Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

1

Nr 26.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående visst
markbyte mellan kronan och Uppsala stad; given
Stockholms slott den 14 januari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstobp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför.

I skrivelse den 2 december 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
framlagt förslag örn markbyte mellan kronan och Uppsala stad. Av skrivelsen
inhämtas följande.

Styrelsen hade beretts tillfälle taga del av förslag till stomplan för de
yttre sydvästra delarna av Uppsala stad. Förslaget, som omfattat bland
annat området för arméns underofficersskola och viss mark, tillhörande
Upplands regemente, hade i första hand avsett att reglera frågan om framBihang
till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 26. 42 44

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

tida omläggning och breddning av Stockholmsvägen mellan Grindstugan
och den s. k. Sjukhusvägen i Uppsala och i detta sammanhang frågan om
framtida sträckning av den nu utmed vägens västra sida förbi arméns underofficersskolas
område anlagda spårvägen. Förslaget hade inneburit, att ett
område av 6.7 meters bredd av skolans med gräsmattor och fruktträd planterade
förgård skulle avstås för en planerad gång- och cykelbana samt för
omläggning av spårvägen till vägens östra sida för att undgå nuvarande
plankorsning mellan spårväg och cykelbana samt körbana vid såväl Grindstugan
som Stockholmsvägens fortsättning i Sjukhusvägen. En stor del
— ungefär en fjärdedel — av förgården till arméns underofficersskolas område
skulle vid ett genomförande av stomplanen gå förlorad för kronan.
Under erinran att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 september 1938 lämnat
av staden gjord framställning örn upplåtelse av viss del av nämnda mark
för vägbreddning utan bifall, hade fortiflkationsstyrelsen med hänsyn härtill
samt till vissa andra för kronan oförmånliga bestämmelser i förevarande
stomplaneförslag funnit sig icke kunna lämna sitt godkännande till detsamma.

Då emellertid frågan örn en ändrad disposition av vägbredden syntes
vara av stor betydelse för staden, hade förhandlingarna fortsatts för att
örn möjligt leda till en för båda parter godtagbar lösning av frågan.

I en till fortiflkationsstyrelsen ställd skrivelse den 24 februari 1943 hade
drätselkammaren i Uppsala hemställt, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t
tillstyrka ett fastställande av den föreslagna stomplanen och under förutsättning
av dess genomförande till Uppsala stad med vågrätt upplåta den
kronan tillhöriga mark av stadsägorna aris 367, 368, 369 och 689, som enligt
stomplaneförslaget erfordrades för ifrågasatt vägbreddning. Drätselkammaren
hade i sin skrivelse anfört bland annat följande.

Såväl cykel- som buss- och biltrafiken å den ifrågavarande sträckan av
Stockholmsvägen hade på senare år visat en ständig ökning, och man hade
all anledning räkna med en ytterligare ökning, icke minst föranledd av de
anläggningar för militärt ändamål, som dels redan funnes och dels vore avsedda
att komma till utförande. Stockholmsvägen upptoge sålunda trafiken
icke blott från Stockholm utan också en betydande lokaltrafik från Ulleråkers
sjukhusområde, lantbrukshögskolan och övriga statliga anläggningar å
ömse sidor örn Flottsundsvägen samt de stora villaområdena vid Sunnersta
och Flottsund. Till Stockholmsvägen anknötes också den s. k. Vårdsätravägen,
som vore infartsled till Uppsala från de tättbebyggda villaområdena
å norra sidan av Ekoln och Mälaren.

Aven örn en planerad liuvudtrafikled från Stockholm över Uppsala norrut
skulle såsom rikshuvudväg framdeles enligt preliminära planer komma
att framdragas öster örn Fyrisån, kirnde man dock icke härigenom räkna
med någon avlastning av trafiken å Stockholmsvägen, enär densamma med
hänsyn till nyss angivna förhållanden alltjämt bomme att vara enda in- och
utfartsväg för den växande förortstrafiken söder örn Uppsala.

De befintliga förhållandena, särskilt beträffande spårvägs- och cykeltrafiken
å Stockholmsvägen, kunde betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.
Byggnadsnämnden hade därför genom stomplaneförslaget sökt tillgodose

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 26.

kraven på en ur trafikteknisk synpunkt erforderlig omläggning av ifrågavarande
vägsträcka med minsta möjliga intrång å kronan tillhörig mark.
Körbanan upptoge sålunda endast den befintliga körbanans bredd. En ny
enkelriktad cykelbana på vägens östra sida upptoge en bredd av endast två
meter, den för enspåriga spårvägslinjen erforderliga marken omedelbart öster
örn denna cykelbana hade givits den minsta bredd, som av tekniska skäl
varit möjlig, och slutligen hade en gångbana närmast utmed kasernområdet
upptagits till endast 2.5 meter, vilket möjliggjorde att tre personer i bredd
kunde mötas. Å vägens västra sida hade förlagts en cykelbana och en gångbana
av bredder, vilka nyss angivits.

Av tidigare föreslagna förskjutningar västerut av hela vägbanan med ianspr&ktagande
av kronan tillkörig mark av det s. k. Artillerifältet skulle också
möta synnerligen stora svårigheter och olägenheter av skilda slag. Bortsett
från det rent estetiska förhållandet att den nuvarande vägen alltsedan drottning
Kristinas dagar vore inriktad från Flottsund rätt mot slottet och domkyrkan,
som alltså läge i vägens fond, tillkomme det faktum, att vägbanan
för endast några år sedan blivit omlagd och försedd med permanentbeläggning.
En förflyttning av vägen skulle sålunda innebära synnerligen stora
merkostnader, approximativt beräknade till 108,000 kronor.

Beträffande olägenheterna för kronan genom minskningen av förgården
till underofficersskolans område hade drätselkammaren framhållit följande.

Även efter en minskning komme den återstående för trädgårdsanläggningar
och planteringar till buds stående marken att bliva av tillfredsställande
bredd eller icke mindre än cirka 22 meter vid byggnadernas huvudfasadlinjer.
Närmast detta fria utrymme läge alltså gångbana örn 2.5 meters
bredd och först därefter komme spårvägslinjen. Trafiken å denna linje vore
för övrigt mycket gles.

En i gränsen mellan gångbanan och förgårdsområdet på stadens bekostnad
på sin tid planterad häck vore staden, i händelse vägbreddningen
komme till stånd, beredd att på egen bekostnad flytta och uppsätta eller
ersätta med ny i den blivande gränsen, för den händelse kronan så skulle
anse önskvärt.

I samband med förhandlingarna hade fråga uppkommit om överlåtelse
till lantförsvaret av delar av staden tillhöriga fastigheten Grindstugan
(stadsägan nr 376 + 687) med därå uppförda byggnader för att användas såsom
fritidshem för Upplands regemente. Med hänsyn härtill hade förhandlingar
upptagits med staden rörande eventuellt markbyte.

Genom fortifikationsstyrelsens föranstaltande hade av domänintendenten
F. Flodkvist, Uppsala, verkställts värdering av bland annat dels kronan tillhörig
mark av stadsägornas nris 361—370, 685 samt 689 å ömse sidor av
Stockholmsvägen, vilken mark erfordrades för planerad breddning av vägen,
dels och delar av Uppsala stad tillhöriga Grindstugan eller stadsägorna nris
376 och 687. Av värderingen hade framgått, att den kronan tillhöriga marken
omfattade, å Stockholms vägens västra sida 2,643.7 kvadratmeter samt å östra
sidan 5,024.6 kvadratmeter eller tillhopa 7,668.2 kvadratmeter med ett värde
av 23,004 kronor efter 3 kronor per kvadratmeter. Den staden tillhöriga
marken omfattade cirka 7,228 kvadratmeter med ett värde av 36,140 kronor
efter 5 kronor per kvadratmeter.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

Vid värdering av å fastigheten Grindstugan uppförda byggnader, som
tillsammans med tomtmarken eventuellt skulle övertagas av kronan, hade
befunnits, att byggnaderna vore i dåligt skick och praktiskt taget värdelösa.
En av byggnaderna kunde möjligen i sitt nuvarande skick användas såsom
förrådsbyggnad (kallförråd) och hade därför åsatts ett värde av omkring
3,000 kronor.

I ett av fortifikationsstyrelsen framlagt detaljerat förslag till markbyte
hade förutsatts, att kontant vederlag icke skulle utgå vid bytet. Såsom
villkor hade i övrigt uppställts, att, därest de angivna arealerna skulle komma
att förändras vid blivande avstyckningsförrättningar, de vid avstyckningarna
fastställda arealerna skulle godkännas såsom för bytet gällande, att samtliga
de med bytet avsedda markområdena skulle överlåtas gravationsfria samt
att vardera parten skulle tillhandahålla den andra alla för lagfarts vinnande
erforderliga åtkomsthandlingar och vidkännas kostnaderna för avstyckning
av och lagfart å de områden, som vid bytet av parten förvärvades.

På förslag av drätselkammaren hade Uppsala stadsfullmäktige den 6 september
1943 beslutat bemyndiga drätselkammaren att under iakttagande av
för närvarande beträffande fastigheten Grindstugan gällande arrendekontrakt
träffa avtal med kronan om förevarande markbyte i huvudsaklig överensstämmelse
med de villkor, som av fortifikationsstyrelsen uppställts, samt
därjämte under förutsättning, att det hos staden kvarblivande området av
fastigheten Grindstugan vid blivande avstyckning tillädes rätt till utfartsväg
över den bortbytta delen av fastigheten eller eventuellt i särskilt avtal tillförsäkrades
utfart över kronoparken Åsen.

I ett senare förslag hade i stället för tidigare föreslagen bestämmelse örn
omedelbart tillträde av de förvärvade markområdena stadgats, att kronan
finge tillträda det tillbytta området av fastigheten Grindstugan den 1 oktober
1945 eller tidigare, därest kronan kunde träffa uppgörelse med nuvarande
arrendatorns rättsinnehavare örn upphörande dessförinnan av för fastigheten
gällande arrendekontrakt, samt att staden finge tillträda de tillbytta
områdena så snart avtalet vunnit giltighet.

Chefen för Upplands regemente hade icke funnit något att erinra mot
sistberörda två av staden föreslagna villkor.

Med erinran örn vad sålunda i ärendet förekommit har fortifikationsstyrelsen
för egen del anfört, att styrelsen vid de med staden förda förhandlingarna
funnit starka skäl tala för att kronan genom erforderlig markupplåtelse
borde biträda staden i dess strävanden att på bästa sätt söka ordna
väg- och trafikförhållandena på Stockholmsvägen. Då det ändamålsenligaste
sättet härför visat sig vara ett genomförande av den i stomplaneförslaget
föreslagna breddningen och sektioneringen av vägen och den i samband
därmed planerade överflyttningen av spårvägen till Stockliolmsvägens östra
sida, för vilket ändamål erfordrades upplåtelse av angiven mark å vägens
västra och framför allt östra sida, hade styrelsen ansett sig icke längre böra
motsätta sig densamma. Kronans som kompensation härför ifrågasatta för -

5

Kungl. Majits proposition nr 26.

värv av en del av fastigheten Grindstugan skulle därjämte fylla ett för Upplands
regemente aktuellt behov av lämplig plats i kasernområdets närhet
för anordnande av ett soldathem. ■

Fortifikationsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Majit — utan avseende
å frågan om godkännande av det i ärendet berörda förslaget till
stomplan — måtte bemyndiga styrelsen att för kronans räkning med drätselkammaren
träffa avtal örn markbyte mellan, å ena sidan, kronan tillhöriga
markområden örn tillhopa 7,668.2 kvadratmeter av stadsägorna nris 361—

370, 685 och 689 i Uppsala, avsedda för breddning av Stockholmsvägen,
samt, å andra sidan, ett staden tillhörigt område örn cirka 7,228 kvadratmeter,
utgörande del av stadsägan nr 376 + 687 med därå uppförda byggnader
(Grindstugan) i huvudsaklig överensstämmelse med de villkor, som
styrelsen angivit.

Det föreliggande markbytesförslaget innebär å ena sidan, att kronan skall Departementsav
försvar sväsendet tillhörig mark i Uppsala till denna stad överlåta om- ehefenråden
örn tillhopa omkring 7,668.2 kvadratmeter av stadsägorna nris 361—

370, 685 och 689, vilka områden erfordras för breddning av Stockholmsvägen.
Det område, som kronan genom bytet erhåller, beräknas omfatta
omkring 7,228 kvadratmeter, utgörande del av stadsägan nr 376 + 687.

Vägregleringen synes önskvärd även ur kronans synpunkt. Genom markbytet
skulle härjämte lämplig plats erhållas för eventuellt förläggande av ett
soldathem i närheten av Upplands regementes kasernområde. Mark för
sådant ändamål plägar kronan upplåta — som regel avgiftsfritt — under
villkor, bland annat, att statsverket icke åsamkas kostnader för soldatliemmets
uppförande eller framtida underhåll, samt med skyldighet för vederbörande
att, i händelse området behöves för kronans räkning eller byggnaden
icke vederbörligen underhålles och vårdas, sex månader efter därom gjord
tillsägelse återlämna platsen i avröjt skick. Då det föreliggande förslaget
icke givit mig anledning till erinran, biträder jag detsamma.

I bytesavtalet synes i överensstämmelse med vad fortifikationsstyrelsen
föreslagit bland annat böra föreskrivas, att markområdena skola överlämnas
gravationsfria samt att vardera parten skall vidkännas kostnaderna för
avstyckning av och lagfart å de områden, som parten genom bytet förvärvar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avsedda, kronan tillhöriga områden om tillhopa omkring
7,668.2 kvadratmeter av stadsägorna nris 361—370, 685 och
689 i Uppsala må på i det föregående angivna villkor överlåtas
till Uppsala stad mot det att staden till kronan överlåter
förenämnda område av omkring 7,228 kvadratmeter, utgörande
del av stadsägan nr 376 4- 687 med å området uppförda
byggnader.

6

Kungl. May.ts proposition nr 26.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Osterholm.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.