tjänste- och familjepensionsavdragen
tillföras vid fabriksverket upplagda tjänste- och familjepensionsfonder
och pensionskostnaderna bestridas från pensionsfonderna
med bidrag av driftmedel.
5. Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk.
.! riksstaten för budgetåret 1942/43 var uppfört ett anslag av 500,000 kronor,
avsett för nyanskaffning av utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
underställda fabriker och för sådan ersättningsanskaffning, till vilken nämndens
förnyelsefond för maskiner och inventarier icke lämnade tillgång. Anslaget
disponerades av Kungl. Majit på sätt Kungl. Majit efter framställning
av nämnden för varje särskilt fall beslutade.
I riksstaten för innevarande budgetår har å fjärde huvudtiteln uppförts ett
reservationsanslag för samma ändamål och av samma storlek.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets fabriks styr else
anfört, att ett dylikt anslag erfordrades även för budgetåret 1944/45. Anslagets
användning borde emellertid begränsas att avse sådana nyanskaffningar, vilka
icke hade karaktären av reinvesteringar. Det syntes styrelsen som örn anslaget
efter de anskaffningar, vilka ägt rum under de senaste åren, kunde rätt avsevärt
nedbringas. Enligt styrelsens mening borde detsamma för nästkommande
budgetår begränsas till 250,000 kronor. Anslaget borde lämpligen rubriceras
såsom Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk samt
anvisas såsom investeringsanslag för fabriksfonden.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att de till försvarets fabriksverk
anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skola jämlikt beslut av fjolårets
riksdag från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild
i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond.
Detta beslut innebär en reglering av verksamheten efter de grunder,
som gälla för statlig affärsdrift, varigenom skapas förutsättningar för en rättvisande
självkostnadsberäkning vid prissättningen av de vid verksamheten
framställda produkterna. Efter fondens inrättande komma sålunda priserna
å dessa produkter att principiellt innefatta täckning för samtliga kostnader
för produktionen med undantag — vid bifall till vad jag i det följande föreslår
— för vissa kostnader av beredskapsnatur. Ifrågavarande produktionskostnader
komma sålunda ytterst att belasta de för materielanskaffning för försvarsväsendet
uppförda anslagen i stället för att, såsom nu är fallet, belasta
även andra anslag. Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition (bilagan
fjärde huvudtiteln, sid. 16 f.) anförts bortfaller härvid det anslag, som för
innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln anvisats till försvarets fabriksstyrelse,
varförutom vissa andra å huvudtiteln uppförda anslag — bland
annat de för de olika försvarsgrenarna anvisade anslagen till avlöningar till
aktiv personal m. fl. — röna inverkan.
I annat sammanhang torde jag få återkomma till de smärre ändringar i beräkningarna
av fjärde huvudtitelns anslag, som fabriksf ondens inrättande från
och med nästa budgetår sålunda kunna föranleda — dessa anslag ha i årets statsverksproposition
uppförts med beräknade belopp — och upptager nu på
grundval av föreliggande, av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket framlagda
utredning till behandling de spörsmål, som avse fondens inrättande
och som kräva riksdagens medverkan. Driftkostnadsstat för försvarets
fabriksverk tillkommer det Kungl. Majit att fastställa, varför i detta sammanhang
behandlas endast de i utredningen berörda frågorna örn upptagande till
redovisning å fonden av fastigheter, maskiner m. m. samt därmed samman
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
hängande spörsmål om värdeminskningskonto, örn redovisning av överskott
u driftbudgeten m. m., örn de förutnämnda beredskapskostnadernas täckande,
om de nu förefintliga förnyelsefondernas avveckling samt örn ordnandet av
pensioneringen för tjänstemän och arbetare vid försvarets fabriksverk.
Jag vill till en början erinra, att chefen för finansdepartementet i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet rörande kapitalbudgeten
förordat en omläggning av redovisningen för kapitalbudgeten, varigenom
såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning skulle göras till föremål
för beslut av riksdagen. De beträffande fabriksfonden i den föreliggande
utredningen framlagda förslagen äro i huvudsak uppgjorda med hänsyn tagen
till dessa nya budgetprinciper.
I överensstämmelse med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
böra å fabriksfondens tillgångssida upptagas fabriksverkets byggnader
och markområden samt maskiner m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade
rörelsemedel. Såsom ämbetsverken föreslagit böra därutöver å fonden
redovisas jämväl de byggnader och maskiner m. m., som utnyttjas för krigsmaterielverkets
räkning i drift vid privata företag. I sistnämnda tillgångar
ingå till ett belopp av 2,880,000 kronor fastigheter, redovisade å försvarsväsendets
fastighetsfond, medan återstoden av dessa tillgångar förvärvats
med anlitande av driftbudgetsmedel. Sammanlagt skulle enligt ämbetsverkens
förslag fabriksfondens tillgångssida upptagas till i runt tal 135,000,000 kronor.
Ämbetsverkens beräkning av fastighetsvärdet å försvarets fabriksfond, innefattande
jämväl en specifikation av de fastigheter (utom de s. k. skuggfabrikerna),
som vid bifall till nämnda förslag skulle överföras från statens ali
rnänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond till den nya fonden,
torde böra fogas vid detta protokoll. De fastigheter, som i denna förteckning
avses, böra överföras till redovisning å fabriksfonden med undantag dock
för den för försvarets fabriksstyrelse avsedda fastigheten Birger Järngatan 7
i Stockholm, vilken alltjämt synes böra redovisas å byggnadsstyrelsens del
fond av statens allmänna fastighetsfond.
Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förutsatt, att en överföring
skulle ske av de i fastighetsfonderna upptagna värdena och däremot svarande avskrivningsbelopp
samt att tillgångar, vilka anskaffats med anlitande av driftbudgetsmedel,
skulle redovisas med samma belopp å tillgångs- och skuldsidorna
och således betraktas som helt avskrivna. Häremot har statskontoret
framhållit, att fabriksfondens kapital borde upptagas till ett efter affärsmässig
uppskattning erhållet belopp.
I anledning härav må erinras, att fabriksstyrelsen, såsom av den föreliggande
utredningen framgår, påbörjat en allmän värdering av fabrikernas
och verkstädernas maskiner. En ytterligare undersökning av de värden,
till vilka vid tillämpning av affärsmässiga principer fondens kapital skulle
uppskattas, borde således närmast gälla de å fonden redovisade fastigheterna.
En undersökning härav skulle möta vissa svårigheter och bliva relativt tidsödande
samt medföra kostnader för statsverket. Härtill kommer att, såvitt
kunnat rent approximativt bedömas, en dylik undersökning icke torde kunna
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 75—77. 200 44 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
resultera i någon mera väsentlig ändring av de nettovärden, som enligt
fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag skulle upptagas å fonden.
För närvarande synes mig fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
till ^värdering kunna godtagas.
I förslaget har även berörts frågan om redovisning a fabriksfonden av vissa
maskiner, som arméförvaltningens förutvarande tygdepartement anskaffat
med anlitande av driftbudgetsmedel och uthyrt till privata företag för att utnyttjas
vid tillverkningar för Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Ämbetsverken
ha föreslagit, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande
att avgöra frågan om och i vad mån redovisning av dessa maskiner skulle ske
å fabriksfonden. För egen del finner jag den omständigheten, att vissa maskiner
förvärvas av privata företag, icke böra hindra, att maskinerna redovisas
å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före den 1 juli 1944. De böra
härvid upptagas till sitt inköpsvärde, med vilket samtidigt värdeminskningskontot
för krigsmaterielverkets tillgångar i fonden bör ökas. De hyror, vilka
inflyta för maskinernas utnyttjande, synas böra tillgodoföras inkomstpost å
fonden.
Närmare bestämmelser rörande fastställandet av värdena å fondens kapitaltillgångar
torde i anslutning till det nu anförda få i sinom tid meddelas
av Kungl. Majit. Yad arméns fortifikationsförvaltning och försvarets civilförvaltning
i ämnet anfört torde härvid få beaktas. Anmärkas må i detta sammanhang,
att de medel, som för anskaffning av maskiner anvisats över fonden för
förlag till statsverket, böra omföringsvis uppdebiteras å fabriksfonden, i samband
varmed fonden för förlag till statsverket bör med motsvarande belopp
nedskrivas.
I likhet med fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förutsätter jag, att
den rörliga kredit av 20,000,000 kronor, som jämlikt beslut av fjolårets riksdag
tillhandahålles fabriksstyrelsen och som avser att täcka behovet av rörelsekapital
utöver det genom anvisande av investeringsanslag tillgodosedda, även
efter fabriksfondens inrättande skall under oförändrade villkor stå till styrelsens
förfogande.
k fabriksfondens skuldsida böra, såsom i utredningen föreslagits, a ett
värdeminskningskonto upptagas erforderliga avskrivningsmedel. Till detta
konto böra, vilket framgår av det förut sagda, från statens allmänna fastighetsfond
och försvarsväsendets fastighetsfond överföras för fabriksverkets
fastigheter avsatta belopp, vartill bör läggas grundavskrivning med 50 % a
de för investering i fastigheter anvisade medel, vilka bliva disponerade före
den 1 juli 1944. För maskiner torde å värdeminskningskontot böra upptagas
hela inköpsvärdet för de med anlitande av driftbudgetsmedel anskaffade
maskinerna. Å kontot bör vidare redovisas ett belopp, motsvarande kostnaderna
för de likaledes med driftbudgetsmedel anskaffade s. k. skuggfabnkerna,
vilka alltså böra anses såsom helt avskrivna. Till detta belopp bor
läggas dels å försvarsväsendets fastighetsfond avsatta medel för krigsmaterielverkets
å fonden redovisade fastigheter, dels beräknad årsavsknvmng å dessa
fastigheter för budgetåret 1943/44, dels ock grundavskrivning för dessa fastigheter
med 50 % å de medel, som bliva rekvirerade före 1 juli 1944. Slutligen
19
Kungl. Maj-.ts proposition nr 75.
b°r vid bifall till mitt förslag örn redovisning å fabriksfonden av de av arméorva
ningens tygdepartement anskaffade maskinerna värdeminskningskontot
okas med inköpsvärdet för de maskiner, vilka den 1 juli 1944 alltjämt kvarstå
i kronans ago. Sammanlagt skulle värdeminskningskontot komma att uppgå
till omkring 96,000,000 kronor.
Fabnksstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning av värdeminskningskontot
torde bora fogas vid detta protokoll.
Såsom i propositionen 1943: 180 förutsatts, böra från och med budgetåret
1944/45 de anslag, vilka å statsbudgeten skola anvisas för nyanläggning och
utvidgning av nytillverkande fabriker inom försvarsväsendet ävensom för anskaffning
av maskiner och för ökning av rörelsemedel, uppföras såsom investenngsanslag
för den nya fonden. Detsamma synes böra gälla i fråga örn mera
omfattande inventarieanskaffning. Beträffande sådana investeringsanslag för
byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, ha fabriksstyrelsen
och nksräkenskapsverket — delvis i motsats till vad i detta hänseende uttalats
i sagda proposition — förutsatt, att sådan grundavskrivning med 50 %
^ byggnadsvärdet, som med anlitande av särskilda avskrivningsanslag nu
sker, icke skall förekomma utan allenast årliga avskrivningar äga rum. Då
denna anordning överensstämmer med den som vanligen förekommer
inom statens affärsverk och medger en säkrare beräkning av de med produktionen
förenade självkostnaderna, vill jag icke resa erinran mot förslaget i
denna del och utgår därvid från att enbart årsavskrivning skall tillämpas jämväl
beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa
icke disponeras före den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för
nya kapitalinvesteringar, som härigenom uppkomma, böra i enlighet med
ämbetsverkens förslag tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Jag förutsätter,
att fabriksstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket avgiver förslag till
de närmare bestämmelser i ämnet, som böra meddelas, och att frågan på grundval
härav av Kungl. Majit upptages till övervägande i samband med fastställande
av stat för fabriksfonden för nästa budgetår. För nästa budgetår torde
den av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade avsättningen till
värdeminskningskontot, 600,000 kronor, kunna godtagas.
I detta sammanhang må erinras, att av de medel — tillhopa 16,250,000 kronor
— som av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
och å riksstaten för innevarande budgetår anvisats till utbyggnad av vissa
fabriker och anläggningar, ett belopp av 9,000,000 kronor funnits vara direkt
hänförliga till utflyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg.
Såsom av 1943 års riksdag förutsatts skall vederbörlig grundavskrivning av
sistnämnda investering ske med anlitande av särskilda medel (nettoinkomsterna
från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av försvarets
andel i Mariebergs—Konradsbergsområdena m. m.). De för denna
avskrivning erforderliga medlen, 4,500,000 kronor, skola följaktligen icke belasta
den ekonomiska ram för försvarsväsendet, som av 1942 års riksdag angivits
för femårsperioden 1942/47. Vid bifall till det av mig nyss förordade
förslaget till ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets fastigheter
skulle sistnämnda belopp till den del det icke redan tagits i anspråk för av
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
skrivningsändamål, eller i runt tal 2,700,000 kronor, komma att i form av årliga
avskrivningar belasta fabriksfonden och därigenom även riksstatens fjärde
huvudtitel. Till undvikande härav böra nu omhandlade medel fortfarande användas
för avskrivning av ifrågavarande fabrik och för detta ändamål tillföras
fabriksfonden. Den föreslagna omläggningen utgör icke hinder härför.
Å försvarsväsendets fastighetsfond eller fonden för förlag till statsverket
anvisade men icke före den 1 juli 1944 av riksgäldskontoret utbetalade medel,
avseende fabriksverkets anläggningar, böra i överensstämmelse med fabriksstyrelsens
och riksräkenskapsverkets förslag och på sätt förutsatts i propositionen
1943:180 anses anvisade å fabriksfonden. Enligt den föreslagna utformningen
av kapitalbudgeten komma de da också att bliva ställda till
fabriksstyrelsens förfogande.
Vid bifall till det förslag rörande slopande av den hittillsvarande förnyelsefondsredovisningen
för bland annat de statliga affärsverksfonderna, som
enligt det föregående framlagts i årets statsverksproposition, kunna i samband
med fabriksfondens inrättande de provisoriska förnyelsefonder, vilka upplagts
för täckande av kostnader för ersättningsanskaffningar, i enlighet med
fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag avvecklas, varvid fondernas
behållning bör tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida uppförda
inkomsttiteln övriga diverse inkomster. De belopp, om vilka här är fråga,
utgöra för fabriksverket omkring 4,600,000 kronor, för krigsmaterielverket
2.400.000 kronor och för marinens beklädnadsverkstad 139,000 kronor, eller
sammanlagt 7,139,000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att ett belopp av
7.400.000 kronor, vilket fonderats av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden)
respektive krigsmaterielverket för beredande av ersättning för vissa
verktyg, i enlighet med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag
även i fortsättningen, i avvaktan på prövningen av vissa av riksrakenskapsverket
väckta förslag rörande redovisningen av dessa medel, fortfarande skall
stå till krigsmaterielverkets förfogande. Vid ianspråktagande av förutnämnda
medel, 7,139,000 kronor, erfordras anvisande av investeringsanslag för ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, vilket för fabriksverket torde böra i
enlighet med föreliggande förslag under Försvarets fabriksfond upptagas till
1.500.000 kronor. Till frågan örn investeringsanslag för krigsmaterielverket
tord© jäg få. återkomma i annat sammanhang.
Den i den föreliggande utredningen berörda frågan örn redovisande å
driftbudgetens inkomstsida av överskott å rörelsen bor ses i samband med
frågan om täckande av förutnämnda kostnader för vidmakthållande i fred
av de nytillverkande fabrikernas beredskap. I denna fråga ha olika meningar
gjort sig gällande, och tre alternativa förslag till lösning av problemet ha framkommit.
Sålunda förordade 1941 års förvaltningsutrednmg, att dessa kostnader
skulle täckas genom förhöjning av priserna på de till staten levererade
produkterna. 1942 års militära bolagsbildning framhöll, att spörsmålet
egentligen gällde sådana kostnader, som kunde sammanfattas under benämningen
tomgångsförluster, d. v. s. kostnader, som uppstode genom att fabrikerna
vore utbyggda och utrustade för tillverkning avsevart överstigande
fredsbehovet. Dessa kostnader, vilka nära syntes motsvara räntan å det i
21
Kungl. Marits proposition nr 75.
fredsproduktionen sysselsatta kapitalet, borde, i den mån de icke avsåge
en mera normal tomgångsförlust enligt bolagsutredningens mening täckas
av det överskott å rörelsen, som uppkomme vid en självkostnadsberäkning
inkluderande även kapitalränta. Slutligen lia i föreliggande utredning
fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att ersättningsbelopp
för kostnadernas täckande årligen skulle anvisas från särskilt anslag å
riksstaten. Under normala förhållanden skulle således å riksstatens inkomstsida
redovisas överskott å fabriksverkets rörelse med omkring 1,500,000
kronor, motsvarande viss procent å ianspråktaget kapital, medan samtidigt å
utgiftssidan skulle anvisas anslag för täckande av verkets beredskapskostnader.
För egen del får jag anföra, att jag svårligen kan förorda det av 1941 års
förvaltningsutredning föreslagna alternativet, vilket skulle göra prissättningen
å fabriksverkets produkter beroende av storleken av de mycket varierande
beredskapskostnadema. Det synes mig principiellt riktigast, att dessa
kostnader med av bolagsutredningen angiven begränsning bestridas från ett
å riksstaten anvisat anslag. Att beräkna storleken av de beredskapskostnader,
som kunna uppkomma under nästkommande budgetår, är i nuvarande läge icke
möjligt. Storleken av de medel, som kunna erfordras för täckning av beredskapskostnaderna
— i den mån de icke böra normalt hänföras till fabriksverkets
produktiva verksamhet — kommer nämligen att variera i omvänd proportion
till sysselsättningsgraden, vilken i sin tur är beroende av beredskapens
omfattning. Med hänsyn till att å fjärde huvudtiteln böra redovisas de kostnader
för försvaret, som avses skola utgå under fredstid, förordar jag i avvaktan
på närmare erfarenheter rörande fabriksverkets verksamhet att för
täckning av fabriksverkets beredskapskostnader uppföres ett till ett formellt
belopp av 1,000,000 kronor beräknat förslagsanslag.
Frågan örn bestridande av motsvarande beredskapskostnader för krigsmaterielverket
torde få upptagas efter särskild framställning av detta verk.
Det föreliggande förslaget innebär, att vid fabriksverket pensionsfondering
icke skulle äga rum. De med personalens pensionering förenade bestyren
skulle ombesörjas av statskontoret och statens pensionsanstalt. Innehållna
pensionsavdrag jämte det belopp, som därutöver efter försäkringsmatematisk
utredning befunnes erforderligt för täckande av på budgetåret fallande del av
pensionskostnaderna, skulle upptagas såsom uppbördsmedel under vederbörliga
anslag å tolfte huvudtiteln. Statens pensionsanstalt har framhållit, att
ifrågavarande förslag, som saknade motsvarighet inom det statliga pensionsväsendet,
innebure en principiell avvikelse från den för de affärsdrivande
verken fastställda ordningen för pensionskostnadernas bestridande. Anstalten
har funnit fonderingen i den omfattning, som nu förekommer vid affärsverken
vara att föredraga, och har förordat, att pensionsärendena skulle liksom beträffande
personalen vid statens reproduktionsanstalt prövas av statskontoret
och pensionsanstalten.
Jag vill erinra, att chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
kommer att upptaga frågan om avsättning till pensionsfonderna vid affärs
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
verken. Jag finner övervägande skäl tala för att vid fabriksverket tills vidare
tillämpas samma principer i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostnaderna
som vid övriga affärsdrivande verk. Såsom pensionsanstalten framhållit,
hindrar detta icke, att pensionsärendenas handläggning kan anförtros
åt statskontoret och pensionsanstalten.
I det föregående har jag förordat anvisande för nästa budgetår under Försvarets
fabriksfond av ett investeringsanslag av 1,500,000 kronor till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Detta anslag avses skola användas
för sådana utgifter, som äro att hänföra till reinvestering, såsom till iståndsättande
av maskiner och annan utrustning, anskaffande av ny sådan utrustning
i stället för försliten eller eljest icke användbar utrustning samt iståndsättande
av byggnader o. d. Yid sidan härav erfordras medel för bestridande
av utgifter för sådan anskaffning av maskiner och utrustning, som ej har
karaktär av reinvestering. Jag har därför intet att erinra mot bifall till fabriksstyrelsens
förslag örn anvisande även för nästa budgetår av ett dylikt anslag.
Detta anslag, som i fortsättningen bör uppföras såsom investeringsanslag under
Försvarets fabriksfond, synes böra i överensstämmelse med styrelsens förslag
för nästa budgetår beräknas till 250,000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med samma belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag — under erinran att
chefen för finansdepartementet torde komma att i sinom tid framlägga förslag
rörande upptagande å statsbudgeten av förutnämnda inkomsttitel och rörande
investeringsbemyndigande och investeringsstat för fonden samt dispositionen
av omförmälda till förnyelsefonder hittills avsatta belopp — hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig i det föregående anförts meddela närmare
föreskrifter rörande försvarets fabriksfond,
dels å riksstatens fjärde huvudtitel under E. Diverse för budgetåret
1944/45 till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten under Försvarets fabriksfond för
budgetåret 1944/45 anvisa följande investeringsanslag, nämligen
till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000
kronor samt
till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandeberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
23
Bilaga 1.
Fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkcts beräkning av fastighetsvärdet å försvarets
fabriksfond den I juli 1944.
Markvärde |
Byggnadsvärde |
Summa |
|
Fabriksverket. |
|||
Fastighetsvärde den 1 juli 1943: |
|||
Ammunition sfabriken. Karlsborg.......... » , Karlstad............ Carl Gustafs stads gevärsfaktori.......... Åkers krutbruk .......................... Centrala torpedverkstaden................ Arméns centrala beklädnadsverkstad...... |
266 117: 43 |
3 292 896:81 3 859 768: 44 2 321821: 30 2 755 366: 56 4 538 992: 20 |
|
Summa |
1 107 917: 43 |
17 648 195: 31 |
18 756 112: 74 |
Försvarets fabriksstyrelse ................ |
550 000: — |
467 443:13 |
1017 443:13 |
Beräknad kapitalinvestering budgetåret 1943/44 |
28 500: — |
8 623 021:93 |
8 651 521: 93 |
Summa fastighetsvärde för fabriksverket |
— |
— |
28425077.80 |
Kr ig små ter ielverket. |
|||
Fastighetsvärde den 1 juli 1943: |
|||
Tfabrik.................................. Spärljusfabrik............................ |
68 453:16 |
443085:19 1311037: 63 |
|
Summa |
68 453: 16 |
1 754 122: 82 |
1 822 575: 98 |
j Beräknad kapitalinvestering budgetåret 1943/44 Summa fastighetsvärde för |
— |
1 057 424: 02 |
1057 424: 02 |
— |
— |
2880 000:- |
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 75.
Bilaga 2.
Fabriksstyrelsens och rlksräkenskapsverkets beräkning av fabriksfondens värdeminsknings
konto
den I juli 1944.
Specifikation |
Summa |
|
Fabriksverket. Fastigheter: Å värdeminskningskonto den 1 juli 1943 redovisat belopp Maskiner m. m....................................... |
13 693 330: 57 3 700000: — |
17 464 945: - 12 750 000: — |
Summa |
— |
30 214945:- |
Krig smaterielverket. Fastigheter: Å värdeminskningskonto den 1 juli 1943 redovisat belopp |
882 061: 42 5 538:56 525 000: — |
1 412 599:98 |
Byggnader och maskiner m. m-, utnyttjade i drift vid pri-vata företag ........................................ |
_ |
63 579 000:- |
Summa |
— |
64 991 599:98 |
Stockholm 1044. K. L. Beckmans Boktryckeri.