Kungl. Majlis proposition nr 19J+.

\

Nr 194.

Kungl. Majits -proposition till riksdagen angående omorganisation
av tandläkarinstitutet m. m.; given Stockholms slott
den 18 februari 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 februari 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,
Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge.

Under punkten 75 i 1944 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45

dels till Tandläkarinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 253 500
kronor;

dels till Tandläkarinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 160 000
kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 194.

1

2 Kungl. Marits proposition nr 194-

dels ock till Tandläkarinstitutet: Utrustning ett reservationsanslag av
300 000 kronor.

Sedan utredningen i dessa ärenden numera slutförts, tillåter jag mig ånyo
anmäla desamma.

I. Inledning.

Med skrivelse den 16 februari 1942 framlade tandläkarinstitutets lärarråd
— i samråd med ledamoten av riksdagens första kammare, direktören K.
Wistrand och dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, fullmäktigen
i riksbanken, numera landshövdingen C. Jonsson såsom representanter
för besparingsberedningen — utredning och förslag till omorganisation av
tandläkarinstitutet. På grundval härav framlades proposition (nr 214) i
ämnet för 1943 års riksdag. Med bifall till propositionen beslöt riksdagen,
att tandläkarinstitutets examenskapacitet skulle utökas från omkring 90 till
120 tandläkare för år samt att de tre ordinarie lärarbefattningarna vid institutet
i lönegraden A 24 skulle från och med den 1 juli 1943 ombildas till professurer
i lönegraden A 30. Principbeslut fattades vidare om inrättande av
en särskild ortodonti- och barntandvårdsavdelning samt om förstärkning av
röntgenutbildningen vid institutet. Till utrustning vid tandläkarinstitutet anvisades
ett begynnelseanslag av 300 000 kronor och till om- och tillbyggnad
av institutets lokaler m. m. ett anslag av 755 000 kronor. Vissa frågor, avseende
bland annat laboratorernas löne- och tjänstgöringsförhållanden, ansågos
böra bliva föremål för närmare undersökningar och överväganden. Avsett
var, att lärarrådet skulle upptaga dessa spörsmål till behandling och till
Kungl. Majit inkomma med förslag i ämnet.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 28 maj 1943 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla två personer för att i frågor, som stöde
i samband med den i propositionen 1943: 214 berörda omorganisationen av
tandläkarinstitutet, samråda med institutets lärarråd, tillkallade jag för ändamålet
direktören Wistrand och numera landshövdingen Jonsson.

Lärarrådet har nu i skrivelse den 16 juni 1943, efter samråd med Wistrand
och Jonsson, gjort framställning örn anslag till tandläkarinstitutet för budgetåret
1944/45. Lärarrådets i nämnda skrivelse framlagda förslag till omorganisation
av institutet innebär delvis en omarbetning av det förslag, som
innefattades i lärarrådets den 16 februari 1942 avgivna utredning i ämnet.

Över 1943 års förslag, som tillstyrkts av karolinska mediko-kirurgiska institutets
lärarkollegium, ha utlåtanden avgivits av kanslern för rikets universitet,
statskontoret och allmänna lönenämnden samt medicinalstyrelsen, som
inhämtat yttranden från Sveriges tandläkareförbund och svenska tandläkaresällskapet,
varjämte tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening inkommit
med skrifter i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 4.

3

II. Tandläkarinstitutets omorganisation m. m.

1. Tandläkarinstitutets personalorganisation.

Lärarrådets förslag år 1942.

Lärarrådet framhöll i sin skrivelse den 16 februari 1942, att behovet av
personal enligt det av lärarrådet framlagda förslaget till personalorganisation
vid tandläkarinstitutet med hänsyn till det statsfinansiella läget av lärarrådet
beräknats mycket knappt. Lärarrådet erinrade om den i 1942 års statsverksproposition
föreslagna, sedermera genomförda arvodesregleringen, som
innebar, att de arvoden och ersättningar, som vid 1941 års riksdag i samband
med dyrtidstilläggens avveckling uppräknades med i runt tal 26 procent, för
budgetåret 1942/43 skulle höjas med ytterligare omkring 5 procent (med
avrundning uppåt). Lärarrådet förutsatte, att, därest den föreslagna arvodeshöjningen
genomfördes, de av lärarrådet föreslagna arvodena finge undergå
motsvarande ökning.

Den huvudsakliga innebörden av lärarrådets då framlagda förslag till personalorganisation
framgår av följande översikt, i vilken dock icke det redan
nu genomförda förslaget om ombildning av de tre ordinarie lärartjänsterna
i lönegraden A 24 till professurer i lönegraden A 30 medtagits,

1. Laboratorer och assisterande lärare. Samtliga dessa
befattningshavare åtnjöto före den 1 juli 1943 arvoden, fastställda till 5 400
kronor och hade en daglig tjänstgöringstid av 2 % timmar. Lärarrådet föreslog,
dels att laboratorn på röntgenlaboratoriet, vilken till skillnad från övriga
laboratorer intager ställningen såsom avdelningschef, skulle inplaceras i lönegraden
A 22, dels ock att övriga laboratorer och assisterande lärare under
gemensam benämning laborator skulle bliva extra ordinarie tjänstemän i 21
lönegraden. Den dagliga tjänstgöringstiden skulle samtidigt med den sålunda
föreslagna ändrade löneställningen ökas till 4 timmar. Laboratorerna skulle
i samband härmed medgivas rätt att, om de så önskade, på institutet utöva
privatpraktik under högst den tid av dagen, som icke omfattades av deras
tjänstgöringsskyldighet.

2. Assistenter och amanuenser. De nuvarande extra lärarna
och röntgenassistenten, vilka åtnjuta arvode å 3 600 kronor, skulle ersättas
av assistenter med arvode å 4 400 kronor, motsvarande med omkring fem
procent förhöjning ett arvode å 4 650 kronor. Vidare skulle de nuvarande
assistenterna med arvode å 2 200 kronor, respektive 1 800 kronor utbytas
mot amanuenser med arvode å 2 000 kronor, motsvarande med fem procents
förhöjning ett arvode å 2 100 kronor. I samband härmed skulle de nya assistenternas
och amanuensernas tjänstgöringsskyldighet ökas från 2 x/> till 3
timmar dagligen.

3. Sköter ske- och biträ despersonal. Lärarrådet — som
erinrade, att frågan örn en allmän översyn av organisationen av biträdespersonden
vid institutet, vilken såväl lönenämnden som riksdagens statsutskott
år 1938 fann påkallad, alltjämt vore olöst — berörde icke denna organisationsfråga
i annan mån än som betingades av inrättandet av vissa nya

4

Kungl. Marits proposition nr 194.

tjänster på grund av den utökade verksamheten vid institutet ävensom av
ändring i anställningsvillkoren för vissa befattningshavare. Lärarrådet föreslog
dels ordinarie anställning i lönegraden A 7 för sköterskan på protésavdelningen
och sköterskan pä tandfyllningsavdelningen, vilka nu tillhöra lönegraden
Eo 7, dels uppfattning från lönegraden Éo 6 till Eo 7 av sköterskan
på röntgenlaboratoriet, dels nyinrättande av en sköterskebefattnmg i lönegraden
Eo 7 på ortodonti- och barntandvårdsavdelningen, dels nyinrättande
av 4 tandsköterskebefattningar i samma lönegrad som för närvarande eller
Eo 6, dels att kontrollantbiträden och tekniska biträden, vilka nu åtnjuta
arvode å 3 200 kronor, skulle få extra ordinarie anställning i 4 lönegraden,
dels nyanställande på tandfyllningsavdelningen av ett kliniskt biträde i lönegraden
Eo 4, dels ersättande av biträdet å röntgenlaboratoriet, som nu uppbär
arvode å 1 950 kronor, med en befattning såsom tekniskt biträde i lönegraden
Eo 4, dels ock inrättande av en befattning såsom kliniskt biträde i
lönegraden Eo 4 samt av 3 skrivbiträdesbefattningar i lönegraden Eo 2, en på
var och en av de tre huvudavdelningarna.

4. Gemensam personal. Tandläkarinstitutets inspektor äger nu
i denna egenskap uppbära årligt arvode av 1 700 kronor samt dessutom såsom
ordförande i examensnämnden viss del av inflytande examensavgifter,
dock sammanlagt högst 1 200 kronor för läsår. Med hänsyn till ökad arbetsbörda
i samband med elevantalets ökning föreslog lärarrådet en höjning av
hans ersättning samt av samma anledning även ökning av sekreterararvodet
från nu 2 800 kronor till 3 400 kronor. Vidare borde befattningar som reparatörsbiträde
med arvode å 3 000 kronor och preparatris i lönegraden Eo 7 för
det vetenskapliga laboratoriet nyinrättas. Sistnämnda arvode, 3 000 kronor,
innebär med omkring 5 procent förhöjning ett uppåt avrundat arvodesbelopp
av 3 200 kronor.

Sammanlagda antalet befattningshavare skulle enligt lärarrådets förslag
ökas från 64 till 79. Kostnaderna för den nya personalorganisationens genomförande
uppskattades av lärarrådet till i runt tal 90 000 kronor.

Remissyttranden m. m. i anledning av 1942 års förslag.

Kanslern, som i huvudsak icke fann något att erinra mot lärarrådets förslag,
ifrågasatte beträffande personalorganisationen vissa modifikationer och
anförde härom följande.

Tandreglerings- och barntandvårdsavdelningen syntes enligt förslaget
komma att inta en med röntgenavdelningen jämförlig självständig ställning
inom institutet. Vid sådant förhållande syntes befogat, att den laborator,
som skulle förestå förstnämnda avdelning, erhölle samma avlöningsförmåner
som laboratorn å röntgenavdelningen. Beträffande båda dessa avdelningar
gällde för övrigt, att de inom en jämförelsevis nära liggande framtid
torde komma att erhålla sådan betydelse för tandläkarutbildningen, att
frågan om inrättandet av professorsbefattningar i respektive ämnen bleve
aktuell. Det kunde därför ifrågasättas, om ej här omhandlade två laboratorsbefattningar
borde, i likhet med övriga laboratorsbefattningar, vara extra
ordinarie tjänster, ehuruväl placerade i högre lönegrad än Eo 21.

Det syntes kanslern vara mera praktiskt, att de föreslagna skrivbiträdena
räknades såsom tillhörande den gemensamma kanslipersonalen. Med hänsyn
till de kompetensfordringar, som måste uppställas för innehavaren av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 194- 5

föreslagna befattningen som kliniskt biträde, syntes lönegraden Eo4 vara
väl låg.

Slutligen ville kanslern framhålla, att den av lärarrådet föreslagna rätten
för ordinarie och extra ordinarie lärare vid institutet att i institutets lokaler
utöva privatpraktik torde vara en förutsättning för att man skulle kunna
genomföra den föreslagna ökningen av dessa lärares undervisningsskyldighet
utan risk för att de personer, som vore mest kvalificerade för de olika befattningarna,
av ekonomiska skäl skulle anse sig förhindrade att ställa sig
till institutets förfogande.

Medicinalstyrelsen yttrade bland annat följande.

Det syntes rimligt, att den nya ortodonti- och barntandvårdsavdelningen
från början bleve fullt jämställd med övriga avdelningar. Föreståndaren för
densamma borde sålunda få samma lön och tjänsteställning, som föreslagits
för övriga avdelningschefer. Då det emellertid torde vara svårt att erhålla en
avdelningschef, som hade den nödiga kompetensen i båda ämnena, borde
dessutom en laborator å avdelningen anställas, varjämte de underordnade
lärarkrafternas antal borde ökas.

En förbättrad undervisning i röntgendiagnostik vore synnerligen önskvärd,
icke minst ur folktandvårdens synpunkt. På grund av läroämnets stora betydelse
för nutida odontologisk praxis vore det motiverat att även röntgenlaboratoriet
finge en med övriga avdelningar fullt jämbördig ställning, och
dess föreståndare borde hava motsvarande lön och tjänsteställning som övriga
avdelningschefer vid institutet. Även vid denna avdelning torde behovet
av en underordnad lärarpersonal vara mindre väl tillgodosett.

Statskontoret anförde bland annat följande.

Statskontoret kunde icke tillstyrka, att laboratorerna, vilkas dagliga tjänstgöring
endast skulle omfatta 4 timmar, erhölle extra ordinarie anställning.
Häremot talade även, att laboratorstjänsterna torde hava karaktären av
genomgångsbefattningar. Laboratorerna borde därför jämväl i fortsättningen
endast åtnjuta arvode, förslagsvis uppgående till 7 500 kronor för år. Vad
anginge befattningen såsom laborator och föreståndare för röntgenlaboratoriet
kunde statskontoret tillstyrka dess placering i lönegraden A 22 endast
under förutsättning, att för densamma stadgades full tjänstgöringstid (42
timmar per vecka) och att den icke vöre att anse som genomgångstjänst.

Statskontoret måste vidare uttala sitt bestämda avstyrkande av förslaget,
att de ordinarie lärarna och laboratorerna skulle beredas möjlighet att utöva
privatpraktik på tandläkarinstitutet. En sådan anordning skulle innebära en
otillfredsställande sammanblandning av tjänsteutövning och en privat verksamhet,
vilkens omfattning i stort sett helt undandroge sig kontroll, varjämte
anspråk på liknande förmåner med fog skulle kunna resas av tjänstemän
inom andra delar av statsförvaltningen.

Vad anginge biträdespersonalen ansåge sig statskontoret — under hänvisning
till den omförmälda översynen av dess organisation — böra förorda,
att denna personal tills vidare, i den mån den nyanställdes i samband med
utvidgningen av institutet, endast erhölle extra anställning. För övrigt ville
statskontoret beträffande ifrågavarande personal framhålla, att tandsköterskorna
syntes böra placeras i högst lönegraden 4.

Enligt statskontorets mening borde inspektorns arvode i sin helhet uppföras
å arvodesstaten och examensavgiftema i stället tillföras inkomsttiteln

6

Kungl. Mapts proposition nr 194.

Inkomster vid tandläkarinstitutet. Ehuru arvodet vore förhållandevis högt
— ordföranden i direktionen för karolinska sjukhuset uppbure för närvarande
ett arvode av 3 000 kronor — ville statskontoret icke motsätta sig,
att det därvid upptoges till oförändrat belopp eller 2 900 kronor. Statskontoret
kunde således icke tillstyrka någon höjning av detta, arvode liksom
icke heller av sekreterarens ersättning å 2 800 kronor för år.

Allmänna lönenämnden anförde bland annat följande.

Laboratorer och assisterande lärare. Lönenämnden hade
intet att erinra mot förslaget, att laboratorerna å protésavdelningen, tandfyllningsavdelningen
och ortodonti- och barntandvårdsavdelningen samt
de assisterande lärarna å tandkirurgiska avdelningen erhölle ställning av
extra ordinarie tjänstemän i 21 lönegraden med gemensam benämning laborator.

Lönenämnden tillstyrkte vidare förslaget, att laboratorn å röntgenlaboratoriet
inplacerades i 22 lönegraden. Enligt lönenämndens förnienande syntes
emellertid befattningen, som nu vore arvodesavlönad, tills vadare böra upptagas
såsom extra ordinarie.

Assistenter och amanuenser. Emot lärarrådets förslag i
denna del vore från lönenämndens sida intet att erinra.

Skö ter ske- och biträdespersonal. Frågan om en allmän
översyn av organisationen av biträdespersonalen vid tandläkarinstitutet vore
alltjämt olöst. Lönenämnden — som funne det angeläget, att en sådan översyn
komme till stånd så snart förhållandena det medgåve — inskränkte sig
i förevarande sammanhang till att understryka, att de nu föreslagna anordningarna
till en del måste anses ha provisorisk karaktär.

Mot föfsläget att till ordinarie stat överföra sköterskorna å protés- och
tandfyllningsavdelningarna hade lönenämnden intet att erinra. I fråga om
uppflyttning av sköterskan å röntgenlaboratoriet från Eo 6 till Eo 7 samt
nyinrättande av en sköterskebefattning i Eo 7 å ortodonti- och barntandvårdsavdelningen
valle lönenämnden anföra, att nämnden anslöte sig till
förslaget i denna del, dock under förutsättning, att för befattningarna erfordrades
sjuksköterskekompetens. Slutligen ansåge sig lönenämnden böra
ifrågasätta, huruvida icke sköterskorna borde benämnas avdelningssköterskor.
Lönenämnden ansåge sig kunna biträda lärarrådets förslag beträffande
tandsköterskorna.

Lönenämnden hade för sin del intet att erinra mot att kontrollantbiträdena
— lämpligen under ändrad benämning av kontrollbiträden — och de
tekniska biträdena, i den utsträckning som föreslagits, erhölle extra ordinarie
anställning och inplacerades i 4 lönegraden.

I awaktan på översynen av biträdespersonalen vid institutet syntes det
kliniska biträdet på tandfyllningsavdelningen tills vidare böra anställas såsom
extra’ tjänsteman.

Gemensam personal. Lönenämnden ville icke motsätta sig, att
någon höjning vidtoges beträffande maximigränsen för de inspektor tillkommande
examensavgifterna. Den i framställningen väckta frågan om ökad ersättning
till tandläkarinstitutets sekreterare syntes lönenämnden böra tills
vidare anstå.

Befattningen såsom vaktmästare, tillika portvakt, torde böra omändras
till expeditiönsvaktstjänst i 5 lönegraden, varvid portvaktssysslorna borde

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194-

anförtros annan person mot särskild ersättning eller fri bostad. Förslag härutinnan
hade även framställts av 1939 års tjänsteförteckningssakkunmga.

I avvaktan på översyn av biträdespersonalen torde preparatorsbefattningen
böra upptagas såsom en extra befattning.

I särskilda yttranden anförde två av lönenämndens ledamöter i vissa avseenden
från majoritetens förslag avvikande meningar.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening yttrade, att det av
lärarrådet föreslagna antalet lärare vore för litet för undervisningens ändamålsenliga
och trygga bedrivande. Under framhållande av vikten av att ökade
förutsättningar skapades för forskningsarbete vid institutet, bland annat genom
förbättrande av löne- och tjänsteförhållandena för den underordnade
lärarpersonalen, anförde föreningen vidare bland annat följande.

Med hänsyn till att laboratorerna skulle vara vetenskapligt meriterade och
hava avlagt "prov, vore föreningen icke övertygad om, att den mycket stora
olikheten enligt lärarrådets förslag i lönesättningen för professorerna och laboratorerna
vore rimlig.

För laboratorernas och övriga underlärares del hängde frågan örn lönesättningen
intimt samman med frågan, i vad mån tjänstgöringen vid institutet
lämnade tid övrig för privatpraktik. Hållandet av lokal, utrustning och personal
för privatpraktik vore ett mycket kostsamt företag, särskilt i Stockholm,
och dessa kostnader vore fasta, alltså oberoende av huru många timmar om
dagen tandläkaren hade tillfälle att arbeta i sin praktik. Uppenbarligen fordrades
under alla förhållanden en viss praktiktid per dag redan för att få dessa
kostnader täckta och ytterligare arbetstid för att praktiken skulle kunna giva
det överskott, som för laboratorernas del skulle kunna utgöra ett rimligt tillskott
till den låga lönen.

Om man utginge från den såsom normal ansedda 7-timmarsarbetsdagen,
som icke syntes böra överskridas åtminstone av de lärare, av vilka man väntade
att de under ytterligare ett antal timmar skulle producera vetenskap,
funne man, att för laboratorerna 3 timmar återstode för privatpraktik. Enligt
omfattande utredningar, som tidigare ställts till lärarrådets förfogande, framginge,
att en så kort tid som 2—3 timmar för privatpraktik i allmänhet icke
gåve något som helst överskott. Att de icke-ordinarie lärarna hittills lyckats
hålla uppe en dräglig ekonomisk ställning genom att liksom tandläkare i
allmänhet arbeta långt utöver normalarbetsdagen, vore ett tillstånd, som
icke borde fortsätta, i fall man väntade, att institutionslärarna i första hand
skulle svara för framstegen inom odontologien.

Med kännedom om att en lönande privatpraktik icke kunde förenas med en
alltför lång daglig tjänstgöring vid institutet, hade lärarrådet föreslagit och
kanslern tillstyrkt en anordning, enligt vilken avdelningschefer och laboratorer
skulle erhålla möjlighet att bedriva privatpraktik i lokaler inom institutet.
Fördelarna härmed för lärarna skulle vara, att omkostnaderna sannolikt skulle
bliva något lägre och en del restider bortfalla. Emellertid medförde detta förslag
många vanskligheter. Ovisst vore, örn vederbörande lärares klientel vore
villigt att komma till tandläkarinstitutet från de olika stadsdelar, där praktiken
varit belägen. Enligt uppgjorda planritningar komme såväl mottagnings-
som väntrumsförhållandena ingalunda att motsvara de anspråk, som
ett nutida privatklientel ställde. Det torde vara förståeligt, att de berörda
lärarna ställde sig mycket tveksamma inför risken att förlora det kapital, som

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 19fh

en inarbetad praktik representerade. Riktigast vöre väl att beräkna en så
skälig lön även för de underordnade lärarna, att det stora riskmoment, som
otvivelaktigt vore förenat med en överflyttning av privatpraktiken till tandläkarinstitutet,
kunde anses kompenserat.

Föreningen ville som sin åsikt framhålla, att laboratorerna på grund av
de anspråk, som komme att ställas på denna lärarkategori, borde beredas
ordinarie anställning.

De två övriga, till numerären största lärargrupperna, assistenter och amanuenser,
komme enligt förslaget såsom innehavare av förordnanden och därmed
följande avsevärt lägre löneplacering att ekonomiskt nästan helt vara
beroende av sin privatpraktik. Det syntes därför vara förenat med avsevärda
risker för rekryteringen av dessa lärarkategorier att öka den dagliga tjänstgöringstiden
utöver den nuvarande även med beaktande av den ringa förbättring
i löneförhållandena, som föreslagits.

För egen del framhöll jag, att de av lärarrådet framlagda förslagen angående
utbildningen och personalorganisationen vid tandläkarinstitutet stöde
i samband med frågorna örn anordnandet av utvidgade lokaler för institutet
och anskaffande av ökad och moderniserad utrustning för detsamma. Erforderliga
åtgärder härutinnan kunde emellertid icke slutföras omedelbart utan
tidigast inom loppet av något år. Först med ingången av budgetåret 1944/45
syntes med hänsyn härtill en omläggning av utbildningen kunna genomföras
och en mer väsentlig förstärkning av personalorganisationen bliva erforderlig.
Det vore därför tillräckligt, örn förslag härutinnan förelädes 1944 års riksdag.
Med hänsyn till vad under ärendets behandling anförts bland annat från
tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares sida syntes dessutom vissa spörsmål
beträffande personalorganisationen böra tagas under förnyat övervägande.
Beträffande utbildningen vid tandläkarinstitutet erinrade jag, att
någon organiserad undervisning i barntandvård icke förekomme vid institutet.
Viss utbildning i nämnda ämne och i ortodonti ägde emellertid rum
i samband med undervisningen i protéslära och tandfyllning. Denna provisoriska
anordning hade icke visat sig vara tillfyllest. Särskilt med hänsyn till
folktandvården syntes det nödvändigt att sörja för en fullgod undervisning
i dessa betydelsefulla grenar av tandvården. Det av lärarrådet framlagda
förslaget, att en särskild ortodonti- och barntandvårdsavdelning skulle upprättas,
ansåg jag mig därför böra i princip tillstyrka. Likaså fann jag, att
övertygande skäl blivit anförda för att röntgenutbildningen förstärktes. Institutets
organisation borde alltså utbyggas efter dessa riktlinjer. Beträffande
personalorganisationen framhöll jag — utan att då annat än delvis taga ställning
till förslagets olika detaljer — att jag i stort sett ansåge lärarrådets
förslag ägnat att läggas till grund för nämnda organisation. I samband med
institutets medelsäskanden för budgetåret 1944/45 syntes ifrågavarande organisationsspörsmål
i övrigt få göras till föremål för ett mera ingående bedömande.
Med anledning av att allmänna lönenämnden framhållit önskvärdheten
av en närmare utredning angående det mest ändamålsenliga ordnandet
av institutets chefsfråga uttalade jag, att jag ansåge, att en sådan

9

Kungl. May.ts proposition nr 194-

utredning i sinom tid borde komma till stand. I samband därmed förtjänade
även övervägas, huruvida någon förändring borde vidtagas i fråga om tandläkarinstitutets
organisatoriska anknytning till karolinska institutet.

Riksdagen fann sig kunna giva förslagen örn upprättande av en särskild
ortodonti- och barntandvårdsavdelning samt förstärkning av röntgenutbildningen
sin principiella anslutning och ansåg med hänsyn härtill tandläkarinstitutets
organisation böra utbyggas efter dessa riktlinjer. Tillika framhöll
riksdagen angelägenheten av att vid undervisningens uppläggning särskild
hänsyn toges till folktandvårdens behov och speciella förhållanden.

Lärarrådets förslag år 1943.

Lärarrådet framhåller i sin ovannämnda skrivelse den 16 juni 1943, att
de av lärarrådet nu framlagda förslagen icke innebära och icke heller avse
att utgöra en lösning av de organisationsproblem, som med hänsyn till tandläkarutbildningens
kvalitet och andra förhallanden föreligga, och anför i
anslutning härtill beträffande dessa organisationsproblem bland annat följande.

Frågor rörande patienttillgången. En nödvändig förutsättning för undervisningen
vid tandläkarinstitutet är, att en god tillgång till patienter finnes.
För att säkerställa denna räcker det icke med att sådana åtgärder^ fran det
allmännas eller från andra tandvårdande institutioners sida underlåtas, som
äro ägnade att draga bort vårdsökande klientel fran tandläkarinstitutet.
Detta måste därjämte vara organiserat på ett sätt, som möjliggör en god
och någorlunda snabb tandvård at patientklientelet på tider, som även passa
patienterna. Vidare måste med hänsyn till undervisningens behov tandvårdsfallen
vara tillräckligt varierande och föreligga under hela läsåret.

I sistnämnda avseenden äro förhållandena vid tandläkarinstitutet icke tillfredsställande.
Visserligen skapar den nu föreslagna förstärkningen av institutets
personalorganisation och den planerade nya lokala och tekniska utrustningen
bättre förutsättningar än hittills för att meddela en god och snabb
tandvård, varigenom patienternas väntetider såväl före som under behandlingen
nedbringas. Men den omständigheten att den tandvardande verksamheten
till största delen är inställd under omkring tre månader av året under
sommar- och julferier innebär dels att institutet går förlustig! ett värdefullt
klientel dels ock att de vårdsökande i viss omfattning icke kunna effektivt
utnyttjas för undervisningen.

Såvitt lärarrådet kan finna, kunna dylika väsentliga olägenheter icke undgås
med mindre institutets patientbehandlingsverksamhet upprätthålles även
under jul- och sommarferierna i sådan begränsad omfattning, som genom ett
effektivt utnyttjande av lärarkrafterna kan åstadkommas. Vidare måste i
framtiden hela det hjälpsökande klientelet kunna erhålla behandling på institutet.
För undervisningen komme emellertid detta att medföra även andra
fördelar än de nu närmast antydda. Ett större urval av för undervisningen
erforderliga fall skulle ernås. Vidare skulle de studerande, som före en termins
slut icke hunnit fullt avsluta påbörjade arbeten, kunna göra detta utan
avbrott för ferien. Eljest förlorad studietid skulle härigenom inbesparas och
en smidigare anpassning av elevernas arbeten skulle vinnas efter tillgängliga
arbetsplatser. Ett bättre utnyttjande av resurserna skulle därigenom vinnas,

10

Kungl. Majda •proposition nr 194.

och eljest lätt uppkommande stockningar undgås. I själva verket skulle en
sådan anordning i sin mån medverka till en snabbare examination från institutet.

En organisation i enlighet med vad sålunda anförts innebär, att institutets
kliniker i större omfattning än vad hittills varit fallet utnyttjas icke blott
för elevernas utan även för tillgängliga lärarkrafters patientvårdande verksamhet
för hela det hjälpsökande klientelet.

Enligt lärarrådets uppfattning är det vidare nödvändigt, att folktandvården
i Stockholm ordnas i nära samband med tandläkarinstitutet. Antingen
måste institutet själv driva en tillräckligt omfattande klinisk verksamhet
eller ock måste kliniker av huvudmannen för folktandvården i tillräcklig
utsträckning ställas till förfogande för institutets verksamhet. Vid
bedömandet av dessa spörsmål måste ihågkommas, att en till institutet knuten
modern tandklinik med verkliga vårdmöjligheter för alla förekommande
fall skulle vara av den största betydelse för tandläkarutbildningen. Endast
med tillgång till en sådan och en lämpligt organiserad lärarkår kan undervisningen
bli fullt allsidig och effektiv och lämna de studerande kännedom
och kunskap om vissa fall och viktiga behandlingsmetoder, för vilka de eljest
i sin praktik stå främmande. I nuvarande läge ger nämligen tandläkarinstitutets
resurser icke möjlighet att omhändertaga och utnyttja vissa svårare
fall, vilka visserligen på grund av sin art icke kunna överlämnas till behandling
av de studerande men som äro av största vikt för undervisningen och
därför böra ingående demonstreras.

Lärarrådet har haft en direkt anledning att i detta sammanhang beröra
ifrågavarande spörsmål, enär lärarrådet av åtskilliga andra skäl i det följande
föranleds till övervägande av en organisation av institutet, som ger möjlighet
till att i lämplig och i av blivande praktiska erfarenheter betingad utsträckning
tillgodose även nu nämnda behov och synpunkter.

Nya undervisningsämnen vid tandläkarinstitutet. Frånsett den personalförstärkning,
som nu är aktuell med hänsyn till den föreslagna utökningen
av elevantalet och som praktiskt taget helt betingas av denna omständighet,
har institutets lärarorganisation kvalitativt sett varit i huvudsak oförändrad
sedan institutets tillblivelse. Detta förhållande svarar icke väl mot utvecklingen
på området och mot den betydelse för individens och släktets allmänna
hälsotillstånd, som den medicinska sakkunskapen numera tillmäter tandsjukdomarna
och tändernas förhållanden. Vissa vid institutet företrädda ämnens
omfattning har ofantligt ökat och därjämte ha flera nya specialämnen uppstått.
För att en fullt allsidig och effektiv undervisning, som tillika giver de
studerande kännedom och kunskap örn sådana fall, för vilka de eljest komma
att stå främmande, skall kunna meddelas vid institutet och förutsättningar
för en verklig vetenskaplig forskning skola föreligga därstädes, måste institutets
behov av ytterligare lärarkrafter och speciallärare tillgodoses. Även
om detta med hänsyn till rådande förhållanden icke kan ske omedelbart,
anser sig lärarrådet redan nu böra i korthet omnämna arten av de önskemål,
som närmast föreligga för institutets fortsatta utveckling. Den i och för sig
omfattande och kostbara omorganisation av institutet, som nu är under
genomförande för att öka dess examinationskapacitet, kan eljest lätt leda till
den uppfattningen, att en organisation av institutet därigenom vunnits, som
även tillgodoser de av den vetenskapliga utvecklingen betingade behoven.

Bland de föreliggande önskemålen för framtiden vill lärarrådet främst nämna
följande. Såsom av namnet framgår, omfattar den särskilda avdelningen för

11

Kungl. May.ts ■proposition nr 19/,.

ortodonti- och barntandvård, som torde komma att inrättas vid institutet,
två ämnen. Av kostnadshänsyn har lärarrådet i framställningen av den 16
februari 1942 likväl för avdelningen föreslagit allenast en laborator. Lika
med medicinalstyrelsen anser lärarrådet behövligt med ytterligare en laborator
å avdelningen. Såsom medicinalstyrelsen uttalat, torde det nämligen bil
svårt att erhålla en laborator-avdelningschef, som har den nödiga kompetensen
i båda ämnena. I detta sammanhang vill lärarrådet framhålla, att folktandvårdstandläkaren
i mycket stor utsträckning är och skall vara sysselsatt
med tandvård för småbarn och skolungdom. Med hänsyn härtill bör till ifrågavarande
avdelning vid institutet knytas en speciallärare i pediatrik. Vidare
lill lärarrådet särskilt understryka det stora behovet av en lärarbefattnmg
i internmedicin vid institutet. Bland de ämnen, som numera erhållit en särskild
betydelse för tandläkarutbildningen vill lärarrådet ytterligare nämna
metallurgin och bakteriolog^. Dessa ämnen äro därjämte sa speciella, att
de även av denna anledning behöva företrädas av speciallärare. Ett stort
behov föreligger därför av ett metallurgiskt och ett bakteriologiskt laboratorium
med var sin laborator såsom föreståndare. Även ett kliniskt laboratorium
behöver inrättas, vars främsta uppgift bör vara att handha det dagliga
kliniska rutinarbetet för patientundersökning. Även detta laboratorium
bör förestås av en laborator, som tillika meddelar undervisning inom området.
Lärarrådet anser sig vidare böra räkna nied en sådan omläggning ay
kirurgiundervisningen vid institutet, att nuvarande arvodesbefattningen i
ämnet omändras till en lärarbefattning i kirurgi med särskild inriktning pa
käkkirurgin. På detta sätt skulle samarbetet mellan institutet och karolinska
sjukhusets tandpoliklinik kunna ordnas tillfredsställande genom att denne
kirurg samtidigt vore föreståndare för kliniken. I samband därmed torde det
bli nödvändigt inrätta en laboratorsbefattning i käkprotetik. Slutligen vill
lärarrådet nämna, att medicinalstyrelsen nyligen aktualiserat frågan örn undervisning
vid institutet i social tandvård samt angående gällande administrativa
bestämmelser m. m., som beröra tandläkarnas verksamhet.

Genom den nu lämnade översikten, som givetvis icke är uttömmande och ej
heller innebär några definitiva ställningstaganden, har lärarrådet velat framlägga
de ungefärliga riktlinjer, vilka den fortsatta utvecklingen av tandläkarinstitutet
synas böra följa. Lärarrådet torde i sinom tid få återkomma
med vederbörliga framställningar och anslagsäskanden.

Tandteknikerfrågan. I sin skrivelse den 16 februari 1942 framhöll lärarrådet
önskvärdheten av att en skicklig tandteknikerkar tillskapas. Detta kan
emellertid uppnås endast genom en grundlig teoretisk och teknisk skolning av
de blivande tandteknikerna, som bör äga rum under ledning av tandhikarinstitutet.
Lärarrådet erinrade därvid om att — efter Kungl. Maj:ts uppdrag
—- lärarrådet år 1939 verkställt utredning och avgivit förslag till tandteknikernas
utbildning och yrkesverksamhet. I detta sammanhang vill lärarrådet
framhålla behovet av att frågan örn tandteknikernas utbildning upptages
till avgörande inom en nära framtid.

Tandslcöterskefrågan. Såsom lärarrådet anfört i framställningen av den
16 februari 1942, böra tandsköterskorna med hänsyn till de ökade krav, som
ställas på dem, erhålla en mera omfattande utbildning än som nu meddelas
dem vid institutet. I den mån tandläkarnas antal ökar, uppstår därjämte
behov av ytterligare tandsköterskor. En omorganisation och utvidgning av
den nuvarande utbildningen synes därför påkallad. Det iir lärarrådets avsikt
att i sinom lid framlägga förslag härom.

12

Kungl. Majlis proposition nr 194

Antalet befattningar och löneställning vid nuvarande förhållanden och enligt
lärarrådets förslag av år 1943 framgår av nedanstående sammanställning

Nuvarande organisation

Lärarrådets förslag

Befattning

Antal

Löne-

ställning

Befattning

Antal

Löne-

ställning

Lärare.

Lärare.

''

Professorer..........

3

A 30

3

A 30

Laborator vid röntgenlabora-

toriet............

1

7 600

6

A 28

Laboratorer..........

7

5 400

3

Eol8

2

5 400

Extra lärare.........

8

3 600

12

4 650

Röntgenassistent.......

1

3 600

Assistent å mottagningsavdel-

ningen ............

1

4 650

Assistenter..........

2

2 200

i

[ Amanuenser..........

18

2100

B ..........

13

1 800

1

Sköterake- och biträdea-

Sköterska- och biträdes-

personal.

personal.

Laboratoriebiträde......

1

A 7

Laboratoriebiträde......

1

A 7

Sköterska...........

1

A 7

1

| Sköterskor...........

3

A 7

Sköterskor..........

2

Eo 7

•

1

Eo 6

2

Eo 7

Tandsköterskor .......

5

Eo 6

1

1 Tandsköterskor........

12

Eo 6

> .......

2

timp.

1

Kontrollantbiträden.....

3

3 200

3

Rr. i

Tekniska biträden......

2

3 200

3

Eo 4

Biträde............

1

1 950

1

Eo 4

Skrivbiträden.........

3

Eo 2

Gemensam pörtona .

Gemensam personal.

Inspektor ...........

1

1 700

1

1 700

(+1200)

(+ ökad

ersättning)

Sekreterare ..........

1

2 800

1

3400

Kassörska...........

1

A 7

1

A 7

B . .

1

Eo 7

x

Eo 7

Kanslibiträde ........

1

A 7

1

A 7

Tandtekniker.........

1

7 200

Reparatör...........

1

A 7

1

A 7

Vaktmästare, tillika portvakt

1

3 500

Vaktmästare, tillika portvakt

1

3 800

Tamburvakt.........

1

3 200

1

3 200

Reparatörsbiträde.......

1

3200 i

Preparatris...........

1

Eo 7 I

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194-

Sammanlagda antalet befattningshavare skulle enligt lärarrådets nu framlagda
förslag ökas från 64 till 82.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Majit genom beslut
den 3 september 1943 anvisat medel till anställande under innevarande läsår
av en extra laborator vid tandläkarinstitutet, sedan det visat sig, att antalet
deltagare i den propedeutiska undervisningen vid institutet kunde beräknas
komma att uppgå till omkring 120 med hänsyn till att ej mindre än 21 medicine
kandidater anmält sig till inträde vid institutet. Jag erinrar vidare, att
Kungl. Majit genom beslut den 26 november 1943 anvisat medel till viss
förstärkning av biträdespersonalen vid tandläkarinstitutet, med hänsyn till
att institutets tandkirurgiska avdelning från och med höstterminen 1943 hålles
öppen hela dagen och ej som tidigare endast på förmiddagen. I ovanstående
sammanställning har ifrågavarande personal, till vars avlönande medel
utgår från femte och åttonde huvudtitlarnas anslag till extra utgifter, icke
medtagits.

Lärarpersonalens samt sköterske- och biträdespersonalens av lärarrådet
beräknade fördelning på de olika avdelningarna vid institutet framgar av
nedanstående sammanställning.

Avdelning

Befattningar och antal

Professor

Laborator

Förste assistent

Assistent

Amanuens

Laboratoriebiträde

Sköterska

Tandsköterska

Kontrollbiträde

Tekniskt biträde

Kliniskt biträde

Skrivbiträde

I. Protésavdelningen.............

1

1

1

5

1

i

1

2

i

—

—

1

11. Tandfyllnings» vdelningen.........

1

1

1

2

6

—

1

2

i

1

1

1

Rotfyllningskliniken............

—

1

—

1

2

—

—

3

—

--

—

III. Tandkirurgiska avdelningen.......

1

1

1

1

4

—

1

2

i

—

—

1

IV. Röntgenlaboratoriet............

—

1

—

1

3

—

1

1

—

2

—

—

V. Ortodonti- och barntandvårdsavdelningen

—

1

—

2

2

—

1

1

—

—

—

—

VI. Mottagningsavdelningen.........

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

Lärarrådet har i sitt nu framlagda förslag beträffande personalorganisationen
frånträtt sitt tidigare förslag beträffande laboratorernas ställning.
Medan det förra förslaget upptog nio laboratorstjänster — åtta extra ordinarie
i 21 lönegraden och en ordinarie i 22 lönegraden — föreslås nu sex ordinarie
laboratorstjänster i 28 lönegraden och tre extra ordinarie förste assistenttjänster
i 18 lönegraden. Det nu framlagda förslaget innebär vidare — förutom
en mindre höjning av det till en vaktmästare, tillika portvakt, utgående
arvodet — anställande av, utöver vad tidigare föreslagits, ytterligare

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

tre befattningshavare, nämligen dels en assistent med ett årligt arvode av
4 650 kronor, dels en tandsköterska i lönegraden Eo 6, dels ock en tandtekniker
med ett arvode av 7 200 kronor för år. Assistenten och tandsköterskan
avses för tjänstgöring på en av lärarrådet nu föreslagen mottagningscentral
för patienter vid institutet. Beträffande nämnda spörsmål och frågan om personalorganisationens
genomförande anför lärarrådet huvudsakligen följande.

Labora torst] lins terna på protés-, tandkirurgiska och tandfyllningsavdelningarna.
Vid sitt förnyade övervägande av frågan örn laboratorernas ställning
utgår lärarrådet med hänsyn till rådande allmänna förhållanden från
att kostnaderna för lärarorganisationen så vitt möjligt alltfort skola hållas
inom den i framställningen av den 16 februari 1942 angivna ramen.

För att undervisningen på nämnda tre avdelningar skall vara lämpligt anordnad
kräves, att den dagliga tjänstgöringen för laboratorerna är tillräckligt
omfattande. I nyssnämnda framställning räknade lärarrådet för vardera
laboratorn med fyra timmars daglig tjänstgöring, därav tre timmar avsåg
kursgivning och kliniktjänstgöring samt en timme tentamina och andra nied
undervisningen sammanhängande uppgifter. Tiden för kursgivning och kliniktjänstgöring
kan under niga omständigheter sänkas, därest den föreslagna
organisationen i övrigt skall kunna bibehållas. En nedsättning av tiden för
övriga uppgifter kan icke heller ske, utan att undervisningen blir lidande.
En ständig tillsyn och kontroll över verksamheten, särskilt på kliniksalarna,
mäste nämligen ofrånkomligen äga rum av en befattningshavare i ansvarig
ställning. Ytterst bär givetvis avdelningsföreståndaren ansvaret för vad som
sker på avdelningen. Det är emellertid med hänsyn till hans övriga omfattande
arbetsuppgifter och begränsade arbetstid icke möjligt för honom att
ständigt personligen övervaka arbetet på avdelningen. Han behöver därför
vid sin sida någon, som närmast under honom kan utöva ifrågavarande tillsyn
och handledning. I lärarrådets tidigare förslag avsågos laboratorerna jämväl
för denna uppgift. För ändamålet fördelaktigare vore givetvis, om denna
viktiga tillsynsverksamhet närmast under avdelningschefen finge vila på en
befattningshavare i högre ställning och med längre daglig tjänstgöringstid i
stället för på två med kortare dagligt arbete. Lärarrådets tidigare förslag inrymde
emellertid icke möjlighet därtill.

Särskilt örn, såsom nu är fallet, samtliga lärartjänster utom avdelningsföreståndarnas
äro arvodestjänster och sålunda icke förenade med pensionsrätt,
äro de band, som förena lärarna med institutet, svaga och frestelsen stor
att efter någon tids meriterande verksamhet därstädes övergå till en ekonomiskt
mera lönande privat verksamhet. Numera utgöra därjämte inspektörsbefattningarna
och lasarettstandläkartjänsterna inom folktandvården en lockelse
för dessa lärare. Tillräcklig hänsyn måste fästas vid angivna omständigheter
vid bestämmande av anställningsförhållandena för sådana lärare,
som avses att för alltid eller för någon längre tidsperiod vara knutna vid institutet.
. Det är därvid icke endast fråga örn att göra en lämplig avvägning
mellan ifrågavarande lärare och andra statliga befattningshavare. Det gäller
i stället i första hand att tillse, att anställningsförhållandena bestämmas så,
att institutet kan förvärva och behålla lärarkrafter av den kvalitet, som kräyes
för undervisningen och den fortsatta odontologiska utvecklingen. Det är
i längden icke försvarligt^ att, såsom nu är fallet, flertalet laboratorstjänster
skola stå lediga i brist på kompetenta sökande. Anledningen till den nuvarande
situationen är givetvis, att gällande anställningsvillkor icke locka lämp -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

liga tandläkare att meritera sig till ifrågavarande befattningar. En ändring
härutinnan måste ovillkorligen komma till stånd, om institutet skall kunna
fylla sin undervisningsuppgift.

En av de i detta sammanhang viktigaste omständigheterna är den dagliga
tjänstgöringstidens längd. Sett ur ifrågavarande lärares synpunkt mäste
antingen heltidsanställning beredas dem eller ock bör deras tjänstgöring begränsas
så, att den lämnar utrymme för en samtidig privatpraktik, hor att
en deltidsanställning skall möjliggöra en lönande samtidig privatpraktik ha
lärarna hos lärarrådet hävdat, att en daglig tjänstgöring vid institutet av
fyra timmar icke är godtagbar. Tiden borde begränsas till tre timmar. 1 omfattande
utredningar lia de velat påvisa, att med hänsyn främst till de fasta
kostnaderna för en privatpraktik en till två å tre timmar begränsad daglig
privatpraktik i allmänhet icke ger något som helst överskott. Lararradet
är icke i tillfälle att fälla ett bestämt omdöme beträffande sistnämnda fråga.
Så många faktorer verka i det enskilda fallet i olika riktningar, att ett generellt
ställningstagande är omöjligt. Det är emellertid givet, att det ekonomiska
resultatet av en privatpraktik, där samtliga fasta kostnader skola belasta
verksamheten, blir i hög grad olika, om praktiken utövas tre eller tyra
timmar dagligen. Det är insikten härom, som föranlett lärarrådets tidigare
förslag om rätt för laboratorerna att utöva privatpraktik på institutet och
därvid utan ersättning utnyttja den fasta utrustningen därstädes. Härmed
avsåg lärarrådet, att dessa lärares utgifter för praktiken skulle sa nedbringas,
att den bleve skäligt lönande även vid en beräknad daglig praktiktid av endast
tre timmar. I sin tur skulle detta möjliggöra en ur institutets synpunkt
tillräckligt omfattande daglig lärartjänstgöring.

Då emellertid förslaget örn rätt till privatpraktik på institutet för ifrågavarande
lärare mött motstånd och de därav berörda lärarna själva^icke ansett
rätten, sådan den utformats, innebära tillräckliga eller ens några förmåner,
vill icke heller lärarrådet vidhålla förslaget. Aven enligt lararradets
mening kan det vara förenat med olägenheter (ur kontrollsynpunkt och eljest),
örn allt för många lärare utöva privat verksamhet inom institutet.

Lärarrådet anser sig dock icke kunna gå med på att — i samband med
att rätten till privatpraktik på institutet bortfaller — ifrågavarande laboratorers
dagliga tjänstgöringsskyldighet begränsas till tre timmar. Skälen harior
framgå av det förut anförda. Någon annan utväg mäste alitsa utfinnas.

I detta läge kan det måhända synas närmast till hands att bereda samtliga
ifrågavarande laboratorer heltidsanställning. Detta skulle emellertid medföra
avsevärda kostnadsökningar för staten. Med hänsyn härtill och av skal,
som torde framgå i det följande, är lärarrådet icke för närvarande berett att
framlägga förslag därom, även om lärarrådet hyser den uppfattningen, att
läget så småningom kommer att ändras i den riktningen, att tanken kommer
att realiseras.

I stället vill lärarrådet föreslå, att pa envar av institutets ifrågavarande
tre avdelningar den ena labora! erst jönsten omändras till heltidstjänst i lönegrad
A 28. För innehavaren av befattningen skulle fordras disputationsprof.
Den andra befattningen skulle alltfort vara en deltidstjänst. Med hänsyn till
den ökning av lärartimmarna på varje avdelning, som heltidstjänsten innebar,
skulle i stället denne deltidstjänstgörande lärares dagliga tjänstgöringsskyldighet
kunna begränsas i överensstämmelse med de fran lärarhåll tramsta! ua
önskemålen och fastställas till tre timmar, varför möjlighet skulle linnas tor
honom att utöva privatpraktik utom institutet. Beträttande anstallnmgslor -

16

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 194-

hållandena i övrigt för denne befattningshavare, som lärarrådet anser lämpligen
böra benämnas förste assistent, vill lärarrådet framhålla följande. I
motsats till de lägre lärarbefattningarna vid institutet (amanuenser och assistenter)
— vilka tjänster samtidigt äro att betrakta såsom utbildningsplatser,
avsedda att av samma person innehavas endast ett par år — böra ur undervisningens
synpunkt ombyten på förste assistenttjänsterna så mycket som
möjligt undvikas. Då det visat sig, att de med arvoden avlönade lärania
i en ur institutets synpunkt allt för stor utsträckning utan varsel avbryta
sina anställningar för att övergå till privat verksamhet, skulle det beträffande
förste assistenterna vara av värde att anknyta dem till institutet pä
ett så fast sätt, att de icke för sin egen skull utan vägande skäl lämna befattningarna.
På grund härav vill lärarrådet förorda, att de — trots den relativt
korta dagliga tjänstgöringsskyldigheten — beredas extra ordinarie
ställning samt placeras i 18 lönegraden. Den med en dylik anställningsform
förenade pensionsrätten och utsikten att, efter vederbörlig meritering, i
sinom tid vinna befordran till högre lärartjänst vid institutet skulle bidraga
till att knyta dem tillräckligt fast vid detta. Härigenom skulle på ett tidigt,
stadium därför lämpliga och för vetenskaplig forskning intresserade unga
tandläkare lockas att ägna sig åt undervisning och vetenskap. Såsom kompetenskrav
för ifrågavarande förste assistenter torde böra uppställas, att de
med goda vitsord tjänstgjort såsom amanuenser och assistenter vid institutet
samt därjämte avlagt godkända undervisningsprov inför lärarrådet.

Lärarrådet återkommer härefter till tjänstgöringsförhållandena för laboratorn
i 28 lönegraden, som förutsatts skola fullgöra en daglig tjänstgöring
av sju timmar.

En omständighet av särskilt stor betydelse är, enligt lärarrådets mening,
att varje vid tandläkarinstitutet tjänstgörande lärare även utövar praktisk
tandvårdsverksamhet. Lärarrådet föreslår därför, att i ifrågavarande laboratorers
tjänstgöringsskyldighet skall ingå att för institutets räkning dagligen
utöva viss tandvård av befintligt överskottsklientel och av sådana fall, vilka
icke kunna överlämnas till behandling av de studerande men som likväl böra
demonstreras för dem. Av den dagliga arbetstiden av sju timmar för varje
laborator synes det böra räknas med att han i genomsnitt använder omkring
två timmar för dylik tandvårdsutövning. De återstående fem tjänstgöringstimmarna
böra delas mellan den honom enligt undervisningsplanen åvilande
kursgivningen och tjänstgöring på kliniksalar och i laboratorier. Tiden för
tjänstgöring på klinikerna torde därvid kunna bli tillräckligt omfattande för
att en god kontroll av de studerandes patientbehandling skall kunna vidmakthållas
och för att möjliggöra en sådan arbetsfördelning mellan avdelningsföreståndaren
och laboratorn, att en av dem alltid kan vara tillstädes
för att utöva överledningen av undervisningen på klinikerna. Därmed skulle
en anordning av stort värde ha vunnits för undervisningen. Härtill kommer,
att laboratorn, även under den tid han själv utövar tandvård, befinner sig
inom avdelningen och sålunda är tillgänglig, därest något inträffar, som bör
påkalla hans ingripande.

Den tandvård av institutets klientel, som dessa laboratorer alltså skulle
utöva, bör givetvis ske mot skälig avgift till institutet. Vid dessa avgifters
bestämmande torde de patientavgifter, som nu uttagas vid institutet, böra
läggas till grund. Med hänsyn till att det är relativt otränade och oerfarna
studerande, som utöva den nu förekommande tandvården därstädes, och att
denna därför tager avsevärt längre tid än eljest skulle vara fallet, äro nämnda

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 19/h

avgifter relativt låga. För den av ifrågavarande laboratorer meddelade tandvården
torde avgifterna kunna sättas icke oväsentligt högre, enligt lärarrådets
uppfattning 10 å 15 procent. Av bruttointäkterna för verksamheten
böra i första hand gäldas samtliga kostnader för förbrukningsmaterial i samband
med varje behandling. Av olika skäl synes det därjämte ofrånkomligt
att tillerkänna laboratorn en skälig andel av intäkten. Värdet såväl ur undervi
sningssynpunkt som med hänsyn till statens ekonomiska vinst av verksamheten
blir i hög grad beroende av det intresse, laboratorn nedlägger å uppgiften.
Att tillskapa och vidmakthålla ett dylikt intresse hos laboratorn är
därför också ett allmänt intresse. Effektivast torde detta ske, om laboratorn
även blir ekonomiskt intresserad av verksamheten. Även örn de nu föreslagna
laboratorstjänsterna placeras så relativt högt som i lönegrad 28, blir lockelsen
för de verkligt kompetenta tandläkarna icke tillräckligt stor, därest de
icke av sin verksamhet kunna utvinna en inkomst, som överstiger lönen enligt
nämnda lönegrad. En alltför stor disproportion skulle eljest föreligga
mellan dem och de privatpraktiserande tandläkarna och — vad som synes
än allvarligare ur rekryteringssynpunkt — mellan dem och vissa tandläkare
inom folktandvården.

Efter verkställd beräkning av omfattningen av den tandvård, som en laborator
på ifrågavarande avdelningar torde kunna medhinna under en genomsnittlig
daglig arbetstid av två timmar, och den ungefärliga storleken av
därifrån inflytande intäkter, har lärarrådet stannat för, att laboratorn bör
tillerkännas minst 10 procent av bruttointäkten av sina arbeten. Härigenom
torde laboratorn komma att tillföras en inkomst utomkring 2 000 kronor örn
året. Det därefter uppkommande nettot skulle tillföras statsverket såsom
inkomst. Med en enligt lärarrådets mening mycket försiktig beräkning uppskattar
lärarrådet detta statens netto till omkring 2 000 kronor örn året för
varje laborator på ifrågavarande tre avdelningar.

Sistnämnda statsinkomst skulle alltså få en relativt stor betydelse vid bedömandet
av den ekonomiska innebörden för staten av den sålunda föreslagna
organisationen av ifrågavarande laboratorstjänster. Kostnadsökningen
i förhållande till motsvarande förslag av den 16 februari 1942 skulle enligt
lärarrådets beräkningar för statsverket understiga 1 000 kronor för avdelning
eller tillhopa för ifrågavarande tre avdelningar 3 000 kronor.

Anordnandet inom tandläkarinstitutet, på sätt i det föregående föreslagits,
av en tandvårdsklinik, där ifrågavarande laboratorer bedriva tandvården,
skulle bland annat innebära, att institutet med fördel kan hållas öppet för
den tandvårdssökande allmänheten hela året. Ifrågavarande laboratorer och
under ferier för dem deras vikarier (samt i den utsträckning, som befinnes
ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt, även andra lärare vid institutet)
stå då till förfogande för att för institutets räkning dels under terminerna
mottaga förefintligt överskottsklientel och sådana fall, som icke lämpligen
kunna överlämnas till de studerandes behandling men ändock liro av värde
för undervisningen såsom demonstrationsobjekt, dels ock under ferierna under
sju timmar dagligen för varje lärare behandla det tandvårdssökande klientelet.
Kännedomen örn att tandvård vid värjo tid av året meddelas vid institutet
kommer säkerligen i hög grad att bidraga till en ökning av patientantalet
vid institutet och därmed till större urvalsmöjligheter. En bättre
garanti vinnes flir att vid varje tid tillräckligt varierande tandvårdsfall stå
till förfogande för undervisningens olika områden. Alt tandbehandling vid

Bihang till riksdagens protokoll Idith. 1 sami. Nr 19//.

18

Kungl. Majlis proposition nr 19Jj.

institutet förekommer även under ferietid, innebär vidare möjligheter till tidsvinst
för de studerande.

Ytterligare må nämnas, att den sålunda föreslagna lärartandkliniken giver
nya och värdefulla möjligheter för utbildning av tandsköterskor vid institutet.

Tillkomsten av en utan samband med institutet organiserad folktandvård
i Stockholm skulle medföra avsevärt försämrade undervisningsmöjligheter vid
institutet och tillika starkt stegrade kostnader för staten. Hur denna folktandvårdsfråga
slutligen bör ordnas undandrager sig givetvis lärarrådets bedömande
för närvarande. Men lärarrådet anser, att en inom institutet bedriven
lärartandklinik i överensstämmelse med vad ovan förordats skulle —
utan att utvecklingen föregripes — lämna värdefulla och snart vunna erfarenheter
till ledning vid det definitiva ställningstagandet. Det kan då måhända
befinnas ändamålsenligt, att någon del av folktandvården i Stockholm
omhändertages av institutet. I varje fall kan under inga omständigheter de
nu föreslagna åtgärderna komma att verka hindrande vid det framtida lösandet
av Stockholms folktand vårdsfråga. Lärarrådet nödgas i detta sammanhang
starkt understryka nödvändigheten av att Stockholms folktandvårdsfråga
löses på ett sätt, som står i överensstämmelse med tandläkarinstitutets
behov och intressen.

_ Enligt lärarrådets mening kommer en ändrad organisation av laboratorstjänsterna
i enlighet med det nu framlagda förslaget att innebära förutsättning
för ett förbättrat läge beträffande lärarrekryteringen. Vid institutet
kommer hädanefter, därest förslaget bifalles, att finnas en serie tjänster, av
vilka de lägre skapa förutsättningar för att den unge odontologen skall kunna
vetenskapligt meritera sig och de högre äro tillräckligt förmånliga för att
eftersträvas såsom stadigvarande tjänster. Även ur dessa synpunkter synes
förslaget väl värt att genomföras.

Övriga laboratorst jänster. Utöver de sex laboratorstjänsterna på protes-,
tandkirurgiska och tandfyllningsavdelningarna skulle enligt lärarrådets förslag
av den 16 februari 1942 ytterligare ett antal laboratorstjänster finnas
vid tandläkarinstitutet. Röntgenlaboratoriet skulle sålunda förestås av en
laborator med placering i lönegraden A 22. Den nyinrättade ortodonti- och
barntandvårdsavdelningen skulle såsom chef erhålla en laborator i lönegraden
Eo21. Slutligen skulle såsom chef på den under tandfyllningsavdelningen
sorterande rotfyllningskliniken finnas en laborator, som likaledes skulle åtnjuta
avlöning enligt lönegrad Eo 21. Samtliga dessa skulle liksom de övriga
laboratorerna äga rätt att inom institutet utöva privatpraktik med utnyttjande
av institutets fasta utrustning.

De synpunkter, som beträffande de sex laboratorerna på förstnämnda tre
avdelningar anförts i fråga om den med hänsyn till undervisningens behov
erforderliga minsta dagliga tjänstgöringsskyldigheten, gälla i än högre grad
laboratorerna å röntgenlaboratoriet, ortodonti- och barntandvårdsavdelningen
samt rotfyllningskliniken. Förutom undervisningen och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter kommer nämligen att å dessa befattningshavare vila
även uppgiften att vara chef och ansvarig ledare för en avdelning.

Ur nämnda synpunkter tala sålunda minst samma skäl, som föranlett förslaget
i fråga om de tidigare avhandlade laboratorstjänsterna, för att även
nu ifrågavarande tjänster organiseras såsom heltidstjänster i lönegrad A 28
och med samma kompetenskrav å innehavarna som vid övriga laboratorstjänster.

För en blivande lärartandklinik vid institutet är även dessa laboratorers

19

Kungl. Maj:ts proposition m 19!h

aktiva medverkan erforderlig. Det för undervisningen tillgängliga tandvårdsmaterial
kommer därigenom att bli mera omfattande och möjligt att bättre
utnyttja. Den tandvårdssökande allmänhetens intressen kunna än bättre tillgodoses
genom specialistvård m. m. Särskilt inom röntgens område torde
en dylik klinik innebära förutsättningar för införande vid institutet av nya
utomordentligt värdefulla behandlings- och undervisningsmoment.

I ekonomiskt avseende ställer sig emellertid denna del av organisationen
något ofördelaktigare för staten än som blir fallet beträffande laboratorstjänsterna
på institutets övriga avdelningar. Lärarrådets förslag i fråga om
de sistnämnda innebär, att halva antalet tjänster skola placeras i en lägre
lönegrad än enligt förslaget av den 16 februari 1942. Härigenom uppkommer
en kostnadsbesparing, som i icke oväsentlig män motverkar kostnadsökningen
för de tjänster, vilka placeras i 28 lönegraden. En motsvarande anordning
går icke att vidtaga beträffande nu ifrågavarande tre laboratorer, då endast
en laboratorstjänst finnes på varje avdelning. Kostnadsökningen blir därför
lika med skillnaden mellan avlöningarna enligt 28 och 21 lönegraden med
avdrag för den av laboratorerna till staten intjänade inkomsten från liirartandkliniken.
I det föregående har statens nettoinkomst från tandläkarkliniken
beräknats till 2 000 kronor för år och laborator. Beträffande nu ifrågavarande
tre laboratorer torde läget dock bli något annorlunda. Under det att
den röntgenfotografiska och terapeutiska verksamheten kommer att lämna
ett nettoöverskott för staten, som nu torde kunna beräknas till minst 3 000
kronor om året, torde med hänsyn till arten av förekommande arbeten motsvarande
inkomst av laboratorns vid ortodonti- och barntandvårdsavdelningen
verksamhet komma att stanna vid 500 ä 1 000 kronor. Vid rotfyllningsavdelningen
torde den bli än mer obetydlig. Lärarrådet har då räknat med att
laboratorn ur bruttointäkterna, sedan materialkostnaderna guldris, erhållit
ett minsta belopp av 2 000 kronor. Med hänsyn till angivna förhållanden
räknar lärarrådet med att i jämförelse med förslaget av den 16 februari 1942
en nettokostnadsökning för staten uppkommer med i genomsnitt 3 000 kronor
för envar av ifrågavarande tre laboratorer eller sålunda med 9 000 kronor
för år.

Hela omorganisationen av tandläkarinstitutets laboratorstjänster i enlighet
med vad lärarrådet i det föregående och nu föreslagit kan sålunda beräknas
kosta statsverket 12 000 kronor örn året — ett belopp, som lärarrådet med
hänsyn till den omedelbara och framtida räckvidden av omorganisationen
finner mycket rimligt.

Anordnande av central mottagning av patienter. Frågan örn anordnande
av en mottagningscentral vid tandläkarinstitutet för patienterna, avsedd att
på lämpligaste sätt fördela patienterna på institutets olika avdelningar, är
av omedelbar betydelse icke blott för institutets tandvårdssökande klientel
utan i hög grad även för möjligheterna att för undervisningen effektivt utnyttja
detta klientel. Behovet av en rationell anordning i fråga om patientmottagningen
iir redan stort. Det kommer emellertid att avsevärt stiga dels
i samband med den ökning av antalet behandlingsfall, som följer av ett större
elevantal vid institutet, och dels på grund av lärartandklinikens tillkomst.

Institutet har för närvarande fyra särskilda mottagningar, nämligen en på
vardera av de tre huvudavdelningarna samt en på barntandvårdsavdelningen.
Den vårdsökande patienten måste därför på egen hand avgöra, till vilken avdelnings
vårdform hans bettskada hör. I ett stort antal fall kan emellertid
patienten icke själv taga ställning därtill, utan kommer till orätt mottagning

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

och måste efter onödiga dröjsmål remitteras till annan avdelning. Den situationen
är tyvärr icke ovanlig, att patienten efter en veckolång vandring från
avdelning till avdelning till slut efter grundlig undersökning icke befinnes
lämplig såsom undervisningsfall. Givetvis äro dylika olämpliga mottagningsförhållanden
i högsta grad skadande för institutets anseende. Ett stort och
för undervisningen värdefullt klientel undandrages institutet.

Redan det anförda torde visa, att en ändring i dessa förhållanden är nödvändig.
Än mera trängande framstår detta, sedan institutet omorganiserats
för att kunna mottaga ett ökat elevantal. För att på olika vägar effektivt
tillgodose undervisningens behov måste för framtiden i största utsträckning
allt hjälpsökande klientel tillvaratagas av institutet.

En ändamålsenlig och snabb sortering av det tandvårdssökande klientelet
kan icke ske annat än på en för institutet gemensam särskild mottagningsavdelning,
varifrån efter ett noggrant konstaterande av patientens vårdbehov
denne kan remitteras till den lämpligaste avdelningen eller, därest fallet icke
är passande såsom elevuppgift, till lärartandkliniken. Jämväl då kommer fallet
undervisningen tillgodo.

En mottagningsavdelning torde böra lia en gentemot institutets övriga avdelningar
fullt självständig ställning. Med hänsyn härtill och till de i många
fall synnerligen kvalificerade ställningstaganden, vilka behöva tagas inom
denna avdelning, kunna vägande skäl anföras för att avdelningen skall stå
under ledning av en tjänsteman i lägst laborators ställning.

Av kostnadsskäl och i övrigt i avvaktan på närmare erfarenheter vill lärarrådet
emellertid föreslå, att ledningen av det dagliga rutinarbetet och den
imdervisning, som bör meddelas på avdelningen, anförtros åt en assistent. Så
vitt nu kan bedömas, torde avdelningen böra hållas öppen för allmänheten
tre timmar dagligen. Till biträde åt assistenten bör finnas en tandsköterska,
som kan förväntas få full sysselsättning även under den del av arbetstiden,
då avdelningen ej hålles öppen för allmänheten. På avdelningen böra vidare
tjänstgöra lämpligt antal tandsköterskeelever. Avdelningen tillskapar sålunda
ökade möjligheter för utbildning av tandsköterskor, varav ett stort behov
föreligger.

Med hänsyn till assistentens underordnade tjänsteställning torde ifrågavarande
avdelning böra i administrativ och liknande avseende ställas under
överledning av inspektor, som efter samråd med vederbörande professorer vid
institutet bör äga meddela beslut i de frågor, som eljest ankomma på avdelningschefs
avgörande.

Tillräckliga lokaler för avdelningen torde kunna beredas genom mindre
jämkningar i det av statsmakterna nu godtagna ombyggnadsförslaget.

Kostnaderna för ifrågavarande mottagningsavdelning skulle sålunda begränsas
till avlöningarna åt en assistent och en tandsköterska. Assistenten
torde böra tillerkännas ett arvode av 4 650 kronor och tandsköterskan anställas
såsom extra ordinarie i 6 lönegraden med en begynnelselön, som
alltså inklusive dyrtidskompensation för närvarande skulle uppgå till omkring
4 150 kronor. Därest assistenten så skulle önska, torde han böra äga
rätt att utöva tandvård inom lärartandkliniken på samma sätt som laboratorerna
och med rätt till ersättning enligt samma grunder som dessa. Härigenom
skulle sannolikt icke oväsentliga nettoinkomster tillföras statsverket.

Statens kostnad för ifrågavarande avdelning kan sålunda beräknas uppgå
till högst omkring 8 800 kronor örn året.

21

Kungl. Majlis ''proposition nr lDf.

Inrättande av en befattning såsom tandtekniker. Under årens lopp har ett
allt större behov framträtt av en vid tandläkarinstitutet anställd tandtekniker.
Inom institutets samtliga avdelningar förekomma sålunda i förhållandevis
stor omfattning tandteknikerarbeten, vilka ej lämpligen kunna eller av
andra skäl ej böra överlämnas till eleverna. I vissa fall skulle det nämligen
verka väsentligt hindrande för klinikarbetena och fördröjande för de studerande,
om dessa själva skulle verkställa sådana tandteknikerarbeten, som icke
direkt höra samman nied det stadium, på vilket studierna just idel tillfället
befinna sig. Vidare måste ej sällan hänsyn till patienten föranleda, att protésarbeten
iordningställas av andra än elever. Redan med nu rådande belastning
på protésavdelningens laboratorier lia stora svårigheter mött att
inom skälig tid få nödvändiga protésarbeten färdigställda. Även av denna
anledning har avdelningen tvingats att i viss utsträckning anlita tekniker
utanför institutet.

Hittills har emellertid lärarrådet icke ansett sig böra begära medel till avlöning
åt en tandtekniker vid institutet, enär arbetsuppgifterna för honom
icke synts tillräckligt stora för att garantera full tjänstgöring. Härutinnan
kommer emellertid den nu beslutade utvidgningen av institutet att åstadkomma
en ändring. De föreliggande organisationsförslagen förutsätta, att
tandläkarinstitutet skall i största möjliga utsträckning emottaga och behandla
allt hjälpsökande klientel. Härigenom kommer antalet tandteknikerarbeten
att så väsentligt öka att, därest icke en särskild tandtekniker anställes vid
institutet, nian måste räkna nied att i fortsättningen i stor utsträckning anlita
tandteknikerhjälp utom institutet. Kostnaderna för dylik hjälp bli emellerid
mycket höga i jämförelse med vad teknikerarbeten kosta, örn de utföras
av en vid institutet anställd befattningshavare. En sådan tandtekniker kommer
att erhålla en arbetsuppgift, som väl motiverar, att en särskild tjänst
inrättas.

Härtill kommer ytterligare ett par omständigheter. En tandteknikertjänst
vid institutet är starkt motiverad även med hänsyn till undervisningens behov.
Särskilt när det gäller förfärdigandet av mera komplicerade proteser,
behöva de studerande biträde av en på området speciellt triinad och skicklig
person. Vidare måste beaktas, att även de på den föreslagna lärartandkliniken
arbetande tandläkarna bli i behov av tandteknikerhjälp för sin verksamhet.
Därest icke kostnaderna därför skola bli så avsevärda, att de riskera att spoliera
det ekonomiska resultatet av verksamheten, måste sådan biträdeshjälp
i skälig utsträckning stå till förfogande inom institutet. Särskilt örn institutet
skall hållas öppet även under ferietid — för vilket starka skäl tala — måste
oundgängligen biträde av tandtekniker finnas disponibelt.

En tandtekniker inom institutet torde böra tills vidare avlönas med arvode.
För att i konkurrens med den fria marknaden erhålla en tillräckligt skicklig
tandtekniker torde enligt av lärarrådet gjorde undersökningar arvodet icke
böra sättas lägre än tili 600 kronor för månad.

Personalorganisationens genomförande. Lärarrådet erinrar örn, att det
ökade elevantalet vid institutet kommer att göra sig gällande fiirst successivt
från och med höstterminen 1944 för de olika undervisningsavdelningarna ■—
under läsåret 1944/45 för protes- och tandfyllningsavdelningarna och i röntgenlaboratoriet
samt under läsåret 1945/46 för de andra avdelningarna. På
grund härav har gjorts gällande, att personalorganisationen borde genomföras
successivt. I sitt tidigare förslag framhöll lärarrådet, att den nya studiegång,
som avsa ges bli successivt genomförd i samband med elevantalets utökning,

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 19%.

under övergangsaren innebure ett ökat personalbehov. Lärarrådet, som ånyo
övervägt frågan, måste vidhålla sin tidigare inställning och anser sålunda,
att den ändrade personalorganisationen bör helt genomföras från den 1 juli
1944. Förslaget om en lärartandklinik vid institutet utgör ett ytterligare stöd
därför. Det synes angeläget ur skilda synpunkter, att förutsättningarna för
denna klinik tillskapas så skyndsamt som möjligt.

I detta sammanhang anser sig lärarrådet böra beröra ytterligare ett spörsmål
i samband med den nya organisationens genomförande. För de nya laboratorsbefattningarna
i 28 lönegraden har såsom kompetenskrav föreslagits
avlagt disputationsprov. Lärarrådet är medvetet om, att i detta ögonblick
icke så mångå tandläkare med denna kompetens stå till förfogande för dessa
lärarbefattningar, att tjänsterna omedelbart kunna besättas med behöriga
innehavare. Flera tandläkare, däribland lärare vid tandläkarinstitutet, äro
emellertid sysselsatta med sin vidare utbildning och så långt komna, att de
inom närmaste åren bli behöriga även till de nya laboratorstjänsterna. Det
är därjämte lärarrådets förvissning att, under förutsättning att de nya tjänsterna
omedelbart tillskapas, dessa också komma att utgöra en stor lockelse
för vetenskapligt intresserade tandläkare och läkare att utan dröjsmål förskaffa
sig erforderlig kompetens. Inom några få år torde därför fullt kompetenta
sökande till samtliga ifrågavarande laboratorstjänster vara tillgängliga.
Lärarrådet understryker emellertid, att förutsättning därför måste anses
vara, att definitivt beslut om tjänsternas inrättande utan dröjsmål meddelas.
Enbart en obestämd utsikt att dylika tjänster skola inrättas i framtiden
forde icke utgöra tillräcklig lockelse för en kostbar vetenskaplig meritering
på ifrågavarande speciella områden. Härtill kommer, att lärarrådets hela förslag
beträffande personalorganisationen bygger på en utsträckning av dessa
laboratorers dagliga tjänstgöringstid. Utan en dylik utökad tjänstgöring
kommer organisationen icke att kunna fungera tillfredsställande. Den ur
manga synpunkter betydelsefulla tandvård, som laboratorerna avses skola
utöva vid institutet, kan då ej heller komma till stånd, enär förutsättningen
därför är, att deras befattningar organiseras såsom heltidstjänster. Med nuvarande
arvoden eller enligt lärarrådets förslag den 16 februari 1942 i fråga
om lönegradsplacering är detta icke möjligt. Med hänsyn till angivna och
andra förhållanden bör alltså enligt lärarrådets mening icke den omständigheten,
att ifrågavarande nya laboratorst jänster icke omedelbart kunna besättas
med behöriga innehavare, föranleda uppskov även med tjänsternas inrättande.
I män av behov torde tjänsterna i stället under några år få upprätthållas
med vikarier med vikariatslön. I detta sammanhang bör också beaktas,
att några av de nuvarande laboratorerna, vilka icke utan ytterligare meritering
äro behöriga till motsvarande nya laboratorstjänster, inneha förordnanden,
som även omfatta tid efter den 1 juli 1944. Lärarrådet förutsätter, att
dessa befattningshavare, därest de önska kvarstå såsom lärare vid institutet,
äro villiga att uppehålla de nya tjänsterna, intill dess desamma kunna tillsättas
med ordinarie innehavare.

Remissyttranden m. m. i anledning av 1943 års förslag.

Universitetskanslern, som i huvudsak icke haft något att erinra mot lärarrådets
förslag, framhåller, att frågan om tandläkarinstitutets förhållande till
de tandvårdskliniker, som inom en snar framtid kunna väntas bli inrättade i
Stockholm, är av stor vikt, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte snarast

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 19/,.

möjligt låta utreda densamma. Beträffande laboratorernas ställning oell personalorganisationens
genomförande anför kanslern bland annat följande.

Mot de föreslagna laboratorstjänsterna ha starka erinringar framställts av
föreningen för de icke-ordinarie lärarna vid institutet i en till mig ingiven skrift.
Dessa erinringar rikta sig både mot omfattningen av den undervisning, som
skulle åligga laboratorerna, nämligen i genomsnitt fem timmar dagligen, och
mot åliggandet att utöva tandvård för institutets räkning under ytterligare två
timmar dagligen, ävensom å ferierna (fransett semestertiden). Föreningen anser,
dels att ringa tid skulle återstå för vetenskaplig forskning, dels att de med
befattningarna förenade inkomsterna icke bleve tillfredsställande, därest hänsyn
tages till de ekonomiska förmåner, som kommunalt anställda och privatpraktiserande
tandläkare kunna bereda sig. Det förslag, som föreningen själv
framlägger, går ut på att undervisningstiden skulle minskas till fyra timmar
dagligen och att laboratorerna skulle under ytterligare tre timmar stå till förfogande
för »jourtjänst» men samtidigt äga rätt att under nämnda tre timmar
utöva privatpraktik inom institutet. Detta förslag innebär en kombination av
lärarrådets förslag från 1942 (vari föreslogs fyra undervisningstimmar jämte
rätt för laboratorerna till privatpraktik inom institutet tre timmar dagligen)
och föreliggande förslag (beträffande lönegraden).

Då jag i mitt yttrande över 1942 års förslag tillstyrkte den da föreslagna
löneställningen för laboratorerna, skedde det under elen uttryckliga förutsättningen,
att de skulle beredas möjlighet att utöva privatpraktik under viss begränsad
tid inom institutet. Jag tog därvid hänsyn till betydelsen fran allmän
synpunkt därav, att laboratorstjänsterna bleve tillräckligt förmånliga för att
locka kvalificerade sökande. Det är väl bekant att tandläkarbanan för närvarande
på grund av det otillräckliga antalet tandläkare i landet erbjuder yrkets
utövare mycket goda inkomster. Det syntes da icke kunna anvisas någon annan
utväg för institutet att förvärva kompetenta lera fler än att medgiva laboratorerna
en icke alltför obetydlig privatpraktik inom institutet vid sidan av deras
verksamhet som lärare. Det nu framkomna uppslaget att lata laboratorerna
fullgöra viss tandvårdande verksamhet för institutets räkning anvisar en lösning
efter helt nya linjer, vilken lösning ur allmän synpunkt förefaller synnerligen
tilltalande. De erinringar, som framförts mot det förra förslaget med dess
förutsättning av privatpraktik inom institutet, synas mig visserligen ej avgörande.
För närvarande äga professorerna rätt till sadan privatpraktik. Men det
är obestridligen att föredraga, om laboratorerna arbeta enbart för institutets
räkning såsom nu föreslås. Även örn privatpraktikens bortfallande, trots den
gynnsamma löneställningen och den förordade extrainkomsten, medför att laboratorerna
icke kunna ernå fullt lika gynnsamma ekonomiska villkor som likställda
tandläkare i kommunal tjänst eller helt privatpraktiserande tandläkare,
torde det dock kunna förväntas, att vetenskapligt intresserade och kvalificerade
tandläkare skola finna laboratorstjänsterna lockande. Från kretsen av laboratorer
skulle väl ock regelmässigt professorerna komma att hämtas.

Jag måste dock uttala vissa betänkligheter med hänsyn till den begränsade
lid, som skulle stå laboratorerna till buds för vetenskaplig forskning. Det är
från denna synpunkt av stor vikt, att ferietjänstgöringen icke får allttör stora
dimensioner. Jag vill därför föreslå dels en semester av två månader, dels ock
en reduktion av den tandvardande verksamheten mellan terminerna till samma
tid som under läsåret eller i genomsnitt två timmar dagligen. Härigenom
skulle något större möjligheter öppnas för vetenskaplig forskning.

24

Kungl. Majlis ''proposition nr lSJj.

. I mitt yttrande över 1942 års förslag framhöll jag beträffande röntgenavdelningen
samt tandreglerings- och barntandvårdsavdelningen, att man borde räkna
med att frågan örn inrättande av professorsbefattningar i dessa båda ämnen
kunde väntas bli aktuell inom en jämförelsevis nära liggande framtid. Föreståndarna
för dessa avdelningar borde placeras i högre lönegrad än övriga laboratorer.
Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över 1942 års förslag yrkat, att
de båda föreståndarna skulle likställas med föreståndarna för andra avdelningar
inom institutet. Det nu föreliggande förslaget gör ingen skillnad mellan
de olika laboratorerna. Jag vill emellertid ifrågasätta, att ifrågavarande båda
laboratorer nied hänsyn till deras ställning som självständiga ledare för respektive
avdelningar tillerkännas en högre andel i inkomsten från den tandvårdande
verksamheten än övriga laboratorer.

Jag förutsätter i övrigt, att Kungl. Majit må äga fastställa omfattningen av
laboratorernas tjänstgöring och grunderna för de tilläggsinkomster, som skulle
tillflyta laboratorerna från tandvårdsutövning i institutets tjänst, så att föreskrifterna
måtte kunna vid behov anpassas efter vad erfarenheten visar vara
lämpligt.

Lärarrådet har såsom kompetenskrav för de nya laboratorsbefattningarna i
A 28 föreslagit, att vederbörande skall lia avlagt disputationsprov. Föreskriften
torde böra så formuleras att för behörighet till erhållande av dylik tjänst fordras,
att vederbörande genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig
skicklighet för befattningen.

Det synes osäkert, örn den tilltänkta nya organisationen kan på alla punkter
träda i kraft redan den 1 juli 1944. Så t. ex. torde det knappast vara möjligt
att redan från början besätta laboratorstjänsterna med befattningshavare, som
äro i besittning av nödig vetenskaplig kompetens, eller såsom vikarier å tjänsterna
förvärva tandläkare med vetenskaplig meritering. Ej heller kan med någon
säkerhet bedömas, huruvida det låter sig göra att redan vid nämnda tidpunkt
påbörja den polikliniska tandvårdande verksamhet, som utgör förutsättningen
för att laboratorerna skola under 7 timmar om dagen utföra arbete för
institutets räkning. Det kan därför visa sig nödvändigt att under någon övergångstid
vidtaga provisoriska anordningar. Den med envar av tjänsterna förenade
undervisningsskyldigheten skulle exempelvis kunna uppehållas genom två
personer med avkortad tjänstgöringstid och i förhållande därtill minskat arvode.
! sak skulle en dylik anordning innebära, att de nya laboratorstjänster,
vilka icke kunna besättas med ordinarie innehavare eller uppehållas med vikarier,
sorn fylla de nya strängare kompetenskraven, sannolikt komma att under
övergångstiden uppehållas av två av de nuvarande laboratorerna med i huvudsak
oförändrad tjänstgöringsskyldighet. Det kan även tänkas, att under en
dylik övergångstid hela den med en laboratorstjänst förenade undervisningsskyldigheten
mot skäligt arvode uppdragas åt en person och den polikliniska
tandvårdande verksamheten åt en annan, intill dess laboratorstjänsten kan
tillsättas med behörig innehavare eller förordnande å densamma kan meddelas.
Med hänsyn till föreliggande extraordinära förhållanden torde vakansvikarierna
under övergångstiden böra avlönas från anslagsposten »Avlöningar till ordinarie
tjänstemän». Aven på andra punkter kunna särskilda övergångsanordningar
bli nödvändiga. Jag erinrar i detta sammanhang om att några av de
nuvarande laboratorerna, vilka kanske icke utan ytterligare meritering äro
fullt kompetenta till motsvarande nya laboratorstjänster, inneha förordnanden,
som även omfatta tid efter den 1 juli 1944.1 den mån dessa icke äro villiga att
uppehålla de nya tjänsterna, intill dess desamma kunna tillsättas med ordina -

Kungl. Maj:ts -proposition nr 19!,. 25

rie innehavare, böra de få kvarstå under i huvudsak nu gällande anställningsförhållanden.
Under sådana omständigheter synes Kungl. Majit böra erhålla
befogenhet att meddela nödiga bestämmelser angående de jämkningar i organisationen,
som kunna bli nödvändiga under en övergångstid efter ingången
av juli 1944.

Statskontoret, som i övrigt hänvisar till sitt i det föregående återgivna yttrande
över lärarrådets år 1942 avgivna förslag, anför beträffande personalorganisationen
följande.

Av utredningen synes framgå, att det under nuvarande förhållande föreligger
vissa svårigheter att erhålla en lämplig avvägning av tjänstgörings- och avlöningsförhållandena
för laboratorerna vid tandläkarinstitutet. Den ännu rådande
bristen på examinerade tandläkare och de till följd härav förekommande
möjligheterna till höga inkomster inom den privata tandvården påverka lönesättningen
för laboratorerna vid tandläkarinstitutet. Dessa befattningar synas
således icke i nuvarande läge kunna besättas med kompetenta innehavare, såframt
icke avsteg göres från eljest tillämpade normer för den statliga lönepolitiken.
Statskontoret måste därför starkt ifrågasätta, om det för närvarande är
rätta tidpunkten för inrättande av de ordinarie laboratorstjänster, som av lärarrådet
föreslagits. Ämbetsverket anser för sin del, att med inrättandet av ordinarie
befattningar av förevarande slag bör tills vidare anstå, intill dess genom
institutets ökade examenskapacitet ett förbättrat läge inträffat i fråga om tillgången
på examinerade tandläkare, och avlöningsförmånerna för laboratorerna
till följd härav kunna avvägas efter de normer, som i allmänhet tillämpas vid
inrättandet av befattningar med motsvarande kompetenskrav inom andra områden
av den civila statsförvaltningen. Statskontoret vill alltså föreslå, att laboratorerna
jämväl i fortsättningen bibehållas i sin ställning såsom arvodestagare.
Arvodena torde med hänsyn till den av lärarrådet föreslagna heltidstjänstgöringen
och den vederbörande befattningshavare utöver arvodet tillkommande
andelen av institutets intäkt av laboratorernas tandvårdande verksamhet
böra fastställas till högst 10 800 kronor för laborator, som tillika är avdelningschef
d. v. s. för laboratorn på röntgenlaboratoriet och på ortodontioch
barntandvårdsavdelningen, samt för övriga laboratorer till högst 10 200
kronor.

Därest emellertid ifrågavarande befattningshavare skulle anses böra beredas
ordinarie anställning, synes allenast ovannämnda två laboratorer, vilka tillika
äro avdelningschefer, böra placeras i 28 lönegraden. För de övriga laboratorerna
kan ämbetsverket — under hänvisning till vad tjänsteförteckningssakkunniga
i sitt förslag till revision av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen
anfört beträffande lönegradsplaceringen av befattningshavare av motsvarande
kategori vid universiteten — icke tillstyrka högre löneställning än i
lönegraden A 27. För det fall, att laboratorerna beredas ordinarie anställning
med placering i ovan angivna lönegrader, bör någon rätt för dessa befattningshavare
att uppbära viss andel i intäkten av deras för institutets räkning bedrivna
tandvårdande verksamhet icke ifrågakomma.

Vad beträffar den lärare, benämnd förste assistent, som enligt föreliggande
förslag trots en daglig tjänstgöringstid av allenast tre timmar skulle beredas
extra ordinarie anställning med heltidslön i 18 lönegraden, kan statskontoret
icke underlåta att påpeka, att, därest denna befattningshavares tjänstgöringstid
skulle utsträckas till sju timmar för dag och honom tillkommande avlöningsförmåner
undergå en däremot svarande proportionell förhöjning, detta skulle

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194-

innebära, att han komme i åtnjutande av löneförmåner, närmast motsvarande
en placering i 33 lönegraden. Härav torde framgå, att den föreslagna lönesättningen
måste betraktas såsom oskäligt hög. Då härtill kommer, att det av
principiella skäl icke bör ifrågakomma att tillförsäkra befattningshavare med
3 timmars daglig tjänstgöring samma lön och pension, som enligt gällande reglementen
avsetts för heltidsanställda befattningshavare, finner sig ämbetsverket
böra bestämt avstyrka det framlagda förslaget i denna del. Statskontoret föreslår
för sin del, att ifrågavarande förste assistent tillerkännes ett arvode av
5 600 kronor för år.

Mot det föreslagna anordnandet av en mottagningscentral för patienterna
i syfte att erhålla en ändamålsenlig och snabb sortering av det tandvårdssökande
klientelet vill statskontoret icke framställa någon erinran. I anslutning
till vad ämbetsverket i sitt den 27 februari 1942 avgivna utlåtande anfört
torde dock assistenten å mottagningscentralen icke böra tillerkännas högre arvode
än 4 400 kronor för år och tandsköterskan böra till en början placeras i 4
lönegraden å löneplanen för extra tjänstemän.

I avvaktan på närmare erfarenhet angående det framtida behovet av tandteknikerarbeten
vid en ökad omfattning av institutets verksamhet, torde anstå
med anställandet av en tandtekniker vid institutet. De oundgängligen nödvändiga
tandteknikerarbeten, som kunna ifrågakomma, lära därför jämväl i
fortsättningen böra utföras av en tekniker utanför institutet och kostnaderna
härför bestrides från den i omkostnadsstaten för institutet uppförda delposten
till övriga expenser.

Statskontoret vill slutligen framhålla, att vad i ärendet anförts icke givit
ämbetsverket anledning frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att den ändrade
personalorganisationen bör genomföras successivt i den mån vederbörande
kurser beröras av ökningen av elevantalet. I detta sammanhang må även framhållas,
att jämväl vid en på detta sätt genomförd omorganisation det torde bliva
erforderligt, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att meddela bestämmelser
angående de jämkningar i organisationen, som kunna bliva nödvändiga
under en viss övergångstid. Vad angår det av universitetskanslern framlagda
förslaget, att — under förutsättning att ordinarie laboratorsbefattningar inrättas
— kostnaderna för vikarier å dylika befattningar under övergångstiden
skulle få bestridas från anslagsposten »Avlöningar till ordinarie tjänstemän»,
vill statskontoret icke framställa någon erinran häremot, såframt till ett dylikt
medgivande knytes det villkoret, att frågan örn storleken av den vikariatsersättning,
som i varje särskilt fall bör ifrågakomma, underställes Kungl. Majlis
prövning.

Allmänna lönenämnden, som i övrigt hänvisar till sitt i det föregående återgivna
yttrande över lärarrådets förslag av år 1942, anför beträffande personalorganisationen
följande.

Allmänna lönenämnden delar den av lärarrådet uttalade uppfattningen, att
en ändring i nuvarande förhållanden — vilka karakteriseras av att flertalet
laboratorstjänster stå lediga i brist på kompetenta sökande — måste komma
till stånd, örn tandläkarinstitutet skall kunna rätt fylla sin uppgift, detta i
all synnerhet som institutet från och med höstterminen 1944 kommer att mottaga
ett väsentligt ökat antal elever. Det föreliggande förslaget angående rätt
för laboratorerna att utöver lön enligt löneplan tillgodogöra sig viss inkomst av
tandvårdande verksamhet bör ses mot bakgrunden av de faktiskt föreliggande
förhållandena. Lönenämnden finner visserligen den föreslagna anordningen

27

Kungl. Marits -proposition nr 19Jf.

egenartad, men man kan vid frågans bedömande enligt lönenämndens mening
icke bortse från, att de i förevarande fall föreliggande omständigheterna —
vilka av lärarrådet utförligt belysts — äro av den art, att särskilda åtgärder
äro av nöden. Lönenämnden finner sig därför kunna i princip godtaga förslaget
på denna punkt.

Beträffande laboratorernas lönegradsplacering kan lönenämnden emellertid
icke biträda det framställda förslaget, som avser inplacering i lönegrad A 28.
Enligt lönenämndens mening vore en inplacering å löneplan C att föredraga,
varvid befattningshavarna böra tillsättas medelst förordnande på viss tid. Det
får nämligen anses angeläget att tillse, att till laboratorsbefattningarna endast
utses personer, som verkligen passa för de därmed förenade särskilda arbetsuppgifterna,
och att sålunda möjlighet till ombyte av tjänstinnehavare i förekommande
fall hålles öppen. Såsom lämplig lönegrad vill lönenämnden föreslå
C 4.

Lärarrådet föreslår vidare, att å envar av institutets tre huvudavdelningar
inrättas en befattning såsom förste assistent i Eo 18. Innehavaren av befattningen
skulle ha 8 timmars daglig tjänstgöring å institutet (mot full avlöning
enligt nämnda lönegrad) och i övrigt äga rätt att utöva privatpraktik utom institutet.
Lönenämnden har med beaktande av den särställning, som de tre föreslagna
befattningshavarna skulle komma att intaga, bland annat med avseende
å den korta dagliga tjänstgöringstiden å institutet, funnit övervägande
skäl tala för att de, åtminstone tills vidare till dess närmare erfarenhet vunnits,
avlönas medelst arvode. Såsom lämpligt arvodesbelopp vill lönenämnden föreslå
7 500 kronor för år. Det må framhållas, att det nuvarande årsarvodet för
motsvarande befattningshavare — vilka för närvarande ingå under gruppen
laboratorer — utgör 5 400 kronor.

Förslaget om inrättande av en för institutet gemensam särskild mottagningsavdelning,
varest skulle finnas anställda en assistent (arvode 4 650 kronor)
och en tandsköterska (Eo 6), har icke givit lönenämnden anledning till erinran.
Lönenämnden kan ävenledes biträda förslaget om anställande av en tandtekniker
med årsarvode å 7 200 kronor.

Beträffande kontrollbiträden och tekniska biträden har lönenämnden tidigare
ansett sig för det dåvarande böra ansluta sig till lärarrådets förslag om
tjänsternas inplacering i lönegrad Eo 4. Lärarrådet hade emellertid uttalat, att
dessa kategorier av biträden enligt rådets mening lämpligen borde placeras i
6 lönegraden men att rådet på grund av rådande allmänna förhållanden velat
begränsa sig till att föreslå deras placering i 4 lönegraden. I det nu föreliggande
förslaget upptagas kontrollbiträdena och de tekniska biträdena utan särskild
motivering i Eo 4. Vid det förnyade övervägande, som lönenämnden i
förevarande sammanhang ägnat det ifrågavarande spörsmålet, har lönenämnden
funnit sig böra mera preciserat än tidigare ange sin uppfattning på denna
punkt. Lönenämnden får därvid uttala, att beskaffenheten av de göromål, som
åvila kontrollbiträdena och de tekniska biträdena, otvivelaktigt ger vid handen,
att en placering i 6 lönegraden är befogad — något som ju även lärarrådet ansett.
Lönenämnden finner sig därför böra tillstyrka en sådan placering. Frågan
skulle enligt förslaget beröra 6 befattningshavare.

Medicinalstyrelsen anför huvudsakligen följande.

Den av lärarrådet berörda frågan om nya undervisningsämnen vid tandläkarinstitutet
är av grundläggande betydelse för tandläkarutbildningen. En
mera detaljerad utredning rörande läroämnena och deras omfattning bör sna -

28

Kungl. Majlis proposition nr 194-

rast möjligt verkställas. Redan i frågans nuvarande läge vill styrelsen emellertid
framhålla följande.

Undervisningen i barntandvård och ortodonti bör utan dröjsmål intensifieras.
Detta förestavas framför allt av den stora betydelse, som dessa grenar
av tandläkarkonsten måste tillmätas för folktandvården. Vidare framstår beträffande
käkkirurgi och käkprotektik en rationellt ordnad utbildning såsom
ofrånkomlig, i betraktande av att eljest inom landet knappast finnas möjligheter
till utbildning på detta område. Sistnämnda läroämnen äro av särskild
betydelse i första hand för utbildande av kompetent arbetskraft till centraltandpoliklinikerna
i folktandvården. Jämväl för rikets försvarsberedskap äro
de av stor betydelse. Som ett oavvisligt krav på undervisningen i fråga bör
fordras, att varje studerande under sin utbildningstid får deltaga i behandlingen
av käkskador. Medicinalstyrelsen anser det vidare önskvärt med särskild
undervisning i social tandvård samt i gällande administrativa bestämmelser
på tandläkarkonstens område och i samband därmed stående spörsmål.

Utöver vad lärarrådet föreslagit, anser medicinalstyrelsen, att tandläkarstuderandena
böra genomgå en särskild för dem anpassad kurs i öron-, näsoch
halssjukdomar ävensom en kurs rörande de lokala manifestationer i munhålan
av vissa allmänsjukdomar, för vilka en i munhålan opererande icke bör
vara helt främmande.

Förslaget rörande inrättande av en särskild mottagningsavdelning vid institutet,
avsedd att på lämpligaste sätt fördela patienterna på de olika avdelningarna,
tillstyrker styrelsen. Å organisationen av denna avdelning finner
styrelsen icke anledning ingå.

Styrelsen vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning, att på avdelningen
för barntandvård och ortodonti böra anställas bland annat en avdelningschef
med professors titel och en laborator.

Aven röntgenavdelningen bör, såsom styrelsen tidigare framhållit, organiseras
såsom fullt självständig avdelning med en professor som föreståndare.

Medicinalstyrelsen kan icke biträda lärarrådets förslag att tillskapa en av
staten i vinstsyfte bedriven lärartandklinik. I likhet med tandläkarinstitutets
icke-ordinarie lärares förening anser styrelsen det såväl för vidmakthållande
av laboratorernas yrkesskicklighet inom respektive specialområden av odontologien
som för undervisningen vara mera ändamålsenligt, att den för ifrågasatt
tandvårdsverksamhet på överskottsklientel avsedda tiden i stället finge
användas för privatpraktik. Såsom föreningen vidare anfört, kan man nämligen
utgå från att privatpatienter söka laboratorn i hans egenskap av specialist.
På den föreslagna lärarkliniken torde däremot laboratorns specialkunskaper
endast i mycket ringa mån komma att utnyttjas. Dessutom gör sig
gällande önskvärdheten av att åt laboratorerna berndes tid för bedrivande av
forskningsverksamhet. Av lärarrådet föreslagen utformning av dessa näst
efter professorsbefattningarna viktigaste tjänsterna inom den odontologiska
undervisningen kan icke anses innebära någon godtagbar lösning av de spörsmål,
som äro förknippade med laboratorernas verksamhet.

Medicinalstyrelsen hyser allvarliga farhågor, att undervisningen, med hänsyn
till det utökade elevantalet vid institutet, skall bliva lidande därigenom,
att det föreslagna antalet av vissa andra lärartjänster (förste assistent-, assistent-
och amanuensbefattningar) är alltför litet.

Beträffande samtliga tjänster vid institutet vill medicinalstyrelsen uttala
vikten av att man bestämmer tjänstgörings- och avlöningsvillkoren för befattningshavarna
så, att rekryteringen till tjänsterna med väl kvalificerade
krafter tryggas.

29

Kungl. Marits proposition nr ID/,.

Lärarrådet har betonat det nära samband, som föreligger mellan institutets
verksamhet och en blivande folktandvård i Stockholm. Lärarrådet befarar,
att för undervisningen erforderligt klientel icke skall stå till buds, sedan folktandvård
genomförts i huvudstaden. Då Stockholms stad ännu icke inkommit
till medicinalstyrelsen med definitivt förslag till folktandvårdens anordnande,
är styrelsen för närvarande icke i stånd att närmare uttala sig örn förhållandet
mellan folktandvården och tandläkarinstitutets verksamhet, men kommer
styrelsen att vid fastställande av plan för folktandvårdens bedrivande i
Stockholm ägna tillbörlig uppmärksamhet åt spörsmålet. Styrelsen vill emellertid
redan nu förutskicka, att det torde bliva nödvändigt att avsevärt nedbringa
eller eventuellt helt avskaffa patientavgifterna vid tandlälcarinstitutet
för att erhålla för undervisningen nödvändigt klientel.

Utbildningen av tandtekniker och tandsköterskor sammanhänger med det
sätt, på vilket tandläkarutbildningen anordnas och de för tandläkarundervisningen
avsedda lärartjänsterna utformas, särskilt som ifrågavarande lärare
avses skola i viss utsträckning anlitas såsom lärare jämväl för tandtekniker
och tandsköterskor. Sambandet mellan å ena sidan tandläkarnas och å andra
sidan tandteknikernas och tandsköterskornas utbildning har redan framhållits
av medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 5 november 1943 rörande
utbildningen av tandtekniker. Medicinalstyrelsen vill även i detta sammanhang
understryka vikten av att utbildningsfrågorna rörande tandläkarnas
hjälpkrafter lösas, så snart ske kan.

På grund av vad i det föregående anförts, finner medicinalstyrelsen det avgivna
förslaget i väsentliga avseenden mindre tillfredsställande. De föreliggande
bristema synas till viss del ha sin grund i den omständigheten, att
lärarrådet med hänsyn till rådande allmänna förhållanden utgått ifrån att
kostnaderna för lärarorganisationen i görligaste mån alltfort skulle hållas
inom den i lärarrådets framställning av den 16 februari 1942 angivna ramen.

Medicinalstyrelsen får för sin del föreslå, att det av lärarrådet avgivna förslaget
icke utan ytterligare utredning lägges till grund för proposition till
riksdagen samt att vid överarbetning av detsamma även frågan om tandteknikernas
och tandsköterskornas utbildning ägnas uppmärksamhet.

I underdånig skrivelse den 29 oktober 1943 har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föranstalta om utredning rörande inrättande
av ytterligare en ^bildningsanstalt för tandläkare och i förberörda skrivelse
till Kungl. Majit den 5 sistlidne november har styrelsen framhållit, att
denna utredning förutsatte en prövning av frågan örn tandläkarutbildningen
i hela dess vidd. Medicinalstyrelsen, som vidhåller sin uppfattning om nödvändigheten
av en allsidig utredning av dessa för det svenska tandläkarväsendet,
enkannerligen folktandvården, livsviktiga frågor, får härmed hemställa,
att Kungl. Majit måtte tillsätta en kommitté med uppgift att skyndsamt
företaga ifrågavarande utredning.

Tandlälcarinstitutets icke-ordinarie lärares förening har avstyrkt lärarrådets
förslag till personalorganisation. Vissa av de erinringar, som föreningen framställt
mot förslaget, lia framgått av kanslerns och medicinalstyrelsens i det
föregående återgivna yttranden. Ytterligare må nämnas, att föreningen föreslagit
inrättande av ett ökat antal assistent- och förste assistentbefattningar,
inrättande av professur för föreståndaren för röntgenavdelningen och örn

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

möjligt även för föreståndaren för ortodonti- och bamtandvårdsavdelningen
samt utökning av röntgenavdelningens lärarpersonal ävensom-avstyrkt lärarrådets
förslag om disputationsprov för erhållande av laboratorstjänst.

2. Arvoden åt vissa lärare vid karolinska institutet.

Första årets tandläkarstudier äro helt förlagda till karolinska institutet,
varest vid slutet av andra terminen tandläkarkandidatexamen normalt avlägges
av de studerande. Undervisningen lämnas i form av kurser, vilka givas
av vissa av kanslern för ändamålet förordnade lärare vid karolinska institutet.
I olikhet med vad som är fallet under studierna för tandläkarexamen erlägga
de studerande icke terminsavgifter till institutet utan i stället avgifter till
kursgivarna, varav dock en mindre del utgör institutionsavgifter. En undervisningskurs
i kirurgi gives första årets studerande för tandläkarexamen
(d. v. s. andra årets tandläkarstuderande). Jämväl denna kurs gives mot särskild
avgift till läraren.

Lärarrådet föreslår, att nämnda kursavgifter skola ersättas med terminsavgifter
och lärarna i stället tillerkännas fasta arvoden, och anför därvid
följande.

Ifrågavarande kurser samt de av kanslersämbetet för rikets universitet den
21 september 1932 fastställda kursavgifterna framgå av följande uppställning.

Kurs i Antal föreläsnings- och Kursavgift till

demonstrationstimmar läraren institutionen

Kronor

anatomi......... ca 80 45 5

histologi......... ca 100 55 5

kemi............ ca 110 60 5

fysiologi......... ca 80 45 5

patologi......... ca 100 55 5

kirurgi (2:a läsåret), ca 70 40 5

Summa kronor 300 30.

Dessa kursavgifter torde ha beräknats med hänsyn till ett årligt elevantal
av 100 och till att kursgivaren skulle erhålla en ersättning av omkring 55
kronor för undervisningstimme. Elevantalet har emellertid i genomsnitt utgjort
93. I och med avskaffandet av examen inför censorer och införandet av
individuella förhör (successiva och slutförhör, båda utanför ovannämnda timtal)
har lärarnas arbete väsentligt ökat. Med hänsyn härtill torde lärarnas
ersättning numera uppgå till omkring 35 kronor för undervisnings- och förhörstimme.

Beräknat efter 93 elever i varje kurs skulle lärarnas inkomster av kurserna
uppgå till följande belopp, nämligen för kursen i

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

anatomi ............................. kronor 4 185

histologi ............................ » 5115

kemi................................ » 5 580

fysiologi ............................. » 4185

patologi ............................. » 5115

kirurgi ........................ » 3 720

Summa kronor 27 900.

Därest i stället det genomsnittliga antalet studerande i varje kurs skulle
uppgå till 120 och avgifterna skulle utgå med oförändrade belopp, skulle lärarnas
inkomster av kurserna uppgå till följande belopp, nämligen för kursen i

anatomi ............................. kronor 5 400

histologi............................. » 6 600

kemi ................................ » 7 200

fysiologi ............................. » 5 400

patologi ............................. » 6 600

kirurgi ........................ » 4 800

Summa kronor 36 000.

I sitt yttrande över lärarrådets förslag den 16 februari 1942 anförde statskontoret,
att enligt ämbetsverkets mening kursavgifterna borde i samband
med omorganisationen ersättas av terminsavgifter till tandläkarinstitutet och
lärama i stället tillerkännas fasta arvoden för kurserna. I propositionen 1943:
214 har departementschefen ansett den av statskontoret sålunda väckta frågan
böra upptagas till prövning.

Vid sitt bedömande av denna fråga anser sig lärarrådet böra utgå från att
lärarna alltfort böra tillerkännas en ersättning av i genomsnitt 35 kronor för
undervisnings- och förhörstimme. De under loppet av kurserna men utöver
dessa företagna förhören samt slutförhören kunna beräknas till en halv timme
för varje elev. Med ovan angivet antal undervisningstimmar och med den sålunda
angivna beräkningsgrunden skulle ifrågavarande arvoden böra bestämmas
till följande belopp, nämligen för kursen i

anatomi ............................. kronor 4 900

histologi ............................. » 5 600

kemi................................ » 5 950

fysiologi ............................. » 4 900

patologi ............................. » 5 600

kirurgi ......................... .. .. . » 4 550

Summa kronor 31 500.

Då avgifter för att täcka respektive institutioners kostnader alltfort böra
utgå med oförändrat 5 kronor för elev och kurs eller sålunda 30 kronor för
elev, skulle alltså utgifterna för lärare och institutionsavgifter bli följande, nämligen
för

lärare ............................... kronor 31 500

institutionsavgifter .................... » 3 600

Summa kronor 35 100.

Dessa kostnader synas hädanefter böra bestridas från anslag, som beviljas
tandläkarinstitutet. I stället lärer de nuvarande kursavgifterna böra ersättas

32

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

av terminsavgifter till institutet. Någon anledning att bestämma terminsavgifterna
under det första studieåret, för vilket år dylika avgifter nu icke alls
erläggas, till andra belopp än som utgå under studieåren för tandläkarexamen
eller 200 kronor för termin synes ej föreligga. Då detta kommer att i någon
mån öka de studerandes avgifter under första året, torde i stället den särskilda
kursavgiften för kirurgikursen under andra studieåret böra bortfalla
utan att terminsavgifterna för detta studieår höjas. I terminsavgifter för
forsta, studieåret skulle efter denna beräkningsgrund inflyta 400 kronor för
elev eller tillhopa för 120 elever ett belopp av 48 000 kronor att tillgodoföras
statsverket på samma sätt som övriga terminsavgifter. Beloppet överstiger
avsevärt de ovan angivna kostnaderna för ifrågavarande kurser.

Ifrågavarande förslag har lämnats utan erinran av kanslern, statskontoret
och allmänna lönenämnden.

Medicinalstyrelsen framhåller, att förslaget innebure en höjning av studiekostnaderna.
Avgifterna till institutet under första studieåret vore nämligen
avsevärt högre än däremot svarande kursarvoden enligt nuvarande ordning.
Medicinalstyrelsen ansåge sig icke kunna biträda lärarrådets förslag om ytterligare
förhöjning av studiekostnaderna utan vidliölle sin tidigare uppfattning,
att terminsavgifterna måste väsentligt nedbringas.

I februari 1942 framlade tandlälcarinstitutets lärarråd utredning och förslag
till omorganisation av nämnda institut. På grundval härav framlades
proposition (nr 214) för 1943 års riksdag. Med bifall till propositionen beslöt
riksdagen, att tandläkarinstitutets examenskapacitet skulle utökas från omkring
90 till 120 tandläkare för år. Den härav betingade ökade elevintagningen
ansågs böra genomföras från och med höstterminen 1943. Med hänsyn
till att första årets studier för eleverna äro förlagda till karolinska
mediko-kirurgiska institutet, kominer den ökade intagningen av elever att
göra sig gällande vid tandläkarinstitutet från och med höstterminen 1944.
I propositionen förordades, att en särskild ortodonti- och barntandvårdsavdelning
skulle upprättas samt att röntgenutbildningen vid institutet skulle
förstärkas. Riksdagen, som fann sig kunna giva dessa förslag sin principiella
anslutning, ansåg med hänsyn härtill institutets organisation böra utbyggas
efter dessa riktlinjer. Såsom av propositionen framgår ansågos vissa frågor,
avseende institutets organisation och utbyggnad, böra bliva föremål för närmare
undersökningar och överväganden. Detta gällde bland annat frågan örn
laboratorernas löne- och tjänstgöringsförhållanden.

Det förslag till omorganisation av tandläkarinstitutet, som institutets lärarråd
efter samråd med särskilt för ändamålet tillkallade sakkunniga framlagt
i juni 1943, innebär delvis en omarbetning av det förslag, som innefattades i
lärarrådets i februari 1942 avgivna utredning i ämnet. Det nu framlagda förslaget
innebär, såsom lärarrådet framhåller, icke en lösning av vissa av lärarrådet
berörda organisationsproblem, som med hänsyn till tandläkarutbildningens
kvalitet och andra förhållanden föreligga, utan tager närmast sikte
på sådana frågor, som stå i mer eller mindre direkt samband med den beslutade
utökningen av institutets examenskapacitet.

33

Kungl. Majlis proposition nr WJj.

Såsom av deli i det föregående lämnade redogörelsen framgår, lia yrkanden
under ärendets remissbehandling och i andra sammanhang framställts om
verkställande av utredning i olika avseenden beträffande tandläkarutbildningen
och därmed sammanhängande frågor. Jag kommer med anledning
härav att i annat sammanhang denna dag hemställa örn Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för verkställande av en allsidig utredning
angående tandläkarutbildningen och därmed sammanhängande frågor.
Det torde emellertid icke vara nödvändigt eller med hänsyn till den beslutade
utökningen av tandläkarinstitutets examenskapacitet möjligt att uppskjuta
ställningstagandet till lärarrådets nu framlagda, begränsade förslag i avvaktan
på den blivande utredningens resultat.

Lärarrådets nu framlagda förslag innefattar för det första en mindre utvidgning
av institutet, nämligen med en central mottagning för patienter
vid institutet. Detta förslag anser jag mig i likhet med myndigheterna
böra tillstyrka. Mot det beräknade personalbehovet för mottagningsavdelningen,
en assistent och en tandsköterska, har jag icke funnit anledning
till erinran. Till frågan örn nämnda befattningshavares avlönande täger jag
ställning i det följande. Förslagets genomförande förutsätter, att vissa nu
till personalbostäder utnyttjade utrymmen tagas i anspråk för mottagningsavdelningen.
Härtill återkommer jag senare.

Vad institutets organisation i övrigt beträffar framhåller lärarrådet, att
personalbehovet enligt dess förslag med hänsyn till det statsfinansiella läget
beräknats mycket knappt, och under ärendets remissbehandling lia farhågor
uttalats för att undervisningen skulle bliva lidande därigenom, att det föreslagna
antalet lärartjänster vore för litet. Innan jag tager ställning till de
särskilda frågorna beträffande personalorganisationen, vill jag redan nu
framhålla, att jag anser mig kunna i huvudsak biträda lärarrådets förslag.
I det följande föreslår jag dock, med anledning av under remissbehandlingen
framställda erinringar och på grundval av vid institutet numera vunna erfarenheter,
en del jämkningar i förslaget, innebärande bland annat någon
förstärkning av lärarkrafterna.

En av de viktigaste frågorna beträffande tandläkarinstitutets personalorganisation
gäller laboratorernas ställning. Enligt lärarrådets förslag av år 1942
skulle på envar av protés-, tandkirurgiska- och tandfyllningsavdelningarna

— institutets tre huvudavdelningar med professorer såsom avdelningschefer

— finnas två extra ordinarie laboratorstjänster i 21 lönegraden. Röntgenlaboratoriet,
rotfyllningskliniken samt ortodonti- och tandvårdsavdelningen
skulle förestås av laboratorer, av vilka laboratorn på röntgenlaboratoriet
skulle vara ordinarie i 22 lönegraden och de två övriga extra ordinarie i 21
lönegraden. Den dagliga tjänstgöringstiden för samtliga dessa nio laboratorer
skulle utgöra fyra timmar. Laboratorerna skulle i likhet med professorerna
ha rätt att under vissa villkor utöva privatpraktik på institutet under den
tid av dagen, som icke omfattades av deras tjänstgöringsskyldighet. I de i

Bihang till riksdagens protokoll 19hb. 1 sami. Nr 191). 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

anledning av förslaget avgivna yttrandena framfördes helt motsatta synpunkter.
Å ena sidan gjordes gällande, att löneställningen i förhållande till tjänstgöringsskyldighetens
omfattning vore för hög, och rätten att utöva privatpraktik
på institutet avstyrktes. Å andra sidan ansågs den dagliga tjänstetiden
bliva för omfattande i förhållande till förmånerna vid tjänsten. Rätten
till privatpraktik på institutet ansågs vara av tvivelaktigt eller intet värde.

Med frångående av sitt tidigare förslag, som upptog nio labora teletjänster
— åtta extra ordinarie i 21 lönegraden och en ordinarie i 22 lönegraden —
föreslår lärarrådet nu i stället inrättande av sex ordinarie laboratorstjänster
i 28 lönegraden och tre extra ordinarie förste assistentbefattningar i 18 lönegraden.
Av de sålunda föreslagna tjänsterna avses en laboratorstjänst och en
förste assistenttjänst för envar av institutets tre huvudavdelningar, medan
av de övriga tre labora torst jänsterna en avses för röntgenlaboratoriet, en för
rotfyllningskliniken samt en för ortodonti- och barntandvårdsavdelningen.
För behörighet till erhållande av laboratorstjänst skulle fordras, att vederbörande
genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig skicklighet
för befattningen. De nya laboratorerna skulle vid sidan av sin verksamhet
såsom lärare förpliktas att för institutets räkning dagligen utöva viss tandvård
på befintligt överskottsklientel och behandla sådana fall, vilka icke
kunna överlämnas till de studerande men dock böra demonstreras för dem.
I genomsnitt skulle lärarverksamheten kräva fem timmar och tandvårdsutövningen
två timmar dagligen under läsåret. Härtill skulle komma tandvårdsutövrång
under ferierna. Av skäl, som lärarrådet närmare utvecklat, skulle
laboratorerna erhålla en extrainkomst från sin tandvårdande verksamhet i
form av viss andel av intäkterna på ifrågavarande verksamhet. Denna andel
borde enligt förslaget så avpassas, att en laborator kunde påräkna en extrainkomst
av omkring 2 000 kronor örn året.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen lia erinringar
i olika avseenden framställts även mot lärarrådets nu framlagda förslag beträffande
laboratorsbefattningarna. Universitetskanslerns, allmänna lönenämndens
och statskontorets förslag beträffande laboratorernas löneställning
framgår av nedanstående sammanställning.

Universitets-

Statskontoret

Befattninghavare

kanslern

Alt. I

Alt. 11

Lönegrad

Årslön 1

Lönegrad

Årslön2

Arvode

Lönegrad

Årslön 1

Laborator pä rönt-genlaboratoriet .

A 28

11010

C 4

12 000

10 800

A 28

11010

Laborator på orto-donti- och barn-tandvårdsavd. .

A 28

11 010

C 4

12 000

10 800

A 28

11010

Övriga laboratorer

A 28

11010

C 4

12 000

10 200

A 27

10 515

1 Bruttolön i lägsta löneklassen; rörligt tillägg och kristillägg ej inräknade.

2 Bruttolön; rörligt tillägg och kristillägg ej inräknade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19/t.

Utöver lön enligt löneplan skulle laboratorerna enligt kanslerns och lönenämndens
förslag äga uppbära andel i intäkterna av deras för institutets räkning
bedrivna tandvårdande verksamhet, medan statskontoret motsätter sig,
att sådan extrainkomst beredes laboratorerna, örn de erhålla ordinarie anställning.

Jag kan för närvarande icke tillstyrka medicinalstyrelsens förslag om inrättande
av ytterligare två professurer vid institutet. Såsom föreståndare för
röntgenlaboratoriet, respektive ortodonti- och barntandvårdsavdelningen torde
i stället i enlighet med lärarrådets förslag vederbörande laborator böra fungera.
Jag förordar, att de föreslagna sex laboratorstjänsterna inplaceras i 28
lönegraden. Tjänsterna torde emellertid lämpligen böra tills vidare inrättas
såsom extra ordinarie. För behörighet till erhållande av laborators tjänst bör
fordras, att vederbörande genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig
skicklighet för befattningen. Ehuru den föreslagna dagliga tjänstgöringstiden,
sju timmar, är hög med hänsyn till befattningarnas art, torde den
dock kunna godtagas i avvaktan på närmare erfarenheter. Av den dagliga
tjänstgöringstiden böra under läsåret i genomsnitt fem timmar avses för
egentlig lärarverksamhet och återstående tid för tandvårdsutövning i institutets
tjänst. Semestertiden torde i enlighet med kanslerns förslag böra bestämmas
till två månader. För att bereda laboratorerna tid till bedrivande avvetenskaplig
forskning bör lärarrådet äga medgiva, att tid, som eljest är avsedd
för tandvårdsverksamhet, må användas till sådant vetenskapligt arbete,
som av lärarrådet prövas vara av betydelse för odontologien. Med hänsyn till
rekryteringen av ifrågavarande tjänster anser jag det erforderligt, att laboratorerna
beredas extrainkomst från sin tandvårdande verksamhet i form av viss
andel av intäkterna på ifrågavarande tandvård. Det synes dock icke lämpligt,
att laboratorerna garanteras viss minimiinkomst därav utöver lön enligt löneplan
eller att extrainkomsten maximeras till visst belopp, utan ersättningen
torde böra bestämmas under hänsyntagande till det ekonomiska utfallet avverksamheten.
Vid bestämmande av laboratorns på röntgenlaboratoriet och
laboratorns på ortodonti- och barntandvårdsavdelningen andel i intäkterna
från den tandvårdande verksamheten bör hänsyn tagas jämväl till deras ställning
såsom självständiga ledare för respektive avdelningar. Jag förutsätter i
övrigt, att Kungl. Majit må äga fastställa omfattningen av laboratorernas
tjänstgöring och grunderna för de tilläggsinkomster, som skulle tillflyta dem
från tandvårdsutövning i institutets tjänst, så att föreskrifterna må kunna
vid behov anpassas efter vad erfarenheten visar vara lämpligt. Därest så befinnes
ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt torde, såsom lärarrådet
förutsatt, jämväl andra lärare vid tandläkarinstitutet än laboratorerna böra
kunna på frivillighetens väg tagas i anspråk för tandvårdande verksamhet för
institutets räkning. Grunderna flir den ersättning, som örn så sker bör utgå till
vederbörande, torde jämväl böra bestämmas av Kungl. Majit.

Såsom nyss nämnts upptog lärarrådets tidigare förslag två laboratorer med

,-{6 Kungl. Maj:ts proposition nr J9,\.

fyra timmars (laglig tjänstgöring för envar av institutets tre huvudavdelningar,
medan förevarande förslag upptager endast en laborator för envar av
dessa avdelningar. I stället föreslås nu, att för envar av huvudavdelningarna
inrättas en befattning såsom lärare, benämnd förste assistent, i lönegraden
Eo 18. Innehavare av dylik befattning skulle enligt förslaget lia tre timmars
daglig tjänstgöring på institutet med full avlöning enligt nämnda lönegrad.
Såsom kompetenskrav för befattningarna föreslår lärarrådet väl vitsordad
tjänstgöring vid institutet såsom amanuens eller assistent samt därjämte godkända
undervisningsprov inför lärarrådet. Med hänsyn till bland annat den
korta dagliga tjänstgöringstiden finner lönenämnden övervägande skäl tala
för att ifrågavarande tre befattningshavare tills vidare avlönas med arvode.
Av liknande och andra skäl avstyrker statskontoret extra ordinarie anställning
med full lön för ifrågavarande lärare.

För egen del vill jag anföra, att det från tandläkarinstitutets sida framhålles
såsom synnerligen angeläget ur rekryteringssynpunkt, att ifrågavarande
tre lärarbefattningar inrättas såsom extra ordinarie. Jag förordar, att den
med befattningarna förenade tjänstgöringsskyldigheten på institutet utsträckes
till att omfatta i genomsnitt tre och en halv timme per dag eller sålunda
i genomsnitt 21 timmar per vecka. I betraktande av det arbete utöver tjänstgöringen
på institutet, som är förenat med tjänsterna i deras egenskap av lärarbefattningar,
synes, om så sker, betänkligheter av principiell natur icke
föreligga mot att tjänsterna inrättas såsom extra ordinarie i 18 lönegraden med
full avlöning enligt nämnda lönegrad. Under åberopande av vad jag sålunda
anfört tillstyrker jag, att tre befattningar som lärare i lönegraden Eo 18 inrättas.
Befattningshavarna torde lämpligen böra benämnas avdelningstandläkare.
För behörighet till dessa befattningar torde böra krävas väl vitsordad
tjänstgöring vid institutet eller dänned jämförbar meritering samt godkända
undervisningsprov inför lärarrådet.

I enlighet med lärarrådets av kanslern och lönenämnden tillstyrkta förslag
torde i stället för de nuvarande åtta befattningarna såsom extra lärare och befattningen
såsom assistent vid röntgenlaboratoriet, vid vilka befattningar arvodena
utgöra 3 600 kronor för år, böra inrättas tretton assistentbefattningar,
förenade med arvoden av 4 650 kronor, och i stället för de nuvarande femton
assistentbefattningarna, av vilka två äro förenade med arvoden av 2 200 kronor
och de övriga med arvoden av 1 800 kronor, böra inrättas aderton amanuensbefattningar,
samtliga förenade med arvoden av 2 100 kronor för år.
Utöver de av mig sålunda tillstyrkta tretton assistentbefattningarna anser
jag mig med hänsyn till från tandläkarinstitutets sida under hand framställd
begäran och till vad i yttranden över lärarrådets förslag anförts böra
förorda inrättande av ytterligare två assistentbefattningar med nyss angivet
arvode av 4 650 kronor för år. Dessa befattningar torde böra avses för protésavdelningen,
respektive tandfyllningsavdelningen. Den dagliga tjänstgöringstiden
vid de nya assistent- och amanuensbefattningarna torde böra omfatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 19%. 37

tre timmar eller en halv timme mer än vid motsvarande nuvarande befattningar.

I likhet med myndigheterna tillstyrker jag, att de två i lönegraden Eo 7
placerade sköterskorna, vilka tjänstgöra såsom avdelningssköterskor på protésavdelningen
respektive tandfyllningsavdelningen, upptagas på ordinarie
stat i lönegraden A 7. Dessa sköterskor liksom den på tandkirurgiska avdelningen
tjänstgörande, i personalförteckningen såsom sjuksköterska betecknade
avdelningssköterskan torde i nämnda förteckning böra upptagas under benämningen
avdelningssköterskor. Förslaget om uppflyttning från lönegraden
Eo 6 till Eo 7 av den såsom avdelningssköterska på röntgenlaboratoriet tjänstgörande
sköterskan, vilken enligt vad jag inhämtat innehar sjuksköterskekompetens,
anser jag mig böra biträda. Likaså tillstyrker jag, att en avdelningssköterskebefattning
inrättas på ortodonti- och barntandvårdsavdelningen.
Befattningen, för vilken bör krävas sjuksköterskekompetens, torde tills
vidare böra hänföras till lönegraden Ex 7.

För närvarande äro vid tandläkarinstitutet anställda fem tandsköterskor
med placering i lönegraden Eo 6 och två timavlönade tandsköterskor. Enligt
lärarrådets förslag, som biträtts av kanslern och lönenämnden, bör antalet
tandsköterskebefattningar utökas till tolv, samtliga med placering i lönegraden
Eo 6. Statskontoret, som förordar att biträdespersonalen tills vidare, i
den mån den nyanställes i samband med utvidgningen av institutet, endast
erhåller extra anställning, anser tandsköterskorna böra placeras högst i 4
lönegraden. Mot, den föreslagna utökningen av antalet tandsköterskebefattningar
finner jag ej anledning till erinran. Jag anser mig emellertid icke kunna
tillstyrka, att tandsköterskebefattningarna inplaceras högre än i 5 lönegraden.
De nuvarande fem befattningarna i lönegraden Eo 6 torde därför i mån
av inträffande ledighet böra nedflyttas till 5 lönegraden. Av de ytterligare
erforderliga sju tandsköterskebefattningarna torde en böra upptagas såsom
extra ordinarie och de övriga sex såsom extra befattningar.

Enligt lärarrådets förslag skulle de nuvarande tre kontrollantbiträdena och
de två tekniska biträdena, vilka nu åtnjuta arvoden av 3 200 kronor, erhålla
extra ordinarie anställning i 4 lönegraden samt befattningen som biträde på
röntgenlaboratoriet, vilken är förenad med ett arvode av 1 950 kronor, ersättas
med en befattning såsom tekniskt biträde i 4 lönegraden. Lärarrådet har
uttalat, att kontrollantbiträdena och de tekniska biträdena lämpligen borde
placeras i 6 lönegraden men att lärarrådet på grund av rådande allmänna
förhållanden velat begriinsa sig till att föreslå deras placering i 4 lönegraden.
I yttrande över 1942 års förslag uttalade lönenämnden, att nämnden för sin
del intet hade att erinra mot att kontrollantbiträdena — lämpligen under ändrad
benämning av kontrollbiträden — och de tekniska biträdena i den utsträckning,
som föreslagits, erhölle extra ordinarie anställning och inplacerades
i 4 lönegraden. I sitt yttrande över 1943 års förslag framhåller lönenämnden
emellertid, att beskaffenheten av de göromål, som åvila kontrollbiträde -

558 Kungl. Muj:ts proposition nr 194-

na och de tekniska biträdena, otvivelaktigt är sådan, att en placering i (>
lönegraden är befogad, och finner sig därför nu böra tillstyrka en sådan placering.
Förslaget att bereda de nuvarande tre kontrollantbiträdena, vilka
lämpligen torde böra benämnas kontrollbiträden, och de två tekniska biträdena
extra ordinarie anställning, vilket förslag lämnats utan erinran av myndigheterna,
anser jag mig böra biträda. Jag tillstyrker likaså förslaget örn inrättande
av en befattning såsom tekniskt biträde i stället för den nu med
arvode förenade befattningen såsom biträde på röntgenlaboratoriet. Denna
befattning torde böra inrättas såsom extra. I likhet med vad jag föreslagit
beträffande tandsköterskebefattningarna förordar jag, att nu ifrågavarande
befattningar såsom kontrollbiträden och tekniska biträden inplaceras i 5 lönegraden.

I likhet med myndigheterna tillstyrker jag förslaget örn inrättande av en
befattning såsom kliniskt biträde på tandfyllningsavdelningen. Befattningen,
som av lärarrådet föreslagits inplacerad i lönegraden Eo 4, torde böra inrättas
såsom extra och upptagas i 5 lönegraden.

Enligt lärarrådets förslag skulle på envar av tandläkarinstitutets tre huvudavdelningar
inrättas en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Eo 2. I likhet
med myndigheterna tillstyrker jag, att tre skrivbiträdesbefattningar inrättas.
Befattningarna torde för närvarande böra placeras i lönegraden Ex 2.
Såsom kanslern föreslagit, böra ifrågavarande befattningshavare räknas såsom
tillhörande den gemensamma kanslipersonalen.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag finner det lämpligt med
hänsyn till befordringsgången för sköterske- och biträdespersonal vid institutet,
att lärarrådet bemyndigas utbyta ledigblivande ordinarie eller extra ordinarie
befattning, som är knuten till en avdelning, mot icke-ordinarie eller
ordinarie befattning av samma slag vid annan avdelning.

I likhet med kanslern och lönenämnden biträder jag förslaget om anställande
av en tandtekniker med årsarvode av 7 200 kronor.

Förslaget om anställande av ett reparatörsbiträde med ett arvode av 3 200
kronor för år har icke föranlett erinran från myndigheternas sida. Jag biträder
detsamma.

Från den under tandläkarinstitutets omkostnadsanslag upptagna delposten
till institutets vetenskapliga laboratorium har under en följd av år utgått ersättning
till en preparatris. Lärarrådet föreslår nu inrättande av en befattning
såsom preparatris vid nämnda laboratorium i lönegraden Eo 7. I likhet
med myndigheterna biträder jag förslaget om inrättande av en befattning av
ifrågavarande slag. Befattningen torde dock tills vidare böra upptagas såsom
extra befattning.

Den av lönenämnden föreslagna omregleringen av befattningen såsom vaktmästare,
tillika portvakt, vid institutet kan jag för närvarande icke tillstyrka.
Däremot anser jag mig böra förorda av lärarrådet föreslagen höjning av arvodet
vid befattningen från 3 500 kronor till 3 800 kronor.

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 191,.

Tandläkarinstitutets inspektor äger nu i denna egenskap uppbära ett årligt
arvode av 1 700 kronor samt dessutom såsom ordförande i examensnämnden
för tandläkarkandidatexamen viss del av inflytande examensavgifter,
dock högst 1 200 kronor för läsår. Enligt lärarrådets av kanslern oell lönenämnden
biträdda förslag bör ökad ersättning beredas inspektor genom höjning
av maximigränsen för den honom tillkommande andelen av examensavglfterna.
Statskontoret åter föreslår, att inspektors arvode i sin helhet uppföres
på arvodesstaten med (1 700 + 1 200 =) 2 900 kronor samt att examensavgifterna
i stället tillföras inkomsttiteln Inkomster vid tandläkarinstitutet.
Jag är icke beredd att nu förorda bifall till den av statskontoret salunda
föreslagna omregleringen. I samband med de ändringar i gällande stadga
för tandläkarinstitutet, som framdeles böra vidtagas med hänsyn till institutets
omorganisation, torde Kungl. Majit lilja taga under övervägande frågan
om höjning av maximigränsen för inspektors andel i examensavgifterna.

Någon höjning av det till sekreteraren vid tandläkarinstitutet nu utgående
arvodet, 2 800 kronor för år, anser jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka.

Ehuru den i fjol beslutade ökade elevintagningen kommer att göra sig
gällande vid tandläkarinstitutet först successivt från och med höstterminen
1944 för de olika undervisningsavdelningarna, torde likväl, såsom lärarrådet
föreslagit, den ändrade personalorganisationen i sin helhet böra gälla från den
1 juli 1944. Härför talar — förutom de omständigheter lärarrådet åberopat
— bland annat det förhållandet, att ett tjugutal medicine kandidater intogos
vid tandläkarinstitutet höstterminen 1943. Jag förutsätter emellertid, att nyinrättade
tjänster icke tillsättas, förrän verkligt behov av desamma beräknas
föreligga.

Såsom kanslern framhållit, synes det emellertid osäkert, örn den nya organisationen
kan i vissa avseenden genomföras redan från den 1 juli 1944. Det
torde sålunda exempelvis knappast vara möjligt att redan från början besätta
labora torst jänsterna med befattningshavare, som äro i besittning av
erforderlig vetenskaplig kompetens, eller såsom vikarier på tjänsterna förvärva
tandläkare med vetenskaplig meritering. Ej heller kan med någon säkerhet
bedömas, huruvida det låter sig göra att redan vid nämnda tidpunkt påbörja
den polikliniska tandvårdande verksamhet, som utgör förutsättning för
att laboratorerna skola under 7 timmar örn dagen utföra arbete för institutets
räkning. Det kan därför visa sig nödvändigt att under någon övergångstid
vidtaga provisoriska anordningar i av kanslern antydd riktning för uppehållande
av laboratorstjänsterna. Såsom kanslern vidare erinrat, inneha några
av de nuvarande laboratorerna, vilka kanske icke utan ytterligare meritering
äro fullt kompententa till motsvarande nya laboratorstjänster, förordnanden,
som omfatta tid efter den 1 juli 1944. I den mån dessa icke äro villiga att
uppehålla de nya tjänsterna, intill dess dessa kunna tillsättas, torde de böra
få kvarstå under i huvudsak nu gällande anställningsförhållanden. Kostna -

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Wedema,
för deras liksom för vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna
anslagspost torde med hänsyn härtill böra övergångsvis upptagas med förslagsvis
betecknat belopp, vilket icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts
medgivande. Storleken av den vikariatsersättning, som bör utgå för uppehållande
av de nya laboratorstjänsterna, torde i varje särskilt fall böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall
äga meddela erforderliga bestämmelser angående de jämkningar i organisationen,
som kunna bliva nödvändiga under en övergångstid efter ingången av
juli 1944.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrker jag, att de nu utgående
avgifterna för de teoretiska kurserna för tandläkarkandidatexamen
och för kursen i kirurgi för tandläkarexamen avskaffas och ersättas med terminsavgifter.
Vid bifall härtill böra lärarna tillerkännas bestämda arvoden,
som torde böra utgå från den under tandläkarinstitutets avlöningsanslag
uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit. Mot de av lärarrådet föreslagna arvodesbeloppen, vilka tillsammans
uppgå till 31 500 kronor, har jag i likhet med myndigheterna icke
funnit anledning till erinran. Till de institutioner vid karolinska institutet,
där undervisning för blivande tandläkare meddelas, har hittills utgått ersättning
med 5 kronor för elev och kurs från omförmälda kursavgifter. I fortsättningen
torde motsvarande ersättning böra utgå från en särskild under tandläkarinstitutets
omkostnadsanslag uppförd, förslagsvis betecknad anslagspost
till »Vissa ersättningar». Utgifterna under denna anslagspost torde kunna
beräknas komma att uppgå till omkring 3 600 kronor för år. Statsverkets
årliga utgifter för ifrågavarande kurser torde sålunda komma att uppgå till
(31 500 -j- 3 600 ~) 35 100 kronor. Avgifterna för ifrågavarande kurser uppgå
nu till sammanlagt 330 kronor för varje elev. Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen
anfört förordar jag, att terminsavgifterna för studierna till
tandläkarkandidatexamen fastställas till 150 kronor per termin i stället för
av lärarrådet föreslagna 200 kronor för termin. Vid bifall härtill kan statsverkets
årliga inkomster av terminsavgifter från första årets tandläkarstuderande
vid ett elevantal av 120 beräknas till (120 X 300 =) 36 000 kronor i
stället för av lärarrådet beräknade 48 000 kronor.

3. Tandläkarinstitutets lokalfråga.

1 andläkarinstitutet är inrymt i östra delen av en staten tillhörig byggnad
i kvarteret Grönlandet norra. Byggnaden i övrigt disponeras av bland andra
medicinalstyrelsen och statens rättskemiska laboratorium.

I propositionen 1943: 214 underställde Kungl. Majit riksdagens prövning
frågan om utvidgade lokaler för tandläkarinstitutet. Till bedömning förelågo

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

därvid tre alternativ, av vilket det, som lades till grund för propositionen
efter att hava godtagits av medicinalstyrelsen och tandläkarinstitutet, i huvudsak
innebar, att statens rättskemiska laboratorium skulle överflyttas till statens
rättskemiska laboratoriums lokaler vid Lindhagensgatan samt att gårdskusk
i kvarteret Grönlandet norra skulle påbyggas med en våning. Totalkostnaden
för detta alternativ beräknades till 755 000 kronor, därav 15 000
kronor avsågos för ändrings- och reparationsarbeten inom rättskemiska laboratoriets
lokaler i kvarteret Grönlandet norra.

Sedan riksdagen, med bifall till propositionen, för budgetåret 1943/44 anvisat
ett investeringsanslag av 755 000 kronor för om- och tillbyggnad av
tandläkarinstitutets lokaler lii. m., uppdrog Kungl. Majit genom beslut den
23 juli 1943 åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med
det i propositionen förordade förslaget ombesörja byggnadsarbetenas utförande.
Vid fortsatta undersökningar, som byggnadsstyrelsen vidtog för fullgörande
av det sålunda lämnade uppdraget, framgick, att grundförhållandena
under gårdsbyggnaden i kvarteret Grönlandet norra äro sa dåliga, att
den projekterade påbyggnaden av detta hus icke var tillrådlig. I stället utarbetade
den av byggnadsstyrelsen anlitade arkitektbyrån — Ragnar Östbergs
byrå — förslag till påbyggnad av en annan del av samma fastighet, nämligen
den mot Holländargatan vettande östra längan. Kostnaderna för detta reviderade
byggnadsförslag ha uppskattats till 960 000 kronor, vilket belopp inkluderar
dels kostnader, 50 000 kronor, för en möjligen erforderlig grundförstärkning,
dels ock tillägg för prisstegring.

Under ritningsarbetets gång framfördes därjämte från tandläkarinstitutets
sida behov av ökade lokaler, bland annat för den av lärarrådet nu föreslagna
mottagningscentralen vid tandläkarinstitutet för patienter. Dessa mottagningslokaler
för allmänheten skulle kunna inredas i befintliga personalbostäder
i östra längan mot Holländargatan av fastigheten kvarteret Grönlandet
norra. De på dessa ändringsarbeten belöpande kostnaderna ha beräknats till
cirka 30 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som för sin del redan tidigare anfört betänkligheter mot
ombyggnadslinjen — vilken dock aldrig avsetts innebära en definitiv lösning
av tandläkarinstitutets lokalfråga utan betraktats endast såsom ett provisorium
i avvaktan på en nybyggnad — förordade i det uppkomna läget i skrivelse
den 18 december 1943, att institutets lokalfråga skulle upptagas till omprövning,
och föreslog skyndsam utredning rörande en fullständig nybyggnad
för institutet.

Genom beslut den 8 januari 1944 fann emellertid Kungl. Majit den av
byggnadsstyrelsen gjorda framställningen icke föranleda annan Kungl. Majits
åtgärd än att Kungl. Majit anbefallde byggnadsstyrelsen att vid utförandet
av örn- och tillbyggnaden av tandläkarinstitutets lokaler m. m. vidtaga de
ändringar beträffande byggnadsföretaget, som franninge av ovannämnda, av
Ragnar Östbergs arkitektbyrå uppgjorda ritningar, dock att med anordnande!

42

Departe mentschefen.

Kungl. May.ts proposition nr 19/f.

av mottagningslokalerna för allmänheten skulle tills vidare anstå; och skulle
det åligga byggnadsstyrelsen, sorn ägde vidtaga sådana jämkningar i byggnadsprogrammets
detaljer, vilka befunnes lämpliga, att tillvarataga de möjligheter
till förenklingar och begränsningar i fråga om byggnadsmateriel, konstruktioner
och inredning, som kunde — utan att undervisningens intressen eftersattes
— leda till besparingar i anläggnings- och driftkostnader.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen kan den av riksdagen i fjol
beslutade ombyggnaden av tandläkarinstitutets lokaler inom kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm ej genomföras till den beräknade kostnaden av
755 000 kronor. Fortsatta tekniska undersökningar, som byggnadsstyrelsen
vidtagit för fullgörandet av det åt styrelsen lämnade uppdraget att ombesörja
byggnadsarbetena, lia nämligen givit vid handen, att grundförhållandena
inom fastigheten göra en viss omläggning av byggnadsprogrammet nödvändig.
Härigenom och till följd av inträffade prisstegringar uppkommer en merkostnad.
Storleken av denna kan emellertid ännu ej nied säkerhet angivas,
enär det först under byggnadsarbetets fortgång kan fastställas, huruvida
grundförstärkningar tarvas även vid ett genomförande av den modifierade
planlösningen. Måste dylika förstärkningsarbeten vidtagas, torde kostnadsökningen,
inklusive tillägg för hittills förekommen prisstegring, kunna beräknas
till cirka 200 000 kronor; om icke, kan merkostnaden förväntas stanna
vid omkring 150 000 kronor.

Denna fördyring av ombyggnadsföretaget har givetvis framkallat betänkligheter
och aktualiserat den redan tidigare framförda tanken på att i stället
omedelbart lösa institutets lokalfråga genom nybyggnad. Samtidigt som
byggnadsstyrelsen föreslagit en utredning i sådant syfte har styrelsen i samarbete
med institutets lärarråd undersökt möjligheterna att genom mindre
kostsamma provisoriska åtgärder för de närmaste åren tillgodose institutets
lokalbehov. Vid prövningen av denna utväg har emellertid visat sig, att
möjligheten härtill måste anses alltför oviss. Om plats skall kunna beredas
åt det växande antalet studerande, måste nämligen institutet senast
den 1 januari 1947 antingen ha inflyttat i en helt ny byggnad eller också
disponera samtliga de lokaler, som kunna ställas till förfogande genom den
beslutade omfattande ombyggnaden i kvarteret Grönlandet norra. Skulle
institutets lokalfråga vid den angivna tidpunkten icke vara ordnad enligt
ettdera av dessa alternativ, måste intagningen av studerande kraftigt beskäras,
varvid framför allt folktandvårdens fortsatta rekrytering skulle äventyras.
Vid övervägandet av alternativet att föreslå riksdagen att med upphävande
av fjolårets beslut anslå medel för en nybyggnad framkom, att stor
risk måste anses föreligga för att nybyggnaden icke skulle hinna slutföras
inom den nyssnämnda tidsfristen. Utarbetandet av nybyggnadsprogrammet
måste nämligen föregås av en serie delvis mycket komplicerade undersökningar.
Sålunda måste utredas, dels för hur många studerande ett nytt
institut bör byggas, dels hur undervisningen bör bedrivas, dels vilken perso -

43

Kungl. Maj:ts proposition nr lQ/h

nalorganisation som erfordras, dels hur institutet skall förläggas för att tillförsäkras
tillgång till patienter i erforderlig utsträckning. Till omprövning
mäste även upptagas frågan, huruvida tandläkarutbildningen bör bedrivas
vid ett institut eller uppdelas på tvenne dylika.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden beslöt Kungl. Majit den 8 januari
1944, att ombyggnadsföretaget .skulle fullföljas i enlighet med riksdagens
beslut och med iakttagande av nyssnämnda jämkningar. Vid detta ståndpunkttagande
beaktades, att ombyggnaden, jämväl med den numera konstaterade
merkostnaden, kan vid en jämförelse med en nybyggnad anses ekonomiskt
försvarlig, även örn de ändrade lokalerna komma att utnyttjas för
tandläkarinstitutets räkning under blott ett relativt begränsat antal år. Det
bör också framhållas, att den nya planlösningen innefattar flera påtagliga förbättringar
i förhållande till den tidigare. Sålunda vinnes ett betydligt större
utrymme nyttig golvyta, och belysningsförhållandena bli avgjort bättre. Det
synes icke osannolikt, att de nya utrymmen, som ernås enligt de senast uppgjorda
ritningarna, skola kunna tagas i anspråk för andra ändamål, örn tandläkarinstitutet
i en framtid flyttar från kvarteret Grönlandet norra. Tillbyggnaden
enligt det reviderade programmet kan därför, i motsats till vad
fallet var med de enligt det tidigare projektet nytillkommande utrymmena,
komma att representera ett visst örn ock begränsat ekonomiskt värde även vid
en ändrad disposition av fastigheten.

För egen del är jag fullt medveten örn, att institutets lokalfråga icke är
löst genom denna ombyggnad, utan att förberedelser böra inom en nära framlid
träffas för att en nybyggnad för institutet skall vid lämplig tidpunkt
kunna komma till stånd. Därför har jag ansett, att även detta spörsmål bör
ingå bland arbetsuppgifterna för den sakkunnigkommitté, som vid bifall till
min i annat sammanhang denna dag gjorda hemställan kommer att tillsättas
för att verkställa utredning rörande tandläkarutbildningens ordnande och
därmed sammanhängande frågor.

Vid mitt ställningstagande i det föregående till de organisatoriska spörsmålen
vid institutet har jag tillstyrkt, att en central mottagning i enlighet
med lärarrådets förslag anordnas för patienterna. I de reviderade ritningarna
för ombyggnaden ha lärarrådets önskningar i detta hänseende beaktats. Då
denna utvidgning av byggnadsprogrammet emellertid icke tidigare varit
underställd riksdagen, har Kungl. Majit förklarat, att med dess utförande
lills vidare skall anstå. Jag förordar, att riksdagens medgivande nu inhämtas
till att lokaler för mottagningscentralen må iordningställas för en beräknad
kostnad av 30 000 kronor och att härför må disponeras erforderligt belopp
av det för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget till Örn- och
tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. in.

Med frågan örn anvisande av ytterligare anslagsmedel synes däremot böra
anstå till en senare tidpunkt, då merkostnaderna kunna med större exakthet
angivas. Byggnadsstyrelsen torde i avbidan härpå för arbetenas slutförande,
i män av behov, få förskottsvis disponera tillgängliga medel.

44

Kungl. Majlis proposition nr 19/,.

Uepar lemén
tschpfen.

lil. Anslagsberäkningar m. m.

1. Tandläkarinstitutet: Avlöningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid tandläkarinstitutet är för innevarande
budgetår uppfört med 253 500 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren,
sid. 465 f.

Lärarrådet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat avlöningsanslaget
till 428 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 174 500
kronor.

Kanslern har lämnat anslagsberäkningarna utan erinran.

Med utgångspunkt från den av mig i det föregående förordade personalorganisationen
beräknar jag anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
till 63 000 kronor (-f- 8 500), anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till 162 400 kronor (+ 13 700), anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal till 168 800 kronor
(+ 131 500), anslagsposten till rörligt tillägg till 33 800 kronor (-f- 20 800
och avlöningsanslagets slutsumma till (63 000 + 162 400 + 168 800 -f
+ 33 800 =) 428 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 174 500
kronor.

2. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Förslagsanslaget till omkostnader vid tandläkarinstitutet är för innevarande
budgetår uppfört med 160 000 kronor och disponeras enligt omkostnadsstat,
införd på sid. 467 i statsliggaren.

Lärarrådet har hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för nästa budgetår
uppföras med 203 600 kronor, innebärande en anslagshöjning med 43 600
kronor. Till stöd härför har anförts:

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde med hänsyn till
den beslutade utvidgningen av tandläkarinstitutets lokaler böra höjas från
46 200 kronor till 62 000 kronor.

De största utgifterna under delposten till övriga expenser utgöras
av kostnaderna för städning av institutets lokalutrymmen samt för tvätt.
Under budgetåret 1941/42 stego dessa utgifter till följd av ökade priser m. m.
betydligt. Sålunda uppgingo kostnaderna för städningen till över 29 000 kronor
och för tvätt m. m. till inemot 10 000 kronor. Även om man utgår från
en oförändrad prisnivå, komma nämnda kostnader att betydligt stegras i samband
med institutets utvidgning från och med budgetåret 1944/45. Lokalutrymmena
komma sålunda att ökas med omkring 30 procent, varav följer en i
motsvarande mån ökad städningskostnad. Även om i avseende å tvätten det
ökade elevantalet och därmed patientantalet kommer att göra sig gällande
först successivt från och med samma budgetår, föreligger dock omedelbart ett
ökat medelsbehov för detta ändamål. Under förutsättning av i huvudsak oför -

45

Kungl. Majlis proposition nr 19/+.

ändrade priser beräknar lärarrådet anslagsposten till övriga expenser, nu uppförd
med 48 500 kronor, till 58 000 kronor. Hänsyn har då tagits till att
ökningen av kostnaderna för tvätt m. m. endast i en mindre utsträckning inträder
redan under nästa budgetår.

Delposten till biblioteket är i gällande omkostnadsstat uppförd med
000 kronor. Med hänsyn till stegrade kostnader och till det trängande behovet
av bibliotekets successiva komplettering föreslår lärarrådet en — i och för sig
blygsam — anslagsökning till 1 500 kronor. Lärarrådet anser sig emellertid
böra understryka, att beloppet är otillräckligt för att kunna vidmakthålla och
förkovra institutets bibliotek på sätt erfordras för att det skall kunna fylla
sina viktiga uppgifter. För framtiden måste därför lärarrådet räkna med ett
avsevärt högre anslagsbelopp.

Delposten till förbrukningsmateriel för institutets
praktiska verksamhet är nu uppförd med förslagsvis 52 000 kronor.
Sedan krigsutbrottet år 1939 ha priserna på sådana förbrukningsartiklar,
som äro erforderliga för institutets praktiska verksamhet, stigit med i genomsnitt
50 procent. Med hänsyn härtill och till vissa andra tillfälliga omständigheter
ha de till de olika avdelningarnas förfogande ställda anslagen för ifrågavarande
ändamål visat sig otillräckliga och måst med vederbörligt tillstånd avsevärt
överskridas. Vid beräknandet av anslagsbehovet för budgetåret 1944/
45 måste hänsyn tagas till den ökning av elevantalet vid institutet, som inträder
från och med höstterminen 1944. Verkan därav uppstår först successivt.
Lärarrådet beräknar att — därest den största sparsamhet iakttages i fråga om
förbrukningsmateriel och under förutsättning av i huvudsak oförändrade priser
— en ökning av anslaget för budgetåret 1944/45 till 60 000 kronor skall visa
sig tillräcklig. _ . .

Delposten till undervisnings- och åskådnings materiel
torde med hänsyn till inträdd prisstegring böra höjas från 8 400 kronor till
11 500 kronor.

Delposten till institutets vetenskapliga! a b oratorium
är för närvarande uppförd nied 3 000 kronor. I fråga om inköp för vetenskapliga
ändamål föreligger en i många fall än större prisökning än för den ovan
avsedda materielen. Ett trängande behov av anslagsökning föreligger därför
och av andra skäl, om institutets vetenskapliga verksamhet skall kunna uppehållas
och fullföljas. Lärarrådet hemställer om en anslagsökning till 6 000
kronor.

I detta sammanhang erinrar lärarrådet om att en mindre del av de avgifter,
som de studerande erlägga till de lärare, vilka giva de teoretiska kurserna
för tandläkarkandidatexamen och kursen i kirurgi för tandläkarexamen, utgöra
s. k. institutionsavgifter. Dessa avgifter motsvara de direkta kostnaderna
för respektive institutioner i anledning av ifrågavarande kurser. Med den
omläggning, som föreslagits i det föregående, enligt vilken kursavgifterna
skola ersättas av terminsavgifter till tandläkarinstitutet, böra dessa kostnader
hädanefter bestridas från tandläkarinstitutets anslag. Medel härför torde
lämpligen böra utgå från institutets omkostnadsanslag och uppföras linder
en särskild förslagsvis beräknad anslagspost till vissa ersättningar.
Medelsbehovet torde kunna beräknas till 30 kronor för elev eller sålunda till
förslagsvis 3 600 kronor.

Kanslern har hemställt, att omkostnadsanslaget i enlighet med lärarrådets
förslag måtte flir nästa budgetår uppföras med 203 600 kronor.

Statskontoret har lämnat anslagsberäkningen utan erinran.

46

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

En väsentlig höjning av tandläkarinstitutets omkostnadsanslag synes ofrånkomlig
för nästa budgetår med hänsyn till den ökade elevintagningen och utökningen
av institutets lokaler. I enlighet med lärarrådets av kanslern tillstyrkta
och av statskontoret utan erinran lämnade förslag torde delposten
till bränsle, lyse och vatten böra höjas med 15 800 kronor till 62 000 kronor,
delposten till övriga expenser med 9 500 kronor till 58 000 kronor, delposten
till biblioteket med 600 kronor till 1 500 kronor, delposten till förbrukningsmateriel
med 8 000 kronor till 60 000 kronor och delposten till institutets
vetenskapliga laboratorium med 3 000 kronor till 6 000 kronor. Höjningen av
delposten till undervisnings- och åskådningsmateriel torde böra begränsas till
2 500 kronor och denna delpost uppföras med 10 900 kronor. I enlighet med
vad jag i det föregående förordat torde i omkostnadsstaten böra uppföras en
förslagsvis betecknad anslagspost till vissa ersättningar med 3 600
kronor. I övrigt anser jag mig icke böra förorda några ändringar beträffande
institutets omkostnadsanslag, som för nästa budgetår alltså bör höjas med
(15 800 + 9 500 -f- 600 + 8 000 + 3 000 + 2 500 + 3 600 =) 43 000 kronor
till 203 000 kronor.

3. Tandläkarinstitutet: Utrustning.

Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1943/44 anvisats ett reservationsanslag
av 300 000 kronor. Såsom av propositionen 1943: 214 sid. 29 f.
närmare framgår, har totalkostnaden för modernisering och nyanskaffning
av apparatur och instrument ävensom därmed sammanhängande installationsarbeten
av lärarrådet på basis av 1941 års priser beräknats till 932 815 kronor.
I anslutning till vad i propositionen föreslagits och av riksdagen lämnats utan
erinran har Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943 bemyndigat tandläkarinstitutets
lärarråd att inom en kostnadsram av högst 930 000 kronor
träffa avtal örn leverans av utrustning till institutet, att likvideras med högst
300 000 kronor budgetåret 1943/44, med högst samma belopp budgetåret
1944/45 och i övrigt påföljande budgetår.

Lärarrådet har hemställt, att största möjliga del av de ytterligare för utrustningsändamål
beräknade medlen — 630 000 kronor — måtte anvisas för
nästa budgetår.

Kanslern har biträtt lärarrådets hemställan.

I skrivelse den 24 januari 1944 har statens sakrevision — under erinran om
Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 30 juni 1943 — hemställt, att Kungl.
Majit måtte ställa medel till lärarrådets förfogande för anlitande av speciell
sakkunskap vid upphandlingen av utrustning till tandläkarinstitutet, och
därvid anfört följande.

De arbetsuppgifter för tandläkarinstitutets ledning, som stå i samband
med den beslutade utvidgningen av institutet, äro utan tvivel synnerligen
omfattande. Med hänsyn härtill och till de ekonomiska värden, som den på -

4^

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.\.

gående omändringen av institutet avse, har statens sakrevision ansett sig
särskilt böra undersöka, huruvida institutets administrativa ledning är organiserad
så, att erforderliga garantier förefinnas för ett ändamålsenligt handhavande
av upphandlingen av utrustning till institutet.

Sakrevisionen vill erinra att tandläkarinstitutet står under omedelbar ledning
av lärarråd och inspektor, den senare styresman och ordförande i lärarrådet.
Inspektoratet utgör endast en bisyssla, då inspektor tillika är professor
vid karolinska institutet. Lärarrådet i övrigt består av de tre professorerna
vid tandläkarinstitutet, tillika avdelningschefer, läraren i kirurgi därstädes,
för närvarande tillika sjukhusläkare i Stockholm, samt två ordinarie lärare
vid karolinska institutet. Till lärarrådets förfogande står en sekreterare,
som instruktionsenligt har att föra protokoll vid lärarrådets sammanträden
och ombesörja lärarrådets »expeditioner». För närvarande vila, förutom de
egentliga inspektorsuppgifterna, även i realiteten å inspektor sådana sysslor,
som borde ankomma på en rektor, därest en sådan befattning förefunnits vid
institutet. Inspektor kan emellertid icke såsom professor vid karolinska institutet
normalt ägna mer än en mindre del av sin tid och arbetskraft åt tandläkarinstitutet.

Såsom situationen gestaltar sig vid tandläkarinstitutet, vilar den nu aktuella
upphandlingen för de olika avdelningarna i stort sett helt på vederbörande avdelningschef
ensam, även örn lärarrådet har att fatta de formella besluten.
Det är nämligen icke möjligt för inspektor, som främst ägnar sin tid, förutom
åt de löpande inspektorsgöromålen, åt organisations- och byggnadsfrågor, att
i detalj följa och leda även upphandlingen. Det kan icke heller förutsättas,
att inspektor — lika litet som avdelningscheferna — skall besitta den speciella
förfarenhet rörande upphandling, som är behövlig. Med hänsyn härtill
och till andra föreliggande omständigheter anser revisionen ur statens synpunkt
ändamålsenligt, att lärarrådet beredes möjlighet att för den tid, ifrågavarande
upphandling pågår, anställa en speciellt sakkunnig person, lämpad
att tillsammans med vederbörande vid institutet planlägga samt på ett enhetligt
sätt under lärarrådet handhava anskaffningarna och redovisa för desamma.

Institutets anslag till avlöningar torde icke lämna utrymme för att därifrån
bestrida arvode åt ifrågavarande sakkunnige, varför förutsättningen
för hans anställande synes vara, att medel för ändamålet ställas till institutets
förfogande, eventuellt tills vidare genom anlitande av institutets anslag
för utrustning. Dä uppgiften torde kunna fullgöras på i genomsnitt ett pär
timmar örn dagen, bör sysslan få karaktären av bisyssla. Arvodets storlek
bör i viss mån bli beroende av kvalifikationerna hos den person, som anställes.
Som grund för beräkning av anslagsbehovet torde böra räknas med ett arvode
av intill 300 kronor i månaden.

Förordnande för ifrågavarande sakkunnige och föreskrift örn arvode ät
honom m. m. torde, därest anslag för ändamålet beviljas, böra meddelas av
lärarrådet efter samråd med sakrevisionen.

Lärarrådet och kanslern ha tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har med hänsyn till det samband, som råder mellan de utgifter,
som skola bestridas från tandläkarinstitutets anslag till utrustning,
och kostnaderna för arvodet åt den sakkunnige, ansett det ligga närmast till
hands, att erforderliga medel anvisas från utrustningsanslaget. Mot storleken
av det ifrågasatta arvodet, högst 300 kronor för månad, har statskontoret
icke funnit anledning till erinran.

48

Kungl. Majlis proposition nr 19.j.

Departe mentschefen.

Jag förordar, att till anskaffning av utrustning för tandläkarinstitutet för
nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Genom beslut förut denna dag har Kungl. Majit i anledning av statens
sakrevisions framställning medgivit, att tandläkarinstitutets lärarråd må
efter samråd med sakrevisionen för upphandling av utrustning för institutet
till och med utgången av juni 1944 anställa en sakkunnig person mot ett
arvode, som lärarrådet efter samråd med sakrevisionen äger bestämma, dock
högst 300 kronor för månad, samt föreskrivit, att härför erforderliga medel
skola utgå från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Även för tid
efter utgången av juni 1944 torde det bliva erforderligt, att lärarrådet anlitar
en sakkunnig person för nämnda ändamål. Medel till arvode åt den sakkunnige,
högst 300 kronor för månad, torde i fortsättningen, därest riksdagen
icke framställer erinran häremot, böra utgå från utrustningsanslaget.

IV. Anordnande av utbildning för tandtekniker.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 12 oktober 1934 uppdragit åt tandläkarinstitutets
lärarråd att verkställa utredning rörande samtliga med tandteknikernas
utbildning och anställning sammanhängande frågor, överlämnade
kanslern med skrivelse den 6 december 1940 till Kungl. Majit dels ett av
lärarrådet med skrivelse den 18 december 1939 till kanslern överlämnat betänkande
med utredning och förslag angående utbildningen av tandtekniker
m. m., dels ock av karolinska institutets lärarkollegium avgivet yttrande
över nämnda förslag. Förslaget har ännu icke föranlett någon Kungl. Majits
åtgärd.

Lärarrådet konstaterade, att utbildningen av tandtekniker vore mycket
bristfällig. Av tandteknikerna hade enligt av lärarrådet företagen undersökning
omkring 80 procent erhållit utbildning på tandläkares privata laboratorier
och omkring 13 procent utbildats vid centrallaboratorier. De övriga
hade erhållit annan utbildning, därav ett mindre antal i utlandet. Tandteknikerutbildningen
vore helt och hållet överlämnad åt det privata initiativet.
Då folktandvården blivit fullt utbyggd, kunde man enligt lärarrådets mening
säkerligen räkna med behov av ett stort antal högkvalificerade tandtekniker.
Lärarrådet uppskattade det dåvarande behovet av utexaminerade sådana
tandtekniker till 25—30 årligen.

Lärarrådets utredning utmynnade i förslag om inrättande av en statlig
tandteknikerskola, ställd under tandläkarinstitutets ledning och överinseende.
Undervisningen skulle enligt förslaget omfatta dels vissa teoretiska ämnen,
dels ock vissa praktiska ämnen. Lärotiden skulle omfatta tio månader.
Varje elev vid tandteknikerskolan skulle vid studiekursens början erlägga en
laborationsavgift för materielförbrukning, vars storlek lärarrådet skulle äga
bestämma. Utbildningen skulle avslutas med examen inför särskild examensnämnd.
Såsom villkor för inträde vid skolan skulle enligt förslaget fordras,

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194-

att sökanden fyllt 21 men ej 25 år, vore fri från sjukdom och lyte, som gjorde
honom olämplig för yrket, samt under minst fyra år eller, örn sökanden vore
från tandläkarinstitutet utexaminerad tandsköterska, under minst sex månader
tjänstgjort som biträde på tandtekniskt laboratorium, tillhörande statsunderstödd
folktandvårdsklinik, och därvid enligt intyg över tjänstgöringen
ådagalagt såväl duglighet som lämplighet för tandteknikerarbete.

Engångskostnaderna för en till förhyrda lokaler förlagd tandteknikerskola,
beräknad för 25 elever, uppskattades av lärarrådet till sammanlagt 65 000
kronor, varav 40 000 kronor för apparatur och teknisk utrustning. De årliga
kostnaderna för avlönande av lärare och annan personal beräknades till i runt
tal 30 000 kronor och de årliga omkostnaderna, inberäknat kostnader för hyra
och underhåll av lokaler för skolan, till 22 000 kronor.

Karolinska institutets lärarkollegium anslöt sig i princip helt till den
framlagda planen för tandteknikerutbildningen men framställde vissa detaljanmärkningar.
Kollegiet förmenade, att lärlingstiden ej behövde vara mer än
2—3 år, och ansåg, att viss minimiålder för tillträde till skolan icke borde
föreskrivas. Vidare ifrågasatte kollegiet, huruvida en övre åldersgräns för tillträde
till skolan vore motiverad. Enligt kollegiets mening vore enskilda tentamina
inför vederbörande lärare bättre än examen inför examensnämnd.

Kanslern, som utgick ifrån att det av lärarrådet framlagda förslaget med
hänsyn till det statsfinansiella läget icke kunde för det dåvarande realiseras,
ingick icke på någon mera detaljerad granskning av förslaget men uttalade,
att detsamma syntes innefatta en i huvudsak tillfredsställande lösning av
frågan om utbildning av tandtekniker.

Svenska tandteknikerförbundet har i skrivelse den 3 januari 1944 framhållit,
att tandteknikerförbundet icke kunde i alla avseenden biträda den
av lärarrådet föreslagna organisationen av en statlig tandteknikerskola, och
föreslagit följande huvudriktlinjer för organisationen av en sådan skola. Utbildningen
vid skolan borde omfatta två år och icke bygga på föregående
utbildning vid folktandvårdsklinik. Efter utbildningen vid skolan borde följa
en obligatorisk ettårig tjänstgöring vid folktandvårdsklinik eller vid till skolan
knutet statligt centrallaboratorium. Minimiåldern för inträde vid skolan
(jorde sättas till 17 och maximiåldern till 25 år. llealexamen eller normalskolekompetens
borde fordras för inträde. Förbud borde vidare stadgas mot
annan utbildning av tandtekniker än vid skolan.

Sedan Västerbottens Unis landstings förvaltning sutskott hos Kungl. Majit
gjort framställning örn beredande av möjligheter för utbildning av tandtekniker
till folktandvården genom statens medverkan, enär enligt förvaltningsutskottets
mening stor brist på tandtekniker med tillräcklig kompetens i yrket
rådde inom folktandvården, framlade medicinalstyrelsen i utlåtande den
5 november 1943 över nämnda framställning redogörelse för tillgången på
tandtekniker i riket. Redogörelsen bygger på upplysningar, som av styrelsen
inhämtats från folktandvårdens huvudmän samt Sveriges tandläkareförbund

Bihang filt riksdagens protokoll

Departe mentschefen.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 19Ji.

och svenska tandteknikerförbundet. Vad först läget inom folktandvården beträffar,
har av tjugu tillfrågade landsting och städer, från vilka svar inkommit,
endast ett landsting ansett, att svårigheter föreligga att erhålla sökande
till tandteknikertjänster inom folktandvården. Sveriges tandläkarejörbund
meddelar efter en rundfråga till förbundets lokalföreningar, att något större
antal vakanser visserligen ej anmälts, beroende på att en fullständig enquéte
ej anordnats, men att det framgått, att det är förenat med stora svårigheter
att vid byte av tandtekniker omgående erhålla ny lämplig sådan. Förbundet
anser sig på grund härav kunna konstatera, att en besvärande brist på tandtekniker,
särskilt kompetenta sådana, råder inom den av privatpraktiserande
tandläkare bedrivna tandvårdsverksamheten. Däremot anser svenska tandieknikerjörbundet,
att någon brist på kvalificerade tandtekniker icke för tillfället
råder, men förbundet befarar, att en sådan kan komma att uppstå vid
en fortsatt utbyggnad av folktandvården. Medicinalstyrelsen ansluter sig i
sin sammanfattning av det föreliggande utredningsmaterialet till tandteknikerförbundets
mening, att brist kommer att uppstå vid folktandvårdens
fortsatta utbyggnad, därest icke i motsatt riktning verkande åtgärder vidtagas.

Frågan örn förbättrade möjligheter till utbildning för tandtekniker har
länge varit aktuell och har än mer trätt i förgrunden genom den pågående
utbyggnaden av folktandvården. Hur tandteknikerutbildningen lämpligen bör
ordnas har under årens lopp varit föremål för skiftande meningar, och alltjämt
äro dessa delade. Medan den av tandläkarinstitutets lärarråd år 1939
framlagda utredningen utmynnar i förslag om inrättande av en ettårig statlig
tandteknikerskola, där undervisningen skulle bygga på de kunskaper, som
vederbörande förvärvat under viss tids föregående tjänstgöring på till folktandvården
knutet tandtekniskt laboratorium, anser svenska tandteknikerförbundet
åter, att den grundläggande utbildningen bör förläggas till en tvåårig
statlig tandteknikerskola.

Jag är icke beredd att på grundval av föreliggande utredning taga ställning
till frågan, hur tandteknikerutbildningen bör ordnas för framtiden. Frågan
härom torde böra bliva föremål för ytterligare övervägande av de sakkunniga,
vilka jag, såsom förut nämnts, har för avsikt att utverka bemyndigande att
tillkalla för utredning av tandläkarutbildningen och därmed sammanhängande
frågor.

Det synes mig emellertid av behovet påkallat, att i avvaktan på utredningens
resultat provisoriska åtgärder vidtagas i fråga om tandteknikerutbildningen.
Det stora flertalet tandtekniker torde icke ha erhållit annan utbildning
än den, som tandläkare i egenskap av arbetsgivare bibringat dem.
Denna undervisning torde i regel icke givits i systematiserad läroform och
ofta meddelats av personer utan pedagogisk erfarenhet. Utbildningen måste
under sådana förhållanden betecknas såsom merendels ganska bristfällig och

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 10/h

ensidig. Med hänsyn härtill och då behovet av mera kvalificerade tandtekniker
torde komma att betydligt ökas i samband med folktandvårdens fortsatta
utbyggnad, är det synnerligen angeläget, att möjligheter genom statens medverkan
redan nu öppnas till en förbättrad yrkesutbildning på detta område.
Jag förordar därför, att en utbildningskurs för tandtekniker anordnas under
nästa budgetår under inseende av tandläkarinstitutets inspektor och lärarråd.
Kursen torde böra omfatta elva månader, inberäknat ledighet vid jul och
eventuell ledighet i samband med övriga helger under kursen. Kursen bör stå
öppen för personer, som ha en ej alltför kort tids praktik bakom sig, med
företrädesrätt för den, som har erfarenhet från folktandvården eller liknande
tandvårdsverksamhet. Lokalutrymmen, lärarkrafter och utrustning böra anpassas
efter beräknat deltagarantal i kursen av minst tjugu. A,v deltagarna
torde böra upptagas kursavgift, vilken bör bestämmas till förslagsvis 150 kronor.
Obemedlad eller mindre bemedlad torde helt eller delvis böra befrias
från avgift. Vid anslagsberäkningen utgår jag ifrån att sammanlagt omkring
2 000 kronor komma att inflyta i kursavgifter. Dessa medel böra få användas
till förbrukningsmateriel eller andra med kursverksamheten förenade kostnader.

Enligt vad jag inhämtat kunna erforderliga lokalutrymmen för ifrågavarande
kursverksamhet beredas i vissa av statens veterinär-bakteriologiska laboratorium
nu disponerade förhyrda lokaler, vilka bliva lediga omkring den 1
mars 1944. För ändamålet torde vissa ombyggnads- och inredningsarbeten
bliva erforderliga. Kostnaderna härför, vilka beräknats till 36 000 kronor,
torde liksom hyreskostnaderna, som uppskattats till cirka 7 000 kronor för år,
böra bestridas från vederbörlig anslagspost i staten för allmänna fastighetsfonden.

För apparatur och teknisk utrustning samt inventarier torde böra beräknas
en engångskostnad av 30 000 kronor.

De löpande utgifterna för kursens anordnande torde enligt vad jag inhäm -

tat kunna beräknas på följande sätt:

1 huvudlärare, kursarvode............................. kronor 7 200

4 speciallärare, arvoden 20 kronor per timme............ » 10 000

1 tandtekniker, kursarvode............................ » 7 800

1 tekniskt biträde, tillika vaktmästare.................. » 3 600

arvoden åt inspektor och två censorer, sammanlagt........ » 1 300

förbrukningsmateriel m. m............................. » 8 000

städning, telefonavgifter m. m....... »_2 100

Summa kronor 40 000.

Huvudläraren bör vara legitimerad tandläkare och fungera såsom kursledare.
Den undervisningsskyldighet, som skall åligga honom, torde böra bestämmas
av Kungl. Majit. För tandteknikern och det tekniska biträdet räknar
jag med heltidstjänstgöring.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Till bestridande av kostnaderna för anordnande av utbildning för tandtekniker
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående
förordats torde för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag av
(30 000 -f- 40 000 =) 70 000 kronor. Härtill komma, såsom förut nämnts,
kostnader för lokalhyra och inredningsarbeten, vilka böra bestridas från vederbörlig
anslagspost under statens allmänna fastighetsfond. Vid anslagsberäkningen
har jag utgått från att inflytande kursavgifter och eventuella
inkomster av beställningsarbeten må användas till förbrukningsmateriel eller
andra med verksamheten förenade kostnader samt att erforderligt biträde med
skrivgöromål och expeditionsarbete i samband med kursen utan särskild gottgörelse
ställes till förfogande av tandläkarinstitutet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att framdeles efter förslag av kanslern meddela bestämmelser
angående anslagets disposition och eljest erforderliga föreskrifter i
ämnet.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfort hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen
av tandläkarinstitutet;

2. besluta, att vid tandläkarinstitutet skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag för en beräknad
kostnad av 30 000 kronor iordningställas lokaler för central
mottagning av patienter samt att härför må disponeras
erforderligt belopp av det för budgetåret 1943/44 anvisade
investeringsanslaget av 755 000 kronor till Örn- och tillbyggnad
av tandläkarinstitutets lokaler m. m.;

3. godkänna följande personalförteckning för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 professorer .................................. A 30

Anm.: Nämnda tre befattningar omfatta vardera ett av följande
ämnen: l) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi,

3) tandfyllningskonst.

3 avdelningssköterskor.......................... A 7

1 laboratoriebiträde ............................ A 7

1 kassörska ................................... A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 reparatör ................................... A 7

Kungl. Majlis proposition nr 194.

53

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

6 laboratorer ................................. Eo 28;

4. godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 63 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 162 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 168 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 33 800

Summa kronor 428 000;

5. till Tändläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 428 000;

6. till T ändläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 203 000;

7. till T ändläkarinstitutet: Utrustning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 500 000;

8. till Anordnande av utbildning för tandtekniker för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ................................... kronor 70 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 194.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning........................................... 2

II. Tandläkarinstitutets omorganisation m. m................. 3

1. Tandläkarinstitutets personalorganisation................. 3

Lärarrådets förslag år 1942 ........................... 3

Remissyttranden m. m. i anledning av 1942 års förslag...... 4

Lärarrådets förslag år 1943 ........................... 9

Remissyttranden m. m. i anledning av 1943 års förslag......22

2. Arvoden åt vissa lärare vid karolinska institutet...........30

Departementschefen...................................32

3. Tandläkarinstitutets lokalfråga ........................40

Departementschefen...................................42

III. Anslagsberäkningar m. m..............................44

1. Tandläkarinstitutet: Avlöningar........................44

Departementschefen . ..................................44

2. Tandläkarinstitutet: Omkostnader......................44

Departementschefen...................................46

3. Tandläkarinstitutet: Utrustning........................46

Departementschefen...................................48

IV. Anordnande av utbildning för tandtekniker...............48

Departementschefen...................................50

V. Hemställan.........................................52

Stockholm 1944 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

440800