Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
1
Nr 214.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 25 februari 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1 :o—7 :o hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp anhåller
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet att
få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.
1 :o.
Kronoparken Grävsta i Södermanlands län.
Sedan Kungl. Majit den 16 april 1937 förordnat om försäljning från
kronoegendomen 3U mantal Grävsta nr 1 i Hölö socken, Södermanlands län,
av lotten A + C (huvudgårdslotten), vilken finnes närmare angiven å en
av t. f. distriktslantmätare!! Nils Enell år 1923 över egendomen upprättad
Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr 214.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
karta, beslöt domänstyrelsen den 21 maj 1941 att i kronans ägo kvarvarande
områden av egendomen skulle lyda under domänverkets skogsförvaltning.
Områdena förvaltas under benämningen kronoparken Grävsta.
Sedan fråga uppkommit om försäljning av visst område av kronoparken
har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits den
8 januari 1943. Av det därvid förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar samt förenämnda karta inhämtats i huvudsak följande.
Det till försäljning ifrågasatta området omfattar de i kronans ägo kvarvarande
delar av förutvarande kronoegendomen Grävsta, vilka äro belägna
omedelbart öster om Hölö järnvägsstation intill allmänna vägen Nyköping
-—Södertälje—Stockholm, samt motsvarar ägofigurerna nr 68—70 och nr
72—126 å kartan.
Områdets areal är 16,2300 hektar, därav 3,7240 hektar tomt och åker,
12,1330 hektar skogsmark och 0,3730 hektar impediment.
Genom tre särskilda kontrakt äro delar av området, i huvudsak åkerjord,
utarrenderade till dels August Hagelberg för tiden till den 14 mars 1946
mot ett årligt arrende av 40 kronor, dels Erik Nilsson för tiden till den 14
mars 1944 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader mot ett årligt
arrende av 18 kronor, dels ock Sigfrid Olsson för tiden till den 14 mars
1944 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader mot ett årligt arrende
av 50 kronor.
Åkerjorden utgöres huvudsakligen av lermylla och kan i stort sett anses
vara av medelgod beskaffenhet.
Skogsmarken är flerstädes bergbunden. Virkesförrådet har uppskattats till
1 016 kubikmeter, varav 964 kubikmeter barrskog och 52 kubikmeter lövskog.
Inom ägofigur nr 74 finnes en mindre byggnad för kafé, tillhörig Erik
Nilsson, Hölö. Området är i övrigt obebyggt.
Över området är framdragen en högspänningsledning tillhörig Hölö elektriska
distributionsförening.
Området är icke avstyckat och särskilt taxeringsvärdte är icke åsatt detsamma.
Förråttningsmannen anför, att vid Hölö järnvägsstation sedan flera år tillbaka
förefinnes behov av mark för bostadstomter på grund av bland annat
uppväxande mindre industrier. För detta ändamål är ifrågavarande område
synnerligen väl beläget. För domänverkets del lär det vara fördelaktigt
att området försäljes som en salulott, varigenom man undgår de
kostnader och besvär, som äro förenade med exploatering av ett tomtområde.
Av området kan utvinnas cirka 7,5300 hektar effektiv tomtmark
för bildandet av cirka 50 tomter varjämte återstående areal, i huvudsak utgörande
bergig skogsmark och sank åkerjord, bör avsättas till öppna
platser, vägar m. m. Förråttningsmannen har åsatt området ett saluvärde
av i runt tal 37 000 kronor, därav omkring 9 300 kronor belöpa å växande
skog, och ett arrendevärde av 1 500 kronor.
Då några skäl för hembud till viss person icke förefinnes har förrättningsmannen
föreslagit, att området utbjudes till salu under hand.
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
3
Revirförvaltaren och överjägmästaren hava tillstyrkt försäljning.
överlantmätaren har meddelat att området utgör del av fastigheten Grävsta
l8 och att hinder icke möter mot avstyckning av området.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 1 september 1943 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Enär Hölö kommun kunde förväntas ha intresse av området, hade styrelsen
underhandlat med representanter för kommunen. Vid sammanträde
den 6 juni 1943 beslöto kommunalfullmäktige avge anbud å området med
30 000 kronor. Kommunen hade för avsikt att å området bland annat
uppföra skolhus och andra kommunala byggnader samt anlägga idrottsplats.
Styrelsen tillstyrker försäljning till kommunen för detta pris, som
styrelsen anser skäligt.
Med hänsyn till behovet av tomter för kommunala ändamål och bostads- Departementtbebyggelse
synes det ändamålsenligt att äganderätten till ifrågavarande om- ehelenråde
övergår till kommunen, som torde ha de största möjligheterna att disponera
området på för kommunens befolkning lämpligaste sätt. Med biträdande
av domänstyrelsens försäljningsförslag får jag alltså hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att av kronoparken Grävsta (Grävsta ls) i Hölö socken,
Södermanlands län, ifrågavarande område, omfattande en
areal av omkring 16,23 hektar och motsvarande ägofigurerna
nr 68—70 och 72—126 enligt förenämnda av t. f. distriktslantmätaren
Nils Enéll år 1923 upprättade karta må
genom länsstyrelsen i länet försäljas till Hölö kommun för
en köpeskilling av 30 000 kronor under villkor i övrigt
att köpeskillingen erlägges kontant vid köpekontraktets
underskrivande, då området tillträdes i befintligt skick.
att i köpet icke ingå andra än å området befintliga kronoegendomen
tillhöriga byggnader och anläggningar,
att kommunen är skyldig att dels omedelbart efter köpets
avslutande föranstalta om avstyckning av området, dels tåla
de jämkningar i områdets areal, gränser och eljest, vilka kunna
komma att bestämmas vid nämnda avstyckning, dels ock
betala kostnaderna för avstyckningen ävensom för lagfart
och övriga med köpet förenade utgifter,
att Hölö elektriska distributionsförening, som innehar en
över området med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk
ledning, förbehålles rätt att lia ledningen kvarstående och
nyttja densamma utan rätt för områdets köpare till annan
ersättning än av ledningens innehavare för skada till följd
av reparation, förändring eller tillsyn av ledningen, samt
att kommunen genom köpet inträder i de rättigheter och
skyldigheter kronan äger till vederbörande nyttjanderättshavare
inom området.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 214.
2:o.
Blackstad nr 3 i Östergötlands län.
Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 735) örn indragning
till statsverket av landsfiskalsboställén m. m. har bland andra till
statsverket indragits landsfiskalsbostället 1 mantal Blackstad nr 3 (3’) jämte
underlydande fastigheterna Romåsen nr 2 (21) och Kruskoppstorp nr 1 (l1) i
Kuddby socken, Östergötlands län. Egendomen är för tiden den 14 mars 1943
■—den 14 mars 1944 utarrenderad till K. E. Larsson mot en avgäld av 2 000
kronor.
I samband med boställets indragning till statsverket lämnade domänstyrelsen
vederbörande egnahemsnämnd och domänintendent tillfälle att inkomma
med yttrande rörande egendomens framtida disposition. Egnahemsnämnden
har därvid ansett Blackstad 31 fortfarande böra bibehållas såsom en jordbruksenhet,
medan de båda underlydande fastigheterna Romåsen 21 och
Kruskoppstorp l1, vilka angränsa varandra men äro belägna på ett avstånd
av cirka 3 kilometer från huvudgården, borde försäljas till något intilliggande
ofullständigt jordbruk. Domänintendenten, som härutöver endast framhållit,
att arrendator Larsson anmält sig som spekulant å egendomen, har för sin
del ansett Blackstad 31 lämpligen böra försäljas till Larsson.
Härefter har den 18 augusti 1942 uppskattningsförrättning hållits å egendomen.
Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar ävensom en av G. E. Grewell år 1843 över ägorna till Blackstad
upprättad karta samt en av distriktslantmätaren Nils Rasmuson år 1943 upprättad
karta inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen är belägen cirka 15 kilometer från Söderköping och 2 kilometer
från Kuddby järnvägsstation samt innehåller enligt jordregistret ävensom
en av Rasmuson år 1943 över Kruskoppstorp l1 verkställd ägomätning följande
arealer:
Blackstad 31:
tomt och åker.....
äng .............
odlingsmark .......
avrösningsjord
Romåsen 21:
åker och skogsmark
Kruskoppstorp l1:
åker .............
avrösningsjord
18,0522 ha
10,9282 »
5,9655 »
1,5720 » 36,5179 ha
......... 1,5691 »
0,5995 ha
0,1352 » 0,7347 » .
Egendomens åkerjord är ej täckdikad och utgöres av dels lermylla på lerbotten
och dels klapperstensjord. Odlingsmarken och cirka hälften av ängen
är uppodlad.
Kungl. Majlis proposition nr 214.
5
Inlösen till kronan har skett av förre boställshavare^ landsfiskalen S. Karlholm,
tillhöriga byggnader och anläggningar å egendomen. Kronan tillhöriga
byggnader å egendomen äro gamla, men rätt väl bibehållna och tillräckliga
för gårdens behov. Den elektriska anläggningen i kronans hus — med undantag
beträffande de från landsfiskalen inlösta byggnaderna — ävensom vattenledning
med pump och motor å egendomen tillhöra arrendator Larsson.
Samtliga byggnader äro brandförsäkrade till 53 300 kronor.
Egendomen besväras av avdikningslån för utförande av »Vallbybäckens
torrläggningsföretag år 1934» och utgöra å egendomen belöpande annuiteter
för återbetalning av lånet, enligt uppgift av domänintendenten, årligen kronor
113: 02 under tiden 1944—1968 samt kronor 102: 78 år 1969.
Egendomen äger andel i häradsallmänning och uppgick utdelningen för
kronoegendomens del under sistlidet år till ett kontantbelopp av 30 kronor.
Egendomens taxeringsvärde utgör 34 500 kronor.
Uppskattningsnämnden har ansett egendomen böra försäljas i två salulotter,
omfattande den ena Blackstad 31 samt den andra obebyggda fastigheterna
Romåsen 21 och Kruskoppstorp 1\ Fastigheten Blackstad 31 har nämnden
tillstyrkt böra försäljas med hembudsrätt för arrendatorn av egendomen,
K. E. Larsson, vilken arrenderat egendomen under 23 år, medan den andra
salulotten borde försäljas till lägenhetsägaren Johan Svensson, vilken hos
nämnden anhållit om tillstånd att inköpa salulotten för utökning av sin angränsande
fastighet, Fridhem, om cirka 14 tunnland.
Blackstad 31 har av uppskattningsnämnden saluvärderats till 39 400 kronor.
Vid egendomens försäljning till arrendatorn bör emellertid denne njuta
avdrag å saluvärdet med sammanlagt 2 500 kronor dels för ovannämnda honom
enskilt tillhöriga anläggningar å egendomen och dels för lösen av höstsådd
m. m., som han nödgats utgiva till sin företrädare av arrendet.
De till försäljning för utökning av lägenheten Fridhem föreslagna fastigheterna
ha av uppskattningsnämnden saluvärderats, Romåsen 21 till 2 060 kronor,
därav å växande skog enligt jägmästarens beräkning belöper ett belopp
av 105 kronor, samt Kruskoppstorp l1 till 650 kronor.
Arrendator K. E. Larsson har skriftligen anhållit örn tillstånd att inköpa
Blackstad 31 för den föreslagna köpeskillingen av 36 900 kronor.
Ägaren till lägenheten Fridhem, Johan Svensson, har skriftligen förklarat
sig villig att för en sammanlagd köpeskilling av 2 710 kronor inköpa fastigheterna
Romåsen 21 och Kruskoppstorp l1.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 4 december 1943 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Med hänsyn till att egendomen saknar skogstillgång och i övrigt ingen särskild
anledning föreligger för kronan att behålla egendomen synes arrendatorns
anhållan örn tillstånd att inköpa egendomen böra tillmötesgås och egendomen
försäljas på sätt uppskattningsnämnden föreslagit.
Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag att Dep^£j™nU''
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
att kronoegendomen förra landsfiskalsbostället 1 mantal
Blackstad nr 3 (31) med underlydande fastigheterna Romåsen
nr 2 (21) och Kruskoppstorp nr 1 (l1) i Kuddby socken, Östergötlands
län, må med tillträde den 14 mars 1944 i då befintligt
skick försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m„
nämligen
dels Blackstad 31 om 36,5179 hektar för en köpeskilling av
36 900 kronor med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för
egendomens arrendator K. E. Larsson, därvid samtliga mellan
Larsson och kronan förefintliga, på arrendekontraktet
grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs
oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses vara reglerade
i och genom försäljningen,
dels ock Romåsen 21 om 1,5691 hektar och Kruskoppstorp
l1 örn 0,7347 hektar för köpeskillingar av respektive 2 060
och 650 kronor, eller tillhopa 2 710 kronor, med hembudsrätt
jämlikt 11 § förordningen för Johan Svensson, Fridhem,
därvid köpeskillingarna må erläggas på sätt stadgas i
21 § och 22 § mom. A samma förordning.
För försäljningarna skall i övrigt gälla
att försäljningarna icke omfatta andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronoegendomen,
samt
att köparna ansvara för å respektive fastigheter för tiden
efter tillträdesdagen belöpande annuiteter och övriga kostnader
för egendomen berörande torrläggningsföretag.
3:o.
Reslöv nr 28 i Malmöhus län.
Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 735) örn indragning
till statsverket av landsfiskalsboställen m. m. har bl. a. till statsverket
indragits landsfiskalsbostället V3 mantal Reslöv nr 28 i Reslövs socken,
Malmöhus län. Boställets huvudlott är för tiden den 14 mars 1942—den 14
mars 1944 utarrenderad till Johan Olsson mot ett årligt arrende av 1 650
kronor. Ett mindre område av bostället är för samma tid utarrenderat till
A. J. Ulrik mot ett årligt arrende av 25 kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits den 20 maj 1943. Av det därvid upprättade
protokollet och övriga till ärendet hörande handlingar ävensom en
kopia av karta över rågångarna omkring egendomen, upprättad vid gränsutstakning
år 1890 av kommissionslantmätaren Thure F. Röing, inhämtas bland
annat följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 214. 1
Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Marieholms järnvägsstation
och 10 kilometer från Eslövs stad, har en areal av 10,7277 hektar åkerjord,
varav å huvudlotten belöper cirka 10,6497 hektar samt a det mindre området
cirka 0,0780 hektar.
Den till huvudlotten hörande åkerjorden består till allra största delen av
lermylla på lerbotten av god beskaffenhet och hålles i god hävd. Den är icke
täckdikad.
Ägofiguren är smal och långsträckt, varför egendomen är svårbrukad.
Samtliga byggnader å huvudlotten tillhöra kronan och utgöras av boningshus,
stallänga, loglänga och vedbod. De äro uppförda av klent virke, äro av
medelgod beskaffenhet men otidsenliga samt någorlunda väl underhållna.
Boningshuset är kallt och tarvar drygt underhåll. Byggnaderna äro brandförsäkrade
för tillhopa 27 000 kronor.
Den åt Ulrik upplåtna lägenheten, andel i Reslövs bys s. k. sandtag, är
belägen cirka 50 meter från huvudlottens sydvästra del utan sammanhang
med denna. Ulrik äger byggnaderna på lägenheten, vars jord utgöres av sandjord.
Egendomen är elektrifierad på arrendatorns egen bekostnad. En Reslövs
energiförening tillhörig elektrisk ledning är dragen över egendomens mark.
Egendomens taxeringsvärde är 26 400 kronor.
Uppskattningsnämnden har anfört att därest egendomen fortfarande skall
utarrenderas kommer säkerligen frågan om modernisering av byggnadsbeståndet
samt nybyggnad av vissa ekonomihus att bliva aktuell. Kostnaderna
härför komme med nuvarande höga byggnadspriser att bliva stora utan att
man kan höja arrendeavgiften nämnvärt. Med hänsyn härtill är det lämpligast
att egendomen försäljes och då nuvarande arrendatorn Olsson brukat egendomen
i trettio år och städse väl hävdat densamma är det skäligt att egendomen
hembjudes honom. Nämnden har åsatt huvudlotten och lägenheten
ett saluvärde av 34 150 respektive 400 kronor. Då Ulrik förklarat sig icke
önska förvärva lägenheten och Olsson under hand förklarat sig villig att inköpa
lägenheten för det åsätta saluvärdet samt avgiva förbindelse, att Ulrik
skall under sin livstid få kvarbo mot en årlig arrendeavgift av 25 kronor, har
nämnden föreslagit att egendomen i dess helhet hembjudes Olsson till ett pris
motsvarande de åsätta saluvärdena med avdrag för ett belopp av 1 150 kronor,
vilket vid av- och tillträdessyn den 31 augusti 1942 tillerkänts honom såsom
ersättning för elektriska ledningar och andra anläggningar, eller sålunda tor
en köpeskilling av 33 400 kronor.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 23 juli 1943 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillstyrkt egendomens försäljning i enlighet
med nämndens förslag. Någon särskild anledning att bibehålla egendomen,
som endast innehåller en areal av något över 10 hektar, synes icke föreligga,
då arrendatorn önskar inköpa densamma.
Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, alt Kungl. Maj :t Departements.
chef Bil,
måtte föreslå riksdagen medgiva
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
att kronoegendomen V3 mantal Reslöv nr 28 i Reslövs
socken, Malmöhus län, må för en köpeskilling av 33 400 kronor
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för Johan Olsson
och med tillträde den 14 mars 1944 i då befintligt skick,
därvid samtliga mellan Olsson och kronan förefintliga, på
arrendekontraktet grundade fordringsanspråk med undantag
av till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter skola
anses vara reglerade i och genom försäljningen samt under
villkor i övrigt,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra
kronoegendomen,
att Olsson ej skall äga bekomma den honom vid laga avoch
tilllrädessyn den 31 augusti 1942 tillerkända ersättningen
av 1 150 kronor,
att A. J. Ulrik skall äga att under sin återstående livstid innehava
och bebo den bostadslägenhet om cirka 0,0780 hektar,
varå han äger byggnaderna, mot utgivande till ägaren av egendomen
av en årlig avgäld av 25 kronor, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen och nyttja densamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningens innehavare för
skada på grund av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
4:o.
Sonnarp nr 10 i Malmöhus län.
Kronoegendomen 7/ic mantal Sonnarp hr 10 (10=) i Asks socken, Malmöhus
län, är utarrenderad till Martin Holm för tiden till den 14 mars 1946 mot en
årlig avgäld av 850 kronor.
Med anledning av den förestående arrendeledigheten har uppskattningsförrättning
hållits den 20 maj och den 15 oktober 1943. Av det därvid upprättade
protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar ävensom en av
distriktslantmätaren Ludvig Engzell år 1922 upprättad karta över egendomen
inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Asks kyrkoby och 7 kilometer
från Röstånga järnvägsstation, innehåller en areal av 34,7310 hektar,
därav 0,6810 hektar tomt, 24,2980 hektar åker, 1,3820 hektar äng och odlingsmark
samt 8,3700 hektar skogsmark och impediment. Ägorna ligga i ett sammanhängande
skifte.
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
9
Åkerjorden, som till största delen utgöres av klapperstensmylla på gräsbotten
och till en mindre del av torvblandad mulljord, hålles i god hävd. Den
är endast delvis täckdikad.
Skogen utgöres av ekar av medelgod kvalitet som skyddsgrupper i betesmark
samt gran och diverse lövträd. Det totala virkesförrådet är 298 kubikmeter.
Kronan tillhöriga byggnader utgöras av boningshus, logbyggnad, lnistoch
kostall samt svinstall jämte redskapshus. Av dessa äro boningshuset och
logbyggnaden av ganska god beskaffenhet, under det att övriga byggnader
äro mycket gamla, otidsenliga och otillräckliga. Byggnaderna äro brandförsäkrade
för tillhopa 32 300 kronor.
Arrendatorn har på egen bekostnad uppfört redskapshus, huggebod och
vedbod samt vinkelbyggnad till kostallet, elektrifierat egendomen för ljus och
kraft samt vidtagit andra förbättringsarbeten för en sammanlagd kostnad av
8 700 kronor.
Till egendomen hör andel i ett byn tillhörigt grustag, varifrån erhålles en
årlig utdelning av 1 krona 90 öre, som uppburits av arrendatorn.
Jakträtten å egendomen innehaves av arrendatorn. Torv- eller grustäkt finnes
icke å egendomen.
Egendomens taxeringsvärde, fastställt år 1938, utgör 37 300 kronor, därav
jordbruksvärde 33 900 kronor och skogsvärde 3 400 kronor. I jordbruksvärdet
ingående värde å skogsmark utgör 900 kronor.
Uppskattning snämnden har anfört följande. Någon framställning om försäljning
av jord till förstärkning av annat närbeläget ofullständigt jordbruk
hade icke gjorts och enligt nämndens mening är egendomens areal ej större
än att den bör försäljas i sin helhet. Därest egendomen ånyo skulle utarrenderas
finge kronan vidkännas stora kostnader för uppförande av en ny länga,
inrymmande häst-, ko- och svinstall. Nuvarande arrendatorn har brukat egendomen
sedan den 14 mars 1929 och städse väl hävdat densamma. Dessförinnan
hade egendomen sedan den 14 mars 1908 brukats av en broder till honom.
Med hänsyn till dessa omständigheter har nämnden föreslagit att egendomen
i dess helhet hembjudes arrendatorn.
Nämnden har saluvärderat egendomen till i avrundat tal 43 700 kronor,
därav 33 700 kronor utgöra värdet å tomt och åker, 1 100 kronor värdet å
äng och odlingsmark samt 8 900 kronor värdet å skog, skogsmark och impediment.
Beträffande omförmälda av arrendatorn nedlagda förbättringskostnader å
tillhopa 8 700 kronor anser nämnden, med hänsyn tagen till den nytta arrendatorn
dragit av förbättringsarbetena, att han bör tillerkännas ersätlning
härför med tillhopa 4 600 kronor.
Då egendomen värderats med hänsyn till det förbättrade skick, vari den
nu befinner sig, bör vid hembud till arrendatorn det beräknade saluvärdet
nedsättas med 4 600 kronor eller till 39 100 kronor.
Överjägmästaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens försäljningsförslag.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 214.
Departements
chefen.
Arrendatorn Martin Holm bär avgivit skriftlig förklaring, att han är villig
förvärva egendomen för 39 100 kronor.
Domänstyrelsen bär i skrivelse den 7 januari 1944 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Styrelsen har icke något att erinra mot nämndens förslag eller mot den av
nämnden föreslagna köpeskillingen. Med hänsyn till egendomens ringa areal
och avlägsna belägenhet från andra kronoegendomar samt då arrendatorn
önskar förvärva densamma, finnes enligt styrelsens mening ej anledning för
kronan att behålla egendomen. Vidare föreslår styrelsen att arrendatorn bör
få förvärva egendomen med tillträdesrätt omedelbart, om han så önskar.
Med hänsyn till den långa tid ifrågavarande egendom innehafts av arrendatorn
och hans broder och då av utredningen i ärendet framgår, att särskilda
skäl icke föreligga att bibehålla egendomen i kronans hand, får jag
med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen Via mantal Sonnarp nr 10 (102) i Asks
socken, Malmöhus län, må för en köpeskilling av 39 100 kronor
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för arrendatorn Martin
Holm samt under villkor i övrigt,
att egendomen säljes i befintligt skick med tillträdesrätt för
Holm den 14 mars 1946 eller tidigare, om denne så önskar,
varvid Holm har att erlägga den del av arrendeavgälden, som
belöper på tiden från den 14 mars det år tillträdet äger rum
till dagen för köpebrevs utfärdande, och varvid samtliga mellan
Holm och kronan förefintliga, på arrendekontraktet grundade
fordringsanspråk med undantag av till äventyrs oguldna
arrendeavgälder och skatter skola anses vara reglerade i och
genom försäljningen,
att inga andra än kronoegendomen tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningen, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen och nyttja densamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningens innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
5:o.
Ramsåsa nr 20 i Malmöhus län.
Kronoegendomen 3/s mantal Ramsåsa 201 i Ramsåsa socken, Malmöhus
län, är utarrenderad till den 14 mars 1955 mot en avgäld, som för arrendeåret
1942 1943 utgått med 1 642 kronor 20 öre.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Med yttrande den 3 mars 1942 har domänintendenten i länet till domänstyrelsen
överlämnat en ansökning av egendomens arrendator, Einar Äkesson,
att få uppföra ny ladugård och nytt stall på egendomen eller ock köpa
densamma.
I sitt yttrande har domänintendenten förordat egendomens försäljning.
Redan vid arrendeuppskattning på egendomen år 1933 hade frågan örn dess
försäljning diskuterats, men arrendatorn hade då icke varit villig köpa utan
blott arrendera egendomen.
Den 24 april 1942 förordnade domänstyrelsen örn saluvärdering.
Med skrivelse den 17 augusti 1943 har domänintendenten till domänstyrelsen
överlämnat protokoll över uppskattningsförrättning på egendomen den
5 juli 1943 samt en av distriktslantmätaren Egron Sundberg år 1931 upprättad
karta över egendomen jämte beskrivning.
Av uppskattningsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 20 kilometer fran Ystad och 5 kilometer fran
Tomelilla järnvägsstation, har en areal av 50,11 hektar, varav 26,279 hektar
tomt och åker, 3,655 hektar äng, 7,662 hektar odlingsmark, 0,304 hektar betes-
och skogsmark samt 12,21 hektar skogsplantering (ägofig. nr 56 å kartan).
Skogsplanteringen förvaltas som kronopark.
Taxeringsvärdet uppgick år 1938 till 36 200 kronor.
Av byggnaderna, som samtliga äro gamla, är boningshuset nyrestaurerat
på arrendatorns bekostnad och därför numera av god beskaffenhet, östra
och västra längorna otidsenliga och östra längan (ladugården) därjämte
ohygienisk, medan loglängan och svinhuset äro medelgoda. Åkerjorden är
delvis av ganska god beskaffenhet, delvis tämligen mager. Hävden är mycket
god. Sydsvenska kraftaktiebolaget har med vederbörligt tillstånd framdragit
elektriska ledningar över egendomen. Den beröres icke av något
torrläggningsföretag. Egendomen har del i en numera odlad torvmosse, för
vilken del arrendatorn årligen uppbär en krona. Arrendatorn har under
åren 1939—1941 utfört täckdikning å egendomen ävensom förbättrat jorden
och verkställt nyodling samt elektrifierat egendomen och förbättrat boningshuset,
allt för en sammanlagd kostnad av 5 475 kronor. Saluvärdet å
egendomen med undantag av skogsplanteringen har upptagits till 42 300
kronor.
Uppskattningsnämnden har tillstyrkt egendomens försäljning med undantag
av skogsplanteringsoinrådet örn 12,21 hektar. Nuvarande arrendatorn,
Einar Äkesson, har brukat egendomen sedan den 14 mars 1936 och före
honom hans far och farfar sedan år 1870. Egendomen har städse väl hävdats.
Med anledning härav lior hembudsrätt tillerkännas arrendatorn vid
egendomens försäljning. Då denne vid arrendetidens slut icke kunnat tillgodogöra
sig en mot .sina utlägg för ovannämnda odlings-, elektrifieringsoch
förbättringsarbeten svarande nytta samt egendomen värderats med hänsyn
till .sill genom dessa arbeten förbättrade skick, hör vid hembud till arrendatorn
det beräknade saluvärdet nedsättas med 3 600 kronor till 38 700
kronor. Värderingen är verkställd under förutsättning ali egendomen överlåtes
12
Kunni. Maj.ts proposition nr 214.
Departements
chefen.
i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt
skolat av arrendatorn överlämnas. Uppskattningsnämnden har icke
funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens användning eller
om återköpsrätt. Egendomen bör av köpare få tillträdas den 14 mars 1944.
Arrendatorn har uttalat en önskan att få erlägga köpeskillingen enligt 21 §
första stycket och 22 § A förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
Arrendatorn bär avgivit särskild förklaring, att han önskar förvärva
egendomen för 38 700 kronor.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 18 september 1943 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillstyrkt uppskattningsnämndens försäljningsförslag,
då egendomens storlek ej motiverar, att den bibehålies i
kronans ägo och arrendatorn, inom vilkens släkt egendomen brukats under
mer än 70 år, önskar förvärva densamma.
På särskild förfrågan har arrendatorn skriftligen förklarat sig icke vilja
inköpa skogsplanteringen.
Med biträdande av domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att sedan från kronoegendomen 3/s mantal Ramsåsa 201 i
Ramsåsa socken, Malmöhus län, avstyckats ett område motsvarande
ägofiguren nr 56 å en av distriktslantmätaren
Egron Sundberg år 1931 över egendomen upprättad karta,
återstoden av egendomen skall försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. för 38 700 kronor med hembudsrätt
enligt 9 § förordningen för Einar Åkesson samt under
villkor i övrigt,
att egendomen säljes med tillträdesrätt den 14 mars 1944,
då nu om egendomen gällande arrendekontrakt skall upphöra
att gälla, och därvid samtliga mellan kronan och Åkesson
förefintliga på arrendekontraktet grundade fordringsanspråk
med undantag av till äventyrs oguldna arrendeavgälder
och skatter skola anses vara reglerade,
att inga andra än kronoegendomen tillhöriga byggnader och
anläggningar skola ingå i försäljningen, samt
att innehavare av elektriska ledningar, som med vederbörligt
tillstånd framdragits över egendomen, förbehålles rätt att
hava ledningarna kvar på egendomen och nyttja desamma
utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur.
Kungl. Majlis proposition nr 211.
13
6:o.
Diseröd nr 1 i Göteborgs och Bohus län.
Kronoegendomen 1 mantal Diseröd nr 1 (l1) i Romelanda socken, Göteborgs
och Bohus län, är för tiden till den 14 mars 1953 utarrenderad till
Romelanda kommun mot en arrendeavgift, som för arrendeåret den 14 mars
1942—den 14 mars 1943 utgått med 1 376 kronor 71 öre.
I skrivelse till domänstyrelsen den 10 mars 1943 hava Johan Adielsson,
Anton Bengtsson och Hilmer Johansson, alla i Romelanda, i egenskap av
särskilt valda kommitterade för inköp av egendomen anhållit om tillstånd
för kommunen att få förvärva densamma för en köpeskilling av 35 000 kronor
under framhållande av önskvärdheten att kommunen, som arrenderat
egendomen sedan år 1907, finge bliva ägare till densamma, då kommunen å
densamma uppfört sitt ålderdomshem, vilket vore sammanbyggt med kronan
tillhöriga byggnader.
Över ansökningen hava yttranden avgivits av domänintendenten i länet,
vederbörande revirförvaltare samt överjägmästaren i Västra distriktet.
Domänintendenten har förklarat, att egendomen bör utan men för kronan
kunna säljas till kommunen, med hänsyn till skogsvärdet dock för en
köpeskilling av minst 40—45 000 kronor.
Revir förvaltar en har anfört bland annat följande. Någon anledning att
sälja egendomen på grund av dålig räntabilitet finnes icke, i all synnerhet
som skogen är belägen i närheten av vederbörande kronojägares bostad och
sålunda kräver små förvaltningskostnader. Då emellertid kommunen uppfört
sitt ålderdomshem på egendomen och det därför ur kommunens synpunkt
är av betydelse att äga densamma för beredande av bättre möjligheter
för sammanlänkande av dess skötsel med kommunens fattigvård, synes kronan
ej böra motsätta sig en försäljning av egendomen i sin helhet, enär en
försäljning av allenast inägojorden ur lantmäteriteknisk synpunkt väl knappast
låter sig göra. Kronan bör dock erhålla ett fullt nöjaktigt pris för den
väl belägna egendomen. Saluvärdet kan beräknas till minst 41 865 kronor,
varav 15 160 kronor för skog och skogsmark.
Överjägmästaren har med instämmande i revirförvaltarens yttrande förordat
egendomens försäljning till kommunen under förutsättning, att kommunen
förklarar sig villig för egendomen erlägga en köpeskilling av lägst
45 000 kronor samt att kommunen förbinder sig alf ensam svara för samtliga
domänverkets med värderingen förenade kostnader, oavsett om köp kommer
till stånd eller icke.
Sedan kommitterade i skrivelse den 7 juli 1943, under hänvisning till dem
enligt ett skrivelsen bifogat protokollsutdrag av kommunalfullmäktige den 30
juni 1943 lämnat bemyndigande att med kronan träffa överenskommelse örn
köpeskillingen, förbundit sig ait å kommunens vägnar svara för samtliga värderingskostnader,
uppdrog domänstyrelsen den 16 juli 1943 åt domänintendenten
att föranstalta örn saluvärdering av egendomen i vederbörlig ordning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
Den 1 november 1943 hölls uppskattningsförrättning. Av det därvid förda
protokollet jämte tillhörande handlingar samt en av vice kommissionslantmätaren
K. H. Wahlgren år 1908 över egendomen upprättad karta med beskrivning
inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Kungälv och 15 kilometer
från Ytterby järnvägsstation, bär en areal av 78,4510 hektar, varav 21,6070
hektar tomt och åker, 1,1940 hektar äng, 54,6580 hektar avrösningsjord och
0,9920 hektar impediment.
Åkerjorden, som är i god hävd, består av dels svartmylla dels sandmylla
med i stort sett gynnsamma avdikningsförhållanden. Ängen är av medelgod
beskaffenhet. A hagmarken, som omfattar cirka 17 hektar, kan genom
avverkning och beteskultur erhållas goda betesmarker. Skogen utgöres
av tall, gran, björk och ek av i huvudsak god kvalitet. Det totala virkesförrådet
uppskattas till 2 911 kubikmeter.
Kronan tillhöriga byggnader, som utgöras av boningshus, källare, brygghus,
spannmålsmagasin, ladugård samt vagn- och torvbod, äro dels medelgoda
dels svaga. Det senare är förhållandet beträffande ladugården, som
är gammal och bristfällig samt otillräcklig. Brandförsäkringsvärdet uppgår
till 34 500 kronor.
Kommunen äger på egendomen, förutom ålderdomshemmet, en mindre
byggnad, avsedd för sjuka, smedja, hönshus och elektriska anläggningar.
Till egendomen höra två torvmosseskiften, det ena örn 1,2600 hektar, beläget
på Romelanda bys torvmossar, och det andra om 0,9000 hektar på den s. k.
Långemossen i Kareby socken. Torven på skiftena duger till bränsle men
har ej nyttjats under de senaste tjugu åren. Båda skiftena sakna värde.
Romelanda elektriska distributionsförening har elektriska ledningar framdragna
över egendomen.
Taxeringsvärdet är 32 300 kronor, varav 26 600 kronor för inägorna, 1 900
kronor för skogsmarken och 3 800 kronor för skogen.
Uppskattningsnämnden har anfört i huvudsak följande.
Egendomen nyttjas av kommunen som försörjningshem. Därest egendomen
kvarbleve i kronans hand, måste nya djurstallar och lador uppföras
vid en ny arrendeperiod. Detta kommer att medföra stora kostnader för
kronan med ringa förräntning å investerat kapital.
Då egendomen under en lång följd av år arrenderats av kommunen, som
väl skött densamma och nedlagt stora kostnader på sina byggnader å egendomen,
föreslår nämnden, att egendomen liembjudes kommunen. Nämnden
har saluvärderat egendomen till i avrundat tal 52 250 kronor, varav
25 000 kronor för skogsmark och skog. Nämnden har icke funnit skäl föreslå
särskilda villkor för egendomens nyttjande eller villkor örn återköpsrätt.
Skulle föreskrifter härom likväl anses böra meddelas, bör det föreslagna
saluvärdet nedsättas med 15 procent. Egendomen bör få tillträdas den
14 mars 1944 eller så snart köpehandlingar upprättats.
Kommitterade hava avgivit skriftlig förklaring för kommunen, att den
önskar förvärva egendomen för det föreslagna saluvärdet 52 250 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
15
överjägmästaren har ansett, att skogsmarkens värde bör bestämmas efter
90 kronor för hektar, varigenom värdet av skogsmarken och skogen kommer
att uppgå till i runt tal 26 000 kronor.
Domänintendenten har under hand upplyst, att värderingen verkställts
som örn egendomen befunnit sig i fullgott skick och alla påsynade brister
blivit avhjälpta.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 21 januari 1944 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Med hänsyn till egendomens användning som försörjningshem för kommunens
gamla och fattiga vill styrelsen ej motsätta sig egendomens försäljning.
Mot uppskattningsnämndens förslag till saluvärde har styrelsen intet
att erinra. Några särskilda villkor om egendomens nyttjande eller om återköpsrätt
torde icke böra föreskrivas.
Då det allmännas intresse i förevarande fall synes bäst tillgodosett genom Departementsatt
ifrågavarande egendom övergår i den arrenderande kommunens ägo och chefen.
då inga speciella skäl för ett bibehållande i kronans ägo förebragts, finner
jag mig böra förorda försäljning till kommunen, som därigenom får uppförda
byggnader på egen grund. Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag
får jag alltså hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva
att kronoegendomen 1 mantal Diseröd nr 1 (l1) i Romelanda
socken, Göteborgs och Bohus län, med alla därtill hörande
ägor må för en köpeskilling av 52 250 kronor försäljas
till Romelanda kommun med tillträde omedelbart i befintligt
skick, därvid gällande arrendekontrakt skall upphöra att
gälla och samtliga mellan kommunen och kronan förefintliga,
på kontraktet grundade fordringsanspråk med undantag av
till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses
vara reglerade i och genom försäljningen samt under villkor
i övrigt,
att kommunen skall av arrendeavgälden erlägga vad som
belöper på tiden från den 14 mars det år, då tillträdet äger
rum, till dagen för köpebrevs utfärdande,
att köpeskillingen skall gäldas kontant,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra
kronoegendomen, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen och nyttja densamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningens innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
7 :o.
Trättelanda Norra nr 1 i Göteborgs och Bohus län.
Kronoegendomen 1 mantal Trättelanda Norra nr 1 (l1) med lägenheten
Trättelanda nr 2 (21), en kvarnfors, i Tanums socken, Göteborgs och Bohus
län, har varit utarrenderad för tiden 1931 14/3 1941 och har därefter utarrenderats
genom ettårskontrakt till den 14 mars 1944 till Olof Persson mot
en årlig avgäld av 1 200 kronor.
Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1941 har
domänstyrelsen infordrat upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse till egnahemslägenheter och åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
på dylika lägenheter funnes i orten. Av de därvid avgivna yttrandena
inhämtas följande.
Domänintendenten förordade egendomens försäljning. Revirförvaltaren anförde
att med sitt läge intill skiftet Tanum av kronoparken Tanum vöre
egendomen ur skogsvårdssynpunkt värd att behållas i kronans ägo. Därest
egendomen likväl ansåges böra säljas, borde ändock mosslotterna Övre Vitemyr,
Vassmyr, Stålhattmyr och Rishagsmyr samt en f. d. kvarntomt, alla
belägna inom skiftet Tanum av kronoparken Tanum, ävensom den inom
skiftet Båleröd av samma kronopark belägna lotten Tranemyr jämte lämpligt
område av egendomens övriga utmark, allt cirka 40 hektar, ur arronderings-
med flera synpunkter behållas i kronans ägo och tilläggas kronoparken.
Mer än tillräcklig mark för produktion av husbehovsskog till huvudgården
med torp skulle ändock erhållas vid en eventuell försäljning.
Överjägmästaren föreslog egendomens behållande i kronans ägo i varje fall
i den av jägmästaren föreslagna omfattningen.
Sedan domänstyrelsen den 7 juli 1939 uppdragit åt domänintendenten att
uppgöra förslag till försäljning av egendomens jordbruksdel med erforderlig
skog samt att ombesörja avstyckning av de områden, som avsåges att försäljas,
överlämnade domänintendenten med skrivelse den 8 juli 1941 till
styrelsen protokoll fört vid avstyckningsförrättning den 17 juni 1940 och den
20 mars 1941, av vilket protokoll inhämtas bland annat, att det vid förrättningen
visat sig, att stamfastighetens fördel av stödskog skulle försvinna genom
avstyckning av utmark från egendomen i ungefärligen den av revirförvaltaren
föreslagna omfattningen, samt att förrättningsmannen på grund
härav förklarat tillstånd till den ifrågasatta avstyckningen icke kunna meddelas.
Sedermera har emellertid revirförvaltaren i en av överjägmästaren med instämmande
till styrelsen överlämnad skrivelse den 15 november 1941 föreslagit,
att f. d. kvarntomten ävensom mosslotterna Vassmyr, Stålhattmyr och
Rishagsmyr måtte undantagas vid en eventuell försäljning.
överlantmätaren anförde i yttrande den 22 juli 1942 bland annat följande.
Kvarntomten samt Vassmyr, Stålhattmyr och Rishagsmyr örn respektive
0,1851, 0,8593, 0,3738 och 0,1622 hektar, som enligt revirförvaltarens förslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
17
vore avsedda att avstyckas till särskild fastighet före egendomens försäljning,
vore belägna inom gränserna för de som kronopark förvaltade fastigheterna
Solhem 11S och 38 samt Rönnestorp ls i Kville socken. Avstyckning kunde
med nu gällande lagstiftning icke verkställas för sammanläggning med dessa
fastigheter. Av utredningen i ärendet torde få anses framgå, att kvarntomten
och mosslotterna icke lämpligen kunde sambrukas med styckningsfastigheten
men att desamma på ett ändamålsenligt sätt kunde nyttjas tillsammans
med de fastigheter, inom vilkas gränser de voro belägna och med vilka de
vore avsedda att sambrukas. Den genom avstyckningen bildade fastigheten
kunde visserligen icke bestå såsom särskild fastighet men med hänsyn till
förevarande speciella förhållanden och då den föreslagna avstyckningen kunde
anses vara till fördel för jordbruksnäringen i orten, torde hinder moi
densammas genomförande icke kunna anses möta.
Den 7 augusti 1942 uppdrog domänstyrelsen åt domänintendenten att låta
avstycka ifrågavarande tomt och lotter.
Värdet av skogsmark och växande skog på en salulott av den omfattning,
domänstyrelsen ifrågasatt i sin skrivelse till domänintendenten den 7 juli
1939, samt på en lott av den storlek, som av revirförvaltaren föreslagits i
skrivelse till styrelsen den 15 november 1941, har revirförvaltaren uppskattat
till 11 800 respektive 20 600 kronor, därvid revirförvaltaren räknat med ett
totalt virkesförråd av 1 727 respektive 2 997 kubikmeter. Sistnämnda värde
har överjägmästaren i yttrande den 28 januari 1943 med hänsyn till virkespriserna
inom vederbörande revir ansett böra höjas med 400 kronor till
21 000 kronor.
Den 19 februari 1943 hölls uppskattningsförrättning på egendomen. Av
protokollet över förrättningen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
ävensom karta och kartskiss inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Rabbalshede järnvägsstation
och 18 kilometer från Fjällbacka, har en areal av 154,4400 hektar, varav
45,4100 hektar tomt och åker, 7,6200 hektar äng och 101,4100 hektar skogsmark.
A egendomen finnas två torp, benämnda Nytorp och Ängarna. Nytorp
är beläget cirka 2 kilometer sydöst örn huvudgården och har en areal
av 2,2600 hektar åker och 0,5000 hektar äng. Det innehaves av arbetaren Östen
Olsson mot kontant arrende. Ängarna gränsar intill Nytorp och har en
areal av 2,6000 hektar åker och 0,8000 hektar äng. Det innehaves av arbetaren
Gustaf Karlsson mot kontant arrende.
Kronan tillhöriga byggnader på egendomen äro i knappt medelgott skick.
Kronan äger boningshus, stall, ladugård, svinhus och spannmålsbod m. m.
å huvudgården samt ladugårdsbyggnad å Nytorp. Kronans byggnader äro
brandförsäkrade för tillhopa 50 000 kronor. Arrendatorn äger redskapsbod,
drängstuga, hönshus, garage och vedskjul på huvudgården, boningshus
på torpen Nytorp och Ängarna samt ladugård på Ängarna.
Åkerjorden sluttar mot den genom ägorna rinnande bäcken. Den är icke
stenbunden och består dels av god lermylla på blålera dels av mullfaltig,
styv lera på gul lera. Ängen består huvudsakligen av bäckdalar, vilka
Bihang tilt riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 214. 2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
lida av ofta förekommande översvämningar, och saknar större betydelse.
Betesmarken å inägorna är av ringa omfång. Utmarken är bergig och bevuxen
med ljung. Den del, som upplåtes för betning, har mycket ringa värde
som betesmark betraktad. Hävden är ganska god och dikningsförhållandena
äro tillfredsställande. Endast 4 hektar äro täckdikade. Torvmosse finnes
med ganska god torvtillgång. Skogen utgöres av blandad barr- och lövskog.
På egendomen finnas hällristningar, domarring och gravfält.
Egendomens taxeringsvärde, fastställt år 1938, är 43 700 kronor, varav
3 700 kronor för skog och skogsmark.
Uppskattningsnämnden har anfört bland annat följande.
Förrättningen hade kommit att omfatta hela egendomen, då avstyckning
enligt domänstyrelsens direktiv den 7 juli 1939 vägrats. Enär egendomens
byggnadsbestånd är ganska dåligt, fordras, därest egendomen skall behållas i
kronans ägo, nybyggnader för så betydande belopp, att de knappast torde
kunna förräntas. Då egendomens arrendator, Olof Persson, som ju äger en
del av byggnadsbeståndet på egendomen, dessutom förklarat, att han önskar
förvärva egendomen, föreslår nämnden, att den skall försäljas. Som anmärkningsvärt
vill nämnden framhålla den stora skillnaden mellan taxeringsvärdet
för skog och skogsmark, 3 700 kronor, och det av domänstyrelsen
godkända värdet, 20 600 kronor. Enligt nämndens mening bör detta värde
reduceras med 15—20 procent. På grund av den lokala skogsförvaltningens
uppfattning i försäljningsfrågan har nämnden upprättat två försälj -ningsförslag, nämligen
alternativ I, avseende egendomen med undantag av f. d. kvarntomten samt
mosslotterna Vassmyr, Stålhattmyr och Rishagsmyr med ett saluvärde av
65 263 kronor 50 öre, varav 20 600 kronor för skog och skogsmark, eller i avrundat
belopp 65 270 kronor, samt
alternativ 11, avseende egendomen med undantag av ett skogsområde på
hemskiftets norra del, utmärkt på en uppskattningsinstrumentet bifogad
kartskiss med ett saluvärde av 56 463 kronor 50 öre, varav 11 800 kronor
för skog och skogsmark, eller i avrundat belopp 56 400 kronor.
I de föreslagna saluvärdena ingå emellertid värdet av arrendatorn tillhöriga
byggnader på egendomens huvudgård och torp, värderade till sammanlagt
10 500 kronor, samt värdet av utförd täckdikning på egendomen, uppskattat
till 384 kronor. Med hänsyn till de på egendomen ofta inträffade
översvämningarna, orsakade av den genom egendomen flytande bäcken, bör
det föreslagna värdet för åkerjorden, 43 139 kronor 50 öre reduceras med
fyra procent eller 1 725 kronor. Nämnden förordar försäljning enligt alternativ
I. Då egendomen brukats av arrendatorn sedan den 14 mars 1936
och dessförinnan av hans styvfader i minst 20 år, förtjänar han att hembjudas
egendomen. Saluvärdet kommer efter avdrag av ovannämnda värden
för byggnader med mera, 12 609 kronor, att bliva i avrundat belopp
52 650 kronor.
Arrendatorn Olof Persson har avgivit skriftlig förklaring, att han önskar
Kungl. Maj.ts proposition nr 214. 19
förvärva egendomen med undantag av kvarntomlen samt mosslotterna för
52 650 kronor.
Revirförvaltaren har i yttranden den 8 och 16 april 1943 tillstyrkt försäljning
enligt alternativ II med undantag av kvarntomten, som vid avstyck -ningsförrättning den 13 april 1843 visat sig ej vara identisk med Trättelanda
21, samt härjämte förklarat, att den av nämnden påtalade skillnaden i skogsvärde
beror på att skogen vid taxeringsdeklarationen år 1937 bestått av mycket
ung skog och nykultiverade kalmarker, att dåvarande rotvärdet, vöre medeltalet
för ett antal år med låga virkespriser, att kubikmassan efter taxeringen
ökat från 1 200 till 3 000 kubikmeter, att rotvärdet stigit i motsvarande
grad, bland annat genom penningvärdets fall och genom att virket vuxit
in i värdefullare dimensionsklasser än de, vari skogen stått år 1937, samt
att någon anledning till reduktion av skogsvärdet sålunda icke föreligger.
I utlåtande den 12 april 1943 har överjägmästaren med instämmande av
vad jägmästaren yttrat härjämte anfört bland annat, att om den med värde
fulla hällristningar, domarring och forntidsgravfält försedda egendomen skall
säljas, bör detta ske enligt alternativ II för minst 56 460 kronor med de av
uppskattningsnämnden föreslagna avdragen, 12 600 kronor, eller sålunda för
ett nettopris av 43 860 kronor.
Med skrivelse den 22 oktober 1943 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Med hänsyn till egendomens mindre goda beskaffenhet — åkerjorden Ilai
åsatts ett saluvärde av endast 950 kronor för hektar — samt egendomens
avskilda belägenhet i förhållande till andra jordbruksegendomar och då
någon värdestegring icke kan påräknas inom överskådlig tid, anser styrelsen
anledning ej föreligga för kronan att behålla densamma. Då arrendatorn
äger byggnader på egendomen, värderade till 10 500 kronor, och önskar köpa
densamma, bör detta ej förmenas honom. Arrendatorn har arrenderat egendomen
sedan år 1936 och före honom har hans styvfader innehaft arrende!
sedan år 1892. Väsentliga skäl tala sålunda för försäljning av egendomen.
Styrelsen anser för sin del skogen ej vara av den betydenhet, att egendomen
för den skull bör behållas i kronans ägo. Kvarntomten samt mosslottema
Vassmyr, Stålhattmyr och Rishagsmyr böra undantagas från försäljningen.
Riksantikvarieämbetet har genom intendenten N. Niklasson, Göteborgs museum,
låtit fornminnesrekognoscera egendomen, varvid framgått att följande
fornminnen finnas inom egendomen, vilka närmare angivits å en utlåtandet
bifogad kartskiss.
1. Bronsåldersrösc, beläget 750 lii N 30° Ö örn Trättelanda järnvägshållplats
på Söberget.
2. Gravhög från järnåldern, belägen 350 lii N 7° V om Trättelanda järnvägshållplats.
3. Stenkretsur, 2 st., belägna på 25 lii avstånd från varandra och 450 m
N 5° V örn Trättelanda l1 manbyggnad, 50 m N örn den lilla ö örn Kesori -kullen befintliga ängslyckan.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 214.
4. Hällristning, belägen 1030 m Ö 11° N om Trättelanda järnvägshållplats,
omedelbart V örn den till torpet Ängarna hörande trädgården. Ristningen
innehåller bland annat skepps- och mansfigurer.
5. Hällristning, belägen 60 m S 27° Ö om föregående. Ristningen består
av bl. a. skeppsfigurer och älvkvarnar.
6. Hällristning, belägen 120 m N 23° Ö om Trättelanda järnvägshållplats,
ca 10 m N om vägen, ca 50 m V om åkerhörnet. Ristningen innehåller bland
annat skeppsfigurer.
Riksantikvarieämbetet bar icke något att erinra mot egendomens försäljning,
men föreslår att i överlåtelsehandlingen intages en förteckning över
nämnda fornminnen jämte erinran att fornminnena äro skyddade enligt
lagen den 12 juni 1942 om fornminnen.
Departements- Då av utredningen i ärendet framgår att några särskilda skäl icke synas
chefen. förefinnas för egendomens behållande i kronans ägo finner jag mig böra
förorda att försäljning sker och att därvid arrendatorn, med hänsyn till den
långa tid han och hans styvfader innehaft egendomen, tillerkännes hembudsrätt.
Med tillstyrkande av domänstyrelsens försäljningsförslag, får jag
sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att, sedan från kronoegendomen 1 mantal Trättelanda Norra
nr 1 (l1) med lägenheten Trättelanda nr 2 (21), en kvarnfors,
i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, avstyckats
f. d. kvarntomten samt mosslotterna Vassmyr, Stålhattmyr
och Rishagsmyr, återstoden av egendomen må mot en köpeskilling
av 52 650 kronor försäljas enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med hembudsrätt enligt 9 § förordningen
för arrendatorn Olof Persson och med tillträde den
14 mars 1944 i då befintligt skick, därvid samtliga mellan
Persson och kronan förefintliga, på arrendekontraktet grundade
fordringsanspråk med undantag av till äventyrs oguldna
arrendeavgifter och skatter skola anses vara reglerade i
och genom försäljningen, samt under villkor i övrigt,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronoegendomen,
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen och nyttja densamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningens innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, samt
att vid överlåtelsehandlingen fogas riksantikvarieämbetets
omförmälda förteckning och kartskiss över å egendo
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 214.
21
meli befintliga fornminnen med erinran att desamma äro
skyddade enligt lagen den 12 juni 1942 örn fornminnen.
Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—-7 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Eldin.