Kungl. Majus ''proposition nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm; given
Stockholms slott den 18 februari 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
MajU Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 febmari 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,
Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande.

Enligt den till 1944 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,
punkt 224, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret
1944/45 till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm beräkna ett förslagsanslag av 167 200 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska
skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

Bihang till riksdagens ■protokoll 10H. 1 sami Nr USD.

I

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare
i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna
samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan
och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med
kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret
1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation
år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar
1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas
och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan
skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet
benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga
och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig
högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning
och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder
och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel.
Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär
samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan
skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk
i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med
professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med
läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk
och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen med tekniska
fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49)
föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut
med en lärotid av fyra år.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd
årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid 236),
att förslaget om fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala
förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att,
då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter
för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande
förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande
nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle
mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av
behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års
åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet.
Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941.
Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga
yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats
till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen
i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd
för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell
dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola
har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre
konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning
av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några
förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk
och industri.

Lärotiden skall normalt omfatta, vid den konstindustriella dagskolan ett
läsår och vid den högre konstindustriella skolan tre läsår. I sistnämnda skolas
underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning är undervisningen
delad i en tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärartjänst
vid realskola och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en
treårig kurs, som medför kompetens till sådan tjänst vid högre allmänt
läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan har nu framlagt ett inom styrelsen utarbetat
förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställt,
att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.
Förslaget innebär bland annat följande förändringar.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med en
lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare utsträckes
läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma längd
inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan däremot förkortas till två år och omorganiseras
för meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen
för varje fackavdelning ställes en avdelningsföreståndare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i vidgad
omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.
Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande
kurs på ett år i dagskolan och två år i aftonskolan. Frivillig utbildning
för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.
Frågan örn sådan utbildning vid skolan för undervisning i kvinnlig
slöjd anses böra ytterligare utredas. Större vikt jin hittills lägges vid den

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

pedagogiska utbildningen av de blivande teckningslärarna. Fordringarna lör
tillträde till teckningslärarutbildningen skärpas betydligt.

5. Rektorstjänsten vid tekniska skolan jämställes i avlöningshänseende
med rektorstjänst vid tekniskt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp I.

6. Åtta avdelningsföreståndarbefattningar inrättas i stället för motsvarande
antal överlärarbefattningar. I likhet med övriga lärare vid skolan skulle
avdelningsföreståndarna åtnjuta avlöning per timme men med högre belopp
än överlärarna. Vissa befattningar såsom lärare i extra läroämnen ombildas till
överlärarbefattningar.

De årliga kostnaderna för lärarlöner, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg
och kristillägg, ha av styrelsen beräknats komma att, sedan omorganisationen
genomförts, överstiga kostnaderna för samma ändamål under budgetåret
1942/43 med i lunt tal 82 500 kronor, varav för aftonskolan omkring 17 250
kronor.

Följande ökade driftkostnader ha därjämte beräknats:

för driften av nya verkstäder och slöjd.................... kronor 6 000

för ökat behov av vaktmästare.......................... » 555

för möbler............................................ * 2 000

Summa kronor 8 555.

De årliga kostnaderna, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg,
beräknas sålunda komma att ökas med i runt tal 91 000 kronor.

Följande engångskostnader beräknas därjämte för omorganisationens ge -

nomförande:

verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler..... kronor 20 000

utrustning för avdelningen för reklam och bokhantverk .... » 3 000

uppsättning av filmtryck.............................. » 1 500

möbler ..................................... » 10 OOP

Summa, kronor 34 500.

Inkomsterna av elevavgifter beräknas stiga med omkring 5 000 kronor.
Denna ökning skulle emellertid motvägas av automatisk ökning av ■sussa
driftkostnader.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans
omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner,
som även varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd
reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till nuvarande finansiella läge icke torde
kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag
skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram
finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på en omändring.
Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas
uppfattning örn skolans organisation, utan anser, att man
borde följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och

5

Kunell. Mårds proposition nr 239.

som skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning.
Werner har framlagt av honom utarbetat förslag till provisorisk omändring''
av tekniska skolan. Enligt detta förslag skulle undervisningen differentieras
på avdelningar, av vilka några skulle ytterligare differentieras på linjer. Varje
avdelning respektive linje skulle omfatta sin särskilda utbildningsgren. I regel
skulle varje avdelning omfatta dels en lägre kurs, dels en högre kurs, dels
ock påbyggnadskurser. De högre kurserna och påbyggnadskurserna skulle tills
vidare endast omfatta dagundervisning. Utbildningen i den lägre kursen
skulle vid dagundervisning i regel omfatta ett år och vid aftonundervisning
två eller tre år. Den högre kursen skulle inom de konsthantverkliga avdelningarna
normalt omfatta två år och inom avdelningen för teckningslärare tre
år. Påbyggnadskurs skulle vara ettårig eller högst tvåårig. Någon förändring
av läsårets längd skulle ej vidtagas.

Vidare har styrelsen för tekniska skolan med anledning av framställning
från civilförvaltningens personalförbund om vidtagande av åtgärder i samband
med omorganisationen av skolan för att bereda vaktmästarna vid skolan
en löneställning motsvarande lönegraden A 7 framhållit, att skolans vaktmästare
i avlöningshänseende vore avsevärt sämre ställda än motsvarande personal
vid undervisningsväsendet i övrigt, och tillstyrkt, att deras avlöningsförhållanden
måtte förbättras, varvid styrelsen ansett det rimligt, om åtminstone
en av vaktmästarna erhölle löneställning, motsvarande lönegraden
A 7, medan de två övriga syntes böra erhålla något lägre löneställning, dock
icke lägre än motsvarande lönegraden A 5.

Över de föreliggande förslagen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,
som inhämtat yttranden från styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Svenska slöjdföreningen, Teckningslärarnas riksförbund och
stadsfullmäktige i Stockholm samt av överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret
och allmänna lönenämnden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och Svenska
slöjdföreningen tillstyrka skolstyrelsens omorganisationsförslag men avstyrka
det av Werner framlagda förslaget. Sistnämnda förening föreslår dock vissa
mindre ändringar.

Teckningslärarnas riksförbund avstyrker likaledes det av Werner framlagda
förslaget. I princip tillstyrkes skolstyrelsens förslag med vissa ändringar och
tillägg.

Skolöverstyrelsen — som i huvudsak tillstyrker skolstyrelsens förslag —
hemställer, att såsom bidrag till tekniska skolan måtte för nästa budgetår
anvisas ett förslagsanslag av 210 083 kronor. Därjämte förordar överstyrelsen,
att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 20 000 kronor till
anskaffning av möbler och verkstadsutrustning. Överstyrelsen räknar därvid
med att ett belopp av ytterligare 14 500 kronor skall anvisas under budgetåret
1945/40 till bestridande av de av skolstyrelsen beräknade engångskostnaderna,
34 500 kronor, för anskaffning av viss utrustning.

6

Kungl. May.ts proposition nr 239.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har lämnat skolstyrelsens förslag utan
erinran. Överstyrelsen har därvid särskilt understrukit vikten av att tekniska
skolan snarast får en heltidsanställd rektor.

Statskontoret framhåller, att, även om det av skolstyrelsen nu framlagda
förslaget till omorganisation av tekniska skolan vore avsevärt mera begränsat
till sin räckvidd än 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, måste statskontoret
dock hysa starka principiella betänkligheter mot att i nuvarande läge
vidtaga åtgärder, vilka ställde ökade krav på statskassan. Härtill komme, att
det nya förslaget i vissa hänseenden ginge längre än yrkesskolsakkunnigas
förslag. Sålunda syntes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig
undervisning vore påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga —
jämte skolöverstyrelsen — nyligen ansett sig kunna godtaga en treårig utbildning.
Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget. Därest
emellertid en omorganisation av skolan nu skulle anses ofrånkomlig, syntes
närmare böra undersökas, huruvida en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer
skulle kunna åstadkommas i anslutning till de reservationsvis
framförda yrkandena. Vad särskilt anginge teckningslärarutbildningen
ansåge sig statskontoret böra varna för en skärpning av villkoren för tillträde
till denna utbildning, då en dylik skärpning kunde föranleda krav på
löneökningar från övningslärarna, vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för
närvarande vore föremål för omprövning av 1941 års lärarlönesakkunniga.
Härtill komme att — statskontoret Ytterligt — de nuvarande inträdesvillkoren
icke haft till följd en mindre god rekrytering av dessa lärare.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha förklarat sig villiga att i avvaktan på en
definitiv omorganisation av tekniska skolan bidraga till täckandet av den
kostnadsökning, som blir en följd av den av skolans styrelse föreslagna omläggningen,
med högst hälften av merkostnaden för aftonundervisningen.

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan

uppfört ett förslagsanslag av 167 200 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 7 maj 1943 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor

2. Bestridande av ökade bränslekostnader...............

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan ....

4. Bestridande av hahTa kostnaden för tillfällig löneförbättring
åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis.................................

6. Bestridande a\r halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare
vid skolan, förslagsvis................ » 30 100

114 645
11 800

9 375

850

430

Summa kronor 167 200.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget
skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 839.

budgetåret 1943/44 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar
bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor
tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till
tekniska skolan må i mån av behov överskridas med ett belopp, motsvarande
hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom
tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030
kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till
skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill
lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna
vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst
4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare
vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för
dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 åt befattningshavare i statens tjänst
vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej
blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av
provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kan tillkomma dem
genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor
att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte
meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur
anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare
i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor
att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Frågan örn en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm har länge
varit aktuell. År 1938 framlades förslag härtill av 1936 års yrkesskolsakkunniga.
Detta har emellertid av olika anledningar icke föranlett framställning
till riksdagen.

Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget till omorganisation av läroanstalten,
vilket i väsentliga avseenden skiljer sig från yrkesskolsakkunnigas
förslag, har vunnit anslutning från de myndigheter och organisationer, som
hörts i ärendet, med undantag dock för statskontoret. Av skäl, vartill jag i
det följande återkommer, är jag visserligen icke beredd förorda, att proposition
angående omorganisation av skolan nu framlägges på grundval av skolstyrelsens
utredning. Utan att taga ställning till förslagets detaljer anser jag
mig dock böra uttala, att genom denna utredning framkommit riktlinjer,
vilka böra kunna bli vägledande för lösningen av i värjo fall den konstindustriella
utbildningens problem.

Förslaget utgår från att det viktigaste för uppehållande av en god undervisning
är, att möjlighet beredes att till skolan knyta goda lärarkrafter. Styrelsen
har emellertid ej ansett sig nu böra framlägga förslag till en fullständig
lösning av denna fråga utan begränsar sig til! en temporär lösning av frågan

Departe mentschefen.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 239.

om vissa ledande lärarkrafters anställningsförhållanden. Därjämte föreslås
en förbättring av vaktmästarpersonalens löneförhållanden.

I förslaget tages emellertid icke ställning till frågan örn fördelningen mellan
staten och Stockholms stad av de beräknade merkostnaderna för omorganisationens
genomförande. De nu tillämpade grunderna för stadens bidrag till
skolan äro sammansatta av ett flertal vid olika, delvis mycket långt tillbaka
liggande tidpunkter av staden accepterade bidragsregler. Bestämmelserna lia
därigenom blivit synnerligen svåröverskådliga. Detta framträder särskilt
starkt, då en omorganisation av skolan nu ifrågasatts. Det är därför icke
möjligt att exakt angiva de ekonomiska konsekvenserna av förslagets genomförande.
Innan slutlig ställning tages till nu ifrågavarande omorganisationsförslag,
torde därför frågan om fördelningen framdeles mellan staten och
Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande böra bli föremål
för särskild utredning och förhandlingar upptagas i syfte att tillgodose behovet
av enklare och överskådligare principer för kostnadernas fördelning.

Skolstyrelsens förslag beträffande personalens avlöningsförhållanden innebär,
att till rektor och vaktmästare vid skolan skulle i fortsättningen utgå
rörligt tillägg, medan till andra befattningshavare alltjämt skulle utgå dyrtidstillägg.
Detta medför i sin tur, att kristillägg skulle komma att utgå
enligt vissa grunder till rektor och vaktmästare samt enligt andra grunder
till befattningshavare, som åtnjuta dyrtidstillägg. En sådan anordning skulle
komma att än ytterligare komplicera grunderna för fördelningen mellan staten
och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande. Det torde
med hänsyn härtill vara lämpligt, att frågan om personalens avlöningsförhållanden
löses i ett sammanhang. Icke minst med hänsyn till önskvärdheten
att för det fortsatta utrednings- och omorganisationsarbetet förstärka den
administrativa ledningen vid skolan anser jag det dock befogat, att redan nu
föreslå en omreglering av rektorstjänsten.

Denna tjänst är för närvarande vakant oell uppehälles på förordnande av
avdelningsföreståndare!! för den högre konstindustriella skolan. Denne, som
icke har någon undervisningsskyldighet vid tekniska skolan, tjänstgör tillika
såsom timlärare vid tekniska läroverket i Stockholm, där han för närvarande
har elva veckotimmars undervisning. Arvodet utgör vid rektorstjänsten 4 500
kronor och vid avdelningsföreståndarbefattningen 800 kronor för år. På
nämnda belopp utgå dyrtidstillägg och kristillägg enligt samma grunder som
för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk.

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning anser jag det vara av särskild
vikt, att tekniska skolan snarast ställes under ledning av en heltidsanställd
rektor. Med hänsyn till det ökade arbete, som med omorganisationen sammanhängande
spörsmål kan beräknas medföra för rektor vid skolan, synes det
mig lämpligt, att så sker redan från och med nästa budgetår. De nuvarande
löneförmånerna vid rektorstjänsten äro emellertid icke sådana, att utsikter
finnas att förvärva en för ändamålet lämplig, heltidsanställd rektor. Jag anser

9

Kungl. Maj:ts -proposition nr 239.

mig därför böra förorda, att rektorsarvodet höjes med 3 500 kronor till 8 000
kronor. Om så sker, skulle löneförmånerna vid rektorstjänsten komma att
med nuvarande dyrtidstillägg och kristillägg uppgå till omkring 13 150 kronor.
Om samma person förordnas att uppehålla såväl rektorstjänsten som
avdelningsföreståndarbefattningen för den högre konstindustriella skolan,
komma de sammanlagda avlöningsförmånerna vid befattningarna att uppgå
till omkring 14 450 kronor. Staten torde ensam böra bestrida merkostnaden,
3 500 kronor, för höjningen av rektorsarvodet, medan kostnaderna för därå
belöpande dyrtidstillägg och kristillägg torde böra bestridas av staten och
Stockholms stad med hälften vardera.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till bidrag till
tekniska skolan böra höjas med 3 500 kronor och anslagsposten till dyrtidstillägg
med 800 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några ändringar för
nästa budgetår beträffande statens bidrag till skolan, torde anslaget böra
höjas med (3 500 + 800 =) 4 300 kronor till (167 200 + 4 300 =) 171 500
kronor. Stockholms stads fasta bidrag torde böra utgå med oförändrat belopp,
23 589 kronor, varjämte staden liksom nu bör bidraga till dyrtidstillägg
m. m. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av................kronor 171 500,

därav 23 589 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda
belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr SS9.

2