Kungl. Majlis proposition nr 4.
1
Sr 4.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1944 45 å
folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.;
given Stockholms slott den 4 januari 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag samt
2) förordning örn dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å blindhetsersättningar.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 4.
2708 48
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 4.
Förslag
till
Lag
om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd
eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en
av perioderna oktober—november 1944, december 1944—januari 1945 och
februari—mars 1945 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,
invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period, samt
för vart och ett av tredje kvartalet 1944 och andra kvartalet 1945 med följande
belopp, nämligen
i fråga örn folkpension eller invalidunderstöd........ 35 kronor,
beträffande barnbidrag för ett barn .................. 25 » ,
» » » två ........................ 44 » ,
» » » tre ........................ 62 » 50 öre samt
» » » varje barn däröver ytterligare
.................. 12 » 50 » .
Där sålunda för tredje kvartalet 1944 eller andra kvartalet 1945 bestämt
belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller
barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet utgå
med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg utgår icke å pension,
understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg
å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet,
innan avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag
verkställts.
Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden
inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med
oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget
minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden
inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under
samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan
utbetalas jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,
invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest
skulle hava förfallit till betalning.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
2§-
Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga
kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23.8
procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21.4 procent och för ort tillhörande
ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera
av åren 1944 och 1945 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och
barnbidrag samt
landsting med belopp motsvarande 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna
för under vartdera av åren 1944 och 1945 utanordnade tilläggspensioner
och invalidunderstöd.
Återstående kostnad bestrides av staten.
3§-
Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,
där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet
beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen
uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även
postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att
meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller,
finnas erforderliga för lagens tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
Förslag
till
Förordning
om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å blindhetsersättningar.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1944/45 av
statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.
Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.
Örn tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare
än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,
även örn blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under vilken
förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning
upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till betalning.
2§-
Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej
annat följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande
dyrtidstillägg; dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela
de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,
finnas erforderliga för förordningens tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.
Kungl. Majlis proposition nr 4.
5
Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga om dyrtidstillägg
under budgetåret 1944/45 å folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar
samt anför.
Hittills tillämpade grunder för dyrtidstilläggets
beräknande.
Från och med år 1941 utbetalas dyrtidstillägg till den som åtnjuter folkpension,
i vilken tilläggspension ingår, eller invalidunderstöd, barnbidrag
eller blindhetsersättning. Dock utbetalas ej dyrtidstillägg å pension, understöd
eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor örn året.
Under år 1941 verkställdes utbetalningen på det sätt, att vissa månader
ett extra månadsbelopp av vederbörande förmån utbetalades såsom dyrtidstillägg.
Tre dylika månadsbelopp utbetalades under året.
För första halvåret 1942 utbetalades två extra månadsbelopp av vederbörande
förmån såsom dyrtidstillägg.
För tiden därefter ha bestämmelserna örn dyrtidstillägg meddelats
budgetårsvis.
Vid bestämmandet av dyrtidstillägg för budgetåret 1942/43 träffades i viss
mån ändrade anordningar rörande grunderna för tilläggens utgående. De
nya grunderna inneburo, att under budgetåret utgingo dels två procentuella tilllägg,
motsvarande vartdera en månadsutbetaluing, dels ock två fixa tillägg.
Vartdera av de fixa tilläggen uppgingo å folkpensioner och invalidunderstöd
till 35 kronor — d. v. s. vad som motsvarade det genomsnittliga värdet av
en månadsutbetalning för dem, som i ortsgrupp 2 ej hade egna inkomster
— och å barnbidrag till ett belopp, vars storlek var beroende av antalet
barn och i det närmaste motsvarade en månadsutbetalning i ortsgrupp 2 till
barn i fall där varken barnet självt eller dess föräldrar hade egen inkomst;
dyrtidstillägget å barnbidrag utgick å det barnbidragsbelopp, som belöpte
å barnet, innan avdrag för inkomst verkställts. Där beloppet av de fixa
tilläggen, vilka utgingo kvartalsvis, understeg en tredjedel av folkpensionens,
invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för kvartalet, utgick dyrtids
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
tillägg för kvartalet dock med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Anledningen
till att ändrade grunder för dyrtidstilläggets beräknande sålunda fastställdes
var, att mot systemet med procentuella dyrtidstillägg kunde anmärkas,
dels att det ställde förmånstagare i de lägre dyrortsgrupperna i en relativt
sämre ställning än förmånstagarna i den högsta dyrortsgruppen, dels
ock att förmånstagare med egen inkomst missgynnades, varigenom villigheten
att utföra arbete kunde minskas. Å andra sidan medförde systemet
med fixa tillägg den nackdelen, att det förstorade klyftan mellan dem, som
hade lägsta tilläggspension, och dem, som ej hade någon tilläggspension.
Vid övervägande av de skäl, som talade för och emot systemet med uteslutande
procentuella och systemet med uteslutande fixa tillägg valdes den
förut omnämnda medelvägen med två procentuella och två fixa tillägg. Dyrtidstillägg
å blindhetsersättningar utgingo fortfarande varje kvartal med ett
månadsbelopp av blindhetsersättningen, vilket i princip dock icke avvek
från de nya bestämmelserna i fråga örn folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag, eftersom alla blindhetsersättningar och sålunda även dyrtidstilläggen
å desamma utgingo med fixt belopp.
Jämväl för innevarande budgetår utgå dyrtidstilläggen å folkpensioner,
invalidunderstöd och barnbidrag med såväl procentuella som fixa belopp.
Medan antalet fixa tillägg bibehållits vid två, har antalet procentuella tilllägg
däremot ökats till tre. De tre procentuella tilläggen avse respektive
oktober—november 1943, december 1943—januari 1944 och februari—mars
1944. De båda fixa tilläggen avse respektive tredje kvartalet 1943 och andra
kvartalet 1944. Antalet extra månadsutbetalningar såsom dyrtidstillägg å
blindhetsersättningar har för innevarande budgetår ökats till fem.
Storleken av dyrtidstilläggen fastställdes under 1941 med hänsyn till den
stegring, som socialstyrelsens på 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå
beräknade levnadskostnadsindex undergått efter stormaktskrigets utbrott
hösten 1939. Per den 1 juli 1941 hade levnadskostnadsindex stigit
till 140, d. v. s. med 29.6 procent i jämförelse med index vid stormaktskrigets
utbrott. Med hänsyn till att utbetalning av procentuella tillägg å
folkpensioner och invalidunderstöd i annan ordning än med helt månadsbelopp
skulle stöta på stora svårigheter, begränsades kompensationen till
tre månadsutbetalningar, d. v. s. 25 procent av årsbeloppet.
Vid bestämmandet av dyrtidstilläggen för första halvåret 1942 uppgick
stegringen av levnadskostnaderna till 34''A procent. Det antal månadsutbetalningar,
som närmast motsvarade nämnda procenttal, var fyra, motsvarande
3373 procent av vederbörande förmåns årsbelopp. Med hänsyn härtill beslöts,
att under första halvåret 1942 skulle utbetalas två månadsbelopp såsom
dyrtidstillägg.
Då ställning togs till frågan örn storleken av dyrtidskompensationen för
budgetåret 1942/43 hade enligt socialstyrelsens index en ytterligare stegring
av levnadskostnaderna skett till mellan 39 och 40 procent. Ett femte tillägg
i form av en hel månadsutbetalning skulle ha inneburit en dyrtidskompensation
Kungl. Maj-.ts proposition nr 4. 7
av 41a/s procent. Såsom förut nämnts stannade man vid fyra tillägg, nämligen
två procentuella och två fixa.
Vid bestämmandet av dyrtidstilläggen för innevarande budgetår hade en
ytterligare levnadskostnadsstegring med ungefär två procent ägt rum. Stegringen
uppgick till 412/3 procent, och den gräns hade alltså uppnåtts, vid
vilken fem månadstillägg kunde anses motiverade.
Kostnaderna för de för innevarande budgetår utgående dyrtidstilläggen
fördelas mellan kommunerna, landstingen och staten. Kommunerna bidraga
därvid med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8 procent,
för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande ortsgrupp
3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera av åren
1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.
Landstingen bidraga med belopp motsvarade 22,8 procent av deras
andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade
tilläggspensioner och invalidunderstöd. Återstående kostnad bestrides av
staten.
Bestämmelserna rörande dyrtidstilläggen för innevarande budgetår, för vilkas
huvudgrunder redogjorts i det föregående, innefattas i följande den 30 juni
1943 (nr 445—448) utfärdade författningar, nämligen lagen örn dyrtidstillägg
under bugetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag,
kungörelsen med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av förenämnda
lag, förordningen örn dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å
blindhetsersättningar och kungörelsen med särskilda bestämmelser angående
tillämpningen av förordningen.
Departementschefen.
Bestämmandet av storleken av den dyrtidskompensation, som för innevarande
budgetår skulle tillkomma dem, vilka åtnjöto folkpension, invalidunderstöd,
barnbidrag eller blindhetsersättning, skedde med utgångspunkt
från socialstyrelsens per den 1 april 1943 beräknade levnadskostnadsindex
med 1935 såsom basår. Nämnda index uppgick till 153, vilket innebar, att
levnadskostnaderna från tiden närmast före det nu pågående världskrigets
utbrott stigit med 412/3 procent. Vid en levnadskostnadsstegring av denna
höjd ansågos fem extra månadsutbetalningar under budgetåret vara motiverade.
Enligt indexberäkningarna per den 1 oktober 1943 kvarstår indextalet för
samtliga levnadskostnader i 1935 års serie vid 153. Då nämnda indextal
uppnåddes redan den 1 oktober 1942, har levnadskostnadsindextalet sålunda
varit oförändrat under ett helt års tid. Indextalet per den 1 januari 1944
är ännu ej känt, men anledning saknas till antagande, att några förskjutningar
av betydelse inträffat under det sistförfluten kvartalet. Vid sådant
förhållande torde redan nu förslag kunna framläggas rörande dyrtidstilläggen
för nästa budgetår å folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 4.
På grund av det oförändrade levnadskostnadsläget bör storleken av dyrtidskompensationen
uppenbarligen förbliva densamma under nästa budgetår
som under innevarande. Yad beträffar systemet för bestämmandet av dyrtidstilläggen
lia sedan sistlidna vår, då dyrtidstilläggen för innevarande budgetår
bestämdes, icke tillkommit några omständigheter av beskaffenhet att
böra rubba det beslut från statsmakternas sida, som då tillkom. Dyrtidstilläggen
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag böra alltså
utgå med tre procentuella och två fixa tillägg och å blindhetsersättningarna
med fem extra månadsutbetalningar. Ej heller beträffande de
tekniska anordningarna för utbetalning av dyrtidstillägg samt de tider
tilläggen skola avse bör ändring ske i vad som för närvarande gäller.
Såvitt avser folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag bör alltså
ett fixt tillägg avse tredje kvartalet 1944, de tre procentuella tilläggen
respektive oktober—november 1944, december 1944—januari 1945 och februarimars
1945 samt slutligen ett fixt tillägg andra kvartalet 1945. Jämväl kommunernas
och landstingens bidrag böra förbliva oförändrade. Kommunerna
böra sålunda betala, kommun i ortsgrupp 1 23,8 procent, kommun i ortsgrupp
2 21,4 procent samt kommun i ortsgrupp 3 21 procent av kommunens
andel i kostnaderna för under vartdera av åren 1944 och 1945 utanordnade
tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Landstingen böra erlägga
22,8 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1944
och 1945 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.
Till frågan örn äskande av anslag för statsverkets kostnader för dyrtidstilläggen
anhåller jag att senare denna dag få återkomma.
I överensstämmelse med vad i det föregående anförts ha inom socialdepartementet
upprättats förslag till
lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å folkpensioner, invalidunderstöd
och barnbidrag samt
förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å blindhetsersättningar.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att antaga nyssnämnda förslag till lag och förordning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Jan-Erih Stenius.
Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.