Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen; given
Stockholms slott den 3 mars 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge,
följande.

Under punkterna 210, 220 och 223 i 1944 års åttonde huvudtitel har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag
av 228 000 kronor;

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag
av 35 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 215.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

dels till Kommunala och enskilda, anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1000 000
kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av
500 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidragtill
inrättande av flygmekanikeravdelningar ett förslagsanslag av 800 000
kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600 000
kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag
att få ånyo anmäla dem.

1. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

I anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1943: 232 framlagda förslagfattade
1943 års riksdag beslut (skrivelsen nr 414) örn inrättande av en särskild
överstyrelse för yrkesutbildning. Det nya ämbetsverket, som huvudsakligen
bildats genom utbrytande av yrkesskolavdelningen inom skolöver
styrelsen och som trätt i full verksamhet den 1 januari 1944, omfattar en
styrelse, bestående av ordförande och tolv ledamöter, samt ett kansli, upp
delat på tre byråer (SFS 1943: 963). Personalförteckningen för överstyrel
sen och överstyrelsens avlöningsstat, vilka huvudsakligen avse första
halvåret 1944, finnas införda på sid. 581 i statsliggaren. Anslaget till avlöningar
vid överstyrelsen är uppfört med 136 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att avlöningsanslaget.
måtte för nästa budgetår uppföras med 245 000 kronor, att disponeras på

följande sätt:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 116 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga
biträden m. m., förslagsvis.................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 78 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... » 29 000

Summa kronor 245 000.

Överstyrelsen har inledningsvis beträffande anslagsberäkningen anfört
bland annat följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215. ;i

Det får anses ligga i sakens natur att överstyrelsens personalbehov under
budgetåret 1944/45 icke kan redan nu överblickas med önskvärd grad
av säkerhet. De överväganden, som överstyrelsen hittills varit i tillfälle
att göra beträffande arbetsuppgifternas sannolika omfattning, ha givit
vid handen, att den personal, som överstyrelsen förfogar över för innevarande
budgetår, synes vara tillmätt i knappaste laget för att möjliggöra
en både snabb och ingående behandling av ärendena. Härtill kommer att
överstyrelsen, under den korta tid den fungerat, tillagts arbetsuppgifter,
till vilka hänsyn icke kunnat tagas vid bestämmandet av personalbestån
dets storlek.

Genom beslut den 12 november 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt
överstyrelsen att verkställa viss utredning rörande den yrkesutbildning
och omskolning av arbetskraft, som kan väntas bliva aktuell efter ett
vapenstillestånd. För utförandet av denna utredning har Kungl. Majit
den 3 december 1943 medgivit överstyrelsen att anställa erforderlig personal.
Detta utredningsarbete är avsett att bedrivas med stor skyndsamhet.
Man kan visserligen icke med säkerhet påräkna, att arbetet avslutas
före budgetårets utgång, men överstyrelsen har dock icke ansett
sig böra i det följande beräkna medel för detta ändamål för budgetåret
1944/45.

Vid en eventuell verkställighet av så planlagda åtgärder uppkommer
sannolikt för överstyrelsens del ett betydande medelsbehov såväl för den
centrala administrationen som för lokala åtgärder. För det förstnämnda
slaget av utgifter torde medel böra ställas till förfogande genom förstärkning
av överstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Vad åter beträffar
kostnaderna för de lokala verkställighetsåtgärderna, torde i sinom
tid böra upptagas till övervägande, huruvida dessa skola bestridas ur de
olika anslagen till yrkesundervisningen eller ur särskilt för ändamålet på
beredskapsstat anvisat anslag eller ock ur anslaget till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under femte huvudtiteln. Överstyrelsen anser sig emellertid
icke för närvarande böra föreslå Kungl. Majit någon åtgärd i detta
hänseende.

Sedan överstyrelsen för yrkesutbildning inrättats, synes otvivelaktigt
på åtskilliga håll intresset för utökade yrkesutbildningsmöjligheter lia
stegrats. Från olika sammanslutningar ha redan inför överstyrelsen väckts
frågor av stor räckvidd beträffande yrkesundervisningen, som behöva utredas
och som redan därigenom komma att medföra ökad arbetsbörda
för överstyrelsen. Någon direkt hänsyn härtill har överstyrelsen emellertid
icke ansett sig kunna taga vid beräkning av medelsbehovet.

Jag övergår nu till överstyrelsens beräkning av de särskilda anslagsposterna.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. För innevarande budgetår har riksdagen
till detta ändamål anvisat G7 500 kronor. Detta belopp avser emel
lertid, frånsett vissa tjänstemän i ledande ställning, endast budgetårets
senare hälft. För helt budgetår skulle medelsbehovet med utgångspunkt
från beräkningen i propositionen 1943: 232 (sid. 04) och efter korrigering
med hänsyn till det av riksdagen beslutade utbytet av en föreslagen ordinarie
notarietjänst mot en amanuensbefattning i lönegrad Eo 18 ha lipp
gått till 100 000 kronor. Den av överstyrelsen nu föreslagna höjningen av

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

ifrågavarande anslagspost med ytterligare (116 000 —106 000 ==) 10 000
kronor betingas av ett utav överstyrelsen nu framställt förslag om inrättande
av en förste byråingen jonst.jänst. i lönegrad A 26, avsedd att placeras
på överstyrelsens andra byrå.

I anledning av detta förslag vill jag erinra, att verkstadsskolutredningen
i sitt förslag om inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning för
ifrågavarande byrås del räknade med ett behov av två byråingenjör -tjänster, en i 24 och en i 21 lönegraden. Behovet av förstnämnda befattning
borde enligt utredningen tillgodoses genom överflyttning från koni
merskollegium av en tjänst som teknisk konsulent i 24 lönegraden. Vid
ärendets remissbehandling framställde emellertid allmänna civilförvaltningens
lönenämnd av överstyrelsen nu förordat förslag om bibehållande hos
kommerskollegium av konsulentbefattningen och inrättande av en ny tjänst
hos överstyrelsen i 26 lönegraden. I propositionen 1943: 232 togs icke slutlig
ställning till ifrågavarande spörsmål. Det förutsattes, att överstyrelsen
och kommerskollegium i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret
1944/45 skulle förebringa närmare utredning rörande denna fråga och
framställa förslag till dess lösning. I avvaktan härpå ansågos ärenden rö
rande främjande av lärlingsutbildning m. m., vilka ärenden avsetts skola
överflyttas till överstyrelsen, kunna under innevarande budgetår kvarligga
hos kommerskollegium. I detta sammanhang förordades dock, att den av
verkstadsskolutredningen föreslagna ordinarie byråingenjörstjönsten i 21
lönegraden skulle ersättas med en befattning som extra ordinarie förste
byråingenjör i 24 lönegraden, motsvarande en inom skolöverstyrelsen år
1941 inrättad extra ordinarie förste byråingenjörstjänst i sistnämnda lönegrad.
Riksdagen lämnade vad sålunda föreslagits utan erinran.

Överstyrelsen har nu till stöd för sitt förslag om inrättande av en ordinarie
förste byråingenjörstjänst i 26 lönegraden anfört följande.

Sedan överläggningar ägt rum mellan kommerskollegium och överstyrelsens
chef, har kommerskollegium i sin medelsframställning för budgetåret
1944/45 i samförstånd med överstyrelsen föreslagit, att den tekniske
konsulenten skall kvarbliva hos kollegium. Detta är emellertid icke avsett
att innebära någon förändring i fråga om överflyttande till överstyrelsen
av honom nu åliggande arbetsuppgifter rörande främjande av lärlingsutbildning
m. m. Med hänsyn härtill erfordras inrättande av en förste byråingenjörstjänst
hos överstyrelsen. Bland de arbetsuppgifter, som komma
att åvila denne byråingenjör, må särskilt framhållas frågor rörande yrkesutbildning
inom näringslivet, ett arbetsområde som bör ägnas stor uppmärksamhet.
Det torde till och med bli en av överstyrelsens viktigaste arbetsuppgifter
i fortsättningen. Handläggandet av dessa uppgifter komma
att på ifrågavarande tjänsteman ställa stora fordringar. Han måste kunna
representera överstyrelsen vid överläggningar med industrichefer och andra
representanter för näringslivet och bör alltså vara i besittning av initiativförmåga
och förhandlingsvana. Då det åtminstone till en början torde
främst bliva inom industrien, som han får sitt verksamhetsfält, är det nöd -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

vändigt, att han är i besittning av teknisk högskoleutbildning eller motsvarande
kompetens. De maktpåliggande arbetsuppgifter, som komma att
åvila denne befattningshavare, nödvändiggöra, särskilt i betraktande av att
han bör inneha högre teknisk kompetens, att tjänsten i enlighet med lönenämndens
förslag placeras i lönegrad A 26.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna
anslagspost föreslås av överstyrelsen höjd från 4 500 kronor till 7 000 kronor.
Till stöd härför anföres följande.

Från denna anslagspost skola bestridas dels årsarvoden å 500 kronor till
nio ledamöter med högst 4 500 kronor dels ock dagarvoden till ledamöter
och suppleanter för dem. Det är vanskligt att göra en noggrann kalkyl rörande
kostnaden för dagarvoden. Med den sammansättning, överstyrelsen
nu har (7 dagarvodesberättigade ledamöter, varav 4 boende utom Stockholm),
skulle varje sammanträde draga 108 kronor i dagarvoden. Inkallas
suppleant vid förfall för ledamot, stiger kostnaden för dagarvoden med 13
respektive 7 kronor för var och en, beroende på om ledamoten är bosatt i
eller utom Stockholm. Antalet sammanträden biir beräknas till minst 20
per år, och kostnaderna för dagarvoden torde då komma att uppgå till
omkring 2 500 kronor. Med hänsyn härtill bör anslagsposten för budgetåret
1944/45 upptagas till förslagsvis 7 000 kronor.

Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m . m.
Beträffande beräkningen av denna anslagspost anför överstyrelsen följande.

För andra hälften av budgetåret 1943/44 ha anvisats 7 500 kronor. Från
denna anslagspost bestridas för närvarande arvoden och ersättningar till
inspektören för verkstadsskolorna, inspektör och sakkunnig för den elekt
riska yrkesutbildningen, ersättningar till examensombud vid installations
kurser, konsulent för husligt arbete, inspektion av barnavårdsundervisningen
samt examensombud vid de tekniska läroverken med tillhopa 11 100
konor per år, vadan ett belopp av 3 900 kronor per år kan disponeras för
sakkunniga i övrigt. Ur detta sistnämnda belopp skall bland annat bestridas
ersättning till en inspektör och sakkunnig för svetsningsundervisningen,
vilken överstyrelsen funnit oundgängligen erforderlig för att genom
föra en icke minst ur ekonomisk synpunkt påkallad rationalisering av nämnda
undervisning. Behovet av sakkunniga i övrigt är svårt att på förhand
beräkna. Ehuruväl tillkallandet av sakkunniga på olika områden särskilt
under de första åren av överstyrelsens verksamhet, såsom departementschefen
framhållit i propositionen 1943: 232, torde få anses som en normal
företeelse och alltså kan tänkas kräva förhållandevis höga kostnader, anser
sig överstyrelsen icke för närvarande böra ifrågasätta någon höjningav
anslagsposten. Överstyrelsen förutsätter därvid, att den äger befogenhet
att, i den mån Kungl. Majit ej fastställt arvode, inom ramen av anslaget
belopp vidtaga de justeringar av nu utgående arvoden, som bofin
nas skäliga med hänsyn till vederbörandes arbetsbörda.

För nu ifrågavarande ändamål bör alltså för budgetåret 1944/45 beräknas
ett anslag av förslagsvis 15 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Beträffande beräkningen av
denna anslagspost anför överstyrelsen följande.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Anslagsposten Inar för budgetåret 1943/44 upptagits till 41 200 kronor,
därvid förutsatts, att byrådirektören på administrativa byrån skulle tjänstgöra
under hela året, men personalen i övrigt endast under halva året. För
helt budgetår skulle beloppet lia utgjort 73 400 kronor. Ur detsamma skulle
bestridas avlöningar till extra ordimarie tjänstemän, i runt tal 64 500 lero
nor, arvode åt ett expeditionsvaktsbiträde, 2 400 kronor, arvoden till tillfälliga
biträden, 1 500 kronor, samt vikariatsersättningar, 5 000 kronor.

Beträffande den icke-ordinarie personalen finner överstyrelsen det av
förklarliga skäl svårt att, innan överstyrelsen börjat fungera som administrativt
organ, bedöma personalbehovet under nästa budgetår. På ett par
punktör anser sig dock överstyrelsen redan nu böra hemställa om viss
höjning av de för innevarande budgetår till förfogande stående medlen. Ur
ifrågavarande anslagspost skall bestridas bland annat arvode åt ett expeditionsvaktsbiträde
med 2 400 kronor och arvoden åt tillfälliga biträden
med sammanlagt 1 500 kronor. För ett arvode av 200 kronor per månad
utan några som helst andra förmåner därutöver än de, semesterlagen och
lagen örn olycksfall i arbete kunna ge, erhålles ingen fullvärdig arbetskraft
för någon längre tid. Detta skulle visserligen kunna åtminstone tills vidare
vara tillfyllest, om överstyrelsens ämbetslokaler varit så ordnade, att expeditionsvaktsbiträdet
kunnat stå under direkt tillsyn av den ordinarie
expeditionsvakten. Det har emellertid icke lyckats byggnadsstyrelsen att
till överstyrelsens förfogande ställa tjänstelokaler, i vilka hela personalen
rymmes. Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand låtit förstå, torde det
komma att dröja ganska länge, innan ändring i detta förhållande kan ske.
Härigenom förorsakas väsentliga olägenheter för arbetets behöriga gång.
Överstyrelsens arkiv, vilket ständigt måste vara tillgängligt för samtliga
byråer, kan icke delas upp. Detta medför att handlingar dagligen måste
uttagas ur arkivet och sändas till den byrå, som har sina lokaler på annat
håll. En dylik regelbunden budskickning medför ofrånkomligt en väsentlig
ökning av expeditionsvaktspersonalens arbete; expeditionsvaktsbiträdet
kommer av allt att döma att tagas så gott som helt i anspråk för sagda
budskickning och den ordinarie expeditionsvakten kan icke medhinna att
betjäna såväl boklagret som överstyrelsens på skilda håll belägna tre byråer.
Sagda uppdelning av överstyrelsens lokaler kommer dessutom att
medföra försämrad arbetseffekt även för vissa andra tjänstemän, såväl
föredragande som biträden; skrivbiträdespersonalen kan icke utnyttjas lika
effektivt som då hela personalen finnes på ett och samma ställe," o. s. v.

Överstyrelsen föreslår därför, dels att medel måtte beräknas till förstärk
ning av vaktmästarpersonalen med ett belopp ungefär motsvarande til!
extra expeditionsvakt i lönegrad 5, löneklass 2, för helt år utgående lön,
3 500 kronor, dels att till arvoden åt tillfälliga biträden, nu 1 500 kronor,
måtte få disponeras 3 000 kronor. Den härav betingade anslagshöjningen
uppgår till 5 000 kronor. Självfallet skulle dessa poster icke få tågås i bruk
annat än i den mån så blir oundgängligen nödvändigt.

På grund av vad nu anförts upptager överstyrelsen med här ovan uttalade
reservationer medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
till (73 400 -{- 5 000 =) 78 400 kronor, vilket belopp torde kunna
avrundas till 78 000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

På grundval av vad överstyrelsen i förevarande framställning anfört Iean
.statskontoret icke förorda inrättande hos överstyrelsen av en ny ingenjörsbefattning
i 26 lönegraden. Ämbetsverket finner det för sin del naturligt,
att den tjänsteman, vars arbetstid i stort sett torde helt upptagas av ärenden
rörande lärlingsutbildningen m. m., vid ärendenas överförande från
kommerskollegium till överstyrelsen jämväl överflyttas till sistnämnda
myndighet. Då emellertid byråns personalbehov i enlighet med verkstadsskoleutredningens
förslag ansetts kunna tillgodoses med två ingenjörsbefattningar,
varav en i 24 och en i 21 lönegraden, och en tjänst i förstnämnda
lönegrad redan inrättats, bör enligt statskontorets mening en omreglering
av den överförda tjänstens lönegradsplacering komma till stånd
vid nuvarande innehavarens avgång.

Vad överstyrelsen åberopat som skäl för anvisande av medel till avlönande
av ännu en befattningshavare med expeditionsvaktsgöromål finner
statskontoret i viss mån värt beaktande. Då emellertid behovet av en
icke ordinarie expeditionsvakt och en befattningshavare för budsändning
mellan överstyrelsens skilda lokaler synes kunna tillgodoses inom ramen av
ett sammanlagt anslagsbelopp av 4 800 kronor, kan statskontoret icke till -styrka en höjning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för
ändamålet med större belopp än 2 400 kronor. I brist på erfarenhet rörande
behovet av tillfälliga biträden lära medel för avlönande av sådana befattningshavare
ej böra ställas lill förfogande i större utsträckning än som ti
digare beräknats.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har det
ifrågasatts, att den på övergångsstat hos kommerskollegium uppförda befattningen
i lönegraden A 24 såsom teknisk konsulent, vars innehavare bland
annat handlägger ärenden rörande främjande av lärlingsutbildning m. m.,
skulle överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning i samband med att
nämnda ärenden överföras dit. Kommerskollegiums och överstyrelsens
överväganden av denna fråga lia emellertid utmynnat i förslag örn befattningens
bibehållande vid kommerskollegium. I anslutning härtill har tjänsten
bibehållits i den personalförteckning för kommerskollegium, som föreslagits
under punkten 4 i 1944 års tionde huvudtitel. Ärendena rörande
främjande av lärlingsutbildning m. m. lia emellertid i årets åttonde huvudtitel
förutsatts skola från och med nästa budgetår överflyttas från kommerskollegium
till överstyrelsen för yrkesutbildning. Med hänsyn härtill
blir det erforderligt, att överstyrelsen från och med nästa budgetår förses
med ytterligare en tekniskt utbildad befattningshavare. Överstyrelsen har
fördenskull föreslagit, att en förste byråingenjörstjänst i lönegraden A 26
inrättas vid ämbetsverket. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört beträffande
de med befattningen förenade göromålens beskaffenhet och de
kompetenskrav, som till följd därav böra uppställas, anser jag mig böra
biträda överstyrelsens förslag, dock med den jämkningen, att tjänsten bör
inrättas såsom extra ordinarie i 2(i lönegraden. Beträffande den nuvarande
extra ordinarie förste byråingenjörstjänsten i 24 lönegraden ifrågasätter
jag i likhet med överstyrelsen icke någon förändring.

Departe mentschef»!''.

8

Kungl. Marits ''proposition nr 215.

I personalförteckningen för överstyrelsen bör vid bifall till vad jag ovan
föreslagit uppföras en förste byråingenjörstjänst i lönegraden Eo 26. Vidare
böra på sätt i årets statsverksproposition föreslagits tjänstebenämningarna
sekreterare och notarie i personalförteckningen ändras till förste byråsekreterare,
respektive byråsekreterare.

Jag biträder överstyrelsens i det föregående återgivna förslag till avlö
ningsstat med följande ändringar. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän torde uppföras med 106 000 kronor och icke-ordinarie
posten med 85 000 kronor. Då medelsbehovet under sistnämnda anslagspost
ännu icke kan med någon större grad av säkerhet beräknas och då inträffande
förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunna nödvändiggöra
en förstärkning av överstyrelsens personalbestånd, anser jag
det lämpligt, att denna anslagspost övergångsvis upptages med förslagsvis
betecknat belopp, som dock icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts
medgivande. Vid bifall till vad jag förordat bör avlöningsanslaget för nästa
budgetår uppföras med (245 000 — 116 000 + 106 000 — 78 000 -f 85 000
=) 242 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader.

Detta anslag är uppfört med 22 300 kronor, vilket belopp huvudsakligen
avser första halvåret 1944.

I propositionen 1943: 232 beräknades omkostnadsstaten för överstyrelsen
för yrkesutbildning för helt budgetår på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 1 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ......................... » 8 000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .. kronor 4 500

b. Övriga expenser .................... » 21000 » 25 500

4. Publikationstryck .................................. » 1500

Summa kronor 36 000.

Överstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet till reseersättningar
till 15 000 kronor men ansett, att övriga anslagsposter i örn
kostnadsstaten borde uppföras med nyssnämnda belopp. Överstyrelsen har
anfört, att medelsbehovet till reseersättningar vore mycket svårbedömligt.
Rese- och traktamentsersättningarna till styrelseledamöterna syntes kom
ina att uppgå till 6 500 kronor. Med hänsyn härtill borde medelsbehovet,
som i övrigt avsåge ersättningar till överstyrelsens tjänstemän, inspektörer,
konsulenter och sakkunniga biträden, beräknas till 15 000 kronor.

Statskontoret har ansett medelsanvisningen för reseersättningar kunna
begränsas till 10 000 kronor.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Anslagsposten till reseersättningar torde böra uppföras med högre belopp
än som förra året beräknades. En ökning med 4 000 kronor i förhållande
till nämnda belopp synes vara tillräcklig. Då övriga anslagsposter
torde böra upptagas med i fjol beräknade belopp, bör anslaget uppföras
med (36 000 -f- 4 000 =) JfO 000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av
centrala verkstadsskolor m. m.

Anslag till centrala verkstadsskolor ha uppförts på riksstaten först från
och med budgetåret 1942/43. Ur anslaget skall gäldas statsbidrag jämlikt
kungörelsen 1941: 716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor,
i vad avser bidrag till engångskostnader för undervisningen (§§ 2—4) samt
bidrag till engångskostnader för anordnande av elevinternät (§ 12), dock
att statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av den första uppsättningen
av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, som prövas erforderlig
för yrkesavdelning för flygmekaniker, vilken anordnas vid central verkstadsskola,
gäldas från särskilt på riksstaten uppfört anslag. Nu ifrågavarande
anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 1 000 000 kronor,
är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för
nästa budgetår höjas till 3 900 000 kronor. Det sålunda föreslagna anslags
beloppet motsvarar i avrundat tal det sammanlagda bidragsbelopp till en
gångskostnader, som överstyrelsen på grundval av föreliggande ansökningshandlingar
och med hänsyn till av Kungl. Majit meddelade beslut örn
statsbidrag ansett sig böra preliminärt beräkna dels för de erkända cen
träla verkstadsskolorna i Karlskrona, Strömbacka, Östanås, Häggvik och
Övertorneå, dels ock för planerade centrala verkstadsskolor i Borås, Eskilstuna,
Ljungby, Uddevalla och Örebro.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Till skolöverstyrelsen lia inkommit följande underdåniga ansökningar,
nämligen från

Göteborgs och Bohus läns landsting om erkännande av en central verk
stadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil, bildad genom omorganisation
av verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom i Uddevalla och Lysekil,

Örebro läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,
förlagd till Örebro,

Södermanlands läns landsting om erkännande av en planerad central
verkstadsskola, förlagd dels till Eskilstuna, dels till Nyköping,

Kronobergs läns landsting om erkännande av en planerad central verk
stadsskola, förlagd till Ljungby,

Älvsborgs läns landsting om erkännande av en planerad central verk
stadsskola med avdelningar dels i Borås, dels i Trollhättan.

Därjämte hemställer Värmlands läns landsting örn statsbidrag till bland
annat nytt elevinternat vid centrala verkstadsskolan i Östanås, Karlskrona

Departementschefen
.

10

Kungl. Majlis proposition nr Hila.

stad örn statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler samt Norrbottens
läns landsting om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler
och tillbyggnad av elevintemat.

Vidare torde för beräknande av medelsbehovet tagas i betraktande, att
det genom Kungl. Majits beslut den ,3 december 1943 till Stockholms läns
landsting beviljade beloppet å 786 000 kronor till inrättande av en central
verkstadsskola i Häggvik icke kommer att disponeras linder innevarande
budgetår utan torde komma att belasta anslaget under budgetåret 1944/45.
Detsamma gäller det anslag å sammanlagt 724 410 kronor, som av skol
överstyrelsen i skrivelse den 13 november 1943 tillstyrkts beträffande en
planerad central verkstadsskola i Övertorneå.

De inkomna ansökningarna äro i vissa fall icke så fullständiga, att över
styrelsen i nu förevarande sammanhang kan avgiva definitiva förslag angående
de statsbidrag, som böra utgå till de olika blivande centrala verk
stadsskolorna för budgetåret 1944/45. Den slutliga handläggningen tordt''
salunda böra företagas i samband med avgivande av förslag till tilldelande
av bidrag till de engångskostnader, angående vilka det'' ankommer på
Kungl. Majit att fatta beslut. Ansökningarna synas dock i nu förevarande
skick kunna läggas till grund för bedömandet av storleken av det anslags
behov, som skall tillgodoses i riksstaten. Vidare har överstyrelsen ansett
sig kunna beträffande samtliga inkomna ansökningar örn erkännande av
central verkstadsskola taga ståndpunkt i fråga om erkännande samt även i
stort sett i fråga örn de olika yrkesavdelningar, som överstyrelsen finner
sig böra tillstyrka vid de olika skolorna.

Av ansökningarna angående erkännande av central verkstadsskola avse
ansökningarna från Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting
erkännande av verkstadsskolor, förlagda till endast en plats inom vartdera
landstingsområdet. Göteborgs och Bohus läns landsting åter hemställer örn
erkännande av en central verkstadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil,
och ansökningarna från Södermanlands läns landsting och Älvsborgs läns
landsting avse centrala verkstadsskolor med avdelningar förlagda till två
orter inom respektive landstingsområden (Eskilstuna och Nyköping respektive
Borås och Trollhättan). I fråga om verkstadsskolan i Göteborgs
och Bohus län har emellertid landstingets finansberedning i skrivelse till
överstyrelsen den 24 januari 1944 — sedan finansberedningen under hand
erhållit meddelande örn att överstyrelsen icke hade för avsikt att tillstyrka
beredningens förslag i denna del, förrän vissa ytterligare utredningar slutförts
— hemställt, att skolan i Lysekil finge fortsätta sin verksamhet med
oförändrad organisation till och med den 30 juni 1945.

Med hänsyn till att framställningarna från Älvsborgs län samt Södermanlands
läns landsting hänföra sig till upprättande av centrala verkstadsskolor
med avdelningar på mera än en ort inom respektive landstingsområden,
tillåter sig överstyrelsen hänvisa till att verkstadsskolutredningen i
sina kostnadsberäkningar utgått från ett antal centrala verkstadsskolor
av högst 23. Denna uppskattning vore dock icke annat än en approximativ
beräkning av den yttre ram, inom vilken, ur de synpunkter, som i sakkunnigbetänkandet
angivits, den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen
av den dåvarande verkstadsskolorganisationen borde kunna tänkas
stanna under överskådlig framtid. I propositionen 1941: 71 (sid. 37) har
även föredragande departementschefen erinrat örn vikten av att tillhör
lig varsamhet iakttages vid organisationens utbyggande. Med hänsyn härtill
har överstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka, att — såvida icke ali -

11

Kungl. Maurts proposition nr 215.

deles särskilda skäl föreligga — mera än en central verkstadsskola, förlagd
till en ort inom de nämnda landstingsområdena, upprättas och erkännes.
Visserligen har i fråga örn Västernorrlands och Norrbottens läns landstingsområden
ansetts lämpligt att upprätta två centrala verkstadsskolor
inom vartdera landstingsområdet, men i fråga örn dessa landstingsområden
föreligga särskilda förhållanden, vilka knappast kunna sägas vara jämförliga
med dem inom Älvsborgs och Södermanlands län. Beträffande de sistnämnda
har överstyrelsen ansett sig böra tillstyrka städerna Borås respektive
Eskilstuna såsom förläggningsorter för centrala verkstadsskolor.

Av särskilt stor betydelse är enligt överstyrelsens uppfattning tillgodoseendet
för elever från andra kommuner än förläggningsorten med lämpliga
inackorderingsmöjligheter, vilket särskilt under förhållanden som de nu
rådande endast undantagsvis torde kunna ernås utan att elevinternat inrättas
vid de centrala verkstadsskolorna. Överstyrelsen finner det därför
synnerligen önskvärt, att elevinternat inom snar framtid kommer till stånd
vid den centrala verkstadsskolan i Häggvik. I fråga om de nu planerade
centrala verkstadsskolorna i Borås, Eskilstuna och Örebro anser överstyrelsen,
att nämnda städer böra ifrågakomma som förläggningsorter endast
under förutsättning, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor
fästes det. villkoret, att vederbörande landsting beslutar att inrätta
elevinternat. Endast härigenom kan man få full förvissning om, att
landsbygdens ungdom genom de centrala verkstadsskolorna verkligen kan
erhålla den utbildning, som den annars icke skulle komma i åtnjutande
av. Överstyrelsen finner sålunda, att inrättande av elevinternat är en
förutsättning för att dessa verkstadsskolor skola fullt motsvara det ändamål,
som närmast avsetts med denna skolform.

Statskontoret har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästa budgetar
upptages med högst 3 000 000 kronor och har därvid anfört bland annat
följande.

Statskontoret vill inledningsvis framhålla, att frågan, huruvida behov
föreligger att inrätta nya centrala verkstadsskolor i den utsträckning, som
överstyrelsen föreslagit, undandrager sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret
erinrar emellertid, att riksdagen såväl 1941 som 1942 framhållit
angelägenheten av att dylika .skolor inrättades med tillbörlig; varsamhet
och att riksdagen i anslutning därtill tills vidare räknat med inrättandet
av högst en central verkstadsskola inom varje landstingsområde.
Endast i den mån särskilda förhållanden av ekonomisk, geografisk och
kommunikationsteknisk natur förelåge, borde enligt riksdagens mening avsteg
kunna göras från denna regel. För den händelse dylika förhållanden
icke äro för handen, bör således såvitt statskontoret kan finna, upprättandet
av centrala verkstadsskolor med avdelningar på mera än en ort
inom respektive landstingsområden icke ifrågakomma, så mycket mindre,
sorn — på sätt överstyrelsen framhållit — en sådan uppdelning skulle
komma att försvåra den pedagogiska ledningen och övervakningen av skolornas
verksamhet saint medföra ökade kostnader för byggnader och drift.
Med hänsyn härtill anser sig ämbetsverket i likhet med överstyrelsen böra
bestämt avstyrka den av Älvsborgs och Södermanlands läns landsting
ifrågasatta uppdelningen på tvenne orter av de planerade verkstadsskolorna
inom dessa landstingsområden.

12

Departementschefer.
.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Med hänsyn till de överväganden av principiell art, som läge till grund
för den nuvarande verkstadsskolorganisationen, har statskontoret icke
kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt gentemot förslaget, att
verkstadsskolorna inom Älvsborgs, Södermanlands och Örebro läns landstingsområden
skulle förläggas till storstäderna Borås, respektive Eskilstuna
och Örebro.

Såsom förutsättning för att dessa städer skulle ifrågakomma såsom förläggningsorter
för de planerade verkstadsskolorna har överstyrelsen före
slagit, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor
skulle fästas det villkoret, att vederbörande landsting beslutade att in
rätta elevinternat. Förslaget föranleder ej annan erinran från statskontorets
sida, än att ämbetsverket i betraktande av de med elevinternaten för
enade kostnaderna för statsverket anser, att ett dylikt villkor bör utnytt
jas endast i den mån det visar sig vara förenat med påtagliga svårigheter
att i enskilda hem anskaffa bostäder åt de elever, som under skoltiden
måste vara inackorderade å skolorten. Erinras må i detta sammanhang örn
det av chefen för ecklesiastikdepartementet år 1941 gjorda uttalandet i
denna fråga (propositionen 1941: 71, sid. 74).

De kostnadsberäkningar, som överstyrelsen framlagt under förevarande
avsnitt, undandrager sig självfallet statskontorets bedömande. Ämbetsver
ket vill emellertid ifrågasätta, huruvida det för ändamålet äskade anslags
beloppet, 3 900 000 kronor, verkligen skall behöva i dess helhet anvisas
för nästkommande budgetår. Erinras må, att till byggnadskostnader be
viljat statsbidrag skall rekvireras hos och utbetalas av vederbörande läns
styrelse i den mån arbetets fortgång styrkes genom till länsstyrelsen ingivna
bevis eller intyg, dock att städse en fjärdedel av bidraget skall inne
stå, intill dess arbetet blivit genom länsstyrelsens försorg avsynat och
godkänt samt länsstyrelsen granskat räkenskaperna över byggnadskostna
(lema. Med hänsyn härtill och då det knappast synes antagligt, att samt
liga de byggnadsarbeten, örn vilka här är fråga, kunna slutföras före bud
getårets utgång samt anslaget med hänsyn till dess karaktär av förslagsanslag
i förekommande fall må överskridas, får statskontoret för sin del
föreslå, att detsamma upptages med högst 3 000 000 kronor.

Jag är icke beredd att redan i detta sammanhang taga ställning till ira
gan örn erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande
vilka ansökningar örn sådant erkännande nu föreligga. Ur anslagssynpunkt
anser jag mig dock böra räkna med att centrala verkstadsskolor erkännas
i den omfattning, överstyrelsen för yrkesutbildning förordat. De engångskostnader,
som överstyrelsen räknat med, torde kunna läggas till grund
vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår. Med hänsyn bland
annat till vad statskontoret anfört beträffande utbetalningen av bevil
jade bidrag till kostnader för byggnadsarbeten, torde det icke vara er
forderlig^ att anslaget uppföres med så stort belopp, 3 900 000 kronor, som
överstyrelsen föreslagit. Anslaget torde i stället i anslutning till statskontorets
förslag böra uppföras med 3 000 000 kronor, vilket innebär en ari
slagshöjning med 1 300 000 kronor.

13

Kungl. Marits proposition nr 215.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av
centrala verkstadsskolor.

Från ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört
med 900 000 kronor, bestridas statsbidrag jämlikt §§ 5—10 kungörelsen
1941: 716 ävensom statsbidrag till förhyrande av lokaler för elevinternat.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för
nästa budgetår höjas till 1 230 000 kronor. På grundval av inhämtade uppgifter
har överstyrelsen beräknat medelsbehovet till ifrågavarande ändamål
för de centrala verkstadsskolor, som redan innevarande budgetår äro
i verksamhet, till i runt tal 997 000 kronor. Överstyrelsen har därjämte
ansett sig böra beräkna medel, i runt tal till 233 000 kronor, till driften
av två planerade nya centrala verkstadsskolor (i Uddevalla och Örebro).

Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår böra uppräknas med
300 000 kronor och sålunda böra uppföras nied (900 000 + 300 000 —)
1 200 000 kronor.

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade
anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

Budgetår

Anslag

Nettoutgift

kronor

kronor

1937/38 .......

...... 700 000

1 089 741

1938/39 .......

...... 1 250 000

1 163 887

1939/40 .......

...... 1 025 000

1 235 379

1940/41 .......

...... 1 050 000

1 036 645

1941/42 .......

....... 1 040 000

937 580

1942/43 .......

....... 580 000

607105.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
500 000 kronor. Den betydande minskning av anslaget, som sålunda vidtagits
de senaste budgetåren, har föranletts av att vissa verkstadsskolor,
som åtnjöto understöd från förevarande anslag, beräknades komma att omorganiseras
till centrala verkstadsskolor.

Ur anslaget utgå för närvarande bidrag till verkstadsskolor i Byske (Västerbottens
län), Gimo (Stockholms och Uppsala län) samt Lysekil, Mölndal
och Uddevalla (Göteborgs och Bohus län). Genom beslut den 28 januari
1944 har Kungl. Majit medgivit, att Mölndals stads verkstadsskolor
för arbetslös ungdom må, räknat från och med den 1 januari 1944, succes -

Departe mentschefen.

14

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

sxvt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker,
tills vidare omfattande åtta yrkesavdelningar för flygmekaniker jämte sex
specialavdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att förevarande anslagmåtte
för nästa budgetår uppföras med 150 000 kronor, vilket innebär en
anslagssänkning med 350 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har överstyielsen
utgått från att skolorna i Byske, Gimo och Lysekil skola ha samma
omfattning under nästa budgetår som under innevarande, medan verkstadsskolan
i Uddevalla förutsatts skola omfatta endast en avdelning för
arbetslös ungdom och i övrigt ombildas till central verkstadsskola. Överstyrelsen
har vidare ansett lämpligt, att bidrag till driften av den under
omorganisation till flygmekanikerskola stående arbetslöshetsskolan i Mölndal
från och med nästa budgetår utgår från särskilt på riksstaten uppfört,
såsom förslagsanslag betecknat anslag.

Såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit torde bidrag till driften
av verkstadsskolan i ^Mölndal för utbildning av flygmekaniker från och
med nästa budgetår böra utgå från ett särskilt på riksstaten för ändamålet
uppfört anslag.

Mot överstyrelsens beräkning av förevarande anslag har jag icke funnit
anledning till erinran. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra sän
kas med 350 000 kronor till 150000 kronor.

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av
flygmekanikeravdelningar.

1943 års riksdag (skrivelsen nr 441) bemyndigade Kungl. Majit att vidtaga
sådana jämkningar i gällande grunder för ej mindre understöd (bidrag)
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor
och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom än även stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid samma anstalter, som
kunde föranledas av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt propositionen
1943: 255 anfört.

Riksdagens omförmälda bemyndigande innebär, bland annat, att Kungl.
Majit äger medgiva,

att kostnaden för anskaffning av den första uppsättningen av sådan stadigvarande
undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt), som
provas erforderlig för yrkesavdelning för flygmekaniker, som anordnas vid
kommunal anstalt för yrkesundervisning, vid central verkstadsskola eller
vid verkstadsskola för arbetslös ungdom, helt bestrides av statsmedel;

. bidrag av statsmedel utgår till kommunal anstalt för yrkesundervisnmg
till sådana kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt av
inventarier och inredning av dylika lokaler, som föranledas av att vid så -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

dan anstalt inrättas yrkesavdelning för flygmekaniker, nied belopp, mot
svarande högst hälften av de kostnader, som prövas skäliga; samt

att sådana kostnader för lokalanskaffning samt för anskaffning av inventarier
och inredning av lokaler för elevinternat, som betingas av att yrkesavdelning
för flygmekaniker inrättas vid verkstadsskola för viss arbetslös
ungdom, bestridas av statsmedel.

Såsom bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar anvisade riksdagen
för innevarande budgetår ett förslagsanslag av 800 000 kronor. Från
detta anslag gäldas statsbidrag till vissa engångskostnader för inrättande
av flygmekanikeravdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag
måtte för nästa budgetår uppföras med 1 040 000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 240 000 kronor. Överstyrelsen har därvid anfört
huvudsakligen följande.

Förhandlingar med landsting och andra kommuner om anordnande av
utbildning för flygmekaniker vid befintliga yrkesundervisningsanstalter ha
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förts genom en av statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet särskilt tillkallad sakkunnig. På framställning
av respektive huvudmän har Kungl. Majit genom beslut den 10
december 1943 och den 28 januari 1944 medgivit, att statsbidrag till verkstadsskolor
för flygmekaniker må under budgetåret 1943/44 utgå till följande
yrkesundervisningsanstalter för nedannämnda antal avdelningar,
nämligen

Uppsala stads skolor för yrkesundervisning (tekniska skolan) 4 avdelningar

Norrköpings stads yrkesundervisningsanstalter........... 2 »

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning.......... 2 »

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning............ 2 »

Mölndals stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom .... 8 »

Centrala verkstadsskolan i Karlskrona.................. 2 »

» » i Sundsvall ................... 2 »

» » i Vännäs ..................... 2 »

» » i Strömbacka ................. 2 »

Summa 26 avdelningar.

I beslutet rörande Mölndals stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom
har Kungl. Majit medgivit, att skolorna från och med den 1 januari 1944
successivt må omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker
på villkor, som innebära bland annat, att bidrag till de årliga
kostnaderna skola utgå i huvudsak enligt för arbetslöshetsskolor gällande
grunder.

Den sakkunnige har träffat preliminärt avtal örn anordnande, sedan vissa
lokalfrågor lösts, av ytterligare 13 avdelningar, nämligen vid

Stockholms stads skolor för yrkesundervisning .......... 9 avdelningar

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning.......... 2 »

Centrala verkstadsskolan i Karlskrona.................. 2_»

Summa 13 avdelningar.

16

Kungl. Majlis ''proposition nr lilo.

Det har befunnits möjligt och lämpligt att i 24 av nämnda 39 anordnade
eller planerade yrkesavdelningar intaga 21 elever i varje avdelning, under
det att i återstående 15 avdelningar elevantalet bör hållas vid det för yrkesavdelning
eljest normala d. v. s. 15. Anledningen till att ett större antal
i vissa fall kan rymmas i en avdelning är, att den undervisning i de
särskilda specialgrenarna smide, svetsning, plåtslageri, verktygsskötsel, sadelmakeri
(tapetserararbete) och träarbete, som flygmekanikereleverna
skola åtnjuta, vid dessa skolor kan anordnas i redan befintliga avdelningar
för ifrågavarande yrken eller ock meddelas utan att intrång göres på de
lokaler, som stå till förfogande för den egentliga flygmekanikerutbildningen.
Ehuru totalantalet avdelningar blir något mindre än det i propositionen
1943: 255 beräknade (39 i stället för 40), kan sammanlagda elevantalet
ökas från 600 till omkring 700. Detta får med hänsyn till det stora behovet
av ifrågavarande utbildning anses vara av värde. Flygvapnets rekryteringsbehov
överstiger nämligen väsentligt det antal elever, som kan utbildas
enligt denna plan. Härtill kommer att det icke är sannolikt, att
samtliga de elever, som utbildas i flygmekanikeravdelning, äro lämpliga
eller villiga att efter avslutad utbildning taga anställning som volontärer i
flygvapnet.

Överstyrelsen beräknar i det följande kostnaderna för anordnande av
flygmekanikerutbildning under budgetåret 1944/45 med utgångspunkt från
nu angivna 39 yrkesavdelningar.

Statsbidrag till anskaffning av undervisnings- och administrationslokaler
torde endast i mindre utsträckning komma att utgå ur anslaget för innevavarande
budgetår. På grundval av preliminära uppgifter beräknar överstyrelsen
medelsbehovet under nästa budgetår för detta ändamål till 815 000
kronor.

Upphandlingen av den första uppsättningen stadigvarande undervis
ningsmateriel för flygmekanikeravdelningarna verkställes centralt av krigsmaterielverket
i samråd med överstyrelsen. Granskningen av skolornas för
slag till materielinköp har avslutats och upphandlingen pågår. Inköpen
beräknas under innevarande budgetår kunna fullföljas och likvideras i sådan
utsträckning, att för likvid under budgetåret 1944/45 behöver disponeras
medel för 13 yrkesavdelningar. Kostnaden för anskaffning av elen
första uppsättningen av stadigvarande undervisningsmateriel beräknades i
chefens för flygvapnet framställning den 7 maj 1942 till 42 500 kronor för
varje avdelning. Sedan dess ha priserna på maskiner m. m. stigit. Å andra
sidan ha besparingar gjorts genom förenklingar av standarden och genom
att inköpen verkställts centralt. Såvitt nu kan bedömas torde kostnaden
för en fullständig nyuppsättning av maskiner och verktyg i medeltal komma
att stanna vid omkring 50 000 kronor per avdelning. För ovannämnda
13 avdelningar skulle enligt denna beräkningsgrund för nästa budgetår
erfordras 650 000 kronor till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel.

För anskaffning av inventarier och inredning av undervisningslokaler
synes ett belopp av 75 000 kronor böra beräknas.

Anslaget torde sålunda böra beräknas till (315 000 -f- 650 000 + 75 000
=) 1 040 000 kronor.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 2IB.

Mot överstyrelsens för yrkesutbildning beräkning av ifrågavarande anslag
har jag icke funnit anledning till erinran. Anslaget torde sålunda i enlighet
med överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra uppföras med
i Olfi 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.

7. Förslagsanslag till kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal.

Genom beslut den 9 april 1943 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att i enlighet med de direktiv, chefen för ecklesiastikdepartementet
ägde meddela, verkställa utredning i fråga örn möjligheterna att från och
med arbetsåret 1943/44 taga någon av verkstadsskolorna för arbetslös ungdom
i Göteborgs och Bohus län i anspråk för utbildning av flygmekaniker.

I propositionen 1943: 255 förutsattes, att, örn någon av dessa verkstadsskolor
för arbetslös ungdom komme att tagas i anspråk för utbildning av
flygmekaniker, Kungl. Majit skulle äga göra de avvikelser från gällande
bidragsgrunder, som kunde föranledas av en omorganisation av någon av
sagda verkstadsskolor. Riksdagen framställde icke någon erinran häremot.

Skolöverstyrelsen framlade i skrivelse den 12 maj 1943 utredning rörande
möjligheterna för omorganisation av verkstadsskolorna för arbetslös
ungdom i Mölndal till verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker.
Fortsatta förhandlingar i ämnet fördes därefter mellan den sakkunnige,
som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande tillkallats för förhandlingar
mellan landsting och kommuner angående anordnande av flygmekanikerutbildning,
samt representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting
samt Mölndals stad. Vid förhandlingarna framgick, att landstinget icke
var berett att övertaga arbetslöshetsskolan i Mölndal eller att där anordna
en central verkstadsskola, medan delegerade från Mölndals stad voro beredda
att hos stadsfullmäktige i Mölndal tillstyrka, att flygmekanikerutbildning
anordnades vid stadens verkstadsskolor för arbetslös ungdom under
villkor, bland andra, att staten lämnade bidrag till driften av den planerade
flygmekanikerskolan enligt för verkstadsskolor för arbetslös ungdom
gällande grunder samt att staten därjämte bestrede hela kostnaden
för erforderliga ändrings- och inredningsarbeten inom skolbyggnaden ävensom
svarade för hälften av de årliga kostnaderna för undervisningslokaler
samt för de årliga lokalkostnaderna för elevinternat med matservering.

Sedan stadsfullmäktige i Mölndal fattat beslut i ämnet, medgav Kungl.
Majit efter framställning av styrelsen för Mölndals stads skolor för yrkesutbildning
genom beslut den 28 januari 1944, att stadens verkstadsskolor
för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den 1 januari 1944, successivt
omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning av flygmekaniker,
tills vidare omfattande åtta yrkesavdelningar för flygmekaniker jämte
sex specialavdelningar. Tillika medgav Kungl. Majit, att skolan finge

Bihang till riksdagens protokoll 10H. 1 sami. Nr 115.

Departe mentschefen -

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944 omfatta dels fyra yrkesavdelningar
för flygmekaniker jämte fyra specialavdelningar, dels en yrkesavdelning
för automobilmekaniker, två yrkesavdelningar för elektriker, en
yrkesavdelning för inredningssnickare, en yrkesavdelning för målare och
en yrkesavdelning för möbelsnickare samt under tiden den 1—den 31 ja
nu ari 1944 jämväl en yrkesavdelning för skräddare. Därjämte tilldelade
Kungl. Majit styrelsen för Mölndals stads skolor för yrkesundervisning
dels statsunderstöd för driften av nämnda yrkesavdelningar under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1944, dels ock statsbidrag till engångskostnader
för inrättande av omförmälda flygmekanikeravdelningar enligt de grunder
för statsunderstöds och statsbidrags utgående, som Mölndals stads delegerade
enligt vad förut nämnts ansett böra gälla beträffande flygmekaniker
skolan.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, såsom tidigare nämnts, föreslå
git, att bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal från och med
nästa budgetår skall utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet upp
fört, såsom förslagsanslag betecknat anslag. Preliminärt har medelsbehovei
för nästa budgetår av överstyrelsen beräknats till 212 200 kronor. Över
styrelsen har därvid räknat med att ifrågavarande skola under nästa budgetår
kommer att omfatta 8 flygmekanikeravdelningar och 6 specialavdel
ningar med sammanlagt 182 elever, varav 16 elever från Mölndal endast
skulle deltaga i undervisningen vid vissa av specialavdelningarna, samt
eventuellt även en avdelning för radiomontörer med 15 elever. Överstyrel
sens beräkning av medelsbehovet för olika ändamål framgar av följande
sammanställning:

a) avlöning till rektor och övriga lärare ..............

b) administrationskostnader ..........................

c) anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel . .

d) anskaffning av inventarier........................

e) underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel . .

f) sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader för

eleverna ......................................

g) förhyrande av undervisningslokaler m. m...........

h) hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och

övriga elevbostäder............................

kronor 115 075

» 19 900

» 15 000

» 1 000

» 19 900

» 4 975

» 11000

» 25 350

Summa kronor 212 200.

Överstyrelsen har i anslutning till de statsbidragsgrunder, som kommit
till uttryck i Kungl. Maj:ts beslut örn statsbidrag till driften av ifrågava
rande skola under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944, beräknat, att
kostnaderna för ovan under a)—f) och under h) angivna ändamål skola
helt bestridas av statsmedel samt att statsbidrag skall utgå med hälften av
kostnaderna för undervisningslokaler, dock med högst 11 000 kronor för år.

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.

Såsom jag i annat sammanhang förordat torde statsbidrag till driften av
flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår böra utgå från
särskilt anslag, som bör lia förslagsanslags natur. Mot den av överstyrelsen
beräknade fördelningen av kostnaderna för driften av ifrågavarande skola
mellan stat och kommun finner jag ej anledning till erinran. Medelsbehovet
för nästa budgetår torde i nära anslutning till överstyrelsens förslag böra
uppskattas till i runt tal 210 000 kronor, med vilket belopp anslaget sålunda
torde böra uppföras. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela beslut örn statsbidrag till driften av ifrågavarande skola.

8. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid
centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
600 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag
måtte för nästa budgetår uppföras med 750 000 kronor, vilket innebär en
anslagshöjning med 150 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med
att de planerade centrala verkstadsskolorna i Uddevalla och Örebro komma
att vara i verksamhet under nästa budgetår samt att elevantalet vid
redan erkända centrala verkstadsskolor kommer att ökas på grund av tillkomsten
av nya yrkesavdelningar.

Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår i enlighet med överstyrelsens
för yrkesutbildning förslag böra höjas med 150 000 kronor och sålunda
uppföras med 750 000 kronor.

9. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för nedannämnda. budgetår utgjort:

Budgetår

Anslag

kronor

1937/38 ................ 270 000

1938/39 ................ 700 000

1939/40 ................ 800 000

1940/41 ................ 900 000

1941/42 ................ 800 000

1942/43 ................ 350 000

Nettoutgift

kronor

540 685
751 223
629 670
927 822
604 333
378 900.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
i00 000 kronor.

Departe mentschefen -

Departe mentschefen -

20

Departe mentschefen.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr £15.

Överstyrelsen för yrkesutbildning — som föreslagit, att stipendier åt ele
ver vid flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår skola
utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet uppfört anslag — har hemställt,
att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte nedsättas till
100 000 kronor, och därvid anfört huvudsakligen följande.

För budgetåret 1942/43 har skolöverstyrelsen till elevstipendier vid verk
stadsskolorna för arbetslös ungdom beviljat i runt tal 289 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 har överstyrelsen för bedömandet av anslagsbe
hovet från skolorna i Byske, Gimo och Lysekil infordrat preliminära uppgifter
rörande antalet kurser, beräknat antal elever samt behövligt stipel]
dieanslag till de särskilda skolorna. Det av skolorna beräknade anslagsbe
hovet slutar på 115 830 kronor. Jämförda med anslagsbehoven för de när
mast föregående åren och med beaktande av det beräknade antalet kurser
synas emellertid de från skolorna inkomna beräkningarna vara hållna i
överkant. Under förutsättning att skolornas verksamhet kommer att fortsätta
som hittills, bör enligt överstyrelsens uppfattning för budgetåret
1944/45 beräknas ett anslagsbehov till ifrågavarande skolor av i runt tal
95 000 kronor. Härtill bör läggas ett belopp av 5 000 kronor för stipendier
åt elever i en avdelning vid arbetslöshetsskolan i Uddevalla. Anslaget bör
således uppföras med 100 000 kronor.

Såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit torde stipendier åt
elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal från och med nästa budgetår
böra utgå från särskilt på riksstaten för ändamålet uppfört anslag.

Mot överstyrelsens beräkning av förevarande anslag har jag icke fun
nit anledning till erinran. Anslaget torde därför för nästa budgetår böra
uppföras med 100000 kronor, vilket innebär en anslagssänkning med
200 000 kronor.

10. Förslagsanslag till kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid
flygmekanikerskolan i Mölndal.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att till stipendier åt ele
ver vid flygmekanikerskolan i Mölndal måtte för nästa budgetår uppföras
ett förslagsanslag av 125 000 kronor. Överstyrelsen har beräknat, att an
talet elever vid skolan under nästa budgetår kommer att uppgå till högst
199, varav 168 elever i flygmekanikeravdelningarna. Överstyrelsen har vi
dare räknat med att stipendier åt eleverna i flygmekanikeravdelningarna
skola utgå med högst 60 kronor för elev och månad samt att stipendierna
åt elever i övriga yrkesavdelningar vid skolan skola utgå med högst 45
kronor för elev och månad.

Såsom jag i det föregående förordat torde stipendier åt elever vid flyg
mekanikerskolan i Mölndal böra från och med nästa budgetår utgå från
särskilt anslag, som bör ha förslagsanslags natur. Stipendier åt elever vid

21

Kungl. Maurts ‘proposition nr 215.

ifrågavarande skola torde böra utgå enligt samma gunder som vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom. Dessa grunder innebära bland annat,
att stipendium till elev, som hänförts till högsta behovsgraden och som
måste vara inackorderad på skolorten, må utgå med högre belopp än 45
kronor för månad, dock högst med 60 kronor för månad. Anslaget torde i
enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag böra uppföras med
125 000 kronor. Det torde böra ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning
att efter framställning av styrelsen för ifrågavarande skola bevilja
medel till stipendier åt elever vid skolan.

11. Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov.

Sedan gammalt har den grundläggande utbildningen inom hantverket
ägt rum hos och meddelats av hantverksmästarna själva. Till stöd och
ledning för utbildningen på mästarverkstad har Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation, som gjort främjandet av hantverkets yrkesutbildning
till en av sina främsta uppgifter, utarbetat och utgivit »Riktlinjer
för lärlingsutbildningen». Däri finnas intagna utbildningsplaner för åtskilliga
yrken jämte uppgift om vad ett gesällprov bör omfatta. Vidare innehåller
nämnda skrift regler för betygssättning och utmärkelser, tillvägagångssättet
vid granskning av gesällprov m. m.

För ernående av en så långt som möjligt rättvis och opartisk bedömning
och betygssättning av gesällprov har organisationen tagit initiativ till
ett av hantverksdistrikten frivilligt tillämpat system med lärlings- och
granskningsnämnder, vilket system emellertid från och med den 1 juli
1942 gjorts obligatoriskt för distrikten. Systemet är uppbyggt på följande
sätt.

Inom varje hantverksdistrikt skall finnas en lärlingsnämnd och erfor
derligt antal granskningsnämnder. Lärlingsnämnden och samtliga granskningsnämnder
inom varje hantverksdistrikt skola ha gemensam ordföran
de. Ordföranden och vice ordföranden förordnas av hantverksorganisatio
nen på förslag av hantverksdistriktet.

Lärlingsnämnd skall förutom ordföranden bestå av två av hantverks
distriktet utsedda ledamöter jämte suppleanter för dessa. Lärlingsnämnden
har till uppgift att omhänderhava alla allmänna angelägenheter rörande
1 ärlingsväsendet inom distriktet. Nämnden skall sålunda söka upprätta ett
register över alla lärlingar inom distriktet jämte dessas läromästare och i
registret införa uppgifter, som beröra utbildningen. Vidare skall nämnden
vaka över att av organisationen utfärdade riktlinjer för lärlingsutbildningen
efterföljas m. m.

Inom varje hantverksdistrikt skall finnas en granskningsnämnd för varje
yrke, inom vilket gesällprov kan ifrågakomma, med undantag för de yr
ken, som själ va ordnat denna angelägenhet, i regel med central bedömning

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

för hela riket. Granskningsnämnd skall bestå av, förutom ordföranden,
två ledamöter jämte suppleanter. Den ene ledamoten jämte suppleant
utses av häntverksdistriktet och den andre ledamoten jämte suppleant
av vederbörande yrkesförbund. Granskningsnämnd har till uppgift att i
enlighet med av hantverlcsorganisationen utfärdade riktlinjer granska och
bedöma gesällprov samt fatta beslut beträffande betygssättning och eventuell
utmärkelse.

I skrivelse den 2 december 1943 har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
gjort framställning örn utverkande åt organisationen av ett
förslagsanslag av 10 000 kronor för budgetåret 1944/45, att användas såsom
bidrag till bestridande av med lärlings- och granskningsnämndemas
arbete förenade kostnader.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i utlåtande över framställningen
anfört följande.

Den av Sveriges hantverks- och småmdustriorganisation nu gjorda framställningen
anknyter till en av nämnda organisation i skrivelse den 30
april 1943 gjord hemställan av enahanda innehåll men avseende budgetåret
1943/44. I denna skrivelse angives i motiveringen till organisationens
anhållan, att statsbidraget synes skäligen kunna begränsas till belopp, som
motsvarar rese- och traktamentsersättning till granskningsman i sådana
tall, då denne måst tillkallas från annan ort än den, där bedömningen av
gesällprovet äger rum. Organisationens nu förevarande framställning torde
avse samma grunder för statsbidrag.

Överstyrelsen, som finner den av lärlings- och granskningsnämndema bedrivna
verksamheten vara av sådan betydelse för yrkesutbildningen, att
ilen bör stödjas genom bidrag av statsmedel, tillstyrker bifall till framställningen.
Det synes emellertid önskvärt, att användningen av medel, som
anvisas för ändamålet, underkastas fortlöpande kontroll, vilken lämpligen
bör utövas av överstyrelsen. Vid bifall till organisationens framställning,
torde därför anslaget böra ställas till överstyrelsens förfogande för att efter
rekvisition tillhandahållas organisationen. Överstyrelsen torde böra erhålla
bemyndigande att med iakttagande av vad ovan anförts utfärda de närmare
föreskrifter rörande medlens disposition och redovisning, som må
finnas påkallade.

Framställningen avser anvisande av ett förslagsanslag. Denna anslagsform
synes i förevarande fall mindre lämplig, då det väl icke kan ha varit
organisationens avsikt, att anslaget skulle få överskridas. Överstyrelsen
tillåter sig därför föreslå, att i stället ett reservationsanslag anvisas, varigenom
den fördelen vinnes, att de medel, som eventuellt icke komma att
tågås i anspråk under budgetåret, även därefter kunna disponeras för avsett
ändamål.

Statskontoret har anfört följande.

Frågan örn lärlingsutbildningen inom hantverket är för närvarande föremål
för statsmakternas överväganden (jfr SOU 1938: 30). Den granskning
av gesällprov, som nu äger rum, är helt tillkommen genom privat initiativ
och har ej någon officiell karaktär. Med hänsyn härtill måste statskontoret
tills vidare avstyrka, att medel anvisas som bidrag till ifrågavarande verk -

2 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 21ö.

samhet. Enligt ämbetsverkets mening bör frågan örn bidrag till kontroll
över avläggande av dylika prov först upptagas till prövning i samband med
ovan angivna överväganden.

Jag erinrar, att frågan örn lärlingsutbildningen inom hantverket och den
mindre industrien varit föremål för utredning av vissa jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande av den 9 januari 1936 av chefen för handelsdepartementet
tillkallade sakkunniga (1936 års hantverkssakkunniga), vilka den
10 juni 1938 framlagt betänkande jämte lagförslag angående lärlingsutbildningen
inom hantverket och den mindre industrien (SOU 1938: 30). Förslaget
har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Nämnda sakkunniga föreslogo, bland annat, att statsbidrag skulle utgå
till bestridande av med granskningen av utförda gesällprov förbundna
kostnader och anförde härutinnan bland annat följande (sid. 87 f.).

Enligt vad de sakkunniga inhämtat har granskningen av gesällprov hittills
merendels icke varit förbunden med några mera avsevärda kostnader.
I allmänhet betingar nämligen granskningen inga andra kostnader än reseoch
traktamentsersättning till sakkunnig bedömare av gesällarbetet i de
fall, då denne utsetts från annan ort än den, där besiktning av arbetet
måste äga rum. För nedbringande av kostnaderna plägar emellertid bedömaren
så vitt möjligt utses inom den ort, där gesällarbetet utförts, eller
ock från närmast belägna ort, där för ändamålet lämplig sakkunnig person
finnes att tillgå. För närvarande utgår vanligen ersättningen med belopp,
motsvarande kostnaderna för järnvägsresa i tredje klass från granskningsmannens
vistelseort till granskningsplatsen och åter saint ett dagtraktamente
av fem kronor.

Man synes kunna utgå ifrån att ifrågavarande kostnader äro relativt
små. Med hänsyn till de begränsade medel, som hittills kunnat ställas til!
granskningsnämndernas förfogande, torde dock granskningsarbetet för hant
verksdistriktens del ofta ha varit ganska betungande.

De sakkunniga anse det för sin del motiverat, att staten uppmuntrar
avläggandet av gesällprov genom att bidraga till kostnaderna härför. Gesäll -proven torde i och för sig vara en icke oväsentlig faktor i strävandena
att uppehålla yrkesskickligheten inom hantverket.

Statsbidraget synes skäligen kunna begränsas till belopp, som motsvara
rese- och traktamentsersättning till granskningsman i sådana fall, då
granskningsman måst tillkallas från annan ort än den, där bedömningen
av gesällprovet äger rum. I avseende å storleken av för ändamålet erforderligt
anslagsbelopp få de sakkunniga föreslå, att till en början ett årligt
förslagsanslag av 5 000 kronor ställes till förfogande.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har sedan länge intresserat
sig för hantverkets yrkesutbildning och har därvid såsom riktmärke
uppställt att genom förbättrad skolning för yrket göra hantverksbanan
lockande för begåvad, framåtsträvande manlig och kvinnlig ungdom. Ett
värdefullt initiativ i detta syfte har organisationen tagit genom att upp
draga riktlinjer för lärlingsutbildningen och utfärda bestämmelser i fråga
örn gesällprov för olika hantverksyrken. För en rättvis och opartisk be
domning av gesällproven svara särskilda lärlings- och granskningsnämnder.

Departe mentschefen.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

I deras åligganden ingår bland annat att utöva kontroll beträffande gesällprov,
som avläggas dels av lärlingar, för vilkas utbildning statsbidrag
utgår till hantverksmästare, dels av sådana elever vid verkstadsskolor,
vilkas utbildning avslutas med dylikt prov.

Den av hantverksorganisationen nu väckta frågan torde närmast avse,
att statsbidrag skall utgå till resekostnad och traktamentsersättning åt
granskningsman i sådana fall, då denne måste tillkallas från annan ort än
den, där bedömningen av gesällprov skall äga rum. Det har invänts, att
denna fråga står i sådant sammanhang med spörsmålet om lärlingsutbildningens
slutliga ordnande, att den lämpligen bör prövas först vid övervägandet
av detta vittutseende spörsmål i dess helhet. Jag kan emellertid
icke finna, att sa är fallet. Den av hantverksorganisationen genomförda
granskningsverksamheten fyller enligt min mening en så betydelsefull uppgift
inom lärlingsutbildningen och har nått en sådan stabilitet, att den
icke bör eftersättas av brist på medel.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till kostnaderna
för granskning av utförda gesällprov. För nästa budgetår torde
för ändamålet ett reservationsanslag av 5000 kronor, d. v. s. det av 1936
års hantverkssakkunniga föreslagna beloppet, böra utverkas av riksdagen.
Anslaget bör ställas till förfogande av överstyrelsen för yrkesutbildning,
att disponeras enligt grunder, som Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen
torde böra äga bestämma.

12. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande personalförteckning för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 Överdirektör ..... CIO

3 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 byråsekreterare .............................. A 21

1 kansliskrivare, tillika registrator................ All

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt .............................. A 6

3 kontorsbiträden.............................. A 4

Kungl. Martts proposition nr 215. 25

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad,
än den 20:e.

1 byrådirektör................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 26

1 förste byråingenjör..........................Eo 24;

2. godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer
och sakkunniga . biträden m. m.,

förslagsvis ......................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................... » 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 000

Summa kronor 242 000:

3. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 242 000;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 40 000:

5. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder

visning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ................................kronor 3 000 000:

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av .............................kronor 1 200 000;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ..............................kronor 150 000:

Bihang till riksdagens ■protokoll lDhk- 1 sami. Nr 216.

3

26

Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av................................. kronor 1 040 000;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekaniker skolan i Mölndal
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 210 000;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 750 000;

11. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder visning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 100 000;

12. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder visning:

Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i
Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av..................................kronor 125 000:

13. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 5 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majrt Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Olof Cederstrand.

Kungl. Maj:ts proposition nr £15.

27

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid 1.

Förslagsanslaget till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. ... 2

Departementschefen.................................... 7

2. Förslagsanslaget till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader . . 8

Departementschefen ................................ 9

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m...... 9

Departementschefen....................................12

1. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor............13

Departementschefen....................................13

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.....13

Departementschefen....................................14

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag tili inrättande av flygmekanikeravdelningar........14

Departementschefen....................................17

7. Förslagsanslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.........17

Departementschefen....................................19

8. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor..........19

Departementschefen....................................19

9. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder visning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom
...............................................19

Departementschefen....................................20

10. Förslagsanslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
: Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal.......20

Departementschefen....................................20

11. Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov...........................................21

Departementschefen....................................23

12. Hemställan..........................................24