Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till jordbrukets
yrkesskolor; given Stockholms slott den 28
januari 1944.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten
38, av förslagsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar framhöll jag, att
förslag framkommit om anvisande å riksstaten av anslag till jordbrukets yrkesskolor
vid Gålö, Vittjärvsgården m. fl. platser. Jag torde nu få ånyo anmäla
denna fråga för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 4 november 1942 har Stockholms läns och stads hushållningssällskap
gjort framställning örn statsbidrag för budgetåret 1943/44 med
Bihang till riksdagens protokoll thil. 1 sami. Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

52 597 kronor till Gålö jordbruksskola. Över framställningen har lantbruksstyrelsen
den 23 november 1942 avgivit infordrat utlåtande. Sedermera har
lantbruksstyrelsen i skrivelse den 22 oktober 1943 hemställt om anslag för
budgetåret 1944/45 med 105 200 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten
vid jordbrukets yrkesskolor på Gålön i Stockholms län och vid
Vittjärvsgården i Norrbottens län samt med 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten
vid skolor av ifrågavarande slag. Över lantbruksstyrelsens hemställan
ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,
statens arbetsmarknadskommission, Stockholms läns och stads hushållningssällskaps
förvaltningsutskott samt Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
I arbetmarknadskommissionens utlåtande har föreslagits, att
å riksstaten måtte anvisas medel jämväl till uppehållande av verksamheten vid
jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem i Norrbottens län samt vid jordbruksgården
i Sorsele i Västerbottens län. I anledning av vad kommissionen
sålunda föreslagit ha yttranden inhämtats från statskontoret, allmänna lönenämnden
och lantbruksstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens yttrande funnos fogade
utlåtanden från Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap
samt från stiftelserna Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns
arbetsstugor.

Innan jag övergår att redogöra för den närmare innebörden av de i det föregående
omförmälda förslagen, torde jag få erinra örn att lantbruksstyrelsen,
som den 30 juni 1938 anbefalldes att verkställa av 1938 års riksdag (r. skr.
nr 371) begärd utredning angående lantbrukets 1 ä rlingsfråga,
den 1 juli 1940 avlämnade betänkande i ämnet samt att
yttranden över betänkandet avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar.
Ur innehållet i betänkandet, såvitt detsamma avser inrättandet
av yrkesskolor, må här lämnas följande uppgifter, vilka kunna vara av
intresse vid bedömandet av de nu framställda förslagen om anslag till vissa
jordbrukets yrkesskolor.

I betänkandet uttalar lantbruksstyrelsen, att styrelsen vore starkt medveten
om betydelsen av att de ungas intresse vid så tidig ålder som möjligt inriktades
på jordbruket, enär eljest en viss risk förefunnes för att ynglingar
efter avslutad folkskola skulle söka sig till andra yrken och deras yrkesskolor.
Lantbruksstyrelsen förklarar sig hysa den uppfattningen, att det just
vore efter avslutad folkskola, som ungdomarna ställdes inför valet av yrke
och att med de goda möjligheter till yrkesutbildning, som erbjödes inom hantverk
och industri, risken vore stor för att de industriella yrkena komme att
få en ännu starkare dragning än tidigare på landsbygdens ungdom. Då en
yrkesutbildning i jordbruk för fjortonåringar direkt efter genomgången folkskola
enligt styrelsens mening knappast kunde tänkas ske annat än i en skola,
föreslås i betänkandet inrättande av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, dit ynglingar
utan krav på föregående praktik i jordbruk och direkt efter avslutad
folkskola kunde söka sig för erhållande av yrkesutbildning i jordbruk. Genom
att icke blott antaga elever, som vuxit upp vid jordbruket, utan även åt sådana
ynglingar från städer och samhällen, som icke tidigare haft kontakt
med jordbruket, förmedla övergång till detta, ha dessa skolor ansetts få en
stor och betydelsefull uppgift att fylla.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

I betänkandet framhålles, att, då yrkesskolor i jordbruk i viss mån torde
innebära en nyhet, försiktigheten syntes bjuda, att, intill dess tillräcklig erfarenhet
vunnits, inrättande av dylika skolor gjordes beroende av initiativ
från de lokala organens sida.

Såsom redan berörts skulle de föreslagna yrkesskolorna vara tvååriga.
Varje årskurs bör omfatta högst 25 elever. Skolorna föreslås förlagda till
lämpliga centralt belägna egendomar med en åkerareal av omkring 50 hektar.
Skolegendomarna böra utrustas med skol- och internatbyggnader, lärarbostäder,
maskin- och redskapshallar samt nödiga verkstadslokaler för snickeri,
smide, sadelmakeri och skomakeri. Undervisningen bör vara praktisk
och avse att bibringa eleverna nödig färdighet och vana i alla vid ett jordbruk
förekommande arbeten men även ett visst mått av teoretiska insikter
i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena.

Vad angår lärarpersonalen vid yrkesskola har i betänkandet räknats med
att skolan skulle stå under ledning av en rektor med agronomexamen, vilken
skulle förvalta skol jordbruket och meddela den teoretiska undervisningen
i de egentliga jordbruksämnena. Såsom ordinarie lärare med undervisningsskyldighet
i de förberedande ämnena och slöjd eller trädgårdsskötsel
borde lämpligen anställas en folkskollärare. Dessutom behövdes en montör
för meddelande av den praktiska undervisningen i smide samt maskiners
och redskaps skötsel och vård. I vissa ämnen, t. ex. i skomakeri och sadelmakeri
samt slöjd eller trädgårdsskötsel, erfordrades speciallärare.

Anläggningskostnaden för en jordbrukets yrkesskola beräknas i betänkandet
till 500 000 kronor och de årliga driftkostnaderna till i runt tal 62 000
kronor. På grund av den stora betydelse, som ifrågavarande yrkesskolor komme
att få, borde enligt lantbruksstyrelsens mening ett verksamt stöd från
statsmakternas sida lämnas till både anläggning och drift av yrkesskolor.
Statsbidrag föreslås sålunda skola utgå till bestridande av kostnader för utförande
av nybyggnad av erforderliga lokaler för skola, för om- eller tillbyggnad
av sådana lokaler eller för inköp av byggnad för skolas behov enligt
de grunder, som gälla för uppförande eller förvärv av byggnader för
lantmanna- och lanthushållsskolor. Vad angår det statsbidrag, som enligt
betänkandet bör utgå till yrkesskolas årliga drift, föreslås, att samtliga kontanta
löneförmåner åt lärarpersonalen skulle liksom vid lantmanna-, lantbruks-
och lanthushållsskolor utgå av statsmedel. Löneförmånerna för rektor
och ordinarie lärare beräknas enligt samma grunder som för föreståndare
vid lantbruksskola eller lantmannaskola med vinterkurs och fortsättningskurs
respektive ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs. Grundanslaget
till driftkostnader har liksom för lantmannaskola med helårskuns
upptagits till 5 400 kronor.

I stället för till elever i lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor utgående
understöd av statsmedel har lantbruksstyrelsen med hänsyn till elevernas
ålder funnit det lämpligare, att dessa förutom kost och logi erhölle
nödiga arbetskläder och en mindre, av yrkesskolans styrelse bestämd arbetspremie.
Med anledning härav föreslås statsbidrag till driftkostnader (tillläggsbidrag)
med 25 kronor för varje elev och månad utöver grundanslaget
å 5 400 kronor.

De i förenämnda betänkande framförda förslagen lia ännu ej föranlett
slutligt beslut från statsmakternas sida.

I fråga örn tillkomsten av samt den hittillsvarande verksamheten
vid de fyra yrkesskolor på jordbrukets område,

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

beträffande vilka framställning om anslag nu gjorts, inhämtas
av handlingarna i ärendet bland annat följande.

Gålö jordbruksskola. År 1941 upprättade Stockholms läns och stads
hushållningssällskap å egendomen Stegsholm på Gålön i Stockholms län en
yrkesskola för jordbruk, vilken började sin verksamhet den 15 juni 1941.
Skol jordbruket, som omfattar 35 hektar åker och 30 hektar betesmark, äges
av Prins Carls uppfostringsinrättning och arrenderas av hushållningssällskapet
för tiden intill den 14 mars 1964. Statens arbetsmarknadskommission
har i samråd med lantbruksstyrelsen fastställt reglemente för skolan. Enligt
reglementet har skolan, som står under överinseende av lantbruksstyrelsen
och axbetsmarknadskommissionen, till ändamål att utbilda jordbruksarbetare
samt att främja detta sitt syfte genom att åt ungdom, som avslutat folkskolans
lärokurs, meddela praktisk utbildning i de arbeten, som förekomma inom
jordbruket, ävensom teoretiska insikter i de för jordbruket grundläggande
ämnena. Undervisningen vid skolan är tvåårig och skall fortgå minst 300 dagar
årligen. 1 varje årskurs må antagas högst 25 elever. Vid skolan antagen
elev erhåller avgiftsfritt undervisning, kost, bostad samt nödiga arbetskläder.
Dessutom lämnas viss arbetspremie.

Skolans ledning handhaves av en rektor, som även meddelar viss undervisning.
För att kunna antagas till rektor kräves bland annat att ha avlagt
agronomexamen samt därefter under minst två läsår med goda vitsord ha
tjänstgjort såsom lärare vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt.
Vid skolan finnes — förutom rektor — anställd följande lärarpersonal, nämligen
en yrkeslärare såsom ledare och instruktör för elevernas praktiska arbeten
oell idrott samt biträdande lärare i dagbokföring, en lanthushållslärarinna
såsom skolans husmoder samt för undervisning i persedelvård och
hälsolära, en assistent för biträde med bokförings- och kontorsarbeten samt
för elevernas praktiska arbeten, en trädgårdsmästare för undervisning i praktisk
trädgårdsskötsel, en ladugårdsförman för undervisning i praktisk ladugårdsskötsel
samt en gårdshantverkare såsom instruktör för reparations- och
byggnadsarbeten. Undervisningen i svenska, geografi, medborgarkunskap,
skogshushållning, slöjd, gymnastik samt smide, skomakeri och sadelmakeri
uppehälles av timlärare.

Å skolegendomen fanns redan vid skolans inrättande ett flertal åbyggnader.
Redan efter skolans första verksamhetsår visade det sig emellertid nödvändigt
att få förbättringar till stånd i avseende å vissa byggnader. För utförande
av erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten lia medel ställts till förfogande
av egendomens ägare. Sagda medel skola av hushållningssällskapet amorteras
under 20 år samt förräntas efter 2 V2 procent.

För uppehållande av verksamheten vid skolan — vilken på sätt framgår
av det anförda organiserats i huvudsaklig överensstämmelse med de i 1940
års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga angivna riktlinjerna —
ha alltsedan dess tillkomst bidrag beviljats av statens arbetsmarknadskommission
och Stockholms läns landsting. För år 1943 har sålunda arbetsmarknadskommissionen
till skolans förfogande ställt ett belopp av 52 596 kronor,
varav 31 716 kronor till avlöning åt skolans lärarpersonal och 20 880 kronor
till skolans driftkostnaden Landstinget har för sagda år beviljat skolan ett
bidrag av 40 000 kronor. Återstående kostnader, omkring 17 000 kronor, för
skolverksamheten bestridas med anlitande av fräsa skoljordbruket inflytande
inkomster.

Jordbruksskolan vid Vittjärvsgården. Denna skola, som är
belägen i Norrbottens län och som varit i verksamhet sedan ett flertal år tillbaka,
upprättades av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Skolan, till vilken

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

hör ett skoljordbruk orri cirka 268 hektar, varav 21 hektar utgöra åker och
247 hektar skogsmark, tiar numera av bolaget såsom gåva överlämnats till
Norrbottens läns hushållningssällskap. Hittills har skolan, som kan karakteriseras
såsom en yrkesskola för utbildning av jordbruksarbetare, varit treårig
och i första hand avsedd för sådana söner till bolagets arbetare, som icke
kunnat beredas anställning inom bolagets industriella verksamhet. Enligt uppgift
Ilar emellertid hushållningssällskapet för avsikt att, därest statsbidrag för
ändamålet kan erhållas, omorganisera skolan till en tvåårig yrkesskola för
jordbruk i enlighet med de grunder, som angivits i 1940 års betänkande rörande
lantbrukets lärlingsfråga. Skolan är sålunda bland annat avsedd att omfatta
två årskurser med 25 elever i varje årskurs. De vid Vittjärvsgården befintliga
byggnaderna äro emellertid i sådant skick, att någon skolverksamhet enligt
förenämnda grunder icke ansetts kunna igångsättas, förrän betydande ny-,
om- och tillbyggnader verkställts.

Jordbruksskolan vid Vittjärvsgården har sedan år 1933 åtnjutit statsunderstöd
från anslag under femte huvudtiteln, till en början från reservationsanslaget
til! bekämpande av arbetslösheten samt därefter från reservationsanslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. För läsåret
1942/43 erhöll skolan ett statsbidrag av 13 000 kronor förutom statsunderstöd
till elever med 3 780 kronor. I fråga om elevunderstöden gälla i huvudsak de
bestämmelser i kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 356) som angå understöd till
elever vid helårskurs vid lantbruksskola i Norrland. Under läsåret 1943/44
bedrives icke någon kursverksamhet vid skolan.

Jordbruks- och lanthushållsskolan i P ål k e m. Denna
skola, som anlades redan år 1928, äges av stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor.
Skolan är förlagd till fastigheten Vitträsk nr 3 i Gällivare socken,
och skoljordbruket omfattar en areal av 341 hektar, varav 22 hektar
åker och kulturbete. Vid skolan finns en tvåårig yrkesskola i jordbruk för
pojkar samt en ettårig lanthushållsskola för flickor. Enligt det av lantbruksstyrelsen
fastställda reglementet har ifrågavarande skola, som står under
lantbruksstyrelsens överinseende, till uppgift att för den landsbygdsungdom
— främst ungdom från arbetsstugorna — som ännu icke nått den ålder,
att den kan vinna inträde vid de statsunderstödda lantbruks-, lantmannaoch
lanthushållsskolorna, meddela praktisk utbildning och även någon teoretisk
undervisning i jordbruk, skogshushållning, lanthushållning och hemvård.
Vid den tvååriga yrkesskolan kunna årligen antagas 10 elever och
vid den ettåriga lanthushållsskolan likaledes 10 elever. Eleverna erhålla fri
kost och logi, fria arbetskläder samt dessutom flitpenningar och stipendier.

Vid ifrågavarande skola finnas anställda dels en föreståndare — som icke
är agronom — vilken ansvarar för jordbruket och handhaver de manliga
elevernas praktiska utbildning, dels en husmoder, som jämte ett biträde har
att svara för skolans hushåll och de kvinnliga elevernas praktiska utbildning,
dels ock en trädgårdsmästare. Den teoretiska undervisningen meddelas
i form av koncentrerade kurser av vissa extra lärare, som endast vistas vid
skolan under den tid, ifrågavarande undervisning pågår. Vid Pålhem finns
ett flertal byggnader för skolverksamheten, vilka delvis uppförts med anlitande
av statsbidrag.

Sedan år 1935 har till verksamheten vid .jordbruks- och lanthushållsskolan
i Pålkem utgått statsunderstöd, först från femte huvudtitelns anslag till
arbetslöshetens bekämpande och därefter från samma huvudtitels anslag till
arbetsmarknadens reglering. För budgetåret 1943/44 har för ändamålet beviljats
statsbidrag med 27 340 kronor, varav 12 240 kronor till avlöningar
åt föreståndare, husmoder och trädgårdsmästare, 2 500 kronor till ersättning
åt extra lärare m. m. samt högst 12 600 kronor till underhåll av elever.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Jordbruksgården i Sorsele. Ifrågavarande jordbruksgård,
som nyligen inrättats av stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor och vars
skoljordbruk omfattar en areal av 113,08 hektar (därav 7,5 hektar åker,
53,4 hektar myrmark, 2,71 hektar äng och 49,47 hektar skogsmark) är i stort
sett organiserad på samma sätt som jordbruks- och lanthushållsskolan i
Pålkem. Reglementet för jordbruksgården överensstämmer sålunda i huvudsak
med det reglemente som av lantbruksstyrelsen fastställts för skolan i Pålkem.
Jordbruksgården har till ändamål att meddela praktisk och även viss
teoretisk ubildning inom jordbruket och dess binäringar åt i första hand elever,
som tillhört Västerbottens läns arbetsstugor. Antalet elever vid jordbruksgården
må icke understiga 12 eller överstiga 30. Eleverna erhålla under
vistelsen vid gården fri kost och logi, läkarvård och sjukvård. Dessutom utgå
vissa arbetspremier. Vid gården äro anställda en föreståndare med ungefär
samma kompetens som föreståndaren vid skolan i Pålkem, en husmoder samt
ett biträde åt husmodern. Till uppförande av de för skolverksamheten erforderliga
byggnaderna anvisade Kungl. Maj:t år 1935 115 000 kronor, att utgå
av lotterimedel.

Till uppehållande av verksamheten vid jordbruksgården i Sorsele har hittills
icke anvisats statsbidrag.

I omförmälda skrivelse den 22 oktober 1943 har lantbruksstyrelsen ■—- under
erinran om sitt i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga
framlagda förslag örn inrättande av yrkesskolor på jordbrukets område —
uttalat, att styrelsen kunnat konstatera att intresse förefunnes för upprättande
av yrkesskolor i jordbruk enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.
De erfarenheter av ifrågavarande skolform som vunnits vid den år
1941 inrättade yrkesskolan på Gålön vore enligt styrelsens mening enbart
goda, och skolan syntes styrelsen komma att fullt motsvara de krav, som
rimligen kunde uppställas på en yrkesskola av förevarande slag. Efter att
ha erinrat örn den planerade omändringen av jordbruksskolan vid Vittjärvsgården
till en tvåårig yrkesskola enligt samma grunder som tillämpades för
skolan på Gålön har styrelsen framhållit, att även på andra håll framkommit
förslag om upprättande av yrkesskolor för utbildande av jordbruksarbetare.
Med hänsyn till att intresset för dylika skolor sålunda syntes vara
stort och då erfarenheterna av skolformen i fråga vore goda, har lantbruksstyrelsen
funnit det i hög grad önskvärt, att statsmakterna på allt sätt understödde
upprättandet av yrkesskolor i jordbruk samt att dessa bereddes
en fastare grund för sin verksamhet genom upptagandet i riksstaten av ett
årligt förslagsanslag till jordbrukets yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen har i nyssberörda skrivelse hemställt, att för budgetåret
1944/45 måtte dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
jordbrukets yrkesskolor anvisas ett förslagsanslag av 105 200 kronor, dels
ock under reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag
till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor m. m. upptagas
ett belopp av 300 000 kronor till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor.
I fråga örn förstnämnda anslag, vilket enligt lantbruksstyrelsens
förslag är avsett att disponeras såsom bidrag till uppehållande av verksam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

beten vid Gålö jordbruksskola samt jordbruksskolan vid Vittjärvsgården, har
styrelsen anfört i huvudsak följande.

Såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid Gålö jordbruksskola
torde av anslaget till bidrag till jordbrukets yrkesskolor böra utgå 52 597
kronor eller samma belopp som av arbetsmarknadskommissionen beviljats
till skolans verksamhet under år 1943. Nämnda belopp beräknas skola disponeras
dels till bestridande av avlöningar åt skolans lärarpersonal och dels
till täckande av skolans driftkostnader, allt i enlighet med följande uppställning.

Löner.

Rektor ....................

Yrkeslärare ................

Lanthushållslärarinna ........

Assistent ....................

Trädgårdsmästare (halva lönen)

Ladugårdsförman ( » » )

Gårdshantverkare ( » » )

Extra lärare ................

Driftkostnader.

Grundanslag ................

43 elever å 30 kronor per månad

Summa kronor 52 597.

kronor 10 227
» 5 863

» 4 558

» 2 620
» 1832

» 1 275

» 1312

8_4 030 kronor 31 717

kronor 5 400

» 15 480 » 20 880

Kostnaderna för halva lönen till trädgårdsmästare, ladugårdsförman och
gårdshantverkare ha ansetts böra bäras av skoljordbruket.

Såsom bidrag till jordbruksskolan vid Vittjärvsgården synes böra beräknas
samma belopp som för Gålö jordbruksskola eller 52 597 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet till ifrågavarande yrkesskolor skulle sålunda
utgöra (52 597 + 52 597 =) i runt tal 105 200 kronor.

Enligt en av lantbruksstyrelsen i december 1943 upprättad promemoria ha
avlöningarna till rektor, yrkeslärare, lanthushållslärarinna och assistent specificerats
på följande sätt.

Befattningshavare	Grundlön kronor	Rörligt till- lägg (15%) kronor	Kristillägg (16 %) kronor	Barntillägg kronor	Summa kronor
Rektor..................	7 560	1134	1209	324	10 227
Yrkeslärare..............	4 475	671	717	—	5 863
Lanthushållslärarinna____	3 480	522	556	—	4 558
Assistent ................	2 000	300	320	—	2 620

Vad beträffar den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta medelsanvisningen till
bidrag till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor har styrelsen yttrat
följande.

För underlättande för de lokala organen att upprätta yrkesskolor för utbildning
av jordbruksarbetare torde liksom beträffande lantmanna- och lanthushållsskolor,
landsting, hushållningssällskap eller sådan förening eller stiftelse,
som har till ändamål att upprätthålla en jordbrukets yrkesskola, kunna
i mån av tillgängliga medel erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

för uppförande av för dylik skola erforderliga lokaler, däri inbegripet bostäder
åt lärare och elever, för om- eller tillbyggnad av sådana lokaler eller
till förvärv av byggnad för skolans behov. Lantbruksstyrelsen vill därför
föreslå, att bestämmelserna i kungörelsen den 22 oktober 1939 (nr 910) angående
statsbidrag till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor
måtte utsträckas att gälla även för jordbrukets yrkesskolor.

Vid Vittjärvsgården måste vissa erforderliga ny-, om- och tillbyggnader
verkställas av skollokalen och lärarbostaden m. m. Kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsarbeten beräknas uppgå till 430 000 kronor. Därest statsbidrag
till dessa arbeten skulle jämlikt bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse
utgå med 75 procent av kostnaderna, skulle härför erfordras ett anslagsbelopp
av 322 500 kronor.

Vid bifall till lantbruksstyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra
anvisas minst 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid jordbrukets
yrkesskolor.

Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott har tillstyrkt
bifall till lantbruksstyrelsens framställning samt därvid yttrat bland
annat följande.

Icke blott tillströmningen av elever till Gålö-skolan visar, att den fyller ett
verkligt behov, utan erfarenheten från den hittills bedrivna verksamheten är
jämväl ägnad att bestyrka, att man här funnit en skolform, lämpad för ifrågavarande
elevmaterial, d. v. s. nyss från folkskolan avgångna lärjungar. Den
första uppsättningen elever avslutade sin tvååriga kurs den 15 juni 1943, och
samtliga elever utom en ha fortsatt att arbeta inom jordbruket.

Den under rådande förhållanden ej minst betydelsefulla uppgiften för skolor
av detta slag synes vara, att de skulle bereda ungdom från städer och
samhällen möjlighet att utbilda sig till jordbrukare. För närvarande saknas
i stort sett sådan möjlighet, då en obemedlad 14 å 15-årig stadspojke ej utan
vidare kan erhålla årsarbete vid jordbruk. Härtill kommer risken att vid
jordbruk ovana pojkar icke tåla det hårda arbetet, om detta ej ledes av kvalificerade
arbetsledare. Som ett led i strävandena att motverka flykten från
landsbygden torde skolformen således beräknas få särskild betydelse.

Även Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förordat
lantbruksstyrelsens förslag. Förvaltningsutskottet har härvid meddelat,
att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ställt ett belopp av 150 000 kronor
till sällskapets förfogande som bidrag till uppförande av byggnader för jordbruksskolan
vid Vittjärvsgården samt till utrustning av skolan. Omkring
hälften av nämnda belopp beräknades åtgå till skolans utrustning. Det preliminära
byggnadsförslaget för skolan — vilket förslag kostnadsberäknats
till 430 000 kronor — upptoge, enligt vad förvaltningsutskottet anför, nybyggnad
av elevhem för 50 elever, nybyggnad av lärarbostäder, nybyggnad av
lokaler för slöjd- och smidesundervisning samt växthus, tillbyggnad av skollokalerna,
reparation av rektorsbostaden och byggnader, avsedda till förmansbostäder,
ävensom färdigställande av ladugårdsbyggnaden. Förvaltningsutskottet
har framhållit, att avsikten vore att i möjligaste mån forcera byggnadsarbetet,
då det syntes i hög grad angeläget, att skolan stöde färdig att
tagas i bruk med det snaraste.

Statens arbetsmarknadskommission har i fråga örn behovet av yrkesskolor
på jordbrukets område andragit följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Det moderna jordbrukets alltmer fortgående rationalisering och mekanisering
medför ökade krav på kompetensen hos den arbetskraft som knytes
till yrket. Detta förhållande har också beaktats vid den reformering av den
lägre lantbruksundervisningen, som nyligen genomförts. Emellertid har därvid
organiserad lärlingsutbildning av en art, som förekommer inom exempelvis
hantverk och vissa industrier, lika litet som tidigare kommit till stånd.
Ej heller ingår i undervisningssystemet på jordbrukets område praktiska
skolor, avsedda för ungdomen i åldrarna närmast efter fullgjord folk- och
fortsättningsskoleplikt. Härigenom kommer jordbruket i ett betydligt sämre
läge än andra yrken, ett förhållande som blivit än mer framträdande, sedan
centrala verkstadsskolor inrättats med särskilt syfte att bereda landsbygdens
ungdom utbildning speciellt för hantverk och industri. Inte minst ur
dessa synpunkter synes det angeläget, att motsvarande möjligheter beredas
för ordnad utbildning för den ungdom, som vill kvarstanna inom jordbruksnäringen.

Enligt kommissionens mening är det av största betydelse, att — såsom
lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt —- det program för lösning av förevarande
problem, som framlagts i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga,
bringas i verkställighet inom rimlig tidpunkt.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit starka skäl tala för lantbruksstyrelsens
förslag att å riksstaten uppföres ett särskilt anslag till bidrag
till jordbrukets yrkesskolor. Under erinran att de bidrag av statsmedel, som
hittills utgått för ändamålet, beviljats från anslag till arbetslöshetens bekämpande
eller till arbetsmarknadens reglering har kommissionen anfört,
att statsbidrag lämpligen kunde utgå på dylikt sätt, då fråga vore om en
tillfällig verksamhet, vare sig denna hade till syfte att bereda ungdom utbildning
under arbetslöshetstider eller att tillse att tillräcklig arbetskraft utbildades
under tider med avsevärd brist på dylik inom vissa områden. Så
snart fråga bleve om en mera permanent yrkesutbildningsverksamhet, syntes
det emellertid angeläget, att denna helt anknötes till de ordinarie statliga
tillsynsorganen för dylik verksamhet och även erhölle statsbidrag ur
anslag under det departement, vartill verksamheten egentligen hörde.

I arbetsmarknadskommissionens utlåtande har gjorts gällande, att jämväl
jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålhem, som åtnjutit statsunderstöd
sedan år 1935, samt jordbruksgården i Sorsele, för vilken gård kommissionen
tillstyrkt statsbidrag för innevarande budgetår, vore att hänföra
till den kategori av skolor, som behandlades i lantbruksstyrelsens förslag.
Verksamheten vid skolorna i Pålhem och Sorsele bedreves nämligen redan
nu i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angåvcs i 1940
års betänkande. Kommissionen, som enligt vad inledningsvis omnämnts hemställt
att å det föreslagna riksstatsanslaget till bidrag till jordbrukets yrkesskolor
måtte beräknas medel jämväl för skolorna i Pålhem och Sorsele,
har i övrigt beträffande sagda skolor anfört väsentligen följande.

Det bör särskilt framhållas, hurusom skolorna i Pålhem och Sorsele synas
ha blivit av mycket stor betydelse för jordbrukets utveckling i kringliggande
bygder, ävensom att verksamheten vid skolorna blivit normerande
vid planerande av senare tillkomna yrkesskolor för jordbruket. Behovet av
lantbruksundervisning av detta slag är därjämte helt naturligt alldeles sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

skilt trängande i de norrländska länen. Eleverna komma ofta från isolerade
bygder, där det i allmänhet saknas möjligheter till sådan praktisk utbildning,
som står till buds för ungdom på andra håll. Jordbruket i dessa trakter
bär därjämte icke nått en sådan utveckling, som är önskvärd för åstadkommande
av mera betryggande utkomstmöjligheter och för att exempelvis
ersätta den minskning härvidlag, som förorsakas av att jakt och fiske
numera i väsentligt mindre grad än förr lämna bidrag till befolkningens försörjning.
En intensiv och rationell yrkesutbildning vid jordbruksskolor, sådana
som de i Pålkem och Sorsele, medför bland annat som resultat en
social och ekonomisk sanering i de trakter, där eleverna höra hemma. Att
den oerhört betydelsefulla verksamhet, som bedrives vid dessa skolor icke
föreslagits reglerad i detta sammanhang, synes enbart bero på att föreståndarna
vid nämnda skolor icke ha avlagt agronomexamen. Då skolorna
i Pålkem och Sorsele emellertid kunna karakteriseras såsom verkliga yrkesskolor
i jordbruk, synes berörda förhållande enligt kommissionens uppfattning
icke böra påverka eventuellt statsunderstöd till skolorna i annat
avseende än att föreståndarnas löneförmåner böra beräknas efter andra
grunder.

I en vid kommissionens utlåtande fogad promemoria har avlöningen till föreståndarna
för skolorna i Pålkem och Sorsele föreslagits skola beräknas med
utgångspunkt från avlöningen i 15 lönegraden enligt folkskolans avlöningsreglemente.
Statsbidraget för husmoder vid skolorna har i promemorian ansetts
böra upptagas med belopp motsvarande avlöningen i 9 lönegraden enligt
nämnda avlöningsreglemente, eller samma lönegrad som gällde för föreståndarinna
vid arbetsstuga, tillhörig någon av stiftelserna Norrbottens läns
arbetsstugor och Västerbottens läns arbetsstugor. Till arbetsförmän och timlärare
har föreslagits ett belopp av 5 000 kronor för varje skola. Det årliga
statsunderstöd, som skulle erfordras för vardera av ifrågavarande skolor,
har i promemorian beräknats på följande sätt.

Löner.

Föreståndare:

Grundlön...................... kronor 4 536

Rörligt tillägg och kristillägg (31 %) » 1 406 kronor

Husmoder:

Grundlön...................... kronor 3 393

Rörligt tillägg och kristillägg (31 %) » 1 051 »

Arbetsförmän och timlärare................... »

Driftkostnader.

Grundanslag.................................. kronor 5 400

Tilläggsbidrag (25 elever å 30 kronor för månad) » 9 000 » 14 400

Summa kronor 29 786.

Arbetsmarknadskommissionen har framhållit angelägenheten av att ifrågavarande
utbildningsform ytterligare utbyggdes, så att jordbrukarungdomen
även inom andra län än sådana där skolverksamhet av denna art redan vore
i gång kunde beredas ökade möjligheter att erhålla den utbildning, som utvecklingen
inom yrket gjort ofrånkomlig och nödvändig.

5 942

4 444

5 000 kronor 15 386

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap samt stiftelserna
Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns arbetsstugor ha tillstyrkt
arbetsmarknadskommissionens förslag örn anslagsanvisning å riksstaten jämväl
till yrkesskolorna i Pålkem och Sorsele.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande över arbetsmarknadskommissionens
omförmälda förslag anfört i huvudsak följande.

Skolorna i Pålkem och Sorsele äro annorlunda organiserade än vad lantbruksstyrelsen
i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga föreslagit
i fråga örn jordbrukets yrkesskolor. På grund av att föreståndarna icke
besitta erforderlig teoretisk kompetens måste elevernas teoretiska undervisning
koncentreras till särskilda kurser och handhavas av särskilda timlärare.
Vidare är vid Pålkem anordnad en ettårig lanthushållsskola för kvinnliga
elever, vilket icke förutsatts i nämnda betänkande. Lantbruksstyrelsen kan
vitsorda, att verksamheten vid Pålkem bedrives på ett utmärkt sätt och att
skolan har stor betydelse för länet och dess jordbruksbefolkning. Jordbruksgården
i Sorsele däremot är så nyligen upprättad att någon egentlig erfarenhet
av dess verksamhet och betydelse för Västerbottens län och dess
jordbruk ännu ej stått att vinna, ehuru allt talar för att en skola i Sorsele
av samma typ som den i Pålkem borde få samma värde för Västerbottens
läns lappmark med dess föga utvecklade jordbruksdrift, som Pålkem lyckats
vinna inom Norrbottens läns lappmark, där jordbruksförhållandena äro ganska
likartade.

Lantbruksstyrelsen, som anser att jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem
och jordbruksgården i Sorsele tvivelsutan kunna betraktas som yrkesskolor
i jordbruk, övervägde vid avgivande av förslaget örn anslagsanvisning
för budgetåret 1944/45 allvarligt, örn icke förutom Gålö jordbruksskola och
jordbruksskolan vid Vittjärvsgården även jordbruks- och lanthushållsskolan
i Pålkem samt jordbruksgården i Sorsele borde erhålla statsbidrag från
samma anslag. Med hänsyn till att skolorna i Pålkem och Sorsele hade en
annan organisation än vad lantbruksstyrelsen föreslagit i 1940 års betänkande
och då jordbruksgården i Sorsele så nyligen upprättats, ansåg styrelsen
emellertid att med uppförandet i riksstaten av anslag till berörda skolor kunde
anstå något år.

Lantbruksstyrelsen har emellertid intet att erinra mot att skolorna i Palkem
och Sorsele redan från och med budgetaret 1944/45 erhålla statsbidrag
till verksamheten från anslag under nionde huvudtiteln. På grund av anförda
skiljaktigheter de olika skolorna emellan och då skolorna i Pålkem och
Sorsele icke kunna jämställas och anses likvärdiga med den av styrelsen föreslagna
typen för jordbrukets yrkesskolor, finner styrelsen det i allt fall tveksamt,
huruvida statsbidrag till nu ifrågavarande båda jordbruksskolor lämpligen
böra utgå från det föreslagna anslaget till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor. Eventuellt kunde måhända tills
vidare för ändamålet upptagas ett särskilt anslag i riksstaten under rubriken
Lägre lantbruksundervisning m. m.

Vid bifall till ifrågavarande förslag torde, såsom arbetsmarknadskommissionen
framhållit, avlöningsförmånerna till personalen böra beräknas
efter andra grunder än beträffande skolorna på Gålön och vid Vittjärvsgården.
Lantbruksstyrelsen finner den av kommissionen föreslagna löneställningen
för föreståndare och husmoder skälig och har i (ivrigt icke något
att erinra mot den gjorda beräkningen angående statsbidragets storlek, upptagande
ett belopp av 29 786 kronor för värjo skola eller sammanlagt i runt
tal 59 600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Vid ärendets behandling i lantbruksstyrelsen uttalades skiljaktig mening
av byråchefen Arnegren, som därvid anförde huvudsakligen följande.

Då skolorna i Pålkem och Sorsele ha till ändamål att åt ungdom, som
genomgått folkskola, meddela praktisk och även viss teoretisk utbildning
inom jordbruket och dess binäringar, torde nämnda skolor — även örn de
i vissa avseenden äro organiserade på annat sätt än som föreslagits i 1940
års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga — kunna karakteriseras
såsom yrkesskolor i jordbruk. De mellan jordbruksskolorna på Gålön och
vid Vitt jönsgården å ena sidan och skolorna i Pålkem och Sorsele å andra
sidan befintliga skiljaktigheterna torde icke utgöra något hinder för att
samtliga dessa skolor kunna erhålla statsbidrag från ett och samma anslag.
Vid upprättande av ifrågavarande yrkesskolor i jordbruk och vid fastställande
av deras undervisningsplaner torde det vara nödvändigt taga viss hänsyn
till de lokala förhållandena, vilket överhuvud taget kan komma att föranleda
vissa skiljaktigheter mellan skolorna.

Därest statsbidrag till skolorna i Pålkem och Sorsele från och med budgetåret
1944/45 upptages i riksstaten under samma anslagsrubrik som statsbidrag
till de båda andra jordbruksskolorna, torde till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor böra upptagas ett förslagsanslag
av (2 X 52 597 + 2 X 29 786 =) i runt tal 164 800 kronor.

Statskontoret har erinrat örn sitt utlåtande den 29 augusti 1940 över 1940
års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga, i vilket utlåtande ämbetsverket
hemställt, att de i betänkandet behandlade spörsmålen måtte
göras till föremål för förnyade överväganden. Enligt vad statskontoret uttalar
syntes de i sagda utlåtande anförda skälen mot ett genomförande av de
i betänkandet framlagda förslagen alltjämt äga giltighet, i anledning varav
ämbetsverket icke ansåge sig kunna förorda bifall till lantbruksstyrelsens nu
gjorda framställning. I den mån vissa skolor funnes alltjämt böra åtnjuta
statsunderstöd borde enligt statskontorets mening — intill dess lantbrukets
lärlingsfråga vunnit sin lösning — sådant understöd anvisas i hittills tilllämpad
ordning.

Allmänna lönenämnden har anfört i huvudsak följande.

Lönenämnden har inhämtat, att till grund för förslaget beträffande löner
till lärarpersonal vid Gålö jordbruksskola och jordbruksskolan vid Vittjärvsgården
lagts vissa i 8 § kungörelsen den 5 september 1942 (nr 807) angående
statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m. angivna grundlönebelopp,
nämligen med avseende å rektor avlöningen till föreståndare vid
lantbruksskola och med avseende å lanthushållslärarinna avlöningen till
ämnesiärarinna vid lanthushållsskola med helårskurs. Den föreslagna lönen
för yrkeslärare motsvarar i det närmaste avlöningen till ämneslärare vid
lantmannaskola med vinterkurs om minst 150 arbetsdagar. Den i förslaget
ingående beräkningen av det ifrågasatta statsbidragets belopp grundar sig
på för närvarande faktiskt utgående löner. Lönenämnden har, för den händelse
statsverket anses böra övertaga ifrågavarande kostnader, funnit sig
icke böra framställa någon erinran mot att statsbidraget grundas på de i
framställningen angivna avlöningsbeloppen. Lönenämnden förutsätter, att
förslaget betraktas, såsom en försöksanordning och att frågan om löneställningen
för befattningshavarna vid ifrågavarande yrkesskolor framdeles underkastas
en närmare omprövning, därest den föreslagna typen av skolor
skulle komma att ytterligare utvecklas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Med beaktande av den förutsatta omfattningen av de båda yrkesskolorna i
Pålkem och Sorsele har lönenämnden icke funnit anledning till erinran mot
att — därest statsbidrag i föreslagen utsträckning finnes böra utgå — bidraget
för närvarande beräknas för föreståndare med utgångspunkt från
15 lönegraden och för husmoder med utgångspunkt från 9 lönegraden enligt
folkskolans avlöningsreglemente. Lönenämnden vill emellertid framhålla,
att en närmare omprövning av löneställningen för nu ifrågavarande
befattningshavare framdeles torde böra komma till stånd.

Frågan örn inrättande av särskilda yrkesskolor på jordbrukets område har Vepartementssåsom
framgår av vad i det föregående anförts sedan länge stått på dag- chefenordningen.
Till följd av den utveckling i skilda hänseenden, som vårt lands
jordbruk under de senaste årtiondena genomgått, ha allt större krav kommit
att ställas på kvalifikationerna hos de inom jordbruksnäringen sysselsatta
yrkesutövarna. Vid den omorganisation av den lägre lantbruksundervisningen,
varom beslut fattades vid 1939 års lagtima riksdag, togs hänsyn till detta
förhållande vid utformningen av undervisningen och skolornas organisation.
Undervisningen vid dessa skolor kan därför anses tillfredsställande. I det
statliga undervisningssystemet på jordbrukets område ingår emellertid icke
någon skolform, som tager sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart
efter avslutad folkskola förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning
i jordbruk. Detta förhållande har otvivelaktigt inverkat oförmånligt
på rekryteringen av arbetskraften inom jordbruksnäringen. I allt större
utsträckning har sålunda landsbygdens ungdom lockats av de goda möjligheter
till yrkesutbildning inom hantverk och vissa industrier, som för närvarande
stå till buds, och lämnat joi-dbruksnäringen för att övergå till
andra yrken. Sannolikt skulle praktisk och teoretisk yrkesutbildning i jordbruk,
vilken erhållits vid läroanstalt, för ungdomen — särskilt för den som
icke i hemmet har tillfälle till utbildning i jordbruk — öppna möjligheter alt
tidigare än eljest skulle vara fallet erhålla goda anställningar inom jordbruket.

Det torde vara att förvänta, att jordbruksarbetet härigenom skulle bättre uppskattas
bland ungdomen. Med hänsyn till det anförda framstår det såsom angeläget,
att åtgärder vidtagas i syfte att bereda möjligheter till en god utbildning
i jordbruk så snart som möjligt efter fullbordad folkskoleutbildning.

Såsom förut nämnts bär lantbruksstyrelsen i sitt år 1940 avgivna betänkande
rörande lantbrukets lärlingsfråga bland annat framlagt förslag örn inrättande
med bidrag av statsmedel av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, avsedda
för såväl landsbygdsungdom som ungdom från städer och andra samhällen
vilken direkt efter avslutad folkskola önskar skaffa sig yrkesutbildning
i jordbruk. Undervisningen vid de föreslagna yrkesskolorna har avsetts
skola vara praktisk och åsyfta att bibringa eleverna nödig färdighet och
vana i alla vid ett jordbruk förekommande arbeten men även ett visst mått av
teoretiska insikter i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena skulle
bibringas eleverna. Den i det föregående lämnade framställningen giver vid
handen, att under senare år, i syfte att undanröja den förut berörda bristen
på utbildningsmöjligheter för ungdomen i jordbruket, på flera håll inom landet
inrättats yrkesskolor för utbildning av jordbruksarbetare och all dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

skolor — såsom jämväl förutsattes i 1940 års betänkande — tillkommit på
initiativ från de lokala organens sida. I vissa fall ha skolorna helt organiserats
efter de riktlinjer som angivits i förenämnda betänkande. Så är förhållandet
beträffande Gålö jordbruksskola samt —• efter viss omläggning av
kursverksamheten — även i fråga om jordbruksskolan vid Vittjärvsgården.
Vad beträffar övriga i ärendet omförmälda skolor, nämligen jordbruks- och
lanthushållsskolan i Pålhem samt jordbruksgården i Sorsele, äro de i vissa
avseenden annorlunda organiserade än skolorna på Gålön och vid Vittjärvsgården.
Skiljaktigheterna bestå emellertid huvudsakligen däri, att föreståndarna
för skolorna i Pålhem och Sorsele icke avlagt agronomexamen, varför
den teoretiska undervisningen måste handhavas av särskilda timlärare, samt
att till sistnämnda skolor äro knutna ettåriga lanthushållsskolor för kvinnliga
elever.

Till uppehållande av verksamheten vid de i det föregående omförmälda
skolorna med undantag av skolan i Sorsele har hittills utgått statsbidrag av
medel som under femte huvudtiteln anvisats för bekämpande av arbetslöshet
eller för arbetsmarknadens reglering. Erfarenheterna hittills av den kursverksamhet,
som bedrivits vid ifrågavarande fyra yrkesskolor ha från alla
håll betecknats såsom mycket gynnsamma. Då denna skolform sålunda visat
sig lämplig i de fall där den redan prövats, torde tillfälle böra beredas för skolorna
att under mera fasta förhållanden än vad hittills varit fallet fortsätta sin
verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anfört
synes det därför vara mest lämpligt att bidragen till skolorna från och
med nästa budgetår bestridas från anslag under nionde huvudtiteln. Enligt
min mening torde denna skolform under kommande år ytterligare böra utbyggas
nied flera skolor i andra delar av landet. Det torde vara ett ofrånkomligt
krav att även för jordbruket skapa lika goda förutsättningar till yrkesutbildning
som för andra yrken.

Vad angår de villkor som böra gälla i fråga örn statsbidragens användning
vill jag förorda, att beträffande bidragen till skolorna på Gålön och
vid Vittjärvsgården tillämpas i huvudsak de bestämmelser som i detta avseende
föreslagits av lantbruksstyrelsen och vilka — såvitt angår bidragen
till lärarpersonalens löner — ej föranlett någon erinran från lönenämndens
sida. Bidragen till skolorna i Pålkem och Sorsele synas böra utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som föreslagits av arbetsmarknadskommissionen
och tillstyrkts av såväl lantbruksstyrelsen som lönenämnden.
Med hänsyn till att förevarande yrkesskoleverksamliet fortfarande i viss
mån är en försöksanordning torde såsom lönenämnden anfört frågan om löneslällningen
för befattningshavarna vid de fyra skolorna framdeles böra
underkastas en närmare omprövning.

Vidkommande den form, i vilken medelsanvisningen till bidrag för uppehållande
av verksamheten vid ifrågavarande skolor bör ske, synas mig de
olikheter, som föreligga mellan å ena sidan skolorna på Gålön och vid
Vittjärvsgården samt å andra sidan skolorna i Pålkem och Sorsele — vilka
olikheter för övrigt i stort sett torde vara betingade av de särskilda förhållan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

den som råda inom de norrländska länen — icke behöva utgöra något hinder
för att bidragen till samtliga skolor upptagas under samma riksstatsanslag.
Då lantbruksstyrelsens och arbetsmarknadskommissionens beräkningar av
medelsbehovet för ändamålet icke föranleda någon erinran från min sida,
torde å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln böra upptagas
ett särskilt anslag å (52 597 + 52 597 + 29 786 4~ 29 786 =) i runt tal
165 000 kronor till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets
yrkesskolor. Anslaget bär givas karaktär av förslagsanslag i betraktande
av att från detsamma avses skola utgå bland annat bidrag vid rörligt tillägg
och kristillägg åt vissa befattningshavare. Att kristilläggen bestridas från
detta anslag och alltså icke — såsom gäller i fråga om motsvarande tillägg
till lärarpersonal vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor från
nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg torde vara motiverat
med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan örn omfattningen
av och grunderna för förevarande bidragsverksamhet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att i sinom tid meddela närmare bestämmelser rörande
dispositionen av ifrågavarande anslag.

Lantbruksstyrelsen har ävenledes gjort framställning örn anvisande å riksstaten
för budgetåret 1944/45 av särskilda medel till bidrag för uppförande
av byggnader m. m. vid jordbrukets yrkesskolor Ehuru starka skäl kunna
åberopas för att medel redan nu anvisas för detta ändamål, anser jag mig
likväl i rådande läge icke kunna tillstyrka lantbruksstyrelsens framställning
i denna del. Frågan om beviljande av anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid hithörande skolor torde emellertid böra upptagas till förnyat
övervägande, så snart en förbättring inträder i avseende å tillgången på
material och förhållandena på arbetsmarknaden icke lägga hinder i vägen
för arbetets igångsättande. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen
torde undervisningen vid skolan vid Vittjärvsgården tills vidare kunna bedrivas,
även om statsbidrag till byggnadsarbetena icke nu erhålles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets
yrkesskolor för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 165 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, alt proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ulf Berglöf.