Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
1
Nr 284.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 16:o) och 17 :o) lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt;
given Stockholms slott den 19 maj 19AA.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 16 :o) och
17 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Majits regeringsrätt.
GUSTAF.
Thorwald Bergquist.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 284.
1
o
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 16:o) oell 17:o) lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Härigenom förordnas, att 2 § 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angiven.
16:o) mål om meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande
jämlikt författningar och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården
och motverkande av vattenförorening, rörande brandförsvaret, med
undantag av mål som avse kommuns skyldigheter enligt brandlagen, rörande
civilförsvaret i vad angår inrättandet av enskilda skyddsrum samt rörande
städernas eller andra orters byggnadsväsen i övrigt, så framt ej klagan föres
över beslut i anledning av ansökan hos Konungens befallningshavande örn
tillstånd att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadsförbud;
mål örn fördelning av kostnaderna för gemensamt hemskydd, verkskydd
eller skyddsrum;
mål om meddelande i särskilda fall av föreskrift rörande djurs vård och
behandling;
17:o) mål om kyrkotukt, —---särskilt stadgat;
mål örn sterilisering eller kastrering;
mål örn disciplinär — — — medicinalstyrelsens inseende;
mål örn bötesansvar; mål om annat föreläggande vid vite än sådant, som
må givas enligt författningar rörande banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande yrkesmässigt utövande av köp och försäljning i kommission
av aktier, obligationer och liknande värdepapper, författningar rörande
fondbörsverksamhet, lagen om polisväsendet i riket, lagen om åtgärder mot
vanhävd av jordbruk, lagen med särskilda bestämmelser om uppfinningar av
betydelse för rikets försvar eller folkförsörjningen m. m., brandlagen, såvitt
angår kommuns skyldigheter enligt samma lag, civilförsvarslagen, utom såvitt
rör inrättandet av enskilda skyddsrum, eller lagen om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar; mål örn utdömande av vite enligt andra än
nämnda författningar;
mål om häktads vård och behandling, örn verkställande av straff, om förlängning
av prövotiden för villkorligt frigiven, om förverkande av villkorligt
medgiven frihet.
Denna lag träder i kraft, såvitt angår mål örn beslut enligt civilförsvarslagen
och mål örn kastrering den 1 juli 1944 samt i övrigt den 1 januari 1945.
1 Senaste lydelse av 2 § 16:o) se SFS 1943 : 470 och av 2 § 17:o) se SFS 1942 : 509.
Kungl. Majds proposition nr 284.
3
Utdrag av protokollet över justitied.epartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 maj 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning inom justitie-, social- och kommunikationsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist,
fråga angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Majds
regeringsrätt samt anför därvid följande.
Kungl. Majit har genom proposition (nr 43) förelagt innevarande års riksdag
förslag till lag örn djurskydd. Förslaget har med vissa ändringar antagits
av riksdagen. I 2—6 §§ av lagen upptagas allmänna föreskrifter rörande
vård och behandling av husdjur och av andra djur som hållas i fångenskap.
Därest någon åsidosätter dessa bestämmelser, äger hälsovårdsnämnden
enligt 14 § andra stycket, i den män ej särskilda bestämmelser äro gällande,
meddela erforderlig föreskrift örn vad han jämlikt förstnämnda paragrafer
har att iakttaga. Den som är missnöjd med nämndens beslut äger däröver
anföra besvär hos länsstyrelsen, vars beslut enligt vanliga regler må
överklagas hos Kungl. Majit. Den prövning som i sådana fall ankommer på
Kungl. Majit synes lämpligen böra fullgöras av regeringsrätten. Vissa andra
frågor, som enligt lagen i administrativ ordning kunna dragas under Kungl.
Majits prövning, torde däremot böra prövas av Kungl. Majit i statsrådet. Sålunda
torde bland annat besvär över beslut som enligt 12 § kommer att meddelas
av medicinalstyrelsen rörande tillstånd till vivisektion m. m. böra prövas
av Kungl. Majit i statsrådet. Detta synes böra gälla även om medicinalstyrelsen
med ett tillstånd förknippat vissa anvisningar rörande det sätt, varpå
djuren böra behandlas.
I enlighet med det anförda torde i 2 § 16 :o) regeringsrättslagen böra införas
stadgande att mål örn meddelande av föreskrift i särskilda fall rörande
djurs vård och behandling skola ankomma på regeringsrättens prövning.
Ändringen av lagrummet bör träda i kraft den 1 januari 1945, då lagen om
djurskydd skall träda i tillämpning.
Till regeringsrättens upptagande och avgörande höra enligt 2 § 16:o) regeringsrättslagen
bland annat mål om meddelande i särskilda fall av tillstånd,
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
förbud eller föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande städernas
eller andra orters byggnads- och brandväsen.
Genom proposition (nr 265) har Kungl. Majit förelagt årets riksdag förslag
till brandlag. I 16 § av förslaget stadgas, att örn kommun åsidosätter
sina skyldigheter enligt lagen, närmare behandlade i 1, 3, 4, 6, 7, 8 och 9 §§,
eller örn ägare av byggnad, upplag eller annan anläggning icke fullgör vad
honom åligger enligt 11 § första stycket första punkten i lagen — vilket lagrum
avser anskaffande och underhåll av redskap samt vidtagande av vissa
andra brandskyddsåtgärder — länsstyrelsen skall förordna örn rättelse. Länsstyrelsens
beslut kan jämlikt 18 § av förslaget överklagas hos Kungl. Majit.
Mål, som avse kommun åliggande skyldigheter i fråga örn brandförsvaret,
torde, på sätt föreslagits i det till grund för propositionen liggande betänkandet
av brandförsvarsutredningen (SOU 1942: 10), böra avgöras av
Kungl. Majit i statsrådet, enär dessa mål komma alt vara av huvudsakligen
ekonomisk och praktisk natur. Däremot torde mål, som angå skyldighet för
ägare av byggnad, upplag eller annan anläggning att vidtaga vissa åtgärder,
böra upptagas och avgöras av regeringsrätten —- vare sig ägaren är enskild
person eller kommun. Mål i övrigt angående tillstånd, förbud eller förelägganden
som röra brandförsvaret, såsom mål angående beslut vid brandsyn,
torde liksom hittills böra tillhöra regeringsrättens upptagande och prövning.
Den sålunda föreslagna uppdelningen påkallar en ändring av de nuvarande
bestämmelserna i 2 § 16:o) regeringsrättslagen.
Jämlikt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen skola mål om föreläggande av vite
behandlas av regeringsrätten utom när fråga är om föreläggande enligt vissa
uppräknade författningar, bland vilka nämnes lagen om förekommande och
släckning av skogseld.
Därest kommun eller sådan ägare av byggnad, upplag eller annan anläggning,
som avses i 11 § första stycket av förslaget till brandlag, icke efterkommer
förordnande, som länsstyrelse meddelat jämlikt 16 g av förslaget, skall
länsstyrelsen enligt samma paragraf förelägga lämpligt vite. Klagan över
länsstyrelses beslut härom kan jämlikt 18 § av förslaget föras i vanlig ordning.
Av skäl som nyss anförts torde mål, vilka avse kommuns skyldigheter
enligt brandlagen, böra prövas av Kungl. Majit i statsrådet jämväl då fråga
är örn föreläggande av vite. I 2 g 17 :o) regeringsrättslagen bör därför i enlighet
med vad brandförsvarsutredningen föreslagit undantag göras för nu
nämnda fall. Den i samma moment ingående hänvisningen till lagen örn förekommande
och släckning av skogseld, vilken lag föreslagits skola upphöra att
gälla i och med brandlagens ikraftträdande, bör samtidigt utgå.
Även nu berörda ändringar i regeringsrättslagen böra träda i kraft den 1
januari 1945, då brandlagen avses skola träda i tillämpning.
Kungl. Majit har genom proposition (nr 268) även föreslagit riksdagen att
antaga förslag till civilförsvar sia g. Förslaget, vilket utarbetats på
giuindval av betänkande av 1943 års civilförsvarsutredning (SOU 1944: 5), avser,
bland annat, att — vid sidan av »allmänt civilförsvar» — i viss utsträckning
för särskilda byggnader och anläggningar skall vara organiserat »sär
-
Kungl. Majlis proposition nr 284.
5
skilt civilförsvar». Detta benämnes hemskydd, örn det är avsett för byggnad,
som väsentligen användes för bostadsändamål, och eljest verkskydd.
Enligt 55 § av förslaget äger länsstyrelsen, där överenskommelse ej kan
träffas, förordna, att för två eller flera byggnader och anläggningar gemensamt
hemskydd eller verkskydd skall organiseras, samt bestämma de
grunder, enligt vilka kostnaden skall fördelas. I 60 § stadgas, att länsstyrelsen
äger bestämma grunderna för fördelning av kostnaden för gemensamt skyddsrum.
Vidare äger länsstyrelsen enligt 88 § av förslaget förelägga lämpligt vite
för det fall att någon jämlikt bestämmelse i 6 eller 7 kap. civilförsvarslagen
— vilka kapitel innehålla föreskrifter örn de skyldigheter i avseende å civilförsvaret,
som åvila kommuner, fastighetsägare, företagare med flera -— eller
jämlikt föreskrift, utfärdad med stöd av dylik bestämmelse, är skyldig att
något fullgöra och brister härutinnan.
Jämlikt 95 § av förslaget må beslut, som enligt vad nu sagts meddelas av
länsstyrelse, överklagas hos Kungl. Majit.
Mål om fördelning av kostnad i fall som nyss nämnts äro uppenbarligen av
den beskaffenhet, att besvär i sådana mål — såsom redan är fallet med mål
om fördelning av kostnad för gemensamt skyddsrum — böra prövas av regeringsrätten.
Föreskrift härom torde böra intagas i 2 § 16 :o) regeringsrättslagen.
Vissa andra i förslaget berörda frågor örn rätt till ersättning av statsmedel
komma enligt 2 § 4:o) regeringsrättslagen att tillhöra regeringsrättens
prövning.
Till grund för beslut om föreläggande av vite enligt 88 § i förslaget ligger
i allmänhet ett lämplighetsbedömande, till följd varav besvär över dylika
beslut torde böra prövas av Kungl. Majit i statsrådet. Då jämlikt 2 § 17:o)
regeringsrättslagen mål om föreläggande vid vite och om utdömande av vite
tillhöra regeringsrättens upptagande och prövning, örn de meddelats enligt
andra författningar än vissa särskilt uppräknade, torde, såsom civilförsvarsutredningen
jämväl föreslagit, genom ändring i sagda författningsrum civilförsvarslagen
böra fogas till de särskilt uppräknade författningarna. Undantag
synes dock böra göras för sådant föreläggande av vite enligt civilförsvarslagen,
som rör inrättande av enskilda skyddsrum. Mål om föreläggande att
inrätta allmänt skyddsrum torde däremot böra prövas av Kungl. Majit i
statsrådet. Ett förtydligande på denna punkt synes böra vidtagas även i 2 §
tölo) genom att där nämnes även civilförsvaret med begränsning till frågor
rörande inrättandet av enskilda skyddsrum.
De i anledning av civilförsvarslagen föreslagna ändringarna i regeringsrättslagen
böra träda i kraft samtidigt med förstnämnda lag, den 1 juli 1944. I
I lagen den 18 september 1943 (nr 691) om villkorlig frigivning
stadgas i 1 §, att den som undergår straffarbete eller fängelse av viss varaktighet
skall villkorligt frigivas, då fem sjättedelar av strafftiden förflutit.
Under särskilda förutsättningar kan enligt 2 § villkorlig frigivning äga rum
redan då två tredjedelar av straffet avtjänats. I beslut om villkorlig frigivning
skall fastställas viss prövotid. Den frigivne skall under denna tid föra
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
ett ordentligt och ostraffligt leverne, undvika dåligt sällskap och bemöda sig
om utväg till försörjning på lovligt sätt samt i övrigt ställa sig till efterrättelse
vad som enligt lagen om villkorlig frigivning och med stöd därav meddelade
föreskrifter åligger honom. Åsidosätter han något som till följd av
frigivningen åligger honom, kan fångvårdsstyrelsen jämlikt 11 § i lagen förordna
örn prövotidens förlängning eller förklara att den villkorligt medgivna
friheten skall vara förverkad. Över styrelsens beslut må den villkorligt frigivne
enligt 17 § andra stycket i lagen föra klagan genom besvär hos Kungl.
Majit, vilka besvär skola ingivas till justitiedepartementet.
Enligt nu gällande lag angående villkorlig frigivning (10 §) ankommer det
på länsstyrelsen att pröva fråga om återkallelse av den villkorligt medgivna
friheten. Klagan häröver föres genom besvär, vilka ingivas till länsstyrelsen
eller till tillsyningsman vid häkte, där vederbörande förvaras, och prövas i
högsta domstolen (12 §). I den till grund för den nya lagen liggande propositionen
till 1943 års riksdag (nr 252) föreslogs, i anslutning till rådande
ordning, att beslut örn förlängning av prövotiden och örn förverkande av den
villkorligt medgivna friheten skulle ankomma på länsstyrelsen samt att besvär
över länsstyrelsens beslut skulle prövas i enahanda ordning som tidigare.
På hemställan av första lagutskottet förlädes emellertid prövningen av ifrågavarande
ärenden till fångvårdsstyrelsen. Rörande sättet för klagan över fångvårdsstyrelsens
beslut uttalade utskottet i sitt utlåtande (nr 49), att utskottet
icke tagit ställning till frågan huruvida prövningen av besvären borde förläggas
till Kungl. Majit i statsrådet eller till regeringsrätten, utan att denna fråga
syntes böra övervägas inom justitiedepartementet.
Med hänsyn till arten av den prövning som här ifrågakommer synes lämpligast
att -—• såsom också avsågs i det till grand för propositionen liggande
sakkunnigbetänkandet (SOU 1938: 25) — prövningen förlägges till regeringsrätten.
I regeringsrättslagen torde fördenskull böra införas en bestämmelse
av denna innebörd. Bestämmelsen torde böra erhålla sin plats i 2 §
17 :o) sista punkten regeringsrättslagen. Ändringen bör träda i kraft samtidigt
med lagen om villkorlig frigivning eller den 1 januari 1945.
Lagen den 24 mars 1944 (nr 133) om kastrering reglerar förutsättningarna
för verkställande av kastrering, dock att lagen ej är tillämplig i
fråga om ingrepp i könsorganen som är påkallat av kroppslig sjukdom. Enligt
lagen må kastrering i allmänhet ej företagas utan tillstånd av medicinalstyrelsen.
Över medicinalstyrelsens beslut i sådant ärende må enligt 7 § i
lagen besvär anföras hos Kungl. Majit.
I likhet med vad som gäller angående mål örn sterilisering och på sätt
föreslagits i det till grund för kastreringslagen liggande betänkandet (SOU
1941:25) torde besvär över styrelsens beslut i ärende angående kastrering
böra prövas av regeringsrätten. I 2 § 17 :o) tredje punkten regeringsrättslagen
torde fördenskull vid sidan av mål om sterilisering böra upptagas mål om
kastrering. Ändringen bör träda i kraft samtidigt med lagen om kastrering
eller den 1 juli 1944.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
7
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 16:o) och 17 :o) lagen
den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Majds regeringsrätt.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen
angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Thore Wisén.
1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har
här uteslutits.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 maj
1944.
Närvarande:
justitieråden Alsén,
Lind,
regeringsrådet Eklund,
justitierådet Ericsson.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den
12 maj 1944, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 16:o) och 17:o) lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn H.
K. H. Holmgren.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 maj 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning inom justitie-, social- och kommunikationsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist,
lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 12 maj
1944 remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 16:o) och
17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 284-
2